Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| ΣPFAA₇ | Rikstermbanken | Livsmedelsverkets haltsummering av de sju i dricksvatten vanligast förekommande högfluorerade ämnen: PFBS, PFHxS, PFOS, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA. | Statliga myndigheter |
| α-metylstyren alfametylstyren |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| β-agonister | Rikstermbanken | β-agonister är substanser som påverkar nervsystemet, men har dessutom en tillväxtbefrämjande effekt. Klenbuterol är tillåten för användning på häst och nöt för bland annat luftrörsbesvär under restriktiva förhållanden. Användning av β-agonister i tillväxtbefrämjande syfte är förbjudet. | Statliga myndigheter |
| β-faktor | Rikstermbanken | faktor som anger storlek av skada på påle | Statliga myndigheter |
| β-glukosidas | Rikstermbanken | enzym som bryter ner en molekyl cellobios till två molekyler glukos | Statliga myndigheter |
| β-metod | Rikstermbanken | Statistiskt baserad dimensioneringsmetod som ger ett riskmått (säkerhetsindex β). | Statliga myndigheter |
| (annan) anpassad examinationsform | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| -- | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| -kis | Rikstermbanken | Namnändelse på vissa mineral i gruppen sulfider, exempelvis svavelkis, kopparkis och magnetkis. Gammal term för sulfidmineral. Förekommer även i kismalmer. | Statliga myndigheter |
| 100-årsregn | Rikstermbanken | regn som statistiskt inträffar i genomsnitt en gång under 100 år | Statliga myndigheter |
| 24-timmarsmyndigheten | Rikstermbanken | myndighet som är brukarorienterad, arbetar öppet och effektivt med offentlig service och är tillgänglig för medborgare och företag när de efterfrågar den | Statliga myndigheter |
| 2G | Rikstermbanken | andra generationens mobiltelefoni, vilken använder digital teknik till skillnad från den första generationen som använde analog teknik. Exempel på standard för 2G är GSM och cdmaOne. | Statliga myndigheter |
| 2G GSM |
Rikstermbanken | Andra generationens mobiltelefonisystem. Kallas även för GSM, Globalt System för mobilkommunikation | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | Tredje generationens mobiltelefoni, vilken medger mobiltelefonitjänster med högre överföringshastigheter än 2G. Exempel på standarder för 3G är UMTS och CDMA2000. | Statliga myndigheter |
| 3G UMTS |
Rikstermbanken | Tredje generationens mobiltelefonisystem. Kallas även UMTS, Universal Mobile Telecommunications System | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | Tredje generationens mobilkommunikationsnät. Datahastigheten är högre i 3G näten än i GSM-näten, vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. | Statliga myndigheter |
| 3G | Rikstermbanken | 3G står för den tredje generationens mobiltelefoni. Den kallas ibland även UMTS som är en förkortning av Universal Mobile Telephone System. Datahastigheten är högre i 3G-näten än i GSM-näten, vilket innebär att man förutom ljud och text även kan skicka och ta emot grafik, rörliga bilder och använda andra avancerade tjänster, exempelvis sådana som är baserade på användarens position. | Statliga myndigheter |
| 3GPP | Rikstermbanken | I 3rd Generation Partnership Project (3GPP) samlas aktörer för att utveckla standarder för mobiltelefoni. | Statliga myndigheter |
| 3GPP | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| 3R-principen | Rikstermbanken | Principen för att ersätta (replace) djurförsök med djurfria metoder, att minska (reduce) antalet djur i djurförsök och förfina (refine) användningen av djur i djurförsök för att minska deras lidande eller öka deras välfärd. | Statliga myndigheter |
| 4G | Rikstermbanken | Fjärde generationens mobiltelefonisystem, t.ex. LTE. | Statliga myndigheter |
| 4G | Rikstermbanken | Fjärde generationens mobilkommunikationsnät bygger på en teknik som kallas LTE (Long Term evolution) som kompletterar de nät som finns i dag. | Statliga myndigheter |
| 5.1 ljud | Rikstermbanken | mångkanaligt ljudsystem som innehåller 5 ljudkanaler med fullt frekvensomfång samt en kanal för djupbas | Statliga myndigheter |
| 6:2 FTS 6:2 fluortelomersulfonsyra |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| 75°-läge | Rikstermbanken | läge där en bom i en vägskyddsanläggning befinner sig i en vinkel om 75° eller mindre från horisontalplanet | Statliga myndigheter |
| <HAR> | Rikstermbanken | Harmoniserande märkning av kablage. | Statliga myndigheter |
| A-flygplats | Rikstermbanken | flygplats som under en period av två kalenderår i följd har haft en passagerarvolym som överstiger 1 miljon avresande passagerare per år i linjefart och oregelbunden trafik | Statliga myndigheter |
| A-larm | Rikstermbanken | larm från anläggning om förhållande som medför personfara eller omedelbar risk för person eller anläggning | Statliga myndigheter |
| A-område | Rikstermbanken | det inre riskområdet vid platsen för ett utbrott bestående av skydds- och övervakningsområdet där särskilda regler för att motverka smittspridning gäller | Statliga myndigheter |
| A-post | Rikstermbanken | Delas ut första vardagen efter inlämningsdagen. | Statliga myndigheter |
| A-scan | Rikstermbanken | ultraljudsundersökning med en endimensionell bild | Statliga myndigheter |
| A-skatt | Rikstermbanken | preliminär skatt på tjänsteinkomster Skattebetalningslag (1997:483) 4:2 | Statliga myndigheter |
| A-tjänst | Rikstermbanken | Tjänst som finns angiven i bilaga 2 till LOU/LUF. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv. | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet, mätt med vägningsfilter A enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden SS-EN 61672-1 | Statliga myndigheter |
| AA-EQS | Rikstermbanken | En miljökvalitetsnorm inom vattendirektivet som anger den halt av ett ämne i vatten som anses säker på lång sikt. | Statliga myndigheter |
| aa-lava | Rikstermbanken | lava med mycket skrovliga, kantiga och slaggiga stelningsformer | Statliga myndigheter |
| AAC | Rikstermbanken | En digital ljudkodningsmetod som används i MPEG2 och MPEG4. | Statliga myndigheter |
| AAC digital ljudkodningsteknik |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| AAC+ | Rikstermbanken | Ny effektivare ljudkodningsstandard. | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när första åtagandeperioden började år 2008 | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när den första åtagandeperioden började år 2008 | Statliga myndigheter |
| AAU tilldelad utsläppsenhet |
Rikstermbanken | Är de internationella utsläppsrätter som tilldelades varje enskild part till Kyotoprotokollet när första åtagandeperioden började år 2008. Varje enhet representerar ett ton koldioxidekvivalenter, och den totala tilldelningen av AAU utgör högsta tillåtna utsläpp för perioden. Antalet AAU som ska tilldelas beräknas av den enskilda parten själv men fastställs av Klimatkonventionssekretariatets granskare. | Statliga myndigheter |
| AB | Rikstermbanken | Överprövningsorganet i WTO | Statliga myndigheter |
| abberation | Rikstermbanken | förändring i brytningsförhållanden pga. vanligen optiska defekter i linsmaterial etc. | Statliga myndigheter |
| abdikera | Rikstermbanken | avsäga sig tronen | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | icke-levande | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | Icke-biologisk, t.ex. kemisk. | Statliga myndigheter |
| abiotisk | Rikstermbanken | faktor som inte är av biologisk natur (t.ex. fuktighet, ljus, temperatur) | Statliga myndigheter |
| abiotiska | Rikstermbanken | icke-levande | Statliga myndigheter |
| ablatio amotio |
Rikstermbanken | Avlossning, används i betydelsen näthinneavlossning. | Statliga myndigheter |
| abnorm | Rikstermbanken | icke normal; missbildad | Statliga myndigheter |
| abonnemang | Rikstermbanken | Som elkund har man ett abonnemang med nätföretaget på den ort där man bor. Betalningen för abonnemanget kallas nättariff. | Statliga myndigheter |
| abonnemang | Rikstermbanken | avtal om att mot ersättning överföra el i en uttagspunkt | Statliga myndigheter |
| abonnemangstandvård frisktandvård |
Rikstermbanken | tandvård som regleras i ett avtal mellan vårdgivare och patient om olika former av tandvård som är giltigt under minst tre år till fast pris | Statliga myndigheter |
| abonnent | Rikstermbanken | den som har ingått avtal med en leverantör av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av sådana tjänster | Statliga myndigheter |
| abonnentavbrottstid | Rikstermbanken | produkten av avbrottets varaktighet och antal spänningslösa abonnemang vid avbrottstillfället | Statliga myndigheter |
| abonnentuppgifter uppgifter om abonnemang |
Rikstermbanken | uppgifter som relativt statiskt är kopplade till abonnenten såsom abonnentens namn, adress och telefonnummer | Statliga myndigheter |
| aboriginer | Rikstermbanken | Beteckning på en ursprunglig befolkning i allmänhet men används idag också om Australiens ursprungsinnevånare. Dessa kallas även australier. | Statliga myndigheter |
| abort | Rikstermbanken | avbrytande av graviditet; i dagligt tal aves med abort endast ’framkallad abort’, men fackspråkligt kan abort även avse spontan abort | Statliga myndigheter |
| abrasion | Rikstermbanken | slipning, repning, skrapning, etc. av en berggrundsyta genom fasta partiklar som transporterats av vind, vatten, is eller gravitationskraft | Statliga myndigheter |
| abrasionsflak | Rikstermbanken | hård, grund botten som 'hyvlats' ner av eroderande vågor. | Statliga myndigheter |
| absid | Rikstermbanken | halvrunt eller mångsidigt rum som avslutar altarrummet i de flesta medeltida kyrkor | Statliga myndigheter |
| absid | Rikstermbanken | halvrund eller mångkantig täckt byggnadsdel, vanligen förekommande som avslutning på en kyrkas kor | Statliga myndigheter |
| abskissa | Rikstermbanken | x-axeln i plant koordinatsystem | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | avkastning på en portfölj eller portföljer mätt i kronor eller i procent av ursprungligt investeringsbelopp | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | avkastning efter kostnader mätt i kronor eller i procent av ursprungligt investeringsbelopp | Statliga myndigheter |
| absolut avkastning | Rikstermbanken | den faktiska avkastningen, i kronor eller procent, som en portfölj haft under en viss period | Statliga myndigheter |
| absolut avkastningsmål | Rikstermbanken | avkastningsmål som över tid ska ge positiv avkastning oavsett marknadsutveckling | Statliga myndigheter |
| absolut risk volatilitet |
Rikstermbanken | variation i den absoluta avkastningen, mäts ofta som standardavvikelse | Statliga myndigheter |
| absolut risk volatilitet |
Rikstermbanken | variation i den absoluta avkastningen | Statliga myndigheter |
| absolut täthet | Rikstermbanken | antalet djur per ytenhet, till exempel | Statliga myndigheter |
| absolut value at risk | Rikstermbanken | value at risk uttryckt som en högsta procentuell andel av en värdepappersfonds värde | Statliga myndigheter |
| absolut åtalsplikt | Rikstermbanken | Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte, är åklagaren enligt svensk rätt i princip skyldig att åtala. Undantag finns t.ex. för ungdomar under 18 år. | Statliga myndigheter |
| absolutpositionsbestämning | Rikstermbanken | En position bestäms direkt i förhållande till satelliterna. Kan geometriskt beskrivas som en inbindning i rymden. Vanligen används kodmätning. | Statliga myndigheter |
| absorbent organisk | Rikstermbanken | uppsugande material som är nedbrytbart (organiskt) | Statliga myndigheter |
| absorbent syntetisk | Rikstermbanken | uppsugande material som är konstgjort av något plastmaterial (syntetiskt) | Statliga myndigheter |
| absorbera | Rikstermbanken | suga upp | Statliga myndigheter |
| absorberad dos | Rikstermbanken | den mängd strålningsenergi per viktenhet som en bestrålad kropp tar upp | Statliga myndigheter |
| absorptans | Rikstermbanken | den andel av solstrålningen som träffar en yta och blir värme | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | En process där t.ex. en foton fångas upp av ett material och försvinner. Fotonens energi överförs till t.ex. en elektron i valensbandet och en fri elektron skapas i ledningsbandet samtidigt som det skapas ett fritt hål i valensbandet. | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | upptag av ett läkemedel i kroppen, exempelvis via mag-tarmkanalen eller genom huden | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | den process som innebär att ljus och annan strålning omvandlas till värme när strålningen absorberas i en yta | Statliga myndigheter |
| absorption | Rikstermbanken | process som åstadkommer energiförlust hos strålning när den passerar genom materia | Statliga myndigheter |
| absorptions-CO₂ | Rikstermbanken | ämne, vanligtvis kalk, som absorberar utandningsmedel gasens koldioxid i halv- och helslutna andningssystem och i vissa tryckkammare | Statliga myndigheter |
| absorptionsförmåga | Rikstermbanken | förmågan hos ett land, en organisation eller ett lokalsamhälle att använda bistånd produktivt för att uppnå utvecklingsmål | Statliga myndigheter |
| absorptionsmedel | Rikstermbanken | ämne, vanligtvis kalk, NaOH (natriumhydroxid) och CaOH (kaliumhydroxid), som absorberar utandningsgasens koldioxid | Statliga myndigheter |
| absorptionsspektrofotometri | Rikstermbanken | kemisk analysmetod utförd genom att provet förångas och atomerna exciteras i gaslåga eller elektrisk ugn, varefter man mäter hur mycket atomerna i ångan absorberar olika våglängder, vilka är karakteristiska för bestämda grundämnen | Statliga myndigheter |
| abstinens | Rikstermbanken | Betyder ”avhållsamhet”. Vid abstinens efter långvarigt bruk av alkohol eller narkotika förekommer allvarliga kroppsliga och psykiska symptom. | Statliga myndigheter |
| abstinensreaktioner abstinensbesvär |
Rikstermbanken | omställningsreaktioner i kroppen och sinnet när en missbrukare avbryter tillförseln av en drog efter en tids regelbundet intag; reaktionerna kan vara mycket besvärliga, plågsamma och i sällsynta fall livshotande | Statliga myndigheter |
| abstinenssymtom | Rikstermbanken | fysiska och psykiska symtom (t. ex. svettningar, darrningar, irritabilitet) som uppstår om en person plötsligt slutar ta ett invant gift, t. ex. alkohol, nikotin eller narkotika | Statliga myndigheter |
| abundans | Rikstermbanken | antal individer av en organism | Statliga myndigheter |
| abyssal | Rikstermbanken | tillhörande djuphavsregionen, dvs. oceanbottnen nedanför kontinentalsluttningarna, vanligen på större djup än 2 000 meter | Statliga myndigheter |
| ACAAs | Rikstermbanken | Bilaterala avtal mellan EU och närliggande länder för vissa sektorer (branscher). Avtalen är till för att underlätta handeln med industriprodukter mellan parterna. Inom de sektorer som berörs tar de närliggande länderna över EU:s regelverk och blir på detta sätt en del av EU:s inre marknad. Avtalen kan syfta till att förbereda de anslutna ländernas EU-medlemskap. Avtalen baseras på EU:s regelverk acquis communautaire, regleringssamarbete, ömsesidigt erkännande av varandras procedurer för bedömning av överensstämmelse och system för marknadskontroll. | Statliga myndigheter |
| ACAS | Rikstermbanken | i ett luftfartyg installerat system, som utnyttjar signaler från SSR-transpondrar, oberoende av markplacerad utrustning, för att förse piloten med rådgivande information om SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra kollisionsrisk | Statliga myndigheter |
| ACAS | Rikstermbanken | flygburet kollisionsavvärjande system, ett i ett luftfartyg installerat system som utnyttjar signaler från SSR-transpondrar oberoende av markplacerad utrustning, för att förse föraren med rådgivande information om SSR-transponderutrustade luftfartyg som kan utgöra kollisionsrisk | Statliga myndigheter |
| ACC | Rikstermbanken | enhet som utövar områdeskontrolltjänst inom sitt ansvarsområde | Statliga myndigheter |
| ACC3 | Rikstermbanken | flygföretag som är godkända att transportera flygfrakt eller flygpost till unionen från ett tredjelands flygplats | Statliga myndigheter |
| accelerated bookbuilding bookbuilding |
Rikstermbanken | mekanism för prissättning och allokering av aktier till institutionella investerare | Statliga myndigheter |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | sådant körfält som är avsett endast för anslutande trafik | Statliga myndigheter |
| accelerationsfält | Rikstermbanken | kortare längsgående körfält avsett för hastighetsanpassning hos anslutande trafik | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | ämne som påskyndar en kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | anordning i vilken laddade partiklar kan accelereras till energier som överstiger 1 megaelektronvolt | Statliga myndigheter |
| accelerator | Rikstermbanken | ämne som ökar hastigheten hos en kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| accept | Rikstermbanken | i fråga om avtal: rättshandling varigenom lämnat anbud antas | Statliga myndigheter |
| accept | Rikstermbanken | i fråga om värdepapper: åtagande att stå för betalningsansvar | Statliga myndigheter |
| acceptabel risk | Rikstermbanken | Acceptabel risk kan för en enskild anläggning exempelvis formuleras genom jämförelser med andra anläggningar med god och accepterad standard. | Statliga myndigheter |
| acceptabelt dagligt intag ADI |
Rikstermbanken | den högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk | Statliga myndigheter |
| acceptanskontroll | Rikstermbanken | kontroll av att gasflasktillverkningen utförts på ett tillfredsställande sätt för att säkerställa att felaktiga gasflaskor upptäcks | Statliga myndigheter |
| acceptanskriterium | Rikstermbanken | kriterium som baseras på normkrav, policy, föreskrifter, erfarenhet och/eller teoretisk grund som används som stöd för beslut om acceptabel risknivå. Acceptanskriterium kan uttryckas verbalt eller numeriskt | Statliga myndigheter |
| acceptanskriterium | Rikstermbanken | kriterium som baseras på normkrav, policy, föreskrifter, erfarenhet och/eller teoretisk grund som används som stöd för beslut om acceptabel risknivå | Statliga myndigheter |
| acceptfrist | Rikstermbanken | den tid det kan tänkas ta att godta eller förkasta ett anbud | Statliga myndigheter |
| acceptor | Rikstermbanken | En oftast medveten förorening i en halvledare med en valenselektron mindre än den atom den ersätter. Det skapas därför direkt ett fritt hål i valensbandet utan att det skapas motsvarande fria elektron i ledningsbandet. Under normala förhållanden är koncentrationen av fria hål lika stor som koncentrationen av acceptorer. | Statliga myndigheter |
| access | Rikstermbanken | de områden (fysiska eller tematiska) inom vilka en uppgiftslämnare kan ha eller inhämta information | Statliga myndigheter |
| access | Rikstermbanken | Att ha tillträde. | Statliga myndigheter |
| accessbeläggning | Rikstermbanken | Att begränsa tillträde till speciella, inhägnade områden. | Statliga myndigheter |
| accessbevis | Rikstermbanken | form av värdehandling som ger tillträde till speciella områden, t.ex. armband, biljett, stämpel | Statliga myndigheter |
| accessklasser | Rikstermbanken | indelning av mobila terminaler i grupper baserad på information som lagras på SIM-kort | Statliga myndigheter |
| accessnät | Rikstermbanken | uppsättning tillgångar, och därmed sammanhängande verksamhet, som har upprättats för att ansluta kundens lokaler till närmaste växel | Statliga myndigheter |
| accessnät | Rikstermbanken | den del av ett elektroniskt kommunikationsnät närmast slutanvändaren, som sträcker sig från dennes nätanslutningspunkt till en punkt där trafiken överlämnas till ett nät med högre kapacitet avsett för transport av stora mängder trafik | Statliga myndigheter |
| accessorisk begränsning | Rikstermbanken | konkurrensbegränsning som är nödvändig för att man ska kunna genomföra en företagskoncentration | Statliga myndigheter |
| accessoriska mineral | Rikstermbanken | mineralkomponenter i en bergart vilka förekommer i så låg koncentration att de saknar betydelse för bergartsklassifikationen | Statliga myndigheter |
| accessteknologi | Rikstermbanken | den teknologi som används i den del av ett elektroniskt kommunikationsnät som ligger närmast slutanvändaren | Statliga myndigheter |
| ACE | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för ekosystem. | Statliga myndigheter |
| ACE | Rikstermbanken | summan av ett områdes obalans, vilket är skillnaden mellan det uppmätta effektutbytet och kontrollvärdet för ett specifikt LFC-område eller LFC-block samt frekvensregleringsfel | Statliga myndigheter |
| ACEA | Rikstermbanken | Branschorganisation för bilindustrin i EU. Har bl.a. till uppgift att påverka EU:s beslut i frågor som berör bilindustrin t.ex. inom områdena miljö, teknik, juridik, skatter, bildistribution och transportfrågor. Medverkar också i att utforma EU:s position i internationella handelsförhandlingar av vikt för bilindustrin. Kontakterna sker främst med Europeiska kommissionen. | Statliga myndigheter |
| acellulärt vaccin | Rikstermbanken | Cellfritt vaccin, dvs. vaccin som inte innehåller hela bakterier utan endast renframställda delar av dessa. | Statliga myndigheter |
| ACER | Rikstermbanken | Samarbetsorganisationen för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet. | Statliga myndigheter |
| acetamiprid | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| acetater | Rikstermbanken | Salter eller estrar av ättiksyra. | Statliga myndigheter |
| aceton | Rikstermbanken | Ett lättflyktigt, mycket brandfarligt lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| acetylentetraklorid | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| acetylsalicylsyra ASA |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| ACFA | Rikstermbanken | EU:s rådgivande kommitté för fiske och vattenbruk. | Statliga myndigheter |
| ACFM | Rikstermbanken | Internationella havsforskningsrådets, ICES, rådgivande kommitté för fiskefrågor. | Statliga myndigheter |
| ACFM | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för fiskefrågor. | Statliga myndigheter |
| ACIA | Rikstermbanken | Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA). | Statliga myndigheter |
| acklamation | Rikstermbanken | beslutsfattande med hjälp av ja- och nejrop, utan votering | Statliga myndigheter |
| acklimatisera sig | Rikstermbanken | vänja sig vid nya förhållanden | Statliga myndigheter |
| ackommodation | Rikstermbanken | ögats inställningsförmåga för seende på nära avstånd | Statliga myndigheter |
| ackord | Rikstermbanken | uppgörelse mellan den som ska betala och den som ska få betalt som ofta innebär att skulden minskas | Statliga myndigheter |
| ackord | Rikstermbanken | samklang av tre eller flera toner | Statliga myndigheter |
| ackordslön | Rikstermbanken | lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar | Statliga myndigheter |
| ackordslön | Rikstermbanken | lön som utgår efter mängden utfört arbete | Statliga myndigheter |
| ackordsättning | Rikstermbanken | fastställande av betalning i förhållande till mängden utfört arbete | Statliga myndigheter |
| ackrediterad medicinsk slutsats | Rikstermbanken | den slutsats som en eller flera medicinska experter, godtagbara för den certifikatutfärdande myndigheten, kommit fram till på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, för det syfte som fallet gäller och vid behov i samråd med flygoperativa experter och andra experter | Statliga myndigheter |
| ackrediterat besiktningsorgan | Rikstermbanken | företag eller enhet som är godkänd att utföra någon form av besiktning | Statliga myndigheter |
| ackrediterat certifieringsorgan för produkter | Rikstermbanken | certifieringsorgan för produkter som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i sam-band med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 för certifiering av produkter enligt dessa föreskrifter | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium med formellt erkännande om kompetens för specificerade provningar eller kalibreringar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | mätlaboratorium som är ackrediterat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008275 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 mot SS-EN ISO/IEC 17025276 för att utföra kontrollmätningar och utfärda dokumentation i enlighet med kraven i detta kapitel | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium som av statens mät- och provstyrelse givits formellt erkännande av kompetens enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning att utföra specificerade provningar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium som av SWEDAC givits formellt erkännande av kompetens enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning att utföra specificerade provningar | Statliga myndigheter |
| ackrediterat laboratorium | Rikstermbanken | laboratorium i tredjepartsställning som fått ackreditering för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | kontrollorgan i tredjepartsställning som är ackrediterat av SWEDAC för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll. | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | Med ackrediterade organ ska även förstås organ som söker ackreditering samt organ vars ackreditering är tillfälligt återkallad eller begränsad. | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | certifieringsorgan eller kontrollorgan i tredjepartsställning som fått ackreditering för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackrediterat organ | Rikstermbanken | kontrollorgan i tredjepartsställning som ackrediterats för ifrågavarande uppgift enligt lagen (SFS 1992:1119) om teknisk kontroll | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande av att ett laboratorium, certifieringsorgan, besiktningsorgan eller kontrollorgan är kompetent att utföra specificerade provningar, kalibreringar, certifieringar etc. enligt europeiska och internationella standarder | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | förklaring från ett nationellt ackrediteringsorgan om att ett organ för bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i harmoniserade standarder och, i förekommande fall, eventuella ytterligare krav, bland annat de som fastställs i sektorsspecifika program, för att utföra specifika bedömningar av överensstämmelse | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | kontroll av kompetens, rutiner och metoder som prövas utifrån speciella europeiska och internationella standarder | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | förfarande där ett ackrediteringsorgan formellt erkänner att ett organ (laboratorium, certifierings- eller kontrollorgan) är kompetent att utföra specificerade uppgifter | Statliga myndigheter |
| ackreditering | Rikstermbanken | utfärdande av fullmakt eller bemyndigande att utföra en viss uppgift (t.ex. att fotografera på ett evenemang) | Statliga myndigheter |
| ackrediteringsområde | Rikstermbanken | den harmoniserade unionslagstiftning som anmälan avser | Statliga myndigheter |
| ackrediteringsorgan | Rikstermbanken | organ som av staten bemyndigats att utföra ackreditering | Statliga myndigheter |
| ackrediteringsorgan | Rikstermbanken | organ som bemyndigats att utföra ackreditering | Statliga myndigheter |
| ackulturation | Rikstermbanken | förändring som sker vid kontakt mellan samhällen och grupper med skilda kulturer genom att sociala och kulturella drag tas upp av endera sidan | Statliga myndigheter |
| ackulturation | Rikstermbanken | direkt övertagande från en kultur till en annan av stilar, genrer och instrument | Statliga myndigheter |
| ackumulation | Rikstermbanken | Med en spänning på gaten på en MOS-struktur kan man dra till sig fria laddningsbärare vid ytan. Om man drar till sig majoritetsladdningsbärare så skapas ett skikt med högre koncentration vid ytan. Man har skapat ackumulation vid ytan. | Statliga myndigheter |
| ackumulation haltökning |
Rikstermbanken | upplagring av ett ämne så att halten av det ökar i en organism eller ett material | Statliga myndigheter |
| ackumulation | Rikstermbanken | växters upplagring av ämnen, upptagna från omgivningen | Statliga myndigheter |
| ackumulationsbotten | Rikstermbanken | del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material (partiklar som sjunker till bottnen) blir liggande kvar | Statliga myndigheter |
| ackumulationsbotten | Rikstermbanken | den del av en sjö- eller havsbotten där sedimenterat material (partiklar som sjunker till bottnen) blir liggande kvar | Statliga myndigheter |
| ackumulatortank | Rikstermbanken | vattenmagasin som fungerar som energilager | Statliga myndigheter |
| ackumulerad impuls | Rikstermbanken | manöverimpuls som lagras i hissens manöversystem, för att automatiskt dirigera hissen | Statliga myndigheter |
| ackumulering | Rikstermbanken | ansamling av läkemedel i kroppen, som uppstår genom att läkemedel tillförs i större mängd eller snabbare än vad som hinner brytas ned eller utsöndras | Statliga myndigheter |
| ackumuleringsperiod | Rikstermbanken | den period under vilken spillningshögarna som räknas har ackumulerats | Statliga myndigheter |
| ACME | Rikstermbanken | Internationella havsforskningsrådets, ICES, rådgivande kommitté för marina miljöfrågor. | Statliga myndigheter |
| ACME | Rikstermbanken | ICES rådgivande kommitté för marina miljöfrågor. | Statliga myndigheter |
| ACO | Rikstermbanken | befälhavare/enhet som koordinerar luftburna SAR-enheter vid en räddningsinsats | Statliga myndigheter |
| acquis communautaire EU-rätten, EG-rätten |
Rikstermbanken | Fransk term som betyder ungefär ”det gemensamt uppnådda” eller snarare i detta fall det gemensamma regelverket, dvs. EU:s samlade regelverk. Det inkluderar både den s.k. primärrätten och sekundärrätten i EU. Primärrätten är unionens grundfördrag. Till primärrätten hör även alla medlemsländers anslutningsfördrag, där villkoren för medlemskapet finns. Till sekundärrätten hör Europeiska kommissionens och ministerrådets förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. I ”Acquis communautaire” ingår även EG-domstolens domar. Sammantaget utgör acquis communautaire det regelverk som reglerar samarbetet inom EU och som alla medlemsländer i EU måste följa. | Statliga myndigheter |
| acrydurgolv | Rikstermbanken | En viss typ av plastbaserade golv som kan innehålla PCB, som används bl.a. i industrilokaler och storkök. De flesta acrydurgolv lades under 60-talet. För att kunna bestämma om de innehåller PCB måste prover tas och skickas på analys. | Statliga myndigheter |
| ACS | Rikstermbanken | Mjukvara som används tillsammans med röntgen- eller EDS-utrustning vid säkerhetskontroll av kabinbagage och som kan skilja ut bilder av kabinbagage som inte kan innehålla för-bjudna föremål. | Statliga myndigheter |
| ACS | Rikstermbanken | ACS bildades år 1994 och har 25 medlemsstater i den karibiska regionen. Medlemsländerna utgörs främst av västindiska öar samt några länder i Centralamerika. Syftet är att öka de små karibiska staternas inflytande genom att stärka samarbetet länderna emellan och med andra länder i området. ACS:s har flera samarbetsområden, varav ett är utveckling av handeln. | Statliga myndigheter |
| ACTA | Rikstermbanken | Handelsavtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning Huvudsyftet är att stärka respekten för/säkerställandet av immaterialrättigheter som redan finns och skyddas i internationella avtal. Avtalet har inte trätt i kraft. Förhandlingarna om ACTA påbörjades i juni 2008 och slutfördes under 2010. Deltagande länder var, förutom EU och dess medlemsstater, Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna fördes utanför WTO och World Intellectual Property Organization (WIPO) EU undertecknade ACTA i februari 2012. Avtalet träder ikraft (mellan de signatärer som godkänt det) först efter att sex s.k. ratifikationsinstrument deponeras. EU:s interna ratifikationsprocess stoppades upp i och med att Europaparlamentet i juli 2012 röstade nej till ACTA. ACTA kategoriseras, till skillnad från exempelvis TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) som ett s.k. plurilateralt avtal | Statliga myndigheter |
| ad acta | Rikstermbanken | Innebär att skrivelsen eller inlagan läggs till de övriga handlingarna i akten utan någon vidare åtgärd från domstolens sida. | Statliga myndigheter |
| ad hoc | Rikstermbanken | lösning som är framtagen för att behandla ett specifikt problem och inte för att vara en generell lösning | Statliga myndigheter |
| ad valorem-ekvivalent värdetullekvivalent |
Rikstermbanken | omräkning av en specifik tull, dvs. en tull uttryckt i ett belopp per kg, liter eller annan enhet, till procent av varans värde | Statliga myndigheter |
| ad valorem-tull värdetull |
Rikstermbanken | avgift eller tull beräknad på värdet av en vara, dvs. en viss procentsats av tullvärdet | Statliga myndigheter |
| ADAD | Rikstermbanken | ASI med specialfrågor för unga klienter | Statliga myndigheter |
| adaptation | Rikstermbanken | processen att bli anpassad | Statliga myndigheter |
| adapter | Rikstermbanken | anpassningsenhet för anslutning som möjliggör inkoppling av elektriskt materiel som utformats enligt kraven i ett land till ett uttag som utformats enligt kraven i ett annat land | Statliga myndigheter |
| adb-nummer | Rikstermbanken | identifikation av ett enskilt försök | Statliga myndigheter |
| ADCP | Rikstermbanken | En typ av avancerat ekolod för vattenföringsmätning. Instrumentet mäter hastigheten på partiklar i vattnet med hjälp av dopplerprincipen. Samtidigt mäter den sin egen hastighet och djupet tvärs vattendraget och beräknar på så vis arean och flödet (flöde = area × vattenhastighet). | Statliga myndigheter |
| addiktion | Rikstermbanken | tillvänjning, beroende | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att reduktionerna uppstår genom CDM-/JI-projektet och inte skulle ha uppstått i projektets frånvaro. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att resultaten av klimatinsatserna i form av utsläppsreduktioner inte skulle ha ägt rum utan CDM- och JI-projekt. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | För att ett styrmedel ska ha hög additionalitet måste åtgärder genomföras som inte skulle genomförts utan styrmedlet. | Statliga myndigheter |
| additionalitet | Rikstermbanken | Additionalitet innebär att reduktionerna uppstår genom CDM/JI-projektet och inte skulle ha uppstått i projektets frånvaro. | Statliga myndigheter |
| additiv dödlighet | Rikstermbanken | dödlighet som ej kompenserar annan typ av dödlighet i populationen (dvs. en typ av dödlighet som kommer ovanpå annan dödlighet) | Statliga myndigheter |
| additiv genverkan | Rikstermbanken | Till den del genernas verkan kan adderas betecknas detta som additiv genverkan. | Statliga myndigheter |
| additiv varians | Rikstermbanken | den för urvalsförädling tillgängliga genetiska variansen | Statliga myndigheter |
| adekvat | Rikstermbanken | som motsvarar givna krav | Statliga myndigheter |
| ADHD uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| adherence | Rikstermbanken | Följsamhet (till behandling). | Statliga myndigheter |
| adhesion molekylär adhesion |
Rikstermbanken | vidhäftning mellan hjul och räl | Statliga myndigheter |
| adhesionsmedel | Rikstermbanken | ämne som ökar vidhäftningen mellan armeringsmaterial och plast | Statliga myndigheter |
| adhesionstryck adhesionsvikt |
Rikstermbanken | sammanlagd axellast på drivna axlar på drivfordon (kg, ton) | Statliga myndigheter |
| adhesionsutnyttjande | Rikstermbanken | förhållandet mellan adhesionstryck och dragkraft | Statliga myndigheter |
| ADI accepterat dagligt intag |
Rikstermbanken | den mängd av en kemikalie som ur hälsosynpunkt beräknas vara acceptabel att inta dagligen under en livstid | Statliga myndigheter |
| ADI acceptabelt dagligt intag |
Rikstermbanken | mått på hur mycket av ett ämne en person kan konsumera dagligen under en livstid, utan att skadliga effekter uppstår. | Statliga myndigheter |
| adiabatisk process | Rikstermbanken | expansion eller kompression utan värmeutbyte med omgivningen | Statliga myndigheter |
| adipater | Rikstermbanken | Adipinsyrans salter (E 356--357). | Statliga myndigheter |
| adjektiv | Rikstermbanken | ord som anger egenskap eller tillstånd och som kan kompareras | Statliga myndigheter |
| adjungera | Rikstermbanken | tillfälligt uppta någon som medlem, dock utan att personen får samma befogenheter som ordinarie medlemmar | Statliga myndigheter |
| adjutant | Rikstermbanken | officer som biträder högre officer, kunglig person eller statsråd i tjänsten | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel som understödjer verkan av annat läkemedel | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | medel som förstärker effekten av annan behandling eller motsvarande | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | medel som förstärker effekten av ett annat läkemedel | Statliga myndigheter |
| adjuvans | Rikstermbanken | ämne som stimulerar immunsystemet så att antikroppssvaret och därmed skyddet blir bättre | Statliga myndigheter |
| administration | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| administrationsavgift | Rikstermbanken | avgift för att täcka berörda myndigheters kostnader för förvaltning och drift | Statliga myndigheter |
| administrationsavgift | Rikstermbanken | avgift som ska täcka försäkringsföretagets driftskostnader | Statliga myndigheter |
| administrationssätt | Rikstermbanken | sätt att tillföra narkotika (eller andra medel) i människokroppen så att de framkallar rus eller annan effekt | Statliga myndigheter |
| administrativ regelbörda administrativ börda |
Rikstermbanken | börda som åsamkas företag till följd av administrativa bestämmelser | Statliga myndigheter |
| administrativa avgifter | Rikstermbanken | kostnader för att CSN hanterar ett lån | Statliga myndigheter |
| administrativa styrmedel | Rikstermbanken | styrmedel som baseras på exempelvis lagar, normer och förordningar | Statliga myndigheter |
| administrativa system | Rikstermbanken | it-system som används för administrativ databehandling, kontorsautomation eller affärssystem | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till djur | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till människa eller djur | Statliga myndigheter |
| administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedel till kroppen | Statliga myndigheter |
| administrering(ssätt) | Rikstermbanken | sätt att tillföra, ge (läkemedel) | Statliga myndigheter |
| administreringsväg | Rikstermbanken | det sätt ett läkemedel tillförs kroppen | Statliga myndigheter |
| adoption | Rikstermbanken | det att formellt uppta en person som sitt eget barn | Statliga myndigheter |
| adoptivbarn | Rikstermbanken | adopterat barn, FB 4 kap. | Statliga myndigheter |
| adoptivföräldrar | Rikstermbanken | vuxna som genom adoption upptagit barn som eget, FB 4 kap. | Statliga myndigheter |
| ADR Adresserad direktreklam |
Rikstermbanken | Faller inom kategorin brev. | Statliga myndigheter |
| ADR | Rikstermbanken | Föreskrift utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och bevarande, MSB, om transport av farligt gods på väg och i terräng. Bokstäverna ADR (på engelska) står för European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. | Statliga myndigheter |
| ADR | Rikstermbanken | Europeisk överenskommelse om vägtransporter av farligt gods | Statliga myndigheter |
| ADR-S | Rikstermbanken | Räddningsverkets föreskrifter om inrikes vägtransporter av farligt gods i Sverige. | Statliga myndigheter |
| adrenergikum | Rikstermbanken | medel som har liknande verkan som de kroppsegna signalsubstansen adrenalin och noradrenalin | Statliga myndigheter |
| adresserad direktreklam ADR |
Rikstermbanken | direktreklam som skickas direkt till dig via främst post, e-post eller sms, och som är adresserad till just dig | Statliga myndigheter |
| ADSL | Rikstermbanken | Teknik för överföring av datatrafik över telefonlinjer av koppar. Används för bredbandsanslutning till internet. Kapaciteten är asymmetrisk i hänseendet att kablarna medger högre kapacitet för informationen till hushållen än från hushållen. | Statliga myndigheter |
| ADSL | Rikstermbanken | fast anslutning till Internet via telefonnätet | Statliga myndigheter |
| adsorbera | Rikstermbanken | fästa fast mot | Statliga myndigheter |
| adsorbera | Rikstermbanken | ytfysikalisk process liknande absorption men med skillnaden att föroreningen fäster vid ett reningsämne t.ex. i aktivt kol | Statliga myndigheter |
| ADSP | Rikstermbanken | Används för att validera signaturer i kombination med DKIM och för att upptäcka otillåten borttagning av signaturen i DKIM. | Statliga myndigheter |
| adstringent | Rikstermbanken | uttorkande och sammandragande | Statliga myndigheter |
| adventivkrater parasitkrater |
Rikstermbanken | vulkankrater som förekommer på flanken av en större vulkan | Statliga myndigheter |
| adverb | Rikstermbanken | ord som anger ett sakförhållande som gäller för det som uttrycks i satsen | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | jurist som hjälper en klient inför domstol eller i kontakt med en myndighet eller som yrkesmässigt erbjuder rådgivning och andra juridiska tjänster | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 3 års praktiskt juridiskt arbete. Innan Advokatsamfundet beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | jurist som yrkesmässigt tillhandagår allmänheten med juridisk rådgivning och biträder part inför domstol; titeln får i Sverige endast användas av medlemmar i Svenska Advokatsamfundet | Statliga myndigheter |
| advokat | Rikstermbanken | För att få kallas advokat krävs medlemskap i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem ska man ha en juristexamen och 5 års praktiskt juridiskt arbete. Innan de beviljar medlemskap får kollegor och domstolar som varit i kontakt med den sökande möjlighet att yttra sig om personens lämplighet. Personen måste också klara två teoretiska prov. Alla blir inte antagna och dessutom kan man bli utesluten om man beter sig oetiskt. | Statliga myndigheter |
| advokatbyrå | Rikstermbanken | byrå där advokater arbetar | Statliga myndigheter |
| AEFI | Rikstermbanken | ogynnsam händelse efter vaccination (= misstänkt vaccinbiverkning) | Statliga myndigheter |
| AeMC flygmedicinskt centrum |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| AEO | Rikstermbanken | AEO är ett samlingsnamn för partnerskapsprogram mellan företag och tullmyndigheter i säkerhetsfrågor där företagen genom att kvalitetscertifiera sina processer vinner tillgång till vissa lättnader i tullkontroller. Världstullorganisationen, WCO, har i sitt SAFE-program fastställt en internationell definition av AEO. | Statliga myndigheter |
| AEO | Rikstermbanken | AEO är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa en ökad säkerhet i leveranskedjan samt att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU. En AEO-status är giltig i alla EU-medlemsstater. Alla företag, oavsett storlek, som ingår i försörjningskedjan kan ansöka om att bli AEO. | Statliga myndigheter |
| aerob | Rikstermbanken | med närvaro av luft | Statliga myndigheter |
| aerob process | Rikstermbanken | process som fodrar tillgång till syre | Statliga myndigheter |
| aerodynamisk diameter | Rikstermbanken | mått på en partikels storlek | Statliga myndigheter |
| aerodynamisk diameter | Rikstermbanken | den diameter hos en sfärisk kropp med densiteten 1 g/cm³ som har samma sedimentationshastighet i luft som den aktuella partikeln, oberoende av dess verkliga storlek, form och densitet | Statliga myndigheter |
| aerofoner | Rikstermbanken | blåsinstrument, enligt den spridda klassifikation av musikinstrument som utarbetats av Curt Sachs och Erich von Hornbostel | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | i luft svävande partiklar eller droppar | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | flytande eller fast ämne som finfördelats som extremt små partiklar i gas | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | finfördelat fast ämne, eller vätska i form av små droppar, i en bärgas (vanligtvis luft) som vid utspridning i luft uppför sig ungefär som ett gasmoln | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | I luften finfördelade fasta partiklar. | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | blandning av luft eller annan gas och små svävande partiklar i fast eller flytande form | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | mycket fin dimma av kristaller eller droppar | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | flerfassystem bestående av fasta- och/eller vätskeformiga partiklar suspenderade i en gas eller blandning av gaser | Statliga myndigheter |
| aerosol aerosolbehållare |
Rikstermbanken | ej påfyllningsbart kärl, tillverkat av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och är utrustat med en utsläppsventil, som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, i form av skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | luftburna partiklar, t.ex. rök, damm och dimma | Statliga myndigheter |
| aerosol | Rikstermbanken | fasta partiklar eller finfördelad vätska svävande i luft | Statliga myndigheter |
| aerosolbehållare | Rikstermbanken | engångsförpackning, innehållande vätska samt gas med vars hjälp vätskan kan sprutas ut i form av dimma, skum e.d. | Statliga myndigheter |
| AFA Försäkring | Rikstermbanken | samlingsnamn för AFA Livförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA | Statliga myndigheter |
| afaki | Rikstermbanken | Ögat saknar lins. | Statliga myndigheter |
| afasi | Rikstermbanken | förlust eller försämring av förmågan att tala | Statliga myndigheter |
| afasi | Rikstermbanken | oförmåga att tala eller att förstå innebörden i talade eller skrivna ord | Statliga myndigheter |
| aferes | Rikstermbanken | metod för att erhålla en eller flera blodkomponenter genom maskinell processbehandling av helblod varvid resten av blodets komponenter återförs till givaren under processen eller i slutet av den | Statliga myndigheter |
| affekt | Rikstermbanken | hastigt påkommen sinnesrörelse; häftig känsloyttring | Statliga myndigheter |
| affektionsvärde | Rikstermbanken | värde baserat på personliga känslor och minnen och oberoende av ekonomiskt och konstnärligt värde | Statliga myndigheter |
| affektiv | Rikstermbanken | som har med känslor att göra | Statliga myndigheter |
| affin avbildning | Rikstermbanken | avbildning som karaktäriseras av att: rät linje avbildas på rät linje; parallella linjer avbildas på parallella linjer; delningsförhållandet är oförändrat | Statliga myndigheter |
| affinal | Rikstermbanken | ingift släkting | Statliga myndigheter |
| affärshändelse | Rikstermbanken | alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat | Statliga myndigheter |
| affärsjuridik | Rikstermbanken | områden inom civilrätten som reglerar affärslivet, t.ex köp-, avtals-, konsument- och krediträtt | Statliga myndigheter |
| affärsmässig obalans | Rikstermbanken | Uppstår när summan av producerad och köpt energi avseende en viss timme inte motsvaras av summan av förbrukad och såld energi för samma timme i balansavräkningen för en balansansvarig | Statliga myndigheter |
| affärsrisk | Rikstermbanken | risk för förlust till följd av faktorer i den externa affärsmiljön, exempelvis minskad efterfrågan på produkter och tjänster | Statliga myndigheter |
| affärsverksamhet | Rikstermbanken | sådan verksamhet som bedrivs i syfte att ge föreningen ett ekonomiskt överskott | Statliga myndigheter |
| affärsängel | Rikstermbanken | privat investerare som bidrar med finansiering och affärskompetens, vanligen till företag i tidiga skeden | Statliga myndigheter |
| AFIS | Rikstermbanken | flyginformationstjänst för flygplats) verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS flyginformationstjänst för flygplats |
Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid okontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS flyginformationstjänst för flygplats |
Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| AFIS-personal | Rikstermbanken | personer som är behöriga att utföra flyginformationstjänst för flygplats | Statliga myndigheter |
| aflatoxin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| aflatoxin | Rikstermbanken | toxiskt ämne producerat av många olika arter | Statliga myndigheter |
| AFLP | Rikstermbanken | Jämförande undersökning av DNA-(gen)fragment. | Statliga myndigheter |
| afrikansk hästpest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| afrikansk svinpest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Afrikanska unionen AU |
Rikstermbanken | Afrikanska unionen är en mellanstatlig organisation för samarbete mellan 54 afrikanska länder. AU etablerades 2002 som en efterföljare till OAU, Organisation of African Unity. Organisationen har bl.a. som mål att uppnå fred och säkerhet på kontinenten, att accelerera den politiska och ekonomiska integrationen i Afrika, att främja och försvara gemensamma afrikanska positioner internationellt och att främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. På det handelspolitiska området har organisationen som mål att ”etablera de nödvändiga förutsättningar som möjliggör för kontinenten att spela sin rättmätiga roll i den globala ekonomin och i internationella förhandlingar”. Vidare vill man "samordna och harmonisera politiken mellan existerande och framtida regionala ekonomiska sammanslutningar för att gradvis uppnå unionens målsättningar". Detta innebär konkret att man siktar mot att i olika steg etablera en afrikansk gemensam marknad och så småningom också en ekonomisk och monetär union. Denna målsättning, samt en plan för genomförandet, slogs fast i en överenskommelse mellan de dåvarande medlemmarna i OAU 1991 genom det s.k. Abujafördraget. | Statliga myndigheter |
| aFRR sekundär frekvensreglering, sekundärreglering |
Rikstermbanken | FRR med automatisk aktivering | Statliga myndigheter |
| AFTN | Rikstermbanken | Luftfartens fasta fjärrskriftnät. | Statliga myndigheter |
| aga | Rikstermbanken | kroppslig bestraffning | Statliga myndigheter |
| aga | Rikstermbanken | bestraffa kroppsligt | Statliga myndigheter |
| agat | Rikstermbanken | Kryptokristallin form av kvarts, ofta bildad genom utfällning i hålrum (bandad agat). | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Det globala handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens 1992 om miljö och utveckling. Det är långsiktigt och som sträcker sig in på 2000-talet (21:a århundradet). Nationella och lokala Agenda 21 har utarbetats med utgångspunkt från principerna i det globala handlingsprogrammet. Agenda 21 innehåller 40 kapitel, som i sin tur omfattar ett eller flera programområden. Programmet är uppdelat i fyra olika avsnitt: Sociala och ekonomiska dimensioner Att bevara och förvalta resurser Att stärka viktiga samhällsgrupper Medel för genomförande | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Antogs vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Innehåller handlingsprogram och riktlinjer för nationellt och internationellt handlande för att uppnå en hållbar utveckling, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt i såväl i-länder som utvecklingsländer. | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | Det globala handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens 1992 om miljö och utveckling. Det är långsiktigt och som sträcker sig in på 2000-talet (21:a århundradet). Nationella och lokala Agenda 21 har utarbetats med utgångspunkt från principerna i det globala handlingsprogrammet. Agenda 21 innehåller 40 kapitel, som i sin tur omfattar ett eller flera programområden. Programmet är uppdelat i fyra olika avsnitt: Sociala och ekonomiska dimensioner, Att bevara och förvalta resurser, Att stärka viktiga samhällsgrupper samt Medel för genomförande. | Statliga myndigheter |
| Agenda 21 | Rikstermbanken | globalt handlingsprogram för miljö och utveckling | Statliga myndigheter |
| agens | Rikstermbanken | verksam eller utlösande faktor som t.ex. gynnar viss kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| agens | Rikstermbanken | ämne (substans) med fysiologisk effekt | Statliga myndigheter |
| agens | Rikstermbanken | den mikroorganism som orsakar sjukdomen, ”smittämnet” | Statliga myndigheter |
| agens (smittämne) | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| agent | Rikstermbanken | satsled som anger vem eller vad som utför handlingen i en passiv sats | Statliga myndigheter |
| agentmedgivande | Rikstermbanken | Kemikalieinspektionens medgivande att låta en handelsagent anmäla införsel av en kemisk produkt eller bioteknisk organism till Sverige i stället för den som svarar för importen/införseln. | Statliga myndigheter |
| agglomerat | Rikstermbanken | sedimentär bergart bildad av vulkaniska utbrottspartikar | Statliga myndigheter |
| agglomerat | Rikstermbanken | en samling svagt sammanhållna partiklar eller aggregat där den yttre ytarean är ungefär lika med summan av de enskilda komponenternas ytarea | Statliga myndigheter |
| agglomerat | Rikstermbanken | samling av primära partiklar och aggregat som är sammansatta vid ändar och hörnor | Statliga myndigheter |
| agglomeration | Rikstermbanken | geografiska koncentrationer av företag | Statliga myndigheter |
| agglutinationstest | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| aggravering | Rikstermbanken | försämring, t. ex. av sjukdomstillstånd | Statliga myndigheter |
| aggravering | Rikstermbanken | att en person ger en överdriven bild av sina sjukdomssymtom | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | flera tryckbärande anordningar som satts samman av en tillverkare för att bilda en integrerad och funktionell enhet | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | kolonier av algceller | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | partikel bestående av starkt sammanhållna eller förenade partiklar | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | grupper av primära partiklar sammanfogade i deras ytor och har en specifik yta som är mindre än summan av areorna av de ingående partiklarna | Statliga myndigheter |
| aggregat | Rikstermbanken | Aggregat är en term som används i olika sammanhang för att beskriva att olika element eller delar samlas ihop i en större helhet, en anhopning, sammangyttring. Termen aggregat används inom geologin (mineralsamlingar eller klumpar av mineral), inom markläran (jordpartiklar som hålls ihop som resultat av olika processer), inom kemin (sammanhållna, ofta oregelbundna strukturer av molekyler, joner eller partiklar), inom tekniken (två eller flera samverkande maskiner), inom statistik och nationalekonomi (sammanslagning av uppgifter från flera individer, grupper etc. vid redovisning), samt allmänt om grupper av människor som tillfälligt men av samma orsak samlats på ett ställe. | Statliga myndigheter |
| aggregatör | Rikstermbanken | den som agerar mellanhand mellan innehållsleverantörer och operatörer | Statliga myndigheter |
| aggregera | Rikstermbanken | att individuella karakteristika samlas eller förenas över olika sociala nivåer, t.ex. som karakteristika hos grupper av individer eller hos individerna i ett samhälle | Statliga myndigheter |
| aggregera | Rikstermbanken | slå ihop t.ex. delresultat till större enheter | Statliga myndigheter |
| aggregerade data | Rikstermbanken | Aggregerade data består av summan av värden från olika individer eller kategorier. | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | bildning av aggregat | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | Om flera vattenförekomster utsätts för samma storskaliga påverkan men ingen av dem utsätts för särskild lokal påverkan, kan man behandla dem på samma sätt inom ramen för ett åtgärdsprogram. Aggregerade vattenförekomster behöver inte tillhöra samma vattentyp. | Statliga myndigheter |
| aggregering | Rikstermbanken | Aggregering kan betyda ”bildning av aggregat”. Enligt definitionen i Vattendirektivet innebär aggregering av vattenförekomster att man, om flera vattenförekomster utsätts för samma storskaliga påverkan men ingen av dem utsätts för särskild lokal påverkan, kan behandla dem på samma sätt inom ramen för ett åtgärdsprogram. Aggregerade vattenförekomster behöver inte tillhöra samma vattentyp. | Statliga myndigheter |
| aggregeringsnät | Rikstermbanken | transmissionsnät på nivån ovan accessnät, i vilket tal-, data- och bildinformation transporteras med en viss förmedlingsteknik till kärnnät | Statliga myndigheter |
| aggressivt vatten | Rikstermbanken | vatten som vid analys enligt VVMB 905 Bestämning av vattens korrosiva egenskaper (Vägverket) uppvisar någon av följande egenskaper: pH < 6,5 vattenhårdheten < 20 mg Ca/l (totalhårdhet) alkaliniteten < 1 mekv/l ledningsförmågan > 100 mS/m. | Statliga myndigheter |
| agitation | Rikstermbanken | hög grad av orolighet med rastlöst beteende, aggressivitet etc. | Statliga myndigheter |
| agitation | Rikstermbanken | uppvigling, upphetsning av folkmassa | Statliga myndigheter |
| agiterad | Rikstermbanken | upprörd, upphetsad, orolig, rastlös | Statliga myndigheter |
| AGL | Rikstermbanken | Över mark-/havsytans medelnivå. | Statliga myndigheter |
| AGOA | Rikstermbanken | USA:s system för att ge länder i Afrika, söder om Sahara, preferenser. Systemet är från år 2000 och placerat inom ramen för det amerikanska GSP-systemet. Förmånsländerna är för närvarande 40 länder som kan åtnjuta tullfrihet för ca 7 000 produkter, förutsatt att landet har nått viss nivå av utveckling inom olika områden. Arrangemanget gäller tills vidare fram till och med 2015. | Statliga myndigheter |
| agonist | Rikstermbanken | läkemedel med stimulerande effekt på en receptor | Statliga myndigheter |
| agorafobi | Rikstermbanken | rädsla att vistas på allmän plats eller på en plats där många människor samlas | Statliga myndigheter |
| agrar | Rikstermbanken | som rör jordbruk | Statliga myndigheter |
| Agrobacterium tumefaciens | Rikstermbanken | En vanligt förekommande jordbakterie som i naturen genetiskt modifierar växter och därmed orsakar krongallsjuka. Bakterien används som redskap vid genetisk modifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över. | Statliga myndigheter |
| AGV | Rikstermbanken | Alstom Transports vidareutveckling av höghastighetståget TGV som motorvagnståg för mycket höga hastigheter, upp till 360 km/h. | Statliga myndigheter |
| AI | Rikstermbanken | adekvat intag | Statliga myndigheter |
| AIA | Rikstermbanken | Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN trädde ikraft 1999. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. | Statliga myndigheter |
| Aid for Trade AfT |
Rikstermbanken | Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Många utvecklingsländer har trots ökat marknadstillträde inte lyckats öka sin export. För flertalet av dem krävs insatser för att hjälpa dem öka sin närvaro på världsmarknaden. Det kan gälla att stärka produktions- och exportkapaciteten, förbättra infrastrukturen, bygga upp nödvändiga institutioner och regelverk, uppfylla internationella standarder samt implementera handelsavtal. Arbetet med AfT utgår från de rekommendationer som WTO Aid for Trade Task Force presenterade i oktober 2006. Fokus ligger på att stärka identifieringen av handelsrelaterade behov och flaskhalsar i utvecklingsländerna och kvaliteten på biståndsgivarnas svar på dessa behov, liksom på kopplingen däremellan. EU antog 2007 en gemensam AfT-strategi som sätter fokus på stöd till AVS-länder samt stöd till det förstärkta Integrated Framework. | Statliga myndigheter |
| aidspatient | Rikstermbanken | patient som har sjukdomen aids | Statliga myndigheter |
| AIE | Rikstermbanken | den oberoende kontrollör som ska granska och verifiera JI-projekt innan de kan registreras av JI-kommittén | Statliga myndigheter |
| AIF | Rikstermbanken | Det statistiska måttet AIF (Average Interruption Frequency) anger medelavbrottsfrekvens per år per uttagspunkt i regionnät där uttagspunkterna är viktade med årlig överförd energi. | Statliga myndigheter |
| AIP | Rikstermbanken | Publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten. | Statliga myndigheter |
| AIP | Rikstermbanken | publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig aeronautisk information av betydelse för luftfarten | Statliga myndigheter |
| AIP | Rikstermbanken | publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten | Statliga myndigheter |
| AIP apotekets inköpspris, apotekens inköpspris, listpris |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| airspace management cell | Rikstermbanken | gemensam civil/militär funktion som handhar luftrumsdisposition och luftrumsfördelning dagen före verksamhet | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | Automatiskt identifieringssystem. | Statliga myndigheter |
| AIS UAIS |
Rikstermbanken | Säkerhetssystem för sjöfarten på VHF-bandet beslutad av IMO. Berör i princip alla fartyg över 300 bruttoton. En transponder ombord sänder var 2-10 sekund ut fartygets position, kurs, fart, tid (UTC) med mera. Med andra intervall överförs annan information, t.ex. namn, IRCS, typ av fartyg etc. Sändningen kan tas emot av ett annat fartyg med samma utrustning ombord i närheten och därmed kan kollisioner undvikas. I kustnära områden kan fartygen även följas från land, t.ex. av Kustbevakningens och Sjöfartsverkets VTS-centraler. | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | Säkerhetssystem för sjöfarten på VHF-bandet beslutad av IMO. Berör i princip alla fartyg > 300 bruttoton. En transponder ombord sänder var 2--10 sekund ut fartygets position, kurs, fart, tid (UTC) m.m. Med andra intervall överförs annan information, t.ex. namn, IRCS, typ av fartyg etc. Sändningen kan tas emot av ett annat fartyg med samma utrustning ombord i närheten och därmed kan kollisioner etc. undvikas. I kustnära områden kan fartygen även följas från land, t.ex. av Kustbevakning m.fl. | Statliga myndigheter |
| AIS | Rikstermbanken | automatiskt identifieringssystem som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser från andra fartyg och landbaserade övervakningscentraler | Statliga myndigheter |
| AIS-SART | Rikstermbanken | Liv- och sjöräddningsutrustning för lokalisering som opererar på frekvenser avsedda för AIS | Statliga myndigheter |
| AIS-sjösäkerhetsanordning | Rikstermbanken | sändare som kan vara installerad på fast och flytande utmärkning och som har till uppgift att underlätta upptäckt i navigationsutrustning | Statliga myndigheter |
| AIT | Rikstermbanken | Beräknad avbrottstid i regionnätet som fås från kvoten av icke levererad energi och överförd effekt | Statliga myndigheter |
| AIT | Rikstermbanken | Det statistiska måttet AIT (Average Interruption Time) anger medelavbrottstid per år per uttagspunkt i regionnät där uttagspunkterna är viktade med årlig överförd energi. | Statliga myndigheter |
| ajourföring | Rikstermbanken | modifiering av en datamängd med hänsyn till inträffade förändringar | Statliga myndigheter |
| ajourhålla DRK | Rikstermbanken | införa, ändra eller ta bort uppgifter i DRK | Statliga myndigheter |
| ajourhållning | Rikstermbanken | planlagd process som innebär kontroll av huruvida förändring skett i de egenskaper som beskrivs i en viss datamängd samt, vid behov, ajourföring av denna | Statliga myndigheter |
| ajournera | Rikstermbanken | avbryta för att senare återuppta t. ex. en sammankomst | Statliga myndigheter |
| akademiker | Rikstermbanken | person som har högskole- eller universitetsutbildning | Statliga myndigheter |
| AKI arbetskostnadsindex |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akne finnar |
Rikstermbanken | hudsjukdom med utslag; finnar | Statliga myndigheter |
| akne finne |
Rikstermbanken | liten ytlig varbildning eller furunkel i huden | Statliga myndigheter |
| akrofobi höjdskräck |
Rikstermbanken | stark rädsla för höga höjder | Statliga myndigheter |
| akrokarp | Rikstermbanken | bladmossa som bildar honliga könsorgan och därmed sporkapslar i spetsen av stammen | Statliga myndigheter |
| akromegali | Rikstermbanken | sjukdom hos vuxna med onormal tillväxt av händer, fötter och ansikte | Statliga myndigheter |
| akronym | Rikstermbanken | ord bildat av en eller flera av de första bokstäverna i alla eller de viktigare enskilda orden i ett flerordigt uttryck | Statliga myndigheter |
| akrylatlim | Rikstermbanken | Ett speciallim. | Statliga myndigheter |
| akrylatplastkomponent | Rikstermbanken | härdplastkomponent, som helt eller delvis består av monomer akrylatförening; annan akrylatförening med reaktiva akrylatgrupper; fotoinitiator eller härdare, som används för härdning till akrylatplast | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | samling av alla handlingar i ett ärende | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | alla arkiverade handlingar i ett ärende | Statliga myndigheter |
| akt | Rikstermbanken | handlingar i ärende eller mål som förvaras i samlad form | Statliga myndigheter |
| aktbilaga | Rikstermbanken | handling som finns i akten och som ges ett nummer (aktbilagenummer) | Statliga myndigheter |
| akterut | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akterut | Rikstermbanken | Anger befintlighet, något finns akterut. | Statliga myndigheter |
| akteröver | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akteröver | Rikstermbanken | Anger riktning, man beger sig akteröver. | Statliga myndigheter |
| aktie | Rikstermbanken | ägarandel i ett företag | Statliga myndigheter |
| aktie | Rikstermbanken | ägarandel i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiebok | Rikstermbanken | förteckning över aktier och aktieägare i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiebok | Rikstermbanken | I ett aktiebolag ska det finnas en aktiebok. Aktieboken ska innehålla de uppgifter om aktier och aktieägare som föreskrivs i aktiebolagslagen. Den ska ha till ändamål att 1. ligga till grund för utövandet av aktieägares rättigheter mot bolaget, och 2. ge bolaget, aktieägare och andra underlag för att bedöma ägarförhållandena i bolaget. Aktieboken ska bevaras så länge bolaget består och under minst tio år efter bolagets upplösning. | Statliga myndigheter |
| aktiebolag f AB |
Rikstermbanken | form för företagande i vilket delägarna, aktieägarna, i princip är fria från personligt ansvar för företagets skulder | Statliga myndigheter |
| aktiebolag | Rikstermbanken | företagsform där delägarna inte har personligt ansvar för företagets skulder | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Rikstermbanken | En aktiefond består normalt av minst 75 procent aktier. | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Rikstermbanken | fond som placerar sitt kapital i aktier och andra aktierelaterade instrument | Statliga myndigheter |
| aktiefond | Rikstermbanken | fond som huvudsakligen består av aktier | Statliga myndigheter |
| aktieindex | Rikstermbanken | index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen | Statliga myndigheter |
| aktieindexobligation | Rikstermbanken | En av de vanligaste formerna av strukturerade produkter. Produkten består av en nollkupongsobligation och en derivatdel. Derivatdelen är en eller flera optioner vars värde är knutna till en eller flera underliggande tillgångar, till exempel aktier. Löptiden är ofta tre--fem år och därefter får investeraren obligationens nominella belopp och den eventuella avkastning som optionerna ger. | Statliga myndigheter |
| aktieindexobligation | Rikstermbanken | En av de vanligaste formerna av strukturerade produkter. Produkten består av en nollkupongsobligation och en derivatdel. Derivatdelen är en eller flera optioner vars värde är knutna till en eller flera underliggande tillgångar, till exempel aktier. Löptiden är ofta tre–fem år och därefter får investeraren obligationens nominella belopp och den eventuella avkastning som optionerna ger. | Statliga myndigheter |
| aktiekapital | Rikstermbanken | det kapital som skall erläggas av den som tecknar aktier i ett aktiebolag och som skall utgöra säkerhet för bolagets fordringsägare | Statliga myndigheter |
| aktiekapital | Rikstermbanken | pengar eller egendom som behövs för att starta ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktiemarknadsbolag | Rikstermbanken | börsbolag, svenskt aktiebolag vars aktie är noterad på en reglerad marknad i Sverige | Statliga myndigheter |
| aktieteckning | Rikstermbanken | Skriva sin namnteckning vid det antal aktier som man ska köpa i ett aktiebolag, i samband med att aktiebolaget bildas eller att en nyemission sker. | Statliga myndigheter |
| aktieurval | Rikstermbanken | aktivt positionstagande i enskilda aktier i syfte att uppnå överavkastning | Statliga myndigheter |
| aktieägare | Rikstermbanken | ägare av andel i aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktieägare | Rikstermbanken | person eller företag som har aktier i ett aktiebolag | Statliga myndigheter |
| aktion | Rikstermbanken | aktivt ingripande, ofta i överhängande situation | Statliga myndigheter |
| aktiv | Rikstermbanken | som inte står i passiv | Statliga myndigheter |
| aktiv andel | Rikstermbanken | Ett mått på hur fondens innehav avviker från jämförelseindex. Om active share är 0 har fonden exakt samma innehav och portföljvikter som index och om active share är 100 har fonden inga innehav som finns med i index | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning | Rikstermbanken | skillnad i absolut avkastning mellan en portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning relativ avkastning, avkastning relativt index, överavkastning |
Rikstermbanken | skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex | Statliga myndigheter |
| aktiv avkastning | Rikstermbanken | skillnaden i avkastning mellan en faktisk portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv effekt | Rikstermbanken | storhet på effekt som ligger i fas med den spänning som driver effekten (nyttig effekt, enhet [W]) | Statliga myndigheter |
| aktiv effekt | Rikstermbanken | den del av effekten där spänning och ström är i fas | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning där portföljen kan avvika från jämförelseportföljen i syfte att skapa relativ avkastning | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av en portfölj där idén är att avvika från jämförelseindex, dvs. att ta aktiva positioner, för att på så sätt öka avkastningen | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | portföljförvaltning där den egna portföljen har en annan sammansättning än index i syfte att uppnå en högre avkastning | Statliga myndigheter |
| aktiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning där idén är att ta aktiva positioner, i syfte att uppnå bättre avkastning än jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man importerar tillfälligt en vara för att bearbeta den och sedan exportera den. Kräver tillstånd. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man betalar avgifterna för tull och skatt vid importen (enligt bestämmelserna för aktiv förädling) och ansöker om att få pengarna tillbaka när man har exporterat den bearbetade varan. Kräver tillstånd. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Man betalar inga avgifter för tull och skatt vid importen (enligt bestämmelserna för aktiv förädling) om man exporterar den bearbetade varan. Kräver tillstånd och man kan behöva ställa säkerhet för tull och skatt för dina varor vid tillfället för importen. | Statliga myndigheter |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | Detta innebär att varor importeras till EU för att vidareförädlas så att de får ett högre förädlingsvärde, och därefter reexporteras. Vid importen medges tullfrihet eller också återbetalas tullen i samband med reexporten (restitution). Syftet är att förse den europeiska exportindustrin med billiga insatsvaror. Tullverkets tillstånd krävs. | Statliga myndigheter |
| aktiv HUMINT | Rikstermbanken | avgränsning inom svensk HUMINT vilken omfattar källdrivning som metod | Statliga myndigheter |
| aktiv jordbruksverksamhet | Rikstermbanken | Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. | Statliga myndigheter |
| aktiv konservering | Rikstermbanken | åtgärder utförs direkt på objektet i syfte att stoppa nedbrytning och/eller begränsa skador | Statliga myndigheter |
| aktiv medicinteknisk produkt | Rikstermbanken | medicinteknisk produkt som för sin funktion är beroende av en elektrisk energikälla eller någon annan energikälla än den som direkt alstras av människokroppen eller av jordens dragningskraft | Statliga myndigheter |
| aktiv medicinteknisk produkt för implantation | Rikstermbanken | aktiv medicinteknisk produkt som är avsedd att helt eller delvis införas, kirurgiskt eller medicinskt, i människokroppen, eller genom en medicinsk åtgärd i en kroppsöppning, och som är avsedd att förbli där efter åtgärden | Statliga myndigheter |
| aktiv medlem | Rikstermbanken | medlem som betalat medlemsavgift, är matrikelförd och kontinuerligt varit verksam i föreningen under verksamhetsåret | Statliga myndigheter |
| aktiv position | Rikstermbanken | avvikelser mellan en faktisk portfölj och dess jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv position | Rikstermbanken | skillnad mellan en portfölj och dess referens- eller jämförelseindex vad gäller exempelvis vikt för enskilda aktier (vid aktieurval), sektorvikt (vid aktiv sektorallokering) eller duration (vid aktiv durationsposition) | Statliga myndigheter |
| aktiv risk | Rikstermbanken | risk som uppkommer pga. aktiv förvaltning | Statliga myndigheter |
| aktiv risk | Rikstermbanken | standardavvikelsen för skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen på jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| aktiv risk tracking error |
Rikstermbanken | risk som uppkommer vid aktiv förvaltning | Statliga myndigheter |
| aktiv risk tracking error |
Rikstermbanken | variation i den aktiva avkastningen | Statliga myndigheter |
| aktiv sjukdomsövervakning | Rikstermbanken | riktad insats och provtagning av ett specifikt djurslag på lokal, regional eller nationell nivå med avseende på förekomst av visst smittämne eller sjukdom | Statliga myndigheter |
| aktiv störningsreserv | Rikstermbanken | de produktionsreserver som finns tillgängliga och som kan driftsättas när elsystemet drabbas av störningar i frekvens spänning, överföring m.m. | Statliga myndigheter |
| aktiv substans | Rikstermbanken | det ämne i ett läkemedel som ger en medicinsk effekt | Statliga myndigheter |
| aktiv substans verksamt ämne |
Rikstermbanken | det innehållsämne i ett läkemedel som ger en medicinsk effekt | Statliga myndigheter |
| aktiv utrustning | Rikstermbanken | utrustning som aktivt överför eller vidareförmedlar signaler för elektroniska kommunikationstjänster | Statliga myndigheter |
| aktiva kort | Rikstermbanken | kort som är utgivna av Högkvarteret och som får innehålla signal-skyddsnycklar samt har försetts med någon av följande benämningar: a) Totalförsvarets Aktiva Kort (TAK), b) Totalförsvarets Elektroniska ID-kort (TEID), eller c) Totalförsvarets Nyckelbärarkort (NBK) | Statliga myndigheter |
| aktivera | Rikstermbanken | göra aktiv; få att fungera | Statliga myndigheter |
| aktivera | Rikstermbanken | redovisa en tillgång i balansräkningen | Statliga myndigheter |
| aktivering | Rikstermbanken | omvandling av ett stabilt ämne till ett radioaktivt ämne genom neutronbestrålning | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | led i en process | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | åtgärder eller arbetsinsatser genom vilka inputs, såsom pengar, tekniskt stöd och andra typer av resurser, tas i anspråk för produktion av specifika outputs | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | något man håller på med på ett organiserat och aktivt sätt | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | verksamhet inom en myndighet | Statliga myndigheter |
| aktivitet arbetssteg |
Rikstermbanken | identifierbar sekvens av avsiktliga händelser | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | mätbar fysikalisk storhet som anger antalet radioaktiva sönderfall per tidsenhet och används för att ange mängden av en viss radionuklid | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | enskild insats som omfattas av ansökan om stöd till mervärden i jordbruket och genom vilken ansökta kostnader har uppstått | Statliga myndigheter |
| aktivitet | Rikstermbanken | den fysikaliska storhet som anger antalet radioaktiva sönderfall per tidsenhet | Statliga myndigheter |
| aktiviteter | Rikstermbanken | arbetet med att planera och färdigställa prestationer | Statliga myndigheter |
| aktiviteter i det dagliga livet f ADL |
Rikstermbanken | samlingsbegrepp för de grundläggande aktiviteterna i en normal livsföring: att sköta sin hygien, enklare städning, inköp etc. | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning till den som är mellan 19 och 29 år och vars arbetsförmåga är nedsatt pga. sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning för den som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning | Statliga myndigheter |
| aktivitetsersättning | Rikstermbanken | ersättning för den som är mellan 19 och 29 år och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under en längre tid | Statliga myndigheter |
| aktivitetsklass | Rikstermbanken | Används i dessa föreskrifter för att kategorisera arbetsintensitet. Klasserna beskrivs med hjälp av två olika variabler: energiomsättning i W/m² och ”arbetstyngd”. Den sistnämnda bedöms med ledning av en beskrivning av typiska arbetsuppgifter och statistiska data från undersökningar av sambandet mellan arbete och energiomsättning. | Statliga myndigheter |
| aktivitetsrapport | Rikstermbanken | redovisning av aktiviteter som utförts under en viss tidsperiod | Statliga myndigheter |
| aktivitetsrapportera | Rikstermbanken | (Arbetsförmedlingen:) redovisa genomförda eller planerade aktiviteter som bidrar till att man får ett arbete eller börjar studera | Statliga myndigheter |
| aktivitetsstöd | Rikstermbanken | ersättning till arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program | Statliga myndigheter |
| aktivt deltagande | Rikstermbanken | I projekt inom Ung och Aktiv i Europa är det deltagarna själva som ska vara aktiva. Deltagarna ska ”äga” projekten och vara aktiva aktörer, inte konsumenter. | Statliga myndigheter |
| aktivt kol | Rikstermbanken | små, mycket porösa (rika på porer) kolkorn som tillsammans får en mycket stor absorberande yta | Statliga myndigheter |
| aktivt kort | Rikstermbanken | Aktiva kort utgivna av Högkvarteret som har försetts med någon av följande beteckningar: a) Totalförsvarets Aktiva Kort (TAK), b) Totalförsvarets Elektroniska ID-kort (TEID), eller c) Totalförsvarets Nyckelbärarkort (NBK). | Statliga myndigheter |
| aktivt slam | Rikstermbanken | Biologisk rening av avloppsvatten liknar den naturliga rening som sker i ett vattendrag, men nedbrytningen av avfallet (det organiska materialet) går mycket fortare i reningsverket, eftersom man där kan upprätthålla en hög halt av nedbrytande mikroorganismer, så kallat aktivt slam, och samtidigt blåsa in luft som tillför syre. Det aktiva slammet, som består av bakterier och encelliga djur, används i reningsverkets luftningsbassänger. Aktivslamprocesser är syrekrävande. | Statliga myndigheter |
| aktivt slam | Rikstermbanken | Biologisk rening av avloppsvatten liknar den naturliga rening som sker i ett vattendrag men nedbrytningen av avfallet (det organiska materialet) går mycket fortare i reningsverket, eftersom man där kan upprätthålla en hög halt av nedbrytande mikroorganismer, s.k. aktivt slam, och samtidigt blåsa in luft som tillför syre. Det aktiva slammet, som består av bakterier och encelliga djur, används i reningsverkets luftningsbassänger. Aktivslamprocesser är syrekrävande, alltså aeroba. | Statliga myndigheter |
| aktkappa | Rikstermbanken | det omslag som handlingarna förvaras i | Statliga myndigheter |
| aktomslag | Rikstermbanken | förvaringsmedel, bestående av papper, kartong eller papp, avsett att omsluta och avskilja handlingar | Statliga myndigheter |
| aktra perpendiklarna | Rikstermbanken | Aktra ändpunkterna av längden. | Statliga myndigheter |
| aktsam | Rikstermbanken | som handlar på ett sätt som är avsett att undvika skada | Statliga myndigheter |
| aktuell skatt | Rikstermbanken | den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period | Statliga myndigheter |
| aktuell tid | Rikstermbanken | centraleuropeisk tid med övergång till sommartid | Statliga myndigheter |
| aktuell tid (dygn) | Rikstermbanken | dygn som avser kl. 00.00--24.00 och som justeras en timme framåt under sommarperioden | Statliga myndigheter |
| aktuell trafik | Rikstermbanken | kontrollerad trafik för vilken separation normalt ska åstadkommas genom ATC försorg, men som i förhållande till en viss kontrollerad flygning inte är separerad från denna med föreskrivna minima | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | organisation, gruppering eller person som bedöms kunna påverka operationsmiljön | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | Aktörer är de formella organisationer (antingen offentliga, privata eller ideella) som använder WIS. | Statliga myndigheter |
| aktör | Rikstermbanken | part på elmarknaden som agerar under affärsmässiga former | Statliga myndigheter |
| aktörer | Rikstermbanken | alla tillverkare och/eller importörer och/eller nedströmsanvändare i en distributionskedja | Statliga myndigheter |
| aktörsadministratör | Rikstermbanken | användare som tilldelats behörighet att administrera aktörens uppgifter och användare i WIS | Statliga myndigheter |
| aktörsavtal, Nord Pool | Rikstermbanken | avtal som tecknas med elbörsen Nord Pool ASA för att ge tillgång till elspotmarknaden och/eller elterminsmarknad | Statliga myndigheter |
| AKU | Rikstermbanken | Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, en urvalsundersökning som görs en gång per månad och omfattar 22 000 personer | Statliga myndigheter |
| akupunktur | Rikstermbanken | gammal kinesisk metod för sjukdomsbehandling eller smärtlindring med instick av nålar i kroppen efter bestämda regler | Statliga myndigheter |
| akustik ljudlära |
Rikstermbanken | läran om toner och klanger ur ett fysikaliskt perspektiv | Statliga myndigheter |
| akustiska underrättelser ACINT |
Rikstermbanken | inhämtningsdisciplin som fokuserar på information från akustiska fenomen | Statliga myndigheter |
| akut | Rikstermbanken | plötsligt inträdande, hastigt förlöpande (sjukdom) | Statliga myndigheter |
| akut allergi | Rikstermbanken | plötsligt inträdande överkänslighet för ämne | Statliga myndigheter |
| akut exponering | Rikstermbanken | situation där en ytvattenförekomst under en kortare tid har exponerats för förhöjd påverkan, t.ex. av ett kemiskt ämne | Statliga myndigheter |
| akut inhalationstoxicitet | Rikstermbanken | produkten mellan koncentration i luft och tiden för exponering som gör att 50 procent av de exponerade dör | Statliga myndigheter |
| akut p-piller | Rikstermbanken | benämning på den behandling som kan användas efter oskyddat samlag för undvikande av oplanerad graviditet | Statliga myndigheter |
| akut referensdos ARfD |
Rikstermbanken | den högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta under en begränsad tidsperiod (normalt en måltid eller upp till ett dygn) utan hälsorisk | Statliga myndigheter |
| akut referensdos ARfD |
Rikstermbanken | uppskattad mängd av ett ämne per kilo kroppsvikt som kan intas under kort tid, vanligen under en dag, utan risk för akuta hälsoeffekter med hänsyn även tagen till känsliga befolkningsgrupper, t.ex. barn och foster | Statliga myndigheter |
| akut strålsjuka | Rikstermbanken | Uppstår när levande vävnad får en stråldos som är så hög att ett stort antal celler förstörs och organet eller vävnadens funktion skadas. | Statliga myndigheter |
| akut toxicitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| akuten | Rikstermbanken | kortform för akutmottagning | Statliga myndigheter |
| akutmottagning f akuten |
Rikstermbanken | avdelning på sjukhus för akutfall | Statliga myndigheter |
| akuttoxisk | Rikstermbanken | kraftig, tämligen omedelbar påverkan på en testorganism | Statliga myndigheter |
| akvakultur | Rikstermbanken | Vattenbruk, alltså odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger. | Statliga myndigheter |
| akvatisk | Rikstermbanken | som hör samman med eller är bildat i vatten och vattenmiljöer | Statliga myndigheter |
| akvatisk | Rikstermbanken | Något som hör samman med eller är bildat i vatten och vattenmiljöer (aquaticus = som avser vatten). Ordet akvatisk återfinns i begrepp som t.ex. akvatisk miljö, akvatiska arter och akvatiska förhållanden. En akvatisk miljö kan vara lotisk (i rinnande vatten), limnisk (i sötvatten), brackvatten miljö eller saltvattensmiljö (i saltvatten i hav [marina miljöer] eller saltvattensjöar). | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | geologisk formation som har tillräcklig vattengenomsläpplighet för att avge vatten i användbara mängder för konsumtion | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| akvifer | Rikstermbanken | geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder | Statliga myndigheter |
| akvifär | Rikstermbanken | ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten | Statliga myndigheter |
| ALARA | Rikstermbanken | Innebär att gränsvärden sätts så lågt som möjligt utifrån det som går att uppnå genom goda jordbruks-, fiskeri- och produktionsmetoder och med hänsyn till de risker som konsumtion medför | Statliga myndigheter |
| ALARA | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alarmeringstjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att underrätta berörd enhet när ett luftfartyg behöver räddningstjänst samt i nödvändig omfattning stödja denna enhet | Statliga myndigheter |
| alarmeringstjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att underrätta vederbörande enheter när ett luftfartyg är i behov av räddningstjänst, samt i erforderlig grad bistå sådan enhet | Statliga myndigheter |
| albit | Rikstermbanken | Ett vanligen vitt fältspatmineral (natriumplagioklas) med kemisk formel NaAlSi₃O₈ som är bergartsbildande bland såväl magmatiska som metamorfa bergarter. Albit uppvisar triklin symmetri och tillhör plagioklaserna. | Statliga myndigheter |
| aldehyd | Rikstermbanken | kemisk förening innehållande reaktiv aldehydgrupp | Statliga myndigheter |
| alexi | Rikstermbanken | oförmåga att kunna läsa skrift trots bibehållen synförmåga | Statliga myndigheter |
| alfa | Rikstermbanken | Ett positivt alfa-värde är den extra avkastning som investeraren får som belöning för att ha tagit större risk än att bara följa marknaden i övrigt, via ett normalt index. En positiv alfa-avkastning betyder således att fonden har slagit sitt index. | Statliga myndigheter |
| alfa | Rikstermbanken | meravkastning utöver beta som genereras med hjälp av aktivt positionstagande | Statliga myndigheter |
| alfa-beta-separerad förvaltning | Rikstermbanken | Förvaltningen delas upp i två mandat, ett som är helt indexstyrt (beta) och ett som är helt indexbefriat (alfa). Målet med betaförvaltningen är en avkastning som motsvarar genomsnittet av marknaden, medan alfaförvaltningen ska ge ett positivt resultat utöver det. | Statliga myndigheter |
| alfabet | Rikstermbanken | uppsättning av alla bokstäver i ett språk med alfabetisk skrift, försedda med namn och ordnade i särskild följd | Statliga myndigheter |
| alfabetisk | Rikstermbanken | som hänför sig till ett alfabet | Statliga myndigheter |
| alfabetisk ordning | Rikstermbanken | den ordning i vilken bokstäverna i ett alfabet vanligen återges | Statliga myndigheter |
| alfabetisk ordning | Rikstermbanken | uppgiftsmängd, förtecknad i <RCON alfabetisk ordning <HONR 1>> | Statliga myndigheter |
| alfabetisk skrift | Rikstermbanken | skrift som hör till det alfabetiska skrivsystemet, i vilket en enskild bokstav, digraf eller trigraf i princip representerar ett enskilt fonem eller en enskild diftong | Statliga myndigheter |
| alfabetism | Rikstermbanken | förmågan att skriva och läsa skriven text | Statliga myndigheter |
| alfanumerisk | Rikstermbanken | som består av både siffror och bokstäver | Statliga myndigheter |
| alfapartikel | Rikstermbanken | En alfapartikel består av två protoner och två neutroner, vilket är detsamma som en heliumatomkärna. Alfapartikeln slungas ut med hög energi, men når endast någon centimeter i luft. Alfastrålning tränger inte genom huden, men utgör en stor strålningsrisk om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen. Kan betecknas med den grekiska bokstaven α (alfa). | Statliga myndigheter |
| alfastrålning α-strålning |
Rikstermbanken | form av joniserande strålning som består av heliumkärnor | Statliga myndigheter |
| alfastrålning | Rikstermbanken | ström av alfapartiklar. | Statliga myndigheter |
| alfavärde | Rikstermbanken | förhållande (kvot) mellan producerad el och värme i ett kraftvärmeverk | Statliga myndigheter |
| alg | Rikstermbanken | växter av olika storlek som lever fritt flytande eller fastsittande i vatten, eller som fastsittande även på fuktiga ytor på land | Statliga myndigheter |
| algblomning vattenblomning |
Rikstermbanken | stora mängder cyanobakterier eller alger som är synliga på vattenytan eller i vattenmassan | Statliga myndigheter |
| alginater | Rikstermbanken | Salter av alginsyra (E 401--405). | Statliga myndigheter |
| algonk proterozoikum |
Rikstermbanken | Yngre prekambrium. | Statliga myndigheter |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förbestämda instruktioner och parametrar | Statliga myndigheter |
| algoritmhandel | Rikstermbanken | handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förutbestämda instruktioner och parametrar | Statliga myndigheter |
| alibi | Rikstermbanken | (bevis för) vistelse på annat ställe än brottsplatsen vid tidpunkten för ett brott | Statliga myndigheter |
| alienation | Rikstermbanken | borttagande av främmande kropp | Statliga myndigheter |
| alienerad | Rikstermbanken | som upplever alienation | Statliga myndigheter |
| alifater | Rikstermbanken | kolväten med mättad struktur (alifatiska kolväten) | Statliga myndigheter |
| alifatisk | Rikstermbanken | Sammanfattande beteckning för organiska ämnen av viss klass. | Statliga myndigheter |
| alifatiska kolväten | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för vissa organiska ämnen, hit hör t.ex. pentan, oktan och vissa industribensiner. | Statliga myndigheter |
| alkalifältspat | Rikstermbanken | En samlingsbenämning för sådan fältspat där katjonen utgörs av alkalimetaller, t.ex. mineralen albit, pertit, mikroklin, ortoklas, adular och sanidin. | Statliga myndigheter |
| alkalina bergarter | Rikstermbanken | magmatiska bergarter med högre halt av Na₂O+K₂O än som fordras för att bilda fältspat med tillgänglig SiO₂ | Statliga myndigheter |
| alkalinitet | Rikstermbanken | mått på halten buffrande ämnen i en vattenlösning, dvs. ämnen som neutraliserar syra | Statliga myndigheter |
| alkalinitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alkalisering | Rikstermbanken | process där tillförseln av neutraliserande ämnen ökar vattnets eller markens alkalinitet så att vattnet eller marken blir mer basisk (får högre pH-värde) | Statliga myndigheter |
| alkalisering | Rikstermbanken | När dricksvatten, för att minska korrosionen i vattenledningarna, görs alkaliskt (basiskt) före distributionen ut till konsumenterna. I denna process tillsätts kalk, lut eller soda så att dricksvattnets pH-värde höjs till ca 8 och kolsyran i vattnet neutraliseras. | Statliga myndigheter |
| alkalisering | Rikstermbanken | den process där tillförseln av neutraliserande ämnen ökar vattnets eller markens alkalinitet så att vattnet eller marken blir mer basisk (får högre pH-värde) | Statliga myndigheter |
| alkalisk basisk |
Rikstermbanken | En alkalisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur. | Statliga myndigheter |
| alkalisk | Rikstermbanken | Basisk, vilket är motsatsen till sur. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur och pH högre än 7 är lösningen basisk. | Statliga myndigheter |
| alkoholabstinens | Rikstermbanken | de fysiska och psykiska symtom som uppstår om en alkoholberoende person plötsligt slutar dricka alkohol | Statliga myndigheter |
| alkoholberoende | Rikstermbanken | att vara beroende av alcohol | Statliga myndigheter |
| alkoholförgiftning | Rikstermbanken | förgiftningstillstånd orsakat av alcohol | Statliga myndigheter |
| alkoholiserad | Rikstermbanken | beroende och skadad av alkoholmissbruk | Statliga myndigheter |
| alkoholist | Rikstermbanken | person som är beroende och skadad av alkoholmissbruk | Statliga myndigheter |
| alkoholkoncentration | Rikstermbanken | relativ mängd alkohol, särskilt i blodet | Statliga myndigheter |
| alkoholmissbruk | Rikstermbanken | alltför stor konsumtion av alkohol | Statliga myndigheter |
| alkoholmissbrukare | Rikstermbanken | Om personen använder alkohol i sådan omfattning att det medför fysiska, psykiska eller sociala skadeverkningar för honom eller hans omgivning. | Statliga myndigheter |
| alkoholpsykos | Rikstermbanken | psykisk störning som uppträder i samband med alkoholism, t.ex. vid alkoholparanoia eller Korsakoffs sjukdom | Statliga myndigheter |
| alkoholresistent skumvätska AR |
Rikstermbanken | skumvätska som bildar ett skum som är motståndigt mot polära vätskor | Statliga myndigheter |
| alkydfärg | Rikstermbanken | färg bestående av en alkyd, lösningsmedel och pigment | Statliga myndigheter |
| alkydoljefärg | Rikstermbanken | alkydfärg som modifierats genom tillsats av oljefärg eller vice versa | Statliga myndigheter |
| alkärr | Rikstermbanken | aldominerat område där vatten normalt når upp till eller över markytan | Statliga myndigheter |
| alkärrsmygga | Rikstermbanken | Enligt litteraturen gillar den alkärr. | Statliga myndigheter |
| All-IP | Rikstermbanken | En gemensam IP-infrastruktur som kan hantera alla nättjänster, inkl. fast kommunikation och mobilkommunikation för röst- och datatjänster samt videotjänster såsom TV. | Statliga myndigheter |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera former av en gen som förekommer i ett lokus; är allelernas antal större än två bildar de att system av multipla alleler | Statliga myndigheter |
| allel | Rikstermbanken | en av två eller flera varianter av en gen | Statliga myndigheter |
| allemansrättsligt tillgänglig mark | Rikstermbanken | mark som allmänheten har rätt att i enlighet med allemansrätten utan hinder få uppehålla sig på eller passera fritt och nyttja för strövande, bad och annat friluftsliv | Statliga myndigheter |
| allergen | Rikstermbanken | ämne som kan utlösa allergiska reaktioner | Statliga myndigheter |
| allergen allergiframkallande ämne |
Rikstermbanken | ämne som kan ge upphov till allergi | Statliga myndigheter |
| allergen | Rikstermbanken | allergiframkallande ämne | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighetstillstånd där kroppen reagerar mot ett visst eller vissa ämnen och där det immunologiska systemet är inkopplat | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighetsreaktion mot ämnen som de flesta tål | Statliga myndigheter |
| allergi | Rikstermbanken | förvärvad ”överkänslighet” mot speciellt ämne | Statliga myndigheter |
| allergisk reaktion | Rikstermbanken | förändrad reaktion i kroppens immunförsvar vilken som regel uppstått genom upprepad kontakt med ett allergiframkallande ämne | Statliga myndigheter |
| allergiskt kontakteksem | Rikstermbanken | förändrat reaktionssätt i huden mot ämne efter kortare eller längre tids hudkontakt | Statliga myndigheter |
| allians | Rikstermbanken | säkerhetspolitisk överenskommelse mellan stater, oftast rörande försvarssamarbete och ömsesidigt bistånd i händelse av krig | Statliga myndigheter |
| alliansfrihet | Rikstermbanken | Att inte samarbeta med andra länder om ett gemensamt försvar. | Statliga myndigheter |
| allitteration uddrim |
Rikstermbanken | stilmedel som innebär att två eller flera ord i en ordförbindelse börjar på identiska eller likartade ljud eller ljudkombinationer | Statliga myndigheter |
| allmogeras | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | sådana begravningsplatser som är anordnade av församlingar, av kommuner eller annars av det allmänna | Statliga myndigheter |
| allmän begravningsplats | Rikstermbanken | begravningsplats som är anordnad av församlingar, av kommuner eller annars av det allmänna | Statliga myndigheter |
| allmän domstol | Rikstermbanken | De allmänna domstolarna handlägger brottmål och tvistemål (tvister mellan enskilda). De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar. | Statliga myndigheter |
| allmän domstol | Rikstermbanken | Tingsrätt -- Hovrätt -- Högsta domstolen. | Statliga myndigheter |
| allmän domstol | Rikstermbanken | domstol som, till skillnad från specialdomstol, är behörig att ta upp mål i allmänhet | Statliga myndigheter |
| allmän farled | Rikstermbanken | farled som inrättats som allmän farled och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5) | Statliga myndigheter |
| allmän flygtrafik | Rikstermbanken | flygningar som utförs i enlighet med civila trafikregler och procedurer | Statliga myndigheter |
| allmän folkpension f AFP |
Rikstermbanken | pension som ingår i den allmänna försäkringen och utgår till alla från 65 år oberoende av inkomstläge och tidigare inkomster | Statliga myndigheter |
| allmän försäkring | Rikstermbanken | försäkring som består av sjukförsäkring med föräldrapenning samt ålderspension | Statliga myndigheter |
| allmän förvaltningsdomstol | Rikstermbanken | Förvaltningsdomstolarna består av tre instanser; förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. | Statliga myndigheter |
| allmän grundläggande militär utbildning | Rikstermbanken | det inledande skedet av den militära grundutbildningen inom Försvarsmakten | Statliga myndigheter |
| allmän hamn | Rikstermbanken | hamn som inrättats som allmän hamn och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5) | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst får begära ut en allmän handling. Myndigheten ska då göra en sekretessprövning och handlingen ska lämnas ut om inte sekretess föreligger. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En handling kan vara till exempel ett brev, e-brev, en ljudinspelning eller en videoinspelning. För att en handling ska vara allmän krävs att den förvaras hos myndigheten. Dessutom måste den antingen vara inkommen till myndigheten eller upprättad där. En allmän handling är ofta offentlig. Det betyder att vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan vara sekretessbelagda, det vill säga hemliga. Hos varje myndighet finns en särskild tjänsteman, registrator, som ansvarar för hantering av allmänna handlingar. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator eller en mobiltelefon, såsom e-post, SMS-meddelanden, uppgifter i en databas eller en bild av en elektronisk faktura. | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som har inkommit till eller upprättats av en myndighet och som förvaras där | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel och som förvaras hos myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndighet, TF 2:3 | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som har kommit in eller upprättats och som förvaras hos en myndighet | Statliga myndigheter |
| allmän handling | Rikstermbanken | varje handling som har kommit in till eller är upprättad hos en statlig eller kommunal myndighet och som förvaras hos myndigheten | Statliga myndigheter |
| allmän jämvikt | Rikstermbanken | situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, dvs. att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader | Statliga myndigheter |
| allmän jämvikt | Rikstermbanken | situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, det vill säga att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader | Statliga myndigheter |
| allmän kombinationsförmåga | Rikstermbanken | en individs värde grundat på dess avkommors medelvärde om de paras med resten av populationen | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | sammanfattande benämning på folkpension och allmän tilläggspension | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | den statliga pension som alla som arbetat och bott i Sverige har rätt till | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | pension enligt lag | Statliga myndigheter |
| allmän pension | Rikstermbanken | pension som man har rätt till enligt lag | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | avgift som enskilda betalar via inkomstskatten | Statliga myndigheter |
| allmän pensionsavgift | Rikstermbanken | den del av pensionsavgiften som den enskilde betalar själv via preliminärskatten | Statliga myndigheter |
| Allmän pensionsfond f AP-fond |
Rikstermbanken | antal statliga fonder som skapats för att förvalta pensioner | Statliga myndigheter |
| allmän plats | Rikstermbanken | gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov | Statliga myndigheter |
| allmän plats | Rikstermbanken | enligt ordningslagen mark som omfattar allmän väg, gata, torg, park eller annat område som är tillgängligt för allmänheten | Statliga myndigheter |
| allmän radiokommunikation | Rikstermbanken | operationell och allmän radiotrafik annan än nöd-, il- och säkerhetsmeddelanden | Statliga myndigheter |
| allmän reaktion | Rikstermbanken | reaktion som drabbar hela kroppen | Statliga myndigheter |
| allmän rättshjälp | Rikstermbanken | Rättshjälpslag (1996:1619) | Statliga myndigheter |
| allmän sammankomst | Rikstermbanken | sammankomst som allmänheten har tillträde till | Statliga myndigheter |
| allmän sjukförsäkring | Rikstermbanken | den del av den allmänna försäkringen som omfattar läkarvårdsersättning, reseersättning, läkemedelsförmåner, tandvårdsförsäkring, sjukgymnastikersättning, ersättning för sjukhusvård samt sjukpenning och föräldrapenning | Statliga myndigheter |
| allmän tilläggspension f ATP |
Rikstermbanken | ett tillägg till folkpensionen vars storlek är beroende av tidigare arbetsinkomst i det gamla pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| allmän VA-anläggning | Rikstermbanken | VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen | Statliga myndigheter |
| allmän väg | Rikstermbanken | väg som förklarats vara allmän eller byggts och upplåtits såsom allmän enligt väglagen | Statliga myndigheter |
| allmän väg | Rikstermbanken | väg som anläggs eller förändras till allmän väg enligt väglagen | Statliga myndigheter |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | Allmänna åklagare leder förundersökning, beslutar i frågor om tvångsmedel och åtal samt processar i tingsrätt och hovrätt i brottmål. Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Vid sidan av de allmänna åklagarna finns särskilda åklagare, JO och JK. Allmänna åklagare är: riksåklagaren och vice riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare, chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare. | Statliga myndigheter |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | den som på det allmännas vägnar väcker åtal och för ansvarstalan för brott som hör under allmänt åtal | Statliga myndigheter |
| allmän åklagare | Rikstermbanken | jurist som är anställd av staten och som har att leda förundersökning vid svårare brott och besluta om tvångsåtgärder; en allmän åklagare har behörighet att vid allmän domstol föra ansvarstalan i allmänt åtal | Statliga myndigheter |
| allmänbelysning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmänbelysning | Rikstermbanken | belysning som vanligen åstadkommes genom likformigt placerade armaturer i arbetslokal eller arbetsområde | Statliga myndigheter |
| allmänfarlig vårdslöshet | Rikstermbanken | det att av vårdslöshet framkalla fara för sådan skada som krävs för ansvar för mordbrand eller allmänfarlig ödeläggelse, BrB 13:6 | Statliga myndigheter |
| allmänfarlig ödeläggelse | Rikstermbanken | det att uppsåtligen genom explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd framkalla fara för annans liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av annans egendom, BrB 13:3 | Statliga myndigheter |
| allmänfarligt brott | Rikstermbanken | gemensam beteckning för de brott som innebär att människor eller egendom utsätts för stora risker, t. ex. allmänfarlig vårdslöshet, mordbrand, sabotage, allmänfarlig ödeläggelse och miljöbrott | Statliga myndigheter |
| allmängrav | Rikstermbanken | Avser äldre typer av gravplatser för kista eller urna. Gravsättning skedde i löpande följd. Allmängravar uppläts utan kostnad och utan gravrätt. Gravsättning enligt detta system upphörde 1964. Kvarvarande gravplatser kan omvandlas till gravrätter. | Statliga myndigheter |
| allmänläkare | Rikstermbanken | läkare med specialistbehörighet i allmänmedicin enligt Socialstyrelsens definition | Statliga myndigheter |
| allmänläkare | Rikstermbanken | läkare med specialistutbildning i allmänmedicin | Statliga myndigheter |
| allmänmedicin | Rikstermbanken | specialitet för läkare i primärvård | Statliga myndigheter |
| allmänna anställningsvillkor | Rikstermbanken | regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner, t.ex. försäkringar, övertid, semester och annan ledighet | Statliga myndigheter |
| allmänna anställningsvillkor | Rikstermbanken | regler i kollektivavtalet som gäller annat än löner -- till exempel former för anställning, regler om övertid, ledighet och försäkringar. | Statliga myndigheter |
| allmänna arvsfonden | Rikstermbanken | fond till vilken överförs kvarlåtenskap efter personer som avlidit utan att efterlämna arvsberättigade anhöriga eller testamentstagare | Statliga myndigheter |
| allmänna avtalsvillkor | Rikstermbanken | En överenskommelse mellan Konsumentverket och elföretagens branschorganisation Svensk Energi. Avtalsvillkoren klargör vad som gäller mellan konsumenter och näringsidkare i förhållande till nätföretag och elhandlare. Det finns fyra olika allmänna avtalsvillkor: Nät 2004 K, Nät 2004 N, El 2004 K och El 2004 N. Nät betyder att villkoren gäller nätavtal, El betyder att villkoren gäller elhandelsavtal. K står för konsumentkund och N för näringsidkare. | Statliga myndigheter |
| allmänna färdmedel | Rikstermbanken | Sätt att resa, exempelvis med buss och tåg (inte bil). | Statliga myndigheter |
| allmänna intressen | Rikstermbanken | intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen | Statliga myndigheter |
| allmänna medel | Rikstermbanken | statliga eller kommunala ekonomiska tillgångar | Statliga myndigheter |
| allmänna mål A-mål |
Rikstermbanken | mål hos Kronofogdemyndigheten som rör betalningskrav från den offentliga sektorn, det vill säga skulder till stat och kommun | Statliga myndigheter |
| allmänna mål a-mål |
Rikstermbanken | mål om skulder till stat och kommun | Statliga myndigheter |
| Allmänna reklamationsnämnden ARN |
Rikstermbanken | ARN är en statlig myndighet som prövar konsumenttvister. ARN prövar opartiskt och gratis tvister mellan konsumenter och företag. Anmälan kan göras av en enskild konsument som har en tvist med en näringsidkare om köp av en vara, tjänst eller ”annan nyttighet”. ARN prövar inte tvister som understiger ett visst värde, som för elfrågor är 2 000 kronor. | Statliga myndigheter |
| allmänna reklamationsnämnden f ARN |
Rikstermbanken | myndighet som prövar tvister mellan konsument och näringsidkare om konsumentköp och konsumenttjänster, t. ex. fel i köpta varor | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | sådana rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| allmänna råd | Rikstermbanken | sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende | Statliga myndigheter |
| Allmänna rådet | Rikstermbanken | Rådet är WTO:s högsta beslutande organ i Genève och sammanträder med jämna mellanrum. Deltagare är ländernas WTO-ambassadörer eller motsvarande. De har befogenhet att agera för ministerkonferensens räkning. | Statliga myndigheter |
| allmänna ursprungsregler icke-preferentiella ursprungsregler |
Rikstermbanken | För att kunna tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument samt av handelsstatistiska skäl, måste en varas ursprungsland kunna bestämmas, dvs. man måste veta var varan kommer ifrån. Kyotokonventionen och WTO:s avtal om ursprungsregler innehåller grundläggande regler. Om en vara i sin helhet framställts i ett land får varan ursprung i landet ifråga. Om varan däremot framställts i två eller flera länder (eller innehåller material från flera länder) får den ursprung i det land där den genomgick den sista väsentliga bearbetningen. Det är vanligt att en sån bearbetning anses ha skett om varan fått en annan tullposition än insatsvarorna (nummerväxlingskriteriet), dvs. varorna har klassificerats om, eller ett visst procentuellt mervärde (värderegeln) har tillförts. | Statliga myndigheter |
| allmänna val | Rikstermbanken | på allmän rösträtt baserade val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige | Statliga myndigheter |
| allmänning | Rikstermbanken | Juridiskt begrepp. Allmänningar var gemensamma för en grupp av personer. Det kunde vara en by, byallmänning, en socken, sockenallmänning, ett härad, häradsallmänning eller ett landskap, landsallmänning. Allmänningar skiftades successivt bort under 1700-, 1800- och 1900-talet men det återstår ofta många allmänningar än i dag. | Statliga myndigheter |
| allmänning | Rikstermbanken | mark ägd av samfällighet | Statliga myndigheter |
| allmännyttiga bostadsföretag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmännyttigt bostadsföretag | Rikstermbanken | Lag (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag, 1 kap. 7 § | Statliga myndigheter |
| allmänpraktiker | Rikstermbanken | allmänpraktiserande läkare, allmänläkare med egen praktik eller verksam i läkargrupp eller läkarhus | Statliga myndigheter |
| allmänprevention | Rikstermbanken | den avskräckande verkan som bestraffning har på allmänhetens benägenhet att begå brott | Statliga myndigheter |
| allmänt barnbidrag | Rikstermbanken | förmån som utbetalas som bidrag till uppehälle och uppfostran för barn under 16 år som är bosatta i Sverige | Statliga myndigheter |
| allmänt frälse | Rikstermbanken | frälsejord som åtnjöt frihet från de gamla stående skatterna, jordeboksräntan och sedan 1644 från större delen av de yngre pålagorna | Statliga myndigheter |
| allmänt förhållande | Rikstermbanken | förhållande inom sektorn elektronisk kommunikation som påverkar sannolikheten för eller graden av negativ påverkan för ett givet hot | Statliga myndigheter |
| allmänt förhållande | Rikstermbanken | förhållande inom sektorn som påverkar sannolikheten för eller graden av negativ påverkan för ett givet hot | Statliga myndigheter |
| allmänt förvar | Rikstermbanken | betalning som deponeras hos länsstyrelsen när fordringen är tvistig eller borgenären vägrar ta emot betalningen, s.k. nedsättning i allmänt förvar | Statliga myndigheter |
| allmänt kommunikationsnät | Rikstermbanken | elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster | Statliga myndigheter |
| allmänt ombud | Rikstermbanken | statens representant i vissa typer av förvaltningsmål, t. ex. körkortsmål | Statliga myndigheter |
| allmänt tillgänglig (elektronisk) databas | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allmänt vatten | Rikstermbanken | Ett lands sjöterritorium -- landets inre vatten och landets territorialvatten -- delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten. Enskilt vatten omfattar inre vattenområden där strandägaren har ensamrätt till fiske, medan det i allmänt vatten är staten som bestämmer över fiskerättigheterna. | Statliga myndigheter |
| allmänt vatten | Rikstermbanken | Ett lands sjöterritorium -- landets inre vatten och landets territorialvatten -- delas fiskerättsligt in i enskilt vatten och allmänt vatten. Enskilt vatten omfattar inre vattenområden där strandägaren har ensam rätt till fiske, medan det i allmänt vatten är staten som bestämmer över fiskerättigheterna. | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | åtal som väcks av en allmän åklagare för ”det allmännas”, dvs. samhällets, räkning | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | När en åklagare för ett åtal för ”det allmännas” räkning, dvs. samhällets. Det här gäller nästan alla brott. Åtal väcks av allmän åklagare. | Statliga myndigheter |
| allmänt åtal | Rikstermbanken | brott som åtalas av allmän åklagare med eller utan medverkan av målsägande | Statliga myndigheter |
| allmäntillstånd | Rikstermbanken | term i läkarjournaler innebärande en grov uppskattning av patientens hälsotillstånd och kroppskonstitution | Statliga myndigheter |
| allmänventilation | Rikstermbanken | ventilation för att omhänderta luftföroreningar från människor, byggnadsmaterial, inventarier o.d. | Statliga myndigheter |
| allmålskanon | Rikstermbanken | artilleripjäs som brukas mot luft-, sjö- och markmål men används främst inom flottan | Statliga myndigheter |
| allofon | Rikstermbanken | fon, som utgör en av flera fonetiska realiseringar av samma fonem | Statliga myndigheter |
| allogen blodgivning | Rikstermbanken | Blod och blodkomponenter som tappas från en person och är avsedda för transfusion till en annan person, för användning i medicintekniska produkter eller som råvara vid tillverkning av läkemedel. | Statliga myndigheter |
| allograf | Rikstermbanken | varje särskild grafisk återgivning av ett grafem | Statliga myndigheter |
| allokerad återbäring | Rikstermbanken | återbäring som är preliminärt fördelad | Statliga myndigheter |
| allokerad återbäring | Rikstermbanken | preliminärt fördelat överskott i en livförsäkring av sparandetyp som har tecknats i ett livförsäkringsföretag som drivs efter ömsesidiga principer | Statliga myndigheter |
| allokering | Rikstermbanken | fördelning | Statliga myndigheter |
| allokton | Rikstermbanken | överskjuten och transporterad berggrund | Statliga myndigheter |
| allokton | Rikstermbanken | sammansatt av material som inte har bildats på platsen | Statliga myndigheter |
| allomorf | Rikstermbanken | vart och ett av två eller flera skilda fonologiska uttryck för ett givet morfem | Statliga myndigheter |
| allonym alternativnamn |
Rikstermbanken | vart och ett av två eller flera ortnamn, använda som beteckning för samma topografiska objekt | Statliga myndigheter |
| allotment | Rikstermbanken | rättighet att använda en viss frekvens för täckning inom ett visst geografiskt område, utan att sändarstationernas positioner och karakteristik är givna på förhand | Statliga myndigheter |
| allspel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alluvial | Rikstermbanken | som hör till eller bildats genom rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| alluvial | Rikstermbanken | Något som hör till eller bildats genom rinnande vatten. Termen används t.ex. om lösa sedimentära avlagringar, sediment som förts vidare med ett vattendrag. En alluvialslätt är en svagt slutande slätt som uppkommit i en dalgång genom avsättning av sediment som transporterats med rinnande vatten. | Statliga myndigheter |
| alluvial kon | Rikstermbanken | sedimentationsområde nedströms bäckravin | Statliga myndigheter |
| alluvialkon | Rikstermbanken | sedimentmassa avsatt utefter en strömfåra där en abrupt minskning av fårans lutning förekommer | Statliga myndigheter |
| alluvialslätt | Rikstermbanken | svagt lutande slätt som uppkommit i en dalgång genom avsättning av sediment som transporterats med rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| alluvium | Rikstermbanken | sedimentackumulation avsatt ur rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | varje biverkning som oavsett dos leder till döden, är livshotande, medför sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, orsakar bestående eller betydande invaliditet eller funktionsnedsättning eller förorsakar en medfödd anomali eller missbildning | Statliga myndigheter |
| allvarlig biverkning | Rikstermbanken | biverkning som leder till döden, är livshotande, leder till allvarlig aktivitetsbegränsning eller funktionsnedsättning, utgörs av en medfödd missbildning eller defekt, eller långvariga symptom hos det behandlade djuret | Statliga myndigheter |
| allvarlig händelse | Rikstermbanken | händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt | Statliga myndigheter |
| allvarlig incident | Rikstermbanken | varje incident som oavsett dos leder till döden, är livshotande, medför sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, orsakar bestående eller betydande invaliditet eller funktionsnedsättning eller förorsakar en medfödd anomali eller missbildning | Statliga myndigheter |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller utanför verksamheten. | Statliga myndigheter |
| allvarlig kemikalieolycka | Rikstermbanken | olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, där olyckan utgörs av utsläpp, brand, explosion eller därmed jämförbar oönskad händelse, och orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp vid driften av en verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter och som medför allvarlig och omedelbar eller fördröjd fara för människors hälsa | Statliga myndigheter |
| allvarlig oväntad biverkning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| allvarlig oönskad händelse | Rikstermbanken | varje oönskad medicinsk händelse som oavsett dos resulterar i dödsfall, är livshotande, kräver sjukhusvård eller förlänger ett redan påbörjat vårdtillfälle på sjukhus, förorsakar ett varaktigt eller betydelsefullt handikapp eller funktionsnedsättning, eller utgör en medfödd missbildning eller medfödd defekt | Statliga myndigheter |
| allvarlig oönskad reaktion | Rikstermbanken | varje oönskad medicinsk effekt som oavsett dos resulterar i dödsfall, är livshotande, kräver sjukhusvård eller förlänger ett redan påbörjat vårdtillfälle på sjukhus, förorsakar ett varaktigt eller betydelsefullt handikapp eller funktionsnedsättning, eller utgör en medfödd missbildning eller medfödd defekt | Statliga myndigheter |
| allvarliga deterministiska hälsoeffekter | Rikstermbanken | deterministiska hälsoeffekter som är livshotande eller medför bestående skador | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal svårt skadade (inkl. dödade) per polisrapporterad olycka | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal dödade eller svårt skadade per personskadeolycka | Statliga myndigheter |
| allvarlighetsföljd | Rikstermbanken | antal svårt skadade (inkl. dödade) per polisrapporterad personskadeolycka | Statliga myndigheter |
| allvarligt försörjningsavbrott | Rikstermbanken | kraftig och plötslig minskning av leveranserna av råolja eller petroleumprodukter till Europeiska unionen eller till en medlemsstat vare sig den medfört ett gällande internationellt beslut om ibruktagande av lager eller inte | Statliga myndigheter |
| allvarligt tillbud | Rikstermbanken | tillbud där risken för haveri eller allvarlig skada varit mycket stor | Statliga myndigheter |
| allvarligt tillbud | Rikstermbanken | oönskad händelse där elektrisk ström hade kunnat leda till en allvarlig skada på en person eller ett dödsfall | Statliga myndigheter |
| allvarligt tillbud ATB |
Rikstermbanken | tillbud där omständigheterna pekar på att ett haveri varit mycket nära att inträffa | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en väg | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | formation av en eller två rader med träd (vanligtvis lövträd) utefter en väg | Statliga myndigheter |
| allé | Rikstermbanken | I Miljöbalken definieras en allé som minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad som står i ett öppet landskap. Merparten av träden i en allé ska också bestå av vuxna träd för att allén ska vara biotopskyddad (se förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt 7 kapitlet, Miljöbalken). I detta arbete har allédefinitionen utökats till trädrader längs allmän väg, både alléer som står i ett öppet landskap men även i tätorter och längs torvmossar (en gammal förstärkningsmetod av vägens bärighet). Trädens ålder spelar heller ingen roll, då även unga nyplanterade alléer behöver skötsel. Utgångspunkten blir därför huvudsakligen att identifiera träd som har större kultur- och naturmässiga värden, eller som kan komma att utveckla sådana, oavsett olika juridiska definitioner. | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | studie som syftar till att finna den långsiktiga allokering av en förvaltares kapital som är bäst anpassad till förvaltarens åtaganden | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | analysmodell för att fastställa fondens långsiktiga normalportfölj | Statliga myndigheter |
| ALM-analys | Rikstermbanken | Analys genom Asset/Liability Modelling (tillgångs-/skuldanalys). Studerar i statistiska simuleringar hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fondens åtaganden. ALM-analysen ligger till grund för den långsiktiga tillgångsfördelning som definierar den strategiska portföljen. | Statliga myndigheter |
| ALM-studie | Rikstermbanken | Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag, som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet. De bedömningar som ligger till grund för analysen ska ta hänsyn till såväl demografiska förändringar i samhället som den allmänna ekonomiska utvecklingen. | Statliga myndigheter |
| aln | Rikstermbanken | Längdmått: 0,5938 m. 1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 verktum. Enligt Hannerberg var alnen vid yngre järnålder och under medeltid 1 ½ fot. | Statliga myndigheter |
| alnöit | Rikstermbanken | Säregen porfyrisk, vulkanisk bergart som bildats i sprickor runt ett upptill igentäppt vulkanrör, där en explosion ägt rum på grund av starkt stegrat gastryck. Alnöiten har en tät grönaktig eller svart grundmassa, i vilken det ligger utspritt upp till ett par centimeter stora strökorn bestående av glänsande flak av svart glimmer (biotit). Dessutom finns det ofta även en del bitar av äldre bergarter som slitits loss vid vulkanexplosionen. Alnöiten är kalkrik och vittrar därför lätt och flyter ut som en sörja då den exponeras för vatten och luft. Alnöit är Medelpads landskapssten. Magmatisk bergart. | Statliga myndigheter |
| alphorn | Rikstermbanken | samlingsnamn för långa trätrumpeter som används i herdekulturer | Statliga myndigheter |
| alpin veckning | Rikstermbanken | Tertiär bergskedjeveckning i Sydeuropa och Asien som fortfarande pågår. Den alpina orogenesen resulterade i bildningen av Alperna och Himalaya då Eurasien kolliderade med sydliga kontinenter. | Statliga myndigheter |
| ALT argonlasertrabekuloplastik |
Rikstermbanken | trycksänkande behandling vid glaukom | Statliga myndigheter |
| Alt 4F | Rikstermbanken | fyrfältsväg med 2 + 2 körfält och 2,5 m mittremsa med mitträcke | Statliga myndigheter |
| altan | Rikstermbanken | öppen utbyggnad som vilar på stöd eller en underliggande våning | Statliga myndigheter |
| alternativ finansiering av infrastruktur | Rikstermbanken | Innebär att en viss statlig investering finansieras på ett annat sätt än huvudregeln om anslagsfinansiering anvisar. Ett tydligt exempel på detta är lånefinansiering som tidigare använts i stor utsträckning inom infrastruktursektorn. | Statliga myndigheter |
| alternativ investeringsfond | Rikstermbanken | Bred definition som träffar en rad olika verksamheter och fondtyper, enligt lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder. Fonderna som träffas är dock inte sådana som kräver tillstånd enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder. | Statliga myndigheter |
| alternativ pensionslösning | Rikstermbanken | individuell tjänstepensionsförsäkring som ersätter hela eller delar av en kollektivavtalad tjänstepensionsförsäkring | Statliga myndigheter |
| alternativ telefoni | Rikstermbanken | teknik och metoder som kompenserar funktionsnedsättning för en person som inte kan eller har mycket svårt att kommunicera med tal/hörsel i taltelefon | Statliga myndigheter |
| alternativa anläggningsmaterial | Rikstermbanken | anläggningsmaterial som består av biprodukter eller avfallsbaserade produkter i stället för nyproducerade ballastmaterial | Statliga myndigheter |
| alternativa drivmedel | Rikstermbanken | drivmedel med ett innehåll av mer än 50 (vol/vol) procent biokomponenter, som uppfyller hållbarhetslagens krav | Statliga myndigheter |
| alternativa drivmedel alternativa bränslen |
Rikstermbanken | Innefattar alla andra drivmedel utom konventionella drivmedel (bensin och diesel). I begreppet ingår förnybara drivmedel som etanol och biogas, men också fossila drivmedel som naturgas, och syntetiska drivmedel som DME eller syntetisk diesel som kan baseras på fossil naturgas eller förnybar biogas. | Statliga myndigheter |
| alternativbränslefordon | Rikstermbanken | fordon som kan drivas med alternativt drivmedel/bränsle -- normalt ett flerbränslefordon som tillika kan köras med ett konventionellt bränsle (bensin eller diesel) | Statliga myndigheter |
| alternativflygplats | Rikstermbanken | Alternativflygplatser innefattar någon eller några av följande: • Startalternativ: En alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om detta blir nödvändigt omedelbart efter start och då det inte är möjligt att använda avgångsflygplatsen. • Sträckalternativ: En alternativflygplats på vilken att luftfartyg skulle kunna landa efter att ha erhållit en onormal situation eller nödsituation under sträckflygning. • Destinationsalternativ: En alternativflygplats till vilket ett luftfartyg kan fortsätta om det blir omöjligt eller olämpligt att landa på destinationsflygplatsen. | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | den avkastning man skulle erhålla vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av den bästa alternativa användningen av en resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | avkastning man skulle få vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs | Statliga myndigheter |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av det vi går miste om då vi inte använder resursen i bästa alternativa användning | Statliga myndigheter |
| alternativt nyckeltal | Rikstermbanken | finansiellt mått som inte är direkt identifierbart i emittentens räkenskaper (exempelvis i resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys) där belopp läggs till, dras bort eller dividera | Statliga myndigheter |
| alternativvärde | Rikstermbanken | värdet av en vara/resurs vid dess näst bästa användning | Statliga myndigheter |
| altruism | Rikstermbanken | Osjälviskhet, omtanke om andra. | Statliga myndigheter |
| alun | Rikstermbanken | Både en särskild kemisk förening och en klass av kemiska föreningar. Vardaglig benämning på dubbelsaltet kaliumaluminiumsulfat, KAl(SO₄)₂ · 12H₂O. Alun är känt sedan antiken som läkemedel (sammandragande och blodstillande) och betmedel vid färgning. Alun används även vid vattenrening, garvning och limning av papper. Alun framställdes förr ur alunskiffer, lera eller bauxit. | Statliga myndigheter |
| alunskiffer | Rikstermbanken | Lerskiffer (sedimentär bergart) rik bl.a. på organiskt material (< 11 % C) och svavel (< 6 %) i form av järnsulfider. Namnet syftar på att bergarten förr nyttjades för framställning av alun (dubbelsaltet kalium-aluminiumsulfat med 12 kristallvatten). De svenska alunskiffrarna är svarta, bituminösa och innehåller ställvis utvinnbara mängder kolväten (kerogen) och uranföreningar. Vanligen ingår även kalk, som då är samlad till orsten (bituminös kalksten eller antrakonit), ofta som bollar i bankar. Alunskifferlager i den svenska berggrunden bildades under mellersta kambrium till äldre ordovicium, men har i många områden eroderats bort. Alunskiffrar uppträder i Sverige främst som olenidskiffer i övre kambrium. Lokaler med bevarad alunskiffer finns bl.a. på Öland, i Skåne, Östergötland, Västergötland och Närke samt i Storsjöområdet i Jämtland och längs fjällkedjan. Alunskiffer kan innehålla uran, vanadin och en rad andra metaller och ger ofta upphov till förhöjd radonstrålning. Den är Sveriges största fossila bränslereserv genom att de organiska beståndsdelarna kan bilda olja vid förhöjda temperaturer i berggrunden. Tidigare bröts alunskiffer i stor omfattning i Sverige och nyttjades som bränsle vid kalkbränning, som råvara vid alunframställning och oljeutvinning samt vid tillverkning av gasbetong (blå lättbetong). Alunskiffer är en presumtiv källa för produktion av uran. | Statliga myndigheter |
| alunskiffer | Rikstermbanken | lerskiffer med svart färg som, jämfört med vanliga lerskiffrar, innehåller relativt höga halter av metaller, t.ex. uran, vanadin och molybden | Statliga myndigheter |
| alv | Rikstermbanken | den undre delen av en kulturjordmån som är kemiskt men i ringa grad mekaniskt påverkad | Statliga myndigheter |
| alvar | Rikstermbanken | En landskapstyp. Alvar bildas på flacka kalkhällmarker med tunt jordlager, t.ex. på Öland. | Statliga myndigheter |
| Alvarbete | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| alveol | Rikstermbanken | liten hålighet; t. ex. tandalveol eller lungalveol (lungblåsa) | Statliga myndigheter |
| alveoler | Rikstermbanken | små lungblåsor som sitter i druvklasformade strukturer längst ut i bronkträdet i lungorna | Statliga myndigheter |
| alveolit | Rikstermbanken | inflammation av lungblåsorna | Statliga myndigheter |
| Alzheimers sjukdom | Rikstermbanken | en demenssjukdom | Statliga myndigheter |
| AM amplitudmodulering |
Rikstermbanken | moduleringsteknik som används för låg-, mellan- och kortvågssändningar | Statliga myndigheter |
| Am- och dikobidrag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| amalgam | Rikstermbanken | ett tandfyllningsmaterial | Statliga myndigheter |
| amatörbyggda luftfartyg | Rikstermbanken | a) ny byggnad av lätt luftfartyg b) iståndsättning av amatörbyggt luftfartyg c) modifiering av amatörbyggt luftfartyg d) iståndsättning med omfattande arbetsinsats av annat, äldre lätt luftfartyg e) ombyggnad med omfattande arbetsinsats av annat, lätt luftfartyg. | Statliga myndigheter |
| amatörbyggda luftfartyg | Rikstermbanken | a) nybyggnad av lätt luftfartyg b) iståndsättning av amatörbyggt luftfartyg c) modifiering av amatörbyggt luftfartyg d) iståndsättning med omfattande arbetsinsats av annat, äldre lätt luftfartyg e) ombyggnad med omfattande arbetsinsats av annat, lätt luftfartyg | Statliga myndigheter |
| amatörbyggt fordon | Rikstermbanken | fordon som tillverkats av enskild person för eget bruk eller fordon som ändrats av enskild person för eget bruk i större omfattning än vad som avses med ombyggt fordon enligt definition ovan | Statliga myndigheter |
| amatörbyggt luftfartyg | Rikstermbanken | luftfartyg som till minst 51 % är byggt av en amatör eller en amatörförening utan vinstsyfte eller kommersiellt syfte | Statliga myndigheter |
| amatörradiocertifikat | Rikstermbanken | kunskapsbevis som berättigar till bedrivande av amatörradiotrafik | Statliga myndigheter |
| amatörradiostation | Rikstermbanken | radiostation som används för amatörradiotrafik | Statliga myndigheter |
| amatörradiotrafik | Rikstermbanken | icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte | Statliga myndigheter |
| amatörsatellittrafik | Rikstermbanken | amatörradiotrafik som använder satellitkommunikation | Statliga myndigheter |
| amatörsort | Rikstermbanken | köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter | Statliga myndigheter |
| amauros | Rikstermbanken | Blindhet. | Statliga myndigheter |
| amaurosis fugax | Rikstermbanken | tillfällig blindhet eller synfältsbortfall pga. cirkulationsrubbning | Statliga myndigheter |
| ambassad | Rikstermbanken | den diplomatiska representation som har högst rang | Statliga myndigheter |
| ambition | Rikstermbanken | medveten inriktning för att nå ett mål | Statliga myndigheter |
| ambitionsnivå | Rikstermbanken | en undersöknings omfattning, karaktär och prioriteringar | Statliga myndigheter |
| ambitus | Rikstermbanken | Termen används inom musiketnologin för att beteckna en melodis omfång -- från lägsta till högsta förekommande ton. | Statliga myndigheter |
| ambivalens | Rikstermbanken | samtidig förekomst av motsatta känslor, drifter, viljor och tankegångar; kluvenhet, tvehågsenhet | Statliga myndigheter |
| amblyopi | Rikstermbanken | Svagsynthet utan organisk orsak dvs. utan ögonförändringar. | Statliga myndigheter |
| ambulansflygning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| ambulerande | Rikstermbanken | som ständigt växlar plats för sin verksamhet, särskilt om verksamhet som normalt är stationär | Statliga myndigheter |
| AMC | Rikstermbanken | Flygmedicinskt centrum. | Statliga myndigheter |
| AME | Rikstermbanken | Flygläkare. | Statliga myndigheter |
| AME flygläkare |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| americium | Rikstermbanken | Grundämnet americium (Am) förekommer inte fritt i naturen. Det bildas i en kärnreaktors härd genom neutronbestrålning av uranbränslet. Americium -241 är en av de vanligaste industristrålkällorna. Den används också i brandvarnare. Halveringstiden av 433 år och den sänder ut alfastrålning. | Statliga myndigheter |
| Ames test | Rikstermbanken | En metod som kan påvisa om ett kemiskt ämne kan ge upphov till förändringar av arvsanlagen. | Statliga myndigheter |
| ametropi | Rikstermbanken | Brytningsfel utan närmare beskrivning. | Statliga myndigheter |
| amfibie | Rikstermbanken | förband som både kan fungera på land och i vatten | Statliga myndigheter |
| amfibie | Rikstermbanken | Amfibie är den benämning som används för något som verkar både på land och i vatten. Till exempel är amfibieförband ett förband som verkar både på land och i vatten. Ett annat exempel är ett amfibiefordon som innebär att fordonet både fungerar på både land och i vattnet. | Statliga myndigheter |
| amfibiefordon | Rikstermbanken | hjul- eller banddrivet motorfordon som kan användas både i vatten och på land | Statliga myndigheter |
| amfibieförband | Rikstermbanken | förband avsedda att verka i gränslandet mellan hav och land (kust, skärgård, hamn- och deltaområden) | Statliga myndigheter |
| amfibiekåren | Rikstermbanken | Vapenslag. Utgör tillsammans med flottan försvarsgrenen marinen. År 2000 omvandlat från Kustartilleriet (KA). | Statliga myndigheter |
| Amfibiekåren | Rikstermbanken | Benämning på alla amfibieförband inom marinen som har som huvuduppgift att föra strid i skärgårds- och kustområden. Amfibiekåren utgörs till största delen av Amfibieregementet (Amf 1). | Statliga myndigheter |
| amfibisk | Rikstermbanken | Amfibisk betyder att man fungerar både i vatten och på land. | Statliga myndigheter |
| amfibol | Rikstermbanken | Mineralgrupp bestående av silikat av Ca, Mg, Fe, Al och Na i olika proportioner och med genomgångar i två riktningar som bildar spaltvinkeln 124°. Grupp av grönsvarta eller gröngrå silikatmineral som innehåller OH-grupper (syre-vätegrupper kallade hydroxyl) och järn, magnesium och kalcium. Vissa amfiboler är relativt rika på alkali (natrium) och har då en mer blågrön färg. Amfiboler kristalliserar med nål- eller prismaform. Den vanligaste amfibolen är hornblände. | Statliga myndigheter |
| amfibolit | Rikstermbanken | Omvandlad eller metamorf, svart till mörkgrön järnrik och kiselsyrafattig (basisk) bergart, främst uppbyggd av amfibolmineral (hornblände m.fl.) och plagioklas samt något biotit. Amfiboliten är ofta mer eller mindre tydligt förskiffrad. Moderbergarter som omvandlas är oftast diabas, gabbro eller basalt. | Statliga myndigheter |
| AMFK | Rikstermbanken | Ett begrepp vilket uttrycker en möjlig eller befintlig uppgiftslämnares förmåga att lämna information som en sammanvägning av dennes access, motivation, förutsättning och kapacitet. Syftar till att ge en övergripande bild av uppgiftslämnarens potential som källa. | Statliga myndigheter |
| amin | Rikstermbanken | organisk förening med aminogrupp av basisk karaktär kopplad direkt till en kolatom | Statliga myndigheter |
| aminoplastkomponent | Rikstermbanken | härdplastkomponent som helt eller delvis består av harts framställt av amin eller amid och formaldehyd eller annan aldehyd | Statliga myndigheter |
| aminosyra | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| aminosyra | Rikstermbanken | Byggstenarna i proteiner. | Statliga myndigheter |
| aminosyror | Rikstermbanken | organiska föreningar som bygger upp proteinerna (äggviteämnena) i t.ex. vävnader, enzymer och hormoner. | Statliga myndigheter |
| amko | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| amko | Rikstermbanken | ko som ger di till kalvar som inte är hennes egen avkomma | Statliga myndigheter |
| AML | Rikstermbanken | Flygteknikercertifikat. | Statliga myndigheter |
| amma | Rikstermbanken | ge mjölk ur bröstet | Statliga myndigheter |
| ammoniak | Rikstermbanken | Ammoniak är den viktigaste och vanligaste kväveföreningen. Ammoniak är en gas. När ammoniak löses i vatten, t.ex. när gasen löses i nederbörd i luften, och drar till sig ytterligare en vätejon bildas ammonium i jonform (NH₄+). En ammoniumlösning är svagt sur (pH-värde ca 5). | Statliga myndigheter |
| ammoniak | Rikstermbanken | Ammoniak (NH₃) är den viktigaste och vanligaste kväveföreningen. Ammoniak är en gas. | Statliga myndigheter |
| ammoniakförluster | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| ammonium | Rikstermbanken | När ammoniak löses i vatten, t.ex. när gasen löses i nederbörd i luften, och drar till sig ytterligare en vätejon bildas ammonium i jonform (NH₉⁺). En ammoniumlösning är svagt sur (pH-värde ca 5). | Statliga myndigheter |
| ammunition | Rikstermbanken | material för laddning av eldvapen omfattande både drivmedel (krut) och projektiler (kulor, granater etc.) | Statliga myndigheter |
| ammunition | Rikstermbanken | föremål som är avsett för skadeverkan eller för annat bruk såsom sprängning, markering, signalering, nödutlösning eller utbildning och som innehåller krut eller spräng-, tänd-, pyrotekniska eller andra speciella ämnen eller kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära ämnen | Statliga myndigheter |
| ammunition | Rikstermbanken | Ammunition delas in i kaliberbunden ammunition och övrig ammunition. Kaliberbunden ammunition delas i sin tur in i finkalibrig och grovkalibrig ammunition. Finkalibrig ammunition används till finkalibriga vapen dvs. eldrörsvapen med kaliber mindre än 20 mm. Grovkalibrigt är 20 mm och grövre. Till övrig ammunition räknas bl.a. robotar, handgranater, speciell ammunition för rökbeläggning, gasverkan, brandverkan, signalering och belysning, sprängmedel, tändmedel o.d. | Statliga myndigheter |
| ammunition | Rikstermbanken | föremål avsett för skadeverkan -- i vissa fall även för annat bruk såsom sprängning, markering, signalering, nödutlösning och utbildning -- innehållande sprängämnen, tändämnen, krut, pyrotekniska ämnen eller andra speciella ämnen, kärnreagerande ämnen eller biologiska ämnen | Statliga myndigheter |
| ammunition | Rikstermbanken | materiel för skadeverkan, rök- och gasbeläggning, brand- och lysverkan, sprängning, minering, ammunitions- och minröjning, markering samt materiel som vid utbildning ersätter sådan materiel | Statliga myndigheter |
| ammunitions- och minröjning EOD |
Rikstermbanken | lokalisering, identifiering och oskadliggörande av minor och annan oexploderad ammunition (OXA) | Statliga myndigheter |
| ammunitionseffekter | Rikstermbanken | ammunition (olika former av minor, torpeder, bomber, projektiler, raketer, robotar och sjunkbomber) som har fällts från fartyg eller flygplan, skjutits eller dumpats i havet och blivit kvarliggande | Statliga myndigheter |
| ammunitionsröjningsledare | Rikstermbanken | ammunitionsröjningsledare med behörighet att planera, organisera, utföra samt att leda underställd personal i ammunitionsröjning, nationellt och internationellt | Statliga myndigheter |
| ammunitionsröjningsledare (CMD) | Rikstermbanken | Ammunitionsröjningsledare med behörighet att planera, organisera, utföra samt att leda underställd personal i ammunitionsröjning, nationellt och internationellt. | Statliga myndigheter |
| ammunitionsröjningsledare (Ö/S) | Rikstermbanken | Ammunitionsröjningsledare med behörighet att leda ammunitionsröjning på övnings- och skjutfält. | Statliga myndigheter |
| ammunitionsröjningsverksamhet | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att, inom ett specificerat område reducera eller eliminera riskerna från ammunition som innehåller explosivämnen, skadliga biologiska, kemiska eller radiologiska ämnen | Statliga myndigheter |
| ammunitionssökande hund | Rikstermbanken | hund som har tränats särskilt att söka efter och markera förekomst av ammunition | Statliga myndigheter |
| amningspsykos | Rikstermbanken | övergående psykos i samband med förlossning och/eller början av amningsperioden | Statliga myndigheter |
| amorf | Rikstermbanken | Fast fas hos en kropp (ämne) utan att atomerna är kristallint ordnade. Kroppens yttre form kan därför förändras, oftast mycket långsamt, med tiden. Amorfa bergarter kan uppkomma genom att en smälta stelnar så snabbt att en ordnad textur inte hinner uppkomma. Vulkaniskt glas och obsidian (bergarter) är sådana exempel. | Statliga myndigheter |
| amortera | Rikstermbanken | avbetala ett lån | Statliga myndigheter |
| amortering | Rikstermbanken | periodisk avbetalning av t. ex. ett lån | Statliga myndigheter |
| amorteringstid | Rikstermbanken | tid inom vilken kunden ska ha betalat tillbaka sitt lån | Statliga myndigheter |
| amorteringstid | Rikstermbanken | den tid inom vilken kunden ska ha återbetalat sitt lån | Statliga myndigheter |
| amotivationssyndrom | Rikstermbanken | tillstånd med kraftigt nedsatt framåtanda, förändrade tankemönster m.m. hos cannabismissbrukare | Statliga myndigheter |
| ampere | Rikstermbanken | Enhet för elektrisk ström (strömstyrka) som betecknas A. Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan ska vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20--25 A. | Statliga myndigheter |
| amputation | Rikstermbanken | operativt eller traumatiskt avlägsnande av en del av ett organ eller en kroppsdel, vanligen en del av en extremitet | Statliga myndigheter |
| AMS | Rikstermbanken | mått som används i WTO:s jordbruksavtal för att beräkna den sammanlagda omfattningen av vissa handelsstörande jordbrukssubventioner, s.k. gula stöd | Statliga myndigheter |
| amulett | Rikstermbanken | föremål som anses ha en speciell skyddande eller lyckobringande kraft | Statliga myndigheter |
| amygdala | Rikstermbanken | samling nervceller i tinningloben som förmedlar bl.a. känsloreaktioner och svar på stress | Statliga myndigheter |
| amyloid | Rikstermbanken | En amyloid hyf eller spor färgas blå av Melzers reagens. Det är ett viktigt kännetecken för många svampar. | Statliga myndigheter |
| amylopektin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anabol steroid | Rikstermbanken | ämne med vävnadsuppbyggande effekt som ibland ges till patienter med starkt nedsatt allmäntillstånd och som används illegalt som dopningsmedel | Statliga myndigheter |
| anabola steroider | Rikstermbanken | manligt könshormon som framställts på konstgjord väg | Statliga myndigheter |
| anadroma arter | Rikstermbanken | fiskarter som vandrar från lekområden i sötvatten till tillväxtområden i havet | Statliga myndigheter |
| anadroma arter | Rikstermbanken | fiskarter som vandrar från lekområden i sötvatten till tillväxtområden i havet, till exempel lax och havsöring | Statliga myndigheter |
| anaerob | Rikstermbanken | utan närvaro av luft | Statliga myndigheter |
| anaerob | Rikstermbanken | Utan närvaro av luft. En anaerob miljö är en miljö där det saknas luft och därmed saknas syre. En anaerob process kan bara ske där det saknas syre. Utvecklingen av den giftiga gasen svavelväte på ”döda” (helt syrefria) bottnar är ett exempel på en anaerob process, en process som bara kan ske om inget syre finns. Också rötning av avloppsslam, då organiskt material bryts ner och det skapas metangas (biogas), koldioxid och vatten, är en anaerob process. Denitrifikation, när bakterier omvandlar nitratjoner till kvävgas, är ett annat exempel på en anaerob process. Motsatsen till anaerob är aerob. | Statliga myndigheter |
| anaerob process | Rikstermbanken | process som inte fordrar tillgång till syre | Statliga myndigheter |
| anafylaktisk chock | Rikstermbanken | allvarlig allergisk reaktion med omfattande histaminfrisättning som leder till vätskeansamling i vävnaderna, sammandragning av de små andningsvägarna, hjärtsvikt och cirkulatorisk kollaps | Statliga myndigheter |
| anafylaktisk reaktion | Rikstermbanken | snabbt insättande allvarlig allergisk reaktion | Statliga myndigheter |
| anafylaxi | Rikstermbanken | allvarlig snabb överkänslighets reaktion, som kan medföra bl.a. andningssvårigheter och blodtrycksfall | Statliga myndigheter |
| anal | Rikstermbanken | som hör till eller avser ändtarmsöppningen | Statliga myndigheter |
| analgetikum smärtstillande medel |
Rikstermbanken | läkemedel som dämpar smärta | Statliga myndigheter |
| analgetikum | Rikstermbanken | smärtstillande läkemedel | Statliga myndigheter |
| analogt fotografi | Rikstermbanken | fotografi framställt på ljuskänsligt material | Statliga myndigheter |
| analys | Rikstermbanken | process som syftar till att bryta ned en helhet i delar i syfte att bättre förstå densamma | Statliga myndigheter |
| analys | Rikstermbanken | bestämning av egenskaper hos prov, t.ex. artbestämning, fysikaliska och kemiska egenskaper | Statliga myndigheter |
| analysgräns | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| analyslista provlista |
Rikstermbanken | protokoll med nödvändiga uppgifter om provhantering och analys | Statliga myndigheter |
| analysverktyg | Rikstermbanken | metoder som används för att behandla och tolka information under en utvärdering | Statliga myndigheter |
| analyt | Rikstermbanken | det som analyseras | Statliga myndigheter |
| anamnes | Rikstermbanken | patientens egen skildring av sin sjukdom, dess uppkomst och dess yttringar | Statliga myndigheter |
| anamnes | Rikstermbanken | individens sjukhistoria och läkemedelsbehandling | Statliga myndigheter |
| anarkist | Rikstermbanken | person som tycker att staten inte ska ha rätt att bestämma över människorna | Statliga myndigheter |
| anastylosis | Rikstermbanken | Ursprungligen en term av grekiskt ursprung från den klassiska arkeologin, med innebörden att samla ihop och återplacera nedrasade byggnadsfragment i sina ursprungliga positioner. I arkeologi- och konserveringssammanhang förespråkas ofta en strikt tillämpning men det anses tillåtet att i begränsad omfattning tillföra nytt material för att möjliggöra sammanfogning och överbrygga luckor. Sådant nytt material måste vara klart urskiljbart. | Statliga myndigheter |
| anatexis | Rikstermbanken | partiell eller fullständig uppsmältning av sediment eller redan existerande bergarter i den övre delen av jordskorpan (litosfären) | Statliga myndigheter |
| anatomi | Rikstermbanken | vetenskap som bl.a. studerar människokroppens uppbyggnad | Statliga myndigheter |
| anbud | Rikstermbanken | erbjudande om avtal riktat till en eller flera tilltänkta anbudstagare | Statliga myndigheter |
| anbud | Rikstermbanken | Anbud innebär att stöd till en anläggning som producerar förnybar el bestäms i någon form av budgivningsprocess. Enligt statsstödsreglerna krävs särskilda skäl för att inte använda anbud för stöd till större produktionsanläggningar. | Statliga myndigheter |
| anbud | Rikstermbanken | bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet | Statliga myndigheter |
| anbud | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anbud | Rikstermbanken | erbjudande om köpesumma | Statliga myndigheter |
| anbudets giltighetstid | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anbudsansökan | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anbudsförfarande | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anbudsgivare | Rikstermbanken | den som lämnar avtalsförslag till någon | Statliga myndigheter |
| anbudsgivare | Rikstermbanken | den som lämnar anbud | Statliga myndigheter |
| anbudsgivare | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anbudsinbjudan | Rikstermbanken | inbjudan att lämna anbud | Statliga myndigheter |
| anbudsprövning | Rikstermbanken | prövning av anbud enligt de krav och kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget, dvs. uteslutning av leverantör (10 kap), leverantörskvalificering (11 kap) och tilldelning av kontrakt, (12 kap). | Statliga myndigheter |
| anbudsprövning | Rikstermbanken | prövning av anbud enligt de krav och kriterier som angetts i förfrågningsunderlaget, dvs. uteslutning av leverantör (13 kap. LOU), leverantörskvalificering (14 kap. LOU) och tilldelning av kontrakt (16 kap. LOU) | Statliga myndigheter |
| anbudssökande | Rikstermbanken | den som ansöker om att få delta i ett selektivt eller förhandlat förfarande eller i ett urvalsförfarande | Statliga myndigheter |
| anbudssökande | Rikstermbanken | den leverantör som ansökt om att få eller inbjudits att delta i ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering, ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, en konkurrenspräglad dialog, ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap eller ett urvalsförfarande | Statliga myndigheter |
| anbudstagare | Rikstermbanken | den som mottar ett avtalsförslag | Statliga myndigheter |
| anbudstid | Rikstermbanken | tiden från det att anbudsinfordran offentliggörs till sista dag för att lämna anbud | Statliga myndigheter |
| anbudsutvärdering | Rikstermbanken | bedömning av vilket/vilka anbud som ska antas utifrån vald tilldelningsgrund, antingen "det ekonomiskt mest fördelaktiga" eller "lägsta pris" | Statliga myndigheter |
| anbudsutvärdering | Rikstermbanken | bedömning av vilket/vilka anbud som ska antas utifrån vald tilldelningsgrund | Statliga myndigheter |
| anbudsutvärdering | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| ANC | Rikstermbanken | kapacitet att neutralisera syra | Statliga myndigheter |
| ANC | Rikstermbanken | mått på förmåga att neutralisera syra och därmed motverka försurning | Statliga myndigheter |
| ANC | Rikstermbanken | Ett kompensationsstöd inom CAP. Stödet ges till jordbrukare som verkar i bergsområden och andra motsvarande områden, eller till andra områden än bergsområden med väsentliga naturliga begränsningar, eller till andra områden som påverkas av särskilda begränsningar. Budgeteffektivitet är när en insats sätts i relation till dess effekt. I denna studie är målet att minimera statens betalningar till sådant som ger låg samhällsekonomisk lönsamhet. | Statliga myndigheter |
| Ancylusgränsen | Rikstermbanken | Ancylussjöns högsta nivå | Statliga myndigheter |
| Ancylussjön | Rikstermbanken | Sötvattensstadium för ca 10 700--9 800 år sedan i Östersjöns utvecklingshistoria. Namnet kommer av att toppiga hattsnäckor av släktet Ancylus (särskilt Ancylus fluviatilis) kan hittas i sedimenten. Ancylussjön, som är det tredje stadiet i Östersjöns utveckling, uppkom genom att den kraftiga landhöjningen efter istiden grundade upp avloppet via Närkesundet från det kortvariga bräckta Yoldiahavet. Inströmningen av saltvatten avbröts och ett rent sötvattentillstånd blev följden. Ancylussjöns utlopp kom att ske dels genom ett sund i Göta älvdalen, dels genom Otteidsundet i södra Norge. (Tidigare ansågs avloppet ha skett genom den s.k. Svea älv mellan Kilsbergen och Tiveden. Vid Degerfors låg det s.k. Sveafallet, som skulle ha varit större än Niagarafallen. Detta torde dock aldrig ha haft med Ancylussjöns avlopp att göra.) De båda utloppen grundades upp och smalnade, vattenytan steg. På grund av den hastigare landhöjningen i norr kom vattenmassan att förskjutas söderut, varvid vattenytan steg i söder, Ancylustransgressionen. Ancylussjöns nivå nådde sitt högsta läge, Ancylusgränsen, och Ancylusvallen utbildades för ca 10 300 år sedan. Denna är tydligast på Öland och Gotland, men den kan också ses på många ställen längs exempelvis Smålandskusten, dock inte längre söderut. Ancylussjön låg då 10--15 m över havsytan. Västerhavet transgrederade (vattenytan steg) och fick via Stora Bält kontakt med Ancylussjön, som nu övergick till att bli det bräckta Littorinahavet. Vänern avsnördes samtidigt från den tidigare Ancylussjön. (Tidigare ansågs Ancylussjöns nya utlopp ha gått via Dana älv vid nuvarande Stora Bält.) | Statliga myndigheter |
| Ancylustransgressionen | Rikstermbanken | Vattenståndshöjning hos Ancylussjön pga. hastigare landhöjning i norr än i söder och som ledde till Ancylussjöns högsta nivå. | Statliga myndigheter |
| Ancylusvallen | Rikstermbanken | Terrängformation som bildats där Ancylussjön haft sin högsta nivå. Ancylusvallen är tydligast på Öland och Gotland, men den kan också ses på många ställen längs exempelvis Smålandskusten, dock inte längre söderut. | Statliga myndigheter |
| andel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| andel lokal produktion | Rikstermbanken | den inmatade energin från produktionsanläggningar som är anslutna till nätkoncessionshavarens nät dividerat med den uttagna energin i megawattimmar (MWh) | Statliga myndigheter |
| andel nätförluster | Rikstermbanken | nätförluster i MWh dividerat med uttagen energi i MWh från nätkoncessionshavarens nät | Statliga myndigheter |
| andel stopp | Rikstermbanken | andel av en fordonsström som tvingas stanna före passage av en korsning | Statliga myndigheter |
| ANDELA | Rikstermbanken | pc-baserat program framtaget av Svenska Kraftnät för att beräkna preliminära andelstal | Statliga myndigheter |
| andelskoefficient | Rikstermbanken | Anger hur stor procentuell andel av en årsenergi som ska läggas ut på varje andelstal i ett nätområde. Andelskoefficienter beräknas för varje räkneverkstyp. | Statliga myndigheter |
| andelslägenhet | Rikstermbanken | benämning på lägenhet i flerbostadshus vilket samägs och bebos av flera ägare, som utan att bilda bostadsrättsförening sinsemellan träffar avtal om förvaltning och disposition av lägenheterna | Statliga myndigheter |
| andelstal andel |
Rikstermbanken | Anger hur stor andel en fastighet har i en gemensamhetsanläggning eller annan samfällighet. Andelstalet brukar uttryckas i procent, som ett bråktal (t.ex. 1/50) eller absoluttal (t.ex. andelen 1). I en gemensamhetsanläggning fördelas kostnaderna för utförande och drift av anläggningen efter de deltagande fastigheternas andelstal. | Statliga myndigheter |
| andelstal | Rikstermbanken | den andel av en förbrukningsprofil som belöper på varje elleverantör, elproducent och balansansvarig | Statliga myndigheter |
| andelstal | Rikstermbanken | den andel (kWh) av en förbrukningsprofil som varje balansansvarig eller elleverantör har | Statliga myndigheter |
| andelstalsperiod | Rikstermbanken | När andelstalen beräknas delas månaden in i andelsperioderna HL (höglasttid) och LL (låglasttid). HL är mån--fre 06--22 alla månader under året och LL är övrig tid. | Statliga myndigheter |
| andesin | Rikstermbanken | Ett silikatmineral i plagioklas-serien. Mineralet är ofärgat eller vitt. | Statliga myndigheter |
| andesit | Rikstermbanken | Finkornig, mörkfärgad lavabergart eller intermediär vulkanit ( 65 - 52% SiO₂) bestående av en mikrokristallin till glasig grundmassa av Na-plagioklas (andesin) och ett eller flera mafiska mineral som biotit, hornblände och pyroxen. Även strökorn ingår samt låga halter kvarts. Andesitens motsvarande djupbergart är diorit. Magmatisk ytbergart. | Statliga myndigheter |
| andetag | Rikstermbanken | indragning av luft i lungorna | Statliga myndigheter |
| andfåddhet | Rikstermbanken | flåsande, flämtande andning | Statliga myndigheter |
| andfåglar | Rikstermbanken | fåglar av ordningen Anseriformes såsom gäss, änder inkl. ankor och myskankor | Statliga myndigheter |
| andfåglar | Rikstermbanken | fåglar tillhörande ordningen Anaformes | Statliga myndigheter |
| Andinska Gemenskapen CAN |
Rikstermbanken | Ett handelspolitiskt samarbete, bildat 1969, som i dagsläget efter Venezuelas utträde 2006 består av Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru. Chile var ursprungligen medlem i gemenskapen men valde 1976 att gå ur denna. Frihandel har i stort sett genomförts mellan parterna En tullunion har upprättats mellan medlemsstaterna, som Peru dock inte har anslutit sig till. Målsättningen för gemenskapen är att skapa en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Andinska Gemenskapens mål är att stimulera tillväxt genom ökad regional integration och ekonomiskt och social samarbete samt en stadig förbättring av levnadsvillkoren för invånarna i regionen. En rad faktorer har dock påverkat integrationen negativt, däribland inre oroligheter i de olika länderna och gränskonflikter. I de avslutade frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Andinska Gemenskapen har Bolivia och Ecuador av olika anledningar valt att stå utanför. Frihandelsavtalet innehåller dock en integrationsklausul som öppnar för framtida integration av dessa länder i avtalet. Länderna i Andinska gemenskapen är associerade medlemmar i MERCOSUR. Samarbetets framtid är dock oklart med tanke på bildandet av UNASUR 2008. | Statliga myndigheter |
| andningsdepression | Rikstermbanken | märkbar sänkning av andningens djup och frekvens | Statliga myndigheter |
| andningsgas | Rikstermbanken | gasblandning avsedd för dykning | Statliga myndigheter |
| andningsgas | Rikstermbanken | luft, oxygen, nitrox eller andra gasblandningar avsedda för dykning | Statliga myndigheter |
| andningsorgan | Rikstermbanken | lungor och luftvägar | Statliga myndigheter |
| andningsskydd | Rikstermbanken | filterskydd med filter eller andningsapparat | Statliga myndigheter |
| andningsventil andra steg, 2:a steg |
Rikstermbanken | behovsstyrd ventil som förser dykaren med andningsgas | Statliga myndigheter |
| andra fåglar | Rikstermbanken | fåglar andra än fjäderfä som föds upp eller hålls i fångenskap | Statliga myndigheter |
| andra fåglar i fångenskap | Rikstermbanken | alla fåglar som hålls i fångenskap av varje annat skäl än de som avses i definitionen av fjäderfä, även sådana som hålls för uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller hobbyverksamhet | Statliga myndigheter |
| andra hönsfåglar | Rikstermbanken | tamhöns, fasaner, rapphöns och påfåglar som hålls i hobbyverksamhet för uppvisning, utställning, tävling, uppfödning eller försäljning | Statliga myndigheter |
| andra månaders kontrakt | Rikstermbanken | råvaruderivatkontrakt som inte är spotmånadskontrakt | Statliga myndigheter |
| andra organiska gödselmedel | Rikstermbanken | organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej stallgödsel, som kan användas som gödselmedel | Statliga myndigheter |
| andra personens pronomen | Rikstermbanken | pronomen som betecknar den eller det som tilltalas | Statliga myndigheter |
| andrahandsfendrar | Rikstermbanken | fendrar som ska hållas i beredskap vid tilläggning | Statliga myndigheter |
| andrahandslägenhet | Rikstermbanken | lägenhet som man hyr i andra hand, dvs av en annan hyresgäst | Statliga myndigheter |
| andrahandsmarknad | Rikstermbanken | marknaden där värdepapper handlas, t.ex. statspapper | Statliga myndigheter |
| andrahandsmarknaden | Rikstermbanken | handel med aktier i onoterade bolag och andelar i private equity-fonder | Statliga myndigheter |
| andrahandsuthyrning | Rikstermbanken | uthyrning av en lägenhet till en annan person | Statliga myndigheter |
| anemi blodbrist |
Rikstermbanken | nedsatt halt av blodfärgämne i blodet | Statliga myndigheter |
| anestesi | Rikstermbanken | upphävd förmåga att känna smärta, tryck, beröring, kyla eller värme; vanligen också benämning för bedövning, dvs behandling som upphäver smärtkänslighet i samband med kirurgi | Statliga myndigheter |
| anestesigas | Rikstermbanken | läkemedel som i gasform tillförs genom luftvägarna för att åstadkomma narkos eller smärtlindring | Statliga myndigheter |
| anestetikum | Rikstermbanken | medel som framkallar anestesi; ses ofta som synonymt med bedövningsmedel | Statliga myndigheter |
| anestetikum | Rikstermbanken | bedövningsmedel | Statliga myndigheter |
| anfall | Rikstermbanken | plötsligt, häftigt utbrott av sjukdom eller sinnesrörelse | Statliga myndigheter |
| anfang | Rikstermbanken | byggnadsdel som är stöd för tak, valv; övergång mellan vägg och tak, valv | Statliga myndigheter |
| anflygning | Rikstermbanken | del av en instrumentinflygning som sträcker sig från dess början fram till första navigeringshjälpmedel eller bestämda punkt som ingår i inflygningsförfarandet | Statliga myndigheter |
| anförtro | Rikstermbanken | i förtroende meddela; med förtroende överlämna eller låta få veta | Statliga myndigheter |
| anförvant | Rikstermbanken | släkting | Statliga myndigheter |
| angelägenhet | Rikstermbanken | fråga som särskilt berör någon och som fordrar någon typ av åtgärd | Statliga myndigheter |
| angiografi | Rikstermbanken | kontraströntgenundersökning av blodkärl | Statliga myndigheter |
| angiokardiografi | Rikstermbanken | kontraströntgenundersökning av hjärta och större blodkärl | Statliga myndigheter |
| angivelsebrott | Rikstermbanken | brott till vilka det för allmänt åtal krävs angivelse från målsäganden | Statliga myndigheter |
| angrepp | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| angrepp | Rikstermbanken | användande av väpnat våld mot en främmande stats territorium eller mot en främmande stats land-, sjö- eller luftstridskrafter | Statliga myndigheter |
| angreppsnivå | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| angreppsväg | Rikstermbanken | väg inom en tunnelanläggning från den punkt där räddningsarbetet inleds till den plats där räddningsarbetet genomförs | Statliga myndigheter |
| angreppsväg | Rikstermbanken | väg från den punkt där räddningsarbetet inleds till den plats där räddningsarbetet genomförs | Statliga myndigheter |
| angränsande nät | Rikstermbanken | nätområden som har fysiskt kraftutbyte med varandra, via gemensam gränspunkt | Statliga myndigheter |
| angränsande zon | Rikstermbanken | Enligt FN:s havsrättskonvention är en kuststats angränsande zon det område som gränsar till statens territorialhav. Den angränsande zonen får inte sträcka sig utöver 24 nautiska mil från de baslinjer varifrån staten har beräknat utsträckningen av sitt territorialhav. Inom den angränsande zonen får kuststaten ”utöva nödvändig kontroll för att hindra överträdelser av dess lagar och andra författningar rörande tullar, skatter, invandring eller hälsovård inom sitt territorium eller territorialhav”. | Statliga myndigheter |
| angöra | Rikstermbanken | gå in så pass nära mot land att man bestämma sin position | Statliga myndigheter |
| angöringspunkt angöringssektor |
Rikstermbanken | det läge (den sektor) från vilket inflygning till trafikvarv vid svensk militär flygplats påbörjas | Statliga myndigheter |
| anhydrit | Rikstermbanken | Ortorombiskt saltmineral, besläktat med gips, men utan kristallvatten (CaSO₄). Vanligt i evaporitlagerföljder. | Statliga myndigheter |
| anhängiggöra | Rikstermbanken | Betyder att man lämnar in en ansökan till domstol (t.ex. en ansökan om stämning) eller väcker talan genom ett överklagande. | Statliga myndigheter |
| anhängiggöra | Rikstermbanken | inleda processuellt förfarande genom att inlämna stämningsansökan till domstol | Statliga myndigheter |
| anhåll anlägg |
Rikstermbanken | stöd avsett att ge styrning (och visst mått) åt arbetsstycke vid klyvsågning | Statliga myndigheter |
| anhållan | Rikstermbanken | formell begäran | Statliga myndigheter |
| anhållande | Rikstermbanken | tillfälligt frihetsberövande av en person som gripits som misstänkt för ett brott | Statliga myndigheter |
| anhållande | Rikstermbanken | tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för ett brott | Statliga myndigheter |
| anhållande | Rikstermbanken | frihetsberövande tvångsåtgärd av en person som är skäligen misstänkt för brott | Statliga myndigheter |
| anhållande | Rikstermbanken | frihetsberövande tvångsåtgärd i brottmål | Statliga myndigheter |
| anhållen | Rikstermbanken | den som berövats friheten genom beslut av åklagare | Statliga myndigheter |
| anhörig | Rikstermbanken | som är bland de närmaste släktingarna | Statliga myndigheter |
| anhörigkonsulent | Rikstermbanken | person i kommunen som arbetar med anhörigstöd | Statliga myndigheter |
| anhörigvårdare | Rikstermbanken | anhörig som mot ersättning vårdar en närstående person | Statliga myndigheter |
| anilinved | Rikstermbanken | gråviolett ved som utgör förstadium till rotröta eller omger av rotröta angripen ved hos gran | Statliga myndigheter |
| animalieproducerande djur | Rikstermbanken | nötkreatur, får, get, svin och fjäderfä | Statliga myndigheter |
| animalisk | Rikstermbanken | som härstammar från djurriket | Statliga myndigheter |
| animalisk proteinråvara | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| animaliska biprodukter | Rikstermbanken | hela kroppar eller delar från djur eller animaliska produkter som avses i artiklarna 4--6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel | Statliga myndigheter |
| animaliska biprodukter | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| animaliskt avfall | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| animalt material | Rikstermbanken | djurkroppar, kroppsdelar från djur eller animalt foder | Statliga myndigheter |
| animism | Rikstermbanken | tron att andar besjälar ting, andra varelser och naturfenomen | Statliga myndigheter |
| aniridi | Rikstermbanken | Medfödd frånvaro av regnbågshinnan. | Statliga myndigheter |
| aniseikoni | Rikstermbanken | Olika uppfattning av ett föremåls storlek vid jämförelse mellan de båda ögonen. | Statliga myndigheter |
| anisokori | Rikstermbanken | Olika stora pupiller. | Statliga myndigheter |
| anisometropi | Rikstermbanken | Olika refraktion mellan höger och vänster öga. | Statliga myndigheter |
| anjon | Rikstermbanken | negativt laddad jon | Statliga myndigheter |
| anka | Rikstermbanken | djur tillhörande arten Anas platyrhynchos domesticus | Statliga myndigheter |
| ankare | Rikstermbanken | föremål vars syfte är att fällas/hivas överbord för att sedan fästa i sjöbotten för att hålla fast ett fartyg | Statliga myndigheter |
| ankarinvesterare | Rikstermbanken | en större investerare som inför en börsintroduktion förbinder sig att teckna en viss mängd aktier i utbyte mot en garanterad tilldelning | Statliga myndigheter |
| ankarjärn | Rikstermbanken | stång av metall som används som förankring i murverk | Statliga myndigheter |
| ankarslut fästankare, tvärjärn |
Rikstermbanken | i fasaden synlig förankring med uppgift att uppta och fördela dragkraften från ett ankarjärn | Statliga myndigheter |
| anklaga | Rikstermbanken | utpeka någon som skyldig till brottslig gärning | Statliga myndigheter |
| anknutet företag | Rikstermbanken | svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag | Statliga myndigheter |
| anknytningsfall | Rikstermbanken | ärende ang. utländsk person som har rätt att vistas och arbeta i Sverige därför att make, maka eller annan nära släkting finns i landet | Statliga myndigheter |
| ankomstlåsning | Rikstermbanken | funktion som avgör huruvida manuell upplåsning av en låst rörelseväg i ett signalställverk skall ske med tidsfördröjning eller inte | Statliga myndigheter |
| ankomstlåsningssträcka | Rikstermbanken | sträcka, före en rörelsevägs börjanpunkt, som måste vara fri från spårfordon för att rörelsevägen skall kunna låsas upp manuellt utan tidsfördröjning | Statliga myndigheter |
| ankomstort | Rikstermbanken | den ort där sändningen först förs in över EU:s yttre gräns | Statliga myndigheter |
| ankringsområde | Rikstermbanken | i sjökort angivet område som rekommenderas för ankring | Statliga myndigheter |
| ankringsplats ankarplats |
Rikstermbanken | plats där fartyg ankrar | Statliga myndigheter |
| anlag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anlagd våtmark | Rikstermbanken | ett av människan skapat våtmarksområde (område med vattensamlingar) | Statliga myndigheter |
| anlagsprov | Rikstermbanken | prov som mäter anlag på visst område | Statliga myndigheter |
| anliggande stege | Rikstermbanken | stege som i rest läge lutar mot vägg eller liknande | Statliga myndigheter |
| anlita | Rikstermbanken | söka upp eller använda för att få hjälp | Statliga myndigheter |
| anlitad jakträttshavare | Rikstermbanken | markägare, eller en av markägaren anlitad person, som uppfyller krav för eftersöksjägare enligt 18 § och som frivilligt åtagit sig att stå till förfogande för eftersök som börjar i eget jaktområde | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | grupp av sammanfogade trycksatta anordningar som tillsammans bildar en integrerad och funktionell enhet | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | samtliga trycksatta anordningar som är monterade inom ett arbetsställes verksamhetsområde | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | alla jordbruksföretag, lokaler eller markområden, inklusive kläckerier, cirkusar, djurparker, djuraffärer, fågelmarknader och aviarier, där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap föds upp eller hålls | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | ett eller flera hus eller andra byggnader eller markområden där fjäderfän hålls och som är geografiskt koncentrerade till en enhet | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | lokaler som ligger i samma byggnad eller i flera byggnader om byggnaderna ligger inom ett avgränsat område | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | alla jordbruksföretag, lokaler eller markområden inklusive kläckerier, cirkusar, djurparker, djuraffärer, fågelmarknader och aviarier, där fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap föds upp eller hålls | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | varje lokal, fastighet, fastighetsområde, installation eller inrättning där får, getter, nötkreatur eller svin brukar hållas eller födas upp, oavsett ändamålet med verksamheten | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| anläggning | Rikstermbanken | ett eller flera stallar eller andra djurutrymmen som är belägna på samma fastighet | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | varje form av verksamhet, byggnad, mark- eller vattenområde där djur hålls, förvaras eller hanteras, permanent eller tillfällig | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | varje enhet i ett livsmedelsföretag | Statliga myndigheter |
| anläggning sajt |
Rikstermbanken | utrymme eller plats med tillhörande utrustning som används för elektronisk kommunikation | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | samlad byggnadsmiljö eller ett bebyggelsekomplex där de ingående byggnaderna/objekten -- sett ut ett kulturhistoriskt perspektiv -- har ett inbördes funktionellt samband | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | grupp av sammankopplade tryckbärande anordningar | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | djurhållning, där djuren hålls på ett sådant sätt att de smittskyddsmässigt kan räknas som en enhet | Statliga myndigheter |
| anläggning | Rikstermbanken | varje form av verksamhet eller byggnad där nötkreatur, svin, får och getter hålls, förvaras eller hanteras eller för hästdjur, ett stall eller annan plats där hästdjur hålls, föds upp eller tränas | Statliga myndigheter |
| anläggning för tjänster | Rikstermbanken | mark, spår, installationer, byggnader och utrustning som iordningställts för att utföra eller tillhandahålla de tjänster som redovisas i 6 kap. 23 och 23 c §§ järnvägslagen | Statliga myndigheter |
| anläggning i hotkategori I | Rikstermbanken | kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra allvarliga deterministiska hälsoeffekter utanför anläggningsområdet | Statliga myndigheter |
| anläggning i hotkategori I | Rikstermbanken | kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra deterministiska hälsoeffekter som är livshotande eller ger bestående skador utanför anläggningsområdet | Statliga myndigheter |
| anläggning i hotkategori II | Rikstermbanken | kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra stokastiska eller deterministiska hälsoeffekter utanför anläggningsområdet, dock inte allvarliga deterministiska hälsoeffekter, och som kräver brådskande skyddsåtgärder i enlighet med internationell standard | Statliga myndigheter |
| anläggning i hotkategori II | Rikstermbanken | kärnteknisk anläggning där det kan uppstå en nödsituation som kan medföra stokastiska eller deterministiska hälso- effekter utanför anläggningsområdet | Statliga myndigheter |