Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| 100-årsvärde | Rikstermbanken | Ett 100-årsvärde, t.ex. 100-årsregn eller 100-årsflöde, har en återkomsttid på 100 år. Det uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år vilket innebär att sannolikheten är 1 procent varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken avsevärt större. För en konstruktion vars livslängd beräknas till 100 år blir den ackumulerade risken hela 63 procent att 100-årsvärdet överskrids någon gång under 100 år. | Departement |
| 1987-anläggning | Rikstermbanken | 2013-anläggning som fick sitt första tillstånd före den 1 juli 1987 | Departement |
| 2001-anläggning | Rikstermbanken | anläggning som 1. var i drift den 29 mars 1999, eller 2. senast den 31 mars 2001 omfattades av ett tillstånd eller en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller omfattades av en fullgjord och fullständig ansökan om ett sådant tillstånd, och var i drift senast den 1 april 2002 | Departement |
| 2002-anläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning som 1. före den 28 december 2002 var i drift och omfattades av ett tillstånd, 2. före den 28 december 2002 omfattades av ett tillstånd eller av en anmälan enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken och var i drift senast den 28 december 2003, 3. före den 28 december 2002 omfattades av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd och var i drift senast den 28 december 2004, eller 4. är en samförbränningsanläggning där avfallsförbränning påbörjades före den 28 december 2004, om anläggningen då var i drift som en stationär eller mobil anläggning avsedd för produktion av energi eller material och omfattades av de tillstånd som krävdes för anläggningen innan förbränningen av avfall påbörjades | Departement |
| 2002-anläggning | Rikstermbanken | 2013-anläggning som 1. fick sitt första tillstånd före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november 2003, eller 2. omfattas av en komplett ansökan om tillstånd som gavs in till tillståndsmyndigheten före den 27 november 2002 och har tagits i drift före den 27 november 2003 | Departement |
| 2013-anläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd | Departement |
| 2013-anläggning | Rikstermbanken | stor förbränningsanläggning som har tagits i drift före den 7 januari 2014, om anläggningen före den 7 januari 2013 omfattades av ett tillstånd eller av en fullgjord och fullständig ansökan om tillstånd | Departement |
| 65+reformen 65+systemet |
Rikstermbanken | den reform som genomfördes år 2002 och som innebär att det infördes ett högkostnadsskydd för patienter 65 år och äldre | Departement |
| A-index | Rikstermbanken | Mäter utvecklingen av producentpriset för jordbruksprodukter. | Departement |
| abiotisk nedbrytning | Rikstermbanken | nedbrytning av ett ämne till följd av inverkan av ljus, värme, vatten etc., till skillnad mot biotisk nedbrytning | Departement |
| abonnemangstandvård | Rikstermbanken | Departement | |
| abonnentupplysning | Rikstermbanken | förvärvsmässig verksamhet för upplysning om abonnentuppgifter till allmänheten eller för förmedling av abonnentuppgifter för sådant ändamål | Departement |
| abrogativ folkomröstning | Rikstermbanken | Väljarna kan i en folkomröstning ta ställning till att behålla eller omkullkasta en av den representativa församlingen beslutad lag eller del av lag. | Departement |
| absorberad dos stråldos |
Rikstermbanken | den mängd energi per viktsenhet som en bestrålad kropp tagit upp | Departement |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | ett sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik | Departement |
| accelerator | Rikstermbanken | Metod för att snabba på och underlätta gränspassagen. | Departement |
| acceptdag | Rikstermbanken | den dag då beställaren har erlagt det belopp och lämnat de uppgifter som banken kräver för att kunna verkställa betalningsöverföringen | Departement |
| accessnät | Rikstermbanken | nät som användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät | Departement |
| Accra Agenda for Action | Rikstermbanken | Handlingsplan som antogs i Accra, Ghana, den 4 september 2008. Handlingsplanen är en uppföljning till Parisdeklarationen om biståndseffektivitet från 2005. | Departement |
| ACI | Rikstermbanken | Internationell branschorganisation för flygplatserna. | Departement |
| ackord | Rikstermbanken | uppgörelse om betalning mellan den person som ska betala och de han ska betala till | Departement |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande att ett organ är kompetent att utföra specifika uppgifter | Departement |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande av ett organs kompetens att utföra specificerad provning, certifiering eller besiktning | Departement |
| ackvirera arbeten | Rikstermbanken | När en arbetsförmedlare eller arbetskonsulent aktivt söker upp arbetsgivare för att hitta lämpliga arbetsplatser för praktik och subventionerade anställningar, som passar den arbetssökande. | Departement |
| ACTA | Rikstermbanken | Ett handelsavtal mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. | Departement |
| ad hoc-tågläge | Rikstermbanken | tågläge som utformas under tågplaneperioden med användande av reserverad kapacitet | Departement |
| adaptiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av ekosystem som genererar ny kunskap genom kontinuerlig planering, uppföljning och justering av åtgärder | Departement |
| additivt tillsatt förening | Rikstermbanken | förening som är tillsatt på annat sätt än reaktivt | Departement |
| ADI acceptabelt dagligt intag |
Rikstermbanken | mängd, uttryckt i mg per kg kroppsvikt och dag, av ett misstänkt skadligt ämne som en människa kan inta utan risk | Departement |
| ADL Aktiviteter i det Dagliga Livet |
Rikstermbanken | Används för att bedöma en persons funktionsförmåga och behov av hjälp med olika aktiviteter. | Departement |
| administrativ börda | Rikstermbanken | Det finns inte en entydig bild om vad administration är och det är dessutom olika för verksamheter och specialiteter. Men administrativ börda är när kraven på dokumentation, mätning och uppföljning tar för mycket tid och kraft från verksamhetens centrala uppgifter. | Departement |
| administrativa stödtjänster | Rikstermbanken | administrativa processer och aktiviteter inom Ekonomi och HR som ligger utanför en myndighets kärnverksamhet | Departement |
| adolescensen | Rikstermbanken | övergångsperioden mellan början av puberteten och vuxenlivet | Departement |
| ADSL | Rikstermbanken | Departement | |
| ADSL | Rikstermbanken | system för överföring av data med hög hastighet över fasta telefonnätet | Departement |
| ADSL | Rikstermbanken | Teknik som innebär att man med hjälp av särskild utrustning ökar kapaciteten i telenät. | Departement |
| adsorption | Rikstermbanken | bindning till ytor, på t.ex. jordpartiklar | Departement |
| adsorption | Rikstermbanken | koncentration eller upptagning på en yta | Departement |
| adult stamcell | Rikstermbanken | stamcell som finns i adult vävnad, dvs. i vävnad hos födda individer | Departement |
| AEA | Rikstermbanken | Branschorganisation för de europeiska flygbolagen. | Departement |
| aerial work | Rikstermbanken | Ofta använd beteckning på allmänflyg som används i kommersiell trafik, t.ex. taxiflyg och storföretags privata plan. | Departement |
| aerob behandling | Rikstermbanken | behandling av organiskt avfall med tillgång till syre, exempelvis kompostering | Departement |
| aerosol | Rikstermbanken | blandning av gas med däri svävande partiklar av vätska eller fast ämne | Departement |
| AFAB | Rikstermbanken | Betyder att en person tilldelats det juridiska könet kvinna vid födelsen. Juridiskt kön tilldelas i den absoluta majoriteten av alla fall baserat på utseendet på de yttre könsorganen hos det nyfödda barnet och grundar sig alltså på tanken om kroppsliga egenskaper som könsbestämmande. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett kön för att kunna registreras i folkbokföringen. | Departement |
| affärsbeslut | Rikstermbanken | ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla | Departement |
| affärsverksmodellen | Rikstermbanken | En något oegentlig samlingsbenämning för offentlig styrning genom direkt ägande, vilken omfattar såväl affärsverk som myndigheter med omfattande produktion (t.ex. Banverket) och sådana majoritetsägda statliga bolag där staten inte agerar enligt strikt affärsmässiga principer. | Departement |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Agenda 21 är ett handlingsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. | Departement |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Handlingsprogram för internationellt och nationellt agerande under resten av det 20:e (1900-talet) och det 21:a (2000-talet) århundradet. Ett dokument från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio år 1992. | Departement |
| agendainitiativ | Rikstermbanken | En på förhand fastställd andel av de röstberättigade kan lägga fram ett förslag till lagstiftning till den lagstiftande församlingen. Ett agendainitiativ erbjuder till skillnad från ett medborgarinitiativ ingen möjlighet att kräva folkomröstning. | Departement |
| agens | Rikstermbanken | Påverkansfaktor, exempelvis strålning, kemiskt ämne, smittämne. | Departement |
| agens i tillverkningsprocesser | Rikstermbanken | ämne som används för att underlätta en kemisk reaktion i en tillverkningsprocess | Departement |
| aggregator | Rikstermbanken | marknadsaktör som kombinerar flera kunders elförbrukning eller elproduktion för försäljning eller köp på en elmarknadsplats | Departement |
| aggregering | Rikstermbanken | sammanslagning av skilda objekt | Departement |
| agil utveckling | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn på lättrörliga och flexibla metoder inom utveckling av itsystem. Poängen är att man arbetar iterativt(upprepande), i nära samarbete med beställare och användare, och därigenom kontinuerligt kan möta och anpassa sig till nya krav och förändringar. | Departement |
| agonistisk | Rikstermbanken | som innebär hot mot eller kamp med artfränder | Departement |
| agrara bränslen | Rikstermbanken | energiskog, halmbränsle, energigräs, etanol, spannmål, biogas, vegetabiliska oljor | Departement |
| AIF-förvaltare | Rikstermbanken | juridisk person, vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder | Departement |
| AIS | Rikstermbanken | instrument som via VHF-radio sänder ut navigationsdata om det fartyg på vilket det är installerat | Departement |
| aktinider | Rikstermbanken | Benämning på en serie av 15 grundämnen med atomnumren 89--103 som börjar med aktinium. Andra exempel är torium, uran, plutonium, americium. Aktinider har endast radioaktiva isotoper. | Departement |
| aktiv fas | Rikstermbanken | tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs | Departement |
| aktiv finanspolitik | Rikstermbanken | finanspolitik som kräver aktiva beslut för att träda ikraft | Departement |
| aktiv i den sexuella akten | Rikstermbanken | den person som utför den penetrerande handlingen | Departement |
| aktiv substans | Rikstermbanken | varje substans eller blandning av substanser som är avsedd att användas i tillverkningen av ett läkemedel och som, när den används för det ändamålet, blir en aktiv beståndsdel i läkemedlet vilket är avsett att antingen ha en farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan som syftar till att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner, eller användas för att ställa en diagnos | Departement |
| aktiv substans | Rikstermbanken | det ämne i en vara, t.ex. ett läkemedel, som ger varans dess effekt | Departement |
| aktivitet | Rikstermbanken | antalet sönderfall per tidsenhet i ett radioaktivt material | Departement |
| aktivt roder | Rikstermbanken | roder som kan vara försett med en yttre ledad del, som ger en ökad rodereffekt, eller en särskilt utformad roderprofil | Departement |
| akvifer | Rikstermbanken | lager av geologiska material som är tillräckligt porösa och genomsläppliga för att medge ett betydande flöde eller uttag av grundvatten | Departement |
| alfanumeriska uppgifter | Rikstermbanken | uppgifter som kan skrivas med bokstäver, siffror, mellanslag samt specialtecken och interpunktion | Departement |
| alkali | Rikstermbanken | hydroxider och karbonater av natrium och kalium samt numera även övriga alkalimetaller (litium, cesium och rubidium) och ammonium | Departement |
| alkoholdryck | Rikstermbanken | dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent 1 kap. 5 § alkohollagen (2010:1622) | Departement |
| alkoholdryck | Rikstermbanken | dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol | Departement |
| alkoholhaltigt läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol | Departement |
| alkoholhaltigt preparat | Rikstermbanken | vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till vissa uppräknade tulltaxenummer och inte heller är sådant läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (1992:859) | Departement |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera alternativa former av en gen | Departement |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | sådan begravningsplats som är anordnad av pastorat eller kyrklig samfällighet inom svenska kyrkan, av kommun eller annars av det allmänna | Departement |
| allmän byggnad | Rikstermbanken | byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning | Departement |
| allmän hamn | Rikstermbanken | Departement | |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | En modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad. I modellen antas ekonomin anpassa sig till prisförändringar på de olika marknaderna, så att utbud och efterfrågan på lång sikt kommer i jämvikt på varje marknad. Modellen beräknar hur en störning i en del av ekonomin (exempelvis en prisförändring på energi) påverkar utbud och efterfrågan på alla marknader, därav termen ”allmän” jämvikt till skillnad från partiell jämvikt, som kan avse t.ex. en enskild bransch. | Departement |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | aggregerad modell som fångar upp återverkningar i ekonomin, då denna anpassar sig från ett jämviktsläge till ett annat, där alla marknader i ekonomin befinner sig i jämvikt | Departement |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den del av pensionsavgiften, 7 procent av inkomsten upp till avgiftstaket, som den försäkrade betalar själv tillsammans med preliminärskatten | Departement |
| allmän plats | Rikstermbanken | en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov | Departement |
| allmän samlingslokal | Rikstermbanken | lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet | Departement |
| allmän sammankomst | Rikstermbanken | 1. sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, 2. föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning eller för att meddela allmän eller medborgerlig bildning, 3. sammankomster som hålls för religionsutövning, 4. teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnärligt verk, samt 5. andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas | Departement |
| allmän service | Rikstermbanken | Allmän service avser i den renodlade formen standardiserad information och hänvisningar som medborgaren kan erhålla via alla servicekanaler. Det kan gälla rutinartade upplysningar per telefon, information på webben, broschyrer eller blanketter brevledes från olika myndigheter eller organisationer. Medborgaren kan också få tillgång till detta genom att personligen besöka en obemannad servicepunkt eller ett bemannat kontor där en person på plats kan besvara rena faktafrågor. | Departement |
| allmän väg | Rikstermbanken | riksväg eller länsväg | Departement |
| allmän vägledning | Rikstermbanken | En tjänsteman informerar, vägleder eller förklarar innehållet i ett ärende. Medborgarna kan vilja ha någon form av personlig kontakt, per telefon eller i ett kontor. Orsaken kan t.ex. vara att den skrivna informationen är ofullständig eller svårtolkad eller att en blankett är otydligt formulerad. Bedömning av tjänstebehov avser det moment där det avgörs hur omfattande och vad slags insatser medborgaren behöver. Det är ett både viktigt och kritiskt moment, eftersom en felbedömning kan innebära ökade kostnader för den enskilde och myndigheten. | Departement |
| allmänflyg | Rikstermbanken | aerial work, privatflyg och skolflyg, oftast med mindre flygplan | Departement |
| allmänläkare | Rikstermbanken | I detta betänkande benämns specialistläkare i allmänmedicin för allmänläkare, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Vanligt förekommande andra benämningar är distriktsläkare, husläkare och familjeläkare. | Departement |
| allmänna biblioteksväsendet | Rikstermbanken | Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. | Departement |
| allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag | Rikstermbanken | aktiebolag som en kommun eller flera kommuner gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i allmännyttigt syfte 1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, 2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och 3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget | Departement |
| allmänt mål a-mål |
Rikstermbanken | mål om verkställighet avseende en fordran av offentligrättslig karaktär, t.ex. uttagande av böter och skatt | Departement |
| allmänt telefonnät | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga telefonitjänster och som möjliggör överföring av tal, telefaxmeddelanden, datakommunikation och andra former av kommunikation mellan nätanslutningspunkter | Departement |
| allokering | Rikstermbanken | Hur den totala konsumtionen och produktionen är fördelad mellan olika konsumenter respektive mellan olika producenter. | Departement |
| allomfattande utjämning | Rikstermbanken | utjämning där alla kommuner bedöms efter sin beräknade verksamhetskostnad | Departement |
| Allt utom vapen-initiativet | Rikstermbanken | Termen Allt utom vapen-initiativet ger fritt tillträde till EU:s marknad och befrielse från tullavgifter och kvoter för alla produkter från utvecklingsländer, med undantag för vapen och ammunition. Initiativet antogs av rådet den 26 februari 2001. | Departement |
| alluviala bildningar | Rikstermbanken | vattensorterade mineralförekomster i floder eller på havsstränder | Departement |
| allvarlig avvikande händelse | Rikstermbanken | händelse som inträffar i något steg i kedjan från donation till transplantation och som kan 1. leda till överföring av en smittsam sjukdom eller till döden, 2. vara livshotande eller invalidiserande eller medföra betydande funktionsnedsättning för patienten, eller 3. leda till eller förlänga sjukdom eller behov av sjukhusvård | Departement |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | icke avsedd reaktion, inbegripet smittsam sjukdom, hos den levande donatorn eller mottagaren som kan ha samband med något steg i kedjan från donation till transplantation, och som 1. kan leda till döden eller till ett livshotande eller invalidiserande tillstånd, 2. medför betydande funktionsnedsättning, eller 3. leder till eller förlänger sjukdom eller behov av sjukhusvård | Departement |
| allvarlig brottslig verksamhet | Rikstermbanken | verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver | Departement |
| allvarlig eller extraordinär händelse | Rikstermbanken | händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser | Departement |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför verksamheten, eller för miljön | Departement |
| allvarlig olycka | Rikstermbanken | händelse på en plats där utvinningsavfall hanteras som är hänförlig till hanteringen och som medför en allvarlig fara för människors hälsa eller miljön på kort eller lång sikt | Departement |
| allvarlig psykisk störning | Rikstermbanken | Departement | |
| allvarlig vårdskada | Rikstermbanken | vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit | Departement |
| ALS amyotrofisk lateralskleros |
Rikstermbanken | neurologisk sjukdom (sjukdom i nervsystemet) som innebär att de nervceller i hjärnan, hjärnstammen och den yttre ryggmärgen som styr kroppens rörelsefunktioner dör och ersätts med bindvävnad, vilket får till följd att musklerna i kroppen blir svaga och förtvinar, eftersom de inte får några impulser från nervsystemet | Departement |
| ALTENER | Rikstermbanken | Program under EU-kommissionen för att öka förnybara energi källor. | Departement |
| alternativ investeringsfond | Rikstermbanken | varje företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, vars verksamhet avser kollektiva investeringar i tillgångar och för vilket det inte krävs auktorisation enligt UCITS-direktivet | Departement |
| alternativ investeringsfond AIF-fond |
Rikstermbanken | företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare och som inte kräver auktorisation enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EU av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (UCITS-direktivet) | Departement |
| alternativ tvistlösning | Rikstermbanken | tvistlösning som äger rum vid en nämnd för alternativ tvistlösning | Departement |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | allt utom konventionella drivmedel (bensin och diesel) | Departement |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transporter och som kan bidra till förbättring av miljöprestandan inom transportsektorn. | Departement |
| alternativkostnad för uttömning | Rikstermbanken | värdet av att ha kvar en naturresurs i jordskorpan | Departement |
| alun | Rikstermbanken | Kaliumaluminiumsulfat, används inom garveritekniken, vid färgning och till limning av papper. | Departement |
| alunskiffer | Rikstermbanken | lerskiffer med svart färg, som förutom normala silikatmineral karaktäriseras av sitt innehåll av järnsulfid (pyrit), kolväten (kerogen) och jämfört med vanliga lerskiffrar relativt höga halter av metaller (t.ex. uran, vanadin och molybden) | Departement |
| Alzheimers sjukdom | Rikstermbanken | demenssjukdom som drabbar hjärnans nervceller, varvid nervcellernas utskott tillbakabildas, vilket leder till att nervcellerna mister kontakten med varandra och sedermera dör | Departement |
| AMAB | Rikstermbanken | Betyder att en person tilldelats det juridiska könet man vid födelsen. | Departement |
| amatörradiotrafik | Rikstermbanken | icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt radiotekniskt intresse och utan vinstsyfte | Departement |
| ambassad | Rikstermbanken | högsta formen av diplomatisk representation, vanligen ledd av en ambassadör | Departement |
| ambulansflygtjänster | Rikstermbanken | tillhandahållande av helikopter, tekniskt underhåll och pilot | Departement |
| aminosyra | Rikstermbanken | molekyl som innehåller en amin- och en karboxylgrupp vilka bildar peptidbindningar med andra aminosyror; genom en cellulär process (translation) kombineras flera aminosyror till en peptid eller ett protein i en sekvens som styrs av en mRNA-molekyl | Departement |
| ammoniumnitrat | Rikstermbanken | den primära kvävekällan för växtnäring i kommersiell mineralgödsel och en grundläggande beståndsdel i civila sprängämnen | Departement |
| ammoniumparawolframat APT |
Rikstermbanken | Departement | |
| amorf | Rikstermbanken | Icke kristalliserade fasta ämnen. | Departement |
| anaerob bakterie | Rikstermbanken | Tillväxer endast i syrefri miljö. | Departement |
| anaerob behandling | Rikstermbanken | behandling av organiskt avfall utan tillgång till syre, exempelvis rötning | Departement |
| analog substans/vara | Rikstermbanken | substans/vara som väsentligen liknar en annan substans/vara vad gäller kemisk struktur och/eller effekt | Departement |
| anamnes | Rikstermbanken | patientens beskrivning av sin sjukdom och hur den uppstod | Departement |
| anbudssökande | Rikstermbanken | den som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande, i en konkurrenspräglad dialog eller i ett urvalsförfarande | Departement |
| andel egna annonser | Rikstermbanken | andelen utrymme av hela tidningsutrymmet under ett år som används för direkt marknadsföring av den egna tidningsutgivande verksamheten | Departement |
| andelshus | Rikstermbanken | fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare | Departement |
| ANDT-rådet | Rikstermbanken | Av regeringen utsett råd för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. | Departement |
| angreppstid | Rikstermbanken | tiden från insatsstyrkans ankomst till olycksplatsen till dess en inledande effekt kan påräknas av räddningsinsatsen | Departement |
| anhörig | Rikstermbanken | den person som ger insatser till en närstående | Departement |
| anhörig | Rikstermbanken | någon bland de närmaste släktingarna | Departement |
| anknutet företag | Rikstermbanken | Med anknutet företag avses 1. företag över vilket en leverantör har ett bestämmande inflytande, 2. företag som kan utöva ett bestämmande inflytande över en leverantör, och 3. företag som tillsammans med en leverantör står under bestämmande inflytande av ett annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under. Ett bestämmande inflytande ska anses finnas om ett företag direkt eller indirekt, i förhållande till ett annat företag, innehar mer än hälften av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan. | Departement |
| anläggning | Rikstermbanken | teknisk enhet inom en verksamhet där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras | Departement |
| anläggning | Rikstermbanken | elproduktionsanläggning med en eller flera produktionsenheter bakom samma mätpunkt | Departement |
| anläggningseffekten | Rikstermbanken | den stora förbränningsanläggningens sammanlagda installerade tillförda effekt | Departement |
| anläggningstillgång | Rikstermbanken | 1. en anläggning som används för överföring av naturgas, 2. en anläggning som används för lagring av naturgas, 3. en anläggning som används för förgasning av kondenserad naturgas, för kondensering av naturgas samt för import och lossning av kondenserad naturgas, 4. ett system som används för drift eller övervakning av en anläggning som anges i 1--3, eller 5. en anläggning med tillhörande system som används för mätning, beräkning och rapportering vid drift av en anläggning som anges i 1--3 | Departement |
| anläggningstillgång | Rikstermbanken | 1. en anläggning för överföring av el, 2. en anläggning för mätning av överförd el, 3. ett system som används för drift eller övervakning av en anläggning för överföring av el, eller 4. ett system som används för beräkning eller rapportering vid mätning av överförd el | Departement |
| anlöp | Rikstermbanken | Departement | |
| anmodad myndighet | Rikstermbanken | centralt kontaktkontor, ett kontaktkontor eller ett kontaktorgan i en medlemsstat som tar emot en begäran om bistånd | Departement |
| Annex I-länder | Rikstermbanken | huvudsakligen industrialiserade länder som har särskilda åtaganden enligt Klimatkonventionen | Departement |
| annonser | Rikstermbanken | reklam och andra meddelanden som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan och som har till syfte att främja en sak eller en idé | Departement |
| annonsering med delad skärm | Rikstermbanken | sändning av en annons samtidigt med en annan sändning | Departement |
| annonstid i ljudradion | Rikstermbanken | sändningstid i ljudradion som inleds och avslutas av en särskild signatur som markerar att den som sänder under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra | Departement |
| annonstid i televisionen | Rikstermbanken | sändningstid i televisionen som inleds och avslutas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att den som sänder under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra | Departement |
| annuitetslån | Rikstermbanken | Den nuvarande formen av studielån, vilken lämnats sedan den 1 juli 2001. | Departement |
| anodslam | Rikstermbanken | slam som bildas vid elektrolys | Departement |
| anomali | Rikstermbanken | kemiskt eller fysikaliskt mätvärde som avviker från normalvärdet t.ex. på grund av förhöjda halter av malmmineral | Departement |
| anomali | Rikstermbanken | avvikelse från normala eller genomsnittliga mätvärden | Departement |
| anonymt verk | Rikstermbanken | verk som fortfarande är upphovsrättsligt skyddat men där rättighetshavaren inte kan identifieras eller lokaliseras | Departement |
| anordning för signaturframställning | Rikstermbanken | maskin- eller programvara för användning av signaturframställningsdata | Departement |
| anpassade bostäder | Rikstermbanken | bostäder som har anpassats för att fungera för enskilda personer med olika funktionsnedsättningar | Departement |
| anpassning | Rikstermbanken | förbättringar av gemensamma utrymmen, i eller i anslutning till en byggnad som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, för att främja kvarboende för äldre personer genom ökad tillgänglighet och trygghet | Departement |
| anpassningsförmåga | Rikstermbanken | den förmåga ett system har för att anpassa sig till klimatförändringar (inklusive klimatvariationer och extremer) genom att dämpa potentiella skador, ta vara på möjligheter eller handskas med konsekvenser | Departement |
| ANPR | Rikstermbanken | Kamerasystem för att utläsa registreringsskylten på fordon. | Departement |
| anrikning | Rikstermbanken | process som innebär att koncentrationen av de mineral som ska tillvaratas ökas genom att värdelöst material avskiljs | Departement |
| anrikning | Rikstermbanken | ökning av halten av ett ämne i en blandning, t.ex. av vissa mineral i en malm | Departement |
| anrikningsverk | Rikstermbanken | anläggning för produktion av mineral- eller malmkoncentrat | Departement |
| anslag | Rikstermbanken | Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. | Departement |
| anslagsfinansiering | Rikstermbanken | Anslagsfinansiering innebär att ersättningen baseras på en i förväg bestämd budget. Anslagets storlek baseras vanligen på historiska kostnader, t.ex. kostnaderna från föregående år, men kan justeras utifrån förväntade trender eller sparbeting. | Departement |
| anslutning | Rikstermbanken | När en myndighet eller annan aktör bidrar med eller tar del av information från systemet i en anslutningspunkt. | Departement |
| anslutningsledning | Rikstermbanken | det elnät som går från en elproduktionsanläggning och ansluter mot befintligt koncessionerat elnät | Departement |
| anslutningspunkt | Rikstermbanken | en och samma inmatnings- och uttagspunkt i vilken förbybar el matatsin på och el tas ut från elnätet | Departement |
| anslutningspunkt | Rikstermbanken | En del i systemet för Uppgiftslämnarservice för företagen där myndigheter eller andra aktörer ansluter sig. | Departement |
| anspänningstid | Rikstermbanken | tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon utgår | Departement |
| anstånd | Rikstermbanken | beslut från Kronofogden som innebär att man får ytterligare tid på sig för att betala | Departement |
| ansvarsprincipen | Rikstermbanken | Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ha motsvarande ansvar vid en kris- eller krigssituation. | Departement |
| ansvarsöverföring | Rikstermbanken | överföring till staten av det ansvar som en verksamhetsutövare har i fråga om en lagringsplats | Departement |
| ansökan om internationellt skydd | Rikstermbanken | ansökan om skydd som ges in till en medlemsstat av en tredjelandsmedborgare eller statslös person och där det finns skäl att anta att personen söker flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande och att denne inte uttryckligen ansöker om en annan typ av skydd som ligger utanför detta direktivs tillämpningsområde och som kan omfattas av en separat ansökan | Departement |
| antastbar förmån | Rikstermbanken | Innebär att rätten till förmånen är villkorad, dvs. den bortfaller om anställningen upphör före avgång med pension. | Departement |
| antidumpningsåtgärd | Rikstermbanken | handelspolitisk skyddsåtgärd som används mot import från ett visst land som befunnits dumpad, och som skadar EU:s industri | Departement |
| antigen | Rikstermbanken | struktur i smittämnets hölje som stimulerar värden till bildning av antikroppar | Departement |
| antikroppar | Rikstermbanken | Oftast studeras förekomst av antikroppar i serum vilket därför kallas serologi. Vissa antikroppar indikerar en pågående eller nyligen genomgången infektion. Andra antikroppar är ett minne av tidigare genomgångna infektioner och kan användas för epidemiologiska studier, dvs. förekomst och utbredning av en smitta i samhället. | Departement |
| antisubventionsåtgärd utjämningsåtgärd |
Rikstermbanken | handelspolitisk skyddsåtgärd som kan används mot import från ett visst land som befunnits subventionerad, och som skadar EU:s industri | Departement |
| antropogen | Rikstermbanken | påverkad, skapad eller orsakad av människan | Departement |
| antropogena utsläpp | Rikstermbanken | av människan orsakade utsläpp | Departement |
| antropogena utsläpp | Rikstermbanken | mänskligt betingade utsläpp | Departement |
| användare | Rikstermbanken | den som utan att handla som konsument bedriver verksamhet som kräver tillstånd från rättighetshavare eller som ger rättighetshavare rätt till ersättning | Departement |
| användare | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person som i egenskap av avsändare eller mottagare har nytta av att en posttjänst tillhandahålls | Departement |
| användargränssnitt gränssnitt |
Rikstermbanken | Användargränssnitt kallas den del av ett datorprogram som användaren ser framför sig på bildskärmen och samverkar med. Användaren ser ofta gränssnittet som själva systemet, och tänker inte på hur det bakomliggande programmet är utformat. | Departement |
| användarvärde | Rikstermbanken | Användarvärde baseras på det värde konsumtionen av en viss kulturvara eller nyttjandet av en kulturmiljö skapar för konsumenten. Begreppet kommer från miljöekonomin och relaterar till ett marknadstänkande där man söker prissätta tjänster som ofta saknar öppen och direkt prissättning på den ”marknad” man studerar, exempelvis då det gäller ekosystemtjänster. | Departement |
| användningskostnad | Rikstermbanken | kostnaden för att minska tillgängligheten av en resurs i framtiden | Departement |
| AP-fonderna | Rikstermbanken | Juridiskt och administrativt består fördelningssystemets buffertfond av fem olika fonder; Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte Allmänna Pensionsfonden. | Departement |
| apatit | Rikstermbanken | fosformineral (kalciumfluorfosfat eller kalciumklorfosfat) | Departement |
| apatitjärnmalm | Rikstermbanken | huvudsakligen svartmalm med varierande halt av apatit | Departement |
| API applikationsprogrammeringsgränssnitt, applikationsgränssnitt |
Rikstermbanken | teknisk specifikation av hur ett datorprogram ska få tillgång till data och tjänster från ett annat system | Departement |
| API | Rikstermbanken | regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara | Departement |
| API | Rikstermbanken | gränssnitt som möjliggör att interaktiva tjänster kan utvecklas och användas | Departement |
| API | Rikstermbanken | programvaror som behövs för att skapa standardiserade gränsytor i interaktiva tillämpningar | Departement |
| apparat | Rikstermbanken | färdig anordning eller en kombination av färdiga anordningar som tillhandahålls som en funktionell enhet och är avsedd för en användare, om anordningen eller kombinationen kan alstra elektromagnetiska störningar eller om dess funktion kan påverkas av elektromagnetiska störningar | Departement |
| apparatkonvergens | Rikstermbanken | sammansmältningen mellan olika mottagarapparater som används för att få tillgång till olika typer av tjänster, t.ex. telefoner och radioapparater som även kommunicerar text och rörliga bilder, TV-apparater som kan användas som ”datorer” och datorer som kan användas för att ta emot TV-tjänster | Departement |
| approximalyta | Rikstermbanken | den yta på tandkronan som är vänd mot tanden framför eller bakom i tandbågen | Departement |
| aptering | Rikstermbanken | kapning av trädstammen i olika sortiment i storlekar som passar kunden | Departement |
| arbetsförberedande insats | Rikstermbanken | Erbjuds arbetssökande i syfte att stärka dennes möjligheter att få ett arbete. Kan vara t.ex. ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen eller verksamhet i kommunal regi. | Departement |
| arbetskraft | Rikstermbanken | den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, dvs. är sysselsatt eller arbetslös | Departement |
| arbetskraftsdeltagande | Rikstermbanken | andel av befolkningen som är antingen sysselsatt eller arbetssökande | Departement |
| arbetskraftsdeltagande | Rikstermbanken | andelen av befolkningen i arbetsför ålder som antingen är sysselsatt eller som för tillfället befinner sig arbetslöshet | Departement |
| arbetskraftsdeltagande förvärvsfrekvens |
Rikstermbanken | den andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt eller arbetslös | Departement |
| arbetskraftsinvandrare | Rikstermbanken | person vars uppehållstillstånd beviljats av arbetsmarknadsskäl | Departement |
| arbetskraftsproduktivitet | Rikstermbanken | mått på produktion, i förhållande till insats av enbart produktionsfaktorn arbete, och kan, t.ex., beskrivas som produktion (produktionsvärde) per timme | Departement |
| arbetskraftsutbud | Rikstermbanken | den del av befolkningen i arbetsför ålder som deltar i arbetskraften | Departement |
| arbetslös | Rikstermbanken | person som deltar i arbetskraften, men inte är sysselsatt | Departement |
| arbetsmiljö | Rikstermbanken | de olika slags förhållanden som påverkar den arbetande individen i en arbetssituation, både positivt och negativt, på en arbetsplats eller i dess omgivning | Departement |
| arbetsplatsförlagt lärande | Rikstermbanken | lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan | Departement |
| arbetsplenum | Rikstermbanken | sammanträde med kammaren under vilket överläggning om och avgörande av betänkanden och utlåtanden från utskott kan ske | Departement |
| arbetsproduktivitet | Rikstermbanken | förädlingsvärdet i förhållande till antal sysselsatta eller antal arbetade timmar | Departement |
| arbetsställe | Rikstermbanken | Uppgiftslämnarenhet till industristatistiken är arbetsstället. [Arbetsställe är] en lokalt fristående produktionsenhet där, inom ramen för ett enda företag, bedrivs ett enda slag av Verksamhet. Ett arbetsställe avgränsas således del genom ett geografiskt lokalt kriterium, dels genom ett branschmässigt homogent kriterium. […] I praktiken sammanfaller arbetsstället oftast med den lokala enheten (verksamhetsstället) hos ett företag. I regel sammanfaller också arbetsställe och företag, dvs. de flesta företag bedriver rörelse endast inom gg lokal enhet och inom endast en näringsgren. | Departement |
| arbetstid | Rikstermbanken | tid under vilken arbetstagaren under arbetsgivarens eller dennes företrädares ledning utför arbete på, vid och för farkosten, är avdelad för arbete eller måste vara beredd att arbeta (jourtid) | Departement |
| areell produktion | Rikstermbanken | jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och rennäring | Departement |
| armera | Rikstermbanken | förstärka ett material med järnstänger, fibrer e.d. | Departement |
| armlängdsprincipen | Rikstermbanken | Principen innebär att priserna ska sättas som om transaktionerna sker mellan två oberoende företag. | Departement |
| Armlängdsprincipen | Rikstermbanken | Internationellt vedertagen princip för prissättning av transaktioner mellan närstående företag i olika länder. Principen innebär att nämnda transaktioner ska ske på marknadsmässiga villkor. | Departement |
| arrangör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet | Departement |
| arrondering | Rikstermbanken | åtgärd för att genom utbyte eller inlösen av utmål åstadkomma en rationell brukningsenhet | Departement |
| arrondering | Rikstermbanken | enskilda skogsområdens form, storlek och läge i förhållande till varandra inom en skogsfastighet | Departement |
| artificiell strålning | Rikstermbanken | strålning alstrad på konstgjord väg | Departement |
| artistföretag | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman | Departement |
| artistisk verksamhet | Rikstermbanken | personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande | Departement |
| artropod | Rikstermbanken | Leddjur, består bl.a. av insekter och spindeldjur (där kvalster och fästingar ingår). | Departement |
| arvsvinst | Rikstermbanken | avlidna personers pensionsbehållning eller premiepensionskapital som ärvs av övriga försäkrades | Departement |
| asfaltsläggarläger | Rikstermbanken | Under flera år har det också förekommit s.k. asfaltsläggarläger. Vanligtvis handlar det om personer som härstammar från Storbritannien eller Irland och som under vår- och sommarsäsongen kommer till Sverige och erbjuder sina tjänster, oftast bestående av asfaltsläggning, stenläggning eller andra beläggningsarbeten. Ofta bor de i husvagnar, som de ställer på någon större parkeringsplats, en äng eller installerar sig på någon camping. (Polisens nyhetsarkiv, https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Stockholm/2012/Stor-gemensam-polisinsats-mot-asfaltslaggare-i-Arninge/ (hämtad 2015-11-16)) Även dessa bosättningar kan vara stora. Som exempel kan nämnas att i en sådan bosättning som hade etablerats på en parkeringsplats i Göteborg fanns det 40 husbilar och arbetsfordon.( Sociala resursförvaltningen i Göteborgs stad, Illegala bosättningar i Göteborg -- En samordnad bild av förvaltningar i Göteborgs stad som arbetar för att förhindra illegala bosättningar) | Departement |
| ASP-tjänst | Rikstermbanken | applikation köpt som tjänst, ofta användande standardprotokoll såsom exempelvis http | Departement |
| assertiveness | Rikstermbanken | En exakt översättning av detta begrepp saknas, men assertiveness motsvarar egenskapen att vara modig, bestämd och säker i sig själv, att argumentera med självförtroende och att inte vara rädd för att ha en egen ståndpunkt. | Departement |
| assistansersättning | Rikstermbanken | den ersättning som Försäkringskassan betalar till en person som har bedömts ha rätt till insatsen personlig assistans | Departement |
| assisterad befruktning | Rikstermbanken | befruktning där spermier eller ägg hanteras utanför kroppen | Departement |
| associationsform | Rikstermbanken | Refererar till organisationsform för frikopplat verksamhetsstöd. | Departement |
| ASTM D86-metoden | Rikstermbanken | Metod som fastställts av American Society for Testing and Materials i 1976 års upplaga av standarddefinitioner och specifikationer för petroleumprodukter och smörjmedel. | Departement |
| asyl | Rikstermbanken | uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande | Departement |
| asyl | Rikstermbanken | uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting | Departement |
| asylsökande | Rikstermbanken | person som vistas i Sverige under den tid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av flykting-/skyddsskäl prövas | Departement |
| asylsökande | Rikstermbanken | person som har lämnat sitt land för att söka skydd men som ännu inte fått beslut om hon eller han kommer att få uppehållstillstånd | Departement |
| asymmetrisk kommunikation | Rikstermbanken | Asymmetrisk kommunikation innebär att överföringskapaciteten där högre i riktningen till användaren (nedåtriktningen), än från användaren. | Departement |
| ATA-carnet | Rikstermbanken | förenklad tullhandling som grundas på den s.k. ATA-konventionen | Departement |
| ATM | Rikstermbanken | Kopplings- och multiplexeringsteknik | Departement |
| atomanläggning | Rikstermbanken | atomreaktor med undantag av atomreaktor som infogats i fartyg eller annat transportmedel och där användes eller är avsedd att användas som kraftkälla; fabrik för framställning eller behandling av atomsubstans; fabrik för separation av isotoper i atombränsle; fabrik för bearbetning av bestrålat atombränsle; anläggning för förvaring av atomsubstans, om anläggningen ej är avsedd endast för tillfällig uppläggning under transport av substansen; annan anläggning, som regeringen bestämmer, i vilken finnes atombränsle eller radioaktiv produkt | Departement |
| atombränsle | Rikstermbanken | klyvbart material, bestående av uran eller plutonium i form av metall eller i legering eller i kemisk förening, och annat klyvbart material som regeringen anger | Departement |
| atomolycka | Rikstermbanken | sådan händelse eller serie händelser med samma ursprung som orsakar atomskada | Departement |
| atomreaktor | Rikstermbanken | anordning som innehåller atombränsle under sådana förhållanden att klyvning av atomkärnor i en självunderhållande kedjereaktion kan uppkomma i anordningen utan tillskott av neutroner från annan källa | Departement |
| atomskada | Rikstermbanken | dels skada som orsakas av radioaktiva egenskaper hos atombränsle eller radioaktiv produkt eller av radioaktiva egenskaper i förening med giftiga, explosiva eller andra farliga egenskaper hos bränslet eller produkten, dels skada som orsakas av joniserande strålning från annan strålningskälla i en atomanläggning än atombränsle eller radioaktiv produkt | Departement |
| atomsubstans | Rikstermbanken | dels atombränsle med undantag av naturligt uran och utarmat uran, dels radioaktiv produkt med undantag av radioisotoper, som användes för eller gjorts färdiga att användas för industriellt, kommersiellt, jordbrukstekniskt, medicinskt eller vetenskapligt ändamål eller för undervisningsändamål | Departement |
| audition | Rikstermbanken | uppdansning, t.ex. inför en jury eller liknande inför antagning till utbildningen eller till ett kontrakt hos ett danskompani | Departement |
| auktoriserad translator | Rikstermbanken | översättare som är auktoriserad | Departement |
| autogenmalning | Rikstermbanken | malning av malm med hjälp av malkroppar som utgörs av större och mindre stycken av den malm som ska malas | Departement |
| autogiro | Rikstermbanken | betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där initiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egen betaltjänstleverantör | Departement |
| automatiseringsgrad | Rikstermbanken | andelen processaktiviteter som sker per automatik i system utan (eller med mindre) behov av handpåläggning | Departement |
| automatisk stabilisator | Rikstermbanken | Inbyggd stabilisator, en faktor som minskar konjunktursvängningarna utan att det krävs direkta ingrepp av statsmakten, t.ex. progressiva skatteskalor och transfereringar som ökar när inkomsten i samhället minskar och vice versa. | Departement |
| automatiska stabilisatorer | Rikstermbanken | Innebär att det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt, dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten. Dessa variationer innebär att främst hushållens disponibla inkomster varierar mindre med konjunkturen, vilket bidrar till att dämpa svängningarna i efterfrågan. | Departement |
| autonom rätt | Rikstermbanken | bestämmelser som gäller utan någon konventionsbundenhet och som inte är resultatet av mellanstatligt samarbete | Departement |
| autoradiografi | Rikstermbanken | Att med fotografisk film detektera radioaktiva substansers fördelning i ett föremål. | Departement |
| avancerad elektronisk signatur | Rikstermbanken | elektronisk signatur som a) är knuten uteslutande till en undertecknare, b) gör det möjligt att identifiera undertecknaren, c) är skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kontrollerar, och d) är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att förvanskningar av dessa data kan upptäckas | Departement |
| avancerade systemlösningar | Rikstermbanken | integrering av tekniska eller andra delsystem i en stad så att betydande synergieffekter och miljönytta uppnås | Departement |
| avbaning avrymning, jordavrymning |
Rikstermbanken | borttagande av jord över en malmfyndighet | Departement |
| avdragsrätt | Rikstermbanken | den ingående mervärdesskatt som den skattskyldige drar av mot den utgående mervärdesskatten | Departement |
| avfall | Rikstermbanken | ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med | Departement |
| avfall | Rikstermbanken | varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap. 1 § miljöbalken) | Departement |
| avfall | Rikstermbanken | varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med | Departement |
| avfall som omfattas av producentansvar | Rikstermbanken | Sverige har producentansvar för avfall från produktslagen: förpackningar, returpapper, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter samt batterier. | Departement |
| avfallsbehandling | Rikstermbanken | återvinning eller bortskaffande av avfall | Departement |
| avfallsbehandling | Rikstermbanken | Avser olika behandlingsformer för avfall, exempelvis biologisk behandling och materialåtervinning. | Departement |
| avfallsförbränning | Rikstermbanken | behandling där avfallet förbränns och den värme som frigörs tas tillvara | Departement |
| avfallsförbränning | Rikstermbanken | värmebehandling av avfall genom oxidation eller andra värmebehandlingsprocesser som pyrolys, förgasning eller plasmaprocess, i den mån som ämnena från behandlingen sedan förbränns | Departement |
| avfallsförbränning | Rikstermbanken | avfallsbehandling där avfallet förbränns med energiutvinning (om inte annat anges) | Departement |
| avfallsförbränningsanläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning 1. som är avsedd för avfallsförbränning med eller utan återvinning av alstrad energi, 2. där förbränning av avfall sker på ett sådant sätt att det huvudsakliga ändamålet med anläggningen inte kan anses vara produktion av energi eller material, 3. där mer än 40 procent av den alstrade värmen kommer från förbränning av farligt avfall, eller 4. där det förbränns annat hushållsavfall än avfall som enligt bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927) omfattas av någon av avfallstyperna i underkapitel 20 01 och är källsorterat eller omfattas av någon av avfallstyperna i underkapitel 20 02 | Departement |
| avfallsförebyggande åtgärder | Rikstermbanken | åtgärder som vidtas innan ett ämne, material eller en produkt har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden farliga ämnen i material eller produkter, en minskning av mängden avfall eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till | Departement |
| avfallshantering | Rikstermbanken | verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (15 kap. 3 § miljöbalken) | Departement |
| avfallshantering | Rikstermbanken | verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall | Departement |
| avfallshanteringsplan | Rikstermbanken | plan för hur man i en verksamhet vidtar avfallsförebyggande åtgärder, återvinner, bortskaffar eller på annat sätt fysiskt hanterar utvinningsavfall samt hanterar faror för och konsekvenser av olyckor så att en hållbar utveckling främjas | Departement |
| avfallskategori | Rikstermbanken | Utgör underdefinitioner till begreppet avfall. | Departement |
| avfallsmagasin | Rikstermbanken | anläggning eller naturligt förekommande område där sådant finkornigt utvinningsavfall som uppkommit vid bearbetning eller vid rening eller återvinning av processvatten bortskaffas tillsammans med vatten | Departement |
| avgiftsbestämd individuell ålderspension AIP |
Rikstermbanken | kollektivavtalad förmån som kompletterar förmånerna enligt PISA-förordningen | Departement |
| avgiftsbestämd tjänstepension | Rikstermbanken | tjänstepension vars avgift är bestämd till en viss procent av lönen eller till ett visst belopp | Departement |
| avgiftsbestämt pensionssystem | Rikstermbanken | pensionssystem där pensionsrätten i kronor tillgodoräknas med samma belopp som den pensionsavgift som betalats av eller för individen | Departement |
| avgiftsfinansieringsgrad | Rikstermbanken | den andel av kommunernas totala kostnader för äldre- och handikappomsorg som täcks av avgifter | Departement |
| avgiftsnivå | Rikstermbanken | den avgift som följer av kommunens taxa | Departement |
| avgiftssystem | Rikstermbanken | tekniskt och administrativt system som används för uttag av infrastrukturavgifter på ett vägavsnitt | Departement |
| avgiftssystem | Rikstermbanken | Utformningen av ett avgiftssystem beskriver hur kopplingen mellan avgiftens beräkning och uppbörd samt nyttjandet av infrastrukturen är utformad. Direkt avgiftsupptagning kännetecknasav att uppbörden sker i anslutning till nyttjandet av infrastrukturen t.ex. vid vägtullar, medan indirekt avgiftsupptagning sker utan denna koppling t.ex. vid köp av klistermärke på posten. | Departement |
| avgiftstak | Rikstermbanken | 8,07 inkomstbasbelopp. Allmän pensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift betalas på inkomster upp till avgiftstaket. Ålderspensionsavgift betalas på hela inkomsten, men den del av avgiften som utgår på inkomstdelar över avgiftstaket tillfaller inte pensionssystemet utan staten. | Departement |
| avgiftstak | Rikstermbanken | den högsta avgift en kommun debiterar enligt sin taxa eller nationella regler | Departement |
| avgiftstillgång | Rikstermbanken | värdet av avgiftsflödet till inkomstpensionen | Departement |
| avgiftsunderlag | Rikstermbanken | de inkomster och belopp som pensionsavgift ska betalas för | Departement |
| avgiftsupptagare | Rikstermbanken | myndighet eller en juridisk person som genom ett elektroniskt vägtullssystem tar upp vägtullar för fordonstrafik i ett vägtullsområde | Departement |
| avgiftsutrymme | Rikstermbanken | vad äldreomsorgstagaren har kvar när från nettoinkomster (efter skatt) räknats bort nettobostadskostnad (efter BTP, KBH) och kommunens förbehållsbelopp | Departement |
| avgäld | Rikstermbanken | periodiskt utgående avgift från viss jord | Departement |
| avgångspension | Rikstermbanken | pension som betalas ut till en anställd före pensionsåldern enligt särskild överenskommelse | Departement |
| avhjälpande åtgärd | Rikstermbanken | varje åtgärd som i fråga om att avhjälpa en betydande störning eller täta en läcka vidtas för att hindra eller stoppa utsläpp av koldioxid från ett lagringskomplex | Departement |
| avisering | Rikstermbanken | I allmänhet överförande av ett meddelande från en part till en annan. I mer specifik betydelse i detta betänkande, när en uppgiftsinsamlande myndighet skickar meddelande till servicetjänsten att ett visst företag antingen är skyldigt att uppfylla ett visst uppgiftskrav, eller att uppgifterna enligt kravet har lämnats. | Departement |
| avistainstrument | Rikstermbanken | Avista används då och då för att beteckna sådana instrument och marknader där avveckling sker i direkt anslutning till avslutet i motsats till derivatmarknaderna. Även på avistamarknaderna sker dock avvecklingen viss tid efter avslut, vanligen två, tre eller fem dagar efter avslutsdagen. På avista- eller spotmarknaden för valuta forex-market sker avveckling två dagar efter avslut. Avista betyder egentligen vid uppvisandet, t.ex. en växel ska betalas vid uppvisandet. | Departement |
| avkastningskrav | Rikstermbanken | Avkastningskravet är spegelbilden av finansieringskostnaden och är följaktligen den ränta på skuldebrevet som en långivare kräver. Avkastningskravet på statspapper bestäms på kapitalmarknaden med ett stort antal köpare och säljare. Marknadsräntorna avspeglar placerarnas avkastningskrav på statspapper. Aktieägarnas avkastningskrav vid en offentlig-privat samverkanslösning (OPS) bestäms i en upphandling där det vinnande anbudet kan räknas om till ett avkastningskrav på eget kapital. Är konkurrensen i upphandlingen god kan detta avkastningskrav antas representera det lägsta avkastningskrav som aktörer på marknaden kan acceptera för den risk aktieägarna tar på sig. OPS-bolagets långivare är i ett initialt skede ofta banker och räntan som bolaget möter på de lån som krävs avspeglar bankernas avkastningskrav. | Departement |
| avkastningskrav | Rikstermbanken | det krav på ersättning som en ägare till en viss produktionsfaktor, t.ex. kapital, ställer för att exempelvis ett företag ska få utnyttja faktorn i fråga | Departement |
| avkodare digital-TV-box, set-top-box |
Rikstermbanken | apparat som omvandlar digitala signaler till analoga så att bild och ljud återges för TV-tittaren | Departement |
| avlivning | Rikstermbanken | metod som leder till att ett djur dör | Departement |
| avlutar returlutar, svartlut |
Rikstermbanken | biprodukt inom massaindustrin, som bildas när träflis kokas till kemisk massa | Departement |
| avregleringar | Rikstermbanken | sådana regelreformer som syftar till att liberalisera prissättning, in- och utträde m.m., inklusive privatiseringar av offentlig verksamhet som innebär ett ökad marknadsinflytande | Departement |
| avrinning | Rikstermbanken | vattenflödet från ett område i naturen som orsakas av nederbörd | Departement |
| avrinningsområde | Rikstermbanken | landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie av åar, floder och möjligen sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, flodmynning eller delta | Departement |
| avrinningsområde | Rikstermbanken | det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag | Departement |
| AVS-staterna | Rikstermbanken | Sammanslutning för staterna i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet. | Departement |
| avsiktlig utsättning | Rikstermbanken | avsiktligt införande av genetiskt modifierade organismer i miljön utan någon särskild inneslutning | Departement |
| avskogad mark | Rikstermbanken | markanvändning som rapporterats som skogsmark som ställts om till åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark | Departement |
| avskogningen | Rikstermbanken | Innebär omvandling av naturlig skogsmark till annan användning. | Departement |
| avskrivningstid | Rikstermbanken | det antal år som en investering fördelas på i en investeringskalkyl | Departement |
| avslut | Rikstermbanken | Beteckningen på att en överenskommelse om köp eller försäljning av finansiella instrument har kommit till stånd. Avsluten kan exempelvis ske på ett börsgolv, per telefon eller genom ett automatiskt handelssystem. | Departement |
| avslutsdag affärsdag, handelsdag |
Rikstermbanken | den dag då avslut har skett | Departement |
| avstämningsbolag | Rikstermbanken | aktiebolag vars bolagsordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (avstämningsförbehåll) | Departement |
| avtagbar protetik | Rikstermbanken | tandproteser som patienten själv kan ta ur munnen och sätta tillbaka | Departement |
| avtal | Rikstermbanken | pantavtal, avtal med äganderättsförbehåll eller leasingavtal | Departement |
| avtal med äganderättsförbehåll | Rikstermbanken | försäljningsavtal som rör visst objekt och innebär att äganderätten inte övergår förrän villkoren i avtalet uppfyllts | Departement |
| avtal om fjärrvärme | Rikstermbanken | avtal om distribution i rörledningar av en värmebärare för uppvärmning och om försäljning av den distribuerade värmen | Departement |
| avtalsförpliktelse | Rikstermbanken | skyldighet som är grundad på avtal, t.ex. skyldighet att betala avtalad köpesumma eller att leverera en såld vara | Departement |
| avtalslicens | Rikstermbanken | nordisk kollektiv avtalslösning där en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området, med stöd av lag, har möjlighet att ingå avtal om visst utnyttjande av verk inte bara för sina egna medlemmar utan även för upphovsmän som inte företräds av organisationen | Departement |
| avveckling | Rikstermbanken | fullgörandet av en transaktion som innebär att köparen får de köpta instrumenten och säljaren får det avtalade beloppet | Departement |
| avveckling | Rikstermbanken | fullgörande av parternas förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument till varandra genom överförandet av likvider eller finansiella instrument | Departement |
| avvecklingsdag | Rikstermbanken | den dag avvecklingen ska ske | Departement |
| avvecklingsrisk | Rikstermbanken | risken för att en aktör vid avvecklingen inte kan fullfölja sina förpliktelser att betala eller leverera finansiella instrument | Departement |
| avvecklingsverksamhet | Rikstermbanken | en av clearingorganisation bedriven fortlöpande verksamhet som består i att på clearingmedlemmarnas vägnar sörja för att förpliktelser för dem att betala i svensk eller utländsk valuta eller att leverera finansiella instrument till varandra avvecklas genom överförandet av likvid eller instrument | Departement |
| avverkad skogsprodukt | Rikstermbanken | produkt från avverkade trädelar som avlägsnats från avverkningsplatsen | Departement |
| axeltryck | Rikstermbanken | den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan | Departement |
| back-casting | Rikstermbanken | Back casting-studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås. | Departement |
| back-casting | Rikstermbanken | Departement | |
| backcasting | Rikstermbanken | Backcasting är en särskild metod inom området framtidstudier. Det finns ingen riktigt bra svensk översättning så vi får nöja oss med den engelska termen. Backcasting kan kontrasteras mot ”forecasting” som innebär att utifrån trender och tendenser försöka förutsäga framtiden, vilket beskrevs i föregående avsnitt. Backcasting utgår i stället från ett framtida läge och ställer frågan vad som främjar eller motverkar att komma fram till detta läge. Man skulle kunna skilja mellan positiv och negativ backcasting. Positiv backcasting är att utifrån ett tänkt läge i framtiden ställa frågan vad som skulle främja förverkligandet av detta mål. Det beskrivs på följande sätt i Josefin Wangels avhandling från 2012: Backcasting är en framtidsstudiemetod som används för att utforska hur ett visst mål kan uppfyllas. I stället för att utgå i från nuet och blicka framåt så tar backcasting sin utgångspunkt i framtiden och blickar bakåt, för att på så sätt kunna undersöka vilka förändringar som skulle kunna behövas om det tänkta målet ska uppnås. (Wangel, J. 2012. Making Futures: On Targets, Measures and Governance in Backcasting and Planning for Sustainability. KTH.) Negativ backcasting är i stället att beskriva ett framtida läge som av olika anledningar inte är önskvärt och sedan ställa frågan vad som kan göras för att undvika att detta läge uppstår. Nutida studier av globala klimatförändringar kan ha denna inriktning. Med utgångspunkt från sannolika klimattillstånd på 60−70 års sikt, försöker man beskriva hur dessa tillstånd kan undvikas och -- i ett andra steg -- vilka aktörer som med sina åtgärder skulle kunna bidra till att dessa lägen undviks. | Departement |
| backning | Rikstermbanken | Vissa clearing- och avvecklingssystem tillämpar en procedur som innebär att nettning eller överföringarna av finansiella instrument och likvider är provisoriska till dess samtliga deltagare har fullföljt sina åtaganden. För det fall en deltagare inte kan fullfölja sina åtaganden kommer dennes åtaganden, samtliga eller vissa total eller partiell hackning, att uteslutas från clearingen och avvecklingen. En hackning av underlaget för avvecklingen kommer således att ske och ett nytt underlag tas fram för parternas förpliktelser efter uteslutningen | Departement |
| backoffice | Rikstermbanken | avdelning inom en bank eller ett värdepappersbolag som sköter registrering och kontroll av affärshändelserna samt avveckling av affärerna. | Departement |
| bad-, sport- och idrottsanläggning | Rikstermbanken | byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen | Departement |
| balansering | Rikstermbanken | metod för att via indexeringen av pensionsskulden för inkomstpension (pensionsbehållning och utgående pensioner) säkerställa att försäkringens utgifter inte överstiger dess inkomster | Departement |
| balansindex | Rikstermbanken | När balanseringen är aktiv indexeras pensionsbehållningar och pensioner med förändringen i ett balansindex i stället för inkomstindex. Förändringar i balansindex är beroende av förändringen i inkomstindex och balanstalets storlek. | Departement |
| balansomslutning | Rikstermbanken | summan av tillgångssidan eller skuldsidan i balansräkningen | Departement |
| balanstal | Rikstermbanken | fördelningssystemets tillgångar dvs. avgiftstillgång och buffertfond, dividerat med systemets pensionsskuld | Departement |
| ballastmaterial | Rikstermbanken | sand och sten som används vid betongtillverkning | Departement |
| bank | Rikstermbanken | bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank | Departement |
| bankaktiebolag | Rikstermbanken | aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse | Departement |
| bankdag | Rikstermbanken | dag då banken har öppet | Departement |
| bankdag | Rikstermbanken | dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion | Departement |
| bankinstitut | Rikstermbanken | bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet | Departement |
| bankrörelse | Rikstermbanken | rörelse i vilken det ingår - betalningsförmedling via generella betalsystem, och - mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar | Departement |
| banunderbyggnad | Rikstermbanken | byggnadsverk i banan (broar, vägportar, tunnlar) och banvall | Departement |
| banöverbyggnad | Rikstermbanken | spår, elförsörjning och signalsystem | Departement |
| barlastvatten | Rikstermbanken | vatten som tas in i ett fartyg för att reglera fartygets trim, krängning, djupgående, stabilitet eller skrovspänning | Departement |
| barlastvattenkapacitet | Rikstermbanken | den totala volymen i kubikmeter i ett fartygs tankar, utrymmen och sektioner som används för att forsla, ta in eller släppa ut barlastvatten, inbegripet tankar, utrymmen och sektioner som kan användas på flera sätt men som är konstruerade för att göra det möjligt att forsla barlastvatten | Departement |
| barn | Rikstermbanken | person som är under 18 år | Departement |
| barn med invandrarbakgrund barn till invandrare |
Rikstermbanken | personer som bor i ett EU-land som de inte föddes i, oavsett om de är tredjelandsmedborgare, medborgare i en annan EU-medlemsstat eller har blivit medborgare i värdmedlemsstaten | Departement |
| barn- och ungdomsskolan | Rikstermbanken | Samlad benämning på förskola, grundskola och gymnasieskolan. | Departement |
| basisk bergart | Rikstermbanken | bergart med låg kiselsyrahalt men hög halt av kalcium, magnesium och järn | Departement |
| basmetall | Rikstermbanken | Metaller som koppar, zink och bly. | Departement |
| bastandvård | Rikstermbanken | grundläggande undersökning, enklare förebyggande och reparativ behandling av befintliga tänder | Departement |
| bastjänst | Rikstermbanken | it-baserad tjänst via vilken olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt | Departement |
| BAT bästa tillgängliga teknik |
Rikstermbanken | Departement | |
| batteri | Rikstermbanken | källa till elektrisk energi som består av en eller flera battericeller och där energin genereras genom direkt omvandling av kemisk energi | Departement |
| BAU-scenario | Rikstermbanken | scenario för utvecklingen framöver om gällande trender fortsätter | Departement |
| bearbetning | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att genom en mekanisk process, en kemisk process, en biologisk process eller en termisk eller annan fysikalisk process eller en kombination av sådana processer skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet material eller från tidigare bortskaffat utvinningsavfall, men inte smältning eller andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning och inga metallurgiska processer | Departement |
| bearbetningskoncession | Rikstermbanken | tillstånd enligt minerallagen att exploatera mineralfyndighet inom ett visst avgränsat område | Departement |
| bebygga | Rikstermbanken | att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk | Departement |
| bebyggelse | Rikstermbanken | samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader | Departement |
| bedömning av överensstämmelse | Rikstermbanken | process där det visas huruvida kraven i denna lag och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen avseende en produkt har uppfyllts | Departement |
| befraktare | Rikstermbanken | Ofta lastägaren eller den som hyr fartyget. Även yrkesbeteckning på tjänsteman hos rederi eller mäkleri, som handhar affärer på fraktmarknaden. | Departement |
| befruktning utanför kroppen in vitro-fertilisering, IVF, IVF-behandling |
Rikstermbanken | metod för assisterad befruktning som innefattar befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp och införande av ett befruktat ägg i en kvinnas kropp, eller enbart införande av ett befruktat ägg i en kvinnas kropp | Departement |
| begravningsplats | Rikstermbanken | område eller utrymme som är behörigen anordnat för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i anspråk för detta ändamål, främst kyrkogårdar eller andra gravområden, minneslundar, kolumbarier eller urnmurar | Departement |
| begynnelsekokpunkt IBP |
Rikstermbanken | Departement | |
| behandla | Rikstermbanken | återvinna eller bortskaffa | Departement |
| behandling | Rikstermbanken | varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring | Departement |
| behandling | Rikstermbanken | varje åtgärd eller serie av åtgärder som vid kameraövervakning vidtas i fråga om bild- och ljudmaterial, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. upptagning, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande, sammanställning eller samkörning, utplåning eller förstöring | Departement |
| behandling | Rikstermbanken | åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring | Departement |
| behandling av personuppgifter | Rikstermbanken | åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring | Departement |
| behandlingsomgång | Rikstermbanken | Departement | |
| behandlingspaket | Rikstermbanken | sammansättning av åtgärder för att beskriva vanligt förekommande behandlingssituationer i dagens tandvård, t.ex. undersökning och viss förebyggande vård | Departement |
| behandlingsändamål | Rikstermbanken | avsikt med ordinerad behandling så som ordinatören formulerat den med patienten som mottagare | Departement |
| behörig myndiget | Rikstermbanken | minister eller motsvarande myndighet som ansvarar för de sociala trygghetssystemen inom en medlemsstat | Departement |
| behörig myndighet | Rikstermbanken | utländsk myndighet eller ett annat utländskt organ som har utsetts av ett annat land enligt bolånedirektivet | Departement |
| behörighet att förskriva | Rikstermbanken | den som är behörig att förskriva läkemedel, teknisk sprit, förbrukningsvaror eller livsmedel för särskilda ändamål | Departement |
| behörighetshandling | Rikstermbanken | körkort, traktorkort, förarbevis för moped klass II, förarbevis för snöskoter samt förarbevis för terränghjuling | Departement |
| bekämpningsmedel | Rikstermbanken | Alla ämnen eller produkter som används för att bekämpa skadliga organismer. | Departement |
| belastning | Rikstermbanken | den mängd arbete ett företag lägger ned på att uppfylla uppgiftskrav | Departement |
| belly-kapacitet | Rikstermbanken | den fraktkapacitet som finns tillgänglig i flygplanets buk | Departement |
| beläggning | Rikstermbanken | verksamhet som innebär att man bildar ett skikt med en dekorativ, skyddande eller annan funktionell effekt på en yta och för detta skikt använder en blandning som kan innehålla ett eller flera organiska lösningsmedel som är nödvändiga för att lägga skiktet på rätt sätt eller som finns i blandningen av något annat skäl, eller | Departement |
| beläggning | Rikstermbanken | blandning som kan innehålla ett eller flera organiska lösningsmedel och som används för ett sådant syfte som avses i <RCON beläggning <HONR 1>> | Departement |
| beläggningsgrad | Rikstermbanken | förhållandet mellan personkilometer och platskilometer, dvs. andelen sittplatser i ett resandetåg som är upptagna av resenärer. | Departement |
| belånings- och säkerhetsvärde | Rikstermbanken | När ett finansiellt instrument utnyttjas som säkerhet vid kreditgivning eller som säkerhet för en aktörs förpliktelser i värdepappershandeln görs ett avdrag (haircut) mellan instrumentets marknadsvärde och instrumentets värde som säkerhet. Avdraget sker till skydd mot förändringar av marknadspriset på instrumentet. Vanligen år avdraget ganska litet, 5--10 %, beträffande statspapper medan avdraget avseende aktier kan vara betydligt större 30--50 %. Begränsningar kan även förekomma av hur stor del av en emission eller av mängden aktier från ett bolag som får utgöra säkerhet. | Departement |
| bemanningsföretag | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som har arbetstagare anställda i syfte att hyra ut dessa till kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning | Departement |
| benchmark riktmärke |
Rikstermbanken | obligation eller annat fondpapper eller index i vilket handeln är livlig och som tjänar som riktmärke för prissättningen av andra obligationer med samma löptid | Departement |
| benchmarking | Rikstermbanken | kvalitativ eller kvantitativ jämförelse mellan verksamheter, exempelvis effektivitet | Departement |
| bensin | Rikstermbanken | bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN-nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 | Departement |
| BEPS | Rikstermbanken | skattebaserosion och vinstöverföring som sker inom bolagssektorn | Departement |
| BEPS | Rikstermbanken | Skattebaserosion och vinstöverföring inom bolagssektorn. | Departement |
| beredning kemisk beredning |
Rikstermbanken | blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen | Departement |
| beredskap | Rikstermbanken | åtgärder som innebär att en räddningsstyrka eller annan särskilt avdelad personal är beredd att rycka ut inom viss tid | Departement |
| beredskapsplan | Rikstermbanken | Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. | Departement |
| bergart | Rikstermbanken | mineralaggregat som är del av berg och vars sammansättning kan variera inom bestämda gränser | Departement |
| bergmästare | Rikstermbanken | chef för Bergsstaten | Departement |
| Bergsstaten | Rikstermbanken | Statlig myndighet som beslutar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner och utövar tillsyn över gruvor. Bergsstaten har kontor i Luleå (huvudkontor) och Falun. | Departement |
| berlinerblått | Rikstermbanken | Ett färgämne som minskar upptaget av radioaktivt cesium. | Departement |
| beräkningsfribrev | Rikstermbanken | det tekniska fribrev som SPV använder vid beräkning av premier för antastbara ålderspensioner före 65 år | Departement |
| berörda personer | Rikstermbanken | (i) gäldenären; (ii) envar som för att säkerställa rätta fullgörandet av förpliktelse gentemot borgenären gått i borgen, ställt eller låtit utfärda en garanti, ett letter of credit, eller varje annan form av kreditförsäkring; (iii) varje annan person med någon form av rätt i objektet | Departement |
| besiktningsinstrument | Rikstermbanken | bevis om att fordonet har godkänts vid en mopedbesiktning | Departement |
| beskickning | Rikstermbanken | diplomatisk representation, vanligtvis ambassad | Departement |
| beskickning | Rikstermbanken | det material som jämte ev. bränsle insätts i en ugn för att där delta i en metallurgisk process | Departement |
| beskogad mark | Rikstermbanken | markanvändning som rapporterats som åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark som ställts om till skogsmark | Departement |
| beslutande folkomröstning decisiv folkomröstning, bindande folkomröstning |
Rikstermbanken | Den representativa församlingen måste respektera och följa folkomröstningens utslag. | Departement |
| bestrida | Rikstermbanken | protestera mot ett betalningskrav som svaranden anser vara oriktigt genom att skriva ner sina invändningar och skicka dem till Kronofogdemyndigheten eller domstolen | Departement |
| beställ-tv | Rikstermbanken | tjänst där en leverantör av medietjänster i informations, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahåller allmänheten tv-program med hjälp av elektroniska kommunikationsnät a) på begäran av användaren, b) vid en tidpunkt som användaren väljer, och c) från en katalog med program som leverantören har valt ut | Departement |
| beställarstyrd forskning | Rikstermbanken | forskning som tillkommer på initiativ och beslutas av en extern beställare för att i första hand behandla problem av intresse för beställaren | Departement |
| beställningstrafik | Rikstermbanken | sådan yrkesmässig trafik för persontransporter med buss som inte är linjetrafik | Departement |
| beställningstrafik med buss | Rikstermbanken | sådan yrkesmässig trafik för person- transporter med buss, tung lastbil, terrängmotorfordon eller traktortåg som inte är linjetrafik | Departement |
| bestämmande inflytande | Rikstermbanken | Med bestämmande inflytande avses att en kommun eller flera kommuner gemensamt äger aktier i ett aktiebolag med mer än hälften av samtliga röster i bolaget och också förfogar över så många röster. Det inflytande som utövas av ett bolag över vilket en kommun eller flera kommuner har ett bestämmande inflytande ska anses utövat av kommunen eller flera kommuner gemensamt. | Departement |
| bestämmelse om överföring av sekretess | Rikstermbanken | bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten | Departement |
| bestämningsfaktor | Rikstermbanken | faktor som sannolikt påverkar hälsotillståndet i en befolkning | Departement |
| betalare | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinnehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder | Departement |
| betalkonto | Rikstermbanken | konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner | Departement |
| betalning från utlandet | Rikstermbanken | betalning direkt eller indirekt från en utländsk juridisk person eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige | Departement |
| betalning till utlandet | Rikstermbanken | betalning direkt eller indirekt till en utländsk juridisk person eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige | Departement |
| betalningsanmärkning | Rikstermbanken | Kreditupplysningsföretagens benämning för att en person, eller företag, inte har betalat sina skulder i tid. | Departement |
| betalningsanslag | Rikstermbanken | betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden | Departement |
| betalningsbalans | Rikstermbanken | summan av en ekonomis bytes-, kapital- och finansiella balans | Departement |
| betalningsförmedlare | Rikstermbanken | juridisk person som förmedlar betalning av vägtull från en väganvändare till en avgiftsupptagare | Departement |
| betalningsinstitut | Rikstermbanken | aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster | Departement |
| betalningsinstrument | Rikstermbanken | kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder | Departement |
| betalningsmottagare | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel vid en betalningstransaktion | Departement |
| betalningsorder | Rikstermbanken | varje instruktion som en betalare eller betalningsmottagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genomföras | Departement |
| betalningssystem | Rikstermbanken | system bestående av en definierad grupp institutioner samt en uppsättning instrument och procedurer, varmed betalningar utförs och förmedlas | Departement |
| betalningstransaktion | Rikstermbanken | insättning, uttag eller överföring av medel som initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren | Departement |
| betalningsviljestudie | Rikstermbanken | studie i vilken individer tillfrågas om deras betalningsvilja för en vara eller tjänst som saknar marknadspris | Departement |
| betaltjänstanvändare | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som utnyttjar en betaltjänst | Departement |
| betaltjänster | Rikstermbanken | Med betaltjänster avses i denna lag 1. tjänster som gör det möjligt att sätta in på och ta ut kontanter från ett betalkonto samt de transaktioner som krävs för förvaltning av kontot, 2. genomförande av betalningstransaktioner, inklusive överföring av medel som även kan täckas av ett kreditutrymme, genom a) autogiro, b) kontokort eller andra betalningsinstrument, eller c) kontobaserade betalningar, 3. utfärdande av betalningsinstrument, 4. inlösen av transaktionsbelopp där ett betalningsinstrument har använts, 5. penningöverföring, eller 6. genomförande av betalningstransaktioner där a) betalaren godkänner transaktionen med någon form av utrustning för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknik, och b) betalningen sker till systemoperatören, som endast fungerar som mellanhand mellan betaltjänstanvändaren och leverantören av varorna eller tjänsterna | Departement |
| betaltjänstleverantörer | Rikstermbanken | Med betaltjänstleverantörer avses i denna lag följande tillhandahållare av betaltjänster: 1. banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 2. institut för elektroniska pengar och de företag som har undantagits från tillstånd enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar, 3. betalningsinstitut och de fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 §, 4. statliga och kommunala myndigheter, när de inte ägnar sig åt myndighetsutövning, 5. utländska fysiska och juridiska personer samt myndigheter inom EES, motsvarande dem i 1--4 med undantag av sådana fysiska eller juridiska personer som har undantagits från tillståndsplikt enligt nationella bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG , 6. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker i andra EES-länder, när de inte agerar i egenskap av monetär eller offentlig myndighet, 7. postgiroinstitut inom EES som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla betaltjänster, och 8. filialer till kreditinstitut från länder utanför EES | Departement |
| betesmark | Rikstermbanken | mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja | Departement |
| betesmark | Rikstermbanken | jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder | Departement |
| betydande störning | Rikstermbanken | varje störning vid injektering eller lagring eller i fråga om själva lagringskomplexets beskaffenhet som kan innebära risk för läckage av koldioxid eller risk för människors hälsa eller miljön | Departement |
| betygsrätt | Rikstermbanken | Enskild utbildningsanordnare eller folkhögskola som har fått tillstånd från Skolinspektionen att anordna prövning, sätta betyg samt utfärda betyg har betygsrätt. | Departement |
| betygsrätt | Rikstermbanken | Enskild utbildningsanordnare eller folkhögskola som har fått tillstånd från Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg. | Departement |
| Beveridge-kurva | Rikstermbanken | Visar relationen mellan tillgången på lediga platser och ledig arbetskraft. Ju fler vakanser per arbetslös, desto mindre effektiv är matchningen på arbetsmarknaden. | Departement |
| bevis | Rikstermbanken | alla former av bevismaterial som får läggas fram i domstol, oberoende av lagringsmedium | Departement |
| bevis på formella kvalifikationer | Rikstermbanken | examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis som antingen har utfärdats av en myndighet eller ett organ som har utsetts av en stat inom EES eller Schweiz och som avser en yrkesutbildning som huvudsakligen har ägt rum i någon av dessa stater eller som har utfärdats i en annan stat om innehavaren har tre års yrkeserfarenhet inom det berörda yrket i en stat inom EES eller i Schweiz och beviset har erkänts av den staten | Departement |
| bi-fuel | Rikstermbanken | Departement | |
| bibehållet offentligt åtagande | Rikstermbanken | framskrivning av de offentliga utgifterna, och ibland även inkomsterna, som syftar till att den offentliga sektorns åtagande mot hushållen i form av skattefinansierade tjänster och transfereringar, etc. inte ska ändras över tiden | Departement |
| bidragsår | Rikstermbanken | det år som närmast följer på det kalenderår som en ansökan om bidrag avser | Departement |
| big data stora data |
Rikstermbanken | Big data är en beskrivning av datamängder som är för stora att hantera med konventionella data-hanteringsverktyg och metoder. Vad som anses vara stora data varierar beroende på kapacitet hos olika organisationer och begreppet är därmed relativt till sin karaktär. Stora data har möjligheten att skapa en bättre användning av data för att förbättra beslutsfattande. | Departement |
| bilaga till förordning | Rikstermbanken | Bilagorna innehåller till exempel förtydliganden om den nationella tillämpningen av samordningsbestämmelserna. | Departement |
| bilateral nettning | Rikstermbanken | utjämning mellan två parter av deras förpliktelser | Departement |
| bilateralt avtal | Rikstermbanken | avtal mellan två parter | Departement |
| bindande restriktion | Rikstermbanken | De finanspolitiska reglerna utgör en bindande restriktion för finanspolitiken när det inte går att öka de offentliga utgifterna och/eller minska inkomsterna utan att bryta mot reglerna. | Departement |
| binokulärt synfält | Rikstermbanken | det område djuret har förmågan att samtidigt registrera med båda ögonen | Departement |
| binär | Rikstermbanken | En binär transperson identifierar sig som ett kön som, inom ramen för ett tvåkönssystem, är motsatt det kön personen tilldelades vid födelsen. En vanlig benämning på binära transpersoner är transsexuell. En person vars könsidentitet är kvinna och som vid födelsen blivit tilldelad det juridiska könet man kan benämnas exempelvis transkvinna eller transsexuell kvinna. En person vars könsidentitet är man och som vid födelsen blivit tilldelad det juridiska könet kvinna kan benämnas exempelvis transman eller transsexuell man. Benämningar som används om personer måste alltid respektera personens egen identitet och de begrepp personen själv föredrar. | Departement |
| binär | Rikstermbanken | som kan anta ett av två olika värden | Departement |
| Bio-ETBE | Rikstermbanken | ETBE som framställs på grundval av bioetanol | Departement |
| bioackumulering | Rikstermbanken | När ett ämne ansamlas i organismer i högre halter än i omgivande miljö eller födan. | Departement |
| biobränsle | Rikstermbanken | material av biologiskt ursprung som används som bränsle | Departement |
| biobränsle | Rikstermbanken | bränsle som kommer från växtlighet | Departement |
| biobränsle | Rikstermbanken | Samlingsnamn för bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter från industrin, främst träindustrin samt pappers- och massaindustrin. | Departement |
| biobränsle | Rikstermbanken | bränsle som erhålls från biomassa | Departement |
| biobränslebilar | Rikstermbanken | bilar som körs på biodrivmedel | Departement |
| biobränslen | Rikstermbanken | bränslen som kommer från växter, t.ex. träd och åkergrödor | Departement |
| biocider | Rikstermbanken | verksamma ämnen och preparat innehållande ett eller flera verksamma ämnen som är avsedda att förstöra, hindra, oskadliggöra verkningarna av eller på något annat sätt bekämpa skadliga organismer och som inte tillämpas i jordbruket | Departement |
| biodiesel | Rikstermbanken | Med ”biodiesel” menar man oftast RME (rapsmetylester) eller FAME (fatty acid methylester) som tillverkas ur jordbruksgrödor, huvudsakligen rapsolja, men även via förgasning och reformering av biomassa till syntetisk diesel. Även animaliska fetter kan utgöra råvarubas. | Departement |
| biodimetyleter | Rikstermbanken | dimetyleter som framställs av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall och som används som biobränsle | Departement |
| biodrivmedel | Rikstermbanken | vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som är avsedda för motordrift | Departement |
| biodrivmedel | Rikstermbanken | Används ofta som motpol till konventionella drivmedel (bensin och dieselolja raffinerade från fossil råolja). Begreppet relaterar inte entydigt till varken koldioxidneutralitet eller till förnybarhet, utan är en delmängd av förnybara drivmedel. | Departement |
| biodrivmedel | Rikstermbanken | flytande eller gasformiga bränslen för transport som framställs av biomassa | Departement |
| biodrivmedel | Rikstermbanken | vätskeformigt bränsle som framställs av biomassa och som är avsett för motordrift | Departement |
| bioenergi | Rikstermbanken | energi från biomassa och torv | Departement |
| biogas deponigas |
Rikstermbanken | gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid | Departement |
| biogas | Rikstermbanken | gasformigt biobränsle som till största delen består av kolvätet metan | Departement |
| biogas | Rikstermbanken | gasformiga biobränsle | Departement |
| biogas | Rikstermbanken | gas, i huvudsak metan som framställts eller bildats med biomassa som råvara, t.ex. genom jäsning eller nedbrytning av avfall | Departement |
| biograf | Rikstermbanken | lokal bestående av en eller flera salonger för filmföreställning | Departement |
| biokoncentration | Rikstermbanken | ansamling av ett ämne i organismer i högre halter än i omgivande miljö | Departement |
| biokoncentrationsfaktor | Rikstermbanken | mått på ett ämnes bioackumulerande förmåga, som enbart tar hänsyn till upptag från omgivande miljö | Departement |
| biologisk behandling | Rikstermbanken | behandling där avfall bryts ner biologiskt för att ge en slutprodukt som är tillräckligt ren för att användas till jordförbättring eller liknande, exempelvis kompostering och rötning | Departement |
| biologisk behandling | Rikstermbanken | aerob (syrekrävande) eller anaerob (icke syrekrävande) behandling av de biologiskt nedbrytbara delarna av ett förpackningsavfall, om behandlingen 1. sker under kontrollerade förhållanden och med användning av mikroorganismer, och 2. innebär att stabiliserade organiska restprodukter eller metan produceras | Departement |
| biologisk behandling | Rikstermbanken | behandling där avfall biologiskt bryts ner genom exempelvis kompostering och rötning | Departement |
| biologisk mångfald | Rikstermbanken | variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem | Departement |
| biologisk mångfald biodiversitet |
Rikstermbanken | Utgörs av livet på jorden i sin helhet och i alla dess former. Ofta talar man om biologisk mångfald på tre olika nivåer; mångfalden på ekosystemnivå, mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter samt genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd. | Departement |
| biologiskt bekämpningsmedel | Rikstermbanken | bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom | Departement |
| biologiskt kön | Rikstermbanken | Begrepp som vanligen syftar till de kroppsliga egenskaper som legat till grund för att en person tilldelats ett visst juridiskt kön vid födelsen. De kroppsliga egenskaper som allmänt anses vara könsbestämmande är könskromosomer (”kromosomalt kön”), inre könsorgan/könskörtlar (”gonadalt kön”), yttre könsorgan(”genitalt kön”) och hormonnivåer (”endokrint/hormonellt kön”). En indelning i två så kallat biologiska kön bygger på en uppfattning om normalvariationer inom dessa fyra aspekter och kombinationerna av dessa, där vissa variationer anses falla utanför det normala och därför diagnostiseras som avvikelser (intersexvariationer). Indelningen i två ”biologiska kön” är en medicinsk konstruktion som antyder en betydligt mer begränsad variation än vad som i praktiken förekommer bland människokroppar. | Departement |
| biologiskt nedbrytbart avfall | Rikstermbanken | allt avfall som kan brytas ned utan tillgång till syre (anaerobt) eller med tillgång till syre (aerobt) | Departement |
| biologiskt växtskyddsmedel | Rikstermbanken | bioteknisk organism som är ett växtskyddsmedel enligt förordning (EG) nr 1107/2009 | Departement |
| biomagnifikation | Rikstermbanken | ökning av ett bioackumulerande ämnes halt i organismer uppåt i näringskedjan, exempelvis från bytesdjur till rovdjur | Departement |
| biomarkör | Rikstermbanken | mätbar förändring hos levande organismer som utsatts för giftiga ämnen | Departement |
| biomassa | Rikstermbanken | 1. vegetabiliskt material som kommer från jord- eller skogsbruk och som kan användas som bränsle för utvinning av materialets energiinnehåll, 2. vegetabiliskt jord- eller skogsbruksavfall, 3. vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den energi som alstras vid förbränningen tas till vara, 4. vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som har uppkommit vid produktion av nyfiberpappersmassa eller vid pappersproduktion från massa, om avfallet samförbränns på produktionsplatsen och den energi som alstras vid förbränningen tas till vara, 5. korkavfall, och 6. träavfall, dock inte träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling | Departement |
| biomassa | Rikstermbanken | material eller produkter av biologiskt ursprung exklusive geologiskt inbäddat och fossiliserat material | Departement |
| biomassa | Rikstermbanken | den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall | Departement |
| biomassa | Rikstermbanken | material med biologiskt ursprung som efter ingen eller ringa omvandling används som energikälla | Departement |
| biometriska identifierare | Rikstermbanken | uppgifter som rör en enskild persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som gör det möjligt att identifiera honom eller henne individuellt, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter | Departement |
| biometriska uppgifter | Rikstermbanken | personuppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter | Departement |
| bioolja | Rikstermbanken | pyrolysolja som framställs av biomassa och som används som biobränsle | Departement |
| bioteknik | Rikstermbanken | samlingsbegrepp för användning av molekylärbiologiska, cellbiologiska och mikrobiologiska förfaranden och metoder för tekniska ändamål | Departement |
| bioteknisk organism | Rikstermbanken | produkt som har framställts särskilt i bekämpningssyfte eller något annat tekniskt syfte och som helt eller delvis består av eller innehåller levande mikroorganismer, däribland virus, nematoder, insekter eller spindeldjur | Departement |
| biotillgänglighet | Rikstermbanken | tillgänglighet för upptag i levande organismer | Departement |
| biotisk nedbrytning | Rikstermbanken | nedbrytning av ett ämne till följd av inverkan av levande organismer, t.ex. bakterier | Departement |
| biotop | Rikstermbanken | den yttre värld i vilken ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma, och det är biotopens egenskaper som bestämmer vilket samhälle som kommer att finnas där | Departement |
| bisfenoler | Rikstermbanken | En grupp ämnen (mest känt är bisfenol A, BPA) som används för att tillverka polykarbonat- och epoxiplaster. Epoxiplast används bl.a. i elektronik, byggmaterial och i konserv- och läskburkar. Polykarbonat används bl.a. i plastflaskor. BPA förekommer också i termopapper som används till biljetter och kvitton. BPA är ett misstänkt hormonstörande ämne. Informationen om de andra bisfenolerna mycket knapphändig. BPA finns på kandidatförteckningen och är begränsat för vissa användningar i EU. Sverige har även infört egna förbud. | Departement |
| biståndshandläggare | Rikstermbanken | tjänsteman som efter delegation beslutar på nämndens vägnar i ärenden om olika former av bistånd | Departement |
| biståndshandläggning | Rikstermbanken | samtliga arbetsmoment i kommunens handläggningsprocess: mottagande av ansökan om bistånd, utredning av den äldres behov av hjälpinsatser, bedömning av den äldres rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, biståndsbeslut, uppföljning av biståndsbeslut och möjligheter till ny prövning av biståndsbeslut | Departement |
| bit | Rikstermbanken | binär siffra | Departement |
| bitströmmar | Rikstermbanken | kombinationer av binära siffror | Departement |
| bitumen | Rikstermbanken | alla ämnen som huvudsakligen består av kol och väte | Departement |
| Blair House-uppgörelsen | Rikstermbanken | Separat uppgörelse mellan EU och USA år 1992 inom ramen för Uruguayrundan som bl.a. resulterade i att EU:s areal- och djurbidrag tillsammans med USA:s deficiency payments undantogs från stödneddragningar (blå boxen). | Departement |
| blancolån | Rikstermbanken | lån utan säkerhet eller borgen | Departement |
| blancolån | Rikstermbanken | kredit utan säkerhet (exempelvis ett borgensåtagande eller en bostad) som också är en fristående kredit, dvs. inte finansierar ett kreditköp | Departement |
| blandbränsle | Rikstermbanken | Samlingsnamn för blandningar mellan bensin respektive dieselolja och andra drivmedel. Oftast högre inblandning än låginblandning. | Departement |
| blandförmåner | Rikstermbanken | särskilda kontantförmåner som inte betalas ut vid bosättning i annan medlemsstat | Departement |
| blankning | Rikstermbanken | försäljning av fondpapper som säljaren inte själv äger vid försäljningstillfället | Departement |
| blastocyst | Rikstermbanken | ett ca sju dagar gammalt befruktat ägg som har utvecklats till en blåsa med ca 100 celler | Departement |
| block | Rikstermbanken | Lantbrukarens jordbruksmark delas in i administrativa enheter som kallas för block. Alla jordbruksblock finns i en databas som kallas blockdatabasen. | Departement |
| blockering | Rikstermbanken | åtgärd som vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen | Departement |
| blodstensmalm | Rikstermbanken | järnmalm huvudsakligen bestående av järnlans, hämatit | Departement |
| Blomman | Rikstermbanken | EU:s miljömärkning. | Departement |
| blästring | Rikstermbanken | förbehandling (av yta) varvid ett kornigt material med stor hastighet blåses eller slungas mot ytan | Departement |
| BNI bruttonationalinkomst |
Rikstermbanken | det samlade värdet av produktionen av varor och tjänster i ett land korrigerat för överföringen av faktorinkomster till och från utlandet (t.ex. räntebetalningar på utlandslån, gästarbetarremisser etc.) | Departement |
| BNI bruttonationalinkomst |
Rikstermbanken | Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster till/från utlandet. BNI i fasta priser är även justerad för terms-of-trade. | Departement |
| BNP bruttonationalprodukt |
Rikstermbanken | det samlade värdet av produktionen av varor och tjänster i ett land utan korrigering för överföring av faktorinkomster till och från utlandet | Departement |
| BNP-gap | Rikstermbanken | skillnaden mellan BNP och potentiell BNP, som andel av potentiell BNP | Departement |
| boarea BOA |
Rikstermbanken | Utgörs av utrymmen ovan mark, inrättade för boende. Bostadsbyggande omfattar här såväl ombyggnad som nyproduktion av bostäder. | Departement |
| BOD7 | Rikstermbanken | Ett mått på mängden syre som behövs vid nedbrytning av organiskt material under en sjudagarsperiod. En hög BOD7-nivå leder till en låg syrehalt i vattnet, vilket kan skada växter och djur. | Departement |
| BOD7 | Rikstermbanken | mått på mängden syre som behövs vid nedbrytning av organiskt material under en sjudagarsperiod | Departement |
| boendestöd | Rikstermbanken | bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende | Departement |
| boförälder | Rikstermbanken | den av föräldrarna som barnet är folkbokfört hos om barnet bor varaktigt endast hos den föräldern | Departement |
| boggi | Rikstermbanken | två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2 meter | Departement |
| boggitryck | Rikstermbanken | den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan | Departement |
| bogpropeller | Rikstermbanken | propeller som ökar manövreringsförmågan kraftig och sitter monterad i bogen i fartygets för | Departement |
| bolag | Rikstermbanken | juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person | Departement |
| bonitet | Rikstermbanken | växtplats naturliga förmåga att producera virke uttryckt som medelproduktionen i m³sk/ha och år fram till den ålder då tillväxten kulminerar | Departement |
| bonusfamilj styvfamilj, ombildad familj |
Rikstermbanken | familj där flera av medlemmarna i familjen inte har genetiska eller juridiska band till varandra | Departement |
| bookmaker | Rikstermbanken | organisation, eller en person, som erbjuder spel på sport och andra händelser till överenskomna odds | Departement |
| bordningspunkt | Rikstermbanken | position där lots kommer ombord eller lämnar fartyg till sjöss | Departement |
| boreala skogarna | Rikstermbanken | Nordliga barrskogar. | Departement |
| borgenär | Rikstermbanken | säkerhetshavare enligt ett pantavtal, en säljare med äganderättsförbehåll eller en leasegivare enligt ett leasingavtal | Departement |
| bortskaffa | Rikstermbanken | göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det | Departement |
| bortskaffande | Rikstermbanken | avfallshantering […] eller som på annat sätt innebär att innehavaren gör sig av med avfallet utan att det återvinns eller att det lämnas till någon som samlar in eller transporterar bort det | Departement |
| bortskaffande av avfall | Rikstermbanken | behandlingsformer där material, näringsämnen och energi från avfallet inte utnyttjas, t.ex. deponering och förbränning utan energiutnyttjande | Departement |
| bosatt | Rikstermbanken | folkbokförd i Sverige | Departement |
| bosatt utomlands | Rikstermbanken | om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här | Departement |
| bostadsbidrag | Rikstermbanken | bidrag för boende riktat till barnfamiljer eller personer under 29 år | Departement |
| bostadsförsörjningsplanering bostadsplanering |
Rikstermbanken | kommunernas planering för bostadsförsörjningen | Departement |
| bostadsområde med socioekonomiska utmaningar | Rikstermbanken | 1. i tätort en yta om 250 gånger 250 meter där mer än 50 procent av hushållen har en låg köpkraft enligt den senaste statistik som tagits fram enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken och ett därtill angränsande område med liknande förhållanden, och 2. utanför tätort en yta om 1 000 gånger 1 000 meter där mer än 50 procent av hushållen har en sådan köpkraft | Departement |
| bostadsområde med socioekonomiska utmaningar | Rikstermbanken | yta om 250 gånger 250 meter där fler än 50 procent av hushållen har en låg köpkraft enligt den senaste statistik som tagits fram enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken och ett därtill angränsande område med liknande förhållanden | Departement |
| bostadsområde med socioekonomiska utmaningar | Rikstermbanken | yta om 1 000 gånger 1 000 meter där fler än 50 procent av hushållen har en sådan köpkraft | Departement |
| bostadsrum | Rikstermbanken | rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn | Departement |
| bostadstillägg | Rikstermbanken | skattefritt inkomstprövat tillägg till ålderspensionen | Departement |
| bosättningsbaserade förmåner | Rikstermbanken | Rätten till en förmån grundas på bosättning i Sverige. | Departement |
| Bra Miljöval | Rikstermbanken | Miljömärkning som talar om att en vara uppfyller Naturskyddsföreningens miljökrav. | Departement |
| brandcell | Rikstermbanken | del av byggnad, som är avskild på sådant sätt att en brand kan förhindras sprida sig till annan del av byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och höjd | Departement |
| brandfarlig vara | Rikstermbanken | Till brandfarliga varor hänförs i denna lag 1. brandfarliga gaser, 2. brandfarliga vätskor, och 3. brandreaktiva varor. | Departement |
| brandfarlig vara | Rikstermbanken | Dels gasformig vara som vid en temperatur av +21 °C eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarlig gas), dels flytande eller halvfast vara med en flampunkt av högst +60°C samt (oavsett flampunkten) dieselolja och eldningsolja (brandfarlig vätska). Se vidare SFS 1961:568 och 1973:584. | Departement |
| brandgas | Rikstermbanken | gas utvecklad vid brand, vanligen delvis oförbränd | Departement |
| brandhärdig byggnad | Rikstermbanken | byggnad där skilda verksamheter skall vara åtskilda med konstruktioner, som skall kunna motstå 30 min brandprovning | Departement |
| brandsyn | Rikstermbanken | besiktning som innebär att en brandsyneförrättare kontrollerar att ägare eller innehavare av en anläggning har vidtagit föreskrivna åtgärder för skydd mot brand | Departement |
| brandsäker byggnad | Rikstermbanken | byggnad där skilda verksamheter skall vara åtskilda med konstruktioner, som i regel skall kunna motstå 60 min brandprovning, för vissa bärverk dock 90 min | Departement |
| bredband | Rikstermbanken | Ett nät med hög överföringskapacitet både till och från användaren. Överföringskapaciteten skall medge att multimedietjänster kan överföras med god kvalitet. | Departement |
| bredband | Rikstermbanken | förbindelse för elektronisk kommunikation vanligen lika med eller större än 2 Mbit/s | Departement |
| bredbandsnät | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som kan leverera tjänster för bredbandstillgång med en hastighet av minst 30 Mbit/s | Departement |
| bredbandsutbyggare | Rikstermbanken | den som avser att anlägga eller bygga ut ett bredbandsnät | Departement |
| bredbildsformat | Rikstermbanken | En traditionell TV-bild har ett format i proportionerna 4:3. Bredbildsformatet har proportionerna 16:9. | Departement |
| brev | Rikstermbanken | adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser | Departement |
| BRIC | Rikstermbanken | Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. | Departement |
| brikettering | Rikstermbanken | sammanpressning av löst material till större stycken, briketter, med eller utan användning av bindemedel | Departement |
| BRM | Rikstermbanken | former för samarbete och rutiner på fartygsbryggan | Departement |
| bro | Rikstermbanken | fast sittande protetisk konstruktion som enbart belastar patientens egna tänder alternativt implantat | Departement |
| bromförening | Rikstermbanken | kemisk förening som innehåller grundämnet brom | Departement |
| brukad betesmark | Rikstermbanken | markanvändning som rapporterats som betesmark som fortfarande är betesmark och åkermark, våtmark, bebyggd mark, övrig mark som ställts om till betesmark och betesmark som ställts om till våtmark, bebyggd mark och övrig mark | Departement |
| brukad skogsmark | Rikstermbanken | markanvändning som rapporterats som skogsmark som fortfarande är skogsmark | Departement |
| brukad åkermark | Rikstermbanken | markanvändning som rapporterats som åkermark som fortfarande är åkermark och betesmark, våtmark, bebyggd mark, övrig mark som ställts om till åkermark och åkermark som ställts om till våtmark, bebyggd mark och övrig mark | Departement |
| brukaravgift | Rikstermbanken | avgift som betalas av brukare (fordonsägare, operatör) av infrastruktur till staten, t.ex. banavgift, vägavgift och trängselskatt | Departement |
| brukare | Rikstermbanken | de individer som använder eller kan förväntas använda en viss välfärdstjänst | Departement |
| brukarvärden | Rikstermbanken | värden som är förknippade med att direkt bruka eller använda en resurs | Departement |
| Brundtlandkommissionen | Rikstermbanken | Tillsattes 1983 av FN:s generalförsamling och leddes av Gro Harlem Brundtland. Kommissionen lämnade sitt betänkande, ”Our Common Future”, 1987 i vilken strategier för en hållbar utveckling behandlades. | Departement |
| Brundtlandkommissionen | Rikstermbanken | Tillsattes 1983 av FN:s generalförsamling och leddes av Gro Harlem Brundtland. Kommissionen lämnade sitt betänkande, ”Our Common Future”, 1987 i vilket strategier för en hållbar utveckling behandlades. | Departement |
| bruttoavveckling | Rikstermbanken | avveckling av förpliktelserna enligt principen affär för affär eller på bruttobasis | Departement |
| bruttodräktighet | Rikstermbanken | bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev | Departement |
| bruttodräktighet | Rikstermbanken | det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev | Departement |
| bruttodräktighet bruttotonnage, brutto, BT |
Rikstermbanken | rymdmått som avser den totala volymen i ett fartygs slutna rum | Departement |
| bruttodräktighetsdagar brd-dagar, bruttodagar |
Rikstermbanken | Används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. | Departement |
| bruttokostnad | Rikstermbanken | alla kostnader utan hänsyn till eventuella intäkter | Departement |
| bruttonationalprodukt BNP |
Rikstermbanken | mått på den samlade produktionen av varor och tjänster i samhället | Departement |
| bruttopension | Rikstermbanken | tjänstepension som garanterar en viss totalnivå inklusive allmän pension | Departement |
| bruttospelintäktsmarginal | Rikstermbanken | GGR som är en procentandel av insatserna | Departement |
| bruttotonnage | Rikstermbanken | volymbaserat mått som beräknas enligt en internationellt överenskommen konvention | Departement |
| bruttovikt på fordon | Rikstermbanken | den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle för över till vägbanan | Departement |
| brytningsvitsord | Rikstermbanken | Vill delägare utföra arbete för undersökning eller brytning i större omfattning än annan delägare och innehar han minst hälften i utmålet, ska det större arbetet utföras.” | Departement |
| brännbart avfall | Rikstermbanken | avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat | Departement |
| brännbart avfall | Rikstermbanken | avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat | Departement |
| bränsle | Rikstermbanken | fast, flytande eller gasformigt brännbart material | Departement |
| bränslecell | Rikstermbanken | cell för direkt omvandling av kemisk energi till elektrisk energi | Departement |
| bränslesäljare | Rikstermbanken | den som driver rörelse i vilken motorbensin eller dieselbränsle yrkesmässigt tillhandahålls på ett eller flera säljställen | Departement |
| BTL | Rikstermbanken | förgasning av biomassa för framställning av flytande drivmedel | Departement |
| budgetelasticitet | Rikstermbanken | Anger hur det offentliga sparandet som andel av BNP påverkas av konjunkturvariationer, dvs. en förändring av BNP-gapet. Om budgetelasticiteten exempelvis är 0,5 försämras det offentliga sparandet med 0,5 procent av BNP när BNP-gapet ökar med 1 procentenhet. | Departement |
| budgeteringsmarginal | Rikstermbanken | skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna | Departement |
| budgetpolitiska mål | Rikstermbanken | Med budgetpolitiska mål avses framför allt numeriska, fleråriga mål som avser den offentliga sektorns finanser och som används vid beredning och beslut om statens budget. Budgetpolitiska regler är ett vidare begrepp än budgetpolitiska mål. Medan ett budgetpolitiskt mål avser en önskvärd t.ex. nivå för ett offentligfinansiellt mått kan en budgetpolitisk regel avse en önskvärd såväl som en restriktion eller gräns för ett offentligfinansiellt mått. Exempelvis är överskottsmålet formulerat just som ett mål, en önskvärd nivå, på det offentliga sparandet, medan utgiftstaket däremot är formulerat som en övre gräns som inte får överskridas. I bägge fallen handlar det dock om en permanent restriktion för finanspolitiken, uttryckt i termer av en offentligfinansiell indikator eller mått (typiskt sett något mått på skuld, förmögenhet, sparande, utgifter eller inkomster). I betänkandet används […] finanspolitiska regler (jfr eng. fiscal rules) synonymt med budgetpolitiska regler. | Departement |
| budgetproposition | Rikstermbanken | regeringens årliga förslag till statsbudget | Departement |
| budgetutrymme | Rikstermbanken | omfattningen av budgetförsvagande åtgärder (positivt budgetutrymme) eller behovet av budgetförstärkningar (negativt budgetutrymme) som är förenliga med att överskottsmålet nås | Departement |
| buffert vid skuldsanering | Rikstermbanken | belopp som gäldenären vid en skuldsanering får förbehålla sig för oförutsedda utgifter | Departement |
| buffertfond | Rikstermbanken | Hanterar periodiska skillnader mellan pensionsavgifter och pensionsutgifter i ett fördelningssystem. Buffertfonden i den allmänna pensionen bestar av fem olika fonder: Första--Fjärde och Sjätte AP-fonderna. | Departement |
| buffra | Rikstermbanken | motverka reaktionsändringar i sur eller alkalisk riktning | Departement |
| bulksjöfart | Rikstermbanken | Inom segmentet bulksjöfart transporteras främst torrlast som fraktas i lösvikt (bulk). Gods som fraktas i bulk är råvaror såsom kol, järnmalm, livsmedelsprodukter (t.ex. spannmål och socker) och bauxit, men även cement samt stål- och skogsprodukter. Godset transporteras opaketerat direkt i skrovet på bulkfartyget. Virke transporteras även på däck. Främst är bulktransporterna internationella och transoceana och vid dessa transporteras i huvudsak järnmalm, kol, spannmål, fosfat och bauxit. Närsjöfart transporterar i huvudsak cement, kol samt stål- och skogsprodukter. De svenska transoceana transporterna involverar en svensk hamn där torrbulkslasten oftast hämtas (i Sverige) för vidare transport ut i världen. Bulksjöfart är främst standardsjöfart. Det sker en snabb tillväxt på den internationella torrbulksmarknaden till följd av framför allt Kinas växande import. Utvecklingen påverkar de svenska transoceana torrbulkstransporterna av framför allt kol, järnmalm och spannmål. Inom Europasjöfart transporterar Sverige råvaror till den europeiska marknaden. Inom bulksjöfart är differentieringsmöjligheterna små och kostnaderna är därför avgörande för konkurrenskraften. Inom detta segment handlar konkurrensen i stort sett enbart om pris. | Departement |
| buller från flygplatser | Rikstermbanken | buller från flygtrafik vid start och landning upp till den höjd som bidrar till ljudnivån på marken samt rullbanefas i samband med start och landning | Departement |
| bullernivå | Rikstermbanken | A-vägda ljudeffektnivån från en hushållsapparat, uttryckt i decibel relativt en pikowatt överförd via luften | Departement |
| bundet bistånd | Rikstermbanken | bistånd som endast får användas för inköp av varor och tjänster från givarlandet | Departement |
| bunkerleverantör | Rikstermbanken | den som yrkesmässigt levererar ett marint bränsle till fartyg | Departement |
| buntad utbildning | Rikstermbanken | utbildning som upphandlas av Arbetsförmedlingen där sfi ska kunna genomföras parallellt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och aktiviteter | Departement |
| buss | Rikstermbanken | bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen | Departement |
| butikslokal | Rikstermbanken | lokal där konsumenter kan köpa varor eller tjänster eller hyra varor, dock inte restauranger och andra näringsställen | Departement |
| bygg- och rivningsavfall | Rikstermbanken | avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad | Departement |
| byggaktör byggherre, projektutvecklare, bostadsutvecklare |
Rikstermbanken | den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, normalt sett fastighetsägaren | Departement |
| byggentreprenadkontrakt | Rikstermbanken | kontrakt som 1. avser utförande eller både projektering och utförande av arbete som är hänförligt till en verksamhet […], eller 2. medför att ett byggnadsverk realiseras, oavsett hur kontraktet utformas, enligt krav som ställs upp av den upphandlande myndigheten eller enheten | Departement |
| byggherre | Rikstermbanken | den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten | Departement |
| byggherrekostnader | Rikstermbanken | anskaffning av mark (inklusive exploateringskostnader och marksanering), avgifter för bygglov och anslutningar, projektörer, egen projektledning och kontroll, finansiering under byggtiden, samt försäljningskostnader och uthyrning. | Departement |
| byggkostnad | Rikstermbanken | Består av kostnader för byggnadsarbeten, inklusive material, maskiner, transporter, löner, grundläggning och installationer samt planering och arbetsledning under byggtiden. | Departement |
| byggkredit byggkreditiv, byggnadskredit, byggnadskreditiv |
Rikstermbanken | beviljad kredit för att löpande kunna betala de kostnader som uppstår under byggtiden | Departement |
| byggnad | Rikstermbanken | varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den | Departement |
| byggnadsminnen | Rikstermbanken | En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen | Departement |
| byggnadsnämnd | Rikstermbanken | den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag | Departement |
| byggnadsverk | Rikstermbanken | byggnad eller annan anläggning | Departement |
| byggprodukt | Rikstermbanken | produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk | Departement |
| byggrättsvärde | Rikstermbanken | Fastighetsvärde delas upp i markvärde och byggnadsvärde. Byggrättsvärde är markvärdet inklusive värdet av byggrätten oavsett om den är utnyttjad (bebyggd) eller ej. | Departement |
| bytesbalans | Rikstermbanken | Ger en bild av en ekonomis reala flöden med omvärlden. Består av handels- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan export och import av varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Bytesbalansen är förenklat uttryckt ett mått på en ekonomis nettosparande gentemot omvärlden. | Departement |
| bytesbalans | Rikstermbanken | summan av handels- och tjänstebalanserna, transfereringar till och från utlandet samt räntenettot | Departement |
| bärighetsklass BK |
Rikstermbanken | indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt | Departement |
| bärkasse | Rikstermbanken | påse som tillhandahålls för att konsumenter ska kunna packa och bära varor från den plats där varorna tillhandahålls och som inte är avsedd för varaktigt bruk | Departement |
| bärplockarläger | Rikstermbanken | Det är inte bara i anslutning till de större städerna som det förekommer otillåtna bosättningar. I samband med att utländska bärplockare kommer till Sverige för att plocka bär etableras s.k. bärplockarläger. Bosättningarna varierar i storlek, men har i vissa fall varit boplats för några hundra personer. Kända läger med bärplockare har funnits bland annat i norra Uppland, i området kring Söderhamn och i södra Dalarna. | Departement |
| bästa källa primär källa |
Rikstermbanken | Den bastjänst från vilken den Sammansatta bastjänsten ska hämta en viss grundläggande uppgift. En viss uppgift kan finnas tillgänglig från flera olika bastjänster som den Sammansatta bastjänsten har tillgång till, vilket gör det nödvändigt att sätta upp principer för vilken av dessa som ska betraktas som den bästa att använda. Begreppet är besläktat med primär källa, som i E-delegationens vägledning för digital samverkan definieras som ”den av informationsägarna som utgör källa när andra ska utnyttja just denna information”. Se Fördjupning till Vägledning för digital samverkan – Roller och överenskommelser, version 4.0 (E-delegationen 2014). | Departement |
| båtman | Rikstermbanken | benämning på den person som framför lotsbåten | Departement |
| CA åtkomstkontroll |
Rikstermbanken | kryptering av signal så att den endast är tillgänglig för de hushåll som beställt tjänsten | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | inrikestrafik som bedrivs av ett företag som har sitt säte i ett annat land än där trafiken bedrivs | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | inrikes person- eller godstrafik i ett annat land än det i vilket transportföretaget är hemmahörande | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | rätten för en transportör att utöva yrkesmässiga inrikes transporter på väg i ett annat EU-land än det där denne är etablerad | Departement |
| cachning | Rikstermbanken | teknik för tillfällig lagring av data | Departement |
| CAP | Rikstermbanken | Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU. Grunderna för denna antogs redan genom Romfördraget 1957. | Departement |
| CAP | Rikstermbanken | EU:s gemensamma jordbrukspolitik. | Departement |
| capitation | Rikstermbanken | tandvårdssystem där vårdgivaren får en fast summa per patient den har behandlingsansvaret för | Departement |
| CAPM | Rikstermbanken | Etablerad modell som används för att beräkna alternativ kostnad för kapital. | Departement |
| carbon footprint | Rikstermbanken | mått på den påverkan mänskliga aktiviteter har på miljön i form av växthusgasutsläpp | Departement |
| carpus framknä |
Rikstermbanken | den led på frambenet hos djur som saknar egentligt namn i svenskan och därför oegentligt brukas betecknas ”framknä” | Departement |
| CAS-nummer | Rikstermbanken | unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS) | Departement |
| cash call | Rikstermbanken | krav på att clearingmedlemmarna ska betala in likvida medel | Departement |
| cashpoker | Rikstermbanken | Cashpoker är ett mer traditionellt sätt att spela poker i förhållande till pokerspel i turneringsform. I Cashpoker varierar spelarens insatser för varje spelad hand och spelet kan snabbt omsätta mycket stora belopp. Normalt sett faller Cashpoker under dobbleribestämmelserna i brottsbalken och inte under lotterilagens (1994:1000) bestämmelser. | Departement |
| Cassis de Dijon-principen | Rikstermbanken | Om gemensamma regler saknas i EU på ett visst område gäller varje lands egna bestämmelser. Men enligt den s.k. Cassis de Dijon-principen är alla länder i EU skyldiga att tillåta import av en produkt som lagligen tillverkas och säljs i ett annat EU-land. Ett EU-land kan stoppa försäljningen av en vara från ett annat EU-land med motiveringen att den är skadlig för människors liv och hälsa. Men de nationella skyddsreglerna får inte vara utformade så att de kan anses vara uttryck för täckta handelshinder. Det är EU-domstolen som slutgiltigt avgör om ett land får tillämpa strängare regler än de övriga. | Departement |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå. | Departement |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå (common consolidated corporate tax base) | Departement |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå | Departement |
| CCN-nätet | Rikstermbanken | Den gemensamma plattform som bygger på gemensamma kommunikationsnätet (CCN) och som Europeiska unionen har utformat för att säkerställa all överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för tull och beskattning. | Departement |
| CCS | Rikstermbanken | Koldioxidavskiljning och lagring. | Departement |
| CCS | Rikstermbanken | Teknik för att avskilja koldioxid från ett utsläpp och transportera den avskilda gasen till ett slutligt förvar i en lämplig geologisk formation djupt under mark eller havsbotten. | Departement |
| CCTB | Rikstermbanken | En gemensam bolagsskattebas på EU-nivå | Departement |
| cd kompaktskiva |
Rikstermbanken | skiva för optisk lagring av information i digital form | Departement |
| CDM mekanismen för ren utveckling |
Rikstermbanken | Departement | |
| CDM-projekt | Rikstermbanken | utsläppsminskande projekt som genomförs i ett icke Annex I-land med finansiering från ett Annex I-land, och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättigheter | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning av varor som uppfyller de krav som fastställs i produktdirektiv inom EU | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Märket är tänkt att undanröja tekniska hinder som försvårar handel mellan länderna inom framför allt EU. | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten är förenlig med tillämpliga krav i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver att detta märke ska anbringas | Departement |
| cell-linje | Rikstermbanken | en mängd genetiskt identiska, framodlade celler som härstammar från enda cell | Departement |
| cellcykel | Rikstermbanken | cellens olika faser, t.ex. vila, tillväxt och delning | Departement |
| cellinje | Rikstermbanken | odling av en viss typ av celler, t.ex. embryonala stamceller | Departement |
| cellplast skumplast |
Rikstermbanken | Genom tillsats av jäsmedel eller biåsmedel kan plast bilda ett skum med slutna celler, vilka ibland öppnas vid slutbehandlingen. Cellplast kan vara styv eller mjuk (flexibel). | Departement |
| CEN-standard | Rikstermbanken | standard som har tagits fram av Europeiska standardiseringsorganisationen | Departement |
| central clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | enhet som inträder mellan köpare och säljare och blir varje köpares och säljares motpart | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | funktion hos en clearingorganisation som går in som part vid varje affär som organisationen clearar | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | aktör i den finansiella infrastrukturen som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en finansiell transaktion | Departement |
| central värdepappersförvarare | Rikstermbanken | En vanlig internationell rekommendation är att varje land ska ha en central värdepappersförvarare se bl.a. Trettio-gruppens rekommendationer och Kesslerrapporten. En sådan förvarare ska möjliggöra att leveranser av finansiella instrument kan ske genom kontoföring i ett kontosystem (book-entry). I värdepappersförvararens kontosystem kan de finansiella instrumenten vara immobiliserade eller dematerialiserade, men uttrycket central värdepappersförvarare tar sin utgångspunkt i ett system som bygger på immobilisering och som innebär att de finansiella instrumenten eventuellt i form av ett s.k. enhetsbrev förvaras hos det ansvariga institutet. I stället för central värdepappersförvarare förekommer då och då begreppet värdepapperscentral. I betänkandet har utredningen försökt att undvika ”värdepapperscentral” eftersom det i Sverige är förknippat med bolaget Värdepapperscentralen VPC AB. Inte heller begreppet förvarare är invändningsfritt eftersom något dokument att förvara inte finns i dematerialiserade system. Vid beskrivningen av utländska förhållanden har dock utredningen i brist på annat lämpligt uttryck använt ”central värdepappersförvarare”. Däremot har i stället för värdepappersförvarare uttrycken ”kontosystem” eller annat motsvarande uttryck använts beträffande svenska förhållande. | Departement |
| centralbank | Rikstermbanken | ett lands sedelutgivande bank som har huvudansvaret för landets penning- och valutapolitik | Departement |
| certifierad beskattningsbar person | Rikstermbanken | Ett nytt begrepp som kommissionen vill införa. Ett företag som uppfyller särskilda villkor (t.ex. ordnad ekonomi) ska kunna ansöka om att bli en certifierad beskattningsbar person. | Departement |
| certifiering | Rikstermbanken | Märkningen skall godkännas av en oberoende tredje part, denne kontrollerar att företaget klarar kriterierna. | Departement |
| certifiering | Rikstermbanken | fastställande av en produkts godkännandestatus | Departement |
| certifikat | Rikstermbanken | intyg i elektronisk form som kopplar ihop signaturverifieringsdata med en undertecknare och bekräftar dennes identitet | Departement |
| certifikatutfärdare | Rikstermbanken | den som utfärdar certifikat eller som garanterar att någon annans certifikat uppfyller vissa krav | Departement |
| cetantal | Rikstermbanken | tal för tändvillighet som har betydelse för utsläppen och körbarhet i samband med kallstart och körning tills motorn blivit varm | Departement |
| CFC klorfluorkarboner, freoner |
Rikstermbanken | Liksom vissa andra syntetiska gaser som HCFC och trikloretan, bryter de ned ozonskiktet, vilket medför en kraftig ökning av UV-strålning på jorden. Ämnena har utnyttjats i värmepumpar och kylskåp, som drivgas i sprayförpackningar, vid cellplasttillverkning, vid kemtvätt och som avfettningsmedel. | Departement |
| CFC-regler | Rikstermbanken | regler om delägarbeskattning för innehavare i lågbeskattade utländska bolag | Departement |
| CFC-regler | Rikstermbanken | regler om delägarbeskattning för innehavare i lågbeskattade utländska företag | Departement |
| CFSP | Rikstermbanken | EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. | Departement |
| CGBN Koordineringsgruppen för biologisk mångfald och natur |
Rikstermbanken | Kommissionens samarbetsgrupp för medlemsländerna och intressegrupper inom det gröna området. | Departement |
| chamotte | Rikstermbanken | eldfast material som framställs på så sätt att bränd, eldfast lera krossas eller mals till kornigt pulver och därefter inblandas i utgångsmassan | Departement |
| chargé d’affaires ad interim | Rikstermbanken | diplomat som leder en ambassad vid ackrediterad ambassadörs frånvaro | Departement |
| chargé d’affaires en pied | Rikstermbanken | diplomat som leder en ambassad till vilken ambassadör inte har utsetts | Departement |
| charterflyg | Rikstermbanken | Historiskt begrepp för de flygbolag som inte publicerade någon tidtabell. Har i dag överförts att samla de flygbolag som har till huvuduppgift att transportera passagerare på semester. | Departement |
| chimär | Rikstermbanken | individ som har celler från minst en annan individ | Departement |
| cirkulationsplats | Rikstermbanken | plats som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara och som är utmärkt med vägmärke för cirkulationsplats | Departement |
| cirkulärmigrant | Rikstermbanken | person som har migrerat upprepade gånger | Departement |
| cisnormativitet | Rikstermbanken | antagandet att alla människor identifierar sig som det kön de blivit tilldelade vid födelsen och lever enligt de sociala normerna för det könet | Departement |
| cisperson | Rikstermbanken | person som identifierar sig med det kön hen blivit tilldelad vid födelsen | Departement |
| CITES-konventionen | Rikstermbanken | konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter | Departement |
| civil anställning | Rikstermbanken | anställning hos annan arbetsgivare än Försvarsmakten | Departement |
| civil arbetsgivare | Rikstermbanken | annan arbetsgivare än Försvarsmakten som har en anställd som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis i Försvarsmakten | Departement |
| civil underrättelseverksamhet | Rikstermbanken | underrättelseverksamhet som innebär en kartläggning av främmande makters militära, säkerhetspolitiska, demografiska m.fl. förhållanden och som utförs under annan ledning än ett lands försvarsmakt | Departement |
| civila inköp | Rikstermbanken | kontrakt som inte omfattas av 1 kap. 2 § första stycket och som avser förvärv av icke- militära varor, byggentreprenader eller tjänster för logistiska ändamål. | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats (fastställandet av positioner som ska avvecklas och kontroll av att finansiella instrument och köpeskilling är tillgängliga för resolution) | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | Definitionsfrågan diskuteras utförligt i betänkandet. Med clearing förstås vanligen att på parternas vägnar räkna ut förpliktelser för dem att betala i svensk eller utländsk valuta eller leverera finansiella instrument till varandra. Detta kan även innefatta att verkställa en utjämning nettning av dessa förpliktelser. Termen clearing i verbform: ”cleara” används ibland även för att beteckna avvecklingen av åtaganden på avvecklingsdagen. | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats | Departement |
| clearing av betalningar | Rikstermbanken | process för att för att göra löftet om betalning (t.ex. i form av en check eller elektronisk betalningsbegäran) till en faktisk överföring av pengar från en bank till en annan | Departement |
| clearing house | Rikstermbanken | funktion att utbyta erfarenheter, kunskap, m.m. | Departement |
| clearing- och avvecklingssystem | Rikstermbanken | Används som beteckning för den typ av clearing och avveckling som tillämpas i ett land, på en delmarknad eller av några aktörer. Ett clearing- och avvecklingssystem kan administreras av en eller flera organisationer. Exempelvis kan leverans och likvid ske genom en clearingorganisation eller kan leveransen ske i ett kontosystem av typ VPC medan likviderna avvecklas i banksystemet eller direkt i centralbanksclearingen. | Departement |
| clearingbank | Rikstermbanken | bank som utför clearing- och avvecklingstjänster åt en annan bank eller värdepappersbolag vid t.ex. gränsöverskridande handel | Departement |
| clearinghouse | Rikstermbanken | handelsplats där innehavare av patent erbjuder licenser till sina uppfinningar | Departement |
| clearingmedlem | Rikstermbanken | den som av en clearingorganisation har fått tillstånd att delta i clearing och avveckling hos organisationen enligt lagen om börs- och clearingverksamhet | Departement |
| clearingmedlem | Rikstermbanken | aktör som deltar i clearingen hos en central motpart för egen räkning eller för kunds räkning | Departement |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | företag som bedriver clearing- eller avvecklingsverksamhet | Departement |
| clearingskyldighet | Rikstermbanken | krav på clearing för vissa standardiserade OTC-derivat | Departement |
| clearingverksamhet | Rikstermbanken | verksamhet vid handel med finansiella instrument som går ut på att räkna ut parternas förpliktelser att betala och leverera eller att garantera att dessa förpliktelser fullgörs | Departement |
| CLP | Rikstermbanken | Förordning (EG) nr 1272/2008. CLP-förordningen gäller faroklassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden inom EU. | Departement |
| CLRTAP | Rikstermbanken | En förkortning för konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar. | Departement |
| CMOS | Rikstermbanken | Transistorteknologi som utgör grunden för integrerade kretsar. | Departement |
| CMR-ämnen | Rikstermbanken | cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen | Departement |
| CMRH-ämnen | Rikstermbanken | CMR-ämnen som kan orsaka störningar i hormonsystemen | Departement |
| COD kemiskt syreförbrukande ämnen |
Rikstermbanken | Detta är ett mått på den mängd syre som behövs för en fullständig kemisk nedbrytning av organiska substanser i vatten. | Departement |
| CODEV | Rikstermbanken | Arbetsgruppen för utvecklingsbistånd / den allmänna biståndsgruppen. | Departement |
| COHAFA | Rikstermbanken | Kommittén för humanitärt bistånd och livsmedelbistånd. | Departement |
| comptonspektrometer | Rikstermbanken | instrument som medger mätning av sammansättningen hos starka strålkällor genom att strålningen före analysen får spridas i en tunn spridare | Departement |
| containerisering | Rikstermbanken | Departement | |
| containersjöfart | Rikstermbanken | Containersjöfart transporterar gods som stuvas i containrar. Inom den oceanburna sjöfarten står containertrafiken för en allt större del. Det finns ingen begränsning av godstyper som kan transporteras i containrar, vilket gör det svårt att specificera typiska varor. Containersjöfart har utvecklats till den vanligaste formen av linjesjöfart. Även inom containersjöfart handlar konkurrensen i stort sett endast om pris. För att vara konkurrenskraftiga måste fartygen vara av en viss storlek samtidigt som fartygets storlek och djupgående kan vara ett hinder i slussar, kanaler och hamnar. Containerfartygen lägger oftast till i bashamnar. Därpå lastas containrarna ofta om till mindre containerfartyg, så kallade feederfartyg, för att transporteras till mindre hamnar närmare slutdestinationen. | Departement |
| coping | Rikstermbanken | handlingar, strategier och reaktioner som individer använder för att hantera eller bekämpa stressfyllda situationer | Departement |
| cPPP | Rikstermbanken | avtalsbaserat privat-offentligt partnerskap för cybersäkerhet | Departement |
| CPV-nomenklaturen | Rikstermbanken | den gemensamma terminologi vid offentlig upphandling som antagits genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 213/2008 | Departement |
| cream skimming | Rikstermbanken | En metafor för ett beteende hos producenter av offentlig verksamhet. Det beskriver ett agerande som leder till ojämlik fördelning av tjänster mellan medborgare med liknande behov. Producenten av den offentliga verksamheten agerar för att bedriva sin verksamhet riktad mot vissa medborgare snarare än andra och väljer dessa medborgare utifrån lönsamhet snarare än behov. Producenten, som kan vara en vårdcentral, skola eller en förskola, kan på detta vis handplocka de medborgare som där det blir enklast att skapa en vinst för producenten. | Departement |
| crossdressing | Rikstermbanken | att bära kläder som vanligtvis förväntas bäras av det motsatta biologiska könet | Departement |
| crowded art trångt teknikområde |
Rikstermbanken | benämning på situationen då ett visst teknikområde, t.ex. området antikroppar, är föremål för många patent och där utrymmet för ytterligare patenträttigheter därför är begränsat | Departement |
| CSE | Rikstermbanken | OECD uppskattar genom detta mått hur mycket konsumenterna får betala för jordbrukspolitiken via livsmedelspriserna. I detta betänkande redovisas huvudsakligen den andel av priset som orsakas av jordbrukspolitik. | Departement |
| CSIRT | Rikstermbanken | Enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter | Departement |
| CT datortomograf |
Rikstermbanken | avbildningsteknik med röntgenstrålning där man genom att ta bilder i många olika projektioner kan rekonstruera fram snittbilder med stora möjligheter att avbilda små kontrastskillnader | Departement |
| CTD-utrustning | Rikstermbanken | Mäter salthalt, temperatur och djup. | Departement |
| CV-metoden | Rikstermbanken | Vissa betalningsviljestudier som syftar till att utröna människors värdering av t.ex. en miljöförändring. | Departement |
| cyberresiliens | Rikstermbanken | IT-system, kritisk infrastruktur m.m. (t.ex. inom sjukvård eller banker) ska vara motståndskraftiga och kunna fortsätta leverera önskade tjänster vad som än händer (t.ex. it-incidenter orsakade av angrepp, elavbrott, olyckor etc.). | Departement |
| cykel | Rikstermbanken | 1. fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon 2. eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, b. inrättat för att föras av den åkande, och c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt | Departement |
| cykelbana | Rikstermbanken | väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II | Departement |
| cykelfält | Rikstermbanken | särskilt körfält som genom anvisats för cyklande och av moped klass II | Departement |
| cykelkärra | Rikstermbanken | fordon som är avsett att dras av en moped klass II eller en cykel och inte är en sidvagn | Departement |
| cykelpassage | Rikstermbanken | del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av klass II för att korsa en körbana en cykelbana och som kan anges vägmarkering | Departement |
| cykelöverfart | Rikstermbanken | del av en väg som enligt en lokal trafikföreskrift är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke | Departement |
| cystisk fibros | Rikstermbanken | ärftlig sjukdom som innebär att slemkörtlarna i kroppen inte fungerar som de ska | Departement |
| DAB | Rikstermbanken | Digital ljudradio. | Departement |
| dagpenning | Rikstermbanken | ersättning per dag i arbetslöshetsförsäkringen | Departement |
| dagstidning | Rikstermbanken | allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning | Departement |
| dagverksamhet | Rikstermbanken | bistånd som avser insats/åtgärd under dagtid utanför den egna bostaden | Departement |
| datakonsument | Rikstermbanken | ansluten myndighet eller annan aktör som tar del av innehåll från systemet för Uppgiftslämnarservice | Departement |
| dataproducent | Rikstermbanken | ansluten myndighet som bidrar med innehåll till systemet för Uppgiftslämnarservice | Departement |
| dataägare | Rikstermbanken | de[n] som på olika sätt producerar och förvaltar data som kan tillgängliggöras som öppna data | Departement |
| datorbaserade nationella prov | Rikstermbanken | nationella prov, förstudier för sådana prov, utprovning av nya provuppgifter och användartester för sådana prov i ett datorbaserat system, | Departement |
| datormoln molntjänster, molnet |
Rikstermbanken | IT-tjänster som tillhandahålls över Internet, i synnerhet funktioner som traditionellt sköts på egna datorer men genom molnet sköts av någon annan | Departement |
| dBA | Rikstermbanken | en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå | Departement |
| De tre R:ns princip | Rikstermbanken | [princip] enligt vilken djurförsöken så långt möjligt ska ersättas, minskas och förfinas. | Departement |
| dead-end hosts | Rikstermbanken | arter som kan bli infekterade men som inte kan föra en smitta vidare | Departement |
| decilgrupp | Rikstermbanken | Befolkningen har delats in i tio jämnstora grupper utifrån deras inkomstnivåer. För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. | Departement |
| deficit | Rikstermbanken | nedsättning av förmåga eller funktion | Departement |
| dekoder | Rikstermbanken | apparat som omvandlar krypterade TV-program | Departement |
| delaktighet | Rikstermbanken | Ytterligare ett begrepp som ibland används för att beskriva en integrativ process är […] delaktighet. […] Delaktighet skulle […] kunna vara en möjlig ersättningsterm om den innebär deltagande i en helhet på egna villkor, dvs. med förtjänster och tillkortakommanden. | Departement |
| delavrinningsområde | Rikstermbanken | avrinningsområde inom ett huvudavrinningsområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till en viss punkt i ett vattendrag | Departement |
| delegation | Rikstermbanken | Kan vara en tillfälligt sammansatt grupp som företräder sitt land vid en konferens eller förhandling, eller en ständig närvaro vid en internationell organisation där landet endast får bevaka förhandlingarna | Departement |
| delegerad akt | Rikstermbanken | akt antagen av kommissionen med delegerad befogenhet | Departement |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF- fördraget. Delegerad befogenhet kan endast tillämpas om befogenheten härleds från en lagstiftningsakt | Departement |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF-fördraget | Departement |
| delegering | Rikstermbanken | hänvisning i en zons namnserver till en underliggande zons namnserver som tjänar och förfogar över information om ett efterfrågat domännamn | Departement |
| delgivning | Rikstermbanken | bekräftelse på att svaranden tagit emot ett föreläggande eller ett beslut | Departement |
| delirium | Rikstermbanken | psykisk omtöckning | Departement |
| delkurser | Rikstermbanken | Nationella kurser kan delas upp i delkurser. Beslut om detta fattas av rektorn. | Departement |
| delningstal | Rikstermbanken | tal som speglar den beräknade återstående livslängden vid pensioneringstillfället med beaktande av den ränta som tillgodoräknas pensionen | Departement |
| delsystem | Rikstermbanken | funktionell del av järnvägssystemet | Departement |
| deltagandekvorum | Rikstermbanken | krav på att en bestämd andel av de röstberättigade måste delta i en folkomröstning | Departement |
| deltidsarbetande arbetstagare | Rikstermbanken | arbetstagare vars normala arbetstid under en vecka eller en annan period kortare än ett år understiger arbetstiden för en jämförbar arbetstagare som enligt avtal eller lag anses arbeta heltid | Departement |
| dematerialisering | Rikstermbanken | elimineringen av certifikat, aktiebrev eller annan typ av dokument som bevis på äganderätten till ett finansiellt instrument | Departement |
| demersala bestånd | Rikstermbanken | arter som lever på eller nära havsbotten | Departement |
| demokratiskt delaktig | Rikstermbanken | Avser medborgarnas deltagande i allt från att producera samhällsrelevant innehåll, rösta, samt delta i debatt, politiska aktiviteter, opinionsbildning etc. | Departement |
| den allmänna pensionen | Rikstermbanken | Sveriges allmänna pensionssystem. Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpension kan även innefatta tilläggspension. | Departement |
| den totala bidragsnivån | Rikstermbanken | det belopp, den summa pengar, som innefattar normnivå och därutöver utgifter utanför den, som t.ex. boendekostnader | Departement |
| denaturering | Rikstermbanken | tillsättande av ett eller flera främmande ämnen till en produkt i syfte att göra den obrukbar till ett visst användningsområde | Departement |
| denitrifikation | Rikstermbanken | biologisk reduktionsprocess som utförs av specifika bakterier | Departement |
| densitet täthet |
Rikstermbanken | massa per volymsenhet | Departement |
| densitet | Rikstermbanken | täthet på bränslet | Departement |
| dentinkaries | Rikstermbanken | karies som tränger igenom emaljen och når in till tandbenet | Departement |
| departementsuppdrag | Rikstermbanken | utrikesförvaltningens uppgift att vara beredningsorgan och bistå regeringen | Departement |
| deponering | Rikstermbanken | bortskaffande som innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi) | Departement |
| deponering | Rikstermbanken | kontrollerad uppläggning av avfall på en särskild plats | Departement |
| deponi | Rikstermbanken | kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas | Departement |
| deponicell | Rikstermbanken | del av deponi avdelad mot kringliggande områden, ofta ämnad för en viss typ av avfall | Departement |
| deponigas | Rikstermbanken | gas som genereras från det deponerade avfallet | Departement |
| deponigas | Rikstermbanken | gas från avfallsdeponi (soptipp), i första hand metan, som bildas när t.ex. hushållsavfall bryts ned av mikroorganismer | Departement |
| deposition | Rikstermbanken | nedfall från luften | Departement |
| deposition | Rikstermbanken | Deposition av visst belopp, ofta viss del av varuvärdet, hos myndighet eller bank (i regel utan ränta) föreskrivs ibland som villkor för att importera eller exportera. | Departement |
| depå | Rikstermbanken | förvar av aktier och andra finansiella instrument hos en bank eller ett värdepappersbolag | Departement |
| depåbevis | Rikstermbanken | Det är vanligt förekommande att handeln med utländska finansiella instrument sker genom s.k. depåbevis. Dessa representerar den rätt som ägaren av depåbevisen har gentemot den bank depåbanken som för hans räkning förvarar aktier i ett utländskt bolag se 9 kap. l § aktiekontolagen och 1 kap. 1 § LHF. Förvaring av instrumenten för depåbankens räkning kan i sin tur ske i en bank eller i ett kontosystem i instrumentets utgivningsland. | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | En gemensam beteckning på finansiella instrument, t.ex. terminer eller optioner, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång, t.ex. aktier, valutor eller råvaror. | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | kemisk förening som uppvisar stora kemiska likheter med en ursprunglig substans | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | finansiella instrument, t.ex. terminer eller optioner, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång | Departement |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | I vid mening finansiella avtal vars värde beror på en eller flera underliggande tillgångar eller index på sådana tillgångar. Vanliga underliggande tillgångar är valuta, räntebärande papper, råvaror och aktier. | Departement |
| derivatmarknad | Rikstermbanken | marknad för köp och försäljning av derivatinstrument | Departement |
| desoxidation | Rikstermbanken | avlägsnande av syre | Departement |
| destinationsland | Rikstermbanken | det land till vilket en internationell migrant flyttar i syfte att tillbringa längre eller kortare tid | Departement |
| destruktion | Rikstermbanken | behandling av avfall som inte leder till materialåtervinning eller återanvändning | Departement |
| det relativa utbytet | Rikstermbanken | kvoten mellan återstående disponibel inkomst (Å) och den totala bidragsnivån (T) | Departement |
| detaljhandel | Rikstermbanken | försäljning av läkemedel till konsument, sjukvårdshuvudman, sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning eller till den som är behörig att förordna läkemedel | Departement |
| detaljhandel | Rikstermbanken | Detaljhandel omfattar alla de handlingar som hänger samman med en leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst direkt till konsument för dennes privata bruk. Traditionellt har denna handel ägt rum inom ett land, men med e-handelns framväxt har det blivit allt vanligare att en säljare i ett land erbjuder sina varor eller tjänster direkt till konsumenter i ett annat land. Detaljhandeln kan alltså ske direkt via butik, torgstånd samt på distans via postorder eller internet. | Departement |
| detaljhandel | Rikstermbanken | försäljning till konsument | Departement |
| devalvering | Rikstermbanken | Innebär en nedskrivning av valutan vid fast växelkurs. | Departement |
| DFD | Rikstermbanken | kvalitetsfel på nöt- och svinkött som innebär ett högt pH-värde, ofta mer än 6,2--6,3 istället för 5,5--5,7 | Departement |
| diagnostiskt test | Rikstermbanken | genetiskt test som inom hälso- och sjukvården används för att diagnostisera en sjukdom | Departement |
| diaspora | Rikstermbanken | befolkningsgrupper som vistas utanför sitt ursprungsland och som vanligtvis upprätthåller banden och utvecklar kontakterna med sitt ursprungsland | Departement |
| dieselbränsle | Rikstermbanken | bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN-nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 | Departement |
| differentiell GPS DGPS |
Rikstermbanken | metod där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på en referensstation och sänds till mobila GPS-mottagare som korrigerar sina mätningar med hjälp av dessa korrektioner | Departement |
| diffusa utsläpp | Rikstermbanken | utsläpp av organiska lösningsmedel till luft, mark eller vatten eller utsläpp som lösningsmedel i en produkt, om utsläppet inte är punktutsläpp | Departement |
| diffusion | Rikstermbanken | vandring av ett ämnes atomer eller molekyler i ett annat ämne, vanligen från plats med hög koncentration till plats med låg koncentration | Departement |
| digital biografutrustning | Rikstermbanken | basutrustning för digital filmföreställning | Departement |
| digital kompetens | Rikstermbanken | Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (EUR-Lex) Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar: -- kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt -- färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster -- förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker -- motivation att delta i utvecklingen. | Departement |
| digital kompetens | Rikstermbanken | Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar • kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker • motivation att delta i utvecklingen. | Departement |
| digital teknik | Rikstermbanken | teknik där förändringar sker språngvis i binära serier, antingen 0 eller 1 | Departement |
| digital TV | Rikstermbanken | distribution av TV i digital form | Departement |
| digitala giganter | Rikstermbanken | Omfattar de multinationella företag som står bakom de dominerande plattformarna, som Google och Facebook. | Departement |
| digitala medier | Rikstermbanken | internetbaserade medietjänster och andra nätverksbaserade medietjänster | Departement |
| digitala tjänster elektroniska tjänster |
Rikstermbanken | [Dessa] två [uttryck] används omväxlande i olika sammanhang för att beskriva de tjänster som erbjuds på mediers webbplatser; i detta delbetänkande används de synonymt. | Departement |
| digitalisering | Rikstermbanken | Digitalisering innebär att digital kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker blir självklara. Allt större delar av tillvaron är digitaliserad samtidigt som vi i allt mindre grad kan skilja ut det digitala från det icke-digitala. | Departement |
| diko | Rikstermbanken | ko som får behålla sin kalv och ge kalven di och som enbart syftar till produktion av kött | Departement |
| dioxin | Rikstermbanken | Samlingsnamn för ca 240 organiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad. De innehåller klor eller brom. | Departement |
| direkt diskriminering | Rikstermbanken | att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder | Departement |
| direkt effekt | Rikstermbanken | en avgifts eller skatts ekonomiska styrverkan | Departement |
| direkt könsdiskriminering | Rikstermbanken | För att direkt könsdiskriminering skall föreligga förutsätts att det finns ett direkt orsakssamband mellan diskrimineringsgrunden och den diskriminerande effekten. Diskrimineringsgrunden är direkt kopplad till könstillhörigheten, exempelvis att kvinnor inte får utföra nattarbete eller att endast kvinnor kan komma i fråga för viss anställning. | Departement |
| direkt köpare | Rikstermbanken | den som av en överträdare direkt förvärvat varor eller tjänster som varit föremål för en överträdelse | Departement |
| direkt leverantör | Rikstermbanken | den som direkt tillhandahållit en överträdare varor eller tjänster som varit föremål för en överträdelse | Departement |
| direkt miljöpåverkan | Rikstermbanken | negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan | Departement |
| direkta åtgärder | Rikstermbanken | åtgärder som kommissionen utför, främst genom Gemensamma forskningscentret, JRC | Departement |
| direktavkastning | Rikstermbanken | årlig avkastning på en investering | Departement |
| direktinvesteringar | Rikstermbanken | Innebär att ett företag äger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller röstvärdet i en verksamhet belägen i ett annat land. En direktinvestering kan ske genom nybildning, förvärv av ett befintligt företag eller följdinvestering. | Departement |
| direktstöd | Rikstermbanken | stöd som betalas direkt till producenten per hektar, per djurenhet eller liknande, t.ex. arealstöd och djurbidrag | Departement |
| direktstöd | Rikstermbanken | kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare | Departement |
| direktstöd gårdsstöd |
Rikstermbanken | kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare baserat på areal eller innehav av djur | Departement |
| direktstödskuvert | Rikstermbanken | medel som har tilldelats varje medlemsstat till direktstöd | Departement |
| direktupphandling | Rikstermbanken | upphandling utan krav på anbud i viss form | Departement |
| direktverkande elvärme | Rikstermbanken | elvärme vid vilken värme tillförs det värmda utrymmet utan mellanliggande värmelagring och utan värmebärare | Departement |
| direktåtkomst | Rikstermbanken | Direktåtkomst innebär att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att bearbeta eller på något annat sätt påverka innehållet. Det är fråga om åtkomst via persondator, särskild terminal eller liknande. Från effektivitetssynpunkt är det motiverat att vissa användare har denna möjlighet, men samtidigt ökar riskerna för spridning av uppgifterna. | Departement |
| disaggregerade data | Rikstermbanken | uppgifter som görs tillgängliga och presenteras uppdelade för olika grupper, till exempel pojkar och flickor, i tabeller och diagram | Departement |
| diskontera | Rikstermbanken | omvandla framtida belopp (t.ex. inkomst, kostnader, etc.) till nutida belopp | Departement |
| diskontering | Rikstermbanken | En vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter. Diskontering görs med en räntesats med vilken man justerar det monetära värdet av framtida kostnader och intäkter. | Departement |
| diskontering | Rikstermbanken | vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter | Departement |
| diskonteringsränta | Rikstermbanken | Används vid beräkning av framtida kostnader och nyttor till ett nuvärde (värde i dag) och används vid kostnadsnyttoanalys av t.ex. investeringar. | Departement |
| diskretionär prövning | Rikstermbanken | den befogenhet som stundom tillkommer en domare, en verkschef osv. att inom vissa gränser efter eget omdöme pröva och avgöra förekommande fall | Departement |
| diskretionära beslut | Rikstermbanken | beslut som inom givna ramar kan fattas fritt, på basis av senast tillgängliga information | Departement |
| diskriminering | Rikstermbanken | Departement | |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | sammanräknad förvärvsinkomst, inkomst av kapital, särskilt pensionstillägg, bostadsbidrag, handikappersättning, skattefri frivillig pension, skattefri del av livränta, socialbidrag m.m. | Departement |
| distansförsäljning | Rikstermbanken | ett öppenvårdsapoteks detaljhandel med läkemedel till konsumenter som inte får tillgång till läkemedlet i apotekets lokaler | Departement |
| distansförsäljning | Rikstermbanken | Distansförsäljning innebär en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för ”eget bruk” och säljaren eller någon annan för säljarens räkning står för transporten. I skattehänseende är det alltså avgörande att transporten utförs av säljaren eller någon annan för dennes räkning. Det medför nämligen att säljarensom huvudregel blir skattskyldig för varorna i enlighet med den svenska skattelagstiftningen. | Departement |
| distanshandel | Rikstermbanken | Den renodlade distanshandeln omfattar två huvudsakliga led, ett försäljnings- och ett transportled. Distanshandel kan betecknas som antingen distansförsäljningeller s.k. distansköp. Ur skattehänseende är det stor skillnad mellan distansförsäljning och distansköp. Nedan beskrivs skillnaden mellan dessa två begrepp utifrån bestämmelserna i lagen (1994:1564)om alkoholskatt och EU:s direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt (det s.k. punktskattedirektivet). I denna promemoria används begreppen på det sätt som de definieras nedan. | Departement |
| distansköp | Rikstermbanken | Om det inte är säljaren som anordnar transporten, utan istället köparen, då är det inte längre fråga om distansförsäljning. Den här situationen är inte särskilt definierad i lagen om alkoholskatt, men har kommit att kallas distansköp. Distansköp innebär således en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för ”eget bruk” och köparen själv anordnar transporten, genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand. I motsats till ovan beskrivna situation, dvs. distansförsäljning, är det nu köparen som blir skattskyldig och därmed ska betala skatt enligt den svenska skattelagstiftningen. | Departement |
| distansundervisning | Rikstermbanken | interaktiv undervisningsmetod som innebär att elever och lärare är åtskilda både i rummet och i tiden och undervisningen sker genom användande av informations- och kommunikationsteknik | Departement |
| distribution | Rikstermbanken | transport av elkraft inom lokala och regionala elnät, från produktionskällan eller från stomnätet, till konsumenten | Departement |
| distributionsbyggnad | Rikstermbanken | byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten | Departement |
| distributionsnät | Rikstermbanken | elnät på lokal- och regionnätsnivå, dvs. nät som inte är transmissionsnät | Departement |
| distributör | Rikstermbanken | grossist, detaljhandlare, säljare, leverantör eller annan fysisk eller juridisk person som tillhandahåller ett växtskyddsmedel på marknaden | Departement |
| distributör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden | Departement |
| djupbergart | Rikstermbanken | bergart bildad ur en smälta som stelnat nere i jordskorpan utan att nå jordytan | Departement |
| djur- och arealbidrag | Rikstermbanken | betalning till jordbrukare baserat på antalet hektar som odlas med en viss gröda eller innehav av ett visst antal djur av ett visst slag (kopplat stöd) | Departement |
| djurförsök | Rikstermbanken | användning av djur för 1. vetenskaplig forskning, 2. sjukdomsdiagnos, 3. utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, 4. undervisning, om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande, samt 5. andra jämförliga ändamål. | Departement |
| djurpark | Rikstermbanken | permanent anläggning, som inte är en cirkus eller djuraffär, där levande djur av vilda arter förvaras i syfte att förevisas för allmänheten under minst sju dagar per år | Departement |
| DME dimetyleter |
Rikstermbanken | Den lättaste etern. Används i modifierade dieselmotorer. | Departement |
| DNA | Rikstermbanken | Den nukleinsyra som fungerar som cellens ”hårddisk”, dvs. lagrar den genetiska koden. | Departement |
| DNA deoxiribonukleinsyra |
Rikstermbanken | molekyl som utgör arvsmassan hos alla levande organismer | Departement |
| DNA deoxiribonukleinsyra |
Rikstermbanken | kemiska beteckningen på arvsmassan | Departement |
| DNA-profil DNA-uppgifter |
Rikstermbanken | bokstavs- eller sifferkod som representerar ett antal identifikationsuppgifter i den icke-kodifierande delen av ett analyserat mänskligt DNA-prov, dvs. den särskilda kemiska formeln vid de olika DNA-locusen | Departement |
| DNS | Rikstermbanken | Adresseringssystem på Internet. | Departement |
| DNS domännamnssystem |
Rikstermbanken | hierarkiskt uppbyggd distribuerad databas med syfte att ge en till Internet eller andra IP-baserade kommunikationsnät ansluten dator ett enklare namn som kännetecken för datorns unika IP-adress | Departement |
| DNS-tjänst | Rikstermbanken | tjänst eller funktion, som översätter namn på t.ex. webbplatser eller e-postadresser till IP-adresser och vice versa samt tillhandahåller information från domännamnssystemet på begäran av en frågeställare | Departement |
| dokument | Rikstermbanken | handling som utgör bevis för viss rättighet | Departement |
| dolly | Rikstermbanken | släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en påhängsvagn och som är utrustad med en kopplingsanordning (vändskiva) för en påhängsvagn | Departement |
| domän | Rikstermbanken | Ett sätt att namnge och gruppera datorer som är anslutna till Internet. Namnen är hierarkiskt uppdelade i domäner som går från mindre grupper till allt större. En vanlig struktur för en domän är ”avdelning.organisation.land”. | Departement |
| domän | Rikstermbanken | nivå i domännamnssystemet och del av domännamn | Departement |
| domänadministratör | Rikstermbanken | den som ansvarar för administration av en nationell toppdomän för Sverige | Departement |
| domännamn | Rikstermbanken | En beteckning som motsvarar en IP-adress och används för adressering i ett internationellt domännamnssystem för elektronisk kommunikation, t.ex. regeringen.se. | Departement |
| domännamn | Rikstermbanken | unikt namn sammansatt av domäner, där en i domännamnssystemet lägre placerad domän står före en domän som är högre placerad i systemet | Departement |
| domännamnssystemet | Rikstermbanken | det internationella hierarkiska system som för befordringsändamål på Internet används för att tilldela domännamn | Departement |
| donation | Rikstermbanken | givande av mänskliga organ för transplantation | Departement |
| donationsfastighet | Rikstermbanken | fastighet som donerats till staten | Departement |
| donatorinsemination givarinsemination |
Rikstermbanken | insemination med spermier från någon annan än kvinnans make eller sambo | Departement |
| dopning | Rikstermbanken | Dopning används genomgående såväl för de substanser som är förbjudna i dopningslagen som de substanser och metoder som är förbjudna inom idrotten. | Departement |
| DOS-attack Denial of Service-attack |
Rikstermbanken | tillgänglighetsförhindrande attack, vanligen utförd genom avsiktlig överbelastning | Departement |
| dosdispensering | Rikstermbanken | färdigställande av läkemedel för enskilds behov under viss tid genom uttag ur tillverkarens originalförpackning | Departement |
| dosimeter | Rikstermbanken | instrument för mätning av stråldos | Departement |
| dosimetri | Rikstermbanken | mätning av stråldoser | Departement |
| dosrat | Rikstermbanken | stråldos per tidsenhet | Departement |
| dosyta | Rikstermbanken | Beräknas utifrån försåld mängd bekämpningsmedel och den rekommenderade dosen (kg eller l/hektar av resp. preparat). Beräkningen visar hur stor areal (yta) som kan besprutas med den försålda mängden. | Departement |
| dragking | Rikstermbanken | kvinna som leker med det manliga könsuttrycket, på scen eller för att väcka uppmärksamhet | Departement |
| dragqueen | Rikstermbanken | man som leker med det kvinnliga könsuttrycket, på scen eller för att väcka uppmärksamhet | Departement |
| drank | Rikstermbanken | biprodukt vid framställning av etanol från spannmål, som kan användas till foder | Departement |
| drevjakt | Rikstermbanken | Innebär att man med hjälp av drevkedjor (med människor) ser till att djuren sätts i rörelse och drivs mot en skyttekedja med jägare som fäller viltet. | Departement |
| DRG | Rikstermbanken | Ett diagnosklassificeringssystem som delar in vårdtillfällen i grupper efter förväntad resursåtgång. Ersättning per DRG innebär att ersättningen baseras på antalet producerade DRG-poäng. | Departement |
| dricksvatten | Rikstermbanken | allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom en distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller i behållare, och allt vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag för tillverkning, bearbetning konservering eller saluhållande av varor eller ämnen som är avsedda som livsmedel, om inte företaget kan visa kontrollmyndigheten att vattnets kvalitet inte kan påverka de färdiga livsmedlens hälsosamhet | Departement |
| dricksvattenförekomst | Rikstermbanken | grund- eller ytvattenförekomst som används för dricksvattenuttag eller som är avsedd för sådan framtida användning | Departement |
| driftel | Rikstermbanken | statistisk sammanslagning av fastighetsel och verksamhetsel | Departement |
| driftfas | Rikstermbanken | del av den aktiva fasen som omfattar tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi fram till dess att deponin är sluttäckt | Departement |
| drifttimmar | Rikstermbanken | den tid uttryckt i timmar under vilken en förbränningsanläggning helt eller delvis är i drift och orsakar utsläpp till luften, med undantag för start- och stopperioder | Departement |
| drivning | Rikstermbanken | avverkning och transport av virke i terräng ut till bilväg | Departement |
| drog | Rikstermbanken | ett läkemedel, en kemisk substans, ett växtmaterial eller en beredning som används i missbruks- eller berusningssyfte | Departement |
| dröjsmålsränta | Rikstermbanken | ränta som tas ut när betalning inte sker vid en viss avtalad tidpunkt | Departement |
| DSRC | Rikstermbanken | En standard för korthållskommunikation på 5,8 GHz. | Departement |
| dubbelbotten | Rikstermbanken | Departement | |
| dubbelspår | Rikstermbanken | sträcka med två huvudspår mellan två platser | Departement |
| duktilitet | Rikstermbanken | Tänjbarhet, formbarhet, smidbarhet. | Departement |
| duplikat | Rikstermbanken | läkemedel som har godkänts med stöd av en duplikatansökan och som fortfarande motsvarar referensläkemedlet utom när det gäller namn och innehavare av marknadsföringstillstånd | Departement |
| duplikatansökan | Rikstermbanken | ansökan som avser ett godkännande för försäljning som helt motsvarar ett redan befintligt godkännande eller en annan ansökan om godkännande utom när det gäller läkemedlets namn och innehavare av marknadsföringstillstånd | Departement |
| DVB | Rikstermbanken | Sändningsstandard utarbetad av ett internationellt organ med samma namn. | Departement |
| dvd | Rikstermbanken | skiva för kompakt lagring av ljud, bild och annan data i digital form | Departement |
| dyadiska relationer | Rikstermbanken | relationer mellan två | Departement |
| däckstjänstgöring | Rikstermbanken | tjänstgöring till sjöss inom fartygets däcksavdelning | Departement |
| dödvikt | Rikstermbanken | storleksmått som anges i ton och som visar vikten av den last, det bränsle, det förråd, den besättning och det antal passagerare som ett fartyg kan bära när det lastas till lägsta tillåtna fribord | Departement |
| e-handel elektronisk handel |
Rikstermbanken | Det finns inte någon klar eller allmängiltig definition av begreppet elektronisk handel och i direktiven preciseras inte heller begreppets närmare innebörd. OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) menar att den engelska motsvarigheten till begreppet e-handel, ”e-commerce”, passar bäst som paraplybegrepp för att täcka in alla former av affärsaktiviteter som sker elektroniskt. I regeringens skrivelse Elektronisk handel (skr. 1997/98:190) anges att begreppet elektronisk handel bör ges en vid definition där alla situationer av utväxlande av affärsinformation via olika former av telekommunikation inbegrips. […] EITO (European Information Technology Observatory) har tagit fram en liknande definition av e-handel. Fritt översatt lyder denna ”kommersiell aktivitet över elektroniska nätverk, ofta över internet, som leder till köp eller försäljning av varor eller tjänster”. | Departement |
| e-handel | Rikstermbanken | kommersiell aktivitet över elektroniska nätverk, ofta över internet, som leder till köp eller försäljning av varor eller tjänster | Departement |
| e-handel | Rikstermbanken | köp av efterhandsdragna lotter över internet, mobiltelefoner och andra interaktiva enheter | Departement |
| e-hälsa | Rikstermbanken | Att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. | Departement |
| e-post elektronisk post |
Rikstermbanken | överföring av meddelande med hjälp av datorer där meddelandet kan läsas vid valfri tidpunkt | Departement |
| E85 | Rikstermbanken | På volymbas 85 % etanol och 15 % bensin. Vinterkvaliteten kan innehålla upp till 30 procent bensin. | Departement |
| ECDIS | Rikstermbanken | system för vektoriserade, digitala sjökort | Departement |
| ecklesiastikbyggnad | Rikstermbanken | - kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet, - krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet | Departement |
| ECN | Rikstermbanken | Ett nätverk bestående av de nationella konkurrensmyndigheterna i EU:s medlemsstater samt EU- kommissionen som fungerar som ett samarbetsforum vid tillämpningen och tillsynen av artiklarna 101 och 102 EUF-fördraget. | Departement |
| eco-margin | Rikstermbanken | den aggregerade undvikandekostnaden för olika miljöutsläpp i ett land, dvs. kostnaden för att undvika att ett miljöproblem uppstår | Departement |
| EDI | Rikstermbanken | Elektronisk dataöverföring mellan företag. | Departement |
| EES-stat | Rikstermbanken | stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet | Departement |
| EETS | Rikstermbanken | Den europeiska tjänsten för elektroniska vägtullar. | Departement |
| effekt | Rikstermbanken | sambandet mellan en bestämningsfaktor och ett hälsoutfall | Departement |
| effektiv dos | Rikstermbanken | För att jämföra stråldoser från olika bestrålningssituationer räknar man normalt ut den helkroppsbestrålning som kan förväntas ge samma risk för allvarlig skada som den aktuella bestrålningen av en del av kroppen. För att göra detta behöver man ta hänsyn till olika organs och vävnaders varierande strålkänslighet. | Departement |
| effektiv ränta | Rikstermbanken | kreditkostnad angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden | Departement |
| effektiv ränta | Rikstermbanken | kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden | Departement |
| effektivitet | Rikstermbanken | Att göra rätt saker för rätt personer på rätt sätt vid rätt tid. | Departement |
| effektivitet | Rikstermbanken | prestation (måluppfyllelse) i förhållande till resursinsats | Departement |
| effusiv bergart | Rikstermbanken | bergart som bildats genom vulkanism på eller nära jordytan | Departement |
| efterbehandlingsfas | Rikstermbanken | del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen | Departement |
| efterfordon | Rikstermbanken | fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon | Departement |
| efterforskning | Rikstermbanken | spaningsåtgärder som syftar till att saknade människor skall kunna återfinnas | Departement |
| eftergift | Rikstermbanken | Innebär att en deltagare i en hemlig kartell som samarbetar med en konkurrensmyndighet i en utredning hos denna kan beviljas immunitet eller nedsättning av böter för sin inblandning i kartellen. ECN har tagit fram ett modellprogram för eftergift som närmare beskriver vilka regler och former som gäller för eftergift. | Departement |
| eftergiftsprogram | Rikstermbanken | program för tillämpningen av artikel 101 i EUF-fördraget eller motsvarande bestämmelse i nationell rätt på grundval av vilket ett företag som deltagit i en hemlig kartell, oberoende av övriga företag som är inblandade i kartellen, samarbetar med konkurrensmyndigheten i dennas utredning genom att frivilligt ge information om vad företaget vet om kartellen och företagets roll i denna, och i utbyte beviljas befrielse från eller nedsättning av sanktionsavgift för sin inblandning i kartellen | Departement |
| eftergymnasial utbildning | Rikstermbanken | utbildning med krav på genomgången treårig gymnasieutbildning eller motsvarande | Departement |
| efterlön | Rikstermbanken | förmån som enligt utredningens förslag tillsammans med omställningsersättning ska ersätta ålderspensionen före 65 år enligt PISA-förordningen för sångare och dansare | Departement |
| EG-mobilkran | Rikstermbanken | tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter | Departement |
| EG-motorfordon | Rikstermbanken | fordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en maximihastighet över 25 kilometer i timmen. Dock undantas spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, mopeder, motorcyklar och motorredskap | Departement |
| egen regi egenregin |
Rikstermbanken | utbildningsverksamhet som kommunen bedriver med egen anställd personal | Departement |
| egeninsats | Rikstermbanken | det intäktsberättigade privatkapital från svensk finansiär som ingår i filmens finansiering | Departement |
| egentillsyn | Rikstermbanken | Departement | |
| eget utrymme | Rikstermbanken | förvar för information hos myndighet som myndigheten tillhandahåller endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning | Departement |
| ekonometri | Rikstermbanken | gren av nationalekonomin som med matematiskt-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin | Departement |
| ekonometri | Rikstermbanken | vetenskapen om matematiska och statistiska beräkningar av ekonomiska förhållanden | Departement |
| ekonomiadministration | Rikstermbanken | Innefattar i denna rapport delprocesserna redovisning och rapportering, leverantörsreskontra och kundreskontra. | Departement |
| ekonomibyggnad | Rikstermbanken | byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk. | Departement |
| ekonomisk aktör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som 1. tillverkar eller låter konstruera eller tillverka en apparat och saluför apparaten, i eget namn eller under eget varumärke (tillverkare), 2. är etablerad inom Europeiska unionen och som enligt fullmakt från tillverkaren har rätt att i tillverkarens ställe utföra särskilda uppgifter (tillverkarens representant), 3. är etablerad inom Europeiska unionen och släpper ut en apparat från ett tredjeland på unionsmarknaden (importör), eller 4. tillhandahåller en apparat på marknaden och inte är apparatens tillverkare eller importör (distributör) | Departement |
| ekonomisk jämställdhet | Rikstermbanken | Begreppet ekonomisk jämställdhet används när kvinnors och mäns inkomster av olika slag undersöks. Det gäller då både de ensamstående och de sammanboende. Ekonomisk jämställdhet föreligger när inkomster fördelas i lika hög grad till kvinnor som till män och när kvinnors inkomster är lika stora som mäns. Ekonomisk jämställdhet mäts ofta som kvinnors andel av mäns inkomster, t.ex. kvinnors löner i förhållande till mäns löner. Det kan vara värt att påpeka att ekonomisk jämställdhet mätt på detta sätt likaväl kan vara ett resultat av att männen har låga inkomster som att kvinnor har höga och att jämställdheten kan öka både genom att männens inkomster sjunker som att kvinnors stiger. Det kan därför ibland vara väsentligt att även redovisa inkomsterna i kronor. | Departement |
| ekonomisk modell | Rikstermbanken | en (oftast) matematisk, stiliserad representation av en del av ekonomin, t.ex. av individens konsumtionsval | Departement |
| ekonomiska incitament | Rikstermbanken | ekonomiska drivkrafter, som påverkar valet hos individer, kommuner, företag m.m. | Departement |
| ekonomiskt bistånd | Rikstermbanken | Ekonomiskt bistånd, tidigare benämnt socialbidrag, ges för försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. | Departement |
| ekonomiskt oberoende | Rikstermbanken | Ekonomiskt oberoende är på flera sätt ett besvärligt begrepp. Det antyder att det skulle vara möjligt att i någon absolut mening vara ekonomiskt oberoende och att det är fråga om ett antingen/eller: antingen är man oberoende eller så är man beroende. Men kvinnor som är ekonomiskt oberoende av män är istället beroende av marknaden och/eller välfärdsstaten. De allra flesta människor lever idag i en kombination av beroenden av marknaden, välfärdsstaten samt eventuellt en partner, särskilt om man anlägger ett livsloppsperspektiv. Makt är en viktig hierarkiseringsprincip. Manlighet är förknippat med överordning, oberoende och makt -- kvinnlighet med underordning, beroende och brist på makt. Att begreppet ekonomiskt oberoende har olika betydelse för kvinnor och män förklaras av kvinnors och mäns skilda historiska erfarenheter. Historiskt har mannen varit sinnebilden för en oberoende person. Endast män skulle delta i det offentliga livet på marknaden och i politiken, medan kvinnorna begränsades till den privata sfären och var ekonomiskt beroende av fäder, bröder och äkta män. Dagens arbetsfördelning mellan könen är resultatet av en historisk process. | Departement |
| ekosystem | Rikstermbanken | dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet | Departement |
| ekosystem | Rikstermbanken | system av organismer och i miljön, t.ex. en skog eller en sjö | Departement |
| ekosystemens buffrande förmåga | Rikstermbanken | förmåga att ta hand störningar samtidigt som grundläggande struktur och funktionssätt bibehålls, samt anpassningsförmåga till stress och förändring | Departement |
| ekosystemtjänstbedömning | Rikstermbanken | process som identifierar ekosystemtjänster, uppskattar deras tillstånd och nytta samt faktorer som påverkar deras vidmakthållande, som underlag för analyser av samhällsekonomiska konsekvenser av olika beslutsalternativ | Departement |
| ekosystemtjänster | Rikstermbanken | ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande | Departement |
| ekotoxikologi | Rikstermbanken | Beskriver hur miljögifter påverkar ekosystemen. | Departement |
| ekotoxisk egenskap | Rikstermbanken | ämnes förmåga att framkalla skador på miljön (växter och djur) | Departement |
| ekvivalensbestämmelser | Rikstermbanken | bestämmelser som ger företag i tredjeland mer eller mindre tillgång till EU:s inre marknad | Departement |
| ekvivalent dos | Rikstermbanken | stråldos, där man tagit hänsyn till de olika strålslagens olika biologiska verkan | Departement |
| ekvivalent ljudnivå | Rikstermbanken | medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år | Departement |
| el från fossila energikällor | Rikstermbanken | el som produceras med icke förnybara energikällor såsom kol, olja och naturgas | Departement |
| el från förnybara energikällor | Rikstermbanken | El som produceras med förnybara, icke-fossila energikällor, vilka är vindenergi, solenergi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. | Departement |
| el från kärnkraft | Rikstermbanken | el som framställs i en kärnkraftsreaktor | Departement |
| El Niño | Rikstermbanken | Återkommande klimatfenomen som förstärker torkperioder och översvämningar i olika regioner. | Departement |
| elanläggning | Rikstermbanken | anläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el | Departement |
| elasticitet | Rikstermbanken | en skatts styreffekt som avgörs av efterfrågans pris- och inkomstkänslighet | Departement |
| elasticitet känslighet |
Rikstermbanken | Används för att beskriva hur mycket efterfrågan (eller utbudet) förändras vid en viss förändring av priset hos en vara eller tjänst. En priselasticitet för efterfrågan på −0,5 innebär att om priset stiger med 10 % förändras efterfrågan med %#x2212;0,5 × 10 % = −5 %, dvs. efterfrågan minskar med 5 % | Departement |
| elasticitet | Rikstermbanken | Uttrycker hur känslig efterfrågan eller utbudet av en viss vara eller tjänst är för förändringar i t ex pris eller inkomst. | Departement |
| elavfall | Rikstermbanken | avfall från elektriska och elektroniska produkter | Departement |
| elavfall | Rikstermbanken | elutrustning som omfattas av förordningen och som har blivit avfall | Departement |
| elbuss | Rikstermbanken | buss enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner som 1. ställts på enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister och tidigare inte har varit påställd enligt den förordningen, 2. inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans, och 3. är klassificerad i utsläppsklass El eller utsläppsklass Laddhybrid enligt 32 § avgasreningslagen (2011:318), eller drivs endast av elektrisk energi från en extern källa | Departement |
| elcertifikat | Rikstermbanken | Departement | |
| eldriven cykel | Rikstermbanken | elmotordrivet fordon 1. med en tramp- eller vevanordning, om elmotorn endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt, eller 2. utan tramp- eller vevanordning, om fordonet är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, är inrättat huvudsakligen för befordran av en person och för att föras av den åkande och är konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen | Departement |
| elektrisk anläggning | Rikstermbanken | anläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el | Departement |
| elektrisk anläggning | Rikstermbanken | anläggning för produktion, överföring eller användning av el med de särskilda föremål som finns i anläggningen och som behövs för driften av den | Departement |
| elektrisk och elektronisk utrustning | Rikstermbanken | utrustning som behöver elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att åtminstone en av utrustningens avsedda funktioner ska fungera korrekt samt utrustning för generering, överföring och mätning av sådan ström och sådana fält, om utrustningen är avsedd att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström | Departement |
| elektrisk starkströmsanläggning | Rikstermbanken | anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom | Departement |
| elektrofores | Rikstermbanken | metod att skilja olika molekyler och partiklar från varandra, som bygger på skillnader i vandringshastighet under inverkan av ett elektriskt fält | Departement |
| elektrolys | Rikstermbanken | sönderdelning av kemiska föreningar i deras beståndsdelar genom verkan av elektrisk ström | Departement |
| elektromagnetisk störning | Rikstermbanken | elektromagnetiskt fenomen i form av ett brus, en oönskad signal, en förändring i själva överföringsmediet eller något annat som kan försämra funktionen hos en utrustning | Departement |
| elektromagnetiska fält | Rikstermbanken | Elektromagnetisk strålning består av tidsvarierande elektriska och magnetiska fält och omfattar både joniserande och icke-joniserande strålning. I detta betänkande användes beteckningarna elektromagnetiska fält alternativt elektriska och magnetiska fält för att beteckna sådan icke-joniserande elektromagnetisk strålning som har låg frekvens t.ex. 50 Hz nätfrekvens eller frekvenser i kHz-området. | Departement |
| elektronisk | Rikstermbanken | Elektronisk innebär att förmedling, visning eller lagring av bilder sker genom elektronisk påverkan. Med därmed jämförbara utrustningar avses t.ex. utrustning som utnyttjar sådan elektromagnetisk strålning som röntgen och radiofrekvent strålning. Detta innebär att t.ex. röntgenkameror kan omfattas av lagen. | Departement |
| elektronisk börs | Rikstermbanken | tillämpning där av kunden förbetalt värde lagras i minnet på ett IC-kort | Departement |
| elektronisk cigarett | Rikstermbanken | produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank | Departement |
| elektronisk informationsbärare | Rikstermbanken | informationsbärare som kan användas för lagring av elektronisk information | Departement |
| elektronisk kommunikationsutrustning | Rikstermbanken | utrustning som kan användas för elektronisk kommunikation | Departement |
| elektronisk post | Rikstermbanken | adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det | Departement |
| elektronisk servicetjänst servicetjänst |
Rikstermbanken | webbaserad tjänst som utgör en samlad ingång för företag att se och ändra grundläggande företagsuppgifter samt slussas vidare till relevanta myndighets-e-tjänster | Departement |
| elektronisk signatur | Rikstermbanken | data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats | Departement |
| elektroniska medel | Rikstermbanken | medel som överför signaler via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier | Departement |
| elektroniska pengar | Rikstermbanken | elektroniskt förvarat penningvärde som a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren | Departement |
| elektroniskt material | Rikstermbanken | avgränsad enhet av en elektronisk upptagning med text, ljud eller bild som har ett på förhandbestämt innehåll som är avsett att presenteras vid varje användning | Departement |
| elektroniskt vägtullssystem | Rikstermbanken | tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde med stöd av fordonsutrustning | Departement |
| elev | Rikstermbanken | den som deltar i utbildning enligt skollagen | Departement |
| elev | Rikstermbanken | den som deltar i utbildning enligt skollagen (2010:800) | Departement |
| elev | Rikstermbanken | den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan | Departement |
| elevator | Rikstermbanken | kontinuerligt arbetande transportanordning för vertikalförflyttning av gods, vanligen i form av två parallellöpande kedjor på vilka skopor är fasta | Departement |
| elevhälsa | Rikstermbanken | Inom Elevhälsan ska det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med kompetens i socialt arbete, psykologi, medicin, omvårdnad, specialpedagogik och studie - och yrkesvägledning. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag, annan skolpersonal och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. De ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Kallades tidigare elevvård och skolhälsovård i skolan. | Departement |
| elfordon | Rikstermbanken | motorfordon försett med ett drivsystem som innehåller minst en icke-perifer elektrisk maskin som energiomvandlare med ett elektriskt uppladdningsbart energilagringssystem som kan laddas externt | Departement |
| elfordon | Rikstermbanken | elbilar och laddhybridbilar som är laddningsbara från elnätet | Departement |
| elhandelsföretag elleverantör |
Rikstermbanken | den som yrkesmässigt levererar el som produceras av honom själv eller annan | Departement |
| elinstallationsarbete | Rikstermbanken | arbete som avser 1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning, 2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller 3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som utrustningen är fast ansluten till. | Departement |
| elinstallationsföretag | Rikstermbanken | näringsidkare som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete | Departement |
| elinstallatör | Rikstermbanken | fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete | Departement |
| elintensiv industri | Rikstermbanken | företag eller del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process där det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process där det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi | Departement |
| elleverantör | Rikstermbanken | den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller någon annan | Departement |
| elleverantör | Rikstermbanken | den som yrkesmässigt levererar el | Departement |
| elnätsföretag | Rikstermbanken | den som överför elektrisk kraft med stöd av en koncession (enligt 2 kap. ellagen (1997:857)) | Departement |
| elområde | Rikstermbanken | geografiskt område inom vilket ett elpris bestäms på elbörsen för varje timma | Departement |
| elpanna | Rikstermbanken | anläggning för värmeproduktion, i vilken vatten värms med elektrisk energi | Departement |