Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| ΣPFAA₇ | Rikstermbanken | Livsmedelsverkets haltsummering av de sju i dricksvatten vanligast förekommande högfluorerade ämnen: PFBS, PFHxS, PFOS, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA. | Statliga myndigheter |
| α-metylstyren alfametylstyren |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| β-agonister | Rikstermbanken | β-agonister är substanser som påverkar nervsystemet, men har dessutom en tillväxtbefrämjande effekt. Klenbuterol är tillåten för användning på häst och nöt för bland annat luftrörsbesvär under restriktiva förhållanden. Användning av β-agonister i tillväxtbefrämjande syfte är förbjudet. | Statliga myndigheter |
| β-faktor | Rikstermbanken | faktor som anger storlek av skada på påle | Statliga myndigheter |
| β-glukosidas | Rikstermbanken | enzym som bryter ner en molekyl cellobios till två molekyler glukos | Statliga myndigheter |
| β-metod | Rikstermbanken | Statistiskt baserad dimensioneringsmetod som ger ett riskmått (säkerhetsindex β). | Statliga myndigheter |
| (annan) anpassad examinationsform | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| - | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| -- | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| -kis | Rikstermbanken | Namnändelse på vissa mineral i gruppen sulfider, exempelvis svavelkis, kopparkis och magnetkis. Gammal term för sulfidmineral. Förekommer även i kismalmer. | Statliga myndigheter |
| 10-dagar tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse |
Försäkringskassan | tillfällig föräldrapenning som betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption | Familjeförmåner |
| 10-månadersregeln | Rikstermbanken | Regeln innebär att lantbrukaren måste förfoga över den mark som han/hon söker stöd för under 10 månader. Syftet är dels att undvika dubbelansökningar, dels att ansvarsförhållandena vid eventuella tvärvillkorsavvikelser är tydliga. | Regeringen |
| 100-årsregn | Rikstermbanken | regn som statistiskt inträffar i genomsnitt en gång under 100 år | Statliga myndigheter |
| 100-årsvärde | Rikstermbanken | Ett 100-årsvärde, t.ex. 100-årsregn eller 100-årsflöde, har en återkomsttid på 100 år. Det uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år vilket innebär att sannolikheten är 1 procent varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken avsevärt större. För en konstruktion vars livslängd beräknas till 100 år blir den ackumulerade risken hela 63 procent att 100-årsvärdet överskrids någon gång under 100 år. | Departement |
| 1987-anläggning | Rikstermbanken | 2013-anläggning som fick sitt första tillstånd före den 1 juli 1987 | Departement |
| 2-packet | Rikstermbanken | Det förslag till två rättsakter syftande till stärkt budgetdisciplin och ekonomisk-politisk samordning för eurozonen som kommissionen lade fram i november 2011. | Regeringen |
| 2001-anläggning | Rikstermbanken | anläggning som 1. var i drift den 29 mars 1999, eller 2. senast den 31 mars 2001 omfattades av ett tillstånd eller en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller omfattades av en fullgjord och fullständig ansökan om ett sådant tillstånd, och var i drift senast den 1 april 2002 | Departement |
| 2002-anläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning som 1. före den 28 december 2002 var i drift och omfattades av ett tillstånd, 2. före den 28 december 2002 omfattades av ett tillstånd eller av en anmälan enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken och var i drift senast den 28 december 2003, 3. före den 28 december 2002 omfattades av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd och var i drift senast den 28 december 2004, eller 4. är en samförbränningsanläggning där avfallsförbränning påbörjades före den 28 december 2004, om anläggningen då var i drift som en stationär eller mobil anläggning avsedd för produktion av energi eller material och omfattades av de tillstånd som krävdes för anläggningen innan förbränningen av avfall påbörjades | Departement |
| 2002-anläggning | Rikstermbanken | 2013-anläggning som 1. fick sitt första tillstånd före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november 2003, eller 2. omfattas av en komplett ansökan om tillstånd som gavs in till tillståndsmyndigheten före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november 2003 | Departement |
| 2013-anläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd | Departement |
| 2013-anläggning | Rikstermbanken | stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd | Departement |
| 24-timmarsmyndigheten | Rikstermbanken | myndighet som är brukarorienterad, arbetar öppet och effektivt med offentlig service och är tillgänglig för medborgare och företag när de efterfrågar den | Statliga myndigheter |
| 2G | Rikstermbanken | andra generationens mobiltelefoni, vilken använder digital teknik till skillnad från den första generationen som använde analog teknik. Exempel på standard för 2G är GSM och cdmaOne. | Statliga myndigheter |
| 2G GSM |
Rikstermbanken | Andra generationens mobiltelefonisystem. Kallas även för GSM, Globalt System för mobilkommunikation | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | Tredje generationens mobiltelefoni, vilken medger mobiltelefonitjänster med högre överföringshastigheter än 2G. Exempel på standarder för 3G är UMTS och CDMA2000. | Statliga myndigheter |
| 3G UMTS |
Rikstermbanken | Tredje generationens mobiltelefonisystem. Kallas även UMTS, Universal Mobile Telecommunications System | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | Tredje generationens mobilkommunikationsnät. Datahastigheten är högre i 3G näten än i GSM-näten, vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | 3G står för den tredje generationens mobiltelefoni. Den kallas ibland även UMTS som är en förkortning av Universal Mobile Telephone System. Datahastigheten är högre i 3G-näten än i GSM-näten, vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. | Statliga myndigheter |
| 3GPP | Rikstermbanken | I 3rd Generation Partnership Project (3GPP) samlas aktörer för att utveckla standarder för mobiltelefoni. | Statliga myndigheter |
| 3GPP | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| 3R-principen | Rikstermbanken | Principen för att ersätta (replace) djurförsök med djurfria metoder, att minska (reduce) antalet djur i djurförsök och förfina (refine) användningen av djur i djurförsök för att minska deras lidande eller öka deras välfärd. | Statliga myndigheter |
| 4G | Rikstermbanken | Fjärde generationens mobiltelefonisystem, t.ex. LTE. | Statliga myndigheter |
| 4G | Rikstermbanken | Fjärde generationens mobilkommunikationsnät bygger på en teknik som kallas LTE (Long Term evolution) som kompletterar de nät som finns i dag. | Statliga myndigheter |
| 5.1 ljud | Rikstermbanken | mångkanaligt ljudsystem som innehåller 5 ljudkanaler med fullt frekvensomfång samt en kanal för djupbas | Statliga myndigheter |
| 6-packet | Rikstermbanken | De sex rättsakter om budgetdisciplin och ekonomisk-politisk samordning som trädde i kraft i december 2011 | Regeringen |
| 65+reformen 65+systemet |
Rikstermbanken | den reform som genomfördes år 2002 och som innebär att det infördes ett högkostnadsskydd för patienter 65 år och äldre | Departement |
| 6:2 FTS 6:2 fluortelomersulfonsyra |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| 75°-läge | Rikstermbanken | läge där en bom i en vägskyddsanläggning befinner sig i en vinkel om 75° eller mindre från horisontalplanet | Statliga myndigheter |
| <HAR> | Rikstermbanken | Harmoniserande märkning av kablage. | Statliga myndigheter |
| A-flygplats | Rikstermbanken | flygplats som under en period av två kalenderår i följd har haft en passagerarvolym som överstiger 1 miljon avresande passagerare per år i linjefart och oregelbunden trafik | Statliga myndigheter |
| A-index | Rikstermbanken | Mäter utvecklingen av producentpriset för jordbruksprodukter. | Departement |
| A-larm | Rikstermbanken | larm från anläggning om förhållande som medför personfara eller omedelbar risk för person eller anläggning | Statliga myndigheter |
| A-område | Rikstermbanken | det inre riskområdet vid platsen för ett utbrott bestående av skydds- och övervakningsområdet där särskilda regler för att motverka smittspridning gäller | Statliga myndigheter |
| A-post | Rikstermbanken | Delas ut första vardagen efter inlämningsdagen. | Statliga myndigheter |
| A-punkt | Rikstermbanken | ärende på ministerrådets dagordning i vilken enighet redan föreligger och beslut endast är en formsak | Regeringen |
| A-scan | Rikstermbanken | ultraljudsundersökning med en endimensionell bild | Statliga myndigheter |
| A-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas på inkomst av tjänst | Övrig offentlig verksamhet |
| A-skatt | Rikstermbanken | preliminär skatt på tjänsteinkomster Skattebetalningslag (1997:483) 4:2 | Statliga myndigheter |
| A-skattsedel | Rikstermbanken | intyg till arbetsgivare som visar vilken skattetabell som ska användas vid avdrag av preliminär skatt | Övrig offentlig verksamhet |
| A-stridsmedel | Rikstermbanken | stridsmedel vars verkan åstadkoms genom energiutveckling vid kärnreaktion | Övrig offentlig verksamhet |
| A-tjänst | Rikstermbanken | Tjänst som finns angiven i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv. | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet, mätt med vägningsfilter A enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden SS-EN 61672-1 | Statliga myndigheter |
| A/B-stereo | Rikstermbanken | stereoupptagningsteknik med två mikrofoner placerade med ett visst avstånd mellan varandra (ca 19 cm eller mer) | Övrig offentlig verksamhet |
| A/D-omvandlare | Rikstermbanken | För analog/digital omvandling av elektriska spänningar till digital information (ettor och nollor). | Övrig offentlig verksamhet |
| AA-EQS | Rikstermbanken | En miljökvalitetsnorm inom vattendirektivet som anger den halt av ett ämne i vatten som anses säker på lång sikt. | Statliga myndigheter |
| aa-lava | Rikstermbanken | lava med mycket skrovliga, kantiga och slaggiga stelningsformer | Statliga myndigheter |
| AAC | Rikstermbanken | En digital ljudkodningsmetod som används i MPEG2 och MPEG4. | Statliga myndigheter |
| AAC digital ljudkodningsteknik |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| AAC+ | Rikstermbanken | Ny effektivare ljudkodningsstandard. | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när första åtagandeperioden började år 2008 | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när den första åtagandeperioden började år 2008 | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | Är de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när första åtagandeperioden började år 2008. Varje enhet representerar ett ton koldioxidekvivalenter, och den totala tilldelningen av AAU utgör högsta tillåtna utsläpp för perioden. Antalet AAU som ska tilldelas beräknas av den enskilda parten själv men fastställs av Klimatkonventionssekretariatets granskare. | Statliga myndigheter |
| AB | Rikstermbanken | Överprövningsorganet i WTO | Statliga myndigheter |
| abberation | Rikstermbanken | förändring i brytningsförhållanden pga. vanligen optiska defekter i linsmaterial etc. | Statliga myndigheter |
| abborre | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| abdikera | Rikstermbanken | avsäga sig tronen | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | icke-levande | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | Icke-biologisk, t.ex. kemisk. | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | faktor som inte är av biologisk natur (t.ex. fuktighet, ljus, temperatur) | Statliga myndigheter |
| abiotisk nedbrytning | Rikstermbanken | nedbrytning av ett ämne till följd av inverkan av ljus, värme, vatten etc., till skillnad mot biotisk nedbrytning | Departement |
| abiotiska | Rikstermbanken | icke-levande | Statliga myndigheter |
| ablatio amotio |
Rikstermbanken | Avlossning, används i betydelsen näthinneavlossning. | Statliga myndigheter |
| abnorm | Rikstermbanken | icke normal; missbildad | Statliga myndigheter |
| abonnemang | Rikstermbanken | Som elkund har man ett abonnemang med nätföretaget på den ort där man bor. Betalningen för abonnemanget kallas nättariff. | Statliga myndigheter |
| abonnemang | Rikstermbanken | avtal om att mot ersättning överföra el i en uttagspunkt | Statliga myndigheter |
| abonnemangstandvård frisktandvård |
Försäkringskassan | avtal mellan vårdgivare och patient om olika former av tandvård till fast pris som är giltigt under minst tre år | Statligt tandvårdsstöd |
| abonnemangstandvård frisktandvård |
Rikstermbanken | tandvård som regleras i ett avtal mellan vårdgivare och patient om olika former av tandvård som är giltigt under minst tre år till fast pris | Statliga myndigheter |
| abonnemangstandvård | Rikstermbanken | Departement | |
| abonnent | Rikstermbanken | den som har ingått avtal med en leverantör av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av sådana tjänster | Statliga myndigheter |
| abonnentavbrottstid | Rikstermbanken | produkten av avbrottets varaktighet och antal spänningslösa abonnemang vid avbrottstillfället | Statliga myndigheter |
| abonnentuppgifter uppgifter om abonnemang |
Rikstermbanken | uppgifter som relativt statiskt är kopplade till abonnenten såsom abonnentens namn, adress och telefonnummer | Statliga myndigheter |
| abonnentupplysning | Rikstermbanken | förvärvsmässig verksamhet för upplysning om abonnentuppgifter till allmänheten eller för förmedling av abonnentuppgifter för sådant ändamål | Departement |
| aboriginer | Rikstermbanken | Beteckning på en ursprunglig befolkning i allmänhet men används idag också om Australiens ursprungsinnevånare. Dessa kallas även australier. | Statliga myndigheter |
| abort | Rikstermbanken | avbrytande av graviditet; i dagligt tal aves med abort endast ’framkallad abort’, men fackspråkligt kan abort även avse spontan abort | Statliga myndigheter |
| abrasion | Rikstermbanken | slipning, repning, skrapning, etc. av en berggrundsyta genom fasta partiklar som transporterats av vind, vatten, is eller gravitationskraft | Statliga myndigheter |
| abrasionsflak | Rikstermbanken | hård, grund botten som 'hyvlats' ner av eroderande vågor. | Statliga myndigheter |
| abrogativ folkomröstning | Rikstermbanken | Väljarna kan i en folkomröstning ta ställning till att behålla eller omkullkasta en av den representativa församlingen beslutad lag eller del av lag. | Departement |
| ABS | Rikstermbanken | tillträde till genetiska resurser en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning | Regeringen |
| ABS asset backed securities |
Rikstermbanken | obligationer som har bakomliggande tillgångar | Övrig offentlig verksamhet |
| absid | Rikstermbanken | halvrunt eller mångsidigt rum som avslutar altarrummet i de flesta medeltida kyrkor | Statliga myndigheter |
| absid | Rikstermbanken | halvrund eller mångkantig täckt byggnadsdel, vanligen förekommande som avslutning på en kyrkas kor | Statliga myndigheter |
| abskissa | Rikstermbanken | x-axeln i plant koordinatsystem | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | avkastning på en portfölj eller portföljer mätt i kronor eller i procent av ursprungligt investeringsbelopp | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | avkastning efter kostnader mätt i kronor eller i procent av ursprungligt investeringsbelopp | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | den faktiska avkastningen, i kronor eller procent, som en portfölj haft under en viss period | Statliga myndigheter |
| absolut avkastningsmål | Rikstermbanken | avkastningsmål som över tid ska ge positiv avkastning oavsett marknadsutveckling | Statliga myndigheter |
| absolut risk volatilitet |
Rikstermbanken | variation i den absoluta avkastningen, mäts ofta som standardavvikelse | Statliga myndigheter |
| absolut risk volatilitet |
Rikstermbanken | variation i den absoluta avkastningen | Statliga myndigheter |
| absolut täthet | Rikstermbanken | antalet djur per ytenhet, till exempel | Statliga myndigheter |
| absolut value at risk | Rikstermbanken | value at risk uttryckt som en högsta procentuell andel av en värdepappersfonds värde | Statliga myndigheter |
| absolut åtalsplikt | Rikstermbanken | Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år. | Statliga myndigheter |
| absolutpositionsbestämning | Rikstermbanken | En position bestäms direkt i förhållande till satelliterna. Kan geometriskt beskrivas som en inbindning i rymden. Vanligen används kodmätning. | Statliga myndigheter |
| absorbent | Rikstermbanken | material som ”suger åt sig” (absorberar), exempelvis infallande ljudvågor | Övrig offentlig verksamhet |
| absorbent organisk | Rikstermbanken | uppsugande material som är nedbrytbart (organiskt) | Statliga myndigheter |
| absorbent syntetisk | Rikstermbanken | uppsugande material som är konstgjort av något plastmaterial (syntetiskt) | Statliga myndigheter |
| absorbera | Rikstermbanken | suga upp | Statliga myndigheter |
| absorberad dos | Rikstermbanken | den mängd energi per massenhet som en bestrålad kropp tagit upp | Övrig offentlig verksamhet |
| absorberad dos stråldos |
Rikstermbanken | den mängd energi per viktsenhet som en bestrålad kropp tagit upp | Departement |
| absorberad dos | Rikstermbanken | den mängd strålningsenergi per viktenhet som en bestrålad kropp tar upp | Statliga myndigheter |
| absorptans | Rikstermbanken | den andel av solstrålningen som träffar en yta och blir värme | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | ett materials upptagande/omvandlande av strålningsenergi till värmeenergi | Övrig offentlig verksamhet |
| absorption | Rikstermbanken | uppsugning eller upptagning | Övrig offentlig verksamhet |
| absorption | Rikstermbanken | En process där t.ex. en foton fångas upp av ett material och försvinner. Fotonens energi överförs till t.ex. en elektron i valensbandet och en fri elektron skapas i ledningsbandet samtidigt som det skapas ett fritt hål i valensbandet. | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | upptag av ett läkemedel i kroppen, exempelvis via mag-tarmkanalen eller genom huden | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | den process som innebär att ljus och annan strålning omvandlas till värme när strålningen absorberas i en yta | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | process som åstadkommer energiförlust hos strålning när den passerar genom materia | Statliga myndigheter |
| absorptions-CO₂ | Rikstermbanken | ämne, vanligtvis kalk, som absorberar utandningsmedel gasens koldioxid i halv- och helslutna andningssystem och i vissa tryckkammare | Statliga myndigheter |
| absorptionsförmåga | Rikstermbanken | förmågan hos ett land, en organisation eller ett lokalsamhälle att använda bistånd produktivt för att uppnå utvecklingsmål | Statliga myndigheter |
| absorptionsmedel | Rikstermbanken | ämne, vanligtvis kalk, NaOH (natriumhydroxid) och CaOH (kaliumhydroxid), som absorberar utandningsgasens koldioxid | Statliga myndigheter |
| absorptionsspektrofotometri | Rikstermbanken | kemisk analysmetod utförd genom att provet förångas och atomerna exciteras i gaslåga eller elektrisk ugn, varefter man mäter hur mycket atomerna i ångan absorberar olika våglängder, vilka är karakteristiska för bestämda grundämnen | Statliga myndigheter |
| abstinens | Rikstermbanken | Betyder ”avhållsamhet”. Vid abstinens efter långvarigt bruk av alkohol eller narkotika förekommer allvarliga kroppsliga och psykiska symptom. | Statliga myndigheter |
| abstinensreaktioner abstinensbesvär |
Rikstermbanken | omställningsreaktioner i kroppen och sinnet när en missbrukare avbryter tillförseln av en drog efter en tids regelbundet intag; reaktionerna kan vara mycket besvärliga, plågsamma och i sällsynta fall livshotande | Statliga myndigheter |
| abstinenssymtom | Rikstermbanken | fysiska och psykiska symtom (t. ex. svettningar, darrningar, irritabilitet) som uppstår om en person plötsligt slutar ta ett invant gift, t. ex. alkohol, nikotin eller narkotika | Statliga myndigheter |
| abundans | Rikstermbanken | antal djur eller växter i ett definierat område | Riksdagen |
| abundans | Rikstermbanken | antal individer av en organism | Statliga myndigheter |
| abyssal | Rikstermbanken | tillhörande djuphavsregionen, dvs. oceanbottnen nedanför kontinentalsluttningarna, vanligen på större djup än 2 000 meter | Statliga myndigheter |
| ACAAs | Rikstermbanken | Bilaterala avtal mellan EU och närliggande länder för vissa sektorer (branscher). Avtalen är till för att underlätta handeln med industriprodukter mellan parterna. Inom de sektorer som berörs tar de närliggande länderna över EU:s regelverk och blir på detta sätt en del av EU:s inre marknad. Avtalen kan syfta till att förbereda de anslutna ländernas EU-medlemskap. Avtalen baseras på EU:s regelverk acquis communautaire, regleringssamarbete, ömsesidigt erkännande av varandras procedurer för bedömning av överensstämmelse och system för marknadskontroll. | Statliga myndigheter |
| ACAS | Rikstermbanken | i ett luftfartyg installerat system, som utnyttjar signaler från SSR-transpondrar, oberoende av markplacerad utrustning, för att förse piloten med rådgivande information om SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra kollisionsrisk | Statliga myndigheter |
| ACAS | Rikstermbanken | flygburet kollisionsavvärjande system, ett i ett luftfartyg installerat system som utnyttjar signaler från SSR-transpondrar oberoende av markplacerad utrustning, för att förse föraren med rådgivande information om SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra kollisionsrisk | Statliga myndigheter |
| ACC | Rikstermbanken | enhet som utövar områdeskontrolltjänst inom sitt ansvarsområde | Statliga myndigheter |
| ACC3 | Rikstermbanken | flygföretag som är godkända att transportera flygfrakt eller flygpost till unionen från ett tredjelands flygplats | Statliga myndigheter |
| accelerated bookbuilding bookbuilding |
Rikstermbanken | mekanism för prissättning och allokering av aktier till institutionella investerare | Statliga myndigheter |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik | Statliga myndigheter |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | ett sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik | Departement |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | kortare längsgående körfält avsett för hastighetsanpassning hos anslutande trafik | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | ämne som påskyndar en kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | anordning i vilken laddade partiklar kan accelereras till energier som överstiger 1 megaelektronvolt | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | Metod för att snabba på och underlätta gränspassagen. | Departement |
| accelerator | Rikstermbanken | ämne som ökar hastigheten hos en kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| accept | Rikstermbanken | i fråga om avtal: rättshandling varigenom lämnat anbud antas | Statliga myndigheter |
| accept | Rikstermbanken | i fråga om värdepapper: åtagande att stå för betalningsansvar | Statliga myndigheter |
| acceptabel risk | Rikstermbanken | Acceptabel risk kan för en enskild anläggning exempelvis formuleras genom jämförelser med andra anläggningar med god och accepterad standard. | Statliga myndigheter |
| acceptabelt dagligt intag ADI |
Rikstermbanken | den högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk | Statliga myndigheter |
| acceptanskontroll | Rikstermbanken | kontroll av att gasflasktillverkningen utförts på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att felaktiga gasflaskor upptäcks | Statliga myndigheter |
| acceptanskriterium | Rikstermbanken | kriterium som baseras på normkrav, policy, föreskrifter, erfarenhet och/eller teoretisk grund som används som stöd för beslut om acceptabel risknivå. Acceptanskriterium kan uttryckas verbalt eller numeriskt | Statliga myndigheter |
| acceptanskriterium | Rikstermbanken | kriterium som baseras på normkrav, policy, föreskrifter, erfarenhet och/eller teoretisk grund som används som stöd för beslut om acceptabel risknivå | Statliga myndigheter |
| acceptdag | Rikstermbanken | den dag då beställaren har erlagt det belopp och lämnat de uppgifter som banken kräver för att kunna verkställa betalningsöverföringen | Departement |
| acceptfrist | Rikstermbanken | den tid det kan tänkas ta att godta eller förkasta ett anbud | Statliga myndigheter |
| acceptor | Rikstermbanken | En oftast medveten förorening i en halvledare med en valenselektron mindre än den atom den ersätter. Det skapas därför direkt ett fritt hål i valensbandet utan att det skapas motsvarande fria elektron i ledningsbandet. Under normala förhållanden är koncentrationen av fria hål lika stor som koncentrationen av acceptorer. | Statliga myndigheter |
| access | Rikstermbanken | de områden (fysiska eller tematiska) inom vilka en uppgiftslämnare kan ha eller inhämta information | Statliga myndigheter |
| access | Rikstermbanken | Att ha tillträde. | Statliga myndigheter |
| accessbeläggning | Rikstermbanken | Att begränsa tillträde till speciella, inhägnade områden. | Statliga myndigheter |
| accessbevis | Rikstermbanken | form av värdehandling som ger tillträde till speciella områden, t.ex. armband, biljett, stämpel | Statliga myndigheter |
| accession | Rikstermbanken | tillväxt i arkiv eller hos arkivinstitution | Kommuner |
| accessklasser | Rikstermbanken | indelning av mobila terminaler i grupper baserad på information som lagras på SIM-kort | Statliga myndigheter |
| accessnät | Rikstermbanken | uppsättning tillgångar, och därmed sammanhängande verksamhet, som har upprättats för att ansluta kundens lokaler till närmaste växel | Statliga myndigheter |
| accessnät | Rikstermbanken | nät som användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät | Departement |
| accessnät | Rikstermbanken | den del av ett elektroniskt kommunikationsnät närmast slutanvändaren, som sträcker sig från dennes nätanslutningspunkt till en punkt där trafiken överlämnas till ett nät med högre kapacitet avsett för transport av stora mängder trafik | Statliga myndigheter |
| accessorisk begränsning | Rikstermbanken | konkurrensbegränsning som är nödvändig för att man ska kunna genomföra en företagskoncentration | Statliga myndigheter |
| accessoriska mineral | Rikstermbanken | mineralkomponenter i en bergart vilka förekommer i så låg koncentration att de saknar betydelse för bergartsklassifikationen | Statliga myndigheter |
| accessteknologi | Rikstermbanken | den teknologi som används i den del av ett elektroniskt kommunikationsnät som ligger närmast slutanvändaren | Statliga myndigheter |
| Accra Agenda for Action | Rikstermbanken | Handlingsplan som antogs i Accra, Ghana, den 4 september 2008. Handlingsplanen är en uppföljning till Parisdeklarationen om biståndseffektivitet från 2005. | Departement |
| ACE | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för ekosystem. | Statliga myndigheter |
| ACE | Rikstermbanken | summan av ett områdes obalans, vilket är skillnaden mellan det uppmätta effektutbytet och kontrollvärdet för ett specifikt LFC-område eller LFC-block samt frekvensregleringsfel | Statliga myndigheter |
| ACEA | Rikstermbanken | Branschorganisation för bilindustrin i EU. Har bl.a. till uppgift att påverka EU:s beslut i frågor som berör bilindustrin t.ex. inom områdena miljö, teknik, juridik, skatter, bildistribution och transportfrågor. Medverkar också i att utforma EU:s position i internationella handelsförhandlingar av vikt för bilindustrin. Kontakterna sker främst med Europeiska kommissionen. | Statliga myndigheter |
| acellulärt vaccin | Rikstermbanken | Cellfritt vaccin, dvs. vaccin som inte innehåller hela bakterier utan endast renframställda delar av dessa. | Statliga myndigheter |
| ACER | Rikstermbanken | Samarbetsorgan mellan nationella tillsynsmyndigheter | Regeringen |
| ACER Byrån för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter |
Rikstermbanken | Regeringen | |
| ACER | Rikstermbanken | Samarbetsorganisationen för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet. | Statliga myndigheter |
| acetamiprid | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| acetater | Rikstermbanken | Salter eller estrar av ättiksyra. | Statliga myndigheter |
| aceton | Rikstermbanken | Ett lättflyktigt, mycket brandfarligt lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| acetylentetraklorid | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| acetylsalicylsyra ASA |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| ACFA | Rikstermbanken | EU:s rådgivande kommitté för fiske och vattenbruk. | Statliga myndigheter |
| ACFM | Rikstermbanken | Internationella havsforskningsrådets, ICES, rådgivande kommitté för fiskefrågor. | Statliga myndigheter |
| ACFM | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för fiskefrågor. | Statliga myndigheter |
| ACI | Rikstermbanken | Internationell branschorganisation för flygplatserna. | Departement |
| ACIA | Rikstermbanken | Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA). | Statliga myndigheter |
| acklamation | Rikstermbanken | När ett beslut fattas utan omröstning. Innebär ett i det närmaste enhälligt bifall till ett förslag, vilket gör att det inte behövs någon omröstning. | Riksdagen |
| acklamation | Rikstermbanken | beslutsfattande med hjälp av ja- och nejrop, utan votering | Statliga myndigheter |
| acklamation | Rikstermbanken | röstning genom samfällt ja- eller nejrop | Regionala myndigheter |
| acklimatisera sig | Rikstermbanken | vänja sig vid nya förhållanden | Statliga myndigheter |
| ackommodation | Rikstermbanken | ögats inställningsförmåga för seende på nära avstånd | Statliga myndigheter |
| ackord | Kronofogden | uppgörelse mellan den som ska betala och den som ska få betalt som ofta innebär att skulden minskas | |
| ackord | Rikstermbanken | uppgörelse om betalning mellan den person som ska betala och de han ska betala till | Departement |
| ackord | Rikstermbanken | uppgörelse mellan den som ska betala och den som ska få betalt som ofta innebär att skulden minskas | Statliga myndigheter |
| ackord | Rikstermbanken | samklang av tre eller flera toner | Statliga myndigheter |
| ackordskategori | Rikstermbanken | delfaktor för en karakteriserande klassificering av färgackordet, med hänsyn till antingen de huvudegenskaper som ingår (huvudkategori), eller mer finindelat med hänsyn till både huvud- och biegenskaper (bikategori). | Övrig offentlig verksamhet |
| ackordslön | Rikstermbanken | lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar | Statliga myndigheter |
| ackordslön | Rikstermbanken | lön som utgår efter mängden utfört arbete | Statliga myndigheter |
| ackordstyp | Rikstermbanken | delfaktor för en karakteriserande klassificering av färgackordet, med hänsyn till hur de ingående huvud- och biegenskaper förhåller sig till varandra oberoende av vilka elementaregenskaperna är | Övrig offentlig verksamhet |
| ackordsättning | Rikstermbanken | fastställande av betalning i förhållande till mängden utfört arbete | Statliga myndigheter |
| ackrediterad medicinsk slutsats | Rikstermbanken | den slutsats som en eller flera medicinska experter, godtagbara för den certifikatutfärdande myndigheten, kommit fram till på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, för det syfte som fallet gäller och vid behov i samråd med flygoperativa experter och andra experter | Statliga myndigheter |
| ackrediterat besiktningsorgan | Rikstermbanken | företag eller enhet som är godkänd att utföra någon form av besiktning | Statliga myndigheter |
| ackrediterat certifieringsorgan för produkter | Rikstermbanken | certifieringsorgan för produkter som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i sam-band med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 för certifiering av produkter enligt dessa föreskrifter | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium med formellt erkännande om kompetens för specificerade provningar eller kalibreringar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | mätlaboratorium som är ackrediterat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008275 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 mot SS-EN ISO/IEC 17025276 för att utföra kontrollmätningar och utfärda dokumentation i enlighet med kraven i detta kapitel | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium som av statens mät- och provstyrelse givits formellt erkännande av kompetens enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning att utföra specificerade provningar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium som av SWEDAC givits formellt erkännande av kompetens enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning att utföra specificerade provningar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium i tredjepartsställning som fått ackreditering för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | kontrollorgan i tredjepartsställning som är ackrediterat av SWEDAC för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll. | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | Med ackrediterade organ ska även förstås organ som söker ackreditering samt organ vars ackreditering är tillfälligt återkallad eller begränsad. | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | certifieringsorgan eller kontrollorgan i tredjepartsställning som fått ackreditering för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | kontrollorgan i tredjepartsställning som ackrediterats för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | Med ackreditering avses ett formellt erkännande att ett organ är kompetent att utföra vissa specificerade tjänster, t.ex. provningar. Ackrediteringen meddelas av ett särskilt ackrediteringsorgan efter genomförd utvärdering av ett organ. Ackreditering syftar till att bedöma och säkerställa att tillämpliga krav på organen uppfylls. Exempelvis utvärderar ackrediteringsorganet om ett provningsorgan uppfyller de villkor som gäller för de provningar för vilka ackrediteringen meddelas. | Övrig offentlig verksamhet |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande att ett organ är kompetent att utföra specifika uppgifter | Departement |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande att ett företag har tillräcklig kompetens att utföra en viss uppgift | Övrig offentlig verksamhet |
| ackreditering | Rikstermbanken | förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika program, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelseackreditering (artikel 2.10 i förordning (EG) nr 765/2008) | Regeringen |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande av att ett laboratorium, certifieringsorgan, besiktningsorgan eller kontrollorgan är kompetent att utföra specificerade provningar, kalibreringar, certifieringar etc. enligt europeiska och internationella standarder | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika program, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelse | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | kontroll av kompetens, rutiner och metoder som prövas utifrån speciella europeiska och internationella standarder | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | förfarande där ett ackrediteringsorgan formellt erkänner att ett organ (laboratorium, certifierings- eller kontrollorgan) är kompetent att utföra specificerade uppgifter | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | utfärdande av fullmakt eller bemyndigande att utföra en viss uppgift (t.ex. att fotografera på ett evenemang) | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande av ett organs kompetens att utföra specificerad provning, certifiering eller besiktning | Departement |
| ackrediteringsområde | Rikstermbanken | den harmoniserade unionslagstiftning som anmälan avser | Statliga myndigheter |
| ackrediteringsorgan | Rikstermbanken | organ som av staten bemyndigats att utföra ackreditering | Statliga myndigheter |
| ackrediteringsorgan | Rikstermbanken | organ som bemyndigats att utföra ackreditering | Statliga myndigheter |
| ackulturation | Rikstermbanken | förändring som sker vid kontakt mellan samhällen och grupper med skilda kulturer genom att sociala och kulturella drag tas upp av endera sidan | Statliga myndigheter |
| ackulturation | Rikstermbanken | direkt övertagande från en kultur till en annan av stilar, genrer och instrument | Statliga myndigheter |
| ackumulation | Rikstermbanken | Med en spänning på gaten på en MOS-struktur kan man dra till sig fria laddningsbärare vid ytan. Om man drar till sig majoritetsladdningsbärare så skapas ett skikt med högre koncentration vid ytan. Man har skapat ackumulation vid ytan. | Statliga myndigheter |
| ackumulation haltökning |
Rikstermbanken | upplagring av ett ämne så att halten av det ökar i en organism eller ett material | Statliga myndigheter |
| ackumulation | Rikstermbanken | växters upplagring av ämnen, upptagna från omgivningen | Statliga myndigheter |
| ackumulationsbotten | Rikstermbanken | del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material (partiklar som sjunker till bottnen) blir liggande kvar | Statliga myndigheter |
| ackumulationsbotten | Rikstermbanken | den del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material (partiklar som sjunker till bottnen) blir liggande kvar | Statliga myndigheter |
| ackumulatortank | Rikstermbanken | vattenmagasin som fungerar som energilager | Statliga myndigheter |
| ackumulerad impuls | Rikstermbanken | manöverimpuls som lagras i hissens manöversystem, för att automatiskt dirigera hissen | Statliga myndigheter |
| ackumulering | Rikstermbanken | ansamling av läkemedel i kroppen, som uppstår genom att läkemedel tillförs i större mängd eller snabbare än vad som hinner brytas ned eller utsöndras | Statliga myndigheter |
| ackumuleringsperiod | Rikstermbanken | den period under vilken spillningshögarna som räknas har ackumulerats | Statliga myndigheter |
| ackvirera arbeten | Rikstermbanken | När en arbetsförmedlare eller arbetskonsulent aktivt söker upp arbetsgivare för att hitta lämpliga arbetsplatser för praktik och subventionerade anställningar, som passar den arbetssökande. | Departement |
| ACME | Rikstermbanken | Internationella havsforskningsrådets, ICES, rådgivande kommitté för marina miljöfrågor. | Statliga myndigheter |
| ACME | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för marina miljöfrågor. | Statliga myndigheter |
| ACO | Rikstermbanken | befälhavare/enhet som koordinerar luftburna SAR-enheter vid en räddningsinsats | Statliga myndigheter |
| acquin | Rikstermbanken | EU:s regelverk. | Regeringen |
| acquis communautaire EU-rätten, EG-rätten |
Rikstermbanken | Fransk term som betyder ungefär ”det gemensamt uppnådda” eller snarare i detta fall det gemensamma regelverket, dvs. EU:s samlade regelverk. Det inkluderar både den s.k. primärrätten och sekundärrätten i EU. Primärrätten är unionens grundfördrag. Till primärrätten hör även alla medlemsländers anslutningsfördrag, där villkoren för medlemskapet finns. Till sekundärrätten hör Europeiska kommissionens och ministerrådets förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. I ”Acquis communautaire” ingår även EG-domstolens domar. Sammantaget utgör acquis communautaire det regelverk som reglerar samarbetet inom EU och som alla medlemsländer i EU måste följa. | Statliga myndigheter |
| acrydurgolv | Rikstermbanken | En viss typ av plastbaserade golv som kan innehålla PCB, som används bl.a. i industrilokaler och storkök. De flesta acrydurgolv lades under 60-talet. För att kunna bestämma om de innehåller PCB måste prover tas och skickas på analys. | Statliga myndigheter |
| ACS | Rikstermbanken | Mjukvara som används tillsammans med röntgen- eller EDS-utrustning vid säkerhetskontroll av kabinbagage och som kan skilja ut bilder av kabinbagage som inte kan innehålla för-bjudna föremål. | Statliga myndigheter |
| ACS | Rikstermbanken | ACS bildades år 1994 och har 25 medlemsstater i den karibiska regionen. Medlemsländerna utgörs främst av västindiska öar samt några länder i Centralamerika. Syftet är att öka de små karibiska staternas inflytande genom att stärka samarbetet länderna emellan och med andra länder i området. ACS:s har flera samarbetsområden, varav ett är utveckling av handeln. | Statliga myndigheter |
| ACTA | Rikstermbanken | Ett handelsavtal mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. | Departement |
| ACTA | Rikstermbanken | Handelsavtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning Huvudsyftet är att stärka respekten för/säkerställandet av immaterialrättigheter som redan finns och skyddas i internationella avtal. Avtalet har inte trätt i kraft. Förhandlingarna om ACTA påbörjades i juni 2008 och slutfördes under 2010. Deltagande länder var, förutom EU och dess medlemsstater, Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna fördes utanför WTO och World Intellectual Property Organization (WIPO) EU undertecknade ACTA i februari 2012. Avtalet träder ikraft (mellan de signatärer som godkänt det) först efter att sex s.k. ratifikationsinstrument deponeras. EU:s interna ratifikationsprocess stoppades upp i och med att Europaparlamentet i juli 2012 röstade nej till ACTA. ACTA kategoriseras, till skillnad från exempelvis TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) som ett s.k. plurilateralt avtal | Statliga myndigheter |
| ad acta | Rikstermbanken | Innebär att skrivelsen eller inlagan läggs till de övriga handlingarna i akten utan någon vidare åtgärd från domstolens sida. | Statliga myndigheter |
| ad acta | Rikstermbanken | ”till handlingarna” | Kommuner |
| AD acta | Rikstermbanken | ”Till arkivet”, en vanlig anteckning när en handling ”läggs till handlingarna” utan någon ytterligare åtgärd. | Regionala myndigheter |
| ad hoc | Rikstermbanken | lösning som är framtagen för att behandla ett specifikt problem och inte för att vara en generell lösning | Statliga myndigheter |
| ad hoc-tågläge | Rikstermbanken | tågläge som utformas under tågplaneperioden med användande av reserverad kapacitet | Departement |
| ad valorem-ekvivalent värdetullekvivalent |
Rikstermbanken | omräkning av en specifik tull, dvs. en tull uttryckt i ett belopp per kg, liter eller annan enhet, till procent av varans värde | Statliga myndigheter |
| ad valorem-tull värdetull |
Rikstermbanken | avgift eller tull beräknad på värdet av en vara, dvs. en viss procentsats av tullvärdet | Statliga myndigheter |
| ADAD | Rikstermbanken | ASI med specialfrågor för unga klienter | Statliga myndigheter |
| adaptation | Rikstermbanken | processen att bli anpassad | Statliga myndigheter |
| adapter | Rikstermbanken | anpassningsenhet för anslutning som möjliggör inkoppling av elektriskt materiel som utformats enligt kraven i ett land till ett uttag som utformats enligt kraven i ett annat land | Statliga myndigheter |
| adaption | Rikstermbanken | synsinnets anpassning till förändringar i belysningens styrka (ljusadaption) och/eller dess spektralfördelning (kromatisk adaption eller färgadaption) | Övrig offentlig verksamhet |
| adaptiv förvaltning | Rikstermbanken | Innebär att förvaltningen förnyas och anpassas efter skiftande förhållanden. | Riksdagen |
| adaptiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av ekosystem som genererar ny kunskap genom kontinuerlig planering, uppföljning och justering av åtgärder | Departement |
| adb-nummer | Rikstermbanken | identifikation av ett enskilt försök | Statliga myndigheter |
| ADCP | Rikstermbanken | En typ av avancerat ekolod för vattenföringsmätning. Instrumentet mäter hastigheten på partiklar i vattnet med hjälp av dopplerprincipen. Samtidigt mäter den sin egen hastighet och djupet tvärs vattendraget och beräknar på så vis arean och flödet (flöde = area × vattenhastighet). | Statliga myndigheter |
| addiktion | Rikstermbanken | tillvänjning, beroende | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att reduktionerna uppstår genom CDM-/JI-projektet och inte skulle ha uppstått i projektets frånvaro. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att resultaten av klimatinsatserna i form av utsläppsreduktioner inte skulle ha ägt rum utan CDM- och JI-projekt. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | För att ett styrmedel ska ha hög additionalitet måste åtgärder genomföras som inte skulle genomförts utan styrmedlet. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att reduktionerna uppstår genom CDM/JI-projektet och inte skulle ha uppstått i projektets frånvaro. | Statliga myndigheter |
| additiv dödlighet | Rikstermbanken | dödlighet som ej kompenserar annan typ av dödlighet i populationen (dvs. en typ av dödlighet som kommer ovanpå annan dödlighet) | Statliga myndigheter |
| additiv genverkan | Rikstermbanken | Till den del genernas verkan kan adderas betecknas detta som additiv genverkan. | Statliga myndigheter |
| additiv varians | Rikstermbanken | den för urvalsförädling tillgängliga genetiska variansen | Statliga myndigheter |
| additiva primärer primärstimuli |
Rikstermbanken | de i färgstimulusblandning ingående färgstimuli ”grönt”, ”rött” och ”blått” | Övrig offentlig verksamhet |
| additivt tillsatt förening | Rikstermbanken | förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt | Departement |
| adekvat | Rikstermbanken | som motsvarar givna krav | Statliga myndigheter |
| ADHD uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| adherence | Rikstermbanken | Följsamhet (till behandling). | Statliga myndigheter |
| adhesion molekylär adhesion |
Rikstermbanken | vidhäftning mellan hjul och räl | Statliga myndigheter |
| adhesionsmedel | Rikstermbanken | ämne som ökar vidhäftningen mellan armeringsmaterial och plast | Statliga myndigheter |
| adhesionstryck adhesionsvikt |
Rikstermbanken | sammanlagd axellast på drivna axlar på drivfordon (kg, ton) | Statliga myndigheter |
| adhesionsutnyttjande | Rikstermbanken | förhållandet mellan adhesionstryck och dragkraft | Statliga myndigheter |
| ADI acceptabelt dagligt intag |
Rikstermbanken | mängd, uttryckt i mg per kg kroppsvikt och dag, av ett misstänkt skadligt ämne som en människa kan inta utan risk | Departement |
| ADI accepterat dagligt intag |
Rikstermbanken | den mängd av en kemikalie som ur hälsosynpunkt beräknas vara acceptabel att inta dagligen under en livstid | Statliga myndigheter |
| ADI acceptabelt dagligt intag |
Rikstermbanken | mått på hur mycket av ett ämne en person kan konsumera dagligen under en livstid, utan att skadliga effekter uppstår. | Statliga myndigheter |
| adiabatisk process | Rikstermbanken | expansion eller kompression utan värmeutbyte med omgivningen | Statliga myndigheter |
| adipater | Rikstermbanken | Adipinsyrans salter (E 356--357). | Statliga myndigheter |
| adjektiv | Rikstermbanken | ord som anger egenskap eller tillstånd och som kan kompareras | Statliga myndigheter |
| adjungera | Rikstermbanken | tillfälligt uppta någon som medlem, dock utan att personen får samma befogenheter som ordinarie medlemmar | Statliga myndigheter |
| adjutant | Rikstermbanken | officer som biträder högre officer, kunglig person eller statsråd i tjänsten | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel som understödjer verkan av annat läkemedel | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | medel som förstärker effekten av annan behandling eller motsvarande | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | medel som förstärker effekten av ett annat läkemedel | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | ämne som stimulerar immunsystemet så att antikroppssvaret och därmed skyddet blir bättre | Statliga myndigheter |
| ADL | Försäkringskassan | Särskilda förmåner vid funktionshinder | |
| ADL Aktiviteter i det Dagliga Livet |
Rikstermbanken | Används för att bedöma en persons funktionsförmåga och behov av hjälp med olika aktiviteter. | Departement |
| administration | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| administrationsavgift | Pensionsmyndigheten | Administrationsavgiften ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen och dras från premien eller från ditt försäkringskapital. Avgiften tas ut av den som administrerar eller förvaltar pensionen, till exempel försäkringsbolaget, Pensionsmyndigheten eller valcentralen. | Pension |
| administrationsavgift | Rikstermbanken | avgift för att täcka berörda myndigheters kostnader för förvaltning och drift | Statliga myndigheter |
| administrationsavgift | Rikstermbanken | avgift som ska täcka försäkringsföretagets driftskostnader | Statliga myndigheter |
| administrationssätt | Rikstermbanken | sätt att tillföra narkotika (eller andra medel) i människokroppen så att de framkallar rus eller annan effekt | Statliga myndigheter |
| administrativ blankett | Försäkringskassan | blankett som används internt på Försäkringskassan | Begreppskatalog 2017 |
| administrativ börda | Rikstermbanken | Det finns inte en entydig bild om vad administration är och det är dessutom olika för verksamheter och specialiteter. Men administrativ börda är när kraven på dokumentation, mätning och uppföljning tar för mycket tid och kraft från verksamhetens centrala uppgifter. | Departement |
| administrativ hävning | Rikstermbanken | förfarande hos varumärkesmyndigheter för hävning av registrering av varumärken | Regeringen |
| administrativ regelbörda administrativ börda |
Rikstermbanken | börda som åsamkas företag till följd av administrativa bestämmelser | Statliga myndigheter |
| administrativa avdelningen | Rikstermbanken | Avdelning inom Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service som behövs för riksdagens 349 ledamöter och för kammarens, utskottens, förvaltningens och övriga riksdagsorgans verksamhet. Inom avdelningen finns tre enheter, en ekonomienhet, en personalenhet och en enhet för ledamotsadministration. Avdelningen leds av en avdelningschef. | Riksdagen |
| administrativa avgifter | Rikstermbanken | kostnader för att CSN hanterar ett lån | Statliga myndigheter |
| administrativa styrmedel | Rikstermbanken | styrmedel som baseras på exempelvis lagar, normer och förordningar | Statliga myndigheter |
| administrativa stödtjänster | Rikstermbanken | administrativa processer och aktiviteter inom Ekonomi och HR som ligger utanför en myndighets kärnverksamhet | Departement |
| administrativa system | Rikstermbanken | it-system som används för administrativ databehandling, kontorsautomation eller affärssystem | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till djur | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till människa eller djur | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till kroppen | Statliga myndigheter |
| administrering(ssätt) | Rikstermbanken | sätt att tillföra, ge (läkemedel) | Statliga myndigheter |
| administreringsväg | Rikstermbanken | det sätt ett läkemedel tillförs kroppen | Statliga myndigheter |
| adolescensen | Rikstermbanken | övergångsperioden mellan början av puberteten och vuxenlivet | Departement |
| adoption | Rikstermbanken | det att formellt uppta en person som sitt eget barn | Statliga myndigheter |
| adoptionsbidrag AB |
Försäkringskassan | förmån som kan betalas ut till försäkrade föräldrar för kostnader vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta här i landet när föräldrarna får dem i sin vård | Familjeförmåner |
| adoptivbarn | Rikstermbanken | adopterat barn, FB 4 kap. | Statliga myndigheter |
| adoptivföräldrar | Rikstermbanken | vuxna som genom adoption upptagit barn som eget, FB 4 kap. | Statliga myndigheter |
| ADR Adresserad direktreklam |
Rikstermbanken | Faller inom kategorin brev. | Statliga myndigheter |
| ADR | Rikstermbanken | Föreskrift utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och bevarande, MSB, om transport av farligt gods på väg och i terräng. Bokstäverna ADR (på engelska) står för European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. | Statliga myndigheter |
| ADR | Rikstermbanken | Europeisk överenskommelse om vägtransporter av farligt gods | Statliga myndigheter |
| ADR-S | Rikstermbanken | Räddningsverkets föreskrifter om inrikes vägtransporter av farligt gods i Sverige. | Statliga myndigheter |
| adrenergikum | Rikstermbanken | medel som har liknande verkan som de kroppsegna signalsubstansen adrenalin och noradrenalin | Statliga myndigheter |
| adresserad direktreklam ADR |
Rikstermbanken | direktreklam som skickas direkt till dig via främst post, e-post eller sms, och som är adresserad till just dig | Statliga myndigheter |
| ADSL | Rikstermbanken | Departement | |
| ADSL | Rikstermbanken | Teknik för överföring av datatrafik över telefonlinjer av koppar. Används för bredbandsanslutning till internet. Kapaciteten är asymmetrisk i hänseendet att kablarna medger högre kapacitet för informationen till hushållen än från hushållen. | Statliga myndigheter |
| ADSL | Rikstermbanken | fast anslutning till Internet via telefonnätet | Statliga myndigheter |
| ADSL | Rikstermbanken | system för överföring av data med hög hastighet över fasta telefonnätet | Departement |
| ADSL | Rikstermbanken | Teknik som innebär att man med hjälp av särskild utrustning ökar kapaciteten i telenät. | Departement |
| adsorbera | Rikstermbanken | fästa fast mot | Statliga myndigheter |
| adsorbera | Rikstermbanken | ytfysikalisk process liknande absorption men med skillnaden att föroreningen fäster vid ett reningsämne t.ex. i aktivt kol | Statliga myndigheter |
| adsorption | Rikstermbanken | bindning till ytor, på t.ex. jordpartiklar | Departement |
| adsorption | Rikstermbanken | koncentration eller upptagning på ytor | Övrig offentlig verksamhet |
| adsorption | Rikstermbanken | koncentration eller upptagning på en yta | Departement |
| ADSP | Rikstermbanken | Används för att validera signaturer i kombination med DKIM och för att upptäcka otillåten borttagning av signaturen i DKIM. | Statliga myndigheter |
| adstringent | Rikstermbanken | uttorkande och sammandragande | Statliga myndigheter |
| adult stamcell | Rikstermbanken | stamcell som finns i adult vävnad, dvs. i vävnad hos födda individer | Departement |
| adventivkrater parasitkrater |
Rikstermbanken | vulkankrater som förekommer på flanken av en större vulkan | Statliga myndigheter |
| adverb | Rikstermbanken | ord som anger ett sakförhållande som gäller för det som uttrycks i satsen | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | jurist som hjälper en klient inför domstol eller i kontakt med en myndighet eller som yrkesmässigt erbjuder rådgivning och andra juridiska tjänster | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | jurist som yrkesmässigt tillhandagår allmänheten med juridisk rådgivning och biträder part inför domstol; titeln får i Sverige endast användas av medlemmar i Svenska Advokatsamfundet | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 5 års praktiskt juridiskt arbete. Innan de beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt. | Statliga myndigheter |
| advokatbyrå | Rikstermbanken | byrå där advokater arbetar | Statliga myndigheter |
| adzukiböna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| AEA | Rikstermbanken | Branschorganisation för de europeiska flygbolagen. | Departement |
| AEFI | Rikstermbanken | ogynnsam händelse efter vaccination (= misstänkt vaccinbiverkning) | Statliga myndigheter |
| AeMC flygmedicinskt centrum |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| AEO | Rikstermbanken | AEO är ett samlingsnamn för partnerskapsprogram mellan företag och tullmyndigheter i säkerhetsfrågor där företagen genom att kvalitetscertifiera sina processer vinner tillgång till vissa lättnader i tullkontroller. Världstullorganisationen, WCO, har i sitt SAFE-program fastställt en internationell definition av AEO. | Statliga myndigheter |
| AEO | Rikstermbanken | AEO är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa en ökad säkerhet i leveranskedjan samt att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU. En AEO-status är giltig i alla EU-medlemsstater. Alla företag, oavsett storlek, som ingår i försörjningskedjan kan ansöka om att bli AEO. | Statliga myndigheter |
| aerial work | Rikstermbanken | Ofta använd beteckning på allmänflyg som används i kommersiell trafik, t.ex. taxiflyg och storföretags privata plan. | Departement |
| aerob | Rikstermbanken | med närvaro av luft | Statliga myndigheter |
| aerob behandling | Rikstermbanken | behandling av organiskt avfall med tillgång till syre, exempelvis kompostering | Departement |
| aerob process | Rikstermbanken | process som fodrar tillgång till syre | Statliga myndigheter |
| aerodynamisk diameter | Rikstermbanken | mått på en partikels storlek | Statliga myndigheter |
| aerodynamisk diameter | Rikstermbanken | den diameter hos en sfärisk kropp med densiteten 1 g/cm³ som har samma sedimentationshastighet i luft som den aktuella partikeln, oberoende av dess verkliga storlek, form och densitet | Statliga myndigheter |
| aerofoner | Rikstermbanken | blåsinstrument, enligt den spridda klassifikation av musikinstrument som utarbetats av Curt Sachs och Erich von Hornbostel | Statliga myndigheter |
| aeronautisk telemetri | Rikstermbanken | överföring av mätdata från luften | Regeringen |
| aerosol | Rikstermbanken | i luft svävande partiklar eller droppar | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | flytande eller fast ämne som finfördelats som extremt små partiklar i gas | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | finfördelat fast ämne, eller vätska i form av små droppar, i en bärgas (vanligtvis luft) som vid utspridning i luft uppför sig ungefär som ett gasmoln | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | I luften finfördelade fasta partiklar. | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | blandning av luft eller annan gas och små svävande partiklar i fast eller flytande form | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | mycket fin dimma av kristaller eller droppar | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | flerfassystem bestående av fasta- och/eller vätskeformiga partiklar suspenderade i en gas eller blandning av gaser | Statliga myndigheter |
| aerosol aerosolbehållare |
Rikstermbanken | ej påfyllningsbart kärl, tillverkat av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsventil, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | luftburna partiklar, t.ex. rök, damm och dimma | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | fasta partiklar eller finfördelad vätska svävande i luft | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | blandning av gas med däri svävande partiklar av vätska eller fast ämne | Departement |
| aerosolbehållare | Rikstermbanken | engångsförpackning, innehållande vätska samt gas med vars hjälp vätskan kan sprutas ut i form av dimma, skum e.d. | Statliga myndigheter |
| aerosoler | Rikstermbanken | luftburna småpartiklar | Övrig offentlig verksamhet |
| AFA Försäkring | Rikstermbanken | samlingsnamn för AFA Livförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA | Statliga myndigheter |
| AFAB | Rikstermbanken | Betyder att en person tilldelats det juridiska könet kvinna vid födelsen. Juridiskt kön tilldelas i den absoluta majoriteten av alla fall baserat på utseendet på de yttre könsorganen hos det nyfödda barnet och grundar sig alltså på tanken om kroppsliga egenskaper som könsbestämmande. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett kön för att kunna registreras i folkbokföringen. | Departement |
| afaki | Rikstermbanken | Ögat saknar lins. | Statliga myndigheter |
| afasi | Rikstermbanken | förlust eller försämring av förmågan att tala | Statliga myndigheter |
| afasi | Rikstermbanken | oförmåga att tala eller att förstå innebörden i talade eller skrivna ord | Statliga myndigheter |
| aferes | Rikstermbanken | metod för att erhålla en eller flera blodkomponenter genom maskinell processbehandling av helblod varvid resten av blodets komponenter återförs till givaren under processen eller i slutet av den | Statliga myndigheter |
| affekt | Rikstermbanken | hastigt påkommen sinnesrörelse; häftig känsloyttring | Statliga myndigheter |
| affektionsvärde | Rikstermbanken | värde baserat på personliga känslor och minnen och oberoende av ekonomiskt och konstnärligt värde | Statliga myndigheter |
| affektiv | Rikstermbanken | som har med känslor att göra | Statliga myndigheter |
| affin avbildning | Rikstermbanken | avbildning som karaktäriseras av att: rät linje avbildas på rät linje; parallella linjer avbildas på parallella linjer; delningsförhållandet är oförändrat | Statliga myndigheter |
| affinal | Rikstermbanken | ingift släkting | Statliga myndigheter |
| affärsbeslut | Rikstermbanken | ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla | Departement |
| affärshändelse | Rikstermbanken | händelse som innebär att företagets tillgångar, skulder, inkomster eller utgifter förändras | Övrig offentlig verksamhet |
| affärshändelse | Rikstermbanken | alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat | Statliga myndigheter |
| affärsidé | Rikstermbanken | kortfattad beskrivning av vad företaget avser att tjäna pengar på och hur det går till | Övrig offentlig verksamhet |
| affärsjuridik | Rikstermbanken | områden inom civilrätten som reglerar affärslivet, t.ex köp-, avtals-, konsument- och krediträtt | Statliga myndigheter |
| affärsmässig obalans | Rikstermbanken | Uppstår när summan av producerad och köpt energi avseende en viss timme inte motsvaras av summan av förbrukad och såld energi för samma timme i balansavräkningen för en balansansvarig | Statliga myndigheter |
| affärsplan | Rikstermbanken | strategisk plan för hur affärsidén utvecklas på längre sikt och som även innehåller olika typer av budgetar | Övrig offentlig verksamhet |
| affärsrisk | Rikstermbanken | risk för förlust till följd av faktorer i den externa affärsmiljön, exempelvis minskad efterfrågan på produkter och tjänster | Statliga myndigheter |
| affärsverksamhet | Rikstermbanken | sådan verksamhet som bedrivs i syfte att ge föreningen ett ekonomiskt överskott | Statliga myndigheter |
| affärsverksmodellen | Rikstermbanken | En något oegentlig samlingsbenämning för offentlig styrning genom direkt ägande, vilken omfattar såväl affärsverk som myndigheter med omfattande produktion (t.ex. Banverket) och sådana majoritetsägda statliga bolag där staten inte agerar enligt strikt affärsmässiga principer. | Departement |
| affärsängel | Rikstermbanken | privat investerare som bidrar med finansiering och affärskompetens, vanligen till företag i tidiga skeden | Statliga myndigheter |
| AFIS | Rikstermbanken | flyginformationstjänst för flygplats) verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS flyginformationstjänst för flygplats |
Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid okontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS flyginformationstjänst för flygplats |
Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS-personal | Rikstermbanken | personer som är behöriga att utföra flyginformationstjänst för flygplats | Statliga myndigheter |
| aflatoxin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| aflatoxin | Rikstermbanken | toxiskt ämne producerat av många olika arter | Statliga myndigheter |
| AFLP | Rikstermbanken | Jämförande undersökning av DNA-(gen)fragment. | Statliga myndigheter |
| afrikansk hästpest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| afrikansk svinpest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Afrikanska unionen AU |
Rikstermbanken | Afrikanska unionen är en mellanstatlig organisation för samarbete mellan 54 afrikanska länder. AU etablerades 2002 som en efterföljare till OAU, Organisation of African Unity. Organisationen har bl.a. som mål att uppnå fred och säkerhet på kontinenten, att accelerera den politiska och ekonomiska integrationen i Afrika, att främja och försvara gemensamma afrikanska positioner internationellt och att främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. På det handelspolitiska området har organisationen som mål att ”etablera de nödvändiga förutsättningar som möjliggör för kontinenten att spela sin rättmätiga roll i den globala ekonomin och i internationella förhandlingar”. Vidare vill man "samordna och harmonisera politiken mellan existerande och framtida regionala ekonomiska sammanslutningar för att gradvis uppnå unionens målsättningar". Detta innebär konkret att man siktar mot att i olika steg etablera en afrikansk gemensam marknad och så småningom också en ekonomisk och monetär union. Denna målsättning, samt en plan för genomförandet, slogs fast i en överenskommelse mellan de dåvarande medlemmarna i OAU 1991 genom det s.k. Abujafördraget. | Statliga myndigheter |
| aFRR sekundär frekvensreglering, sekundärreglering |
Rikstermbanken | FRR med automatisk aktivering | Statliga myndigheter |
| AFTN | Rikstermbanken | Luftfartens fasta fjärrskriftnät. | Statliga myndigheter |
| aga | Rikstermbanken | kroppslig bestraffning | Statliga myndigheter |
| aga | Rikstermbanken | bestraffa kroppsligt | Statliga myndigheter |
| agar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| agat | Rikstermbanken | Kryptokristallin form av kvarts, ofta bildad genom utfällning i hålrum (bandad agat). | Statliga myndigheter |
| Agenda 2000 | Rikstermbanken | EU:s långtidsbudget för åren 2000--2006, som även omfattar reformer på jordbruks- och strukturområdena. Ett syfte med reformerna är att göra det möjligt att ta in nya medlemsländer. | Regeringen |
| Agenda 2007 | Rikstermbanken | EU:s långtidsbudget för åren 2007--2013, som bland annat innebär att de nya medlemsstaterna budgetmässigt införlivas fullt ut i EU-samarbetet. Beslutet lägger även grunden för den heltäckande översyn av EU:s utgifter och inkomster som ska ske 2008--2009. | Regeringen |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Agenda 21 är ett handlingsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. | Departement |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Det globala handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens 1992 om miljö och utveckling. Det är långsiktigt och som sträcker sig in på 2000-talet (21:a århundradet). Nationella och lokala Agenda 21 har utarbetats med utgångspunkt från principerna i det globala handlingsprogrammet. Agenda 21 innehåller 40 kapitel, som i sin tur omfattar ett eller flera programområden. Programmet är uppdelat i fyra olika avsnitt: Sociala och ekonomiska dimensioner Att bevara och förvalta resurser Att stärka viktiga samhällsgrupper Medel för genomförande | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Antogs vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Innehåller handlingsprogram och riktlinjer för nationellt och internationellt handlande för att uppnå en hållbar utveckling, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt i såväl i-länder som utvecklingsländer. | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Det globala handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens 1992 om miljö och utveckling. Det är långsiktigt och som sträcker sig in på 2000-talet (21:a århundradet). Nationella och lokala Agenda 21 har utarbetats med utgångspunkt från principerna i det globala handlingsprogrammet. Agenda 21 innehåller 40 kapitel, som i sin tur omfattar ett eller flera programområden. Programmet är uppdelat i fyra olika avsnitt: Sociala och ekonomiska dimensioner, Att bevara och förvalta resurser, Att stärka viktiga samhällsgrupper samt Medel för genomförande. | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | globalt handlingsprogram för miljö och utveckling | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Handlingsprogram för internationellt och nationellt agerande under resten av det 20:e (1900-talet) och det 21:a (2000-talet) århundradet. Ett dokument från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992. | Departement |
| agendainitiativ | Rikstermbanken | En på förhand fastställd andel av de röstberättigade kan lägga fram ett förslag till lagstiftning till den lagstiftande församlingen. Ett agendainitiativ erbjuder till skillnad från ett medborgarinitiativ ingen möjlighet att kräva folkomröstning. | Departement |
| agens | Rikstermbanken | verksam eller utlösande faktor som t.ex. gynnar viss kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| agens | Rikstermbanken | ämne (substans) med fysiologisk effekt | Statliga myndigheter |
| agens | Rikstermbanken | Påverkansfaktor, exempelvis strålning, kemiskt ämne, smittämne. | Departement |
| agens | Rikstermbanken | den mikroorganism som orsakar sjukdomen, ”smittämnet” | Statliga myndigheter |
| agens (smittämne) | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| agens i tillverkningsprocesser | Rikstermbanken | ämne som används för att underlätta en kemisk reaktion i en tillverkningsprocess | Departement |
| agent | Rikstermbanken | satsled som anger vem eller vad som utför handlingen i en passiv sats | Statliga myndigheter |
| agentmedgivande | Rikstermbanken | Kemikalieinspektionens medgivande att låta en handelsagent anmäla införsel av en kemisk produkt eller bioteknisk organism till Sverige i stället för den som svarar för importen/införseln. | Statliga myndigheter |
| agentur | Rikstermbanken | rätten för ett företag att köpa eller sälja varor och tjänster för ett annat företags räkning | Övrig offentlig verksamhet |
| agerande | Rikstermbanken | aktivitet utförd av kund, som initierar en interaktion med en privat eller offentlig aktör | Övrig offentlig verksamhet |
| agglomerat | Rikstermbanken | sedimentär bergart bildad av vulkaniska utbrottspartikar | Statliga myndigheter |
| agglomerat | Rikstermbanken | en samling svagt sammanhållna partiklar eller aggregat där den yttre ytarean är ungefär lika med summan av de enskilda komponenternas ytarea | Statliga myndigheter |
| agglomerat | Rikstermbanken | samling av primära partiklar och aggregat som är sammansatta vid ändar och hörnor | Statliga myndigheter |
| agglomeration | Rikstermbanken | geografiska koncentrationer av företag | Statliga myndigheter |
| agglutinationstest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| aggravering | Rikstermbanken | försämring, t. ex. av sjukdomstillstånd | Statliga myndigheter |
| aggravering | Rikstermbanken | att en person ger en överdriven bild av sina sjukdomssymtom | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | flera tryckbärande anordningar som satts samman av en tillverkare för att bilda en integrerad och funktionell enhet | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | kolonier av algceller | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | partikel bestående av starkt sammanhållna eller förenade partiklar | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | grupper av primära partiklar sammanfogade i deras ytor och har en specifik yta som är mindre än summan av areorna av de ingående partiklarna | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | Aggregat är en term som används i olika sammanhang för att beskriva att olika element eller delar samlas ihop i en större helhet, en anhopning, sammangyttring. Termen aggregat används inom geologin (mineralsamlingar eller klumpar av mineral), inom markläran (jordpartiklar som hålls ihop som resultat av olika processer), inom kemin (sammanhållna, ofta oregelbundna strukturer av molekyler, joner eller partiklar), inom tekniken (två eller flera samverkande maskiner), inom statistik och nationalekonomi (sammanslagning av uppgifter från flera individer, grupper etc. vid redovisning), samt allmänt om grupper av människor som tillfälligt men av samma orsak samlats på ett ställe. | Statliga myndigheter |
| aggregator | Rikstermbanken | organisationer, projekt eller institutioner som samlar in metadata från enskilda organisationer och ser till att deras metadata och format standardiseras och överförs till Europeana enligt Europeanas riktlinjer och rutiner | Övrig offentlig verksamhet |
| aggregator | Rikstermbanken | marknadsaktör som kombinerar flera kunders elförbrukning eller elproduktion för försäljning eller köp på en elmarknadsplats | Departement |
| aggregatör | Rikstermbanken | den som agerar mellanhand mellan innehållsleverantörer och operatörer | Statliga myndigheter |
| aggregera | Rikstermbanken | att individuella karakteristika samlas eller förenas över olika sociala nivåer, t.ex. som karakteristika hos grupper av individer eller hos individerna i ett samhälle | Statliga myndigheter |
| aggregera | Rikstermbanken | slå ihop t.ex. delresultat till större enheter | Statliga myndigheter |
| aggregerade data | Rikstermbanken | Aggregerade data består av summan av värden från olika individer eller kategorier. | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | bildning av aggregat | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | Om flera vattenförekomster utsätts för samma storskaliga påverkan men ingen av dem utsätts för särskild lokal påverkan, kan man behandla dem på samma sätt inom ramen för ett åtgärdsprogram. Aggregerade vattenförekomster behöver inte tillhöra samma vattentyp. | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | aktiviteten att samla eller knyta ihop information som hör ihop eller har gemensamma egenskaper | Övrig offentlig verksamhet |
| aggregering | Rikstermbanken | Aggregering kan betyda ”bildning av aggregat”. Enligt definitionen i Vattendirektivet innebär aggregering av vattenförekomster att man, om flera vattenförekomster utsätts för samma storskaliga påverkan men ingen av dem utsätts för särskild lokal påverkan, kan behandla dem på samma sätt inom ramen för ett åtgärdsprogram. Aggregerade vattenförekomster behöver inte tillhöra samma vattentyp. | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | sammanslagning av skilda objekt | Departement |
| aggregeringsnät | Rikstermbanken | transmissionsnät på nivån ovan accessnät, i vilket tal-, data- och bildinformation transporteras med en viss förmedlingsteknik till kärnnät | Statliga myndigheter |
| aggressivt vatten | Rikstermbanken | vatten som vid analys enligt VVMB 905 Bestämning av vattens korrosiva egenskaper (Vägverket) uppvisar någon av följande egenskaper: pH < 6,5 vattenhårdheten < 20 mg Ca/l (totalhårdhet) alkaliniteten < 1 mekv/l ledningsförmågan > 100 mS/m. | Statliga myndigheter |
| agil utveckling | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn på lättrörliga och flexibla metoder inom utveckling av itsystem. Poängen är att man arbetar iterativt(upprepande), i nära samarbete med beställare och användare, och därigenom kontinuerligt kan möta och anpassa sig till nya krav och förändringar. | Departement |
| agitation | Rikstermbanken | hög grad av orolighet med rastlöst beteende, aggressivitet etc. | Statliga myndigheter |
| agitation | Rikstermbanken | uppvigling, upphetsning av folkmassa | Statliga myndigheter |
| agiterad | Rikstermbanken | upprörd, upphetsad, orolig, rastlös | Statliga myndigheter |
| AGL | Rikstermbanken | Över mark-/havsytans medelnivå. | Statliga myndigheter |
| AGOA | Rikstermbanken | USA:s system för att ge länder i Afrika, söder om Sahara, preferenser. Systemet är från år 2000 och placerat inom ramen för det amerikanska GSP-systemet. Förmånsländerna är för närvarande 40 länder som kan åtnjuta tullfrihet för ca 7 000 produkter, förutsatt att landet har nått viss nivå av utveckling inom olika områden. Arrangemanget gäller tills vidare fram till och med 2015. | Statliga myndigheter |
| agonist | Rikstermbanken | läkemedel med stimulerande effekt på en receptor | Statliga myndigheter |
| agonistisk | Rikstermbanken | som innebär hot mot eller kamp med artfränder | Departement |
| agorafobi | Rikstermbanken | rädsla att vistas på allmän plats eller på en plats där många människor samlas | Statliga myndigheter |
| agrar | Rikstermbanken | som rör jordbruk | Statliga myndigheter |
| agrara bränslen | Rikstermbanken | energiskog, halmbränsle, energigräs, etanol, spannmål, biogas, vegetabiliska oljor | Departement |
| Agrobacterium tumefaciens | Rikstermbanken | En vanligt förekommande jordbakterie som i naturen genetiskt modifierar växter och därmed orsakar krongallsjuka. Bakterien används som redskap vid genetisk modifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över. | Statliga myndigheter |
| agrogeologi | Rikstermbanken | jordartsgeologi och marklära tillämpad på odlad mark | Regeringen |
| AGV | Rikstermbanken | Alstom Transports vidareutveckling av höghastighetståget TGV som motorvagnståg för mycket höga hastigheter, upp till 360 km/h. | Statliga myndigheter |
| AI | Rikstermbanken | adekvat intag | Statliga myndigheter |
| AIA | Rikstermbanken | Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN trädde ikraft 1999. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. | Statliga myndigheter |
| Aid for Trade AfT |
Rikstermbanken | Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. | Regeringen |
| Aid for Trade AfT |
Rikstermbanken | Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Många utvecklingsländer har trots ökat marknadstillträde inte lyckats öka sin export. För flertalet av dem krävs insatser för att hjälpa dem öka sin närvaro på världsmarknaden. Det kan gälla att stärka produktions- och exportkapaciteten, förbättra infrastrukturen, bygga upp nödvändiga institutioner och regelverk, uppfylla internationella standarder samt implementera handelsavtal. Arbetet med AfT utgår från de rekommendationer som WTO Aid for Trade Task Force presenterade i oktober 2006. Fokus ligger på att stärka identifieringen av handelsrelaterade behov och flaskhalsar i utvecklingsländerna och kvaliteten på biståndsgivarnas svar på dessa behov, liksom på kopplingen däremellan. EU antog 2007 en gemensam AfT-strategi som sätter fokus på stöd till AVS-länder samt stöd till det förstärkta Integrated Framework. | Statliga myndigheter |
| aidspatient | Rikstermbanken | patient som har sjukdomen aids | Statliga myndigheter |
| AIE | Rikstermbanken | den oberoende kontrollör som ska granska och verifiera JI-projekt innan de kan registreras av JI-kommittén | Statliga myndigheter |
| AIF | Rikstermbanken | Det statistiska måttet AIF (Average Interruption Frequency) anger medelavbrottsfrekvens per år per uttagspunkt i regionnät där uttagspunkterna är viktade med årlig överförd energi. | Statliga myndigheter |
| AIF-förvaltare | Rikstermbanken | juridisk person, vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder | Departement |
| AIP | Rikstermbanken | Publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten. | Statliga myndigheter |
| AIP | Rikstermbanken | publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig aeronautisk information av betydelse för luftfarten | Statliga myndigheter |
| AIP | Rikstermbanken | publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten | Statliga myndigheter |
| AIP apotekets inköpspris, apotekens inköpspris, listpris |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| airspace management cell | Rikstermbanken | gemensam civil/militär funktion som handhar luftrumsdisposition och luftrumsfördelning dagen före verksamhet | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | Automatiskt identifieringssystem. | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | Ett system för identifiering och lokalisering av fartyg. | Riksdagen |
| AIS UAIS |
Rikstermbanken | Säkerhetssystem för sjöfarten på VHF-bandet beslutad av IMO. Berör i princip alla fartyg över 300 bruttoton. En transponder ombord sänder var 2-10 sekund ut fartygets position, kurs, fart, tid (UTC) med mera. Med andra intervall överförs annan information, t.ex. namn, IRCS, typ av fartyg etc. Sändningen kan tas emot av ett annat fartyg med samma utrustning ombord i närheten och därmed kan kollisioner undvikas. I kustnära områden kan fartygen även följas från land, t.ex. av Kustbevakningens och Sjöfartsverkets VTS-centraler. | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | Ett automatiskt identifieringssystem för övervakning av handelsfartyg. | Regeringen |
| AIS | Rikstermbanken | Säkerhetssystem för sjöfarten på VHF-bandet beslutad av IMO. Berör i princip alla fartyg > 300 bruttoton. En transponder ombord sänder var 2--10 sekund ut fartygets position, kurs, fart, tid (UTC) m.m. Med andra intervall överförs annan information, t.ex. namn, IRCS, typ av fartyg etc. Sändningen kan tas emot av ett annat fartyg med samma utrustning ombord i närheten och därmed kan kollisioner etc. undvikas. I kustnära områden kan fartygen även följas från land, t.ex. av Kustbevakning m.fl. | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | instrument som via VHF-radio sänder ut navigationsdata om det fartyg på vilket det är installerat | Departement |
| AIS | Rikstermbanken | automatiskt identifieringssystem som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser från andra fartyg och landbaserade övervakningscentraler | Statliga myndigheter |
| AIS-SART | Rikstermbanken | Liv- och sjöräddningsutrustning för lokalisering som opererar på frekvenser avsedda för AIS | Statliga myndigheter |
| AIS-sjösäkerhetsanordning | Rikstermbanken | sändare som kan vara installerad på fast och flytande utmärkning och som har till uppgift att underlätta upptäckt i navigationsutrustning | Statliga myndigheter |
| AIT | Rikstermbanken | Beräknad avbrottstid i regionnätet som fås från kvoten av icke levererad energi och överförd effekt | Statliga myndigheter |
| AIT | Rikstermbanken | Det statistiska måttet AIT (Average Interruption Time) anger medelavbrottstid per år per uttagspunkt i regionnät där uttagspunkterna är viktade med årlig överförd energi. | Statliga myndigheter |
| ajourföring | Rikstermbanken | modifiering av en datamängd med hänsyn till inträffade förändringar | Statliga myndigheter |
| ajourhålla DRK | Rikstermbanken | införa, ändra eller ta bort uppgifter i DRK | Statliga myndigheter |
| ajourhållning | Rikstermbanken | planlagd process som innebär kontroll av huruvida förändring skett i de egenskaper som beskrivs i en viss datamängd samt, vid behov, ajourföring av denna | Statliga myndigheter |
| ajournera | Rikstermbanken | avbryta ett sammanträde för att fortsätta det senare | Riksdagen |
| ajournera | Rikstermbanken | avbryta för att senare återuppta t. ex. en sammankomst | Statliga myndigheter |
| akademiker | Rikstermbanken | person som har högskole- eller universitetsutbildning | Statliga myndigheter |
| AKI arbetskostnadsindex |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akne finnar |
Rikstermbanken | hudsjukdom med utslag; finnar | Statliga myndigheter |
| akne finne |
Rikstermbanken | liten ytlig varbildning eller furunkel i huden | Statliga myndigheter |
| akrofobi höjdskräck |
Rikstermbanken | stark rädsla för höga höjder | Statliga myndigheter |
| akrokarp | Rikstermbanken | bladmossa som bildar honliga könsorgan och därmed sporkapslar i spetsen av stammen | Statliga myndigheter |
| akromatisk stimulus | Rikstermbanken | strålningsenergi som antingen innehåller lika delar av samtliga våglängder inom det synliga energispektrum (”ekvienergetiskt” spektrum), eller är en därmed metamer stimulus (i båda fallen är spektralrenheten noll). | Övrig offentlig verksamhet |
| akromegali | Rikstermbanken | sjukdom hos vuxna med onormal tillväxt av händer, fötter och ansikte | Statliga myndigheter |
| akronym | Rikstermbanken | ord bildat av en eller flera av de första bokstäverna i alla eller de viktigare enskilda orden i ett flerordigt uttryck | Statliga myndigheter |
| akroterion | Rikstermbanken | ornament på antika tegeltak, på gavelnockpannor | Övrig offentlig verksamhet |
| akrylatlim | Rikstermbanken | Ett speciallim. | Statliga myndigheter |
| akrylatplastkomponent | Rikstermbanken | härdplastkomponent, som helt eller delvis består av monomer akrylatförening; annan akrylatförening med reaktiva akrylatgrupper; fotoinitiator eller härdare, som används för härdning till akrylatplast | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | samling av alla handlingar i ett ärende | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | alla arkiverade handlingar i ett ärende | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | handlingar i ärende eller mål som förvaras i samlad form | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | sammanhållna handlingar i ett ärende | Kommuner |
| akt | Rikstermbanken | alla handlingar i ett ärende, t.ex. ansökan, överklagat beslut, föredragningspromemoria, tjänsteanteckningar | Regionala myndigheter |
| akt aktkappa |
Rikstermbanken | namnet på det omslag vari ovan nämnda handlingar förvaras | Regionala myndigheter |
| aktbilaga | Rikstermbanken | handling som finns i akten och som ges ett nummer (aktbilagenummer) | Statliga myndigheter |
| akterut | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akterut | Rikstermbanken | Anger befintlighet, något finns akterut. | Statliga myndigheter |
| akteröver | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akteröver | Rikstermbanken | Anger riktning, man beger sig akteröver. | Statliga myndigheter |
| aktie | Rikstermbanken | ägarandel i ett företag | Statliga myndigheter |
| aktie | Rikstermbanken | ägarandel i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiebok aktieägarförteckning |
Rikstermbanken | förteckning över ett aktiebolags samtliga aktier och aktieägare | Övrig offentlig verksamhet |
| aktiebok | Rikstermbanken | förteckning över aktier och aktieägare i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiebok | Rikstermbanken | I ett aktiebolag ska det finnas en aktiebok. Aktieboken ska innehålla de uppgifter om aktier och aktieägare som föreskrivs i aktiebolagslagen. Den ska ha till ändamål att 1. ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter mot bolaget, och 2. ge bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget. Aktieboken ska bevaras så länge bolaget består och under minst tio år efter bolagets upplösning. | Statliga myndigheter |
| aktiebolag f AB |
Rikstermbanken | form för företagande i vilket delägarna, aktieägarna, i princip är fria från personligt ansvar för företagets skulder | Statliga myndigheter |
| aktiebolag | Rikstermbanken | företagsform där delägarna inte har personligt ansvar för företagets skulder | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Pensionsmyndigheten | Aktiefond är en fond som huvudsakligen investerar i aktier. | Pension |
| aktiefond | Rikstermbanken | En aktiefond består normalt av minst 75 procent aktier. | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Rikstermbanken | fond som placerar sitt kapital i aktier och andra aktierelaterade instrument | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Rikstermbanken | fond som huvudsakligen består av aktier | Statliga myndigheter |
| aktieindex | Rikstermbanken | index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen | Statliga myndigheter |
| aktieindexobligation | Rikstermbanken | En av de vanligaste formerna av strukturerade produkter. Produkten består av en nollkupongsobligation och en derivatdel. Derivatdelen är en eller flera optioner vars värde är knutna till en eller flera underliggande tillgångar, till exempel aktier. Löptiden är ofta tre--fem år och därefter får investeraren obligationens nominella belopp och den eventuella avkastning som optionerna ger. | Statliga myndigheter |
| aktieindexobligation | Rikstermbanken | En av de vanligaste formerna av strukturerade produkter. Produkten består av en nollkupongsobligation och en derivatdel. Derivatdelen är en eller flera optioner vars värde är knutna till en eller flera underliggande tillgångar, till exempel aktier. Löptiden är ofta tre–fem år och därefter får investeraren obligationens nominella belopp och den eventuella avkastning som optionerna ger. | Statliga myndigheter |
| aktiekapital | Rikstermbanken | det kapital som skall erläggas av den som tecknar aktier i ett aktiebolag och som skall utgöra säkerhet för bolagets fordringsägare | Statliga myndigheter |
| aktiekapital | Rikstermbanken | pengar eller egendom som behövs för att starta ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiemarknadsbolag | Rikstermbanken | börsbolag, svenskt aktiebolag vars aktie är noterad på en reglerad marknad i Sverige | Statliga myndigheter |
| aktieteckning | Rikstermbanken | Skriva sin namnteckning vid det antal aktier som man ska köpa i ett aktiebolag, i samband med att aktiebolaget bildas eller att en nyemission sker. | Statliga myndigheter |
| aktieurval | Rikstermbanken | aktivt positionstagande i enskilda aktier i syfte att uppnå överavkastning | Statliga myndigheter |
| aktieägare | Rikstermbanken | ägare av andel i aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktieägare | Rikstermbanken | person eller företag som har aktier i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktieägartillskott | Rikstermbanken | ökning av aktiebolagets kapital genom tillskott från delägare | Övrig offentlig verksamhet |
| aktinider | Rikstermbanken | Benämning på en serie av 15 grundämnen med atomnumren 89--103 som börjar med aktinium. Andra exempel är torium, uran, plutonium, americium. Aktinider har endast radioaktiva isotoper. | Departement |
| aktion | Rikstermbanken | aktivt ingripande, ofta i överhängande situation | Statliga myndigheter |
| aktiv | Rikstermbanken | som inte står i passiv | Statliga myndigheter |
| aktiv andel | Rikstermbanken | Ett mått på hur fondens innehav avviker från jämförelseindex. Om active share är 0 har fonden exakt samma innehav och portföljvikter som index och om active share är 100 har fonden inga innehav som finns med i index | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning | Rikstermbanken | skillnad i absolut avkastning mellan en portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning relativ avkastning, avkastning relativt index, överavkastning |
Rikstermbanken | skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning | Rikstermbanken | skillnaden i avkastning mellan en faktisk portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv effekt | Rikstermbanken | storhet på effekt som ligger i fas med den spänning som driver effekten (nyttig effekt, enhet [W]) | Statliga myndigheter |
| aktiv effekt | Rikstermbanken | den del av effekten där spänning och ström är i fas | Statliga myndigheter |
| aktiv fas | Rikstermbanken | tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs | Departement |
| aktiv finanspolitik | Rikstermbanken | finanspolitik som kräver aktiva beslut för att träda ikraft | Departement |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning där portföljen kan avvika från jämförelseportföljen i syfte att skapa relativ avkastning | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av en portfölj där idén är att avvika från jämförelseindex, dvs. att ta aktiva positioner, för att på så sätt öka avkastningen | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | portföljförvaltning där den egna portföljen har en annan sammansättning än index i syfte att uppnå en högre avkastning | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning där idén är att ta aktiva positioner, i syfte att uppnå bättre avkastning än jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | tillfällig import av en vara till EU för bearbetning eller reparation | Övrig offentlig verksamhet |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | bearbetning i gemenskapen av icke-gemenskapsvaror som temporärt importerats från tredje land för senare återexport i form av förädlingsprodukter | Regeringen |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man importerar tillfälligt en vara för att bearbeta den och sedan exportera den. Kräver tillstånd. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man betalar avgifterna för tull och skatt vid importen (enligt bestämmelserna för aktiv förädling) och ansöker om att få pengarna tillbaka när man har exporterat den bearbetade varan. Kräver tillstånd. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man betalar inga avgifter för tull och skatt vid importen (enligt bestämmelserna för aktiv förädling) om man exporterar den bearbetade varan. Kräver tillstånd och man kan behöva ställa säkerhet för tull och skatt för dina varor vid tillfället för importen. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Detta innebär att varor importeras till EU för att vidareförädlas så att de får ett högre förädlingsvärde, och därefter reexporteras. Vid importen medges tullfrihet eller också återbetalas tullen i samband med reexporten (restitution). Syftet är att förse den europeiska exportindustrin med billiga insatsvaror. Tullverkets tillstånd krävs. | Statliga myndigheter |
| aktiv HUMINT | Rikstermbanken | avgränsning inom svensk HUMINT vilken omfattar källdrivning som metod | Statliga myndigheter |
| aktiv i den sexuella akten | Rikstermbanken | den person som utför den penetrerande handlingen | Departement |
| aktiv jordbruksverksamhet | Rikstermbanken | Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. | Statliga myndigheter |
| aktiv konservering | Rikstermbanken | åtgärder utförs direkt på objektet i syfte att stoppa nedbrytning och/eller begränsa skador | Statliga myndigheter |
| aktiv medicinteknisk produkt | Rikstermbanken | medicinteknisk produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som direkt alstras av människokroppen eller av jordens dragningskraft | Statliga myndigheter |
| aktiv medicinteknisk produkt för implantation | Rikstermbanken | aktiv medicinteknisk produkt som är avsedd att helt eller delvis införas, kirurgiskt eller medicinskt, i människokroppen, eller genom en medicinsk åtgärd i en kroppsöppning, och som är avsedd att förbli där efter åtgärden | Statliga myndigheter |
| aktiv medlem | Rikstermbanken | medlem som betalat medlemsavgift, är matrikelförd och kontinuerligt varit verksam i föreningen under verksamhetsåret | Statliga myndigheter |
| aktiv position | Rikstermbanken | avvikelser mellan en faktisk portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv position | Rikstermbanken | skillnad mellan en portfölj och dess referens- eller jämförelseindex vad gäller exempelvis vikt för enskilda aktier (vid aktieurval), sektorvikt (vid aktiv sektorallokering) eller duration (vid aktiv durationsposition) | Statliga myndigheter |
| aktiv produkt | Rikstermbanken | produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som alstras direkt av jordensdragningskraft och som fungerar genom att ändra energitätheten eller omvandla denna energi | Regeringen |
| aktiv risk | Rikstermbanken | risk som uppkommer pga. aktiv förvaltning | Statliga myndigheter |
| aktiv risk | Rikstermbanken | standardavvikelsen för skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen på jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv risk tracking error |
Rikstermbanken | risk som uppkommer vid aktiv förvaltning | Statliga myndigheter |
| aktiv risk tracking error |
Rikstermbanken | variation i den aktiva avkastningen | Statliga myndigheter |
| aktiv sjukdomsövervakning | Rikstermbanken | riktad insats och provtagning av ett specifikt djurslag på lokal, regional eller nationell nivå med avseende på förekomst av visst smittämne eller sjukdom | Statliga myndigheter |
| aktiv störningsreserv | Rikstermbanken | de produktionsreserver som finns tillgängliga och som kan driftsättas när elsystemet drabbas av störningar i frekvens spänning, överföring m.m. | Statliga myndigheter |
| aktiv substans | Rikstermbanken | varje substans eller blandning av substanser som är avsedd att användas i tillverkningen av ett läkemedel och som, när den används för det ändamålet, blir en aktiv beståndsdel i läkemedlet vilket är avsett att antingen ha en farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan som syftar till att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner, eller användas för att ställa en diagnos | Departement |
| aktiv substans | Rikstermbanken | det ämne i ett läkemedel som ger en medicinsk effekt | Statliga myndigheter |
| aktiv substans | Rikstermbanken | det ämne i en vara, t.ex. ett läkemedel, som ger varans dess effekt | Departement |
| aktiv substans verksamt ämne |
Rikstermbanken | det innehållsämne i ett läkemedel som ger en medicinsk effekt | Statliga myndigheter |
| aktiv utrustning | Rikstermbanken | utrustning som aktivt överför eller vidareförmedlar signaler för elektroniska kommunikationstjänster | Statliga myndigheter |
| aktiva kort | Rikstermbanken | kort som är utgivna av Högkvarteret och som får innehålla signal-skyddsnycklar samt har försetts med någon av följande benämningar: a) Totalförsvarets Aktiva Kort (TAK), b) Totalförsvarets Elektroniska ID-kort (TEID), eller c) Totalförsvarets Nyckelbärarkort (NBK) | Statliga myndigheter |
| aktivera | Rikstermbanken | göra aktiv; få att fungera | Statliga myndigheter |
| aktivera | Rikstermbanken | redovisa en tillgång i balansräkningen | Statliga myndigheter |
| aktivering | Rikstermbanken | omvandling av ett stabilt ämne till ett radioaktivt ämne genom neutronbestrålning | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | antalet atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitet | Rikstermbanken | led i en process | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | åtgärder eller arbetsinsatser genom vilka inputs, såsom pengar, tekniskt stöd och andra typer av resurser, tas i anspråk för produktion av specifika outputs | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | något man håller på med på ett organiserat och aktivt sätt | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | verksamhet inom en myndighet | Statliga myndigheter |
| aktivitet arbetssteg |
Rikstermbanken | identifierbar sekvens av avsiktliga händelser | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | antalet sönderfall per tidsenhet i ett radioaktivt material | Departement |
| aktivitet | Rikstermbanken | mätbar fysikalisk storhet som anger antalet radioaktiva sönderfall per tidsenhet och används för att ange mängden av en viss radionuklid | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | enskild insats som omfattas av ansökan om stöd till mervärden i jordbruket och genom vilken ansökta kostnader har uppstått | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | den fysikaliska storhet som anger antalet radioaktiva sönderfall per tidsenhet | Statliga myndigheter |
| aktiviteter | Rikstermbanken | arbetet med att planera och färdigställa prestationer | Statliga myndigheter |
| aktiviteter i det dagliga livet f ADL |
Rikstermbanken | samlingsbegrepp för de grundläggande aktiviteterna i en normal livsföring: att sköta sin hygien, enklare städning, inköp etc. | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning AE |
Försäkringskassan | förmån som kan betalas ut till en försäkrad som är 18–29 år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år, eller som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå eller gymnasienivå vid ingången av juli det år då han eller hon fyller 19 år | Förmåner vid arbetskada |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning till den som är mellan 19 och 29 år och vars arbetsförmåga är nedsatt pga. sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning för den som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning för den som är mellan 19 och 29 år och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under en längre tid | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning i form av garantiersättning | Försäkringskassan | aktivitetsersättning som betalas ut till en person som saknar inkomstrelaterad aktivitetsersättning eller vars inkomstrelaterade aktivitetsersättning understiger en viss nivå | Förmåner vid arbetskada |
| aktivitetsersättning i form av inkomstrelaterad ersättning inkomstrelaterad aktivitetsersättning |
Försäkringskassan | aktivitetsersättning som betalas ut till en person som har en fastställd pensionsgrundande inkomst för minst ett år under en viss tidsperiod närmast före det år då försäkringsfallet inträffade | Förmåner vid arbetskada |
| aktivitetsersättning vid förlängd skolgång | Försäkringskassan | aktivitetsersättning som kan betalas ut till en person som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå eller gymnasial nivå vid ingången av juli det år då han eller hon fyller 19 år | Förmåner vid arbetskada |
| aktivitetsförmågeutredning AFU |
Försäkringskassan | standardiserad försäkringsmedicinsk utredning som utförs av en läkare som genomgått utbildning för ändamålet i Försäkringskassans regi | Förmåner vid arbetskada |
| aktivitetsklass | Rikstermbanken | Används i dessa föreskrifter för att kategorisera arbetsintensitet. Klasserna beskrivs med hjälp av två olika variabler: energiomsättning i W/m² och ”arbetstyngd”. Den sistnämnda bedöms med ledning av en beskrivning av typiska arbetsuppgifter och statistiska data från undersökningar av sambandet mellan arbete och energiomsättning. | Statliga myndigheter |
| aktivitetsmål | Rikstermbanken | mål om särskilda åtgärder eller aktiviteter som förväntas bidra till utsläppsminskningar | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitetsrapport | Myndighetstermlistan | redovisning av aktiviteter som utförts under en viss tidsperiod | Myndighetsgemensamma begrepp |
| aktivitetsrapport | Rikstermbanken | redovisning av aktiviteter som utförts under en viss tidsperiod | Statliga myndigheter |
| aktivitetsrapportera | Myndighetstermlistan | (Arbetsförmedlingen:) redovisa genomförda eller planerade aktiviteter som bidrar till att man får ett arbete eller börjar studera | Myndighetsgemensamma begrepp |
| aktivitetsrapportera | Rikstermbanken | (Arbetsförmedlingen:) redovisa genomförda eller planerade aktiviteter som bidrar till att man får ett arbete eller börjar studera | Statliga myndigheter |
| aktivitetsstöd AS |
Försäkringskassan | förmån som kan betalas ut till en person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och har fyllt 25 år eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring | Arbetsmarknadsstöd |
| aktivitetsstöd | Rikstermbanken | ekonomisk ersättning till arbetssökande under den tid de deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program som beslutats av Arbetsförmedlingen | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitetsstöd | Rikstermbanken | ersättning till arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program | Statliga myndigheter |
| aktivt deltagande | Rikstermbanken | I projekt inom Ung och Aktiv i Europa är det deltagarna själva som ska vara aktiva. Deltagarna ska ”äga” projekten och vara aktiva aktörer, inte konsumenter. | Statliga myndigheter |
| aktivt kol | Rikstermbanken | högporöst kol med förmåga att adsorbera ämnen ur luft eller vatten | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivt kol | Rikstermbanken | små, mycket porösa (rika på porer) kolkorn som tillsammans får en mycket stor absorberande yta | Statliga myndigheter |
| aktivt kort | Rikstermbanken | Aktiva kort utgivna av Högkvarteret som har försetts med någon av följande beteckningar: a) Totalförsvarets Aktiva Kort (TAK), b) Totalförsvarets Elektroniska ID-kort (TEID), eller c) Totalförsvarets Nyckelbärarkort (NBK). | Statliga myndigheter |
| aktivt roder | Rikstermbanken | roder som kan vara försett med en yttre ledad del, som ger en ökad rodereffekt, eller en särskilt utformad roderprofil | Departement |
| aktivt slam | Rikstermbanken | Biologisk rening av avloppsvatten liknar den naturliga rening som sker i ett vattendrag, men nedbrytningen av avfallet (det organiska materialet) går mycket fortare i reningsverket, eftersom man där kan upprätthålla en hög halt av nedbrytande mikroorganismer, så kallat aktivt slam, och samtidigt blåsa in luft som tillför syre. Det aktiva slammet, som består av bakterier och encelliga djur, används i reningsverkets luftningsbassänger. Aktivslamprocesser är syrekrävande. | Statliga myndigheter |
| aktivt slam | Rikstermbanken | Biologisk rening av avloppsvatten liknar den naturliga rening som sker i ett vattendrag men nedbrytningen av avfallet (det organiska materialet) går mycket fortare i reningsverket, eftersom man där kan upprätthålla en hög halt av nedbrytande mikroorganismer, s.k. aktivt slam, och samtidigt blåsa in luft som tillför syre. Det aktiva slammet, som består av bakterier och encelliga djur, används i reningsverkets luftningsbassänger. Aktivslamprocesser är syrekrävande, alltså aeroba. | Statliga myndigheter |
| aktivt ägande | Rikstermbanken | ägande där ägaren spelar en aktiv roll för att utveckla ägda bolag | Övrig offentlig verksamhet |
| aktkappa | Rikstermbanken | det omslag som handlingarna förvaras i | Statliga myndigheter |
| aktomslag | Rikstermbanken | förvaringsmedel, bestående av papper, kartong eller papp, avsett att omsluta och avskilja handlingar | Statliga myndigheter |
| aktomslag fascikelomslag |
Rikstermbanken | förvaringsmedel vanligen bestående av papper eller kartong som viks kring handlingar | Kommuner |
| aktra perpendiklarna | Rikstermbanken | Aktra ändpunkterna av längden. | Statliga myndigheter |
| aktsam | Rikstermbanken | som handlar på ett sätt som är avsett att undvika skada | Statliga myndigheter |
| aktuell skatt | Rikstermbanken | den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period | Statliga myndigheter |
| aktuell tid | Rikstermbanken | centraleuropeisk tid med övergång till sommartid | Statliga myndigheter |
| aktuell tid (dygn) | Rikstermbanken | dygn som avser kl. 00.00--24.00 och som justeras en timme framåt under sommarperioden | Statliga myndigheter |
| aktuell trafik | Rikstermbanken | kontrollerad trafik för vilken separation normalt ska åstadkommas genom ATC försorg, men som i förhållande till en viss kontrollerad flygning inte är separerad från denna med föreskrivna minima | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | människa eller organisation som agerar i samverkan | Övrig offentlig verksamhet |
| aktör | Rikstermbanken | organisation, gruppering eller person som bedöms kunna påverka operationsmiljön | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | Aktörer är de formella organisationer (antingen offentliga, privata eller ideella) som använder WIS. | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | part på elmarknaden som agerar under affärsmässiga former | Statliga myndigheter |
| aktörer | Rikstermbanken | alla tillverkare och/eller importörer och/eller nedströmsanvändare i en distributionskedja | Statliga myndigheter |
| aktörsadministratör | Rikstermbanken | användare som tilldelats behörighet att administrera aktörens uppgifter och användare i WIS | Statliga myndigheter |
| aktörsavtal, Nord Pool | Rikstermbanken | avtal som tecknas med elbörsen Nord Pool ASA för att ge tillgång till elspotmarknaden och/eller elterminsmarknad | Statliga myndigheter |
| AKU | Rikstermbanken | Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, en urvalsundersökning som görs en gång per månad och omfattar 22 000 personer | Statliga myndigheter |
| AKU arbetskraftsundersökningar |
Rikstermbanken | Månatlig enkätundersökning som utförs av SCB för att mäta bland annat arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. | Övrig offentlig verksamhet |
| akupunktur | Rikstermbanken | gammal kinesisk metod för sjukdomsbehandling eller smärtlindring med instick av nålar i kroppen efter bestämda regler | Statliga myndigheter |
| akustik | Rikstermbanken | läran om ljudet (exempelvis i olika miljöer) | Övrig offentlig verksamhet |
| akustik ljudlära |
Rikstermbanken | läran om toner och klanger ur ett fysikaliskt perspektiv | Statliga myndigheter |
| akustisk återkoppling rundgång, feedback |
Rikstermbanken | Uppstår bl.a. när en mikrofon kommer för nära en högtalare där mikrofonsignalen matas ut. Signalen ”går runt” i ett kretslopp tills det uppstår ett tjut. | Övrig offentlig verksamhet |
| akustiska underrättelser ACINT |
Rikstermbanken | inhämtningsdisciplin som fokuserar på information från akustiska fenomen | Statliga myndigheter |
| akut | Rikstermbanken | plötsligt inträdande, hastigt förlöpande (sjukdom) | Statliga myndigheter |
| akut allergi | Rikstermbanken | plötsligt inträdande överkänslighet för ämne | Statliga myndigheter |
| akut exponering | Rikstermbanken | situation där en ytvattenförekomst under en kortare tid har exponerats för förhöjd påverkan, t.ex. av ett kemiskt ämne | Statliga myndigheter |
| akut inhalationstoxicitet | Rikstermbanken | produkten mellan koncentration i luft och tiden för exponering som gör att 50 procent av de exponerade dör | Statliga myndigheter |
| akut p-piller | Rikstermbanken | benämning på den behandling som kan användas efter oskyddat samlag för undvikande av oplanerad graviditet | Statliga myndigheter |
| akut referensdos ARfD |
Rikstermbanken | den högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta under en begränsad tidsperiod (normalt en måltid eller upp till ett dygn) utan hälsorisk | Statliga myndigheter |
| akut referensdos ARfD |
Rikstermbanken | uppskattad mängd av ett ämne per kilo kroppsvikt som kan intas under kort tid, vanligen under en dag, utan risk för akuta hälsoeffekter med hänsyn även tagen till känsliga befolkningsgrupper, t.ex. barn och foster | Statliga myndigheter |
| akut strålsjuka | Rikstermbanken | Uppstår när levande vävnad får en stråldos som är så hög att ett stort antal celler förstörs och organet eller vävnadens funktion skadas. | Statliga myndigheter |
| akut toxicitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akuten | Rikstermbanken | kortform för akutmottagning | Statliga myndigheter |
| akutmottagning f akuten |
Rikstermbanken | avdelning på sjukhus för akutfall | Statliga myndigheter |
| akuttoxisk | Rikstermbanken | kraftig, tämligen omedelbar påverkan på en testorganism | Statliga myndigheter |
| akvakultur | Rikstermbanken | Vattenbruk, alltså odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger. | Statliga myndigheter |
| akvatisk | Rikstermbanken | som refererar till vattenmiljö | Riksdagen |
| akvatisk | Rikstermbanken | som hör samman med eller är bildat i vatten och vattenmiljöer | Statliga myndigheter |
| akvatisk | Rikstermbanken | Något som hör samman med eller är bildat i vatten och vattenmiljöer (aquaticus = som avser vatten). Ordet akvatisk återfinns i begrepp som t.ex. akvatisk miljö, akvatiska arter och akvatiska förhållanden. En akvatisk miljö kan vara lotisk (i rinnande vatten), limnisk (i sötvatten), brackvatten miljö eller saltvattensmiljö (i saltvatten i hav [marina miljöer] eller saltvattensjöar). | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | naturligt grundvattenmagasin | Övrig offentlig verksamhet |
| akvifer | Rikstermbanken | geologisk formation som har tillräcklig vattengenomsläpplighet för att avge vatten i användbara mängder för konsumtion | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | lager av geologiska material som är tillräckligt porösa och genomsläppliga för att medge ett betydande flöde eller uttag av grundvatten | Departement |
| akvifer | Rikstermbanken | ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder | Statliga myndigheter |
| akvifär | Rikstermbanken | ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| ALARA | Rikstermbanken | Innebär att gränsvärden sätts så lågt som möjligt utifrån det som går att uppnå genom goda jordbruks-, fiskeri- och produktionsmetoder och med hänsyn till de risker som konsumtion medför | Statliga myndigheter |
| ALARA | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alarmeringstjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att underrätta berörd enhet när ett luftfartyg behöver räddningstjänst samt i nödvändig omfattning stödja denna enhet | Statliga myndigheter |
| alarmeringstjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att underrätta vederbörande enheter när ett luftfartyg är i behov av räddningstjänst, samt i erforderlig grad bistå sådan enhet | Statliga myndigheter |
| albedo | Rikstermbanken | den del av solstrålningen som reflekteras från en yta | Övrig offentlig verksamhet |
| albit | Rikstermbanken | Ett vanligen vitt fältspatmineral (natriumplagioklas) med kemisk formel NaAlSi₃O₈ som är bergartsbildande bland såväl magmatiska som metamorfa bergarter. Albit uppvisar triklin symmetri och tillhör plagioklaserna. | Statliga myndigheter |
| aldehyd | Rikstermbanken | kemisk förening innehållande reaktiv aldehydgrupp | Statliga myndigheter |
| alexi | Rikstermbanken | oförmåga att kunna läsa skrift trots bibehållen synförmåga | Statliga myndigheter |
| alfa | Rikstermbanken | Ett positivt alfa-värde är den extra avkastning som investeraren får som belöning för att ha tagit större risk än att bara följa marknaden i övrigt, via ett normalt index. En positiv alfa-avkastning betyder således att fonden har slagit sitt index. | Statliga myndigheter |
| Alfa | Rikstermbanken | EU-program som vänder sig till dem som arbetar vid universitet, högskolor, företag eller organisationer i ett EU-land, och som vill utveckla ett samarbete med Latinamerika. Programmet möjliggör samarbete inom projekt som rör högskoleadministration och student- och personalutbyte. | Regeringen |
| alfa | Rikstermbanken | meravkastning utöver beta som genereras med hjälp av aktivt positionstagande | Statliga myndigheter |
| alfa-beta-separerad förvaltning | Rikstermbanken | Förvaltningen delas upp i två mandat, ett som är helt indexstyrt (beta) och ett som är helt indexbefriat (alfa). Målet med betaförvaltningen är en avkastning som motsvarar genomsnittet av marknaden, medan alfaförvaltningen ska ge ett positivt resultat utöver det. | Statliga myndigheter |
| alfabet | Rikstermbanken | uppsättning av alla bokstäver i ett språk med alfabetisk skrift, försedda med namn och ordnade i särskild följd | Statliga myndigheter |
| alfabetisk | Rikstermbanken | som hänför sig till ett alfabet | Statliga myndigheter |
| alfabetisk ordning | Rikstermbanken | den ordning i vilken bokstäverna i ett alfabet vanligen återges | Statliga myndigheter |
| alfabetisk ordning | Rikstermbanken | uppgiftsmängd, förtecknad i <RCON alfabetisk ordning <HONR 1>> | Statliga myndigheter |
| alfabetisk skrift | Rikstermbanken | skrift som hör till det alfabetiska skrivsystemet, i vilket en enskild bokstav, digraf eller trigraf i princip representerar ett enskilt fonem eller en enskild diftong | Statliga myndigheter |
| alfabetism | Rikstermbanken | förmågan att skriva och läsa skriven text | Statliga myndigheter |
| alfagroddar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alfanumerisk | Rikstermbanken | som består av både siffror och bokstäver | Statliga myndigheter |
| alfanumeriska uppgifter | Rikstermbanken | uppgifter som återges med bokstäver, siffror, särskilda tecken, mellanslag och skiljetecken | Regeringen |
| alfanumeriska uppgifter | Rikstermbanken | uppgifter som kan skrivas med bokstäver, siffror, mellanslag samt specialtecken och interpunktion | Departement |
| alfapartikel | Rikstermbanken | En alfapartikel består av två protoner och två neutroner, vilket är detsamma som en heliumatomkärna. Alfapartikeln slungas ut med hög energi, men når endast någon centimeter i luft. Alfastrålning tränger inte genom huden, men utgör en stor strålningsrisk om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen. Kan betecknas med den grekiska bokstaven α (alfa). | Statliga myndigheter |
| alfastrålning | Rikstermbanken | strålning som utgörs av positivt laddade partiklar, alfapartiklar | Övrig offentlig verksamhet |
| alfastrålning α-strålning |
Rikstermbanken | form av joniserande strålning som består av heliumkärnor | Statliga myndigheter |
| alfastrålning | Rikstermbanken | ström av alfapartiklar. | Statliga myndigheter |
| alfavärde | Rikstermbanken | förhållande (kvot) mellan producerad el och värme i ett kraftvärmeverk | Statliga myndigheter |
| alg | Rikstermbanken | växter av olika storlek som lever fritt flytande eller fastsittande i vatten, eller som fastsittande även på fuktiga ytor på land | Statliga myndigheter |
| algblomning vattenblomning |
Rikstermbanken | stora mängder cyanobakterier eller alger som är synliga på vattenytan eller i vattenmassan | Statliga myndigheter |
| alginater | Rikstermbanken | Salter av alginsyra (E 401--405). | Statliga myndigheter |
| algonk proterozoikum |
Rikstermbanken | Yngre prekambrium. | Statliga myndigheter |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förbestämda instruktioner och parametrar | Statliga myndigheter |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förutbestämda instruktioner och parametrar | Statliga myndigheter |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt och med begränsad eller ingen involvering av någon människa avgör exempelvis om huruvida en order ska läggas, tidpunkten när den i så fall ska läggas, priset, kvantiteten, och hur den ska hanteras efter det att den har lagts | Regeringen |
| alibi | Rikstermbanken | (bevis för) vistelse på annat ställe än brottsplatsen vid tidpunkten för ett brott | Statliga myndigheter |
| alienation | Rikstermbanken | borttagande av främmande kropp | Statliga myndigheter |
| alienerad | Rikstermbanken | som upplever alienation | Statliga myndigheter |
| alifater | Rikstermbanken | kolväten med mättad struktur (alifatiska kolväten) | Statliga myndigheter |
| alifatisk | Rikstermbanken | Sammanfattande beteckning för organiska ämnen av viss klass. | Statliga myndigheter |
| alifatiska kolväten | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för vissa organiska ämnen, hit hör t.ex. pentan, oktan och vissa industribensiner. | Statliga myndigheter |
| alkali | Rikstermbanken | hydroxider och karbonater av natrium och kalium samt numera även övriga alkalimetaller (litium, cesium och rubidium) och ammonium | Departement |
| alkalifältspat | Rikstermbanken | En samlingsbenämning för sådan fältspat där katjonen utgörs av alkalimetaller, t.ex. mineralen albit, pertit, mikroklin, ortoklas, adular och sanidin. | Statliga myndigheter |
| alkalina bergarter | Rikstermbanken | magmatiska bergarter med högre halt av Na₂O+K₂O än som fordras för att bilda fältspat med tillgänglig SiO₂ | Statliga myndigheter |
| alkalinitet | Rikstermbanken | mått på halten buffrande ämnen i en vattenlösning, dvs. ämnen som neutraliserar syra | Statliga myndigheter |
| alkalinitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alkalisering | Rikstermbanken | process där tillförseln av neutraliserande ämnen ökar vattnets eller markens alkalinitet så att vattnet eller marken blir mer basisk (får högre pH-värde) | Statliga myndigheter |
| alkalisering | Rikstermbanken | När dricksvatten, för att minska korrosionen i vattenledningarna, görs alkaliskt (basiskt) före distributionen ut till konsumenterna. I denna process tillsätts kalk, lut eller soda så att dricksvattnets pH-värde höjs till ca 8 och kolsyran i vattnet neutraliseras. | Statliga myndigheter |
| alkalisering | Rikstermbanken | den process där tillförseln av neutraliserande ämnen ökar vattnets eller markens alkalinitet så att vattnet eller marken blir mer basisk (får högre pH-värde) | Statliga myndigheter |
| alkalisk basisk |
Rikstermbanken | En alkalisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur. | Statliga myndigheter |
| alkalisk | Rikstermbanken | Basisk, vilket är motsatsen till sur. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur och pH högre än 7 är lösningen basisk. | Statliga myndigheter |
| alkoholabstinens | Rikstermbanken | de fysiska och psykiska symtom som uppstår om en alkoholberoende person plötsligt slutar dricka alkohol | Statliga myndigheter |
| alkoholberoende | Rikstermbanken | att vara beroende av alcohol | Statliga myndigheter |
| alkoholdryck | Rikstermbanken | dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent 1 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622) | Departement |
| alkoholdryck | Rikstermbanken | dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol | Departement |
| alkoholfri | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alkoholförgiftning | Rikstermbanken | förgiftningstillstånd orsakat av alcohol | Statliga myndigheter |
| alkoholhaltig | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alkoholhaltigt läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol | Departement |
| alkoholhaltigt preparat | Rikstermbanken | vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till vissa uppräknade tulltaxenummer och inte heller är sådant läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (1992:859) | Departement |
| alkoholiserad | Rikstermbanken | beroende och skadad av alkoholmissbruk | Statliga myndigheter |
| alkoholist | Rikstermbanken | person som är beroende och skadad av alkoholmissbruk | Statliga myndigheter |
| alkoholkoncentration | Rikstermbanken | relativ mängd alkohol, särskilt i blodet | Statliga myndigheter |
| alkoholmissbruk | Rikstermbanken | alltför stor konsumtion av alkohol | Statliga myndigheter |
| alkoholmissbrukare | Rikstermbanken | Om personen använder alkohol i sådan omfattning att det medför fysiska, psykiska eller sociala skadeverkningar för honom eller hans omgivning. | Statliga myndigheter |
| alkoholpsykos | Rikstermbanken | psykisk störning som uppträder i samband med alkoholism, t.ex. vid alkoholparanoia eller Korsakoffs sjukdom | Statliga myndigheter |
| alkoholresistent skumvätska AR |
Rikstermbanken | skumvätska som bildar ett skum som är motståndigt mot polära vätskor | Statliga myndigheter |
| alkydfärg | Rikstermbanken | färg bestående av en alkyd, lösningsmedel och pigment | Statliga myndigheter |
| alkydoljefärg | Rikstermbanken | alkydfärg som modifierats genom tillsats av oljefärg eller vice versa | Statliga myndigheter |
| alkylatbensin | Rikstermbanken | extra ren form av motorbränsle för motorer som saknar avgasreningsutrustning | Riksdagen |
| alkärr | Rikstermbanken | aldominerat område där vatten normalt når upp till eller över markytan | Statliga myndigheter |
| alkärrsmygga | Rikstermbanken | Enligt litteraturen gillar den alkärr. | Statliga myndigheter |
| All-IP | Rikstermbanken | En gemensam IP-infrastruktur som kan hantera alla nättjänster, inkl. fast kommunikation och mobilkommunikation för röst- och datatjänster samt videotjänster såsom TV. | Statliga myndigheter |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera former av en gen som förekommer i ett lokus; är allelernas antal större än två bildar de att system av multipla alleler | Statliga myndigheter |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera alternativa former av en gen | Departement |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera varianter av en gen | Statliga myndigheter |
| allemansrättsligt tillgänglig mark | Rikstermbanken | mark som allmänheten har rätt att i enlighet med allemansrätten utan hinder få uppehålla sig på eller passera fritt och nyttja för strövande, bad och annat friluftsliv | Statliga myndigheter |
| allergen | Rikstermbanken | ämne som orsakar att antikroppar bildas och som utlöser en fysisk reaktion (allergi) med dessa | Övrig offentlig verksamhet |
| allergen | Rikstermbanken | ämne som kan utlösa allergiska reaktioner | Statliga myndigheter |
| allergen allergiframkallande ämne |
Rikstermbanken | ämne som kan ge upphov till allergi | Statliga myndigheter |
| allergen | Rikstermbanken | allergiframkallande ämne | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighet som beror på en immunologisk reaktion | Övrig offentlig verksamhet |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighetstillstånd där kroppen reagerar mot ett visst eller vissa ämnen och där det immunologiska systemet är inkopplat | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighetsreaktion mot ämnen som de flesta tål | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | förvärvad ”överkänslighet” mot speciellt ämne | Statliga myndigheter |
| allergisk reaktion | Rikstermbanken | förändrad reaktion i kroppens immunförsvar vilken som regel uppstått genom upprepad kontakt med ett allergiframkallande ämne | Statliga myndigheter |
| allergiskt kontakteksem | Rikstermbanken | förändrat reaktionssätt i huden mot ämne efter kortare eller längre tids hudkontakt | Statliga myndigheter |
| allians | Rikstermbanken | säkerhetspolitisk överenskommelse mellan stater, oftast rörande försvarssamarbete och ömsesidigt bistånd i händelse av krig | Statliga myndigheter |
| alliansfrihet | Rikstermbanken | Att inte samarbeta med andra länder om ett gemensamt försvar. | Statliga myndigheter |
| allitteration uddrim |
Rikstermbanken | stilmedel som innebär att två eller flera ord i en ordförbindelse börjar på identiska eller likartade ljud eller ljudkombinationer | Statliga myndigheter |
| allmogeras | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | sådana begravningsplatser som är anordnade av församlingar, av kommuner eller annars av det allmänna | Statliga myndigheter |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | sådan begravningsplats som är anordnad av pastorat eller kyrklig samfällighet inom svenska kyrkan, av kommun eller annars av det allmänna | Departement |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | begravningsplats som är anordnad av församlingar, av kommuner eller annars av det allmänna | Statliga myndigheter |
| allmän beredning | Rikstermbanken | diskussion mellan statsråden i regeringen i omfattande eller principiellt viktiga frågor | Regeringen |
| allmän byggnad | Rikstermbanken | byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning | Departement |
| allmän debattimme | Rikstermbanken | debatt där ledamöterna kan lyfta aktuella frågor | Riksdagen |
| allmän domstol | Rikstermbanken | De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar. | Statliga myndigheter |
| allmän domstol | Rikstermbanken | Tingsrätt -- Hovrätt -- Högsta domstolen. | Statliga myndigheter |
| allmän domstol | Rikstermbanken | De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. | Riksdagen |
| allmän domstol | Rikstermbanken | domstol som, till skillnad från specialdomstol, är behörig att ta upp mål i allmänhet | Statliga myndigheter |
| allmän farled | Rikstermbanken | farled som inrättats som allmän farled och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5) | Statliga myndigheter |
| allmän flygtrafik | Rikstermbanken | flygningar som utförs i enlighet med civila trafikregler och procedurer | Statliga myndigheter |
| allmän folkpension f AFP |
Rikstermbanken | pension som ingår i den allmänna försäkringen och utgår till alla från 65 år oberoende av inkomstläge och tidigare inkomster | Statliga myndigheter |
| allmän försäkring | Rikstermbanken | försäkring som består av sjukförsäkring med föräldrapenning samt ålderspension | Statliga myndigheter |
| allmän förvaltningsdomstol | Rikstermbanken | Förvaltningsdomstolarna består av tre instanser; förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. | Statliga myndigheter |
| allmän grundläggande militär utbildning | Rikstermbanken | det inledande skedet av den militära grundutbildningen inom Försvarsmakten | Statliga myndigheter |
| allmän hamn | Rikstermbanken | hamn som inrättats som allmän hamn och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5) | Statliga myndigheter |
| allmän hamn | Rikstermbanken | Departement | |
| allmän handling | Försäkringskassan | handling som har kommit in till en myndighet eller är upprättad vid myndigheten och som förvaras på myndigheten | Allmän juridik |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling kan vara till exempel ett brev, e-brev, en ljudinspelning eller en videoinspelning. För att en handling ska vara allmän krävs att den förvaras hos myndigheten. Dessutom måste den antingen vara inkommen till myndigheten eller upprättad där. En allmän handling är ofta offentlig. Det betyder att vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan vara sekretessbelagda, det vill säga hemliga. Hos varje myndighet finns en särskild tjänsteman, registrator, som ansvarar för hantering av allmänna handlingar. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator eller en mobiltelefon, såsom e-post, SMS-meddelanden, uppgifter i en databas eller en bild av en elektronisk faktura. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | Handling hos en myndighet, ska oftast vara tillgänglig för alla. En allmän handling är en handling som har kommit in till en myndighet eller upprättats vid en myndighet och som förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara tillgängliga för alla att ta del av, om sekretess inte föreligger. | Riksdagen |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som har inkommit till eller upprättats av en myndighet och som förvaras där | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling är allmän om den har kommit in till eller upprättats vid en myndighet och förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa, om inte sekretess föreligger. | Regeringen |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som förvaras hos en myndighet och som antingen inkommit dit eller upprättats där | Riksdagen |
| allmän handling | Rikstermbanken | framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel och som förvaras hos myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndighet, TF 2:3 | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som har kommit in eller upprättats och som förvaras hos en myndighet | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | varje handling som har kommit in till eller är upprättad hos en statlig eller kommunal myndighet och som förvaras hos myndigheten | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | detsamma som i 2 kap tryckfrihetsförordningen, dvs. handling som är inkommen till eller upprättad hos myndighet och förvaras hos myndighet | Kommuner |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling är allmän om den förvaras hos myndigheten och har kommit in dit eller har upprättats där | Regionala myndigheter |
| allmän handling | Skatteverket | En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator eller en mobiltelefon, såsom e-post, SMS-meddelanden, uppgifter i en databas eller en bild av en elektronisk faktura. | Öppna företagsdata |
| allmän jämvikt | Rikstermbanken | situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, dvs. att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader | Statliga myndigheter |
| allmän jämvikt | Rikstermbanken | situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, det vill säga att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader | Statliga myndigheter |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | En modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad. I modellen antas ekonomin anpassa sig till prisförändringar på de olika marknaderna, så att utbud och efterfrågan på lång sikt kommer i jämvikt på varje marknad. Modellen beräknar hur en störning i en del av ekonomin (exempelvis en prisförändring på energi) påverkar utbud och efterfrågan på alla marknader, därav termen ”allmän” jämvikt till skillnad från partiell jämvikt, som kan avse t.ex. en enskild bransch. | Departement |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad | Övrig offentlig verksamhet |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | aggregerad modell som fångar upp återverkningar i ekonomin, då denna anpassar sig från ett jämviktsläge till ett annat, där alla marknader i ekonomin befinner sig i jämvikt | Departement |
| allmän kombinationsförmåga | Rikstermbanken | en individs värde grundat på dess avkommors medelvärde om de paras med resten av populationen | Statliga myndigheter |
| allmän motionstid | Rikstermbanken | period då ledamöterna fritt får lämna förslag i olika ämnen | Riksdagen |
| allmän pension | Pensionsmyndigheten | Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna ålderspensionen består av inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension. | Pension |
| allmän pension | Rikstermbanken | sammanfattande benämning på folkpension och allmän tilläggspension | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | den statliga pension som alla som arbetat och bott i Sverige har rätt till | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | pension enligt lag | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | pension som man har rätt till enligt lag | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Pensionsmyndigheten | Allmän pensionsavgift är den del av pensionsavgiften som du själv betalar via preliminärskatten. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent av din inkomst upp till avgiftstaket (8,07 inkomstbasbelopp). När du sedan betalar den slutliga skatten får du tillbaka den allmänna pensionsavgiften från staten. | Pension |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den del av pensionsavgiften, 7 procent av inkomsten upp till avgiftstaket, som den försäkrade betalar själv tillsammans med preliminärskatten | Departement |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | avgift som enskilda betalar via inkomstskatten | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den del av pensionsavgiften som den enskilde betalar själv via preliminärskatten | Statliga myndigheter |
| Allmän pensionsfond f AP-fond |
Rikstermbanken | antal statliga fonder som skapats för att förvalta pensioner | Statliga myndigheter |
| allmän plats | Rikstermbanken | gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov | Statliga myndigheter |
| allmän plats | Rikstermbanken | enligt ordningslagen mark som omfattar allmän väg, gata, torg, park eller annat område som är tillgängligt för allmänheten | Statliga myndigheter |
| allmän plats | Rikstermbanken | en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov | Departement |
| allmän radiokommunikation | Rikstermbanken | operationell och allmän radiotrafik annan än nöd-, il- och säkerhetsmeddelanden | Statliga myndigheter |
| allmän reaktion | Rikstermbanken | reaktion som drabbar hela kroppen | Statliga myndigheter |
| allmän rättshjälp | Rikstermbanken | Rättshjälpslag (1996:1619) | Statliga myndigheter |
| allmän samlingslokal | Rikstermbanken | lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet | Departement |
| allmän sammankomst | Rikstermbanken | 1. sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, 2. föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning eller för att meddela allmän eller medborgerlig bildning, 3. sammankomster som hålls för religionsutövning, 4. teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnärligt verk, samt 5. andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas | Departement |
| allmän sammankomst | Rikstermbanken | sammankomst som allmänheten har tillträde till | Statliga myndigheter |
| allmän service | Rikstermbanken | Allmän service avser i den renodlade formen standardiserad information och hänvisningar som medborgaren kan erhålla via alla servicekanaler. Det kan gälla rutinartade upplysningar per telefon, information på webben, broschyrer eller blanketter brevledes från olika myndigheter eller organisationer. Medborgaren kan också få tillgång till detta genom att personligen besöka en obemannad servicepunkt eller ett bemannat kontor där en person på plats kan besvara rena faktafrågor. | Departement |
| allmän sjukförsäkring | Rikstermbanken | den del av den allmänna försäkringen som omfattar läkarvårdsersättning, reseersättning, läkemedelsförmåner, tandvårdsförsäkring, sjukgymnastikersättning, ersättning för sjukhusvård samt sjukpenning och föräldrapenning | Statliga myndigheter |
| allmän tilläggspension f ATP |
Rikstermbanken | ett tillägg till folkpensionen vars storlek är beroende av tidigare arbetsinkomst i det gamla pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| allmän trafikplikt | Rikstermbanken | krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor | Regeringen |
| allmän VA-anläggning | Rikstermbanken | VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen | Statliga myndigheter |
| allmän väg | Rikstermbanken | väg som förklarats vara allmän eller byggts och upplåtits såsom allmän enligt väglagen | Statliga myndigheter |
| allmän väg | Rikstermbanken | riksväg eller länsväg | Departement |
| allmän väg | Rikstermbanken | väg som anläggs eller förändras till allmän väg enligt väglagen | Statliga myndigheter |
| allmän vägledning | Rikstermbanken | En tjänsteman informerar, vägleder eller förklarar innehållet i ett ärende. Medborgarna kan vilja ha någon form av personlig kontakt, per telefon eller i ett kontor. Orsaken kan t.ex. vara att den skrivna informationen är ofullständig eller svårtolkad eller att en blankett är otydligt formulerad. Bedömning av tjänstebehov avser det moment där det avgörs hur omfattande och vad slags insatser medborgaren behöver. Det är ett både viktigt och kritiskt moment, eftersom en felbedömning kan innebära ökade kostnader för den enskilde och myndigheten. | Departement |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK. Allmänna åklagare är: riksåklagaren och vice riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare, chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare. | Statliga myndigheter |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | den som på det allmännas vägnar väcker åtal och för ansvarstalan för brott som hör under allmänt åtal | Statliga myndigheter |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | jurist som är anställd av staten och som har att leda förundersökning vid svårare brott och besluta om tvångsåtgärder; en allmän åklagare har behörighet att vid allmän domstol föra ansvarstalan i allmänt åtal | Statliga myndigheter |
| allmän- och affärsflyg | Rikstermbanken | all civil luftfart annan än kommersiell linjetransport samt civil luftfart som sker på begäran och mot ersättning | Regeringen |
| allmänbelysning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmänbelysning | Rikstermbanken | belysning som vanligen åstadkommes genom likformigt placerade armaturer i arbetslokal eller arbetsområde | Statliga myndigheter |
| allmänfarlig vårdslöshet | Rikstermbanken | det att av vårdslöshet framkalla fara för sådan skada som krävs för ansvar för mordbrand eller allmänfarlig ödeläggelse, BrB 13:6 | Statliga myndigheter |
| allmänfarlig ödeläggelse | Rikstermbanken | det att uppsåtligen genom explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd framkalla fara för annans liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av annans egendom, BrB 13:3 | Statliga myndigheter |
| allmänfarligt brott | Rikstermbanken | gemensam beteckning för de brott som innebär att människor eller egendom utsätts för stora risker, t. ex. allmänfarlig vårdslöshet, mordbrand, sabotage, allmänfarlig ödeläggelse och miljöbrott | Statliga myndigheter |
| allmänflyg | Rikstermbanken | aerial work, privatflyg och skolflyg, oftast med mindre flygplan | Departement |
| allmängrav | Rikstermbanken | Avser äldre typer av gravplatser för kista eller urna. Gravsättning skedde i löpande följd. Allmängravar uppläts utan kostnad och utan gravrätt. Gravsättning enligt detta system upphörde 1964. Kvarvarande gravplatser kan omvandlas till gravrätter. | Statliga myndigheter |
| allmänläkare | Rikstermbanken | I detta betänkande benämns specialistläkare i allmänmedicin för allmänläkare, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Vanligt förekommande andra benämningar är distriktsläkare, husläkare och familjeläkare. | Departement |
| allmänläkare | Rikstermbanken | läkare med specialistbehörighet i allmänmedicin enligt Socialstyrelsens definition | Statliga myndigheter |
| allmänläkare | Rikstermbanken | läkare med specialistutbildning i allmänmedicin | Statliga myndigheter |
| allmänmedicin | Rikstermbanken | specialitet för läkare i primärvård | Statliga myndigheter |
| allmänna anställningsvillkor | Rikstermbanken | regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner, t.ex. försäkringar, övertid, semester och annan ledighet | Statliga myndigheter |
| allmänna anställningsvillkor | Rikstermbanken | regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner -- till exempel former för anställning, regler om övertid, ledighet och försäkringar. | Statliga myndigheter |
| allmänna arvsfonden | Rikstermbanken | fond till vilken överförs kvarlåtenskap efter personer som avlidit utan att efterlämna arvsberättigade anhöriga eller testamentstagare | Statliga myndigheter |
| allmänna avdrag | Rikstermbanken | avdrag som minskar din beskattningsbara inkomst | Övrig offentlig verksamhet |
| allmänna avtalsvillkor | Rikstermbanken | En överenskommelse mellan Konsumentverket och elföretagens branschorganisation Svensk Energi. Avtalsvillkoren klargör vad som gäller mellan konsumenter och näringsidkare i förhållande till nätföretag och elhandlare. Det finns fyra olika allmänna avtalsvillkor: Nät 2004 K, Nät 2004 N, El 2004 K och El 2004 N. Nät betyder att villkoren gäller nätavtal, El betyder att villkoren gäller elhandelsavtal. K står för konsumentkund och N för näringsidkare. | Statliga myndigheter |
| allmänna biblioteksväsendet | Rikstermbanken | Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. | Departement |
| allmänna domstolar | Rikstermbanken | tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen | Regionala myndigheter |
| allmänna färdmedel | Rikstermbanken | Sätt att resa, exempelvis med buss och tåg (inte bil). | Statliga myndigheter |
| allmänna intressen | Rikstermbanken | intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen | Statliga myndigheter |
| allmänna medel | Rikstermbanken | statliga eller kommunala ekonomiska tillgångar | Statliga myndigheter |
| allmänna mål a-mål |
Kronofogden | mål om skulder till stat och kommun | |
| allmänna mål A-mål |
Rikstermbanken | mål hos Kronofogdemyndigheten som rör betalningskrav från den offentliga sektorn, det vill säga skulder till stat och kommun | Statliga myndigheter |
| allmänna mål a-mål |
Rikstermbanken | mål om skulder till stat och kommun | Statliga myndigheter |
| Allmänna preferenssystemet GSP |
Rikstermbanken | EU:s preferenssystem för utvecklingsländer. | Regeringen |
| Allmänna preferenssystemet GSP |
Rikstermbanken | EU:s preferenssystem för utvecklingsländer. GSP+ är ett delsystem i det allmänna preferenssystemet som omfattar extra preferenser för de länder som ratificerat och som tillämpar åtagandena i ett tjugotal internationella konventioner, främst på områdena arbetsrätt och mänskliga rättigheter. EBA (Everything But Arms). är också ett delsystem inom allmänna preferenssystemet för de minst utvecklade länderna, som erbjuder tullfrihet för samtliga varor utom vapen vid import till EU. | Regeringen |
| Allmänna reklamationsnämnden ARN |
Rikstermbanken | ARN är en statlig myndighet som prövar konsumenttvister. ARN prövar opartiskt och gratis tvister mellan konsumenter och företag. Anmälan kan göras av en enskild konsument som har en tvist med en näringsidkare om köp av en vara, tjänst eller ”annan nyttighet”. ARN prövar inte tvister som understiger ett visst värde, som för elfrågor är 2 000 kronor. | Statliga myndigheter |
| allmänna reklamationsnämnden f ARN |
Rikstermbanken | myndighet som prövar tvister mellan konsument och näringsidkare om konsumentköp och konsumenttjänster, t. ex. fel i köpta varor | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | sådana rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | En myndighet ger ibland ut allmänna råd tillsammans med en föreskrift. De allmänna råden hjälper dig att använda myndighetsföreskriften genom att förtydliga begrepp eller genom att visa hur du kan eller bör handla i en viss situation. Allmänna råd är inte tvingande på samma sätt som föreskriften. | Övrig offentlig verksamhet |
| allmänna råd | Rikstermbanken | generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas i olika hänseenden | Regeringen |
| allmänna råd | Rikstermbanken | sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| Allmänna rådet | Rikstermbanken | Rådet är WTO:s högsta beslutande organ i Genève och sammanträder med jämna mellanrum. Deltagare är ländernas WTO-ambassadörer eller motsvarande. De har befogenhet att agera för ministerkonferensens räkning. | Statliga myndigheter |
| allmänna rådet | Rikstermbanken | Möten mellan EU:s utrikesministrar (General Affairs and External Relations Council, GAERC). Vid utrikesministrarnas möten finns frågor inom olika politikområden, inte bara de som gäller utrikes- och säkerhetspolitik, på dagordningen. | Regeringen |
| Allmänna rådet | Rikstermbanken | Samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande. | Övrig offentlig verksamhet |
| allmänna ursprungsregler icke-preferentiella ursprungsregler |
Rikstermbanken | För att kunna tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument samt av handelsstatistiska skäl, måste en varas ursprungsland kunna bestämmas, dvs. man måste veta var varan kommer ifrån. Kyotokonventionen och WTO:s avtal om ursprungsregler innehåller grundläggande regler. Om en vara i sin helhet framställts i ett land får varan ursprung i landet ifråga. Om varan däremot framställts i två eller flera länder (eller innehåller material från flera länder) får den ursprung i det land där den genomgick den sista väsentliga bearbetningen. Det är vanligt att en sån bearbetning anses ha skett om varan fått en annan tullposition än insatsvarorna (nummerväxlingskriteriet), dvs. varorna har klassificerats om, eller ett visst procentuellt mervärde (värderegeln) har tillförts. | Statliga myndigheter |
| allmänna val | Rikstermbanken | val till bl.a. riksdagen som hålls i hela landet | Riksdagen |
| allmänna val | Rikstermbanken | Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den andra söndagen i september. Extra val kan hållas mellan ordinarie val. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. | Regeringen |
| allmänna val | Rikstermbanken | på allmän rösträtt baserade val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige | Statliga myndigheter |
| allmänning | Rikstermbanken | Juridiskt begrepp. Allmänningar var gemensamma för en grupp av personer. Det kunde vara en by, byallmänning, en socken, sockenallmänning, ett härad, häradsallmänning eller ett landskap, landsallmänning. Allmänningar skiftades successivt bort under 1700-, 1800- och 1900-talet men det återstår ofta många allmänningar än i dag. | Statliga myndigheter |
| allmänning | Rikstermbanken | mark ägd av samfällighet | Statliga myndigheter |
| allmännyttiga bostadsföretag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmännyttiga tjänster | Rikstermbanken | Termerna ”tjänster av allmänt intresse” och ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” får inte förväxlas med ”allmännyttiga tjänster”, som är mindre exakt. Den termen kan ha olika betydelser och kan därför ge upphov till förvirring. Ibland avses att en tjänst tillhandahålls allmänheten eller att en tjänst tilldelats en specifik roll med allmänt intresse, och i andra fall avses ägarrollen eller den rättsliga statusen hos den som tillhandahåller tjänsten. (Termerna ”allmännyttiga tjänster” och ”offentliga sektorn” blandas ibland ihop. Den offentliga sektorn omfattar all offentlig förvaltning och alla företag som kontrolleras av myndigheter.) Termen kommer därför inte att användas i vitboken. | Regeringen |
| allmännyttigt bostadsföretag | Rikstermbanken | Lag (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag, 1 kap. 7 § | Statliga myndigheter |
| allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag | Rikstermbanken | aktiebolag som en kommun eller flera kommuner gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i allmännyttigt syfte 1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, 2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och 3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget | Departement |
| allmänpolitisk debatt | Rikstermbanken | debatt där ledamöterna kan tala i valfritt ämne | Riksdagen |
| allmänpraktiker | Rikstermbanken | allmänpraktiserande läkare, allmänläkare med egen praktik eller verksam i läkargrupp eller läkarhus | Statliga myndigheter |
| allmänprevention | Rikstermbanken | den avskräckande verkan som bestraffning har på allmänhetens benägenhet att begå brott | Statliga myndigheter |
| allmänt barnbidrag ABB |
Försäkringskassan | form av barnbidrag som betalas ut en gång i månaden för varje barn från och med månaden efter barnets födelse till och med det kvartal då barnet fyller 16 år | Familjeförmåner |
| allmänt barnbidrag | Rikstermbanken | förmån som utbetalas som bidrag till uppehälle och uppfostran för barn under 16 år som är bosatta i Sverige | Statliga myndigheter |
| allmänt frälse | Rikstermbanken | frälsejord som åtnjöt frihet från de gamla stående skatterna, jordeboksräntan och sedan 1644 från större delen av de yngre pålagorna | Statliga myndigheter |
| allmänt förhållande | Rikstermbanken | förhållande inom sektorn elektronisk kommunikation som påverkar sannolikheten för eller graden av negativ påverkan för ett givet hot | Statliga myndigheter |
| allmänt förhållande | Rikstermbanken | förhållande inom sektorn som påverkar sannolikheten för eller graden av negativ påverkan för ett givet hot | Statliga myndigheter |
| allmänt förvar | Rikstermbanken | betalning som deponeras hos länsstyrelsen när fordringen är tvistig eller borgenären vägrar ta emot betalningen, s.k. nedsättning i allmänt förvar | Statliga myndigheter |
| allmänt kommunikationsnät | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster | Statliga myndigheter |
| allmänt mål a-mål |
Rikstermbanken | mål om verkställighet avseende en fordran av offentligrättslig karaktär, t.ex. uttagande av böter och skatt | Departement |
| allmänt ombud | Rikstermbanken | statens representant i vissa typer av förvaltningsmål, t. ex. körkortsmål | Statliga myndigheter |
| allmänt tandvårdsbidrag ATB, tandvårdsbidrag, tandvårdscheck |
Försäkringskassan | form av statligt tandvårdsstöd som får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder | Statligt tandvårdsstöd |
| allmänt telefonnät | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga telefonitjänster och som möjliggör överföring av tal, telefaxmeddelanden, datakommunikation och andra former av kommunikation mellan nätanslutningspunkter | Departement |
| allmänt tillgänglig (elektronisk) databas | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmänt vatten | Rikstermbanken | Ett lands sjöterritorium -- landets inre vatten och landets territorialvatten -- delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten. Enskilt vatten omfattar inre vattenområden där strandägaren har ensamrätt till fiske, medan det i allmänt vatten är staten som bestämmer över fiskerättigheterna. | Statliga myndigheter |
| allmänt vatten | Rikstermbanken | Ett lands sjöterritorium -- landets inre vatten och landets territorialvatten -- delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten. Enskilt vatten omfattar inre vattenområden där strandägaren har ensam rätt till fiske, medan det i allmänt vatten är staten som bestämmer över fiskerättigheterna. | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | När en åklagare för ett åtal för ”det allmännas” räkning, dvs. samhällets. Det här gäller nästan alla brott. Åtal väcks av allmän åklagare. | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | brott som åtalas av allmän åklagare med eller utan medverkan av målsägande | Statliga myndigheter |
| allmäntillstånd | Rikstermbanken | term i läkarjournaler innebärande en grov uppskattning av patientens hälsotillstånd och kroppskonstitution | Statliga myndigheter |
| allmänventilation | Rikstermbanken | ventilation för att omhänderta luftföroreningar från människor, byggnadsmaterial, inventarier o.d. | Statliga myndigheter |
| allmålskanon | Rikstermbanken | artilleripjäs som brukas mot luft-, sjö- och markmål men används främst inom flottan | Statliga myndigheter |
| allofon | Rikstermbanken | fon, som utgör en av flera fonetiska realiseringar av samma fonem | Statliga myndigheter |
| allogen blodgivning | Rikstermbanken | Blod och blodkomponenter som tappas från en person och är avsedda för transfusion till en annan person, för användning i medicintekniska produkter eller som råvara vid tillverkning av läkemedel. | Statliga myndigheter |
| allograf | Rikstermbanken | varje särskild grafisk återgivning av ett grafem | Statliga myndigheter |
| allokerad återbäring | Pensionsmyndigheten | Allokerad återbäring är återbäring som är preliminärt fördelad mellan dem som är försäkrade. Den allokerade återbäringen är inte garanterad, utan försäkringsbolaget kan ta tillbaka återbäring om förvaltningen går sämre än väntat. | Pension |
| allokerad återbäring | Rikstermbanken | återbäring som är preliminärt fördelad | Statliga myndigheter |
| allokerad återbäring | Rikstermbanken | preliminärt fördelat överskott i en livförsäkring av sparandetyp som har tecknats i ett livförsäkringsföretag som drivs efter ömsesidiga principer | Statliga myndigheter |
| allokering | Rikstermbanken | Hur den totala konsumtionen och produktionen är fördelad mellan olika konsumenter respektive mellan olika producenter. | Departement |
| allokering | Rikstermbanken | fördelning | Statliga myndigheter |
| allokton | Rikstermbanken | överskjuten och transporterad berggrund | Statliga myndigheter |
| allokton | Rikstermbanken | sammansatt av material som inte har bildats på platsen | Statliga myndigheter |
| allomfattande utjämning | Rikstermbanken | utjämning där alla kommuner bedöms efter sin beräknade verksamhetskostnad | Departement |
| allomorf | Rikstermbanken | vart och ett av två eller flera skilda fonologiska uttryck för ett givet morfem | Statliga myndigheter |
| allonym alternativnamn |
Rikstermbanken | vart och ett av två eller flera ortnamn, använda som beteckning för samma topografiska objekt | Statliga myndigheter |
| allotment | Rikstermbanken | rättighet att använda en viss frekvens för täckning inom ett visst geografiskt område, utan att sändarstationernas positioner och karakteristik är givna på förhand | Statliga myndigheter |
| allrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| allspel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Allt utom vapen-initiativet | Rikstermbanken | Termen Allt utom vapen-initiativet ger fritt tillträde till EU:s marknad och befrielse från tullavgifter och kvoter för alla produkter från utvecklingsländer, med undantag för vapen och ammunition. Initiativet antogs av rådet den 26 februari 2001. | Departement |
| alluvial | Rikstermbanken | som hör till eller bildats genom rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| alluvial | Rikstermbanken | Något som hör till eller bildats genom rinnande vatten. Termen används t.ex. om lösa sedimentära avlagringar, sediment som förts vidare med ett vattendrag. En alluvialslätt är en svagt slutande slätt som uppkommit i en dalgång genom avsättning av sediment som transporterats med rinnande vatten. | Statliga myndigheter |
| alluvial kon | Rikstermbanken | sedimentationsområde nedströms bäckravin | Statliga myndigheter |
| alluviala bildningar | Rikstermbanken | vattensorterade mineralförekomster i floder eller på havsstränder | Departement |
| alluvialkon | Rikstermbanken | sedimentmassa avsatt utefter en strömfåra där en abrupt minskning av fårans lutning förekommer | Statliga myndigheter |
| alluvialslätt | Rikstermbanken | svagt lutande slätt som uppkommit i en dalgång genom avsättning av sediment som transporterats med rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| alluvium | Rikstermbanken | sedimentackumulation avsatt ur rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| allvarlig avvikande händelse | Rikstermbanken | händelse som inträffar i något steg i kedjan från donation till transplantation och som kan 1. leda till överföring av en smittsam sjukdom eller till döden, 2. vara livshotande eller invalidiserande eller medföra betydande funktionsnedsättning för patienten, eller 3. leda till eller förlänga sjukdom eller behov av sjukhusvård | Departement |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | varje biverkning som oavsett dos leder till döden, är livshotande, medför sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, orsakar bestående eller betydande invaliditet eller funktionsnedsättning eller förorsakar en medfödd anomali eller missbildning | Statliga myndigheter |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | biverkning som leder till döden, är livshotande, leder till allvarlig aktivitetsbegränsning eller funktionsnedsättning, utgörs av en medfödd missbildning eller defekt, eller långvariga symptom hos det behandlade djuret | Statliga myndigheter |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | icke avsedd reaktion, inbegripet smittsam sjukdom, hos den levande donatorn eller mottagaren som kan ha samband med något steg i kedjan från donation till transplantation, och som 1. kan leda till döden eller till ett livshotande eller invalidiserande tillstånd, 2. medför betydande funktionsnedsättning, eller 3. leder till eller förlänger sjukdom eller behov av sjukhusvård | Departement |
| allvarlig brottslig verksamhet | Rikstermbanken | verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver | Departement |
| allvarlig eller extraordinär händelse | Rikstermbanken | händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser | Departement |
| allvarlig händelse | Rikstermbanken | händelse som avviker från det normala | Regeringen |
| allvarlig händelse | Rikstermbanken | händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt | Statliga myndigheter |
| allvarlig incident | Rikstermbanken | varje incident som oavsett dos leder till döden, är livshotande, medför sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, orsakar bestående eller betydande invaliditet eller funktionsnedsättning eller förorsakar en medfödd anomali eller missbildning | Statliga myndigheter |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför verksamheten, eller för miljön | Departement |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten. | Statliga myndigheter |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, där olyckan utgörs av utsläpp, brand, explosion eller därmed jämförbar oönskad händelse, och orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp vid driften av en verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter och som medför allvarlig och omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa | Statliga myndigheter |
| allvarlig olycka | Rikstermbanken | händelse på en plats där utvinningsavfall hanteras som är hänförlig till hanteringen och som medför en allvarlig fara för människors hälsa eller miljön på kort eller lång sikt | Departement |
| allvarlig oväntad biverkning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allvarlig oönskad händelse | Rikstermbanken | varje oönskad medicinsk händelse som oavsett dos resulterar i dödsfall, är livshotande, kräver sjukhusvård eller förlänger ett redan påbörjat vårdtillfälle på sjukhus, förorsakar ett varaktigt eller betydelsefullt handikapp eller funktionsnedsättning, eller utgör en medfödd missbildning eller medfödd defekt | Statliga myndigheter |
| allvarlig oönskad reaktion | Rikstermbanken | varje oönskad medicinsk effekt som oavsett dos resulterar i dödsfall, är livshotande, kräver sjukhusvård eller förlänger ett redan påbörjat vårdtillfälle på sjukhus, förorsakar ett varaktigt eller betydelsefullt handikapp eller funktionsnedsättning, eller utgör en medfödd missbildning eller medfödd defekt | Statliga myndigheter |
| allvarlig psykisk störning | Rikstermbanken | Departement | |
| allvarlig risk | Rikstermbanken | risk som kräver ett snabbt ingripande och snabb uppföljning, inklusive fall där effekten inte är omedelbar | Regeringen |
| allvarlig vårdskada | Rikstermbanken | vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit | Departement |
| allvarliga deterministiska hälsoeffekter | Rikstermbanken | deterministiska hälsoeffekter som är livshotande eller medför bestående skador | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal svårt skadade (inkl. dödade) per polisrapporterad olycka | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal dödade eller svårt skadade per personskadeolycka | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal svårt skadade (inkl. dödade) per polisrapporterad personskadeolycka | Statliga myndigheter |
| allvarligt försörjningsavbrott | Rikstermbanken | kraftig och plötslig minskning av leveranserna av råolja eller petroleumprodukter till Europeiska unionen eller till en medlemsstat vare sig den medfört ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager eller inte | Statliga myndigheter |
| allvarligt sjukt barn | Försäkringskassan | barn som löper risk att avlida på grund av sjukdom eller som får behandling mot sjukdom och som riskerar att avlida utan behandlingen | Familjeförmåner |
| allvarligt tillbud | Rikstermbanken | tillbud där risken för haveri eller allvarlig skada varit mycket stor | Statliga myndigheter |
| allvarligt tillbud | Rikstermbanken | oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till en allvarlig skada på en person eller ett dödsfall | Statliga myndigheter |
| allvarligt tillbud ATB |
Rikstermbanken | tillbud där omständigheterna pekar på att ett haveri varit mycket nära att inträffa | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en väg | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | formation av en eller två rader med träd (vanligtvis lövträd) utefter en väg | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | I Miljöbalken definieras en allé som minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad som står i ett öppet landskap. Merparten av träden i en allé ska också bestå av vuxna träd för att allén ska vara biotopskyddad (se förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt 7 kapitlet, Miljöbalken). I detta arbete har allédefinitionen utökats till trädrader längs allmän väg, både alléer som står i ett öppet landskap men även i tätorter och längs torvmossar (en gammal förstärkningsmetod av vägens bärighet). Trädens ålder spelar heller ingen roll, då även unga nyplanterade alléer behöver skötsel. Utgångspunkten blir därför huvudsakligen att identifiera träd som har större kultur- och naturmässiga värden, eller som kan komma att utveckla sådana, oavsett olika juridiska definitioner. | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | studie som syftar till att finna den långsiktiga allokering av en förvaltares kapital som är bäst anpassad till förvaltarens åtaganden | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | analysmodell för att fastställa fondens långsiktiga normalportfölj | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | Analys genom Asset/Liability Modelling (tillgångs-/skuldanalys). Studerar i statistiska simuleringar hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fondens åtaganden. ALM-analysen ligger till grund för den långsiktiga tillgångsfördelning som definierar den strategiska portföljen. | Statliga myndigheter |
| ALM-studie | Rikstermbanken | Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag, som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet. De bedömningar som ligger till grund för analysen ska ta hänsyn till såväl demografiska förändringar i samhället som den allmänna ekonomiska utvecklingen. | Statliga myndigheter |
| aln | Rikstermbanken | Längdmått: 0,5938 m. 1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 verktum. Enligt Hannerberg var alnen vid yngre järnålder och under medeltid 1 ½ fot. | Statliga myndigheter |
| alnöit | Rikstermbanken | Säregen porfyrisk, vulkanisk bergart som bildats i sprickor runt ett upptill igentäppt vulkanrör, där en explosion ägt rum på grund av starkt stegrat gastryck. Alnöiten har en tät grönaktig eller svart grundmassa, i vilken det ligger utspritt upp till ett par centimeter stora strökorn bestående av glänsande flak av svart glimmer (biotit). Dessutom finns det ofta även en del bitar av äldre bergarter som slitits loss vid vulkanexplosionen. Alnöiten är kalkrik och vittrar därför lätt och flyter ut som en sörja då den exponeras för vatten och luft. Alnöit är Medelpads landskapssten. Magmatisk bergart. | Statliga myndigheter |
| alphorn | Rikstermbanken | samlingsnamn för långa trätrumpeter som används i herdekulturer | Statliga myndigheter |
| alpin veckning | Rikstermbanken | Tertiär bergskedjeveckning i Sydeuropa och Asien som fortfarande pågår. Den alpina orogenesen resulterade i bildningen av Alperna och Himalaya då Eurasien kolliderade med sydliga kontinenter. | Statliga myndigheter |
| ALS amyotrofisk lateralskleros |
Rikstermbanken | neurologisk sjukdom (sjukdom i nervsystemet) som innebär att de nervceller i hjärnan, hjärnstammen och den yttre ryggmärgen som styr kroppens rörelsefunktioner dör och ersätts med bindvävnad, vilket får till följd att musklerna i kroppen blir svaga och förtvinar, eftersom de inte får några impulser från nervsystemet | Departement |
| ALT argonlasertrabekuloplastik |
Rikstermbanken | trycksänkande behandling vid glaukom | Statliga myndigheter |
| Alt 4F | Rikstermbanken | fyrfältsväg med 2 + 2 körfält och 2,5 m mittremsa med mitträcke | Statliga myndigheter |
| altan | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| altan | Rikstermbanken | öppen utbyggnad som vilar på stöd eller en underliggande våning | Statliga myndigheter |
| ALTENER | Rikstermbanken | Program under EU-kommissionen för att öka förnybara energi källor. | Departement |
| alternativ finansiering av infrastruktur | Rikstermbanken | Innebär att en viss statlig investering finansieras på ett annat sätt än huvudregeln om anslagsfinansiering anvisar. Ett tydligt exempel på detta är lånefinansiering som tidigare använts i stor utsträckning inom infrastruktursektorn. | Statliga myndigheter |
| alternativ investeringsfond | Rikstermbanken | varje företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, vars verksamhet avser kollektiva investeringar i tillgångar och för vilket det inte krävs auktorisation enligt UCITS-direktivet | Departement |
| alternativ investeringsfond | Rikstermbanken | Bred definition som träffar en rad olika verksamheter och fondtyper, enligt lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder. Fonderna som träffas är dock inte sådana som kräver tillstånd enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder. | Statliga myndigheter |
| alternativ investeringsfond AIF-fond |
Rikstermbanken | företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare och som inte kräver auktorisation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EU av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (UCITS-direktivet) | Departement |
| alternativ pensionslösning | Pensionsmyndigheten | Alternativ pensionslösning är en tjänstepension som ersätter hela eller delar av den kollektivavtalade tjänstepensionen. | Pension |
| alternativ pensionslösning | Rikstermbanken | individuell tjänstepensionsförsäkring som ersätter hela eller delar av en kollektivavtalad tjänstepensionsförsäkring | Statliga myndigheter |
| alternativ telefoni | Rikstermbanken | teknik och metoder som kompenserar funktionsnedsättning för en person som inte kan eller har mycket svårt att kommunicera med tal/hörsel i taltelefon | Statliga myndigheter |
| alternativ tvistlösning | Rikstermbanken | förfarande för tvistlösning utanför ordinarie domstolsprocess | Regeringen |
| alternativ tvistlösning | Rikstermbanken | tvistlösning som äger rum vid en nämnd för alternativ tvistlösning | Departement |
| alternativa anläggningsmaterial | Rikstermbanken | anläggningsmaterial som består av biprodukter eller avfallsbaserade produkter i stället för nyproducerade ballastmaterial | Statliga myndigheter |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | allt utom konventionella drivmedel (bensin och diesel) | Departement |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | drivmedel med ett innehåll av mer än 50 (vol/vol) procent biokomponenter, som uppfyller hållbarhetslagens krav | Statliga myndigheter |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transporter och som kan bidra till förbättring av miljöprestandan inom transportsektorn. | Departement |
| alternativa drivmedel alternativa bränslen |
Rikstermbanken | Innefattar alla andra drivmedel utom konventionella drivmedel (bensin och diesel). I begreppet ingår förnybara drivmedel som etanol och biogas, men också fossila drivmedel som naturgas, och syntetiska drivmedel som DME eller syntetisk diesel som kan baseras på fossil naturgas eller förnybar biogas. | Statliga myndigheter |
| alternativa investeringsfonder | Rikstermbanken | företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, som i) tar emot kapital från ett antal investerare för att investera kapitalet i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och ii) inte kräver tillstånd enligt artikel 5 i UCITS-direktivet (dvs. värdepappersfond) | Regeringen |
| alternativbränslefordon | Rikstermbanken | fordon som kan drivas med alternativt drivmedel/bränsle -- normalt ett flerbränslefordon som tillika kan köras med ett konventionellt bränsle (bensin eller diesel) | Statliga myndigheter |
| alternativflygplats | Rikstermbanken | Alternativflygplatser innefattar någon eller några av följande: • Startalternativ: En alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om detta blir nödvändigt omedelbart efter start och då det inte är möjligt att använda avgångsflygplatsen. • Sträckalternativ: En alternativflygplats på vilken att luftfartyg skulle kunna landa efter att ha erhållit en onormal situation eller nödsituation under sträckflygning. • Destinationsalternativ: En alternativflygplats till vilket ett luftfartyg kan fortsätta om det blir omöjligt eller olämpligt att landa på destinationsflygplatsen. | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | den avkastning man skulle erhålla vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av den bästa alternativa användningen av en resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | avkastning man skulle få vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av en viss resurs i bästa alternativa användning (alternativutnyttjandevärde) | Övrig offentlig verksamhet |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av det vi går miste om då vi inte använder resursen i bästa alternativa användning | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad för uttömning | Rikstermbanken | värdet av att ha kvar en naturresurs i jordskorpan | Departement |
| alternativt nyckeltal | Rikstermbanken | finansiellt mått som inte är direkt identifierbart i emittentens räkenskaper (exempelvis i resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys) där belopp läggs till, dras bort eller dividera | Statliga myndigheter |
| alternativvärde | Rikstermbanken | värdet av en vara/resurs vid dess näst bästa användning | Statliga myndigheter |
| altruism | Rikstermbanken | Osjälviskhet, omtanke om andra. | Statliga myndigheter |
| alun | Rikstermbanken | Både en särskild kemisk förening och en klass av kemiska föreningar. Vardaglig benämning på dubbelsaltet kaliumaluminiumsulfat, KAl(SO₄)₂ · 12H₂O. Alun är känt sedan antiken som läkemedel (sammandragande och blodstillande) och betmedel vid färgning. Alun används även vid vattenrening, garvning och limning av papper. Alun framställdes förr ur alunskiffer, lera eller bauxit. | Statliga myndigheter |
| alun | Rikstermbanken | Kaliumaluminiumsulfat, används inom garveritekniken, vid färgning och till limning av papper. | Departement |
| alunskiffer | Rikstermbanken | uranrik svart lerskiffer av överkambrisk ålder (cirka 500 miljoner år sedan) | Övrig offentlig verksamhet |
| alunskiffer | Rikstermbanken | Lerskiffer (sedimentär bergart) rik bl.a. på organiskt material (< 11 % C) och svavel (< 6 %) i form av järnsulfider. Namnet syftar på att bergarten förr nyttjades för framställning av alun (dubbelsaltet kalium-aluminiumsulfat med 12 kristallvatten). De svenska alunskiffrarna är svarta, bituminösa och innehåller ställvis utvinnbara mängder kolväten (kerogen) och uranföreningar. Vanligen ingår även kalk, som då är samlad till orsten (bituminös kalksten eller antrakonit), ofta som bollar i bankar. Alunskifferlager i den svenska berggrunden bildades under mellersta kambrium till äldre ordovicium, men har i många områden eroderats bort. Alunskiffrar uppträder i Sverige främst som olenidskiffer i övre kambrium. Lokaler med bevarad alunskiffer finns bl.a. på Öland, i Skåne, Östergötland, Västergötland och Närke samt i Storsjöområdet i Jämtland och längs fjällkedjan. Alunskiffer kan innehålla uran, vanadin och en rad andra metaller och ger ofta upphov till förhöjd radonstrålning. Den är Sveriges största fossila bränslereserv genom att de organiska beståndsdelarna kan bilda olja vid förhöjda temperaturer i berggrunden. Tidigare bröts alunskiffer i stor omfattning i Sverige och nyttjades som bränsle vid kalkbränning, som råvara vid alunframställning och oljeutvinning samt vid tillverkning av gasbetong (blå lättbetong). Alunskiffer är en presumtiv källa för produktion av uran. | Statliga myndigheter |
| alunskiffer | Rikstermbanken | lerskiffer med svart färg, som förutom normala silikatmineral karaktäriseras av sitt innehåll av järnsulfid (pyrit), kolväten (kerogen) och jämfört med vanliga lerskiffrar relativt höga halter av metaller (t.ex. uran, vanadin och molybden) | Departement |
| alunskiffer | Rikstermbanken | lerskiffer med svart färg som, jämfört med vanliga lerskiffrar, innehåller relativt höga halter av metaller, t.ex. uran, vanadin och molybden | Statliga myndigheter |
| alunskifferbaserad lättbetong blåbetong |
Rikstermbanken | högtrycksånghärdad (autoklaverad) lättbetong framställd av bränd kalk och bränd alunskiffer | Övrig offentlig verksamhet |
| alv | Rikstermbanken | den undre delen av en kulturjordmån som är kemiskt men i ringa grad mekaniskt påverkad | Statliga myndigheter |
| alvar | Rikstermbanken | En landskapstyp. Alvar bildas på flacka kalkhällmarker med tunt jordlager, t.ex. på Öland. | Statliga myndigheter |
| Alvarbete | Rikstermbanken | Statliga myndigheter |