Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| 10-månadersregeln | Rikstermbanken | Regeln innebär att lantbrukaren måste förfoga över den mark som han/hon söker stöd för under 10 månader. Syftet är dels att undvika dubbelansökningar, dels att ansvarsförhållandena vid eventuella tvärvillkorsavvikelser är tydliga. | Regeringen |
| 2-packet | Rikstermbanken | Det förslag till två rättsakter syftande till stärkt budgetdisciplin och ekonomisk-politisk samordning för eurozonen som kommissionen lade fram i november 2011. | Regeringen |
| 6-packet | Rikstermbanken | De sex rättsakter om budgetdisciplin och ekonomisk-politisk samordning som trädde i kraft i december 2011 | Regeringen |
| A-punkt | Rikstermbanken | ärende på ministerrådets dagordning i vilken enighet redan föreligger och beslut endast är en formsak | Regeringen |
| ABS | Rikstermbanken | tillträde till genetiska resurser en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning | Regeringen |
| ACER | Rikstermbanken | Samarbetsorgan mellan nationella tillsynsmyndigheter | Regeringen |
| ACER Byrån för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| ackreditering | Rikstermbanken | förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika program, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelseackreditering (artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008) | Regeringen |
| acquin | Rikstermbanken | EU:s regelverk. | Regeringen |
| administrativ hävning | Rikstermbanken | förfarande hos varumärkesmyndigheter för hävning av registrering av varumärken | Regeringen |
| aeronautisk telemetri | Rikstermbanken | överföring av mätdata från luften | Regeringen |
| Agenda 2000 | Rikstermbanken | EU:s långtidsbudget för åren 2000--2006, som även omfattar reformer på jordbruks- och strukturområdena. Ett syfte med reformerna är att göra det möjligt att ta in nya medlemsländer. | Regeringen |
| Agenda 2007 | Rikstermbanken | EU:s långtidsbudget för åren 2007--2013, som bland annat innebär att de nya medlemsstaterna budgetmässigt införlivas fullt ut i EU-samarbetet. Beslutet lägger även grunden för den heltäckande översyn av EU:s utgifter och inkomster som ska ske 2008--2009. | Regeringen |
| agrogeologi | Rikstermbanken | jordartsgeologi och marklära tillämpad på odlad mark | Regeringen |
| Aid for Trade AfT |
Rikstermbanken | Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. | Regeringen |
| AIS | Rikstermbanken | Ett automatiskt identifieringssystem för övervakning av handelsfartyg. | Regeringen |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | bearbetning i gemenskapen av icke-gemenskapsvaror som temporärt importerats från tredje land för senare återexport i form av förädlingsprodukter | Regeringen |
| aktiv produkt | Rikstermbanken | produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som alstras direkt av jordensdragningskraft och som fungerar genom att ändra energitätheten eller omvandla denna energi | Regeringen |
| Alfa | Rikstermbanken | EU-program som vänder sig till dem som arbetar vid universitet, högskolor, företag eller organisationer i ett EU-land, och som vill utveckla ett samarbete med Latinamerika. Programmet möjliggör samarbete inom projekt som rör högskoleadministration och student- och personalutbyte. | Regeringen |
| alfanumeriska uppgifter | Rikstermbanken | uppgifter som återges med bokstäver, siffror, särskilda tecken, mellanslag och skiljetecken | Regeringen |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt och med begränsad eller ingen involvering av någon människa avgör exempelvis om huruvida en order ska läggas, tidpunkten när den i så fall ska läggas, priset, kvantiteten, och hur den ska hanteras efter det att den har lagts | Regeringen |
| allmän beredning | Rikstermbanken | diskussion mellan statsråden i regeringen i omfattande eller principiellt viktiga frågor | Regeringen |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling är allmän om den har kommit in till eller upprättats vid en myndighet och förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa, om inte sekretess föreligger. | Regeringen |
| allmän trafikplikt | Rikstermbanken | krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor | Regeringen |
| allmän- och affärsflyg | Rikstermbanken | all civil luftfart annan än kommersiell linjetransport samt civil luftfart som sker på begäran och mot ersättning | Regeringen |
| Allmänna preferenssystemet GSP |
Rikstermbanken | EU:s preferenssystem för utvecklingsländer. | Regeringen |
| Allmänna preferenssystemet GSP |
Rikstermbanken | EU:s preferenssystem för utvecklingsländer. GSP+ är ett delsystem i det allmänna preferenssystemet som omfattar extra preferenser för de länder som ratificerat och som tillämpar åtagandena i ett tjugotal internationella konventioner, främst på områdena arbetsrätt och mänskliga rättigheter. EBA (Everything But Arms). är också ett delsystem inom allmänna preferenssystemet för de minst utvecklade länderna, som erbjuder tullfrihet för samtliga varor utom vapen vid import till EU. | Regeringen |
| allmänna råd | Rikstermbanken | generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas i olika hänseenden | Regeringen |
| allmänna rådet | Rikstermbanken | Möten mellan EU:s utrikesministrar (General Affairs and External Relations Council, GAERC). Vid utrikesministrarnas möten finns frågor inom olika politikområden, inte bara de som gäller utrikes- och säkerhetspolitik, på dagordningen. | Regeringen |
| allmänna val | Rikstermbanken | Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den andra söndagen i september. Extra val kan hållas mellan ordinarie val. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. | Regeringen |
| allmännyttiga tjänster | Rikstermbanken | Termerna ”tjänster av allmänt intresse” och ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” får inte förväxlas med ”allmännyttiga tjänster”, som är mindre exakt. Den termen kan ha olika betydelser och kan därför ge upphov till förvirring. Ibland avses att en tjänst tillhandahålls allmänheten eller att en tjänst tilldelats en specifik roll med allmänt intresse, och i andra fall avses ägarrollen eller den rättsliga statusen hos den som tillhandahåller tjänsten. (Termerna ”allmännyttiga tjänster” och ”offentliga sektorn” blandas ibland ihop. Den offentliga sektorn omfattar all offentlig förvaltning och alla företag som kontrolleras av myndigheter.) Termen kommer därför inte att användas i vitboken. | Regeringen |
| allvarlig händelse | Rikstermbanken | händelse som avviker från det normala | Regeringen |
| allvarlig risk | Rikstermbanken | risk som kräver ett snabbt ingripande och snabb uppföljning, inklusive fall där effekten inte är omedelbar | Regeringen |
| alternativ tvistlösning | Rikstermbanken | förfarande för tvistlösning utanför ordinarie domstolsprocess | Regeringen |
| alternativa investeringsfonder | Rikstermbanken | företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, som i) tar emot kapital från ett antal investerare för att investera kapitalet i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och ii) inte kräver tillstånd enligt artikel 5 i UCITS-direktivet (dvs. värdepappersfond) | Regeringen |
| Amsterdamfördraget | Rikstermbanken | EU:s grundlag som trädde i kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och ändringar av de fördrag som utgör grunden för EU. | Regeringen |
| anadrom art | Rikstermbanken | art som reproducerar sig i sötvatten men vandrar till havet för att växa sig stora | Regeringen |
| angränsande zon | Rikstermbanken | zonen utanför en stats territorialhav, ut till en gräns av högst 24 nautiska mil från baslinjen. Inom den angränsande zonen får staten utöva nödvändig kontroll för att hindra och bestraffa överträdelser i statens territorialvatten | Regeringen |
| anknuten försäkringsförmedlare | Rikstermbanken | försäkringsförmedlare som bedriver försäkringsförmedling för ett visst försäkringsföretags räkning och på dess ansvar | Regeringen |
| anmält organ | Rikstermbanken | organ för bedömning av överensstämmelse som utsetts i enlighet med förordningen | Regeringen |
| ansvarsprincipen | Rikstermbanken | Den som ansvarar för en verksamhet i normala situationer har också motsvarande verksamhetsansvar vid en kris. | Regeringen |
| Antici Anticigruppen |
Rikstermbanken | Anticigruppen består av företrädare från medlemsländernas EU-representationer i Bryssel och har till uppgift att förbereda möten som ska hållas i Coreper II. Gruppen är uppkallad efter sin första ordförande. Anticimötena sker normalt dagen före Coreper II-mötet. | Regeringen |
| antidumpningsåtgärd | Rikstermbanken | handelspolitisk skyddsåtgärd som används mot import från ett visst land som befunnits dumpas, och som skadar EU:s industri | Regeringen |
| antimikrobiell resistens AMR |
Rikstermbanken | AMR innebär att mikrober utvecklar motståndskraft mot läkemedel. Vanligtvis avses antibiotikaresistens, dvs. att bakterier blir okänsliga för olika typer av antibiotika. Användning av antibiotika gynnar resistenta bakterier, vilka uppförökas och sprids i ett kretslopp mellan människor, djur och miljö. Resultatet är att läkemedlen gradvis förlorar sin effekt, vilket gör det svårare att behandla sjukdomar. Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier kan ske vid direktkontakt, eller indirekt via livsmedel. | Regeringen |
| anvisningar | Rikstermbanken | Tidigare beteckning ibland för bindande och ibland för icke-bindande regler. Får sedan den 1 juli 1984 inte användas som beteckning för en myndighets föreskrifter; skall undvikas också som beteckning för allmänna råd. | Regeringen |
| användare av en flygplats | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som med flyg transporterar passagerare från eller till den berörda flygplatsen | Regeringen |
| användning av genetiska resurser | Rikstermbanken | forskning och utveckling av genetisk eller biokemisk sammansättning av genetiska resurser, inklusive genom tillämpning av bioteknik | Regeringen |
| arbetsmaskin | Rikstermbanken | Med arbetsmaskin avses traktorer, motorredskap, terrängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra anordningar som är konstruerade för att kunna röra sig eller flyttas på marken och som är försedda med förbränningsmotor. | Regeringen |
| arbetstid | Rikstermbanken | tid då arbetstagaren är på arbetet, står till arbetsgivarens förfogande och sköter sin verksamhet eller sina funktioner enligt nationell lagstiftning och praxis | Regeringen |
| Artikel 29-gruppen | Rikstermbanken | För att EG-direktivet om personuppgifter skall tillämpas på ett enhetligt sätt i EU har det bildats en arbetsgrupp för uppgiftsskydd – den s.k. Artikel 29-gruppen. Den är rådgivande och oberoende och har också till uppgift att yttra sig till kommissionen om skyddsnivån i länder utanför gemenskapen. Dessutom skall gruppen avge yttranden om branschöverenskommelser som utarbetas inom EU. | Regeringen |
| asymmetrisk chock | Rikstermbanken | ekonomisk störning som drabbar ett eller ett fåtal länder | Regeringen |
| automatiskt erkännande | Rikstermbanken | Erkännande sker på basis av samordnade minimikrav för utbildning eller på grundval av överenskomna krav vad gäller yrkeserfarenhet för vissa yrken. De yrken som omfattas av automatiskt erkännande av kvalifikationer är läkare, sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska, apotekare och arkitekt. | Regeringen |
| avelsmaterial | Rikstermbanken | sädesvätska, oocyter och embryon som samlas in från eller produceras av avelsdjur för assisterad befruktning | Regeringen |
| avelsorgan | Rikstermbanken | avelsorganisation, förening för avelsuppfödare, privat företag eller offentligt organ i ett tredjeland som har godkänts av ett offentligt organ i ett tredjeland för import till unionen av renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får, get eller hästdjur eller av hybridavelssvin för avel | Regeringen |
| avelsverksamhet | Rikstermbanken | avelsorganisation, förening för avelsuppfödare eller privat företag som erkänns av den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med artikel 4.2 för genomförande av ett avelsprogram på hybridavelssvin som är registrerade i den stambok eller de stamböcker som förs eller upprättas | Regeringen |
| aviär influensa AI |
Rikstermbanken | Smittsam sjukdom hos fåglar orsakad av influensa A-virus. Virusets sjukdomsframkallande förmåga kan variera från att vara mild (lågpatogen) till höggradig (högpatogen). Aviära influensavirus kan spridas till andra djur och människor vid närkontakt med djuren. Symtomen hos människa varierar från lindriga ögoninfektioner till allvarlig sjukdom med dödsfall. Under senare tid har flera humanfall med dödlig utgång rapporterats efter utbrott hos tamfåglar i flera länder i Sydostasien. | Regeringen |
| AVS AVS-länder |
Rikstermbanken | länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet som är associerade till EU genom Cotonouavtalet | Regeringen |
| avskogning | Rikstermbanken | direkt, människoskapad omvandling av skog till mark som inte är skog, där omvandlingen har skett efter den 1 januari 1990 | Regeringen |
| avtal om allmän trafik | Rikstermbanken | ett eller flera dokument som är rättsligt bindande och som bekräftar att en behörig myndighet och ett kollektivtrafikföretag har enats om att låta detta kollektivtrafikföretag sköta och tillhandahålla kollektivtrafik som omfattas av allmän trafikplikt | Regeringen |
| avvecklingsmyndighet | Rikstermbanken | Krishanteringsdirektivet ställer krav på att medlemsstaterna utser en avvecklingsmyndighet med befogenhet att gentemot de institut som omfattas av direktivet ingripa med olika former av åtgärder på det sätt som framgår av direktivet. | Regeringen |
| avvecklingsmyndighet | Rikstermbanken | Direktivförslaget ställer krav på att medlemsstaterna inrättar en avvecklingsmyndighet med befogenhet att gentemot de institut som omfattas av direktivet ingripa med olika former av åtgärder på det sätt som framgår av direktivet. | Regeringen |
| avvecklingsplan | Rikstermbanken | plan som har till syfte att avveckla eller omstrukturera institutet under ordnade former för att säkerställa kontinuiteten av dess väsentliga funktioner och bevara finansiell stabilitet | Regeringen |
| avvecklingsplan | Rikstermbanken | plan som har till syfte att avveckla/omstrukturera institutet under ordnade former för att säkerställa kontinuiteten av dess väsentliga funktioner och bevara finansiell stabilitet | Regeringen |
| avvecklingssystem | Rikstermbanken | system som utför överföringsuppdrag av pengar eller finansiella instrument | Regeringen |
| avverkad träprodukt | Rikstermbanken | allt slags trämaterial, inklusive barken, som forslas bort från avverkningsplatsen | Regeringen |
| B-händelse | Rikstermbanken | Innebär alla tänkbara oavsiktliga och avsiktliga händelser där farliga biologiska ämnen förekommer eller används. Konsekvenserna av en B-händelse innebär ofta att människor eller djur smittas och/eller insjuknar av det biologiska ämnet. Exempel på avsiktliga B-händelser: Anthrax-brev, användning av biologiska vapen, avsiktlig smittspridning av sjukdomsalstrande virus m.m. Exempel på oavsiktlig B-händelser: epidemier, epizootier, zoonoser, pandemi, annan smittspridning av sjukdomsalstrande virus. | Regeringen |
| B-punkt | Rikstermbanken | ärende på ministerrådets dagordning som på grund av sin art föranleder diskussion | Regeringen |
| B100 | Rikstermbanken | biodiesel bestående av ren FAME | Regeringen |
| bail-in | Rikstermbanken | Bail-in kan förutom skuldnedskrivning innebära att delar av utestående obligationer omvandlas till eget kapital för att säkerställa att ett finansiellt institut helt eller delvis kan fortleva. | Regeringen |
| balansmarknaden | Rikstermbanken | Efter elbörshandeln kan obalanser uppstå som behöver justeras i realtid genom upp- eller nedreglering av produktion och användning. Sådana justeringar görs centralt av en stamnätsoperatör på balansmarknaden. | Regeringen |
| balansräkning | Rikstermbanken | Visar den ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. | Regeringen |
| batterifordon | Rikstermbanken | fordon där energitillförseln uteslutande sker genom att batteriet laddas från elnätet | Regeringen |
| bearbetningsstöd | Rikstermbanken | Inom sektorn för frukt och grönsaker ges stöd för att bearbeta färska produkter såsom citrus till juicer. | Regeringen |
| bedömning av överensstämmelse | Rikstermbanken | förfarande för kontroll av att en produkt uppfyller de väsentliga kraven | Regeringen |
| behandlad vara | Rikstermbanken | varje ämne, blandning, eller vara som har behandlats med eller som avsiktligen innehåller en eller flera biocidprodukter | Regeringen |
| behörig myndighet | Rikstermbanken | varje organ som är inrättat på nationell, regional eller lokal nivå med specifikt ansvar när det gäller att tillämpa nationella lagar eller unionsrätt på ett eller flera områden av den inre marknaden vars registrering i IMI har validerats av en IMI-samordnare | Regeringen |
| beskattningsbar person | Rikstermbanken | Termen beskattningsbar person, som används i den svenska versionen av förslaget (”taxable person” i den engelska versionen), motsvaras av företag eller näringsidkare. | Regeringen |
| beslut | Rikstermbanken | rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till | Regeringen |
| beslut om återsändande | Rikstermbanken | beslut varigenom fastställs att beslut om återvändande skall verkställas | Regeringen |
| beslut om återvändande | Rikstermbanken | beslut varigenom fastställs att en tredjelandsmedborgare inte vistas lagligen i en medlemsstat och uppställer en skyldighet att lämna landet | Regeringen |
| BEST-projekt | Rikstermbanken | På toppmötet i Lissabon i mars 2000 föreslogs att en samordning av olika slag av metoder för utbyte av goda exempel (best practice), såsom benchmarking, s.k. concerted actions, seminarier och konferenser, skulle ske under benämningen ”BEST Procedure”. Arbetet struktureras enligt den s.k. BEST-cykeln, dok. KOM (2000) 256 slutlig, 26.4.2000. De projekt inom ramen för flerårsprogrammet som använder denna metod benämns som BEST-projekt. | Regeringen |
| beställ-tv | Rikstermbanken | icke-linjära audiovisuella medietjänster, dvs. tjänster som tittarna själva väljer när de vill se | Regeringen |
| betalkonto | Rikstermbanken | konto i en eller flera konsumenters namn som används för att utföra betalningstransaktioner | Regeringen |
| betalkortssystem | Rikstermbanken | uppsättning regler, förfaranden och standarder och/eller genomföranderiktlinjer för att genomföra betalningstransaktioner i hela unionen och inom medlemsstaterna och som är avskilda från den infrastruktur eller det betalningssystem som ligger till grund för dess drift | Regeringen |
| betalkortstransaktion | Rikstermbanken | kortbetalningstransaktion, bl.a. med förbetalda kort som är knutna till ett girokonto eller ett inlåningskonto som transaktionen debiteras från högst 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts | Regeringen |
| betalkortstransaktion | Rikstermbanken | betalningstransaktion som görs med ett betalkort eller genom att använda infrastruktur för en betalkortstransaktion och som grundas på företagsreglerna för en korttransaktion | Regeringen |
| betalning | Rikstermbanken | nationell eller gränsöverskridande betaltjänst för kreditering av en betalningsmottagares betalkonto med en betalningstransaktion eller en rad betalningstransaktioner från en betalares betalkonto som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till betalarens betalkonto på grundval av en instruktion som lämnats av betalaren | Regeringen |
| betalningsanslag | Rikstermbanken | de betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden | Regeringen |
| betalningsinstrument | Rikstermbanken | varje form av personlig(a) anordning(ar) och/eller rutiner som betaltjänstanvändaren och betaltjänstleverantören har träffat avtal om och som används av betaltjänstanvändaren eller på dess vägnar för att initiera en betalningsorder | Regeringen |
| betalningstransaktion | Rikstermbanken | åtgärd som initieras av betalaren eller betalningsmottagaren vid överföring av medel mellan betalkonton i unionen, oberoende av eventuella underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren | Regeringen |
| betaltjänstleverantör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som har rätt att tillhandahålla de betaltjänster som anges i bilagan till direktiv 2007/64/EG. En betaltjänstleverantör kan vara en utfärdare, en förvärvare eller båda | Regeringen |
| betaltjänstleverantörer | Rikstermbanken | banker eller andra företag som förmedlar betaltjänster | Regeringen |
| betrodd tjänst | Rikstermbanken | tjänst som består av skapande, kontroll, validering, hantering och bevarande av elektroniska signaturer, elektroniska sigill, elektroniska tidsmärkningar, elektroniska dokument, elektroniska leveranstjänster, autentisering av webbplatser och elektroniska certifikat, inklusive certifikat för elektroniska signaturer och för elektroniska sigill | Regeringen |
| betänkande | Rikstermbanken | rapport eller förslag från en särskild utredare eller kommitté som tillsatts av regeringen, vanligen publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU) | Regeringen |
| bi-fuel BiFuel |
Rikstermbanken | fordon som drivs med två olika drivmedel i fasta lägen | Regeringen |
| bifångster av fisk | Rikstermbanken | den mängd oönskad fisk eller andra marina organismer som fångas i samband med fiskfångster | Regeringen |
| bindande teknisk standard BTS |
Rikstermbanken | rättsakt som preciserar olika delar i EU-rättslig lagstiftning i syfte att säkerställa harmonisering på ett visst rättsområde | Regeringen |
| bindningslista | Rikstermbanken | rättsligt dokument i GATS som konkret listar den enskilde WTO-medlemmens samtliga åtaganden på tjänstehandelsområdet | Regeringen |
| bioberedskap | Rikstermbanken | beredskap för händelser relaterade till biologiska agenser och patogener med inverkan på folkhälsan | Regeringen |
| biocid | Rikstermbanken | kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel som är framställt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom | Regeringen |
| biocidprodukt | Rikstermbanken | varje ämne eller blandning som i den form det eller den levereras till användaren består av, innehåller eller genererar ett eller flera verksamma ämnen avsedda att förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer på annat sätt än enbart genom fysisk eller mekanisk inverkan -varje ämne eller blandning som genereras från ämnen eller blandningar som inte omfattas av första strecksatsen, och som är avsedda att användas för att förstöra, avskräcka, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över någon skadlig organism på annat sätt än enbart genom fysisk eller mekanisk inverkan. | Regeringen |
| biodiesel | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för FAME och HVO. Biodiesel används som inblandning i diesel och som ren biodiesel. | Regeringen |
| biodrivmedel | Rikstermbanken | förnybart drivmedel producerat av biomassa | Regeringen |
| biogas | Rikstermbanken | Huvudsakligen metan som framställs genom rötning av biologiskt nedbrytbart material, exempelvis slam från reningsverk, avfall från livsmedelsindustri eller sorterat hushållsavfall. Kan efter uppgradering användas som drivmedel. | Regeringen |
| biologisk mångfald biodiversitet |
Rikstermbanken | variationen bland allt levande på jorden | Regeringen |
| biologisk risk | Rikstermbanken | fara som uppstår pga. förekomst av sjukdomsframkallande bakterier, virus eller andra organismer som kan drabba människor, djur eller växter | Regeringen |
| biomassa | Rikstermbanken | den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall | Regeringen |
| biometan bio-SNG |
Rikstermbanken | metan av biologiskt ursprung som framställs via förgasning | Regeringen |
| bioraffinaderi | Rikstermbanken | anläggning för framställning av produkter (kemikalier, material, bränsle och energi) från en biobaserad råvara | Regeringen |
| biosäkerhet | Rikstermbanken | åtgärder för att minska risken för att sjukdomar introduceras och sprids | Regeringen |
| biota | Rikstermbanken | biologisk materia, vanligen fisk eller musslor | Regeringen |
| biståndseffektivitet | Rikstermbanken | Under en serie möten om biståndseffektivitet (Rom 2003, Paris 2005, Accra 2008 och Busan 2011) enades alla internationella biståndsaktörer om ett antal principer för ett effektivare bistånd. Det handlar till exempel om ägarskap, givaranpassning, harmonisering, bättre samordning och ömsesidigt ansvar. Det senaste mötet i Busan resulterade därutöver i en samsyn kring ett ”nytt” synsätt på bistånd med fokus på hur biståndet kan ha en katalytisk roll och hur samverkan med nya aktörer, främst näringslivet och framväxande ekonomier, kan stärkas i syfte att uppnå hållbara utvecklingsresultat. Likaså erkändes den privata sektorns centrala roll för att främja innovation, skapa välstånd, inkomst och arbeten samt för att mobilisera inhemska resurser och på så vis bidra till fattigdomsminskning. | Regeringen |
| biståndssökande medlemsstat | Rikstermbanken | medlemsstat som begär att byrån skall placera ut en eller flera RABIT på dess territorium | Regeringen |
| BNI bruttonationalinkomst |
Rikstermbanken | bruttonationalprodukten (BNP) justerat för faktorinkomster (löne-, kapital- och företagarinkomster) till/från utlandet | Regeringen |
| BNP bruttonationalprodukt |
Rikstermbanken | det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period, oftast ett år | Regeringen |
| BNP-gap | Rikstermbanken | mått på det totala resursutnyttjandet i ekonomin | Regeringen |
| bokning | Rikstermbanken | det faktum att en passagerare har en biljett eller annat bevis som visar att bokningen har godkänts och registrerats av lufttrafikföretaget eller researrangören | Regeringen |
| bolagsstyrning | Rikstermbanken | relationer mellan ett bolags högsta ledning, styrelse, aktieägare och andra intressenter (t.ex. anställda) | Regeringen |
| bolagsstyrning | Rikstermbanken | styrning och kontroll av aktiebolag och som företrädesvis används i relation till börsnoterade aktiebolag | Regeringen |
| bolagsstyrningsrapport | Rikstermbanken | Måste varje börsnoterat bolag upprätta. Rapporten ska innehålla uppgift om bl.a. principer för bolagsstyrning, styrelsens sammansättning och förklaringar till avvikelser från självregleringen. | Regeringen |
| bonus-malus-system | Rikstermbanken | Bonus-malus är en generell term för styrmedel med både positiva och negativa incitament. I betänkandet använd om styrmedel där fordon med höga utsläpp betalar en skatt (registrerings- eller fordonsskatt) som finansierar premier till bilar med låga utsläpp. | Regeringen |
| bredband | Rikstermbanken | kommunikationstjänster med hög överföringshastighet | Regeringen |
| BRT | Rikstermbanken | Ett koncept med busslinjer med stor kapacitet som använder bussgator, vanligtvis utan annan trafik. | Regeringen |
| bränslecellsfordon FCHEV |
Rikstermbanken | elfordon som genom en bränslecell producerar sin egen el under färd | Regeringen |
| BS AC | Rikstermbanken | Den regionala rådgivande nämnden för Östersjön vad gäller fiskefrågor. | Regeringen |
| budgeteringsmarginal | Rikstermbanken | den marginal som finns för oförutsedda utgifter under det s.k. utgiftstaket | Regeringen |
| budgetunderlag | Rikstermbanken | myndigheternas förslag till finansiering av sin verksamhet under de kommande åren | Regeringen |
| bygg- och anläggningsprojekt | Rikstermbanken | varje resultat av bygg- och anläggningsverksamhet vilket som helhet räcker för att fylla en ekonomisk eller teknisk funktion och involverar ett eller flera element av fysisk infrastruktur | Regeringen |
| byte | Rikstermbanken | överföring på en konsuments begäran av information från en betaltjänstleverantör till en annan om alla eller vissa stående betalningsuppdrag, autogireringar och återkommande inbetalningar som utförs för ett betalkonto, med eller utan överföring av det positiva saldot från ett betalkonto till ett annat, eller avslutande av det tidigare kontot | Regeringen |
| bytesbalans | Rikstermbanken | Bytesbalans är skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, transfereringar till och från utlandet samt avkastning på kapital. | Regeringen |
| börshandlade fonder ETF:er |
Rikstermbanken | fonder som till skillnad från traditionella fonder prissätts och handlas kontinuerligt | Regeringen |
| CAFE-programmet | Rikstermbanken | EU:s långsiktiga strategi för att skydda människors hälsa och miljön mot effekterna av luftföroreningar. Det viktigaste syftet är att samordna produktion, insamling och validering av sådana vetenskapliga och tekniska data som krävs för att utforma politiken på detta område. | Regeringen |
| Cancunöverenskommelsen | Rikstermbanken | Beslut från 2010 under FN:s klimatkonvention som bl.a. innefattar löften om utsläppsminskningar från ett stort antal länder. | Regeringen |
| Cassis de Dijon-principen | Rikstermbanken | princip inom EG-rätten om ömsesidigt erkännande av varor och som innebär att varor som lagligen producerats och marknadsförs i ett EU-land fritt ska kunna säljas i ett annat EU-land | Regeringen |
| CBD | Rikstermbanken | Konventionen om biologisk mångfald under FN:s miljöprogram UNEP. | Regeringen |
| CCS | Rikstermbanken | process där koldioxidutsläpp fångas och lagras, vanligtvis genom injektion till en underjordisk geologisk formation | Regeringen |
| CDM mekanismen för ren utveckling |
Rikstermbanken | CDM är konkreta utsläppsminskningsprojekt i länder utan kvantitativa åtaganden i Kyotoprotokollet (läs utvecklingsländer) som ger upphov till krediter som kallas för CER (certified emission reductions, certifierade utsläppsminskningar). | Regeringen |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att de tryckbärande anordningarna och/eller aggregaten överensstämmer med de tillämpliga kraven i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver CE-märkning | Regeringen |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Inom EU ska varor som uppfyller EU:s säkerhetskrav, och som därigenom får cirkulera fritt på den gemensamma marknaden, märkas med CE-symbolen. CE är en förkortning av franskans Communauté européenne (Europeiska gemenskapen). | Regeringen |
| central clearing | Rikstermbanken | När finansiella instrument överlämnas till en central motpart för clearing. | Regeringen |
| central förvaltning | Rikstermbanken | [Central förvaltning innebär] att tillgängliga medel förvaltas och fördelas på EU-nivå i enlighet med fastställda procedurer, t.ex. utlysningar rörande EU-projekt. | Regeringen |
| central förvaltningstjänst | Rikstermbanken | upprätthållandet av ett kontosystem som möjliggör säker registrering av ägande av kontoförda värdepapper | Regeringen |
| central motpart | Rikstermbanken | enhet som träder in mellan köpare och säljare och blir varje köpares och säljares motpart | Regeringen |
| centraliserad infrastruktur | Rikstermbanken | särskilda anordningar vid en flygplats som -- av tekniska, miljö-, kostnads- eller kapacitetsskäl -- inte kan delas upp eller dupliceras och vars tillgänglighet är väsentlig och nödvändig för att utföra marktjänster | Regeringen |
| centralt godkänt läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för saluförande i samtliga EU-länder där dessa ses som en marknad | Regeringen |
| CEPT | Rikstermbanken | Samarbetsorgan inom Europa för tele- och postfrågor. | Regeringen |
| certifikat | Rikstermbanken | elektroniskt intyg som bl.a. innehåller uppgifter som möjliggör validering av en elektronisk signatur eller ett elektroniskt sigill | Regeringen |
| chaptalisering berikning med socker |
Rikstermbanken | höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent, kan åstadkommas genom olika berikningsmetoder såsom med hjälp av sackaros (socker) eller druvmust | Regeringen |
| civilskyddsmekanism | Rikstermbanken | EU:s verktyg för att underlätta samarbete vad gäller civilskyddsassistans i händelse av, eller under nära förestående hot om, allvarliga nödsituationer som kan behöva omedelbart agerande. Mekanismens instrument består bl.a. utav Monitoring and Information Centre (MIC), Common Emergency and Information System (CECIS), utbildningsprogram för att säkerställa kompatibilitet och komplettering mellan interventionsgrupperna hos de medverkande länderna, och civilskyddsmoduler som utgör resurser från medlemsstaterna på frivillig basis. | Regeringen |
| CIWIN | Rikstermbanken | Nätverk som kommissionen föreslår. | Regeringen |
| clearing | Rikstermbanken | själva uträkningen av en värdepappersaffär, hur mycket clearingmedlemmen ska betala vid ett köp eller vilka finansiella instrument som ska överlämnas vid en försäljning | Regeringen |
| clearing | Rikstermbanken | fastställande av positioner som ska avvecklas och att finansiella instrument och köpeskilling är tillgängliga för avveckling | Regeringen |
| CNG-fordon | Rikstermbanken | fordon som drivs med fordonsgas som består av naturgas eller biogas med mer än 90 procent metangas, s.k. compressed natural gas (CNG) | Regeringen |
| CNSA | Rikstermbanken | Ett av kommissionen inrättat kontaktnät för myndigheter, avseende skräppost. Medlemskap är frivilligt. Syftet är att göra det lättare att hantera klagomål över gränserna. | Regeringen |
| CO₂-ekvivalenter | Rikstermbanken | Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. | Regeringen |
| co-badging | Rikstermbanken | Flera betaltjänster kombineras på ett och samma kort (eller annan enhet). | Regeringen |
| code-share | Rikstermbanken | När ett flygföretag använder sin flybolagskod på en flygning som utförs av ett annat flygföretag vars kod normalt också används för att identifiera flygningen. | Regeringen |
| COHAFA | Rikstermbanken | EU:s rådsarbetsgrupp för humanitära frågor och livsmedelsbistånd. | Regeringen |
| Coreper Ständiga representanternas kommitté |
Rikstermbanken | Består av medlemsländernas EU-ambassadörer (Coreper II) respektive deras ställföreträdare (Coreper I). I Coreper förbereds de ärenden som ska tas upp på ministerrådsmötena. | Regeringen |
| Coreper I | Rikstermbanken | Består av ambassadörernas ställföreträdare och förbereder följande möten i rådet: sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor; transport, energi och telekom; jordbruk/fiske; miljö; ungdom, utbildning, kultur. Sammanträder varje vecka på onsdagar och fredagar. | Regeringen |
| Coreper II | Rikstermbanken | Består av ambassadörerna och handhar institutionella och övergripande politiska frågor samt förbereder följande möten i rådet: allmänna rådet, ekofinrådet och rådet för rättsliga och inrikes frågor. Sammanträder varje vecka på onsdagar eller torsdagar. | Regeringen |
| Coreu Coreu-nätet |
Rikstermbanken | EU:s interna kommunikationsnät för det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan medlemsländerna | Regeringen |
| COSAC | Rikstermbanken | Ett forum för kontakter mellan Europaparlamentet och de nationella parlamentens särskilda organ för EU-frågor, i Sverige riksdagens EU-nämnd. | Regeringen |
| Cotonouavtalet | Rikstermbanken | ramavtal för EU:s bistånd till 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, AVS-länder | Regeringen |
| crowd funding | Rikstermbanken | metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer; ofta via internetbaserade system | Regeringen |
| CSI | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsindikatorer för att mäta järnvägssäkerheten | Regeringen |
| CSIRT | Rikstermbanken | organisation som har till uppgift att stödja arbetet med att förebygga IT-incidenter och varna för nya säkerhetsbrister, ofta också att lämna stöd under och efter en incident | Regeringen |
| CSM | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsmetoder som ska användas av tillsyns-myndigheter, infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag för att kontrollera att järnvägsverksamhet bedrivs på ett säkert sätt. | Regeringen |
| CST | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsmål som ska avse nivån på järnvägssäkerheten inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet. | Regeringen |
| customer due diligence | Rikstermbanken | Åtgärder för kundkännedom. Består vanligen av fyra huvudsakliga steg: i) identifiera och verifiera kundens identitet, ii) identifiera den verkliga ägaren, iii) förstå syftet med affärsrelationen och iv) löpande övervaka affärsrelationen. | Regeringen |
| dagen-före-marknaden | Rikstermbanken | På denna marknad fastställs elpriset i varje elområde ett dygn i förväg för varje timme på dygnet genom ett auktionsförfarande. Priset fastställs som ett jämviktspris, baserat på de samlade köp- och säljbuden i området. I Norden lämnar aktörerna varje morgon fram till kl. 12:00 sina bud för dagen därpå. | Regeringen |
| datamask | Rikstermbanken | spridningssätt som innebär att ett program genom att utnyttja olika säkerhetsbrister automatiskt sprider sig över ett nätverk. En datamask kräver ingen aktiv åtgärd från användaren för att sprida sig. | Regeringen |
| datarapporteringstjänster | Rikstermbanken | publicering av handelsrapporter för värdepappersföretags räkning, insamling av handelsrapporter från handelsplatser för konsolidering och tillhandahållande av pris och volym i realtid per finansiellt instrument, lämnande av transaktionsrapporter för värdepappersföretags räkning till de behöriga myndigheterna eller Esma | Regeringen |
| datavirus | Rikstermbanken | program som installeras på datorn mot användarens vilja och som kan spridas vidare till andra datorer | Regeringen |
| de gemensamma kontaktpunkterna | Rikstermbanken | E-förvaltningsportaler för tjänsteföretagare som medlemsstaterna enligt tjänstedirektivet är skyldiga att inrätta. Vid dessa ska alla tillståndsförfaranden och administrativa procedurer för att bedriva tjänsteverksamhet kunna fullgöras. | Regeringen |
| delad förvaltning | Rikstermbanken | [Delad förvaltning innebär] att tillgängliga medel förvaltas och fördelas på medlemsstatsnivå i enlighet med fastställda procedurer, bl.a. upprättandet av ett nationellt program som fastställs mellan kommissionen och medlemsstaterna. | Regeringen |
| delad garanti | Rikstermbanken | Innebär att varje garantigivare endast ansvarar för sin del av garantin. | Regeringen |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen | Regeringen |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | Befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF-fördraget. Delegerad befogenhet kan endast tillämpas om befogenheten härleds från en lagstiftningsakt. Den delegerade befogenheten kan endast tillämpas på akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av den lagstiftningsakt den är knuten till. | Regeringen |
| delegeringsbara området | Rikstermbanken | den del av det primära lagområdet där riksdagen kan delegera sin normgivningskompetens | Regeringen |
| delning | Rikstermbanken | Ärende eller förslag från ett statsråd på ett departement sänds ut (delas) till de övriga statsråden och till vissa tjänstemän inom Regeringskansliet för granskning och synpunkter. | Regeringen |
| delningsekonomi | Rikstermbanken | Ett vitt begrepp som saknar enhetlig definition. Gemensamt för företag som verkar inom delningsekonomin är dock att dessa använder nätverksplattformar för att kunna dela exempelvis tillgångar, tid och kunskap. | Regeringen |
| delningsekonomi gemensam konsumtion |
Rikstermbanken | Innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet. Ett annat namn för företeelsen är gemensam konsumtion (från engelskans collaborative consumption) som fokuserar på att dessa arrangemang kan möjliggöra för fler personer att konsumera en vara jämfört med om var och en skulle köpa den. | Regeringen |
| dematerialisering | Rikstermbanken | kontobaserade värdepapper som tillskapas genom emission in i en värdepapperscentral | Regeringen |
| departement | Rikstermbanken | Departementen förbereder regeringens ärenden inom sina respektive sakområden, t.ex. jordbruk, kultur och miljö. | Regeringen |
| departementschef | Rikstermbanken | statsråd som är chef för ett departement t.ex. jordbruksministern och finansministern | Regeringen |
| departementsråd | Rikstermbanken | tjänsteman i Regeringskansliet, normalt i chefsställning | Regeringen |
| departementssekreterare handläggare |
Rikstermbanken | tjänsteman i Regeringskansliet som förbereder ärenden för beslut | Regeringen |
| departementsserien Ds |
Rikstermbanken | serie för publicering av promemorior och rapporter som arbetats fram inom Regeringskansliet | Regeringen |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiella instrument, exempelvis optioner och terminer, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång eller annan faktor såsom en aktie eller en valuta | Regeringen |
| deskriptor | Rikstermbanken | vägledande beskrivning som konkretiserar innebörden av ett kvalitetskriterium | Regeringen |
| det fria havet | Rikstermbanken | Omfattar alla delar av havet som inte hör till någon stats ekonomiska zon, territorialhav eller inre vatten eller till en arkipelagsstats arkipelagvatten. | Regeringen |
| diarieföring | Rikstermbanken | De flesta handlingar som kommer till Regeringskansliet registreras, diarieförs, och får en beteckning, ett diarienummer. Även handlingar som upprättas i Regeringskansliet diarieförs i viss omfattning. | Regeringen |
| differentiering av partnerskap | Rikstermbanken | Term som används i meddelandet med innebörden att EU ska ha varierande förhållningssätt till utvecklingsländer beroende på ländernas behov, kapacitet att utöver traditionellt bistånd finansiera sin utveckling, ländernas egna åtaganden att bl.a. investera i social service och uppvisade resultat vad gäller miljöarbete, demokratisering, god samhällsstyrning och ekonomisk politik, samt vilken betydelse EU kan ha som utvecklingspartner. | Regeringen |
| direkt effekt | Rikstermbanken | När EG-rätten ger upphov till rättigheter och skyldigheter för enskilda och juridiska personer. | Regeringen |
| direkt försäkring | Rikstermbanken | försäkring som utgör ett avtal direkt mellan en försäkringsgivare och en försäkringstagare | Regeringen |
| direktförvaltning | Rikstermbanken | Med direktförvaltning avses att genomförandet av programmets budget hanteras av EU-kommissionen, dvs. inte av medlemsstaterna till skillnad från delad förvaltning, där budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna, vilket t.ex. är fallet i fråga om Europeiska Socialfonden. | Regeringen |
| direktinvestering | Rikstermbanken | Direktinvesteringar innebär att ett företag äger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller röstvärdet i en verksamhet belägen i ett annat land. | Regeringen |
| direktiv | Rikstermbanken | rättsakt som är riktad till medlemsländerna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och när det ska ske | Regeringen |
| direktiv | Rikstermbanken | EG-rättsakt som måste omformas till en svensk författning | Regeringen |
| direktstöd | Rikstermbanken | generella stöd till jordbrukare vars syfte främst är att säkerställa viss inkomst i lantbruket | Regeringen |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över när skatten är betald och personen eller hushållet fått de transfereringar de är berättigade till (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning) | Regeringen |
| distributör | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden | Regeringen |
| DME dimetyleter |
Rikstermbanken | bränsle som kan tillverkas ur syntesgas som lämpar sig för användning i kompressionstända motorer (dieselmotorer) | Regeringen |
| donationsbaserad gräsrotsfinansiering | Rikstermbanken | När rena donationer samlas in för ett projekt. Oftast handlar det om välgörande ändamål. | Regeringen |
| driftskompatibilitet | Rikstermbanken | egenskapen hos ett järnvägssystem att erbjuda säker tågtrafik utan driftsavbrott samtidigt som erfordrade prestandakrav uppfylls | Regeringen |
| driftskompatibilitetskomponenter | Rikstermbanken | grundläggande komponenter som driftskompatibiliteten är beroende av och som är eller avses bli integrerade i delsystem | Regeringen |
| drop in-bränsle | Rikstermbanken | bränsle som kan användas i höga inblandningar i bensin eller diesel utan att modifiera motor eller bränslesystem | Regeringen |
| dränering och restaurering av våtmarker | Rikstermbanken | verksamhet som är en följd av ett system för dränering och restaurering av mark som omfattar minst 1 hektar och som innehåller organogena jordarter, förutsatt att verksamheten inte utgör någon annan verksamhet som avses i artikel 3.1 och där dräneringen är en direkt människoskapad sänkning av markens grundvattennivå, och restaurering är ett direkt människoskapat delvis eller fullständigt upphävande av dräneringen | Regeringen |
| dubbel straffbarhet | Rikstermbanken | Dubbel straffbarhet föreligger om den gärning som ligger till grund för en utländsk begäran om t.ex. överförande av en dom om skyddstillsyn till Sverige också utgör ett brott enligt svensk lag. | Regeringen |
| due diligence tillbörlig aktsamhet |
Rikstermbanken | Principen ligger t.ex. till grund för EU:s timmerförordning med syfte att förhindra handel med illegalt avverkat timmer | Regeringen |
| due diligence | Rikstermbanken | Åtgärder för kundkännedom. | Regeringen |
| due diligence | Rikstermbanken | legal, finansiell och affärsmässig granskning av en verksamhet | Regeringen |
| e-betalningar | Rikstermbanken | E-betalningar görs över Internet. | Regeringen |
| e-förvaltning | Rikstermbanken | offentlig förvaltnings användning av informationsteknik (IT) som verktyg dels för att tillhandahålla service och information till medborgare och företag, dels för att effektivisera och förenkla den interna verksamheten och informationsutbytet mellan myndigheterna | Regeringen |
| e-Twinning | Rikstermbanken | Ett projekt från kommissionen som lanserades 2005 som det viktigaste initiativet i Europeiska kommissionens eLearning-program, och sedan 2007 är initiativet fast integrerat i Programmet för livslångt lärande. Initiativets Central Support Service drivs av Europeiska skoldatanätet, ett internationellt partnerskap av 26 europeiska utbildningsdepartement som utvecklar pedagogiska projekt för skolor, lärare och elever i hela Europa. | Regeringen |
| E85 | Rikstermbanken | drivmedel bestående av ca 85 volymprocent etanol och resterande andel bensin | Regeringen |
| EBA | Rikstermbanken | Delsystem inom GSP-förordningen, för de minst utvecklade länderna, som erbjuder tullfrihet för samtliga varor utom vapen vid import till EU. En förutsättning är att varorna har ursprung i ett minst utvecklat land genom att de har tillverkats enligt de ursprungsregler som gäller för GSP-systemet. | Regeringen |
| ECB Europeiska centralbanken |
Rikstermbanken | Upprättades i slutet av den andra etappen vid genomförandet av EMU, efter det att deltagarna i valutaunionen valts ut. | Regeringen |
| ECBS Europeiska centralbankssystemet |
Rikstermbanken | Består av ECB och de nationella centralbankerna. | Regeringen |
| ECHO | Rikstermbanken | EU:s kontor för humanitärt bistånd | Regeringen |
| ECI europeisk kritisk infrastruktur |
Rikstermbanken | Slutsatserna från mötet med rådet för rättsliga och inrikes frågor den 1--2 december 2005 anger: ”Utan hinder för vidare diskussioner kan den europeiska kritiska infrastrukturen definieras som infrastruktur vars förstörelse eller upplösning skulle medföra allvarliga konsekvenser i ett antal medlemsstater när det gäller kritiska samhällsfunktioner, bl.a. försörjningskedjan, hälso- och sjukvård, säkerhet, ekonomiskt och socialt välbefinnande samt statens sätt att fungera, som behöver preciseras ytterligare”. | Regeringen |
| ECTS | Rikstermbanken | Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. | Regeringen |
| ECTS-poäng | Rikstermbanken | det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, enligt vilket ett års heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-poäng | Regeringen |
| ECVET | Rikstermbanken | Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen. | Regeringen |
| ED95 | Rikstermbanken | Etanolbaserat drivmedel för anpassade dieselmotorer. Används i tunga lastbilar och bussar. | Regeringen |
| editionsplikt | Rikstermbanken | skyldighet att lämna ut eller lägga fram viss skriftlig handling | Regeringen |
| Edulink | Rikstermbanken | Ett samarbetsprogram för de 78 ACP-länderna -- African, Caribbean and Pacific Group of States -- och 15 EU-länder, däribland Sverige. Programmet ska främja institutionsuppbyggnad och regional utveckling inom högre utbildning. | Regeringen |
| EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet |
Rikstermbanken | Består av de 27 EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla anslutande länder. | Regeringen |
| EESK Ekonomiska och sociala kommittén |
Rikstermbanken | Rådgivande organ inom EU med representanter från arbetsmarknadens parter. Kommittén har 344 ledamöter, varav 12 från Sverige. | Regeringen |
| EFSF Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten |
Rikstermbanken | Den temporära stabilitetsmekanismen för euroområdet. | Regeringen |
| Efta Europeiska frihandelssammanslutningen |
Rikstermbanken | frihandelsområde som i dag består av Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz | Regeringen |
| EG Europeiska gemenskapen, Europeiska gemenskaperna |
Rikstermbanken | den del av EU-samarbetet som innehåller gemensam lagstiftning och gemensamma institutioner | Regeringen |
| EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol |
Rikstermbanken | Består av 27 domare och åtta generaladvokater samt en förstainstansrätt med 27 domare, alla utsedda för sex år på förslag av medlemsländerna. EG-domstolen tolkar EG-rätten och lämnar förhandsavgörande om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan medlemsländerna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsländerna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande. | Regeringen |
| EG-fördraget Romfördraget |
Rikstermbanken | fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG) | Regeringen |
| EG-kontrollförklaring | Rikstermbanken | intyg om att ett delsystem överensstämmer med de väsentliga kraven i enlighet med TSD | Regeringen |
| EG-lufttrafikföretag | Rikstermbanken | lufttrafikföretag med giltig operativ licens utfärdad av en medlemsstat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag | Regeringen |
| EG-rätten | Rikstermbanken | EU-ländernas gemensamma regelverk. EG-rätten delas vanligen in i fyra huvudtyper: primär och sekundär EG-rätt, EG-domstolens praxis samt internationella avtal. Den primära EG-rätten består av de grundläggande fördragen och medlemsavtalen, medan sekundärrätten består av förordningar, direktiv och beslut. | Regeringen |
| egenhantering | Rikstermbanken | situation där en användare av en flygplats skaffar sig marktjänster utan att ingå något avtal om detta med tredje man | Regeringen |
| egenhantering | Rikstermbanken | situation där en användare av en flygplats skaffar sig en eller flera typer av marktjänster utan att ingå något avtal om detta med tredje man | Regeringen |
| eget kapital | Rikstermbanken | skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder dvs. det kapital som kan sägas utgöra organisations egna medel | Regeringen |
| egna medel | Rikstermbanken | EU-avgifterna från medlemsstaterna benämns egna medel. Det finns tre typer av egna medel: -- traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, -- en avgift baserad på medlemsstatens mervärdesskattebas och -- en avgift baserad på medlemsstatens BNI. | Regeringen |
| EGNOS | Rikstermbanken | Ett satellitbaserat system för förbättring av GPS. Systemet utnyttjar signalerna från de satelliter som ingår i det amerikanska GPS-systemet och det ryska satellitnavigeringssystemet. | Regeringen |
| EIB Europeiska investeringsbanken |
Rikstermbanken | Ett finansieringsinstitut för långfristiga lån för projekt i framför allt medlemsländerna. Lån ges även till länderna i Östeuropa och till de länder som är associerade till EU genom Cotonouavtalet. Banken ägs av EU:s medlemsländer. | Regeringen |
| EIXM | Rikstermbanken | Uppdrag till kommissionen i Stockholmsprogrammet att bedöma om det behöver utarbetas en europeisk modell för informationsutbyte. Ett första översiktsmeddelande (KOM[2010] 385) publicerat i juli 2010 innehöll en översikt över informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Meddelandet byggde bl.a. på en kartläggning av informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter och diskussioner med berörda parter, däribland dataskyddsmyndigheter. | Regeringen |
| Ekofin | Rikstermbanken | Möte mellan EU:s ekonomi- och finansministrar. Beslutar i frågor på det ekonomiska och monetära området. | Regeringen |
| ekonomisk behovsprövning | Rikstermbanken | tillämpning i enskilda fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av att man kan påvisa att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, eller av att man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering | Regeringen |
| ekonomisk vårproposition vårproposition |
Rikstermbanken | proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken lämnas som ett första led i budgetprocessen | Regeringen |
| ekonomisk zon | Rikstermbanken | havsområdet utanför en kuststats territorialhav ut till maximalt 200 sjömil från kuststatens baslinje | Regeringen |
| ekonomiska partnerskapsavtal EPA |
Rikstermbanken | Förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal pågår mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) sedan 2002. Avtalen ersätter de särskilda och ensidiga preferenser som EU gav AVS-länderna under Cotonouavtalet och de föregående Yaoundé- och Lomékonventionerna. | Regeringen |
| ekosystemtjänster ekologiska tjänster |
Rikstermbanken | funktioner och processer genom vilka ekologiska system och deras ingående arter upprätthåller mänskligt liv och välfärd | Regeringen |
| EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen |
Rikstermbanken | Den första Europeiska gemenskapen. Fördraget undertecknades den 18 april 1951 i Paris av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Trädde i kraft i juli 1952 och kallas också för Parisfördraget. | Regeringen |
| Ekvivalenslistan | Rikstermbanken | Inom EU har tidigare upprätthållit en lista med de tredjeländer vars system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bedömts vara likvärdigt med EU:s. | Regeringen |
| elektronisk autentisering | Rikstermbanken | process genom vilken en e-legitimation verifieras | Regeringen |
| elektronisk faktura | Rikstermbanken | faktura som har utfärdats och mottagits i något elektroniskt format | Regeringen |
| elektronisk identifiering | Rikstermbanken | process genom vilken elektronisk legitimering av en person sker genom användandet av en elektronisk identitetshandling (e-legitimation) | Regeringen |
| elektronisk legitimation e-legitimation |
Rikstermbanken | identitetshandling i elektronisk form som kan användas för legitimering och för undertecknande av lämnade uppgifter | Regeringen |
| elektronisk signatur | Rikstermbanken | data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till vissa elektroniska uppgifter och som används för att underteckna dessa uppgifter | Regeringen |
| elektroniskt sigill | Rikstermbanken | Motsvarar en elektronisk signatur men där undertecknaren är en juridisk person (ibland används benämningen elektronisk stämpel). | Regeringen |
| elfordon | Rikstermbanken | fordon i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, som är försett med en eller flera elektriska drivmotorer som inte är permanent anslutna till elnätet | Regeringen |
| elhybrid | Rikstermbanken | fordon som tankas och körs med ett drivmedel, men som även har ett batteri eller en kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning | Regeringen |
| EMAS | Rikstermbanken | System för miljöstyrning och miljörevision, som bygger på frivilligt deltagande. Omfattar i första hand industrin. | Regeringen |
| EMCS | Rikstermbanken | Ett datoriserat kontrollsystem som gör det möjligt att i realtid följa förflyttningar av punktskattepliktiga varor. | Regeringen |
| emittent | Rikstermbanken | juridisk person som emitterar värdepapper | Regeringen |
| EMS | Rikstermbanken | funktion som möjliggör Internetsurfande via mobilen (t.ex. WAP) | Regeringen |
| EMS | Rikstermbanken | Europeiska monetära systemet | Regeringen |
| EMU Ekonomiska och monetära unionen |
Rikstermbanken | Genomförs i tre etapper varav den sista inleddes den 1 januari 1999 med bildandet av den gemensamma valutan euron. Elva EU-länder deltar fullt ut i EMU. Sveriges riksdag beslutade i december 1997 att Sverige inte ska delta i valutaunionen från starten. Detta beslut ligger fast efter att en folkomröstning i september 2003 sade nej till svensk anslutning. | Regeringen |
| EMV-kort | Rikstermbanken | kort med chip | Regeringen |
| EN | Rikstermbanken | Den europeiska grannskapspolitiken. | Regeringen |
| energiintensitet | Rikstermbanken | mått på energianvändning relaterat till ekonomisk aktivitetsnivå, t.ex. BNP eller förädlingsvärde | Regeringen |
| energisystemkostnader | Rikstermbanken | Begreppet energisystemkostnader innefattar grovt sett två delar: kapitalkostnader och energiköp. Kapitalkostnaderna kan delas upp i tre huvuddelar: i) kontantkostnaden för att investera i energieffektivitet, ii) kostnaderna för att skaffa finansiering för detta, och iii) icke-finansiella kostnader som kan hänföras till de hinder som konsumenter möter, till exempel de insatser som krävs för att erhålla information om energieffektiva byggnader och produkter. Energieffektivitetsstrategier inriktar sig på sådana hinder och minskar på så sätt kostnaderna. | Regeringen |
| enhanced due diligence | Rikstermbanken | Det finns situationer där det föreligger högre risk för penningtvätt och/eller finansiering av terrorism och då ska förhöjda åtgärder för kundkännedom vidtas. Detta innebär bl.a. att ytterligare information om kunden, affärsrelationen, tillgångars eller förmögenheters ursprung ska hämtas in. | Regeringen |
| enhällighet | Rikstermbanken | Innebär att alla parter måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas. | Regeringen |
| Enisa Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| ENTSO | Rikstermbanken | Samarbetsorgan mellan transmissionsnätsoperatörer. Uppdelat i ENTSO-E för el och ENTSO-G för gas. | Regeringen |
| ENTSO-E Den europeiska organisationen för systemoperatörer för el |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| EPCIP | Rikstermbanken | Handlingsprogram som ska överenskommas och som ska specificera vilka åtgärder som kommer att tas för att skydda den kritiska infrastrukturen i Europa. | Regeringen |
| EPSCO-rådet | Rikstermbanken | Rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. | Regeringen |
| EQF | Rikstermbanken | Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. | Regeringen |
| ERA | Rikstermbanken | Den Europeiska järnvägsbyrån (EU-myndighet) med ett flertal olika uppgifter på järnvägens driftskompatibilitets- och säkerhetsområden. | Regeringen |
| Erasmus för alla | Rikstermbanken | Kommissionens förslag till ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport för perioden 2014-2020. Programmet ska samla flera befintliga initiativ under ett gemensamt paraply. Kommissionen föreslår även en betydande höjning av anslagen. | Regeringen |
| Erasmus Mundus | Rikstermbanken | Ett samarbets- och mobilitetsprogram inom högre utbildning som syftar till att lansera EU som ett ”centre of excellence”. | Regeringen |
| EReg | Rikstermbanken | En sammanslutning av registreringsmyndigheterna inom EU. Inom EReg bildas olika arbetsgrupper med olika aktuella teman som behöver diskuteras och för att vara en diskussionspart med kommissionen. | Regeringen |
| ERTMS | Rikstermbanken | Ett s.k. signal- och kontrollstyrningssystem. Ett sådant system används av infrastrukturförvaltare till att kontrollera och tillse att trafiken på deras järnvägsnät utförs i enlighet med ingångna trafikeringsavtal, vilka i sin tur skall spegla gällande tågplan (tidtabell). | Regeringen |
| eruptiv | Rikstermbanken | bildad av stelnande smältor (lava, magma) på jordytan eller i jordskorpan | Regeringen |
| ESA Europeiska rymdorganisationen |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| ESM Europeiska stabilitetsmekanismen |
Rikstermbanken | Den permanenta stabilitetsmekanismen för euroområdet. | Regeringen |
| etanol | Rikstermbanken | alkohol som kan användas som drivmedel | Regeringen |
| ETS | Rikstermbanken | EU:s system för handel med utsläppsrätter | Regeringen |
| ETS | Rikstermbanken | EU:s system för handel med utsläppsrätter. | Regeringen |
| EU Europeiska unionen |
Rikstermbanken | En vidareutveckling av EG-samarbetet. Bildades den 1 november 1993 i och med att EU-fördraget (Maastrichtfördraget/Unionsfördraget) trädde i kraft. | Regeringen |
| EU-fördraget Unionsfördraget, Maastrichtfördraget, Fördraget om Europeiska unionen |
Rikstermbanken | Undertecknades i den nederländska staden Maastricht 1992 och trädde i kraft den 1 november 1993. | Regeringen |
| EU-karantänsskadegörare | Rikstermbanken | växtskadegörare som kan orsaka allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser och som inte finns inom EU eller i mycket begränsad omfattning | Regeringen |
| EU-ordförandeskap | Rikstermbanken | EU:s 27 medlemsländer turas halvårsvis om att vara ordförande i EU:s ministerråd och leda EU-arbetet framåt. | Regeringen |
| EU-terminen den europeiska terminen |
Rikstermbanken | Den europeiska terminen är en årligen återkommande sexmånadsperiod när medlemsstaternas budget- och strukturpolitik granskas så att oförenligheter och framväxande obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka samordningen i det skede då viktiga budgetbeslut ännu är under behandling. | Regeringen |
| EU:s tre pelare | Rikstermbanken | EU:s verksamhet kan illustreras med tre pelare. Den första pelaren rymmer framför allt överenskommelser i de frågor som ingick i EG-samarbetet innan EU fanns. Det gäller bland annat de fyra friheterna den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. I första pelaren ingår även Ekonomiska och monetära unionen, EMU. Den andra pelaren består av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Den tredje pelaren innehåller bl. a. frågor om polissamarbete samt straffrättsligt samarbete. | Regeringen |
| EUF Europeiska utvecklingsfonden |
Rikstermbanken | Är Cotonouavtalets främsta finansieringsinstrument. Fonden finansieras genom särskilda bidrag, utanför EU:s budget. | Regeringen |
| Euratom Europeiska atomenergigemenskapen |
Rikstermbanken | Euratomfördraget undertecknades 1957 och trädde i kraft 1958. Fungerar främst som ett kontrollorgan. | Regeringen |
| euro | Rikstermbanken | Namnet på den gemensamma valutan. Infördes från den 1 januari 2002 för de länder som ingår i valutaunionen. | Regeringen |
| eurobarometer | Rikstermbanken | regelbundet återkommande undersökning bland allmänheten i medlemsländerna för att mäta attitydförändringar visavi EU | Regeringen |
| eurobonds stabilitetsobligationer |
Rikstermbanken | gemensamt utgivna obligationer | Regeringen |
| Eurogruppen | Rikstermbanken | Ett särskilt råd bestående av finansministrarna från de länder som i dag deltar i valutaunionen. I Eurogruppen diskuteras frågor som rör valutaunionen. Sammanträder i anslutning till Ekofin-möten. | Regeringen |
| euroklassning | Rikstermbanken | Euroklassning är EU:s system för miljöklassning av fordon och används för att beteckna kravnivåer för avgasemissioner. | Regeringen |
| Europa 2020-målen | Rikstermbanken | En politisk strategi för förbättringar av ekonomin inom Europeiska unionen under 2010-talet och syftar bl.a. att skapa en hållbar ekonomi med tillväxt och ökad koordinering mellan medlemsstaterna genom “smart tillväxt”, “hållbar tillväxt” och “tillväxt för alla”. | Regeringen |
| Europa 2020-strategin | Rikstermbanken | EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. | Regeringen |
| Europa 2020-strategin | Rikstermbanken | Utgör sedan juni 2010 EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Syftet med strategin är att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning samt hållbar tillväxt för alla till år 2020. Strategin bygger på tre prioriteringar som ska förstärka varandra: - smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, - hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt, - tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. | Regeringen |
| Europa 2020-strategin | Rikstermbanken | EU:s strategi för tillväxt och jobb. | Regeringen |
| Europa 2020-strategin | Rikstermbanken | EU:s övergripande strategi för att skapa smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin består av sju huvudinitiativ genom vilka fem övergripande mål ska nås. Dessa gemensamma mål omvandlas dessutom varje år till specifika, nationella mål för varje medlemsstat. | Regeringen |
| Europaavtal | Rikstermbanken | avtal mellan å ena sidan EU och dess medlemsländer och å andra sidan länder i Östeuropa | Regeringen |
| europabolag | Rikstermbanken | bolagsform som innebär att ett aktiebolag som verkar i flera länder inom EES-området kan styras av ett regelkomplex som gäller i alla länder | Regeringen |
| Europaparlamentet | Rikstermbanken | EU:s enda direkt folkvalda institution. Europaparlamentet har gradvis fått utökad makt och beslutar i dag tillsammans med ministerrådet i lagstiftningsfrågor på de flesta områden. Europaparlamentet består av 785 ledamöter utsedda för fem år genom direkta val i medlemsländerna. Sverige har 19 platser. | Regeringen |
| Europass | Rikstermbanken | dokument enligt gemensam mall där man tydliggör sina färdigheter, kompetenser och meriter | Regeringen |
| Europass | Rikstermbanken | Genom Europass kan meriter och kvalifikationer beskrivas på samma sätt och värderas lika i hela EU. Europass består av fem dokument som syftar till att hjälpa studerande och arbetstagare att göra sina färdigheter och kompetenser tydliga och lätta att förstå inom Europa | Regeringen |
| European Qualifications Framework | Rikstermbanken | Ett ramverk för att tillhandahålla ett gemensamt sätt att beskriva kunskaper och kvalifikationer med syfte att hjälpa medlemsstater, arbetsgivare och individer att jämföra kvalifikationer mellan EU:s olika utbildningssystem | Regeringen |
| Europeiska enhetsakten | Rikstermbanken | Ändring i fördragen, som trädde i kraft 1987. Genom enhetsakten infördes möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet. Den innebär även att förverkligandet av den inre marknaden gavs en rättslig grund. | Regeringen |
| Europeiska kommissionen kommissionen |
Rikstermbanken | Kommissionen har ensamrätt till att lägga fram nya regelförslag i EU samt har övervakande, verkställande och förvaltande funktioner. Kommissionen utgörs av 30 (25 fr.o.m. nov 2004) ledamöter (kommissionärer), varav en är ordförande. Ledamöterna beslutar kollektivt men har olika ansvarsområden. Mandatperioden är fem år. | Regeringen |
| europeiska marina vatten | Rikstermbanken | alla europeiska vatten som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning, ut till den yttersta gränsen av det område som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, inbegripet dessa vattens bottnar och underliggande jordlager | Regeringen |
| europeiska planeringsterminen | Rikstermbanken | Den europeiska planeringsterminen syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. Den femte europeiska planeringsterminen inleddes i november 2014 med att kommissionen i den årliga tillväxtrapporten presenterade förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken i EU för det kommande året. | Regeringen |
| Europeiska rådet rådet |
Rikstermbanken | Europeiska rådet består av EU:s stats- respektive regeringschefer och drar upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling och möts minst en gång per halvår under ledning av ordförandeskapet. Europeiska rådets möten kallas för toppmöten. | Regeringen |
| Europeiska terminen | Rikstermbanken | En EU-gemensam budgetkalender, där medlemsstaterna i mars varje år stämmer av sina budgetar med kommissionen och rådet. Dessa lämnar i sin tur synpunkter på utformningen. Syftet är att öka medlemsstaternas ekonomiska samordning. | Regeringen |
| Europeiska terminen | Rikstermbanken | Det ramverk som syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. | Regeringen |
| Europeiska unionens råd ministerrådet, rådet |
Rikstermbanken | EU:s högsta beslutande organ. Består av en ledamot från varje medlemsland som har befogenhet att fatta bindande beslut för sin regering. Kallas vanligen för ministerrådet eller enbart rådet. | Regeringen |
| Europol | Rikstermbanken | Europeiska polisbyrån i Haag, stöder medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter främst genom utbyte och analys av kriminalunderrättelseuppgifter som rör grov, gränsöverskridande brottslighet. | Regeringen |
| Europol Europeiska polisbyrån |
Rikstermbanken | Arbetar med att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, främst narkotikahandel, terrorism, människohandel och andra former av grova internationella brott. Europol grundar sig på en konvention som trädde i kraft den 1 oktober 1998. Verksamheten inleddes den 1 juli 1999. | Regeringen |
| euroskuldväxel | Rikstermbanken | kortfristig (1--2 år) gemensam upplåning | Regeringen |
| Eurostat | Rikstermbanken | EU:s statistikkontor. Har sitt säte i Luxemburg. | Regeringen |
| evidensbaserad vård | Rikstermbanken | vård som genom vetenskaplig forskning eller beprövad erfarenhet visat sig ha effekt | Regeringen |
| ex tempore-beredning | Rikstermbanken | läkemedel som framställs för en definierad patient | Regeringen |
| excellens | Rikstermbanken | Används i utbildnings- och forskningsvärlden för att beteckna spetskompetens inom ett visst område. | Regeringen |
| exekvatur | Rikstermbanken | beslut som meddelats i ett särskilt förfarande och som innebär att en utländsk dom får verkställas | Regeringen |
| exklusiv ekonomisk zon | Rikstermbanken | vattenområde som omfattar max 200 nautiska mil från kustlinjen eller en stats fastställda baslinjer | Regeringen |
| expeditionschef | Rikstermbanken | chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att regeringens förvaltningsärenden handläggs lagenligt, följdriktigt och enhetligt | Regeringen |
| exporttillstånd | Rikstermbanken | tillstånd att leverera försvarsmateriel till mottagare i tredjeland. | Regeringen |
| extern effekt externalitet |
Rikstermbanken | effekt av en aktörs konsumtion eller produktion som påverkar tredje part utan att effekten kompenseras för | Regeringen |
| extern kostnad | Rikstermbanken | kostnad för samhället som inte beaktas genom marknadens funktionssätt, t.ex. konsekvenser av luftutsläpp och buller | Regeringen |
| extern transitering | Rikstermbanken | befordran från en plats till en annan inom gemenskapens tullområde (även i vissa fall via tredje land) av icke-gemenskapsvaror utan att dessa varor beläggs med importtullar eller andra avgifter eller blir föremål för handelspolitiska åtgärder | Regeringen |
| faktablad med basfakta | Rikstermbanken | faktablad som uppfyller villkoren i Kommissionens Förordning nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats | Regeringen |
| FAME fettsyrametylestrar |
Rikstermbanken | FAME (fettsyrametylestrar) framställs ur oljeväxter. I Sverige är den vanligaste råvaran rapsolja som förestras till RME (rapsmetylester). Används huvudsakligen för låginblandning i dieselbränsle. | Regeringen |
| FAME | Rikstermbanken | Bränslen som består av fettsyrametylestrar. [FAME omfattar] förestrade vegetabiliska oljor, såsom RME, som ersätter diesel. Exempel på andra produkter som kan omvandlas till FAME är djurfetter i slakteriavfall, olivolja och druvkärnolja. | Regeringen |
| FATF | Rikstermbanken | Förkortning för den mellanstatliga organisationen Financial Action Task Force, som beslutar om internationella standarder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av massförstörelsevapen. I februari 2012 beslutades om 40 reviderade rekommendationer. | Regeringen |
| FFV | Rikstermbanken | Bränsleflexibelt fordon. T.ex. fordon som kan köras på valfri blandning av E85 och bensin. | Regeringen |
| FIN-NET | Rikstermbanken | Ett europeiskt nätverk för tvistlösningsmekanismer utanför domstol. Genom nätverket kan en konsument få hjälp om det uppstår en tvist vid köp av en tjänst i ett annat land inom EU än där konsumenten bor. | Regeringen |
| FIN-USE | Rikstermbanken | Expertgrupp tillsatt av kommissionen. | Regeringen |
| finansiell grupp | Rikstermbanken | grupp där ett moderbolag eller en juridisk person utövar kontroll och ansvar över resten av gruppen, och i enhet med FATF-reglering därav sköter ett gruppomfattande program för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism | Regeringen |
| finansiella institut | Rikstermbanken | fysiska eller juridiska personer som antingen själva eller på uppdrag av kund utför vissa definierade tjänster på finansmarknaden | Regeringen |
| finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag | Rikstermbanken | tjänster som privatkonton, betalningar, personliga lån, hypotekslån, sparkonton, pensions-, investerings- och försäkringsprodukter, som erbjuds enskilda kunder inklusive ickeprofessionella investerare | Regeringen |
| finansieringsanalys | Rikstermbanken | Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. nettoutlåningen, har förändrats på ett år, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. | Regeringen |
| finansplan | Rikstermbanken | Del av budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen med allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. | Regeringen |
| finanspolitisk konsolidering | Rikstermbanken | minskningar av utgifter och/eller ökningar av inkomster som inte går att hänföra till förändringar i konjunktur eller demografi | Regeringen |
| finansunderrättelseenheter | Rikstermbanken | enheter som centralt ska ansvara för att ta emot, begära, analysera samt till behöriga myndigheter sprida information som gäller möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism | Regeringen |
| fintech | Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp för den bransch som försöker med hjälp av ny teknologi effektivisera och leverera finansiella system/tjänster/produkter. | Regeringen |
| Fischer-Tropschdiesel | Rikstermbanken | syntetisk diesel, vilken framställs via syntesgas enligt Fischer-Tropschmetoden från t.ex. naturgas, kol eller biomassa | Regeringen |
| fiskeriansträngning effort, dagar till havs |
Rikstermbanken | båtens storlek gånger fisketiden | Regeringen |
| fiskfiske | Rikstermbanken | Till skillnad från t.ex. skaldjursfiske. | Regeringen |
| FIU | Rikstermbanken | Finansunderrättelseenhet som i Sverige motsvaras av Finanspolisen (Fipo), som organisatoriskt faller under Rikspolisstyrelsen (RPS). | Regeringen |
| flaggstat | Rikstermbanken | stat som utfärdar regler för fartyg som seglar under dess flagg | Regeringen |
| flaggstat | Rikstermbanken | stat i vilken ett fartyg är registrerat | Regeringen |
| FLEGT Licenssystem för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel |
Rikstermbanken | Licenssystem för handel med timmer som förhandlats fram med partnerländer och partnerregioner. | Regeringen |
| FLEGT-licens | Rikstermbanken | En förfalsknings- och manipuleringssäker handling av standardformat som hänför sig till en sändning av trävaruprodukter och i vilken det anges att denna är i överensstämmelse med kraven i systemet med FLEGT-licenser utfärdad och godkänd av den behöriga myndigheten i ett partnerland eller en partnerregion. | Regeringen |
| flexicurity | Rikstermbanken | politik/strategi för att på ett medvetet sätt både öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och säkerheten vad gäller anställningar och inkomst | Regeringen |
| fluider | Rikstermbanken | gaser, vätskor och ångor i ren fas samt blandningar av dessa | Regeringen |
| flygplatsens ledningsenhet | Rikstermbanken | enhet som i enlighet med nationell lagstiftning framför allt har till uppgift att administrera flygplatsens infrastrukturer samt att samordna och kontrollera den verksamhet som aktörer som befinner sig på berörd flygplats eller berört flygplatssystem bedriver | Regeringen |
| FN:s miljöprogram | Rikstermbanken | Regeringen | |
| FN:s ramkonvention om klimatförändringar | Rikstermbanken | Regeringen | |
| fondbolag | Rikstermbanken | svenskt aktiebolag som har tillstånd att förvalta en värdepappersfond | Regeringen |
| fondförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring med investeringsinslag (sparmoment), varigenom försäkringstagaren bestämmer i vilka fonder hans eller hennes premier ska placeras | Regeringen |
| fondförsäkring | Rikstermbanken | försäkringsprodukt med investeringsinslag (sparmoment), varigenom försäkringstagaren bestämmer i vilka fonder hans eller hennes premier ska placeras | Regeringen |
| fordonsgas | Rikstermbanken | drivmedel bestående av naturgas och/eller biogas | Regeringen |
| forestalling | Rikstermbanken | förhandslagring inför prishöjningar | Regeringen |
| forum shopping | Rikstermbanken | Ett internationellt privat- och processrättsligt begrepp som betyder att en part väljer att väcka talan i det förmånligaste processlandet. Vid forum shopping utnyttjar en part att en talan oftast kan väckas i flera länder och väcker talan i ett visst land för att de rättsregler som domstolen där tillämpar är förmånligast för parten. | Regeringen |
| fossil | Rikstermbanken | bevarade rester av växter och djur i jordarter eller berglager | Regeringen |
| fossila drivmedel fossila bränslen |
Rikstermbanken | drivmedel av fossilt ursprung, dvs. som tillverkas av råolja (bensin och diesel), naturgas eller kol | Regeringen |
| fredningstider | Rikstermbanken | Innebär att fiske förbjuds periodvis eller tillfälligt i ett område i syfte att skydda fiskbestånden. | Regeringen |
| frekvensband | Rikstermbanken | intervall av frekvenser inom vilket en viss radioutrustning kan fungera | Regeringen |
| Friends of the Presidency-grupp | Rikstermbanken | extra insatt arbetsgrupp i ramen av Europeiska rådet, sammankallad endast för ett ärende där alla medlemsstater deltar | Regeringen |
| frikopplat stöd | Rikstermbanken | direktstöd som är frikopplat från produktion | Regeringen |
| fusionsfördraget | Rikstermbanken | fördraget om upprättandet av ett gemensamt ministerråd och en kommission för Europeiska gemenskaperna | Regeringen |
| fyrpartssystem för betalkort | Rikstermbanken | betalkortssystem där betalningarna görs från en kortinnehavares betalkonto till en betalningsmottagares betalkonto genom systemet; en betaltjänstleverantör som utfärdar betalkort (på kortinnehavarens sida) och en förvärvande betaltjänstleverantör (på betalningsmottagarens sida) och kortbaserade transaktioner som grundas på samma struktur | Regeringen |
| fysisk infrastruktur | Rikstermbanken | nätelement som rör, master, ledningar, tillsynsbrunnar, manhål, kopplingsskåp, byggnader eller ingångar till byggnader, antenninstallationer, torn och stolpar och tillhörande inrättningar | Regeringen |
| fysisk infrastruktur i byggnader | Rikstermbanken | fysisk infrastruktur vid slutanvändarens lokaler, inklusive element under gemensamt ägande, som är avsedd för att rymma fasta och/eller trådlösa nät, när sådana accessnät kan leverera elektroniska kommunikationstjänster och koppla samman byggandens koncentrationspunkt med nätets termineringspunkt | Regeringen |
| följ eller förklara | Rikstermbanken | Principen anger hur bolaget ska förhålla sig till självregleringen. Antingen följer bolaget reglerna, eller så måste det förklara varför det sker en avvikelse. | Regeringen |
| förarbeten | Rikstermbanken | det utredningsmaterial som ligger till grund för en författning, t.ex. utredningsbetänkande i SOU- eller Ds-serien, proposition, betänkande av riksdagsutskott, riksdagsbeslut (redovisas bl.a. genom en riksdagsskrivelse) och Regeringens förordningsmotiv | Regeringen |
| fördrag | Rikstermbanken | avtal mellan medlemsländers regeringar | Regeringen |
| föredragningslista | Rikstermbanken | förteckning (dagordning) över alla ärenden och övriga frågor som ska tas upp vid ett sammanträde | Regeringen |
| föreskrifter bestämmelser |
Rikstermbanken | Den beteckning som används i 8 kap. regeringsformen för rättsregler. | Regeringen |
| föreskrivande förfarande med kontroll | Rikstermbanken | Enligt kommittéförfarandebeslutet kan detta förfarande omfatta åtgärder med allmän räckvidd som ändrar icke väsentliga delar i en rättsakt som antagits genom det som tidigare kallades medbeslutandeförfarandet (numera det ordinarie lagstiftningsförfarandet). Förfarandet innebär kortfattat att rådet och Europaparlamentet kan utföra kontroll innan kommissionen antar de föreslagna åtgärderna. | Regeringen |
| företagskoncentration | Rikstermbanken | Betyder att minst två självständiga företag slås ihop eller att en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag eller också ett eller flera företag, genom till exempel förvärv av värdepapper eller andra tillgångar, får kontroll över ett företag eller delar av detta. | Regeringen |
| företagskort | Rikstermbanken | betalkort som utfärdas till företag eller den offentliga sektorns enheter och vars användning är begränsad till de anställdas eller offentliganställdas utgifter i tjänsten eller kort som utfärdas till fysiska personer som är egenföretagare och bedriver en yrkesmässig verksamhet och där användningen är begränsad till dessa egenföretagares eller deras anställdas utgifter i tjänsten | Regeringen |
| författning | Rikstermbanken | Benämning på lagar, förordningar och andra föreskrifter. | Regeringen |
| författning | Rikstermbanken | Benämning på Sveriges konstitution (statsförfattningar; främst regeringsformen). | Regeringen |
| författningssamling | Rikstermbanken | publikation där författningar kungörs | Regeringen |
| förhandlad upphandling | Rikstermbanken | upphandling där en upphandlande myndighet eller enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med en eller flera av dem | Regeringen |
| förlikningskommittén | Rikstermbanken | kommitté som består av representanter från ministerrådet och Europaparlamentet | Regeringen |
| förmedlingsavgift | Rikstermbanken | avgift som betalas för varje transaktion direkt eller indirekt (dvs. genom en tredje part) mellan betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer som deltar i en betalkortstransaktion eller en betalkortsbaserad transaktion | Regeringen |
| förnyelse av vegetation igenväxning |
Rikstermbanken | direkt, människoskapad verksamhet som syftar till att öka kollagringen på en plats som omfattar minst 0,05 hektar genom ökad vegetation, förutsatt att verksamheten inte utgör nybeskogning eller återbeskogning | Regeringen |
| förordning | Rikstermbanken | bindande regler som beslutas av regeringen, t.ex. bestämmelser om de statliga myndigheternas arbete | Regeringen |
| förordning | Rikstermbanken | rättsakt i EG-rätten som gäller alla medlemsländer, företag, myndigheter och medborgare | Regeringen |
| förordning | Rikstermbanken | författning som innehåller föreskrifter beslutade av regeringen | Regeringen |
| förordning | Rikstermbanken | Namn på EG-rättsakt som tillämpas direkt i Sverige. | Regeringen |
| förorenaren betalar-principen | Rikstermbanken | Princip om att det är den som orsakar skador på miljön som ska betala de samhällsekonomiska kostnaderna för detta. | Regeringen |
| förstainstansrätten | Rikstermbanken | Underinstans till EG-domstolen. Har bland annat hand om konkurrensärenden och tvister mellan EU-anställda och deras arbetsgivare. Består av 15 domare. | Regeringen |
| försäkringsföretag | Rikstermbanken | företag som har beviljats officiell auktorisation i enlighet med artikel 6 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EG (senare enligt Solvens II-direktivet) | Regeringen |
| försäkringsförmedlare | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person, utom försäkringsföretag, som mot ersättning inleder eller bedriver försäkringsförmedling | Regeringen |
| försäkringsförmedling | Rikstermbanken | verksamhet som består av att ge råd om, lägga fram, föreslå eller utföra annat förberedande arbete inför ingåendet av försäkringsavtal, att ingå sådana avtal eller att bistå vid förvaltning och fullgörande av sådana avtal, särskilt vid skada, och verksamhet som består i yrkesmässig handläggning av skador och värdering av skador | Regeringen |
| försäkringstekniska avsättningar | Rikstermbanken | försäkringsföretagets uppskattade skuld för att infria åtagandena i försäkringsavtalen | Regeringen |
| försörjningsbalans | Rikstermbanken | Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster, BNP och de olika sätt den används på, det vill säga hur ett land använder de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export. | Regeringen |
| försörjningskedja | Rikstermbanken | de processer eller aktörer som är inblandade i förberedelse av gods för transport och landtransport av gods från en produktionsplats till en leveransplats inom Europeiska gemenskapens territorium | Regeringen |
| förtecknat ämne | Rikstermbanken | ämne som används för olaglig framställning av narkotika eller psykotropna ämnen med undantag för naturprodukter och blandningar | Regeringen |
| förtida avverkning | Rikstermbanken | verksamhet som innebär återvinning av timmer som har påverkats av en naturlig störning och som åtminstone delvis går att använda | Regeringen |
| förvaltningsavdelningen | Rikstermbanken | avdelning inom Regeringskansliet som ger departementen, utrikesrepresentationen och kommittéerna stöd och service i administrativa frågor | Regeringen |
| förvaltningsbolag | Rikstermbanken | företag som har tillstånd att förvalta en fond som följer direktivets regler | Regeringen |
| förvaltningsbolag | Rikstermbanken | utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag | Regeringen |
| förvaltningschef | Rikstermbanken | chefen för förvaltningsavdelningen | Regeringen |
| förvaringsinstitut | Rikstermbanken | institut som förvarar investeringsfonders tillgångar och sköter in- och utbetalningar avseende fonden | Regeringen |
| GATS Allmänna tjänstehandelsavtalet |
Rikstermbanken | Ett av WTO:s tre grundavtal. GATS syftar till att reglera den internationella handeln med privata tjänster. Tjänstesektorerna är i GATS uppdelade i elva övergripande sektorer, bl.a. telekommunikationstjänster, finansiella tjänster, distributionstjänster, transporttjänster och yrkesmässiga tjänster. WTO:s medlemmar binder åtaganden som ger utländska tjänsteleverantörer samma (eller liknande) villkor som inhemska aktörer. | Regeringen |
| gemensam jordbrukspolitik GJP |
Rikstermbanken | den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU | Regeringen |
| gemensam sysselsättningsrapport | Rikstermbanken | Rapporten utarbetas med stöd av artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utkast till rapport utgör en del av den årliga tillväxtrapporten som är startskottet för den europeiska planeringsterminen. Rapportens analyser grundar sig på sysselsättningsläget och den sociala situationen i EU samt på genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Rapporten blir gemensam i och med rådets antagande av denna. Rapporten läggas sedan fram för Europeiska rådet. | Regeringen |
| gemenskapens generella exporttillstånd | Rikstermbanken | exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller villkoren för användningen av ett sådant tillstånd | Regeringen |
| gemenskapsintresset | Rikstermbanken | Avser en helhetsbedömning av alla berörda EU-parters intressen inbegripet den inhemska industrins, användarnas och konsumenternas intressen. | Regeringen |
| generaladvokat | Rikstermbanken | I EG-domstolen tjänstgör åtta generaladvokater. De är medlemmar av domstolen men är inte närvarande vid domarnas överläggningar. I varje mål lägger en generaladvokat fram ett offentligt, opartiskt och motiverat yttrande med förslag till beslut. Generaladvokatens yttrande publiceras tillsammans med domstolens dom. | Regeringen |
| generaldirektorat GD |
Rikstermbanken | Europeiska kommissionen är organiserat i 23 generaldirektorat, avdelningar för olika fackområden. | Regeringen |
| Generationsmålet | Rikstermbanken | Sveriges övergripande mål för miljöpolitiken, att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. | Regeringen |
| generiska läkemedel generika |
Rikstermbanken | medicinskt utbytbara läkemedel med samma funktion, kvalitet och säkerhet som ett originalläkemedel, vilka kan säljas till ett lägre pris eftersom tillverkningen inte bär kostnader för forskning och utveckling | Regeringen |
| genetiska resurser | Rikstermbanken | genetiskt material av faktiskt eller potentiellt värde | Regeringen |
| genetiskt material | Rikstermbanken | varje material av växt-, djur-, mikroorganism- eller annat ursprung, som innehåller funktionella enheter av arvsmassa | Regeringen |
| genomförande | Rikstermbanken | den process genom vilken EG-direktiv omformas till svenska författningar | Regeringen |
| genomförandeakter | Rikstermbanken | akter som kommissionen (och i särskilda fall rådet) kan anta när det krävs enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter, enligt art. 291 i EUF-fördraget | Regeringen |
| geofysik | Rikstermbanken | den fasta jordens fysik | Regeringen |
| geografisk information | Rikstermbanken | information om företeelser knutna till ett läge på jordytan | Regeringen |
| geografiska data | Rikstermbanken | data som direkt eller indirekt avser en viss plats eller visst geografiskt område | Regeringen |
| geografiska informationssystem GIS |
Rikstermbanken | IT-system, oftast i form av expertsystem, specialdesignade för att hantera geografisk information avseende bl.a. analys och presentation | Regeringen |
| geografiskt dataset | Rikstermbanken | samling geografiska objekt i en databas, ofta med tillhörande verksamhetsinformation kopplad till den geografiska företeelsen | Regeringen |
| geografiskt objekt | Rikstermbanken | representation av en företeelse i världen kopplad till en särskild plats eller visst geografiskt område t.ex. en adress, ett ortnamn, en administrativ enhet, en väg, en byggnad. | Regeringen |
| geografiskt tema | Rikstermbanken | dataset bestående av geografiska objekt avseende endast ett tema, t.ex. byggnader eller vägar. | Regeringen |
| geokemi | Rikstermbanken | läran om de olika kemiska elementens naturliga fördelning i och på jordklotet | Regeringen |
| geologi | Rikstermbanken | läran om jordens, särskilt berggrundens och jordlagrens byggnad, bildningssätt och utvecklingshistoria | Regeringen |
| geomorfologi | Rikstermbanken | läran om landytans former | Regeringen |
| geoportal | Rikstermbanken | portal på Internet som är speciellt designad, med hjälp av bl.a. metadata, för användare att enkelt söka, titta på, beställa och hämta olika geografiska dataset | Regeringen |
| georeferens | Rikstermbanken | Innebär att verksamhetsinformation är kopplat (refererat) till ett geografiskt läge. Detta geografiska läge måste i praktiken vara knutet till ett specifikt referenskoordinatsystem för att möjliggöra utbyte av information. | Regeringen |
| geoteknik | Rikstermbanken | läran om berg- och jordarters tekniska egenskaper, speciellt deras hållfasthet och stabilitet | Regeringen |
| geovetenskap | Rikstermbanken | sammanfattande namn för de vetenskaper som behandlar den fasta jorden, vatten och hav, atmosfären samt jorden som planet | Regeringen |
| globala värdekedjor | Rikstermbanken | Handeln kännetecknas av att produktionen av varor och tjänster delas upp i arbetsmoment som utförs i olika delar av världen. Detta fenomen har kommit att betecknas ”globala värdekedjor”. | Regeringen |
| globalt systemviktigt kreditinstitut G-SIFI |
Rikstermbanken | vank, försäkringsbolag eller annat finansiellt institut vars fallissemang kan utlösa en finansiell kris | Regeringen |
| gnisttända motorer | Rikstermbanken | motorer för bensindrift med tändstift | Regeringen |
| gold open access | Rikstermbanken | Innebär att kostnaderna för publicering (i tidningar) ligger på författaren i stället för läsaren (via prenumerationer etc.). Kostnaderna bärs vanligtvis av den forskningsinstitution som forskaren är knuten till eller den finansiär som bekostat forskningen som ligger till grund för den information som publiceras. | Regeringen |
| gradering | Rikstermbanken | borttagande av tullförmån | Regeringen |
| granskningsförfarande | Rikstermbanken | Granskningsförfarandet innebär att kommissionen ska anta ett utkast till genomförandeakt om en kvalificerad majoritet av kommitténs ledamöter avger ett positivt yttrande. Om däremot en kvalificerad majoritet avger ett negativt yttrande får kommissionen, i det fall en genomförandeakt anses nödvändig, förelägga kommittén en ändrad version av utkastet inom två månader efter avgivandet av det negativa yttrandet. Kommissionen får även hänskjuta det ursprungliga förslaget till den s.k. omprövningskommittén inom en månad efter avgivandet av det negativa yttrandet. | Regeringen |
| gravimetri | Rikstermbanken | undersökningar av jordens tyngdkraftsfält och dess variationer samt orsakerna till dessa | Regeringen |
| green open access | Rikstermbanken | Innebär att författaren själv deponerar informationen i ett online-arkiv. Författaren (eller oftare finansiärer) bestämmer hur länge informationen ska ligga i karantän innan den blir allmänt tillgänglig, rekommenderad tid är sex månader. | Regeringen |
| grundavdrag | Rikstermbanken | Grundavdrag medges fysiska personer som är bosatta i Sverige. Avdraget får du utan att du behöver ansöka om det. Grundavdragets storlek har knutits till prisbasbeloppet och den taxerade förvärvsinkomstens storlek. | Regeringen |
| grundförordning | Rikstermbanken | grundläggande rättsakt som anger ramarna för en marknadsordning | Regeringen |
| grundlag | Rikstermbanken | lag som gäller statsförvaltning | Regeringen |
| grundlagar | Rikstermbanken | Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen | Regeringen |
| grundläggande rättigheter | Rikstermbanken | Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna antogs den 7 december 2000. I och med Lissabonfördraget blev stadgan rättsligt bindande. Stadgan innehåller en uppräkning av de grundläggande rättigheterna. Som exempel på rättigheter kan nämnas rätten till liv, yttrandefrihet och icke-diskriminering. | Regeringen |
| gruvlag | Rikstermbanken | lag om rättsförhållandena avseende inmutningsbara mineraltillgångar | Regeringen |
| gränsöverskridande betalningstransaktion | Rikstermbanken | kortbetalning eller en kortbaserad betalningstransaktion som initierats av en betalare eller en betalningsmottagare där betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer är etablerade i olika medlemsstater eller där betalkortet utfärdats av en utfärdande betaltjänstleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat än försäljningsstället | Regeringen |
| gränsöverskridande driftskompatibel trafik | Rikstermbanken | gränsöverskridande trafik för vilken minst två säkerhetsintyg enligt direktiv 2001/14/EG krävs av järnvägsföretagen | Regeringen |
| gränsöverskridande mottagning | Rikstermbanken | När en handlare använder sig av en mottagande betaltjänstleverantör i ett annat (EES-)land. Point of Sale är landet där affären görs. | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering | Rikstermbanken | En metod för att finansiera projekt eller idéer. Metoden avser ett öppet erbjudande som riktas till allmänheten för att anskaffa medel för ett visst projekt ofta via internet och sociala medier. Sådana erbjudanden är öppna bara under en begränsad tid. Som regler handlar det om en större grupp givare som vardera bidrar med mindre belopp, men det finns undantag. | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering | Rikstermbanken | En metod för att finansiera projekt eller idéer. Metoden avser ett öppet erbjudande som riktas till allmänheten för att anskaffa medel för ett visst projekt ofta via internet och sociala medier. Sådana erbjudanden är öppna bara under en begränsad tid. Som regel handlar det om en större grupp givare som vardera bidrar med mindre belopp, men det finns undantag. | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering | Rikstermbanken | metod för att finansiera projekt eller idéer via allmänheten genom att vända sig till ett stort antal finansiärer som bidrar med mindre belopp | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering baserad på belöning eller på förhandsförsäljning | Rikstermbanken | gräsrotsfinansiering där bidragsgivarna får någon symbolisk förmån eller gratisexemplar av en produkt som utvecklas med de medel som samlas in | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering genom investering i värdepapper | Rikstermbanken | investeringar som sker i aktier eller skuldebrev | Regeringen |
| gräsrotsfinansiering med vinstdelning | Rikstermbanken | Ett system där en andel i de framtida vinster som projektet genererar utlovas till investerare. | Regeringen |
| gräsrotsinvestering | Rikstermbanken | gräsrotsfinansiering med förväntan på finansiell avkastning | Regeringen |
| gräsrotssponsring | Rikstermbanken | gräsrotsfinansiering utan krav eller förväntan på finansiell avkastning och som består av donationsbaserad gräsrotsfinansiering eller gräsrotsfinansiering baserad på belöningar eller på förhandsförsäljning | Regeringen |
| gräsrotsutlåning | Rikstermbanken | gräsrotsfinansiering med krav eller förväntan på finansiell avkastning | Regeringen |
| grön värdekedja | Rikstermbanken | Termen syftar till bättre och effektivare resursanvändning inom produktion genom bättre avfallshantering, avfallsminskning, omvandling av eget och andras avfall, till nya produkter, material och tjänster. En grönare värdekedja (i likhet med kretsloppsekonomi) innebär att produkters mervärde hålls kvar så länge som möjligt och att avfallsgenerering undviks. Resurser som är inneslutna i produkter används på nytt när produkten når slutet på sin livscykel, vilket medför ytterligare värde. | Regeringen |
| grönbok | Rikstermbanken | officiellt kommissionsdokument där de första idéerna om eventuella åtgärder på gemenskapsnivå presenteras | Regeringen |
| GT | Rikstermbanken | skeppets inbyggda volym | Regeringen |
| GWP-faktor | Rikstermbanken | Anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. | Regeringen |
| Gymnich Gymnichmöte |
Rikstermbanken | Informellt möte mellan EU:s utrikesministrar. Hålls en gång per halvår och ägnas en allmän diskussion om övergripande utrikespolitiska frågor. Uppkallat efter den by utanför Bonn där det första mötet ägde rum 1974. | Regeringen |
| gästtjänsteman | Rikstermbanken | tjänsteman som deltar i gemensamma operationer på en medlemsstats territorium men tillhör en annan medlemsstats gränsbevakningsmyndigheter | Regeringen |
| gårdsstödsmodeller | Rikstermbanken | När systemet med samlat gårdsstöd infördes 2003 gavs medlemsstaterna möjlighet välja mellan tre olika modeller för tillämpning av frikopplat stöd: en historisk modell, där stödrättigheterna är baserade på de stödbelopp som den enskilde jordbrukaren har erhållit under en referensperiod; en regional modell, där stödrättigheten är baserad på ett enhetligt regionalt arealstöd, en hybridmodell, som innehåller inslag av både den historiska och den regionala modellen. | Regeringen |
| hajfensfiske | Rikstermbanken | bruket att avlägsna fenorna och behålla dem ombord men kasta hajkropparna överbord | Regeringen |
| handel för egen räkning egenhandel |
Rikstermbanken | Banken (kassor, enheter, divisioner eller individuella handlare) använder kapital eller lånade pengar för att ta positioner i transaktioner av finansiella instrument eller varor i syfte att göra egen vinst, utan samband med klientaktiviteter eller bankens neutralisering av risker. | Regeringen |
| handelsbalans | Rikstermbanken | skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter | Regeringen |
| handelspolitiska skyddsinstrument | Rikstermbanken | instrument för att tillfälligt höja skyddet mot importkonkurrens, vanligtvis genom att höja tullarna | Regeringen |
| handling | Rikstermbanken | En handling innehåller information av något slag: en text, en bild eller information lagrad på annat sätt, t.ex. i en dator. | Regeringen |
| handläggare | Rikstermbanken | Regeringen | |
| harmonisering | Rikstermbanken | ändring av nationell lagstiftning så att den överensstämmer med EU:s regelverk. | Regeringen |
| hemmaleverantör | Rikstermbanken | företag som levererar markbundna allmänna mobiltelefonitjänster på slutkundsnivå till en roamingkund | Regeringen |
| hemmanät | Rikstermbanken | markbundet allmänt mobilnät i en medlemsstat via vilket en hemmaleverantör levererar markbundna allmänna mobiltelefonitjänster till en roamingkund | Regeringen |
| hemmedlemsstat | Rikstermbanken | medlemsstat där förmedlaren har sin hemvist, om denne är en fysisk person, eller där förmedlarens säte alternativt huvudkontor är beläget, om denne är en juridisk person | Regeringen |
| hemmedlemsstat | Rikstermbanken | medlemsstat i vilken en gästtjänsteman eller RABIT-medlem är nationell gränsbevakningstjänsteman | Regeringen |
| hemskillnad | Rikstermbanken | form för hävande ”på prov” av den äktenskapliga sammanlevnaden utan definitiv upplösning av äktenskapet | Regeringen |
| herdebrev | Rikstermbanken | brev som Europeiska rådets ordförande skickar till sina kollegor i de andra EU-länderna inför ett toppmöte | Regeringen |
| hermetiskt slutet system | Rikstermbanken | system i vilket alla enheter som innehåller köldmedium tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, och där kylkretsarna inte behöver öppnas innan systemet tas i bruk | Regeringen |
| historiska arkiv | Rikstermbanken | dokument som EU:s institutioner bevarar och gör tillgängliga för framtida studier och forskning om den europeiska integrationen och de europeiska institutionernas historia | Regeringen |
| hjälpämnen | Rikstermbanken | ämnen och preparat som används eller avses att användas i ett växtskyddsmedel eller en tillsats, men som inte är vare sig verksamma ämnen, safener eller synergister | Regeringen |
| homeopatiska läkemedel | Rikstermbanken | Homeopatiska läkemedel tillverkas genom ett speciellt spädningsförfarande som kallas potensering. Till skillnad från vanliga läkemedel och naturläkemedel finns inga krav på tillverkaren av homeopatiska läkemedel att genom naturvetenskapliga studier visa att läkemedlet lindrar eller botar olika sjukdomstillstånd. Enligt gällande regler inom EU räknas homeopatika som läkemedel. | Regeringen |
| Horisont 2020 | Rikstermbanken | Kommissionens förslag till ramverk för forskning och innovation, som man hoppas ska vara färdigförhandlat och redo att träda i kraft 2014. Horisont 2020 tar vid efter det innevarande sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7) men föreslås få ett bredare anslag. | Regeringen |
| Horisont 2020 | Rikstermbanken | EU:s ramprogram för forskning och innovation 2014--2020. | Regeringen |
| horisontella förordningars genomförande | Rikstermbanken | genomförande av förordningar som gäller EU:s samtliga instrument | Regeringen |
| HS-nummer | Rikstermbanken | The Harmonized Commodity Description and Coding System (HS) är en systematisk förteckning av varor i världshandeln. HS-numret är en sifferkod på fyra siffror och är avsett för tulländamål, internationell handelsstatistik och transport av gods. | Regeringen |
| HVO hydrerade vegetabiliska oljor |
Rikstermbanken | dieselbränsle som kan framställas med hjälp av olika typer av oljor och fetter, däribland tallolja som är en restprodukt från massaindustrin | Regeringen |
| hybridavelssvin | Rikstermbanken | svin som är registrerat i ett register och som tagits fram genom avsiktlig korsning mellan i) renrasiga avelssvin av olika raser eller linjer, ii) avelssvin som själva är resultatet av korsning (hybrid) mellan olika raser eller linjer, iii) avelssvin som tillhör en av de kategorier som avses i led i eller ii | Regeringen |
| hybridfordon | Rikstermbanken | fordon i den mening som avses i direktiv 2007/46/EG som är försett med en eller flera elektriska drivmotorer som inte är permanent anslutna till elnätet, och en eller flera förbränningsdrivmotorer | Regeringen |
| hydrogeologi | Rikstermbanken | läran om de vattenförande formationerna i mark och berggrund med avseende på läge, utsträckning och egenskaper | Regeringen |
| hydrologi | Rikstermbanken | läran om vattnet på jorden samt om vattenomsättningen mellan atmosfären, vattendragen, grundvattnet och oceanerna | Regeringen |
| Hyogo-handlingsplanen | Rikstermbanken | Vid världskonferensen för katastrofbyggande i januari 2005 (som hölls i Kobe, Hyogo, Japan), antog 168 regeringar en tioårsplan för att förbättra skyddet i världen mot naturliga risker. Handlingsplanen utgör en global plan för de katastrofförebyggande åtgärderna under det kommande årtiondet. Målet är att till 2015 åstadkomma en väsentlig minskning av förlusterna till följd av katastrofer, både i form av liv och sociala, ekonomiska och miljömässiga tillgångar i samhällen och länder. | Regeringen |
| hälsodeterminanter | Rikstermbanken | livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan | Regeringen |
| Hälsokontrollen | Rikstermbanken | År 2003 genomfördes en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. I denna reform förband sig medlemsstaterna att efter några år se över effekterna av reformen. Detta är Hälsokontrollen eller ”Health check” på engelska. | Regeringen |
| hälsovarning | Rikstermbanken | varning inbegripet varningstexter, kombinerade hälsovarningar, allmänna varningar och informationstexter […] | Regeringen |
| hänskjutande | Rikstermbanken | Koncentrationsförordningen är endast tillämplig på koncentrationer som har gemenskapsdimension. Koncentrationer som har gemenskapsdimension prövas exklusivt av kommissionen. Om parterna gör gällande att koncentrationen påtagligt kan påverka konkurrensen på en marknad inom en medlemsstat kan koncentrationsärendet hänskjutas till den medlemsstaten för prövning enligt nationella regler. Koncentrationsförordningen är inte tillämplig på koncentrationer som saknar gemenskapsdimension. Sådana koncentrationer kan prövas enligt nationell lagstiftning av en nationell konkurrensmyndighet. I förordningen finns dock bestämmelser om hänskjutande av koncentrationsärenden som inte omfattas av förordningen från nationell konkurrensmyndighet till kommissionen, antingen på begäran av parterna i koncentrationen eller på begäran av en medlemstat. | Regeringen |
| hävstång | Rikstermbanken | teknik som förstärker vinster och förluster | Regeringen |
| hållbart företagande CSR |
Rikstermbanken | företagens ansvar för den egna verksamhetens påverkan på samhället | Regeringen |
| hårdgöring | Rikstermbanken | permanent övertäckning av markytan med ett ogenomträngligt material | Regeringen |
| högfrekvenshandel | Rikstermbanken | algoritmhandel där ett system analyserar data eller signaler från marknaden med hög hastighet och sedan skickar eller uppdaterar ett stort antal order inom en mycket kort tidsperiod som en reaktion på analysen | Regeringen |
| höghastighetsfärdig fysisk infrastruktur i byggnader | Rikstermbanken | fysisk infrastruktur i byggnader som är avsedd för att rymma element av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation | Regeringen |
| höghastighetsnät för elektronisk kommunikation | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som kan leverera tjänster för bredbandstillgång i hastigheter på minst 30 Mbit/s | Regeringen |
| höginblandning | Rikstermbanken | inblandning av biodrivmedel i bensin eller diesel över tillåtna specifikationer enligt bränslekvalitetsdirektivet | Regeringen |
| högpatogen aviär influensa HPAI |
Rikstermbanken | Högpatogena former av aviär influensa. Smittade fåglar blir sjuka och dör. | Regeringen |
| I-punkter | Rikstermbanken | Punkter som ska avhandlas på Corepers dagordning. I-punkter kräver i princip inga överläggningar eftersom överenskommelse redan uppnåtts i rådsarbetsgrupp. | Regeringen |
| IAKS integrerat administrations- och kontrollsystem |
Rikstermbanken | Ett EU-gemensamt regelverk för förvaltning och kontroll av direktstöden och tvärvillkoren. Regleras i kommissionsförordning 796/2004. | Regeringen |
| ICES Internationella Havforskningsrådet, Internationella havsforskningsrådet |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| icke intervenerande studie | Rikstermbanken | studie där läkemedlet/läkemedlen förskrivs på sedvanligt sätt och i enlighet med villkoren i godkännande för försäljning | Regeringen |
| icke verkställande direktör | Rikstermbanken | varje styrelseledamot som inte är verkställande styrelseledamot | Regeringen |
| icke-bilaga-I -produkter | Rikstermbanken | I bilaga I till EUF-fördraget listas alla de jordbruks- och livsmedelsprodukter som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. De bearbetade varorna omfattas inte av bilaga I, utan stöd till dessa produkter regleras i en särskild rådsförordning. Dessa är allmänt kända som ”icke-bilaga-I-produkter” och omfattar exempelvis choklad, konfektyr, läsk, kex och frukostflingor. Syftet med stöd till icke-bilaga-I-produkter är att kompensera EU:s tillverkare för den högre kostnaden för att använda EU-inköpta råvaror (t.ex. socker) inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. | Regeringen |
| icke-handlande sektorn | Rikstermbanken | verksamheter inom EU som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter | Regeringen |
| icke-interventionsstudie | Rikstermbanken | annan klinisk studie än klinisk prövning | Regeringen |
| icke-professionell investerare | Rikstermbanken | investerare som inte benämns professionella investerare | Regeringen |
| icke-traditionella varumärken | Rikstermbanken | varumärken som utgörs av t.ex. ljud, hologram och dofter | Regeringen |
| idrott | Rikstermbanken | organiserat eller icke-organiserat utövande av fysisk aktivitet som syftar till förbättring av den fysiska och psykiska konditionen, utveckling av sociala relationer eller uppnående av tävlingsresultat på alla nivåer | Regeringen |
| IFRS | Rikstermbanken | En internationell standard för redovisning i börsnoterade företag. IFRS regleras av International Accounting Standards Board och gäller för alla börsnoterade Europeiska bolag sedan 2005. | Regeringen |
| II-punkter | Rikstermbanken | Punkter som ska avhandlas på Corepers dagordning. II-punkter kräver överläggning innan formellt godkännande. | Regeringen |
| IMI Informationssystemet för den inre marknaden |
Rikstermbanken | En programvaruapplikation som nås via internet och som har utvecklats av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna, i syfte att bistå medlemsstaterna vid den praktiska tillämpningen av de krav på informationsutbyte som fastställs i unionsakter. Detta sker genom att tillhandahålla en centraliserad kommunikationsmekanism för gränsöverskridande informationsutbyte och ömsesidigt bistånd. IMI regleras närmare i IMI-förordningen. | Regeringen |
| IMI-aktör | Rikstermbanken | de behöriga myndigheterna, IMI-samordnarna och kommissionen | Regeringen |
| IMI-användare | Rikstermbanken | fysisk person som arbetar underställd en behörig myndighet, en IMI-samordnare eller kommissionen och som har registrerats i IMI för deras räkning | Regeringen |
| IMI-samordnare | Rikstermbanken | organ som medlemsstaterna har utsett för att genomföra de stöduppdrag som än nödvändiga för att IMI ska fungera i enlighet med denna förordning | Regeringen |
| immobilisering | Rikstermbanken | omvandling av fysiska värdepapper till kontobaserade värdepapper genom inlåsning av de fysiska värdepappren i värdepapperscentralen så att de inte kommer i omlopp | Regeringen |
| implanterbar produkt | Rikstermbanken | produkt, även sådan som helt eller delvis absorberas, som är avsedd -- att helt föras in i människokroppen, eller -- att ersätta en epitelial yta eller ögats yta genom kliniskt ingrepp och är avsedd att stanna i kroppen efter ingreppet | Regeringen |
| importör | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden | Regeringen |
| IMS | Rikstermbanken | Strategin för informationshantering inom området för EU:s inre säkerhet, antagen under svenska ordförandeskapet i EU år 2009. Strategin innehåller grundläggande inriktningar för hur verksamhetsbehov och krav på integritetsskydd ska kunna fångas upp mycket tidigt i planeringen av nya informationsinitiativ, hur en önskvärd nivå av interoperabilitet ska kunna åstadkommas. Berör även behovet av att förbättra beslutsprocesser och styrning både på EU-nivån och nationellt för att få en mer verksamhetsstyrd, kostnadseffektiv och professionell utvecklingsverksamhet. | Regeringen |
| in house | Rikstermbanken | Används för att benämna sammanhanget när kontrakt tilldelas inom den upphandlande myndighetens eller enhetens sfär och därför inte behöver konkurrensutsättas genom upphandlingslagstiftningen. Förutsättningarna för det är att den juridiska enheten kontrolleras av den upphandlande myndigheten på ett sätt som motsvarar kontrollen över den egna förvaltningen och att den bedriver en väsentlig del av sin verksamhet med den upphandlande myndigheten. | Regeringen |
| inbördes utvärdering | Rikstermbanken | Ett slags workshop där en mindre grupp medlemsstater studerar och jämför nationella erfarenheter och goda exempel. | Regeringen |
| INDC | Rikstermbanken | De nationellt definierade och beslutade bidrag som klimatkonventionens parter har kommit överens om att presentera i god tid innan COP21 i Paris. | Regeringen |
| individuellt anpassad personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | personlig skyddsutrustning som serietillverkas och där varje utrustning tillverkas för att passa en enskild användare | Regeringen |
| industriell symbios | Rikstermbanken | Att koppla samman olika energi- och materialflöden mellan industrier och produktionsanläggningar för att använda resurser på ett effektivt sätt. | Regeringen |
| industriell symbios | Rikstermbanken | Kan beskrivas som en vision om ett industriellt ekosystem. De olika parterna (företagen) i systemet drar nytta av varandras egenskaper och tillgångar, vilket vanligtvis handlar om resurser i form av produkter, biprodukter/avfall eller energiflöden. Detta skapar på sikt ett symbiotiskt fördelaktigt förhållande mellan de inblandade parterna. | Regeringen |
| industriella kompensationsåtaganden | Rikstermbanken | Den säljande parten förbinder sig att investera för en viss summa/del av kontraktets värde i köparlandet. | Regeringen |
| inflation | Rikstermbanken | En ökning av den allmänna prisnivån i samhället, oftast mätt som den procentuella förändringen under 12 månader i konsumentprisindex (KPI). | Regeringen |
| informationsasymmetri | Rikstermbanken | Föreligger då parter som ingår eller vill ingå ett avtal eller annars ska fatta ett beslut, har tillgång till olika mängder av information. | Regeringen |
| informationssystemet för den inre marknaden IMI |
Rikstermbanken | Det elektroniska verktyg som Europeiska kommissionen tillhandahåller för att underlätta administrativt samarbete mellan de nationella förvaltningarna och kommissionen. | Regeringen |
| infrastrukturförvaltare | Rikstermbanken | varje organ eller företag som särskilt ansvarar för att anlägga, förvalta och underhålla järnvägsinfrastruktur, inklusive trafikledning, trafikstyrning och signalering. Infrastrukturförvaltarens uppgifter med avseende på järnvägsnät eller del av ett järnvägsnät får tilldelas olika organ eller företag | Regeringen |
| inhemska PEPs | Rikstermbanken | personer som inhemskt har eller tidigare haft viktiga offentliga funktioner | Regeringen |
| inhemska resurser | Rikstermbanken | resurser som finns i länderna själva som kan mobiliseras för utveckling | Regeringen |
| inhibitor | Rikstermbanken | ämne med hämmande effekt och som på så sätt hindrar ämnens aktivitet | Regeringen |
| inmutarandel | Rikstermbanken | del av äganderätten (hälften) till inmutad fyndighet, som enligt gruvlagen tillkommer inmutaren | Regeringen |
| inmutning | Rikstermbanken | handling, varigenom enligt gruvlagen viss rätt förvärvas till mineralfyndighet | Regeringen |
| inmutningsbara mineral | Rikstermbanken | mineral, vilkas utnyttjande faller under gruvlagen | Regeringen |
| innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) | Rikstermbanken | varje verksamhet där mikroorganismer modifieras genetiskt eller där man odlar, förvarar, transporterar, destruerar, bortskaffar eller på annat sätt använder sådana GMM och där specifika inneslutningsåtgärder används för att begränsa dessa mikroorganismers kontakt med allmänheten och miljön och för att åstadkomma en hög grad av säkerhet för de senare | Regeringen |
| innovativ finansiering | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för en rad olika icketraditionella sätt att effektivisera och mobilisera utvecklingsfinansiering, t.ex. genom nya former av skatter, partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, kombinationer av gåvo- och lånefinansiering (s.k. blandfinansiering) och lånegarantier. | Regeringen |
| innovativ finansiering | Rikstermbanken | Icke-traditionella sätt att effektivisera och mobilisera utvecklingsfinansiering, t.ex. genom nya former av skatter, partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, kombinationer av gåvo- och lånefinansiering (s.k. blandfinansiering) och lånegarantier. | Regeringen |
| inomobligatorisk | Rikstermbanken | grundad på avtal | Regeringen |
| inre marknaden | Rikstermbanken | EU-ländernas gemensamma marknad med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital | Regeringen |
| insättningsgaranti | Rikstermbanken | konsumentskydd för sparande på konto som innebär att staten garanterar insättningar upp till 100 000 euro per institut i banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot kunders pengar på konto | Regeringen |
| integration | Rikstermbanken | samordnande eller sammanförande till en helhet | Regeringen |
| integrerade återvändandeförfaranden | Rikstermbanken | Integrerade återvändandeförfaranden används för att beskriva en metod som omfattar en undersökning och analys dels av den grupp som skall återvända, dels av de rättsliga och praktiska svårigheterna som kan uppstå vid ett återvändande både i den sändande och den mottagande staten samt utvecklandet av specifika och riktade åtgärder för att möta dessa problem. | Regeringen |
| integrerat växtskydd | Rikstermbanken | rationell användning av en kombination av biologiska, biotekniska, fysikaliska, kemiska, odlings- eller växtförädlingsmässiga åtgärder, som begränsar användningen av kemiska växtskyddsmedel till vad som är absolut nödvändigt | Regeringen |
| interchange fees | Rikstermbanken | transaktionsavgifter mellan tillhandahållare av betalningstjänster som är involverade i en transaktion | Regeringen |
| intern transitering | Rikstermbanken | befordran av gemenskapsvaror från en plats till en annan inom gemenskapens tullområde genom tredje land utan att det förändrar varornas tullstatus | Regeringen |
| internalisering | Rikstermbanken | Extern kostnad läggs till priset på en vara eller tjänst genom t.ex. en skatt | Regeringen |
| internationell roaming | Rikstermbanken | Roaming […] som används inom mobilkommunikation för att beskriva att en abonnent utan avbrott i kommunikationen kan byta från en radiobasstation (telemast) till en annan. Internationell roaming avser att abonnenter kan använda sina mobila terminaler i utlandet, utanför sin operatörs täckningsområde, genom att nyttja lokala operatörers infrastruktur. | Regeringen |
| internationell roaming | Rikstermbanken | När en roamingkund ringer eller tar emot samtal på en mobiltelefon eller annan typ av terminal utanför den medlemsstat där kundens hemmanät finns, och detta möjliggörs genom ett avtal mellan hemma- och värdnätsoperatörerna. | Regeringen |
| internet protocol IP |
Rikstermbanken | Ett protokoll för kommunikation via Internet. IP är en grundläggande förutsättning för adressering och anrop av webb-platser på Internet. Ett protokoll är förenklat sett regler för hur datorer kommunicerar med varandra. Protokollet används för adressering och anrop av webbplatser på Internet. […] Adresseringen på Internet består då av ett s.k. IP-nummer med en sekvens på 12 siffror. IP-numret används exempelvis för adressering av e-brev eller anrop av webb-platser[…]. | Regeringen |
| interoperabilitet | Rikstermbanken | förmågan hos ett system att kommunicera med andra system utan särskilda åtgärder från användarens sida | Regeringen |
| interoperabilitet | Rikstermbanken | förmågan hos olika system att kunna fungera tillsammans med varandra | Regeringen |
| interoperabilitet | Rikstermbanken | förmåga för olika system att samverka, t.ex. genom gemensam standard | Regeringen |
| interoperabilitet | Rikstermbanken | förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs | Regeringen |
| Interpol | Rikstermbanken | Internationella kriminalpolisorganisationen med säte i Lyon, stöder polisiärt samarbete och informationsutbyte mellan 190 medlemsstater genom egna kommunikationssystem och databaser. | Regeringen |
| intervention | Rikstermbanken | Del av marknadsstödet. Utbudsstyrande åtgärd som innebär att produktionsöverskott på marknaden köps upp till garantipris av offentliga interventionsorgan för att hållas i lager. De lagrade produkterna kan denatureras, användas för humanitära ändamål eller säljas igen av kommissionen. | Regeringen |
| intervention | Rikstermbanken | utbudsstyrande åtgärd som innebär att produktionsöverskott på marknaden köps upp till garantipris av offentliga interventionsorgan för att hållas i lager | Regeringen |
| interventionslager | Rikstermbanken | offentligt lager av en produkt som köpts upp för att minska utbudet på marknaden. Syftet är att på detta sätt upprätthålla en viss prisnivå | Regeringen |
| intradagsmarknaden | Rikstermbanken | På denna marknad sker en kontinuerlig handel med el inom samma dag fram till en timma före leveranstimmen. | Regeringen |
| investeringsrådgivning | Rikstermbanken | tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund, på dennes begäran eller värdepappersföretagets eget initiativ, i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument | Regeringen |
| IPCC | Rikstermbanken | FN:s forskningspanel i klimatfrågor | Regeringen |
| IPPC-anläggningar | Rikstermbanken | anläggningar som omfattas av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar | Regeringen |
| IRB-grupp | Rikstermbanken | grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda internmetoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för samtliga dessa exponeringar | Regeringen |
| IRB-grupp | Rikstermbanken | en grupp underliggande exponeringar av en typ för vilken institutet har tillstånd att använda internmetoden och kan beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3 för samtliga dessa exponeringar | Regeringen |
| IT-brottslighet | Rikstermbanken | kriminella handlingar begångna genom användandet av elektroniska kommunikationsnätverk och informationssystem eller mot sådana system och nätverk | Regeringen |
| ITER | Rikstermbanken | En experimentell anläggning för forskning kring fusion. | Regeringen |
| ITS | Rikstermbanken | intelligenta transportsystem och tjänster eller användning av informations- och kommunikationsteknik inom transportsystemet | Regeringen |
| Jean Monnet | Rikstermbanken | EU-program som finansierar undervisning och forskning som främjar den europeiska integrationen vid högskolor på global nivå. | Regeringen |
| JI gemensamt genomförande |
Rikstermbanken | JI är konkreta utsläppsminskningsprojekt i länder med kvantitativa åtaganden i Kyotoprotokollet (läs industriländer) som ger upphov till krediter som kallas för ERU (emission reduction units, utsläppsminskningsenheter). | Regeringen |
| jordägarandel | Rikstermbanken | del av äganderätten (hälften) till inmutad fyndighet, som enligt äldre lag tillkom markägare | Regeringen |
| jurisdiktion | Rikstermbanken | rätt att utöva rättskipning och döma | Regeringen |
| juveniler | Rikstermbanken | ung fisk som ej har lekt | Regeringen |
| järnvägsföretag | Rikstermbanken | varje offentligt eller privat företag med tillstånd i enlighet med detta direktiv vars huvudsakliga verksamhet består i att tillhandahålla tjänster för transport av gods och/eller passagerare på järnväg med kravet att företaget måste tillhandahålla dragkraft; detta gäller även företag som endast tillhandahåller dragkraft | Regeringen |
| järnvägsföretag trafikutövare, trafikoperatör, tågoperatör |
Rikstermbanken | den som beviljats licens eller särskilt tillstånd av Transportstyrelsen för att utöva järnvägstrafik (i egen regi eller åt annan) | Regeringen |
| kabinettsekreterare | Rikstermbanken | chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare | Regeringen |
| kandidatland | Rikstermbanken | land som ansökt om medlemskap i EU och fått medlemsansökan godkänd | Regeringen |
| kansliråd | Rikstermbanken | tjänsteman i Regeringskansliet | Regeringen |
| kapacitetsavgifter flaskhalsintäkter |
Rikstermbanken | Kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) uppkommer vid prisskillnader mellan två elområden. Intäkten tillfaller den aktuella stamnätsägaren och ska användas för att finansiera nätinvesteringar som reducerar nätbegränsningar. | Regeringen |
| kapacitetsmarknad effektmarknad |
Rikstermbanken | marknad där man får betalt för den kapacitet som finns tillgänglig -- inte det man levererar | Regeringen |
| kapacitetstilldelning | Rikstermbanken | fördelning av tid för användning av spårkapacitet efter ansökan från trafikorganisatör, järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltaren | Regeringen |
| kapitalförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring med investeringsinslag (sparmoment) som inte uppfyller de skatterättsliga kraven för pensionsförsäkring och som normalt sett ger möjlighet för försäkringstagaren att själv välja placering av kapitalet i olika typer av finansiella instrument | Regeringen |
| kapitalmarknad | Rikstermbanken | Sammanfattande beteckning på aktiemarknaden (eget kapital) och kreditmarknaden (lånat kapital). | Regeringen |
| kapitaltäckning | Rikstermbanken | Innebär att banker, för alla tillgångar (dvs. utlånade pengar), måste ha en proportionerlig mängd eget kapital som kan täcka eventuella förluster (dvs. lån som inte betalas tillbaka). Efter finanskrisen pågår processer för att öka bankernas kapitaltäckning (och i förlängningen göra bankbranschen mindre riskfylld), vilket i debatten syns mest under namnen Basel III och CRD IV. | Regeringen |
| kartell | Rikstermbanken | avtal eller samordnat förfarande mellan två eller flera konkurrenter som syftar till att samordna deras konkurrensbeteende på marknaden eller påverka konkurrensen på marknaden | Regeringen |
| kasein | Rikstermbanken | Ett mjölkprotein. Det framställs genom syrning eller utfällning av skummjölk. Det används bl.a. som livsmedelsingrediens. | Regeringen |
| kaseinat | Rikstermbanken | salt av kasein som framställs genom att kasein behandlas med natrium, kalium eller kalcium | Regeringen |
| kaskadanvändning | Rikstermbanken | resurseffektiv användning och återanvändning av förnybara resurser där så är lämpligt | Regeringen |
| katastrofbiståndsreserven | Rikstermbanken | reserv som kan aktiveras för katastrofbistånd till länder utanför EU | Regeringen |
| kick-backs | Rikstermbanken | ersättning som utgår från ett fondbolag till [vanligtvis] ett försäkringsföretag med anledning av att placeringar inom fondförsäkringar av en viss storlek har gjorts i den ifrågavarande fonden | Regeringen |
| klassificeringssällskap | Rikstermbanken | erkända organisationer som i enlighet med internationella konventioner bemyndigas att besiktiga fartyg och utfärda säkerhetscertifikat för flaggstatens räkning | Regeringen |
| klinisk evidens | Rikstermbanken | de uppgifter som stödjer den vetenskapliga grunden och prestandan för användning av produkten såsom tillverkaren avser | Regeringen |
| klinisk prövning | Rikstermbanken | Klinisk studie där prövningsläkemedlen inte är godkända, eller prövningsläkemedlen enligt protokollet till den kliniska studien inte används i enlighet med villkoren i godkännandet för försäljning i den berörda medlemsstaten, eller den behandlingsstrategi som ska tillämpas på försökspersonen fastställts i förväg och inte följer vad som är normal klinisk praxis i den berörda medlemsstaten, eller beslutet att förskriva prövningsläkemedlet fattas samtidigt som beslutet att inkludera försökspersonen i den kliniska studien, eller förfarandena för diagnostik eller övervakning utöver normal klinisk praxis ska tillämpas på försökspersonerna. | Regeringen |
| klon | Rikstermbanken | enskild avkomma som ursprungligen uppkommit genom vegetativ förökning av annan planta och som förblir genetiskt identisk med denna t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning | Regeringen |
| koldioxidekvivalenter | Rikstermbanken | När man viktar ihop olika gasers bidrag till växthuseffekten brukar man utrycka varje gas bidrag i forma av koldioxidekvivalenter För koldioxid är faktorn 1. | Regeringen |
| koldioxidläckage | Rikstermbanken | Till följd av högre kostnader för koldioxidutsläpp förläggs produktionen till länder utan eller med lägre kostnader för utsläpp, så att de globala utsläppen i praktiken inte minskar. | Regeringen |
| kollektiv förvaltningsorganisation | Rikstermbanken | organisation som har tillstånd enligt lag eller genom överlåtelse, licens eller annat avtal från mer än en rättighetshavare, att förvalta upphovsrätter eller närstående rättigheter som sitt enda eller huvudsakliga uppdrag och som ägs eller kontrolleras av sina medlemmar | Regeringen |
| kollektivmärken | Rikstermbanken | ensamrätt för medlemmar i en förening, ett bolag eller en annan sammanslutning att använda gemensamma varumärken | Regeringen |
| kolpool kolreservoar |
Rikstermbanken | hela eller en del av ett biogeokemiskt område eller ett geokemiskt system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, ett ämne som kan bilda en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras | Regeringen |
| kombinerad hälsovarning | Rikstermbanken | hälsovarning som föreskrivs och som består av en kombination av en varningstext och ett motsvarande fotografi eller en motsvarande illustration […] | Regeringen |
| kommitté | Rikstermbanken | En tillfällig kommitté är tillsatt av regeringen för att utreda en fråga och lämna förslag. I kommittédirektiven anger regeringen vad den vill att kommittén ska göra. | Regeringen |
| kommittébetänkande | Rikstermbanken | Regeringen | |
| kommittéförfarande kommittologi |
Rikstermbanken | Avser att kommissionen måste samråda med särskilda kommittéer när den genomför EUlagstiftning i enlighet med det uppdrag som lagts fast i respektive rättsakt. Kommittéerna består av experter från EU:s medlemsstater och möjliggör för kommissionen att föra en dialog med förvaltningarna i medlemsstaterna innan den vidtar genomförandeåtgärder samtidigt som systemet garanterar medlemsstaternas kontroll över kommissionens genomförandebefogenhet. | Regeringen |
| kommittéförfarande | Rikstermbanken | [Kommittéförfarande innebär] att kommissionen måste samråda med särskilda kommittéer när den genomför EU-lagstiftning. Kommittéerna består av experter från EU-länderna och genom dem kan kommissionen föra en dialog med förvaltningen i medlemsstaterna innan den vidtar genomförandeåtgärder. På detta sätt ser kommissionen till att åtgärderna på bästa möjliga sätt motsvarar verkligheten i vart och ett av de berörda länderna. | Regeringen |
| kommittéförfarande kommittologi |
Rikstermbanken | Avser att kommissionen måste samråda med särskilda kommittéer när den genomför EU-lagstiftning i enlighet med det uppdrag som lagts fast i respektive rättsakt. Kommittéerna består av experter från EU:s medlemsstater och möjliggör för kommissionen att föra en dialog med förvaltningarna i medlemsstaterna innan den vidtar genomförandeåtgärder samtidigt som systemet garanterar medlemsstaternas kontroll över kommissionens genomförandebefogenhet. Det s.k. rådgivande förfarandet eller granskningsförfarandet kan tillämpas. | Regeringen |
| kommittéväsende | Rikstermbanken | kommittéer som bistår och deltar i kommissionens arbete med att utarbeta förslag, verkställa beslut och förbereda införlivandet av rättsregler i medlemsländerna | Regeringen |
| kompaktering | Rikstermbanken | ökning av tätheten och minskning av porositeten i marken, t.ex. genom användning av tyngre arbetsmaskiner | Regeringen |
| kompensationsförhandling | Rikstermbanken | När en WTO-medlem drar tillbaka ett åtagande i GATS har andra WTO-medlemmar, som anser sig negativt påverkade, rätt att i enlighet med GATS artikel XXI kräva kompensation. Kompensationen sker inte i form av monetära utfästelser, utan genom att den medlem som drar tillbaka vissa åtaganden istället förbinder sig att anta nya åtaganden i GATS. Dessa nya åtaganden förhandlas fram med de WTO-medlemmar som har begärt kompensation, och skall därefter tillämpas gentemot alla WTO-medlemmar. Syftet med denna mekanism är att bevara samma grad av liberalisering och öppenhet i det internationella handelsregelverket. De 18 WTO-medlemmar som krävt kompensation av EU i enlighet med GATS Artikel XXI är Argentina, Australien, Brasilien, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Hongkong, Indien, Japan, Kanada, Kina, Kuba, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Taiwan, Uruguay och USA. | Regeringen |
| kompensationsåtgärd | Rikstermbanken | Om den sökande inte uppfyller de krav på yrkeskvalifikationer som ställs för att ha rätt att utöva yrket i en medlemsstat får den aktuella medlemsstaten kräva att den sökande genomför en kompensationsåtgärd i form av en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov. Enligt nuvarande lydelse av direktivet kan detta bli aktuellt om utbildningen som åberopas är minst ett år kortare än den som krävs, om utbildningens innehåll väsentligt avviker från det som krävs eller när yrket i den mottagande medlemsstaten omfattar en eller flera reglerade yrkesaktiviteter som inte ingår i motsvarande yrke i sökandens ursprungsmedlemsstat och denna skillnad motsvaras av en särskild utbildning som krävs i den mottagande medlemsstaten och som väsentligt avviker från den sökandes utbildning. | Regeringen |
| komplettering | Rikstermbanken | svensk författningsåtgärd som kompletterar EG:s lagstiftning | Regeringen |
| kompressionstända motorer | Rikstermbanken | motorer för dieseldrift utan tändstift | Regeringen |
| koncession | Rikstermbanken | kontrakt där ersättningen helt eller delvis utgörs av en rätt för leverantören att utnyttja föremålet för upphandlingen (t.ex. en anläggning eller en tjänst) eller att ta betalt för nyttjandet | Regeringen |
| konjunkturcykel | Rikstermbanken | Den period som det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur. | Regeringen |
| konossement | Rikstermbanken | en av bortfraktaren utfärdad handling som innefattar erkännande att gods av viss art och mängd mottagits för befordran eller inlastats och som betecknas som konossement eller innehåller föreskrift att godset endast utlämnas mot att handlingen återställs | Regeringen |
| konsekvensutredning | Rikstermbanken | ”Impact assessment” översätts i det svenska meddelandet till konsekvensbedömning, men den term som används i det svenska arbetet är konsekvensutredning. | Regeringen |
| konsekvensutredningsnämnd | Rikstermbanken | ”Impact assessment board” översätts i det svenska meddelandet till konsekvensbedömningsnämnd men den term som används i det svenska arbetet är konsekvensutredning och det bör därför snarare stå konsekvensutredningsnämnd. | Regeringen |
| konselj | Rikstermbanken | sammanträde där regeringen och statschefen deltar där den senare är ordförande | Regeringen |
| konsolidering | Rikstermbanken | ordagrann sammanställning av nu gällande lagstiftning i en rättsakt | Regeringen |
| konsolideringsprocessen | Rikstermbanken | process där EG harmoniserar de ursprungliga EG-12 medlemmarnas bindningslista i GATS med EG:s 13 nya medlemmar från 2004, vilka tillsammans utgör EG-25:s bindningslista i GATS | Regeringen |
| kontaktmyndighet | Rikstermbanken | Om funktionerna som tillsyns- respektive avvecklingsmyndighet delas upp mellan två olika myndigheter ska en av dessa myndigheter tilldelas rollen som kontaktmyndighet gentemot relevanta myndigheter i andra medlemsstater. | Regeringen |
| kontinentalsockeln | Rikstermbanken | havsbotten och berggrunden i grundhavszonen runt kontinenterna | Regeringen |
| kontinuitetsstyrning | Rikstermbanken | metod som syftar till att identifiera verksamheter, funktioner och processer som är kritiska för att uppfylla verksamhetens mål, att bedöma konsekvenser av hot och risker mot dessa och att stärka organisationens förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig efter en allvarlig händelse eller störning | Regeringen |
| konvergens | Rikstermbanken | Betyder, när det gäller EU, ett närmande av medlemsländernas ekonomier till varandra för att genomföra den tredje etappen av EMU. | Regeringen |
| konvergensområden | Rikstermbanken | områden som efter 2007 kommer att omfattas av strukturfondernas mål-1-program | Regeringen |
| kopplat stöd | Rikstermbanken | produktionsstöd eller arealstöd knutet till en viss typ av sektor | Regeringen |
| korrekt pris | Rikstermbanken | pris där alla externa kostnader och nyttor internaliseras | Regeringen |
| korta transporter | Rikstermbanken | transporter som inte överskrider 8 timmar | Regeringen |
| kortbaserad betalningstransaktion | Rikstermbanken | tjänst som används för att komplettera en betalningstransaktion genom utrustning eller programvara som består av ett kort, telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik om detta leder till en betalkortstransaktion | Regeringen |
| kortbaserat betalningsinstrument | Rikstermbanken | betalningsinstrument, inklusive kort, mobiltelefoner, datorer eller annan teknisk anordning som innehåller en lämplig applikation som betalaren använder för att initiera en betalningsorder som inte är en betalning eller en autogirering enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EU) nr 260/2012 | Regeringen |
| kortbetalningar | Rikstermbanken | Kortbetalningar görs med kort. | Regeringen |
| kreditbetyg | Rikstermbanken | bedömning av kreditvärdigheten hos en enhet, en skuld eller finansiell förpliktelse, räntebärande värdepapper, preferensaktier eller andra finansiella instrument, eller en emittent av en skuld eller en finansiell förpliktelse, räntebärande värdepapper, preferensaktier eller andra finansiella instrument, som genomförs med hjälp av ett etablerat och definierat rangordningssystem med olika betygskategorier | Regeringen |
| kreditförstärkning | Rikstermbanken | alla arrangemang som ger stöd till en position i värdepapperisering och syftar till att öka sannolikheten för att en sådan värdepapperiseringsposition kommer att återbetalas | Regeringen |
| kreditinstitut | Rikstermbanken | företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning | Regeringen |
| kreditkortstransaktion | Rikstermbanken | kortbetalningstransaktion där transaktionen avräknas mer än 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts | Regeringen |
| kreditrisköverföring | Rikstermbanken | Innefattar konstruktioner där en långivare gör sig av med risken att låntagaren inte kommer betala tillbaka. En tredje part tar över risken, mot en avgift. Värdepapperisering är i mångt och mycket ett exempel på kreditrisköverföring. | Regeringen |
| kreditutsikt | Rikstermbanken | bedömning av ett kreditbetygs sannolika utveckling på kort och medellång sikt | Regeringen |
| kreditvärderingsinstitut | Rikstermbanken | juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg | Regeringen |
| kris | Rikstermbanken | En kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver att flera aktörer samverkar. | Regeringen |
| krisberedskap | Rikstermbanken | Krisberedskap är förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. | Regeringen |
| krisledningsgrupp | Rikstermbanken | På de flesta departement finns en krisledningsgrupp som ser till att nödvändiga åtgärder genomförs snabbt inom departementets ansvarsområde. Krisledningsgruppen bedömer möjliga händelseutvecklingar, konsekvenser och behov av åtgärder utifrån lägesbilder och annan information. Krisledningsgruppen består ofta av ungefär samma personer som ordinarie ledningsgrupp eller chefsgrupp. | Regeringen |
| kristallin | Rikstermbanken | som uppbyggs av sammanvuxna kristaller av ett eller flera mineral | Regeringen |
| kronoandel | Rikstermbanken | del av äganderätten (hälften) till inmutad fyndighet, som kronan enligt gruvlagen äger anmäla sig till begagnande av eller för vilken annars viss avgäld skall utgå till kronan | Regeringen |
| kräftrist räkrist |
Rikstermbanken | galler i trålen som sorterar bort oönskad fisk | Regeringen |
| kultur | Rikstermbanken | ”Kultur” anses allmänt vara ett svårdefinierat begrepp. Enligt den definition som används i meddelandet kan det röra sig om konst och omfatta olika slags konstverk samt kulturprodukter och tjänster inom kultur. ”Kultur” har även en antropologisk betydelse. Det är grunden för en symbolvärld av betydelser, trosuppfattningar, värderingar och traditioner som uttrycks i språk, konst, religioner och myter. I den meningen spelar kultur en grundläggande roll i mänsklig utveckling och i den komplicerade väv som bildas av identiteter och vanor hos både individer och samhällen. | Regeringen |
| kungörande | Rikstermbanken | publiceringen av en författning i en författningssamling eller på annat tillåtet sätt | Regeringen |
| KUSP kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik |
Rikstermbanken | EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik består av diplomater från medlemsländerna och har till uppgift att rekommendera olika slags EU-insatser för att hantera kriser och förebygga konflikter. | Regeringen |
| kvalificerad majoritet | Rikstermbanken | Från utvidgningen den 1 maj 2004 kommer tillfälliga regler tillämpas för definition av kvalificerad majoritet fram till första november 2004. Sedan gäller att kvalificerad majoritet kräver dels 232 röster av 321 (72,3 %) dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsländer samt, om ett medlemsland begär det, att länder som representerar 62 % av EU:s befolkning skall stå bakom förslaget. Röstfördelningen kommer att vara följande: Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29 Spanien och Polen 27 Nederländerna 13 Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal 12 Österrike och Sverige 10 Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7 Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg and Slovenien 4 Malta 3 | Regeringen |
| kvalitetskontroll | Rikstermbanken | extern kvalitetssäkring av revisorer och revisionsbyråer som utförs med vissa intervall | Regeringen |
| kvalitetsskadegörare | Rikstermbanken | växtskadegörare som förekommer inom EU, som huvudsakligen sprids med växter för plantering och vilkas förekomst på växterna får oacceptabla ekonomiska konsekvenser på den avsedda användningen | Regeringen |
| kvalitetsskadegörare | Rikstermbanken | växtskadegörare som finns etablerade inom unionen som påverkar användningen av växtförökningsmaterial | Regeringen |
| kvartärgeologi | Rikstermbanken | läran om det yngsta skedet i jordens historia med upprepade nedisningar | Regeringen |
| kvotflexibilitet | Rikstermbanken | En mekanism för att kunna byta fiskekvoter. | Regeringen |
| kvotplikt | Rikstermbanken | Kvotplikt för biodrivmedel innebär att kvotpliktiga aktörer ska ser till att det finns en viss andel biodrivmedel i förhållande till den kvotpliktiga volymen bensin och dieselolja. | Regeringen |
| kväveoxider | Rikstermbanken | [Kväveoxider är] gaser som består av syre och kväve. Bildas vid förbränning under hög temperatur och syreöverskott. Bidrar till försurning och övergödning av mark, skog och vatten. | Regeringen |
| källmedlemsstat | Rikstermbanken | medlemsstat från vilken utdelningen eller vinstöverföringen härrör | Regeringen |
| kärnan i den elektroniska fakturan | Rikstermbanken | e-fakturans basinnehåll, en delmängd information som ingår i en elektronisk faktura och som är viktig för att möjliggöra gränsöverskridande interoperabilitet, inklusive den information som krävs för att säkerställa efterlevnad av de lagstadgade kraven | Regeringen |
| kärnkreditinstitutet | Rikstermbanken | kreditinstitut som åtminstone tar emot insättningar som kan omfattas av insättningsgarantin | Regeringen |
| köksväxter grönsaker |
Rikstermbanken | det som odlas i köksträdgården för att ätas och som inte är frukt och bär eller potatis | Regeringen |
| Köpenhamnskriterierna | Rikstermbanken | villkor som ett land måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU, bland annat respekt för mänskliga rättigheter och en fungerande marknadsekonomi | Regeringen |
| köpkraftspariteter | Rikstermbanken | spatiala deflatorer och valutaomräknare som eliminerar effekterna av skillnader i prisnivåer mellan länder, och således gör det möjligt att göra volymjämförelser av BNP-komponenter och jämförelser av prisnivåer | Regeringen |
| laddhybrid PHEV |
Rikstermbanken | elfordon där batterierna laddas med elström från nätet, men som även är försedd med en förbränningsmotor | Regeringen |
| Lagrådet | Rikstermbanken | Består huvudsakligen av domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Lagrådet yttrar sig över lagförslag på regeringens eller ett riksdagsutskotts begäran. | Regeringen |
| lagrådsremiss | Rikstermbanken | lagförslag som regeringen eller ett riksdagsutskott skickar till Lagrådet för yttrande | Regeringen |
| lagstadgad revision | Rikstermbanken | revision av en årsredovisning eller koncernredovisning i den mån det föreskrivs inom EU-rätten | Regeringen |
| lagstiftningsakt | Rikstermbanken | akt som är antagen med det ordinarie eller det särskilda lagstiftningsförfarandet | Regeringen |
| lagstiftningsakt | Rikstermbanken | akt som är antagen med det ordinarie eller det särskilda lagstiftningsförfarandet, se artiklarna 289 och 294 i EUF-fördraget | Regeringen |
| Lamfalussyprocessen | Rikstermbanken | process för lagstiftning inom det finansiella området som syftar till att göra lagstiftningsarbetet snabbare, mer flexibelt och bättre anpassat till förändringstakten på de finansiella marknaderna | Regeringen |
| landning | Rikstermbanken | fångst som tas in i hamn | Regeringen |
| LAP | Rikstermbanken | Ett samarbete som startade 2004 i syfte att för att främja internationellt samarbete för att bekämpa skräppost och relaterade problem som bedrägeri, nätfiske och datavirus. Deltagarna utser t.ex. kontaktpunkter och ska främja privat-offentlig samverkan. | Regeringen |
| LBU-medel | Rikstermbanken | medel från europeiska gemenskapens fond för landsbygdsutveckling | Regeringen |
| ledamot i Europaparlamentet | Rikstermbanken | Regeringen | |
| lednings- och ägarprövning | Rikstermbanken | I syfte att säkerställa en lämplig sammansättning och beteende i styrelsen utförs av behöriga myndigheter prövning av personers ärlighet och anständighet samt bakgrundskontroll (efter främst bedrägerier och konkurser). | Regeringen |
| legalitetsprincipen | Rikstermbanken | princip om att de gemensamma institutionerna ska utöva sina befogenheter på de villkor och för de ändamål som har fastställts i fördragen. | Regeringen |
| legodrift | Rikstermbanken | drift för ägarens räkning av annan mot ersättning | Regeringen |
| level playing field | Rikstermbanken | Begreppet avser tillskapandet av lika behandling, villkor och möjligheter för medlemsländerna vad avser marknadstillträde, anbudsförfaranden m.m. | Regeringen |
| lex fori | Rikstermbanken | tillämpning av domstolslandets lag | Regeringen |
| LFA | Rikstermbanken | kompensationsbidrag i mindre gynnade områden | Regeringen |
| likabehandling | Rikstermbanken | Ett lands medborgare som omfattas av det andra landets lagstiftning, ska ha samma rättigheter och skyldigheter som medborgare i det andra landet. | Regeringen |
| likhetsprincipen | Rikstermbanken | En verksamhet ska inte förändra sin lokalisering eller organisation mer än vad som krävs vid en kris. | Regeringen |
| likviditetsfacilitet | Rikstermbanken | position i värdepapperisering till följd av ett avtal om att tillhandahålla finansiering för att säkerställa att betalningsströmmar når investerarna i rätt tid | Regeringen |
| likviditetskrav | Rikstermbanken | krav på att banken ska hålla en viss mängd likvida tillgångar i förhållande till dess nettokassautflöde mätt under ett stressat likviditetsscenario -- enligt Basel III mätt över en period på 30 dagar | Regeringen |
| livförsäkring | Rikstermbanken | försäkring, med eller utan investeringsinslag (sparmoment), mot olika ekonomiska risker kopplade till en enskild individs levnad, främst de ekonomiska konsekvenserna av att dö tidigt (dödsfallsförsäkring) och av att leva länge (livfallsförsäkring) | Regeringen |
| LLUB | Rikstermbanken | LLUB innebär att en tillträdande operatör hyr hela eller en del av den kopparledning som når fram till slutkunden, samt hyr plats i relevant telestation. Tillträdet kräver även att den tillträdande operatören sätter in egen utrustning, till exempel modemutrustning, i eller i anslutning till telestationen. | Regeringen |
| LNG-terminal | Rikstermbanken | Terminal för flytande naturgas. | Regeringen |
| lojalitetsprincipen | Rikstermbanken | princip om att varje medlemsland ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av gemenskapens fördrag eller av åtgärder som en EU-institution har vidtagit. | Regeringen |
| look-a-like | Rikstermbanken | När en person reser på en lånad, köpt eller stulen men äkta resehandling där personen liknar resehandlingens rättmätige ägare. | Regeringen |
| LPG-fordon | Rikstermbanken | fordon som drivs med gasol som består av propan eller butan, s.k. liquified petroleum gas (LPG) | Regeringen |
| luftfartsskydd | Rikstermbanken | skydd mot brottsliga handlingar mot den civila luftfarten | Regeringen |
| lufttrafikföretag | Rikstermbanken | lufttransportföretag med giltig operativ licens | Regeringen |
| låginblandning | Rikstermbanken | inblandning av en mindre andel förnybara drivmedel i konventionella drivmedel (bensin respektive diesel) | Regeringen |
| låginterventionsprövning | Rikstermbanken | Klinisk prövning där prövningsläkemedlen är godkända, prövningsläkemedlen enligt prövningsprotokollet används i enlighet med villkoren i godkännandet för försäljning eller deras användning är en standardbehandling i någon av de berörda medlemsstaterna, och de kompletterande förfarandena för diagnostik eller övervakning inte bidrar mer än minimalt till risken eller bördan i fråga om försökspersonernas säkerhet jämfört med normal klinisk praxis i någon av de berörda medlemsstaterna. | Regeringen |
| lågpatogen aviär influensa LPAI |
Rikstermbanken | Lågpatogena former av aviära influensavirus. Smittan leder oftast inte till några symtom hos djuren. Vilda fåglar, särskilt migrerande sjöfåglar som ankor och gäss, kan fungera som en reservoar för LPAI-virus, varifrån spridning kan ske till tamfåglar. Vetenskapliga rön har visat att LPAI-virus kan förändras (mutera) och övergå i HPAI. | Regeringen |
| långa transporter | Rikstermbanken | transporter som överskriver 8 timmar (räknat från den tidpunkt då det första djuret i sändningen flyttas) men som är kortare än mycket långa transporter | Regeringen |
| långsiktig finansiering | Rikstermbanken | kapitalinvesteringar med en investeringshorisont på mer än fem år | Regeringen |
| långsiktiga europeiska investeringsfonder | Rikstermbanken | Den 10 december 2014 antog rådet och Europaparlamentet en förordning om långsiktiga europeiska investeringsfonder (ELTIF) (2012/13:FPM140). Dessa fonder syftar till att skapa förutsättning för investerare, exempelvis försäkringsföretag och pensionsfonder, att investera kapital i långsiktiga projekt (främst infrastruktur och i SMEs). | Regeringen |
| löptidstransformation | Rikstermbanken | Låna in pengar med kort löptid för att sedan låna ut dessa på längre löptid till ett högre pris. | Regeringen |
| m-betalningar | Rikstermbanken | M-betalningar görs via smarta mobiler. M-betalningar delas upp i fjärrbetalningar över internet eller betal-SMS samt närbetalningar, som sker direkt vid försäljningspunkten med närfältskommunikation (Near Field Communication, NFC). Närbetalningar kräver telefoner som har tekniken inbyggd och läsare som kan känna igen dem. Observera att dessa kategorier i mångt och mycket överlappar varandra. | Regeringen |
| malm | Rikstermbanken | bergart eller sediment med sådan halt av metall, att denna kan ekonomiskt utvinnas | Regeringen |
| marginal | Rikstermbanken | skillnad mellan åtagandeanslaget enligt budgetramen per år och det årliga åtagandet i årsbudgeten | Regeringen |
| marklära | Rikstermbanken | läran om jordmånen och de processer, som verkar i jordtäckets ytlager | Regeringen |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | Ett finansiellt instituts åtagande att tillhandahålla marknadslikviditet på regelmässig och pågående basis, genom att vara villigt att både köpa och sälja finansiella instrument, utan att utsätta sig för betydande marknadsrisker | Regeringen |
| marknadslikvidiet | Rikstermbanken | Enkelheten ett värdepapper kan köpas eller säljas på marknaden, kännetecknas av höga handelsvolymer. Tillgångar som med enkelhet kan köpas eller säljas är kallas likvida tillgångar. | Regeringen |
| marktjänst | Rikstermbanken | tjänst som utförs på en flygplats åt en användare av en flygplats | Regeringen |
| marktjänster | Rikstermbanken | alla luftfartsrelaterade tjänster som utförs på marken vid en flygplats och för enskilda flygbolag | Regeringen |
| marktäckedata | Rikstermbanken | EU-täckande satellitbildsbaserat dataset som innehåller översiktlig markanvändningsdata, med ursprung ur EU-projektet CORINE Land Cover (CLC) | Regeringen |
| maximal hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | den optimala fångst som kan tas från ett fiskbestånd år efter år utan att äventyra dess kapacitet att återbildas för framtiden | Regeringen |
| MCR Minimikapitalkravet |
Rikstermbanken | kapitalkrav vars underskridande automatiskt ska föranleda den yttersta formen av åtgärder från tillsynsmyndigheternas sida | Regeringen |
| MDEP | Rikstermbanken | Internationellt samarbete för att värdera nya kärnkraftskonstruktioner inför licensiering. | Regeringen |
| medelstora företag | Rikstermbanken | företag som inte är små företag och inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier: a) balansomslutning: 20 miljoner euro b) nettoomsättning: 40 miljoner euro c) genomsnittligt antal anställda: 250 | Regeringen |
| medicinteknisk produkt | Rikstermbanken | instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande medicinska ändamål: -- diagnos, profylax, övervakning, behandling eller lindring av sjukdom, -- diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning, -- undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd, -- befruktningskontroll eller fertilitetsstöd, -- desinfektion eller sterilisering av någon av de ovannämnda produkterna, och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin avsedda funktion av sådana medel | Regeringen |
| medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik | Rikstermbanken | medicinteknisk produkt som är en reagens, en reagerande produkt, en kalibrator, ett kontrollmaterial, en uppsättning (ett kit), ett instrument, en apparat, en utrustning, en programvara eller ett system som används separat eller i kombination och som enligt tillverkaren är avsedd att användas in vitro vid undersökning av prover från människokroppen, inklusive donerat blod och donerad vävnad, enbart eller huvudsakligen för att ge information -- om ett fysiologiskt tillstånd eller ett sjukdomstillstånd, -- om en medfödd missbildning, -- om anlag för ett medicinskt tillstånd eller en sjukdom, -- som gör det möjligt att bestämma säkerhet och kompatibilitet med möjliga mottagare, -- som gör det möjligt att förutsäga behandlingseffekter eller behandlingsreaktioner, eller -- som gör det möjligt att fastställa eller övervaka terapeutiska åtgärder | Regeringen |
| Melina Mercouri-priset | Rikstermbanken | EUs ekonomiska insats för kulturhuvudstaden. Det avsatta beloppet är för närvarande 1,5 miljoner euro per kulturhuvudstad och år. | Regeringen |
| mellanstatlighet | Rikstermbanken | Ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut. | Regeringen |
| Mercosur | Rikstermbanken | Den gemensamma marknaden för ett antal Sydamerikanska länder. I Mercosur ingår Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. | Regeringen |
| Mertensgruppen Mertens |
Rikstermbanken | Mertensgruppen består av företrädare från medlemsländernas EU-representationer i Bryssel. Har till uppgift att förbereda möten som ska hållas i Coreper I. Gruppen är uppkallad efter sin första ordförande. Mertensmöten sker normalt dagen före Coreper I-möten. | Regeringen |
| mesozoisk | Rikstermbanken | från ”medeltiden” i jordens historia | Regeringen |
| mest gynnad nation MGN |
Rikstermbanken | Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, till exempel sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder. | Regeringen |
| metadata | Rikstermbanken | information som beskriver geografiska dataset och geografiska datatjänster och gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja dem | Regeringen |
| metamorf | Rikstermbanken | som framgått ur annan bergart under inverkan av tryck, värme eller kemiska förändringar | Regeringen |
| MGA maximal garanterad areal |
Rikstermbanken | Ett budgettak, överskrids MGA dras stödet ned proportionellt mot överskridandet. | Regeringen |
| mikrokredit | Rikstermbanken | mindre lån utan krav på säkerhet | Regeringen |
| miljöblomman | Rikstermbanken | Symbol för EU:s miljömärkning. Miljöblomman utdelas av behöriga nationella myndigheter på grundval av gemensamt fastställda kriterier för olika grupper av produkter. | Regeringen |
| miljögarantin | Rikstermbanken | Artikel (95.4) i EG-fördraget som möjliggör för enskilda medlemsländer att under vissa förutsättningar ha mer långtgående miljöregler på den inre marknaden än de som beslutas på EU-nivå. | Regeringen |
| miljöhandlingsprogram MHP |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| miljökvalitetsmål | Rikstermbanken | Riktlinje för det svenska miljöarbetet som anger önskvärd miljökvalitet. Det finns 16 miljökvalitetsmål. | Regeringen |
| miljökvalitetsnormer | Rikstermbanken | Koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte bör överskridas. | Regeringen |
| Milleniemålen | Rikstermbanken | Är baserade på Milleniedeklarationen som antogs vid FN:s millennietoppmöte år 2000. Milleniemålen är åtta till antalet och syftar till att halvera fattigdomen till år 2015. De är centrala för en stor del av det utvecklingsarbete som bedrivs i världen. Biståndsminister Gunilla Carlsson deltog i den panel som tillsatts av FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon för att utarbeta förslag på framtida globala utvecklingsmål efter 2015. | Regeringen |
| Millenniemålen | Rikstermbanken | Millenniemålen är baserade på Millenniedeklarationen som antogs vid FN:s millennietoppmöte år 2000. Millenniemålen är åtta till antalet och syftar till att halvera fattigdomen till år 2015. De åtta millenniemålen innebär att fattigdom och hunger ska halveras, alla barn ska gå i grundskola, jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas, barnadödligheten ska minska med två tredjedelar, mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar, spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas, en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas samt att globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna ska eftersträvas. Millenniemålen är centrala för en stor del av det utvecklingsarbete som bedrivs i världen. Ett av Sveriges svar på Millenniedeklarationen och millenniemålen är den politik för global utveckling (PGU) som antogs av riksdagen i december 2003. | Regeringen |
| mineral | Rikstermbanken | ett i jordskorpan förekommande naturligt ämne som kan definieras med en kemisk formel | Regeringen |
| mineralogi | Rikstermbanken | läran om mineralens sammansättning, egenskaper och uppträdande | Regeringen |
| minimilagstiftning | Rikstermbanken | Innebär att det inom EU finns en lägsta gräns som bestäms gemensamt men att varje medlemsland nationellt kan ha mer långtgående regler. | Regeringen |
| minister statsråd |
Rikstermbanken | De personer som ingår i regeringen är statsråd, men kallas ibland ministrar. | Regeringen |
| minst utvecklade länder MUL |
Rikstermbanken | FN fastställer en förteckning över länder som definieras som minst utvecklade länder. Ett fyrtiotal länder ingår i förteckningen. Revidering görs löpande. Den förteckningen används för att ange vilka länder som omfattas av EU:s delsystem EBA (Everything But Arms), dvs. systemet för tullfrihet för de minst utvecklade länderna för samtliga varor utom vapen vid import till EU. | Regeringen |
| minst utvecklade länder MUL |
Rikstermbanken | FN fastställer en förteckning över länder som definieras som minst utvecklade länder. | Regeringen |
| misstroendeförklaring | Rikstermbanken | Regeringen | |
| MK 1-diesel | Rikstermbanken | miljöklass 1-diesel | Regeringen |
| mobil arbetstagare i gränsöverskridande driftskompatibel trafik | Rikstermbanken | arbetstagare som ingår i tågpersonalen och som tjänstgör i gränsöverskridande driftskompatibel trafik under mer än en timme av arbetsdagen | Regeringen |
| mobil hälsa m-hälsa |
Rikstermbanken | Omfattar enligt Världshälsoorganisationen medicinsk praxis och åtgärder för folkhälsa som stöds av olika typer av mobila och trådlösa enheter, t.ex. mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning. | Regeringen |
| mobila maskiner | Rikstermbanken | förbränningsmotorer installerade i maskiner, bl.a. små handhållna maskiner, byggnadsmaskiner generatoraggregat, motorvagnar, lokomotiv och fartyg på inre vattenvägar | Regeringen |
| modulerade medel | Rikstermbanken | belopp som härrör från minskningen av direktstödet i samband med modulering | Regeringen |
| modulering | Rikstermbanken | EU-medel överförda från direktstöden till landsbygdsprogrammet | Regeringen |
| modulering | Rikstermbanken | minskad utbetalning av direktstöd och överföring av motsvarande belopp till programmen för landsbygdsutveckling | Regeringen |
| modulering | Rikstermbanken | EU-medel överförda från direktstöden till landsbygdsprogrammet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken | Regeringen |
| molnbaserade tjänster | Rikstermbanken | tjänster som tillhandahålls och lagras på annan plats än den egna datorn och kan nås via Internet | Regeringen |
| Montrealprotokollet | Rikstermbanken | Montrealprotokollet är ett internationellt traktat som är utformat för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål. | Regeringen |
| moral hazard | Rikstermbanken | effekten om ett finansiellt institut är medvetet om att det inte kommer att drabbas fullt ut av de negativa effekterna av sitt eget handlande | Regeringen |
| motion | Rikstermbanken | förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter | Regeringen |
| motsatt konkurrens | Rikstermbanken | Innebär att konkurrensen bland kortupplägg att attrahera kortutgivare (banker) leder till högre förmedlingsavgifter. | Regeringen |
| MRL | Rikstermbanken | den högsta resthalt av ämnet som kan tillåtas i animaliska livsmedel | Regeringen |
| MRL | Rikstermbanken | Innan läkemedel till livsmedelsproducerande djur kan godkännas måste ett gränsvärde för högsta tillåtna restmängden av den aktiva substansen i livsmedel av animaliskt ursprung, det s.k. MRL-värdet, fastställas. Detta regleras i förordning (EG) nr 470/2009. | Regeringen |
| MRV övervakning, rapportering och verifiering |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| MSY maximal hållbar avkastning, maximal hållbart uttag |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| MTF multilateral handelsplattform |
Rikstermbanken | multilateralt handelssystem som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjeman -- inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler -- så att detta leder till avslut | Regeringen |
| MUL minst utvecklade länder, LDC-länder |
Rikstermbanken | Term som används av FN, sedan 1971, för att benämna länder med en låg social och ekonomisk utveckling. FN har placerat 48 länder på listan över "minst utvecklade länder" (LDC-länder). | Regeringen |
| multilateral handelsplattform | Rikstermbanken | multilateralt handelssystem som drivs av ett värdepappersföretag eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjeman -- inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler -- så att detta leder till avslut | Regeringen |
| mycket långa transporter | Rikstermbanken | transporter som överskrider 19 timmar för ungdjur, 24 timmar för hästar och svin och 29 timmar för vuxna nötkreatur | Regeringen |
| myndighet | Rikstermbanken | från regeringen fristående statligt organ som utför det allmännas uppgifter på olika områden | Regeringen |
| måttsydd personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | personlig skyddsutrustning som tillverkas i ett enda exemplar efter en basmodell för att passa en enskild användare enligt anvisningar från formgivaren av basmodellen och inom ramen för tillåtliga variationer | Regeringen |
| N-1-standard | Rikstermbanken | N-1-kriteriet innebär att ett fel på en enskild komponent i nätet (produktionskälla, kraftledning, gasledning etc.) inte får orsaka sammanbrott av systemet. | Regeringen |
| NACE | Rikstermbanken | Statistisk indelning av ekonomiska sektorer på EU-nivå. Totalt finns det idag 17 olika avdelningar inom NACE. Antalet huvudgrupper på 2-siffernivå uppgår idag till 60. Den lägsta nivån avser en nedbrytning på 5-siffernivå. | Regeringen |
| Nagoyaprotokollet | Rikstermbanken | Bindande avtal under CBD som syftar till en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser. Protokollet innehåller också åtaganden som rör tillträde till traditionell kunskap kopplad till genetiska resurser. | Regeringen |
| narkotikaprekursorer | Rikstermbanken | kemikalier som produceras för lagliga ändamål men som kan omvandlas till narkotika eller användas i olaglig narkotikaframställning. | Regeringen |
| naturgas | Rikstermbanken | Ett fossilt drivmedel som huvudsakligen består av metan. Ingår i fordonsgas. | Regeringen |
| naturlig störning | Rikstermbanken | icke-antropogen händelse eller omständighet som orsakar betydande utsläpp från skogar eller jordbruksmarker och som ligger utom den berörda medlemsstatens kontroll, förutsatt att medlemsstaten även objektivt sett inte i någon betydande omfattning kan begränsa händelsens eller omständighetens effekt på utsläppen även efter det att händelsen eller omständigheten har uppstått | Regeringen |
| ne bis in idem | Rikstermbanken | förbud mot att straffa någon två gånger för samma sak | Regeringen |
| ne bis in idem | Rikstermbanken | ”Inte två gånger för samma sak”. Ett förbud mot dubbelbestraffning som innebär att en person som har dömts eller frikänts för en gärning inte kan lagföras för samma gärning en gång till. | Regeringen |
| NEA | Rikstermbanken | OECD:s kärnenergibyrå WENRA: Western European Nuclear Regulators’ Association. En sammanslutning av tillsynscheferna inom EU-länderna med kärnkraftsprogram samt Schweiz. | Regeringen |
| Network Address Translation Data | Rikstermbanken | uppgifter som visar att nätverksadresser har konverterats mellan olika nätverk, t.ex. mellan VoIP och vanlig telefoni | Regeringen |
| Nicefördraget | Rikstermbanken | Grundläggande EU-fördrag som antogs av Europeiska rådet i Nice i december 2000. Innehåller bland annat en ny maktfördelning mellan medlemsländerna med utgångspunkt från ett utvidgat EU. Trädde ikraft i februari 2003. | Regeringen |
| nikotinprodukt | Rikstermbanken | produkt som kan användas för konsumtion via inhalering, förtäring eller i annan form, och till vilken nikotin tillsätts antingen under tillverkningsprocessen eller av konsumenten själv före eller under användningen […] | Regeringen |
| nischmarknadsmaterial | Rikstermbanken | växtförökningsmaterial som tillhandahålls i små kvantiteter av icke professionella aktörer eller av mikroföretag | Regeringen |
| no show-policy | Rikstermbanken | bestämmelser i transportavtalet att passageraren inte kan göra bruk av återresa för det fall utresan inte har utnyttjats | Regeringen |
| nollskattesats | Rikstermbanken | skatteplikt kombinerad med avdragsrätt för ingående moms | Regeringen |
| norm standard |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| normgivningsbemyndigande | Rikstermbanken | fullmakt att besluta föreskrifter | Regeringen |
| normgivningskompetens | Rikstermbanken | behörighet att besluta föreskrifter | Regeringen |
| notarietjänst | Rikstermbanken | ursprunglig registrering av ett värdepapper i ett kontobaserat system | Regeringen |
| NUTS | Rikstermbanken | Regional indelning som används inom EU för statistikredovisning. I Sverige utgörs NUTS 1 av hela riket, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av länen. | Regeringen |
| nya livsmedel | Rikstermbanken | Nya livsmedel definieras som livsmedel som inte konsumerats inom EU före 15 maj 1997. Från det datumet infördes regler för nya livsmedel. Med nya livsmedel avses, i den nu gällande förordningen (EG) nr 258/97, livsmedel som t ex isolerats ur mikroorganismer, svampar, alger, växter och livsmedelsingredienser isolerade ur djur samt livsmedel som producerats med hjälp av ny teknik och nya produktionsprocesser eller livsmedel som har konsumerats vart som helst i världen utom i EU. | Regeringen |
| nybeskogning | Rikstermbanken | direkt, människoskapad omvandling av mark som inte har varit beskogad på minst 50 år till skog genom plantering, frösådd och/eller människounderstödd självsådd, där omvandlingen har skett efter den 1 januari 1990 | Regeringen |
| näringsidkarens serviceavgift | Rikstermbanken | avgift som betalas av betalningsmottagaren till förvärvaren för varje transaktion som omfattar en förmedlingsavgift, en avgift till betalningssystemet, en handläggningsavgift och inlösarens marginal | Regeringen |
| nätkoder | Rikstermbanken | gemensamma nätföreskrifter som införs genom det tredje inremarknadspaketet för el och gas | Regeringen |
| nätoperatör | Rikstermbanken | leverantör av elektroniska kommunikationsnät och företag som tillhandahåller en fysisk infrastruktur avsedd för tillhandahållandet av en tjänst för produktion, transport eller distribution av gas, el (inklusive offentlig belysning), uppvärmning, vatten (inklusive bortskaffande eller behandling av avloppsvatten), transporttjänster (inklusive järnvägar, vägar, hamnar och flygplatser) | Regeringen |
| nätverk | Rikstermbanken | struktur för samarbete i vilken minst ett revisionsföretag ingår | Regeringen |
| OBD omborddiagnossystem |
Rikstermbanken | Felsökningsfunktion hos den inbyggda datorn för motorfunktion. | Regeringen |
| obligationsmarknaden | Rikstermbanken | den del av räntemarknaden som omfattar handel med obligationer | Regeringen |
| obligatoriska lagområdet | Rikstermbanken | det normgivningsområde där endast riksdagen har normgivningskompetens | Regeringen |
| odlingsvärdeprovning | Rikstermbanken | sortprovning där växtsorternas agronomiska egenskaper utvärderas (avkastningsförmåga, motståndskraft mot sjukdomar, m.m.) | Regeringen |
| offentliga företag | Rikstermbanken | Termen ”offentliga företag” används normalt också för att visa vem som äger en tjänsteleverantör. Fördraget är strikt neutralt: enligt gemenskapens lagstiftning saknar det betydelse om det är offentliga eller privata organ som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse -- samma rättigheter och skyldigheter gäller för alla. | Regeringen |
| offentlighetsprincipen | Rikstermbanken | regler som ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos myndigheterna | Regeringen |
| offentligt företag | Rikstermbanken | företag över vilket de offentliga myndigheterna direkt eller indirekt kan utöva ett dominerande inflytande till följd av ägarskap, finansiell medverkan eller gällande regler | Regeringen |
| offentligt organ | Rikstermbanken | statlig, regional eller lokal myndighet, organ som lyder under offentlig rätt, sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller av ett eller flera sådana organ som lyder under offentlig rätt | Regeringen |
| officiell kodifiering | Rikstermbanken | Innebär att bestämmelserna i en eller flera rättsakter och deras respektive ändringar förs samman i en ny rättsligt bindande akt som upphäver de rättsakter som den ersätter utan att innehållet i bestämmelserna ändras. | Regeringen |
| officiellt statligt bistånd ODA |
Rikstermbanken | offentliga finansiella bidrag till utvecklingsländer vars huvudsakliga syfte är att bidra till ekonomisk utvecklingen och ökat välstånd | Regeringen |
| offset | Rikstermbanken | motköpskrav i samband med upphandling | Regeringen |
| offshore | Rikstermbanken | olje- eller gasutvinning till havs | Regeringen |
| OLAF Europeiska byrån för bedrägeribekämpning |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| omfattande renoveringsprojekt | Rikstermbanken | bygg- eller anläggningsprojekt i slutanvändarens lokaler som omfattar strukturella ändringar av den fysiska infrastrukturen i byggnaden och som kräver ett byggnadstillstånd | Regeringen |
| omvänd betalningsskyldighet omvänd skattskyldighet |
Rikstermbanken | När den beskattningsbara person åt vilken leveranserna eller tillhandahållandena görs är skyldig att betala mervärdesskatten. | Regeringen |
| omvänd betalningsskyldighet | Rikstermbanken | Innebär att förvärvaren av varan eller tjänsten i stället för säljaren skall betala mervärdeskatten till staten. | Regeringen |
| omvänd skattskyldighet | Rikstermbanken | Vid omvänd skattskyldighet är det köparen av en vara eller en tjänst som är skattskyldig för moms i stället för den som säljer varan eller tjänsten. Enligt nuvarande regler i mervärdesskattedirektivet är det normalt säljaren som ska betala in skatten till staten. För en medlemsstat är det endast tillåtet att införa omvänd skattskyldighet inom särskilt utvalda sektorer | Regeringen |
| one-leg transactions | Rikstermbanken | transaktioner som äger rum till tredje land i fall då endast en av tillhandahållarna av betalningstjänster är lokaliserad inom EU | Regeringen |
| oocyt | Rikstermbanken | äggcell som är det kvinnliga könets motsvarighet till det manliga könets produktion av sädesceller i spermatogenes | Regeringen |
| ordinarie lagstiftningsförfarande | Rikstermbanken | Består i att Europaparlamentet, och rådet på förslag från kommissionen gemensamt antar en förordning, ett direktiv eller ett beslut. | Regeringen |
| ordre public | Rikstermbanken | Grunderna för rättsordningen i ett land. | Regeringen |
| organ som lyder under offentlig rätt | Rikstermbanken | varje organ som a) särskilt har inrättats i syfte att tillgodose behov i det allmännas intresse, utan industriell eller kommersiell karaktär, b) är en juridisk person, och c) till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter eller av andra offentligrättsliga organ, eller organ vars verksamhet står under kontroll av sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter eller av andra offentligrättsliga organ | Regeringen |
| organiserad handelsplattform | Rikstermbanken | system eller arrangemang som inte är en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform och som drivs av ett värdepappersföretag eller en börs och i vilket ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjeman kan interagera inom systemet så att detta leder till avslut | Regeringen |
| originator | Rikstermbanken | den ursprunglige långivaren av de underliggande tillgångar som värdepapperiseringen baserar sig på | Regeringen |
| orofoton | Rikstermbanken | flyg- eller satellitbilder som är omräknade till att sammanfalla med ett referenskoordinatsystem och därmed blir georefererade | Regeringen |
| Osloriktlinjerna och riktlinjerna för militära- och räddningstjänstresurser | Rikstermbanken | Internationella riktlinjer som är avsedda att säkerställa oberoende och neutralitet när militära och civila försvarsmedel sätts in vid humanitära åtgärder. Deras huvudsakliga syfte är att upprätta en grundläggande ram för att formalisera och effektivisera användningen av utländska militära och civila försvarsmedel vid internationella insatser för katastrofhjälp. Osloriktlinjerna avser användningen av militära- och räddningstjänstresurser som används för att stödja FN:s humanitära insatser vid naturkatastrofer. Riktlinjerna för militära och civila försvarsmedel avser däremot användningen av militära- och räddningstjänstresurser som används för att stödja FN:s humanitära insatser vid komplexa katastrofer (dvs. konfliktzoner). | Regeringen |
| OTC-derivat | Rikstermbanken | derivatinstrument som handlas bilateralt mellan köpare och säljare utanför handelsplatser | Regeringen |
| OTF organiserad handelsplattform |
Rikstermbanken | System eller arrangemang som inte är en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform och som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och i vilket ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjeman kan interagera inom systemet så att detta leder till avslut. Denna nya kategori av handelsplats föreslås införas genom kommissionens förslag till nytt direktiv om marknader för finansiella instrument. | Regeringen |
| otillbörliga affärsmetoder | Rikstermbanken | praxis och villkor som starkt avviker från god affärssed och strider mot tro och heder i förbindelser mellan företag | Regeringen |
| otillbörliga affärsmetoder i företagsrelationer | Rikstermbanken | metoder som starkt avviker från god affärssed och strider mot god tro och heder samt vanligtvis innebär en överföring av kostnader och entreprenörsrisker till den svagare parten i ett affärsförhållande | Regeringen |
| oxygenater | Rikstermbanken | I samband med att blyet i bensin togs bort har nya komponenter blandats in i bensin, s.k. oxygenater. Namnet kommer av att de innehåller syre (oxygen). Bland oxygenaterna kan nämnas etanol och metanol, eller etrar som MTBE (metyltertiärbutyleter). | Regeringen |
| ozonnedbrytande ämnen ODS |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| paleontologi | Rikstermbanken | läran om de fossila organismerna, och om faunans och florans utveckling under olika geologiska tidsskeden | Regeringen |
| paleozoisk | Rikstermbanken | från ”forntiden” i jordens historia | Regeringen |
| passiv förädling | Rikstermbanken | bearbetning i tredje land av gemenskapsvaror som temporärt exporterats från gemenskapen för senare återimport i form av förädlingsprodukter | Regeringen |
| patogen | Rikstermbanken | biologiskt ämne som kan vara sjukdomsalstrande | Regeringen |
| PBT-ämnen | Rikstermbanken | allmänt spridda långlivade, bioackumulerbara och toxiska ämnen | Regeringen |
| PCI projekt av gemensamt intresse |
Rikstermbanken | särskilt viktiga transmissionsprojekt inom framför allt sektorerna el och gas, s.k. projekt av gemensamt intresse (Project of Common Interest) som identifierats inom ramen för infrastrukturförordningen (EU nr. 347/2013) | Regeringen |
| pediatriskt prövningsprogram | Rikstermbanken | forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att säkerställa att nödvändiga uppgifter fås fram för att fastställa villkoren för att ett läkemedel skall godkännas för behandling av den pediatriska populationen | Regeringen |
| penningmarknad | Rikstermbanken | Penningmarknaden i sig kan sägas vara en del av den större kapitalmarknaden, där löptiderna är längre, likviditeten lägre och riskerna större. | Regeringen |
| penningmarknadsfonder | Rikstermbanken | fonder som investerar i likvida, säkra värdepapper med korta löptider | Regeringen |
| pensionsavgift | Rikstermbanken | avgift som de EU-anställda betalar | Regeringen |
| PEP | Rikstermbanken | Regeringen | |
| PEPs i internationella organisationer | Rikstermbanken | personer som har eller tidigare haft en framskjuten funktion i en internationell organisation | Regeringen |
| periodiska säkerhetsrapporter | Rikstermbanken | Periodiska säkerhetsrapporter ska lämnas till myndigheten med följande innehåll: Sammanfattningar av uppgifter som är relevanta för bedömningen av nyttan och riskerna med läkemedlet, däribland resultaten av alla studier som behandlar eventuell inverkan på godkännandet för försäljning En vetenskaplig utvärdering av risk/nytta-förhållandet för läkemedlet. Alla uppgifter om försäljningsvolymen för läkemedlet och alla uppgifter som innehavaren av godkännande för försäljning har om antalet förskrivningar, inklusive en beräkning av antalet människor som exponerats för läkemedlet. | Regeringen |
| personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | utrustning eller utrustningssystem som avses att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker inklusive utbytbara komponenter | Regeringen |
| petrografi | Rikstermbanken | bergartsbeskrivning | Regeringen |
| petrologi | Rikstermbanken | läran om bergarternas sammansättning och uppkomstsätt | Regeringen |
| PFOS | Rikstermbanken | perfluorooktansulfonsyra med derivat, används bl.a. i brandsläckningsskum | Regeringen |
| Phare | Rikstermbanken | EU:s program för utvecklingssamarbete med Central och Östeuropa inklusive de baltiska staterna. | Regeringen |
| pionjärmarknad | Rikstermbanken | marknad där en innovation först får fäste innan den slår igenom på en global marknad | Regeringen |
| piratkopiering | Rikstermbanken | intrång som består i otillåten kopiering, exempelvis kopiering av film, musik eller datorprogram | Regeringen |
| politiskt sakkunnig | Rikstermbanken | politiskt anställd i Regeringskansliet som är knuten till ett statsråd | Regeringen |
| portföljförvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av portföljer på skönsmässig grund enligt uppdrag av enskilda kunder, om dessa portföljer innehåller ett eller flera finansiella instrument | Regeringen |
| POSEI | Rikstermbanken | Stöd till EU:s yttre randområden som enbart gäller jordbruk- och fiskesektorn. Det finns totalt sju sådana områden; Kanarieöarna, de franska utomeuropeiska departementen; Guadeloupe, Guyana, Martinique och Réunion liksom de portugisiska öarna Azorerna och Madeira. Visionen för POSEI-stödet är att jordbruksproduktion på dessa öar ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden som EU: s fastlandsproduktion samt garantera deras livsmedelsförsörjning. | Regeringen |
| position med kreditvärdering | Rikstermbanken | position i värdepapperisering som har en kvalificerad kreditvärdering av ett kreditvärderingsinstitut | Regeringen |
| position utan kreditvärdering | Rikstermbanken | position i värdepapperisering som inte har någon godtagbar kreditvärdering av ett kreditvärderingsinstitut | Regeringen |
| postal infrastruktur | Rikstermbanken | system och anordningar som behövs för att postbefordran i samhället skall kunna fungera effektivt och tillförlitligt | Regeringen |
| potentiella kandidatländer | Rikstermbanken | länder som vill bli medlemmar i EU men som ännu inte uppfyller kriterierna för medlemskap | Regeringen |
| PPP | Rikstermbanken | finansieringsmodell för projekt med blandad privat och offentlig finansiering | Regeringen |
| prekambrium | Rikstermbanken | från ”urtiden” i jordens historia | Regeringen |
| premieinkomst brutto | Rikstermbanken | försäkringspremier som erläggs till ett försäkringsföretag, utan avdrag för återförsäkringspremier | Regeringen |
| pressekreterare | Rikstermbanken | politiskt anställd | Regeringen |
| prestationsbaserad provision | Rikstermbanken | ersättning i form av en provision där det belopp som ska betalas grundas på i hur hög uträckning förmedlaren uppnått överenskomna mål för försäljningen av försäkringar från en viss försäkringsgivare | Regeringen |
| primära lagområdet | Rikstermbanken | det normgivningsområde där normgivningskompetensen i första hand ligger hos riksdagen | Regeringen |
| primärenergi | Rikstermbanken | den inhemska bruttoanvändningen, exklusive annan användning än energi, dvs. all energi som används för att producera el, värme och kyla (inbegripet värmeförluster) samt för transportändamål, dock ej internationell luft- och sjöfart | Regeringen |
| primärrätt | Rikstermbanken | Begreppet avser EU:s grundläggande fördrag. Till primärrätten räknas också anslutningsfördragen mellan EU och nya medlemsländer. | Regeringen |
| Principen om gemenskapsföreträde | Rikstermbanken | Principen om gemenskapsföreträde är en politiskt, men inte juridiskt bindande princip som […] innebär att arbetstagare redan bosatta inom EU ska ges företräde till lediga arbeten. | Regeringen |
| principen om non-refoulement | Rikstermbanken | ingen får återsändas till ett område där hon eller han känner välgrundad fruktan för förföljelse, eller löper risk att straffas med döden, eller att utsättas för tortyr eller någon annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning | Regeringen |
| principen om non-refoulement | Rikstermbanken | Principen innebär att ingen medlemsstat ska utvisa eller avvisa en asylsökande till gränsen mot ett område där dennes liv eller frihet skulle hotas på grund av hans eller hennes ras eller religion, nationalitet, språk, sexuella läggning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, politiska åskådning eller minoritet eller där den asylsökande riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. Fastställs i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. | Regeringen |
| prioriterad karantänsskadegörare | Rikstermbanken | delmängd av EU-karantänsskadegörarna för vilka kraven är mer långtgående enligt förslaget | Regeringen |
| prioriterad värdepapperiseringsposition | Rikstermbanken | position som stöds eller säkras av en första fordran på samtliga underliggande exponeringar, med undantag för belopp som ska betalas enligt räntesats eller valutaderivatinstrument, avgifter eller andra liknande betalningar | Regeringen |
| prisbasbelopp | Rikstermbanken | Prisbasbeloppet, eller "basbeloppet" som det kallades tidigare, beror av konsumentprisindex, KPI. Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att pensioner, sjukpenning, studiemedel och andra ersättningar inte förlorar i värde om priserna på varor och tjänster stiger. Beloppet bestäms ett år i taget. | Regeringen |
| prisrisk | Rikstermbanken | risk för inkomstförlust på grund av kraftiga prisfall | Regeringen |
| privat enmansbolag med begränsat ansvar SUP-bolag |
Rikstermbanken | Ett SUP-bolag ska ha en enda andel som enligt huvudregeln innehas av en och samma person. Det ska dock inte vara någon ny europeisk associationsform utan en nationell bolagsform som grundas och drivs i enlighet med harmoniserade bestämmelser som gäller i alla medlemsstater. Kommissionen menar att bestämmelserna om registreringsförfarandet utgör den viktigaste delen av förslaget, eftersom detta förfarande är en viktig förutsättning för att det ska bli lättare för ett företag att etablera ett dotterbolag i ett annat land än hemlandet. | Regeringen |
| privat lagring | Rikstermbanken | prisstabiliserande åtgärd motsvarande intervention, med den skillnaden att överskottet lagras hos en privat aktör som får stöd för sina lagringskostnader inom ramen för ett lagringskontakt ingånget med interventionsmyndigheten | Regeringen |
| privata investeringar | Rikstermbanken | försäljning av värdepapper till ett relativt litet antal utvalda investerare genom kontrakt som ett sätt att skaffa kapital | Regeringen |
| producentorganisationer | Rikstermbanken | Producentorganisationer bildas på initiativ från producenterna själva och kan till exempel ha som syfte att anpassa produktionen till efterfrågan, koncentrera utbudet, optimera produktionskostnaderna eller stabilisera priserna. De finns idag inom sektorerna humle, frukt och grönsaker, olivolja och silkesodling samt vin. | Regeringen |
| producentorganisationer PO |
Rikstermbanken | grupp odlare som samverkar för att stärka sin ställning på marknaden | Regeringen |
| produktdeklaration | Rikstermbanken | deklaration om produktens överensstämmelse med en teknisk specifikation, eventuellt bestyrkt av ett tredjepartsorgan, utvisande de prestandanivåer som uppmätts genom provning eller beräkning | Regeringen |
| produkter med dubbla användningsområden | Rikstermbanken | produkter som är applicerbara både civilt och militärt | Regeringen |
| produkter med dubbla användningsområden PDA |
Rikstermbanken | produkter som kan användas för både civila och militära ändamål | Regeringen |
| produktionsrisk | Rikstermbanken | risk för inkomstförlust på grund av katastrofer och andra exceptionella händelser, extrema väderförhållanden eller epidemiska djursjukdomar | Regeringen |
| professionell investerare | Rikstermbanken | kund som ingår i ett företag med tillstånd att verka på finansmarknaden, stora företag med krav på visst eget kapital, omsättning och balansomslutning samt stater och offentliga institutioner samt andra institutionella investerare samt företag som ägnar sig åt värdepapperisering av tillgångar eller andra finansiella transaktioner | Regeringen |
| program för förmånlig behandling | Rikstermbanken | program på grundval av vilket en deltagare i en hemlig kartell kan samarbeta med en konkurrensmyndighet i dennes utredning genom att frivilligt redovisa sin kännedom om kartellen och i utbyte beviljas befrielse eller nedsättning av böter (ofta benämnt modellprogram för eftergift) | Regeringen |
| program för tillgångsbaserade certifikat ABCP-program |
Rikstermbanken | program för tillgångsbaserade certifikat […] enligt definitionen i artikel 2.7 i [värdepapperiseringsförordningen] | Regeringen |
| Programmet för livslångt lärande | Rikstermbanken | EU- program för utbildningssamarbete i Europa. Det består av delprogrammen: Comenius (förskola, grundskola, gymnasium) Erasmus (högre utbildning, påbyggnadsutbildning) Grundtvig (vuxnas lärande) Leonardo da Vinci (yrkesutbildningsområdet) Studiebesöksprogrammet (alla utbildningssektorer) | Regeringen |
| projektobligationer | Rikstermbanken | obligationer som saluförs av privata aktörer men där en del av risken garanteras av den europeiska investeringsbanken (EIB) | Regeringen |
| proposition | Rikstermbanken | förslag, t.ex. en ny lag, från regeringen till riksdagen | Regeringen |
| proposition | Rikstermbanken | regeringens förslag till riksdagen att t.ex. anta ett lagförslag | Regeringen |
| prospekt | Rikstermbanken | handling som innehåller den information som ska finnas när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad | Regeringen |
| prospektering | Rikstermbanken | sökande efter naturråvaror | Regeringen |
| prospektering | Rikstermbanken | eftersökande av malmer, tekniskt användbara bergarter och mineral, olja, gas m.m. | Regeringen |
| proteinstandardisering | Rikstermbanken | Protein ”utvinns” ur mjölken för att användas för andra produkter. | Regeringen |
| Protocol | Rikstermbanken | Lite förenklat det språk som talas mellan datorer för att hjälpa dem att utbyta information. Rent tekniskt är det en formell beskrivning av ett meddelandeformat och de regler som två datorer måste följa för att få utbyta dessa meddelanden. | Regeringen |
| prövningsläkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som håller på att testas eller som används som referens, även ett placebopreparat, i en klinisk prövning | Regeringen |
| Prümrådsbeslutet | Rikstermbanken | Syftar till att fördjupa det gränsöverskridande samarbetet mellan myndigheter inom Europeiska unionen som ansvarar för att förebygga och utreda brott. Rådsbeslutet innehåller bestämmelser om automatiskt informationsutbyte och tillgång till DNA-, fingeravtrycks- och fordonsuppgifter. | Regeringen |
| RABIT-medlem | Rikstermbanken | tjänsteman som tillhör en medlemsstats gränsbevakningsmyndigheter och tjänstgör i en grupp för snabba ingripanden vid gränserna (RABIT) | Regeringen |
| radiometri | Rikstermbanken | bestämning av det radioaktiva sönderfallets storlek och karaktär | Regeringen |
| radiospektrum radiofrekvensutrymme |
Rikstermbanken | del av det elektromagnetiska spektrumet (mellan 3 kHz och 300 GHz) som används för att skicka radiosignaler | Regeringen |
| radiospektrum | Rikstermbanken | den del av det elektromagnetiska spektrumet (mellan 3 kHz och 300 GHz) som används för att skicka radiosignaler | Regeringen |
| radiospektrumutrymme | Rikstermbanken | utrymme i vilket radiosignaler sänds och tas emot | Regeringen |
| rasförening | Rikstermbanken | avelsorganisation eller förening för avelsuppfödare som erkänns av den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med artikel 4.2 för genomförande av ett avelsprogram på renrasiga avelsdjur som är införda i den stambok eller de stamböcker som förs eller upprättas | Regeringen |
| reduktionsmål | Rikstermbanken | procentuell minskning av utsläppen baserat på en medelhalt för en treårsperiod | Regeringen |
| referenskoordinatsystem | Rikstermbanken | koordinat- och höjdsystem som behövs för att entydigt bestämma läget för ett geografiskt objekt på jordytan | Regeringen |
| referensläkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som godkänts för försäljning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, eller enligt Rådets förordning (EEG) nr 2309/93 av den 22 juli 1993 om gemenskapsförfaranden för godkännande för försäljning av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet | Regeringen |
| REFIT | Rikstermbanken | Kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Målet är att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för att följa den. Det är tänkt att bidra till ett tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk som stödjer tillväxt och nya jobb. | Regeringen |
| regeln om lägsta tull | Rikstermbanken | regel som säger att den skyddstull som införs inte får överstiga vare sig dumpnings- eller subventionsmarginalen eller den skademarginal som krävs för att prishöjningen på importen ska bli sådan att den skada som EU:s industri åsamkas av importkonkurrensen undanröjs | Regeringen |
| regeringen | Rikstermbanken | Sveriges högsta myndighet som leds av statsministern | Regeringen |
| regeringens förordningsmotiv | Rikstermbanken | motiv som regeringen utfärdar till en förordning | Regeringen |
| regeringens primärområde | Rikstermbanken | det område där normgivningskompetensen i första hand ligger hos regeringen | Regeringen |
| regeringens restkompetens | Rikstermbanken | en del av den normgivning som hör till regeringens primärområde | Regeringen |
| regeringens skrivelse | Rikstermbanken | skrivelse från regeringen till riksdagen i vilken regeringen lämnar riksdagen upplysningar m.m. | Regeringen |
| regeringsformen RF |
Rikstermbanken | En av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen anger de grundläggande principerna för det svenska statsskicket | Regeringen |
| regeringsförklaring | Rikstermbanken | Statsministerns tal inför riksdagen vid öppnandet av riksmötet | Regeringen |
| Regeringskansliet | Rikstermbanken | den myndighet som förbereder regeringens ärenden och i övrigt bistår regeringen | Regeringen |
| regeringskonferens | Rikstermbanken | överläggningar mellan medlemsländernas regeringar om hur EU-samarbetet ska utvecklas och förändras | Regeringen |
| regeringssammanträde | Rikstermbanken | möte där regeringen fattar beslut | Regeringen |
| registrator | Rikstermbanken | Regeringen | |
| reglerad marknad börs |
Rikstermbanken | multilateralt system för handel med finansiella instrument | Regeringen |
| reglerad marknad | Rikstermbanken | multilateralt handelssystem som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjeman -- regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler -- så att detta leder till avslut | Regeringen |
| reglerad utbildning | Rikstermbanken | utbildning som särskilt utformats för ett visst yrke och som omfattar en eller flera kurser som vid behov kompletteras genom yrkesutbildning, provtjänstgöring eller yrkesutövning | Regeringen |
| reglerat roamingsamtal | Rikstermbanken | mobilt rösttelefonisamtal som en roamingkund ringer från ett värdnät och som tas emot på ett allmänt telefonnät i gemenskapen | Regeringen |
| reglerat yrke | Rikstermbanken | yrkesverksamhet där det genom lagar eller andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna | Regeringen |
| regleringsbrev | Rikstermbanken | direktiv från regeringen till en myndighet om bl.a. hur mycket pengar myndigheten har till sitt förfogande och hur de ska fördelas på olika ansvarsområden | Regeringen |
| regleringsbrev | Rikstermbanken | sådant beslut av regeringen som anger hur en myndighet får disponera anslag som riksdagen har beslutat om | Regeringen |
| rekommendation | Rikstermbanken | rättsakt som utfärdas av ministerrådet och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande | Regeringen |
| rekonditionering | Rikstermbanken | de åtgärder som vidtas för att en begagnad produkt ska vara säker att återanvända, t.ex. rengöring, desinfektion, sterilisering och relaterade åtgärder samt provning och återställande av den begagnade produktens tekniska och funktionella säkerhet | Regeringen |
| rekonstruktionsplan | Rikstermbanken | plan som har till syfte att förbättra och återställa institutets finansiella ställning efter en betydande försämring | Regeringen |
| rekonstruktionsplan | Rikstermbanken | plan som har till syfte att förbättra/återställa institutets finansiella ställnning efter en betydande försämring | Regeringen |
| remiss | Rikstermbanken | begäran om ett yttrande | Regeringen |
| res judicata | Rikstermbanken | gärning som inte kan bli föremål för rättegång eftersom den prövats genom en dom som har vunnit laga kraft | Regeringen |
| resiliens | Rikstermbanken | ekosystemets långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas | Regeringen |
| resultaträkning | Rikstermbanken | Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket som kommer fram i posten "årets över- eller underskott". | Regeringen |
| revisionsbyrå | Rikstermbanken | Sammanfattande uttryck för samtliga de revisionsföretag som berörs. Ett revisionsföretag är enligt revisorsdirektivet en juridisk person eller liknande som en medlemsstat enligt direktivets krav har godkänt att utföra lagstadgad revision. I Sverige finns även begreppet registrerat revisionsbolag, som är ett revisionsföretag i form av ett handelsbolag eller aktiebolag som uppfyller vissa krav. | Regeringen |
| revisionsrätten Europeiska gemenskapernas revisionsrätt |
Rikstermbanken | Granskar EU-institutionernas ekonomiska förvaltning. Revisionsrätten består av 25 ledamöter utsedda för sex år på förslag av regeringarna. Den avger en årlig rapport om granskningen till Europaparlamentet och ministerrådet. | Regeringen |
| revisionsutskott | Rikstermbanken | utskott som kan finnas i styrelsen för bl.a. börsnoterade aktiebolag | Regeringen |
| revisor | Rikstermbanken | fysisk person som en medlemsstat enligt direktivets krav har godkänt att utföra lagstadgad revision | Regeringen |
| RIF-rådet | Rikstermbanken | Ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst. | Regeringen |
| riksdagen Sveriges riksdag |
Rikstermbanken | Sveriges högsta beslutande organ | Regeringen |
| riksdagens skrivelse | Rikstermbanken | skrivelse där riksdagen meddelar vilket beslut den har fattat i ett ärende, t.ex. med anledning av en proposition | Regeringen |
| rimlig avkastning | Rikstermbanken | I grönboken används ”fair return on investment” (rimlig avkastning) för att förklara principen ”juste retour”. Principen avser dock inte investeringens avkastning, utan innebär att programmets investeringar skall fördelas mellan deltagarländerna i proportion till varje lands andel av projektets finansiering. | Regeringen |
| riskbaserad analys | Rikstermbanken | Innebär att risker ska bedömas och situationer ska hanteras olika beroende på de specifika riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. | Regeringen |
| riskbedömning | Rikstermbanken | vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg; bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponering och beskrivning av risken | Regeringen |
| riskhantering | Rikstermbanken | förfarande där strategiska alternativ vägs mot varandra i samråd med berörda parter med beaktande av riskbedömning och andra berättigade faktorer och där vid behov lämpliga alternativ för förebyggande och kontroll väljs | Regeringen |
| riskhantering | Rikstermbanken | Riskhantering innebär riskanalys och riskåtgärder för att begränsa inverkan från oönskade händelser på verksamheten. Riskhantering syftar till att öka effektiviteten i det löpande arbetet och att öka beredskapen för att hantera allvarliga händelser och kriser. | Regeringen |
| riskhanteringsinstrument | Rikstermbanken | åtgärder för att begränsa pris- och produktionsriskers inkomstpåverkan | Regeringen |
| riskkapitalfond | Rikstermbanken | företag eller ett enkelt bolag vars verksamhet huvudsakligen består i att förvärva, förvalta och avyttra andelar i företag om någon av andelarna är en andel i ett portföljföretag | Regeringen |
| riskkommunikation | Rikstermbanken | interaktivt utbyte under hela riskanalysförfarandet av information och synpunkter om faror och risker, riskrelaterade faktorer och riskuppfattning mellan riskvärderare, riskhanterare, konsumenter, foder- och livsmedelsföretag, universitet och andra berörda parter, inbegripet redogörelse för resultaten av riskbedömningen och grundvalen för riskhanteringsbeslut | Regeringen |
| roamingkund | Rikstermbanken | kund hos en operatör som levererar markbundna allmänna mobiltelefonitjänster via ett markbundet allmänt mobilnät i gemenskapen, när kunden ringer eller tar emot samtal på sin mobiltelefon eller annan typ av terminal via ett värdnät, och detta möjliggörs genom ett avtal mellan hemma- och värdnätsoperatörerna | Regeringen |
| romer | Rikstermbanken | Termen romer används som ett paraplybegrepp som inbegriper folkgrupper med mer eller mindre liknande kulturella kännetecken, såsom sinti, resande, kaale m.fl., oavsett om de är bofasta eller inte. Cirka 80 % av romerna uppskattas vara bofasta. | Regeringen |
| rundradio | Rikstermbanken | envägskommunikation där samma innehåll sänds samtidigt till alla mottagare | Regeringen |
| räckviddsförlängare | Rikstermbanken | förbränningsmotorn i en typ av laddhybrid där förbränningsmotorn bara används för att generera el till bilens batteri | Regeringen |
| räkenskaper över fysiska energiflöden | Rikstermbanken | konsekventa sammanställningar av fysiska energiflöden till nationella ekonomier, inom ekonomin och utflöden till andra ekonomier eller till miljön | Regeringen |
| räkenskaper över miljöskyddsutgifter | Rikstermbanken | ekonomiska resurser som av inhemska enheter ägnas åt miljöskydd | Regeringen |
| räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster | Rikstermbanken | sådan produktionsverksamhet i en nationell ekonomi som alstrar miljövänliga produkter | Regeringen |
| rättighetsperspektivet | Rikstermbanken | Rättighetsperspektivet utgår från FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och de internationella och regionala konventionerna om mänskliga rättigheter. Följande fyra principer gäller: a) Deltagande, b) Öppenhet och insyn, c) Ansvarstagande/-utkrävande, d) Icke-diskriminering. | Regeringen |
| rättsakt | Rikstermbanken | Används i EU-sammanhang som benämning för regler (motsvarande lagar) som ingår i sekundärrätten, det vill säga i huvudsak förordningar, direktiv och beslut. | Regeringen |
| rättschef | Rikstermbanken | chefstjänsteman i Regeringskansliet som bl.a. ansvarar för att förslag till lagar och andra författningar utarbetas och att de är lagenliga, följdriktiga och enhetliga | Regeringen |
| rättsligt reglerade sammanhang | Rikstermbanken | användning av kreditbetyg för det specifika ändamålet att följa en bestämmelse i unionslagstiftningen, såsom den genomförts i medlemsstaternas nationella lagstiftning | Regeringen |
| rättsmedel | Rikstermbanken | rättsliga åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse eller att ersättning utges vid felaktiga upphandlingar | Regeringen |
| rättsregler norm, föreskrifter |
Rikstermbanken | generella regler som är bindande för myndigheter och enskilda | Regeringen |
| rådgivande förfarande | Rikstermbanken | Då omröstning sker i en rådgivande kommitté anses kommissionen få stöd för sitt utkast till genomförandeakt då en enkel majoritet av kommitténs medlemmar avger ett positivt yttrande. Kommissionen ska ta största hänsyn till kommitténs yttrande samt ska informera denna om på vilket sätt yttrandet beaktas. Kommittén kan dock inte hindra kommissionen från att anta utkastet till genomförandeakt. | Regeringen |
| rådsarbetsgrupp | Rikstermbanken | arbetsgrupp i ministerrådet på tjänstemannanivå | Regeringen |
| råvaruderivat | Rikstermbanken | derivatinstrument som hänför sig till en råvara och vars värde därigenom påverkas av värdet på denna råvara | Regeringen |
| sabotageprogram skadlig kod |
Rikstermbanken | En överordnad term för de flesta typer av oönskade program, framför allt datavirus, datamaskar och trojaner. Ibland kallat skadlig kod. | Regeringen |
| sabotageprogram skadlig kod |
Rikstermbanken | En överordnad term för de flesta typer av oönskade program, framför allt datavirus, datamaskar och trojaner. Ibland kallat skadlig kod. | Regeringen |
| safener | Rikstermbanken | ämnen och preparat som tillsätts ett växtskyddsmedel för att eliminera eller minska preparatets fytotoxiska effekter på vissa växter | Regeringen |
| sakförsäkring | Rikstermbanken | skadeförsäkring som skyddar mot ekonomisk skada på egendom | Regeringen |
| salix | Rikstermbanken | snabbväxande energiskog | Regeringen |
| sammanläggning av försäkringsperioder | Rikstermbanken | Inom vissa socialförsäkringssystem finns krav på att en person ska omfattas av försäkringen en viss tid för att ha rätt till en förmån. Försäkringsperioder i det andra landet kan då användas för att uppfylla kravet. Exempel: en svensk medborgare är omfattad av pensionsförsäkringen under fem år i associeringsland X. Där krävs dock att man har varit omfattad av försäkringen i 25 år för att ha rätt till pension i landet. Om den svenske medborgaren har varit försäkrad i Sverige i minst 20 år, kan svenska år användas för att uppfylla 25-årskravet. | Regeringen |
| samordnare | Rikstermbanken | funktion ansvarig för förfarandet att tilldela ankomst- och avgångstider | Regeringen |
| SAPS | Rikstermbanken | Det förenklade stödsystem som 8 av de 10 nya medlemsstaterna valde att tillämpa under en övergångsperiod efter EU-inträdet. Systemet innebär i korthet att tilldelade medel fördelas lika över samtliga stödberättigade hektar i landet. Malta och Slovenien valde däremot att tillämpa det, för EU-15, gamla stödsystemet med kopplade stöd. | Regeringen |
| schablonmetodgrupp | Rikstermbanken | grupp underliggande exponeringar för vilka institutet (a)inte har tillstånd att använda internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3, (b)inte kan fastställa KIRB (c)på annat sätt är förhindrat att använda internmetoden av dess behöriga myndighet | Regeringen |
| schablonmetodgrupp | Rikstermbanken | grupp underliggande exponeringar för vilka institutet (a) inte har tillstånd att använda internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3, (b) inte kan fastställa KIRB (c) på annat sätt är förhindrat att använda internmetoden av dess behöriga myndighet, | Regeringen |
| Schengensamarbetet | Rikstermbanken | samarbete som syftar till att avskaffa gränskontroller för personer mellan de deltagande länderna, samtidigt som skyddet vid den inre gränsen stärks | Regeringen |
| SCR solvenskapitalkravet |
Rikstermbanken | Ska spegla den kapitalnivå som gör det möjligt för ett försäkringsföretag att stå emot betydande oförutsedda förluster och som ger försäkrings- och förmånstagarna en rimlig grad av tillförsikt. | Regeringen |
| seat-only | Rikstermbanken | befordran på en sällskapsreseflygning (charterflygning) som endast omfattar transport men inget sällskapsresearrangemang (inkvartering m.m.) | Regeringen |
| sedimentologi | Rikstermbanken | läran om de lagrade, huvudsakligen i vatten avsatta jord- och bergarternas sammansättning och bildningssätt | Regeringen |
| seismik | Rikstermbanken | bestämning av jordens inre byggnad genom analys av jordbävningsvågornas spridning | Regeringen |
| sekretess | Rikstermbanken | undantag från handlingsoffentligheten och yttrandefriheten | Regeringen |
| sekundärrätt | Rikstermbanken | de rättsakter i EG-rätten som utarbetas och beslutas av de gemensamma institutionerna | Regeringen |
| selektiv upphandling | Rikstermbanken | upphandling där en upphandlande myndighet eller enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud | Regeringen |
| selektiva redskap | Rikstermbanken | storleks- och artselektiva redskap som utvecklats (minsta maskstorlek, flyktpaneler etc.) för att undvika fångster av liten fisk och oönskade arter i syfte att skydda det marina ekosystemet | Regeringen |
| semantisk datamodell | Rikstermbanken | strukturerad och logiskt sammanhängande uppsättning termer och innebörder som specificerar det innehåll som överförs i elektroniska fakturor | Regeringen |
| Sepa | Rikstermbanken | Det enhetliga betalningssystemet för transaktioner i euro. Inom Sepa finns ett kortramverk (Sepa Cards Framework) för kortbetalningar. | Regeringen |
| serie av ankomst och avgångstider | Rikstermbanken | antal ankomst- och avgångstider under en tidtabellsperiod under samma tid och veckodag för på varandra följande veckor | Regeringen |
| SIENA | Rikstermbanken | Europols kommunikationssystem, används både för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och Europol och mellan medlemsstater utan att Europol är involverat. | Regeringen |
| simplified due diligence | Rikstermbanken | Det finns även situationer där det bedöms föreligga lägre risk för penningtvätt och/eller finansiering av terrorism och då kan verksamhetsutövarna tillåtas vidta förenklade åtgärder för kundkännedom. Detta kan innebära att specifik information om syftet med affärsrelationen inte hämtas in eller att den löpande uppdateringen av kundkännedom blir mindre frekvent. | Regeringen |
| SIRENE | Rikstermbanken | Funktion/kanal för utbyte av kompletterande information mellan de nationella SIRENE-kontoren i Schengenländerna efter träff i efterlysningssystemet SIS (se nedan). | Regeringen |
| SIS | Rikstermbanken | Schengens informationssystem är ett datasystem som används av myndigheter i Schengenländerna som bekämpar brott, utför gränskontroller och fattar beslut om viseringar och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Systemet är en av de åtgärder som ska kompensera de borttagna gränskontrollerna inom Schengen, så att inte möjligheterna att bekämpa brott blir sämre. SIS innehåller uppgifter som ska hindra tredjelandsmedborgare som är utvisade eller utgör en säkerhetsrisk från att komma in i Schengenområdet, den s.k. spärrlistan och uppgifter om efterspanade personer och föremål i syfte att bekämpa brott inom Schengenområdet. | Regeringen |
| självreglerande organ | Rikstermbanken | organ som representerar en yrkesgrupp (exempelvis advokater), där medlemmar av yrkesgruppen ifråga ansvarar för reglering av den egna verksamheten | Regeringen |
| självreglering | Rikstermbanken | näringslivets eget regelverk för bolagsstyrning | Regeringen |
| skadeförsäkring | Rikstermbanken | försäkring mot olycksfall, sjukdom, skada på egendom, vissa ekonomiska förluster, kostnader i rättsliga angelägenheter m.m. | Regeringen |
| skattekvot | Rikstermbanken | de totala skatterna i procent av Bruttonationalprodukten, BNP | Regeringen |
| skog | Rikstermbanken | Markområde på minst 0,5 hektar med en krontäckning, eller med likvärdig bestockning, över minst 10 procent av arealen, bevuxet med träd som vid mogen ålder kan uppnå en höjd på minst 5 meter på plats, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, eller en plantering som ännu inte har uppnått en krontäckning eller likvärdig bestockning på minst 10 procent av arealen eller trädhöjder på minst 5 meter, liksom även områden som normalt sett ingår i skogsområdet men där träden för tillfället är avverkade av människor eller av naturliga orsaker, men som väntas återgå till skog. | Regeringen |
| skolhuvudman | Rikstermbanken | Den som anordnar skolverksamhet, till exempel en kommun eller ett bolag eller en förening som driver en fristående skola. | Regeringen |
| skrivelse regeringsskrivelse |
Rikstermbanken | Regeringen kan lämna skriftlig information till riksdagen i form av en skrivelse. | Regeringen |
| skuggbank | Rikstermbanken | Skuggbankssystemet utgörs av oreglerade finansiella institut, s.k. ickebanker, som gör delvis samma saker som vanliga banker, men saknar statliga garantier. Bland annat rör det sig om hedgefonder, riskkapitalbolag, råvarufonder, penningmarknadsfonder och olika former av derivathandel. Sådana institut har blivit betydande källor till kredit, vilket bidragit till bubblor i goda tider och till att förvärra kriser när de inträffar. | Regeringen |
| skuggbankssektorn | Rikstermbanken | system för kreditförmedling som omfattar deltagare och aktiviteter utanför, helt eller delvis, det reguljära banksystemet | Regeringen |
| skuldinlösenfond | Rikstermbanken | skuld över 60 % av BNP görs gemensam med syfte att ordnat och till låg kostnad betala av de högsta skulderna under en begränsad tid | Regeringen |