Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
422 begrepp, alfabetiskt.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| abundans | Rikstermbanken | antal djur eller växter i ett definierat område | Riksdagen |
| acklamation | Rikstermbanken | När ett beslut fattas utan omröstning. Innebär ett i det närmaste enhälligt bifall till ett förslag, vilket gör att det inte behövs någon omröstning. | Riksdagen |
| adaptiv förvaltning | Rikstermbanken | Innebär att förvaltningen förnyas och anpassas efter skiftande förhållanden. | Riksdagen |
| administrativa avdelningen | Rikstermbanken | Avdelning inom Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service som behövs för riksdagens 349 ledamöter och för kammarens, utskottens, förvaltningens och övriga riksdagsorgans verksamhet. Inom avdelningen finns tre enheter, en ekonomienhet, en personalenhet och en enhet för ledamotsadministration. Avdelningen leds av en avdelningschef. | Riksdagen |
| AIS | Rikstermbanken | Ett system för identifiering och lokalisering av fartyg. | Riksdagen |
| ajournera | Rikstermbanken | avbryta ett sammanträde för att fortsätta det senare | Riksdagen |
| akvatisk | Rikstermbanken | som refererar till vattenmiljö | Riksdagen |
| alkylatbensin | Rikstermbanken | extra ren form av motorbränsle för motorer som saknar avgasreningsutrustning | Riksdagen |
| allmän debattimme | Rikstermbanken | debatt där ledamöterna kan lyfta aktuella frågor | Riksdagen |
| allmän domstol | Rikstermbanken | De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Övriga typer av domstolar är förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. | Riksdagen |
| allmän handling | Rikstermbanken | Handling hos en myndighet, ska oftast vara tillgänglig för alla. En allmän handling är en handling som har kommit in till en myndighet eller upprättats vid en myndighet och som förvaras där. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen vara tillgängliga för alla att ta del av, om sekretess inte föreligger. | Riksdagen |
| allmän handling | Rikstermbanken | handling som förvaras hos en myndighet och som antingen inkommit dit eller upprättats där | Riksdagen |
| allmän motionstid | Rikstermbanken | period då ledamöterna fritt får lämna förslag i olika ämnen | Riksdagen |
| allmänna val | Rikstermbanken | val till bl.a. riksdagen som hålls i hela landet | Riksdagen |
| allmänpolitisk debatt | Rikstermbanken | debatt där ledamöterna kan tala i valfritt ämne | Riksdagen |
| anadrom | Rikstermbanken | art som vandrar från salt till sött vatten för att leka | Riksdagen |
| anförande | Rikstermbanken | tal eller inlägg i en debatt i kammaren | Riksdagen |
| anmälningsplikt anmälningsskyldighet |
Rikstermbanken | Enligt socialtjänstlagen har bl.a. anställda som arbetar med barn och ungdomar eller inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan till socialnämnden om de får kännedom om något som innebär att socialnämnden behöver ingripa. Ett exempel är barnmisshandel. | Riksdagen |
| anslag | Rikstermbanken | belopp i statsbudgeten för ett visst område | Riksdagen |
| anslagsproposition | Rikstermbanken | proposition med förslag om anslag till olika ändamål | Riksdagen |
| antifoulingsystem påväxthindrande system |
Rikstermbanken | beläggning, färg, ytbehandling, yta eller anordning på ett fartyg som används för att kontrollera eller förebygga påväxt av oönskade organismer | Riksdagen |
| arbetsplenum | Rikstermbanken | debatt och beslut om förslag i kammaren | Riksdagen |
| artdiversitet | Rikstermbanken | antalet olika arter inom ett visst område | Riksdagen |
| arvode | Rikstermbanken | ersättning som riksdagsledamöterna får för sitt arbete | Riksdagen |
| avgörande | Rikstermbanken | Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare. | Riksdagen |
| avskrivning | Rikstermbanken | Ett ärende skrivs av när JO beslutar att inte gå vidare med ärendet. Det finns många olika skäl till avskrivning. | Riksdagen |
| avstående | Rikstermbanken | När en ledamot låter bli att rösta i kammaren. Ledamoten väljer att inte rösta vare sig för eller emot ett förslag, han eller hon lägger ner sin röst. | Riksdagen |
| avsägelse entledigande |
Rikstermbanken | När en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag i förtid. Både ledamöter och ersättare kan lämna sitt uppdrag som riksdagsledamot i förtid. Detta får ske endast om riksdagen medger det. En ledamot kan också skiljas från sitt uppdrag (avsättas) genom beslut av Valprövningsnämnden eller domstol. | Riksdagen |
| avvikande mening | Rikstermbanken | annan uppfattning än majoriteten i utskottet | Riksdagen |
| baslinjen | Rikstermbanken | Baslinjen bestämmer vad som ingår i en stats sjöterritorium. Baslinjen följer strandlinjen förutom vid öar och skär då räta baslinjer kan dras över vattnet mellan fastland och ö. Sjöterritoriet sträcker sig sedan maximalt 12 nautiska mil från baslinjen. | Riksdagen |
| behandlingstvång | Rikstermbanken | Alla ärenden som väcks under en valperiod måste behandlas. Det finns ett krav på att riksdagen under en valperiod ska bereda och besluta om alla ärenden som väcks under perioden. Ett ärende som inte hinner behandlas före valperiodens slut har dock fallit. Uppskov kan medges till första riksmötet i påföljande valperiod. | Riksdagen |
| beredning | Rikstermbanken | förberedelse av ett ärende innan beslut fattas | Riksdagen |
| beredningstvång | Rikstermbanken | Ärenden måste beredas innan riksdagen beslutar. Föreskriften gäller alla ärenden. Propositioner, skrivelser, motioner, framställningar och redogörelser måste beredas i ett utskott innan riksdagen får fatta beslut. | Riksdagen |
| beslut | Rikstermbanken | Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare. De flesta beslut i riksdagen fattas med enkel majoritet: det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande blir riksdagens beslut. I vissa fall krävs en kvalificerad majoritet, t.ex. att 3/4 eller 5/6 av de röstande och/eller mer än hälften av samtliga ledamöter ställer sig bakom förslaget (någon form av kvalificerad majoritet gäller för ändring av riksdagsordningen, åtal mot en ledamot, misstroendeförklaring m.m.). I andra fall räcker det att en minoritet står bakom ett förslag, t.ex. 1/3 eller 1/6 av de röstande eller av samtliga ledamöter (för återförvisning av ett ärende till ett utskott, beslut om att ett rättighetsinskränkande lagförslag ska vila eller folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag). | Riksdagen |
| beslutförhet kvorum |
Rikstermbanken | rätt att fatta beslut | Riksdagen |
| besvär | Rikstermbanken | Ett äldre ord för överklagande av en dom eller ett beslut. Tiden för ett överklagande varierar men anges i anslutning till beslutet eller domen. | Riksdagen |
| besvärshänvisning överklagandehänvisning, fullföljdshänvisning |
Rikstermbanken | upplysning om hur ett beslut eller en dom kan överklagas | Riksdagen |
| betänkande utskottsbetänkande |
Rikstermbanken | rapport eller förslag från ett utskott eller en utredning | Riksdagen |
| bifångst | Rikstermbanken | fångst utöver målfångsten | Riksdagen |
| biocider | Rikstermbanken | ämnen som kan döda levande organismer | Riksdagen |
| biomarkör | Rikstermbanken | biologiskt verktyg som visar en biologisk respons som indikator för en effekt av ett miljögift | Riksdagen |
| biomassa | Rikstermbanken | mängd biologiska organismer uttryckt som massa | Riksdagen |
| biota | Rikstermbanken | växter och djur inom ett område | Riksdagen |
| biota | Rikstermbanken | definitionen av den levande faunan och floran inom ett område | Riksdagen |
| bordläggning | Rikstermbanken | Ett ärende anmäls i kammaren utan att något beslut fattas. Bordläggning sker för att ledamöterna ska ha tid att sätta sig in i ärendet före beslutet. Propositioner och motioner bordläggs en gång innan beslut fattas om hänvisning till ett utskott. I undantagsfall kan debatt förekomma både vid bordläggningen och vid beslutet om hänvisning till utskott. Ett utskottsbetänkande bordläggs normalt två gånger. Debatt äger aldrig rum i samband med bordläggningen av ett betänkande utan först i samband med beslutet i ärendet. Även andra ärenden, t.ex. yrkanden om misstroendeförklaring, bordläggs två gånger innan de beslutas. | Riksdagen |
| bordläggningsdebatt | Rikstermbanken | debatt i samband med att ett ärende anmäls i kammaren | Riksdagen |
| bruttodräktighet | Rikstermbanken | den totala volymen av ett fartygs slutna utrymmen | Riksdagen |
| bruttotonnage bruttodräktighet |
Rikstermbanken | enhet som används för att mäta fartygets storlek och lastförmåga | Riksdagen |
| budgetdebatt | Rikstermbanken | debatt om statsbudgeten för följande budgetår | Riksdagen |
| budgetprocessen | Rikstermbanken | Riksdagens behandling av regeringens budgetproposition. Behandlingen sker i två steg. I det första steget tar riksdagen ställning till utgiftsramar för 27 utgiftsområden och beräknar statens inkomster (t.ex. skatter och avgifter). I det andra steget beslutar riksdagen om storleken på de olika anslagen inom varje utgiftsområde. | Riksdagen |
| budgetproposition | Rikstermbanken | regeringens förslag till statsbudget för följande budgetår | Riksdagen |
| budgetreglering | Rikstermbanken | Hur statens budget kommer till. I proceduren ingår beräkning av statsinkomsterna och fastställande av anslag samt riksdagens slutliga beslut angående statsbudgeten för det kommande året. | Riksdagen |
| budgetår | Rikstermbanken | den period som statsbudgeten gäller för | Riksdagen |
| datavärd | Rikstermbanken | myndighet eller annan organisation som för Naturvårdsverkets räkning ansvarar för driften av en eller flera databaser | Riksdagen |
| DDT | Rikstermbanken | Ett bekämpningsmedel som har använts sedan 1940-talet. Det fick omfattande användning fram till mitten av 1960-talet. Besprutning med DDT förbjöds i Sverige och många andra länder i början av 1970-talet. | Riksdagen |
| debatt | Rikstermbanken | diskussion mellan ledamöterna i riksdagens kammare | Riksdagen |
| debattregler | Rikstermbanken | regler och rekommendationer för olika debatter i kammaren | Riksdagen |
| decharge | Rikstermbanken | ansvarsfrihet som ett parlament beviljar regeringsmedlemmar | Riksdagen |
| demersalt fiske | Rikstermbanken | fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom torsk, gråsej, kolja, havskräftor och räkor | Riksdagen |
| demokrati | Rikstermbanken | Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd. | Riksdagen |
| departement | Rikstermbanken | enhet inom Regeringskansliet | Riksdagen |
| departementschef | Rikstermbanken | statsråd som är chef för ett departement | Riksdagen |
| Departementsserien | Rikstermbanken | serie där Regeringskansliets rapporter publiceras | Riksdagen |
| deputerad | Rikstermbanken | ledamot av ett sammansatt utskott | Riksdagen |
| diarienummer | Rikstermbanken | löpnummer i ett diarium eller register | Riksdagen |
| diarium | Rikstermbanken | register som en myndighet för över bl. a. inkomna och utgående skrivelser | Riksdagen |
| diktatur | Rikstermbanken | En person eller en liten grupp människor har all makt. Ett sätt att styra. | Riksdagen |
| direktdemokrati | Rikstermbanken | De som har rösträtt beslutar själva i enskilda sakfrågor. Direktdemokrati användes i det antika Grekland. I dag utövas direktdemokrati exempelvis vid folkomröstningar och årsmöten i föreningar. | Riksdagen |
| direktiv | Rikstermbanken | riktlinjer för en verksamhet eller ett uppdrag | Riksdagen |
| domskäl | Rikstermbanken | domstolens motivering av domslutet | Riksdagen |
| domslut | Rikstermbanken | domstolens slutliga avgörande | Riksdagen |
| domstol | Rikstermbanken | offentlig institution för rättskipning | Riksdagen |
| dygnsvila | Rikstermbanken | tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila | Riksdagen |
| effort | Rikstermbanken | Insatsbegränsning, exempelvis i form av att fiskebåtarna tilldelas ett visst antal fiskedagar. | Riksdagen |
| effortsystemet | Rikstermbanken | de fartyg som tilldelats fiskeansträngning från Sveriges totala tilldelning av fiskeansträngning för torskfångande redskap i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt | Riksdagen |
| efterforskningsförbud | Rikstermbanken | Myndigheter eller andra allmänna organ får inte efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet. | Riksdagen |
| egenmotion | Rikstermbanken | motion som ledamoten undertecknar ensam eller som första namn | Riksdagen |
| ekonomisk vårproposition vårproposition, våpen |
Rikstermbanken | förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken | Riksdagen |
| ekonomiska zonen | Rikstermbanken | Är belägen utanför territorialhavet (se definition under sjöterritorium), maximalt 200 nautiska mil från baslinjerna. Sverige upprättade sin ekonomiska zon 1993. Den yttre gränsen för Sveriges ekonomiska zon utgörs i allmänhet av en linje mitt emellan Sveriges och angränsande länders territorialhavsgränser. | Riksdagen |
| ekosystem | Rikstermbanken | Består av olika komponenter, dels av djur, växter och andra organismer, dels av den omgivande miljön. De olika organismerna i ekosystemet är delar i en näringsväv, där allt hänger ihop och där olika nivåer påverkar varandra genom komplexa och dynamiska samband. Allt liv på land är beroende av havets förmåga att cirkulera näringsämnen och reglera klimatet. | Riksdagen |
| ekosystemansatsen | Rikstermbanken | Innebär att man bedriver en förvaltning som är inriktad på att återställa ekosystemens funktion och struktur. Även människans roll i ekosystemet beaktas. | Riksdagen |
| ekosystemstjänst | Rikstermbanken | de nyttor som naturen tillhandahåller | Riksdagen |
| EROD-aktivitet | Rikstermbanken | aktiviteten hos avgiftningsenzymet EROD | Riksdagen |
| ersättare | Rikstermbanken | person som ersätter en riksdagsledamot som är borta | Riksdagen |
| EU-nämnden | Rikstermbanken | Riksdagsorgan som samråder med regeringen i EU-frågor. EU-nämnden är uppbyggd på samma sätt som ett utskott med samma antal ledamöter och samma partipolitiska sammansättning, men uppgifterna är av en annan karaktär; nämnden behandlar inte några förslag till riksdagsbeslut. EU-nämnden sammanträder i regel varje fredag året om. | Riksdagen |
| evidens | Rikstermbanken | Evidens innebär att kunskap ska bygga på bästa möjliga vetenskapliga grund. Evidens […] kan presenteras på en mängd olika sätt och bör inte likställas med säker kunskap. Eftersom en mängd faktorer gör att det är svårt att tala om en absolut sann kunskap hänvisas ofta till den bästa rådande evidensen. | Riksdagen |
| evidensbaserad praktik | Rikstermbanken | Evidensbaserad praktik inkluderar den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen, brukarens erfarenhet och önskemål samt den professionelles erfarenhet och förmågor. | Riksdagen |
| evidensrörelsen | Rikstermbanken | Evidensrörelsen sätter fokus på effekter av insatser och interventioner och arbetar för att sammanställa redan föreliggande kunskap och att synliggöra den aktuella bästa kunskapen och förmedla den till beslutsfattare i politiken och i praktiken. | Riksdagen |
| expeditionsregering expeditionsministär |
Rikstermbanken | regering som avgått men sitter kvar tills en ny har utsetts | Riksdagen |
| extra val | Rikstermbanken | Mellan ordinarie val kan extra val utlysas av regeringen. Extra val måste hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska ske inom 3 månader. | Riksdagen |
| fackutskott | Rikstermbanken | utskott med ansvar för ett särskilt ämnesområde | Riksdagen |
| faktapromemoria | Rikstermbanken | redogörelse från regeringen om viktigt EU-förslag | Riksdagen |
| fakultativ | Rikstermbanken | Frivillig, valfri. | Riksdagen |
| farled | Rikstermbanken | Omfattar i sin vidaste betydelse de vattenområden som sjöfarten använder. I allmänhet avses dock de vattenvägar som i sjökortet är markerade med heldragna svarta linjer. | Riksdagen |
| fasta redskap | Rikstermbanken | fiskebyggnad och fiskeredskap med ledarm, om redskapet är fastsatt vid bottnen eller stranden och avses stå kvar i mer än två dygn i följd | Riksdagen |
| fekunditet | Rikstermbanken | förmågan att alstra avkomma | Riksdagen |
| finansmakten | Rikstermbanken | rätten att bestämma hur statens tillgångar ska användas | Riksdagen |
| finansplan | Rikstermbanken | plan för den ekonomiska politiken och ekonomins utveckling | Riksdagen |
| fiske | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att fånga fritt levande fisk och skaldjur | Riksdagen |
| fiske för försäljning | Rikstermbanken | fiske för försäljning i havet och utmed kusterna är endast tillåtet för den som är yrkesfiskare eller fiskar med stöd av enskild fiskerätt och har fiskelicens | Riksdagen |
| fiske med aktiva redskap | Rikstermbanken | fiske med rörliga redskap (släpande trålar och vadredskap) | Riksdagen |
| fiske med passiva redskap | Rikstermbanken | fiske som sker med stillastående redskap i vattnet (burar och garn) | Riksdagen |
| fiskelicens | Rikstermbanken | licens för yrkesmässigt fiske i havet med fiskefartyg | Riksdagen |
| fiskerinäringen | Rikstermbanken | yrkesfisket, beredningsindustrin, vattenbruket och fisketurismen | Riksdagen |
| fiskerättigheter och fiskemöjligheter | Rikstermbanken | För att särskilja begreppet kvoter från de nationella fiskekvoterna brukar HaV använda begreppet fiskerättigheter när det är frågan om permanenta rättigheter och fiskemöjligheter när det är frågan om tillfälliga fiskemöjligheter under året. | Riksdagen |
| fiskmjöl | Rikstermbanken | mjöl till största del bestående av torkad, mald fisk | Riksdagen |
| folkomröstning | Rikstermbanken | omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta | Riksdagen |
| folkrörelse | Rikstermbanken | grupp med medlemmar från olika samhällsskikt | Riksdagen |
| folkstyre | Rikstermbanken | Folket utövar makt direkt eller genom ombud. Ledamöter är ett exempel på ombud för folket. Demokrati betyder folkstyre. | Riksdagen |
| framställning framst. |
Rikstermbanken | förslag till riksdagen från vissa riksdagsorgan | Riksdagen |
| fristående motion | Rikstermbanken | motion som inte har samband med något annat ärende | Riksdagen |
| fråga | Rikstermbanken | ledamots begäran om upplysningar från ett statsråd | Riksdagen |
| frågeinstitut | Rikstermbanken | systemet för interpellationer och frågor | Riksdagen |
| frågestund | Rikstermbanken | tillfälle för ledamöterna att ställa frågor till olika statsråd | Riksdagen |
| fyraprocentsspärr | Rikstermbanken | gränsen för när ett parti kan komma in i riksdagen | Riksdagen |
| färjeregel | Rikstermbanken | En förare som medföljer ett fordon som transporteras med färja eller tåg, får avbryta en normal dygnsvila två gånger för att ägna dig åt andra aktiviteter som exempelvis köra ombord på eller köra av ett tåg eller färja. Ett sådant avbrott från dygnsviloperioden får dock inte överstiga 1 timme sammanlagt. Viloperioden ska i slutänden förlängas med tiden som avbrottet tog, så att den sammanlagda vilotiden uppgår till minst 11 eller 3 + 9 timmar. | Riksdagen |
| fånggröda | Rikstermbanken | växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syfte att ta upp växtnäring efter skörd av huvudgrödan | Riksdagen |
| följdmotion | Rikstermbanken | motion med anledning av ett förslag. | Riksdagen |
| förare | Rikstermbanken | den som kör fordonet eller den som följer med i tjänsten för att vid behov köra | Riksdagen |
| föredragande | Rikstermbanken | tjänsteman i utskottet | Riksdagen |
| föredragningslista dagordning |
Rikstermbanken | förteckning över alla ärenden som ska tas upp i kammaren | Riksdagen |
| föreskrift | Rikstermbanken | allmänt gällande regel | Riksdagen |
| författning | Rikstermbanken | dokument med rättsliga bestämmelser om hur ett land ska styras, hur de högsta statsorganen ska organiseras och hur deras verksamhet ska bedrivas | Riksdagen |
| författning | Rikstermbanken | Samlande beteckning för lagar, förordningar och andra föreskrifter utfärdade av myndigheter. | Riksdagen |
| förhandling | Rikstermbanken | domstolssammanträde där ett mål tas upp, behandlas och avgörs av domstol | Riksdagen |
| förordning | Rikstermbanken | bestämmelse som beslutas av regeringen | Riksdagen |
| förslagsrätt initiativrätt |
Rikstermbanken | rätten att lämna förslag till riksdagen | Riksdagen |
| förtroendevald | Rikstermbanken | person som valts för att utföra ett särskilt uppdrag | Riksdagen |
| förundersökning | Rikstermbanken | undersökning som ska inledas så snart det finns anledning anta att ett brott har begåtts som hör under allmänt åtal | Riksdagen |
| förundersökningssekretess | Rikstermbanken | Att uppgifterna i en förundersökning inte kan lämnas ut eftersom det skulle kunna skada utredningen. Det är åklagaren, i egenskap av förundersökningsledare, som fattar beslut om förundersökningssekretess. | Riksdagen |
| förvaltningsdomstol | Rikstermbanken | Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. | Riksdagen |
| förverkande | Rikstermbanken | omhändertagande av föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet | Riksdagen |
| förädlingsvärde GVA |
Rikstermbanken | den del av rörelseöverskottet som återstår när alla direkta kostnader har betalats | Riksdagen |
| god man | Rikstermbanken | Förtroendeman. Förekommer i olika sammanhang för att bevaka någons rätt, hjälpa den som inte själv kan sköta sina angelägenheter etc. | Riksdagen |
| gonader | Rikstermbanken | fiskens könskörtlar | Riksdagen |
| granskningsbetänkande | Rikstermbanken | Konstitutionsutskottets granskning av regeringens arbete | Riksdagen |
| grundlag | Rikstermbanken | regler för landets statsskick som står över andra lagar | Riksdagen |
| halogen | Rikstermbanken | Grupp av grundämnen i periodiska systemet; fluor, klor, brom, jod och astat. | Riksdagen |
| haloklin språngskiktet |
Rikstermbanken | det skikt som finns mellan vattenmassor med olika salthalt | Riksdagen |
| handling | Rikstermbanken | text, bild eller upptagning som visas via tekniskt hjälpmedel | Riksdagen |
| handling | Rikstermbanken | varje framställning i skrift, bild eller upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel | Riksdagen |
| heltidsekvivalent | Rikstermbanken | enhet för att kunna jämföra arbetsbelastning | Riksdagen |
| hemställan | Rikstermbanken | Äldre benämning på ett förslag till riksdagsbeslut. En hemställan innebär ett formellt yrkande i propositioner, motioner, utskottsbetänkanden m.m. | Riksdagen |
| huvudförhandling | Rikstermbanken | förhandling i allmän domstol där målet gås igenom och vittnesmål m.m. tas upp | Riksdagen |
| hydrografi | Rikstermbanken | den fysiska karakteristiken av vatten och angränsande landområden | Riksdagen |
| hydrologi | Rikstermbanken | läran om vattnet på jordens landområden | Riksdagen |
| hämtning | Rikstermbanken | Polisen kan under vissa förutsättningar hämta en person med tvång, t.ex. till förhör och rättegångsförhandling. | Riksdagen |
| Ices Internationella havsforskningsrådet |
Rikstermbanken | Ett mellanstatligt organ som bildades 1902 för att bedriva och samordna forskning om det marina ekosystemet i Nordatlanten. Ices ger råd till regeringar och regionala fiskeriorganisationer, däribland EU. | Riksdagen |
| individuella överförbara fångstkvoter ITQ |
Rikstermbanken | Riksdagen | |
| inhibition | Rikstermbanken | Inhibitionsbeslut (inhibera = ställa in). Ett beslut av en högre instans att ett beslut av en lägre instans inte får verkställas. Inhibitionen innebär inte att beslutet upphävs. | Riksdagen |
| instämmande | Rikstermbanken | Att visa att man håller med föregående talare. Genom att reda sig upp under en debatt i kammaren kan en ledamot uttrycka att han eller hon är av samma åsikt som en ledamot som just avslutat sitt anförande. Instämmandet noteras i protokollet. | Riksdagen |
| interimistiskt | Rikstermbanken | som ska gälla till dess frågan slutgiltigt avgörs | Riksdagen |
| interpellation | Rikstermbanken | skriftlig fråga till ett statsråd | Riksdagen |
| jungfrutal | Rikstermbanken | en ledamots första anförande i kammaren | Riksdagen |
| justering | Rikstermbanken | slutligt godkännande av ett dokument | Riksdagen |
| juvenil | Rikstermbanken | ung | Riksdagen |
| jäv | Rikstermbanken | partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller som ledamot i en nämnd | Riksdagen |
| kammaren | Rikstermbanken | Riksdagens sammanträdeslokal. Kammaren kallas också plenisalen. | Riksdagen |
| kammaren | Rikstermbanken | riksdagsledamöterna samlade till sammanträde (plenum) | Riksdagen |
| kammarkansliet | Rikstermbanken | Enhet inom Riksdagsförvaltningen. Kammarkansliet planerar och förbereder kammarens arbete och sammanträden samt ansvarar för riksdagens protokoll. | Riksdagen |
| kammarsammanträde | Rikstermbanken | sammanträde i riksdagens plenisal, kammaren | Riksdagen |
| kammarsekreterare | Rikstermbanken | person som biträder talmannen i kammaren | Riksdagen |
| katadrom | Rikstermbanken | art som vandrar från sött till salt vatten för att leka | Riksdagen |
| kilowatt | Rikstermbanken | enhet som används för att mäta motorstyrka/maskinstyrka | Riksdagen |
| kilowattdagar | Rikstermbanken | Används ofta som ett mått på fiskeansträngning. Beräknas som produkten av ett fartygs motorstyrka och antal dagar till sjöss. | Riksdagen |
| klagande | Rikstermbanken | den som överklagar en domstols beslut till högre instans | Riksdagen |
| koalitionsregering | Rikstermbanken | regering som består av två eller flera politiska partier | Riksdagen |
| kommittéberättelse | Rikstermbanken | årlig redovisning av regeringens utredningar och kommittéer. | Riksdagen |
| kommunfullmäktige | Rikstermbanken | högsta beslutande organ i en kommun | Riksdagen |
| kompromiss | Rikstermbanken | överenskommelse där alla parter har fått göra eftergifter | Riksdagen |
| konkurrens | Rikstermbanken | Då två eller fler individer tävlar om samma resurs (föda, boplatser, etc.) | Riksdagen |
| konselj | Rikstermbanken | regeringssammanträde som leds av statschefen (kungen) | Riksdagen |
| konstitutionella | Rikstermbanken | Grundlagsenliga. | Riksdagen |
| kontinentalsockeln shelfen |
Rikstermbanken | landmassans fortsättning ut i havet som täcks av de förhållandevis grunda kusthaven | Riksdagen |
| kontraproposition | Rikstermbanken | motförslag till huvudförslaget i en omröstning (votering) | Riksdagen |
| kontrollmakten | Rikstermbanken | Riksdagens granskning och kontroll av bl.a. regeringen | Riksdagen |
| korruption | Rikstermbanken | När någon missbrukar sin ställning och vinner på det. Att ta mutor är ett exempel på korruption. | Riksdagen |
| krigsdelegationen | Rikstermbanken | delegation bestående av talmannen och femtio andra riksdagsledamöter som kan ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara | Riksdagen |
| kroppsbesiktning | Rikstermbanken | undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov | Riksdagen |
| kroppsvisitation | Rikstermbanken | undersökning av en persons kläder och av vad han har på sig eller med sig | Riksdagen |
| kustkvot | Rikstermbanken | fiske får bedrivas inom det småskaliga pelagiska fisket i Östersjön och Västerhavet om det bedrivs med mindre vadredskap, med passiva redskap eller med trål på fartyg under 12 meter (det sistnämnda gäller endast Östersjön) | Riksdagen |
| kvarstad | Rikstermbanken | Kvarstad är en tillfällig åtgärd som beslutas av domstol. Det innebär att egendom tas som säkerhet för en viss skuld i avvaktan på dom. | Riksdagen |
| kvittning | Rikstermbanken | system som används vid omröstningar när ledamöter är borta. | Riksdagen |
| kvoterade arter | Rikstermbanken | arter som har en fastställd kvot som får fiskas upp genom svenskt yrkesfiske | Riksdagen |
| kvällsplenum | Rikstermbanken | sammanträde i kammaren efter kl. 19.00 | Riksdagen |
| körperiod | Rikstermbanken | den sammanlagda körtiden från det att föraren börjar köra efter en viloperiod eller en rast till dess att föraren tar en viloperiod eller en rast | Riksdagen |
| körtid | Rikstermbanken | tid som registreras som körning i färdskrivaren eller manuellt av föraren då utrustningen tillfälligt är ur funktion | Riksdagen |
| lag | Rikstermbanken | föreskrift av generell karaktär som beslutas av riksdagen | Riksdagen |
| laga kraft | Rikstermbanken | En dom eller ett beslut vinner laga kraft när domen eller beslutet inte längre kan överklagas. Det innebär också att domen kan verkställas. | Riksdagen |
| laglighetsprövning | Rikstermbanken | överklagande av en kommuns eller ett landstings beslut | Riksdagen |
| lagrum | Rikstermbanken | Motsvarar en regel i lagtext. Oftast avses en lagparagraf. | Riksdagen |
| Lagrådet | Rikstermbanken | Statligt organ som kan ge sina synpunkter på lagförslag. Lagrådet har i uppgift att yttra sig om regeringen eller något av riksdagens utskott begär det. Regeringen ska i princip lämna alla viktigare lagförslag till Lagrådet för yttrande innan en proposition läggs fram för riksdagen; yttrandet finns då med i propositionen. Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. | Riksdagen |
| lagrådsremiss | Rikstermbanken | lagförslag som skickats till Lagrådet för synpunkter | Riksdagen |
| landad vikt | Rikstermbanken | Omräkning från landad vikt till levande vikt görs med hänsyn till att rensning och ibland även viss beredning sker ombord i fiskefartygen innan fisken landas för försäljning. Fångsterna landas vanligtvis samma dag som de tagits ur havet. | Riksdagen |
| landstingsfullmäktige | Rikstermbanken | Landstingets högsta beslutande organ. Väljs direkt av medborgarna vart fjärde år, precis som riksdagen. | Riksdagen |
| ledamot | Rikstermbanken | medlem av en avgränsad grupp som ofta har beslutsrätt | Riksdagen |
| legalitetsprincipen | Rikstermbanken | rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen | Riksdagen |
| lekperiod | Rikstermbanken | den period under vilken en viss art fortplantar sig | Riksdagen |
| livsmedelsproduktion | Rikstermbanken | Sammanfattningsbegrepp för både livsmedelsförädling och slakt, dvs. den förädling som görs i ledet efter primärproduktionen. | Riksdagen |
| livsstadium | Rikstermbanken | period under en individs liv, t.ex. yngelstadiet | Riksdagen |
| LOB lagen om omhändertagande av berusade personer |
Rikstermbanken | En person som är så påverkad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, eller utgör en fara för sig själv eller andra, kan omhändertas av polisen. | Riksdagen |
| lotteririksdagen | Rikstermbanken | Perioden 1974--1975/76 då två block hade lika många mandat. Då rådde jämviktsriksdag. Riksdagen hade 350 ledamöter, och det socialistiska och det borgerliga blocket hade vardera 175 mandat. Många beslut fick därför fattas med lottens hjälp. Från och med 1976/77 är antalet ledamöter i riksdagen 349. Även reglerna om lottning är ändrade. | Riksdagen |
| lottning | Rikstermbanken | metod för att avgöra ärenden när rösterna fördelats jämnt | Riksdagen |
| LUL lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare |
Rikstermbanken | Lagen behandlar hur polis, åklagare och domstolar ska handlägga ärenden där den misstänkta personen är under 21 år. För ungdomar under 18 år finns bland annat begränsningar i hur länge man får vara frihetsberövad och krav på att utredningen ska bedrivas snabbt. | Riksdagen |
| LVM lag om vård av missbrukare i vissa fall |
Rikstermbanken | Lagen kompletterar socialtjänstlagen och ger möjlighet till tvångsåtgärder mot missbrukare. | Riksdagen |
| LVU lag om vård av unga, lag om vård av unga. |
Rikstermbanken | Lagen gäller ungdomar under 21 år. LVU ger samhället rätt att i vissa fall ingripa med tvång, dvs. utan samtycke från ungdomarna eller deras föräldrar. | Riksdagen |
| majoritet | Rikstermbanken | De flesta av de som röstar. Ofta används majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner. | Riksdagen |
| majoritetssida | Rikstermbanken | det eller de partier som tillsammans bildar majoritet | Riksdagen |
| maktmissbruk | Rikstermbanken | Att använda sin makt på fel sätt. Särskilt av myndighet mot någon som är maktlös. | Riksdagen |
| mandat riksdagsmandat |
Rikstermbanken | uppdraget att vara riksdagsledamot | Riksdagen |
| marint skräp | Rikstermbanken | av människan framställda eller processade solida föremål, som är persistenta mot nedbrytning och som, medvetet eller omedvetet, kastats eller övergivits på stränder och i den marina miljön | Riksdagen |
| maximal hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | det största möjliga uttag som långsiktigt kan göras ur ett visst bestånd under rådande miljöförhållanden och selektivitet i fiske utan att beståndet skadas | Riksdagen |
| meddelarfrihet | Rikstermbanken | Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet för myndigheten att försöka efterforska källor. | Riksdagen |
| mened | Rikstermbanken | brott som innebär att någon medvetet ljuger under ed, exempelvis vid ett vittnesförhör | Riksdagen |
| minister | Rikstermbanken | Benämning på statsråd. | Riksdagen |
| minoritetsregering | Rikstermbanken | regering som saknar egen majoritet i parlamentet | Riksdagen |
| minoritetsrätt | Rikstermbanken | Minoritetens rätt att driva igenom beslut eller åtgärder. Rätten kan gälla en minoritet av riksdagens eller ett utskotts ledamöter. Bland annat kan en tredjedel av riksdagsledamöterna besluta att ett ärende ska återförvisas till ett utskott för ny behandling och att folkomröstning ska anordnas i en grundlagsfråga. På begäran av tio ledamöter ska ett lagförslag om begränsningar i en grundlagsstadgad rättighet vila i tolv månader (om det inte antas direkt med 5/6 majoritet). Fem av ledamöterna i ett utskott kan begära att utskottet ska hämta in upplysningar eller att Lagrådet ska höras i en viss fråga. Minoriteten i utskott får också reservera sig mot eller göra ett särskilt yttrande till majoritetens förslag i ett utskottsbetänkande. 115 av ledamöterna kan begära att kammaren ska sammanträda under ett uppehåll i arbetet. | Riksdagen |
| misstroendeförklaring | Rikstermbanken | uttalande om att ett statsråd saknar riksdagens förtroende | Riksdagen |
| monarki | Rikstermbanken | styrelsesätt där en kung, drottning eller kejsare är statschef | Riksdagen |
| monopol | Rikstermbanken | makt att utöva viss verksamhet utan konkurrens av andra | Riksdagen |
| motion | Rikstermbanken | förslag till riksdagen från en eller flera ledamöter | Riksdagen |
| motionsrätt | Rikstermbanken | varje ledamots rätt att lämna förslag till riksdagen | Riksdagen |
| motionstid | Rikstermbanken | period då ledamöterna kan lämna motioner till riksdagen | Riksdagen |
| MPA | Rikstermbanken | marina skyddade områden | Riksdagen |
| multibemanning | Rikstermbanken | bemanning av ett fordon där minst två förare följer med fordonet för att köra det | Riksdagen |
| myndighet | Rikstermbanken | En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Ett exempel på en myndighet är polisen och Försäkringskassan. | Riksdagen |
| myndighet | Rikstermbanken | varje offentligt organ som inte är en beslutande politisk församling | Riksdagen |
| målart | Rikstermbanken | den art som man riktar sitt fiske efter | Riksdagen |
| målsägande | Rikstermbanken | den som utsatts för ett brott | Riksdagen |
| målsägandebiträde | Rikstermbanken | person (oftast en jurist) som ska hjälpa och stödja målsäganden i ett brottmål | Riksdagen |
| nationellt besöksorgan NPM |
Rikstermbanken | organ för att förebygga att frihetsberövade inte utsätts för grym, omänsklig, eller annan förnedrande behandling | Riksdagen |
| nettoförädlingsvärde | Rikstermbanken | Riksdagen | |
| Nordiska rådets svenska delegation | Rikstermbanken | Sveriges representation i Nordiska rådet. Riksdagen väljer inom sig 20 ledamöter och lika många suppleanter vilka utgör den svenska delegationen. | Riksdagen |
| nöjdförklaring | Rikstermbanken | Nöjdförklaring kan lämnas av den som dömts till fängelse eller villkorlig dom och innebär att den dömde förklarar att han avstår från att överklaga domen. Påföljden kan då omedelbart verkställas. | Riksdagen |
| offentlig försvarare | Rikstermbanken | En offentlig försvarare, i de flesta fall en advokat, förordnas av domstolen. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål. En sådan försvarare kan förordnas om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkte är mycket ung. | Riksdagen |
| offentlig handling | Rikstermbanken | handling är offentlig om den är att betrakta som en allmän handling och den inte omfattas av sekretess | Riksdagen |
| offentlig rätt | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet. | Riksdagen |
| offentlighetsprincipen | Rikstermbanken | Allas rätt att ta del av allmänna handlingar. Alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar i enlighet med tryckfrihetsförordningen. | Riksdagen |
| offentlighetsprincipen | Rikstermbanken | Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol. | Riksdagen |
| offentligt biträde | Rikstermbanken | juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, dvs. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen | Riksdagen |
| Opcat | Rikstermbanken | Opcat är det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr som Sverige sedan 2005 har varit ansluten till. | Riksdagen |
| opinionsbildning | Rikstermbanken | försök att påverka åsikterna hos en större grupp | Riksdagen |
| opposition | Rikstermbanken | Att visa att man har en åsikt som avviker. | Riksdagen |
| opposition | Rikstermbanken | I riksdagen är oppositionen de partier som inte tillhör majoritetssidan | Riksdagen |
| organisationsfrihet föreningsfrihet |
Rikstermbanken | rätten att bilda och tillhöra organisationer men även rätten att stå utanför | Riksdagen |
| OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa |
Rikstermbanken | Riksdagen väljer inom sig 8 ledamöter som utgör den svenska delegationen till organisationen. | Riksdagen |
| parlament | Rikstermbanken | ett lands lagstiftande församling | Riksdagen |
| parlamentarism | Rikstermbanken | Regeringen är beroende av ett folkvalt parlaments stöd. Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet, har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. | Riksdagen |
| part | Rikstermbanken | person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga som klagande, sökande eller motpart | Riksdagen |
| partibeteckning | Rikstermbanken | benämningen på ett parti som står på valsedlarna | Riksdagen |
| partigrupp | Rikstermbanken | ledamöter i riksdagen med samma partibeteckning | Riksdagen |
| partikansli | Rikstermbanken | partigruppens kansli | Riksdagen |
| partistöd | Rikstermbanken | ekonomiskt bidrag som partigrupperna får | Riksdagen |
| partsinsyn | Rikstermbanken | Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess. | Riksdagen |
| pelagiska systemet | Rikstermbanken | De fartyg som ingår i det pelagiska systemet är de som har fått individuell tilldelning av pelagiska fiskerättigheter, vilken är överlåtbar. | Riksdagen |
| pelagiskt fiske | Rikstermbanken | fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis | Riksdagen |
| personlig fiskelicens | Rikstermbanken | licens för yrkesmässigt fiske utan fiskefartyg i havet samt för yrkesmässigt fiske i de fem stora sjöarna och övriga inlandsvatten | Riksdagen |
| personröst | Rikstermbanken | röst på en särskild kandidat för ett parti i allmänt val | Riksdagen |
| plankton | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för de växt- och djurplankton som svävar fritt i vatten och hav. | Riksdagen |
| plenifritt | Rikstermbanken | dag eller period då kammaren inte sammanträder | Riksdagen |
| politik | Rikstermbanken | verksamhet som går ut på att vilja påverka samhället | Riksdagen |
| politiker | Rikstermbanken | person som ägnar sig åt politik | Riksdagen |
| politisk sekreterare | Rikstermbanken | person som hjälper en politiker i arbetet | Riksdagen |
| politiskt sakkunnig | Rikstermbanken | person som hjälper ett statsråd i arbetet | Riksdagen |
| predation | Rikstermbanken | Att äta andra djur. | Riksdagen |
| predator | Rikstermbanken | djur som äter andra djur | Riksdagen |
| prejudikat | Rikstermbanken | avgörande från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen i en viss rättsfråga | Riksdagen |
| preskription | Rikstermbanken | Preskription kan ske i både brottmål och tvistemål. För brottmål handlar det om att straff inte får dömas ut om det gått lång tid sedan brottet begåtts. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid. | Riksdagen |
| primärproduktion | Rikstermbanken | omvandling av solenergi, koldioxid och vatten till sammansatta kolhydrater | Riksdagen |
| proportionalitetsprincipen | Rikstermbanken | Den allmänna principen att myndigheterna inte får använda mer ingripande åtgärder än som krävs med hänsyn till ändamålet. Det ska finnas en rimlig balans mellan medel och mål. | Riksdagen |
| proportionell | Rikstermbanken | Varierande värde, står i bestämd relation till något annat. Om t.ex. ett parti får fördubblat antal röster så får partiet också fördubblat antal ledamöter. | Riksdagen |
| proposition | Rikstermbanken | förslag från regeringen till riksdagen | Riksdagen |
| propositionsförteckning | Rikstermbanken | förteckning över regeringens kommande propositioner | Riksdagen |
| propositionstid | Rikstermbanken | tidpunkt då en proposition senast får lämnas till riksdagen | Riksdagen |
| propositionsvägran | Rikstermbanken | När talmannen vägrar tillåta en begäran om riksdagsbeslut. Talmannens kan vägra att tillåta ett yrkande som han eller hon anser strida mot en bestämmelse i en grundlag eller i riksdagsordningen. Om kammaren ändå begär att yrkandet ska få framställas får konstitutionsutskottet avgöra saken. | Riksdagen |
| protokoll | Rikstermbanken | uppteckning av vad som sagts och beslutats i kammaren | Riksdagen |
| punktlinje | Rikstermbanken | linje som består av punkter | Riksdagen |
| ram | Rikstermbanken | beloppsram för utgifter eller inkomster i statsbudgeten | Riksdagen |
| rambeslutsmodell | Rikstermbanken | beslutsordning när regeringens budgetproposition behandlas | Riksdagen |
| rast | Rikstermbanken | tid avsedd endast för återhämtning i samband med en körperiod | Riksdagen |
| recipient | Rikstermbanken | miljö i anslutning till utsläppskälla | Riksdagen |
| recipientkontrollprogram | Rikstermbanken | övervakningsprogram för miljön (recipienten) i anslutning till utsläppskälla | Riksdagen |
| redicivfara | Rikstermbanken | risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning | Riksdagen |
| redogörelse | Rikstermbanken | rapport från regeringen eller ett riksdagsorgan | Riksdagen |
| regeringen | Rikstermbanken | den myndighet som styr Sverige | Riksdagen |
| regeringens skrivelse | Rikstermbanken | skriftligt meddelande från regeringen till riksdagen | Riksdagen |
| regeringsformen | Rikstermbanken | grundlag som innehåller principerna för statsskicket | Riksdagen |
| regeringsförklaring | Rikstermbanken | statsministerns presentation av regeringens politik | Riksdagen |
| Regeringskansliet | Rikstermbanken | Myndighet som hjälper regeringen i dess arbete. Regeringskansliet förbereder regeringens ärenden och bistår i övrigt regeringen. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen och tolv departement samt en förvaltningsavdelning. Statsministern är chef för Regeringskansliet. | Riksdagen |
| regeringsprotokoll | Rikstermbanken | protokoll över fattade beslut vid ett regeringssammanträde | Riksdagen |
| regeringsskifte | Rikstermbanken | När en regering avgår och ersätts av en ny. Regeringsskiftet sker formellt i en konselj. Dessförinnan ska den nye statsministern ha presenterat regeringens sammansättning i riksdagen och avgett en regeringsförklaring. | Riksdagen |
| registrator | Rikstermbanken | tjänsteman som registrerar inkommande ärenden och fördelar ärendena till rätt avdelning | Riksdagen |
| rekryter | Rikstermbanken | den mängd fiskungar som överlever tills de är stora nog att fångas i fisket | Riksdagen |
| religionsfrihet | Rikstermbanken | rätten att tillhöra vilken religion man vill | Riksdagen |
| remiss | Rikstermbanken | begäran om att få synpunkter på ett förslag | Riksdagen |
| remissdebatt | Rikstermbanken | debatt då riksdagen skickar ett ärende till ett utskott | Riksdagen |
| replik genmäle |
Rikstermbanken | anförande för att kommentera föregående talares anförande | Riksdagen |
| representativ demokrati indirekt demokrati |
Rikstermbanken | Medborgarna väljer representanter som fattar besluten. | Riksdagen |
| republik | Rikstermbanken | styrelsesätt där statschefen väljs av folket | Riksdagen |
| reservation | Rikstermbanken | Att uttrycka en avvikande mening i form av ett motförslag. En ledamot kan i ett utskott markera att han eller hon inte instämmer i majoritetens förslag genom att reservera sig. Reservationen tas med i utskottets betänkande. | Riksdagen |
| restid till annat ställe än ordinarie arbetsplats | Rikstermbanken | restid för att ta över ett fordon, som omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna, på annan plats än vid den ordinarie stationeringsorten ska, om ett fordon används som inte omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna, noteras som annat arbete på diagrambladet, på en utskriftsremsa eller föras in i förarkortet genom användning av funktionen manuell inmatning i den digitala färdskrivaren | Riksdagen |
| Riksbanken | Rikstermbanken | Sveriges centralbank som har ansvar för penningpolitiken. Banken har också rätten att ge ut sedlar och mynt. Riksbanken är en myndighet under riksdagen och leds av en direktion, som består av sex ledamöter med riksbankschefen i spetsen. Direktionen utses av riksbanksfullmäktige. | Riksdagen |
| riksbanksfullmäktige | Rikstermbanken | Riksdagens ombud som kontrollerar Riksbanken. Ombuden har valts av riksdagen för att utöva insyn i och kontroll av Riksbankens verksamhet. Riksbanken har elva fullmäktige. | Riksdagen |
| riksdagen | Rikstermbanken | Sveriges högsta beslutande organ som valts av folket | Riksdagen |
| riksdagens myndigheter | Rikstermbanken | Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudmän och Riksrevisionen. | Riksdagen |
| Riksdagens ombudsmän Justitieombudsmannen |
Rikstermbanken | Myndighet som övervakar andra myndigheter. JO ska övervaka att domstolar och förvaltningsmyndigheter följer lagar och andra föreskrifter och även i övrigt uppfyller sina skyldigheter. Enskilda kan vända sig till JO när de anser sig felaktigt behandlade av myndigheterna. Riksdagens ombudsmän är fyra till antalet, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän, som alla utses av riksdagen. Var och en svarar för tillsynen inom sitt eget ansvarsområde. Justitieombudsmannen [är ] den vanliga benämningen på Riksdagens ombudsmän. | Riksdagen |
| riksdagsdirektör | Rikstermbanken | chef för riksdagens förvaltning | Riksdagen |
| Riksdagsförvaltningen | Rikstermbanken | Myndighet som ska underlätta riksdagens arbete. Riksdagsförvaltningen är förvaltningsmyndighet för riksdagen. Riksdagsförvaltningens organisation består av ledningsstaben, kammarkansliet, utskottsavdelningen, administrativa avdelningen, serviceavdelningen, it-avdelningen och kommunikationsavdelningen. Verksamheten leds av riksdagsstyrelsen, och chef för Riksdagsförvaltningen är riksdagsdirektören. | Riksdagen |
| riksdagsordningen | Rikstermbanken | Lag om hur riksdagen ska arbeta. Lagen (från 1974) innehåller bestämmelser om hur riksdagen ska vara organiserad och hur arbetet ska gå till. De grundläggande reglerna för riksdagen finns i regeringsformen, valen till riksdagen regleras i vallagen, och i riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagsarbetet. Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag och är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. En huvudbestämmelse kan ändras endast som grundlag eller med kvalificerad majoritet. En tilläggsbestämmelse ändras som vanlig lag. | Riksdagen |
| riksdagsorgan | Rikstermbanken | utskott eller annan vald grupp inom riksdagen | Riksdagen |
| riksdagsskrivelse | Rikstermbanken | meddelande från riksdagen, vanligen till regeringen | Riksdagen |
| riksdagsstyrelsen | Rikstermbanken | riksdagens högsta ledningsorgan | Riksdagen |
| riksdagstrycket | Rikstermbanken | dokument som riksdagen ger ut i tryck och elektroniskt | Riksdagen |
| riksdagsval ordinarie val |
Rikstermbanken | Ordinarie val till riksdagen äger rum vart fjärde år. Valen hålls den andra söndagen i september. Mellan ordinarie val kan extra val utlysas av regeringen. | Riksdagen |
| riksföreståndare | Rikstermbanken | Träder in som statschef om kung eller drottning inte finns. Riksföreståndaren fullgör tillsvidare statschefens uppgifter om kungahuset skulle dö ut eller om kungen dör eller avgår och tronföljaren ännu inte fyllt 18 år. Riksföreståndaren utses av riksdagen. Om statschefen på grund av t.ex. sjukdom eller utrikes resa inte kan fullgöra sina uppgifter är det en medlem av kungahuset som enligt gällande tronföljd går in som tillfällig riksföreståndare. Om det inte finns någon behörig person som kan tjänstgöra förordnas riksdagens talman att tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare. | Riksdagen |
| riksmöte riksdagsår |
Rikstermbanken | riksdagens arbetsår | Riksdagen |
| riksrevision | Rikstermbanken | granskning av om staten använder sina tillgångar effektivt | Riksdagen |
| Riksrevisionen | Rikstermbanken | En myndighet under riksdagen som 2003 ersatte Riksdagens revisorer och det statliga Riksrevisionsverket. Den nya myndigheten ska granska den verksamhet som bedrivs av staten. Granskningen syftar främst till att statens tillgångar ska utnyttjas effektivt. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som utses av riksdagen. | Riksdagen |
| rättegångsombud | Rikstermbanken | person som fått rättegångsfullmakt av part att föra dennes talan i rättegång | Riksdagen |
| rättskraft | Rikstermbanken | En sak har fått sin slutgiltiga prövning och kan inte tas upp på nytt. | Riksdagen |
| rättspsykiatrisk undersökning | Rikstermbanken | psykiatrisk undersökning av en misstänkt persons psykiska hälsa | Riksdagen |
| rättspsykiatrisk vård | Rikstermbanken | En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå. | Riksdagen |
| rörliga redskap | Rikstermbanken | alla redskap som inte är fasta redskap | Riksdagen |
| röstförklaring | Rikstermbanken | motivering för hur ett parti kommer att rösta | Riksdagen |
| sammansatt utskott | Rikstermbanken | tillfälligt utskott med representanter för flera utskott | Riksdagen |
| sekretess | Rikstermbanken | förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling | Riksdagen |
| selektiv predator | Rikstermbanken | predator som endast äter en viss typ av byte | Riksdagen |
| sjöterritorium | Rikstermbanken | Utgörs av vattnet både innanför (inre vatten) samt maximalt 12 nautiska mil utanför baslinjen (territorialhavet), se även definitionen för baslinje. | Riksdagen |
| skriva av | Rikstermbanken | Ett ärende skrivs av när JO beslutar att inte gå vidare med ärendet. Det finns många olika skäl till avskrivning. | Riksdagen |
| sludge | Rikstermbanken | oanvändbara oljerester som ursprungligen kommer från fartygens maskinrum | Riksdagen |
| sluten omröstning | Rikstermbanken | omröstning där det inte syns hur man har röstat | Riksdagen |
| smolt | Rikstermbanken | Livsstadium hos lax. | Riksdagen |
| småskalig | Rikstermbanken | Begreppet ”småskalig” kan definieras på olika sätt, t.ex. genom antalet anställda, verksamhetens omfattning eller genom omsättningens storlek. Definitionen kan även skilja sig mellan olika produkter. Ibland betonas även att produktionen är hantverksmässig eller att den är lokal. I denna uppföljning används begreppet ”småskalig” huvudsakligen som beteckning för företag med mindre än 50 anställda, i första hand mikroföretag med färre än 10 anställda. | Riksdagen |
| sovplats | Rikstermbanken | Förarna kan ta dygnsvila och reducerad veckovila i fordonet om detta står stilla och har en ändamålsenlig sovmöjlighet för varje förare. | Riksdagen |
| spörsmål | Rikstermbanken | Sammanfattande namn på frågor och interpellationer. | Riksdagen |
| Statens offentliga utredningar | Rikstermbanken | Riksdagen | |
| statsbudget budget |
Rikstermbanken | plan för statens utgifter och inkomster under ett budgetår | Riksdagen |
| statschef | Rikstermbanken | den högste företrädaren för ett land | Riksdagen |
| statsmakt | Rikstermbanken | Riksdagen, regeringen och media brukar kallas statsmakter. Man brukar tala om riksdagen som den första statsmakten, regeringen som den andra och medierna som den tredje statsmakten som granskar de övriga två. | Riksdagen |
| statsminister | Rikstermbanken | Leder regeringen och är chef för Regeringskansliet. Statsministern leder regeringens arbete och är ordförande vid regeringens sammanträden. Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Han eller hon avgår på eget initiativ eller efter en misstroendeförklaring. Om statsministern avgår, måste hela regeringen avgå. | Riksdagen |
| statsråd minister |
Rikstermbanken | ledamot av regeringen | Riksdagen |
| Statsrådsberedningen | Rikstermbanken | Enhet i Regeringskansliet. Statsrådsberedningen samordnar myndighetens arbete. Statsministern är chef för Statsrådsberedningen. | Riksdagen |
| statsskick | Rikstermbanken | Olika sätt att styra ett land. | Riksdagen |
| stängda dörrar | Rikstermbanken | Att t.ex. ett sammanträde inte är öppet för allmänheten. Kammarens sammanträden är öppna för allmänheten, medan utskottens sammanträden hålls inom stängda dörrar. Utskottens utfrågningar kan däremot vara offentliga. | Riksdagen |
| subsidiaritetsprincipen närhetsprincipen |
Rikstermbanken | EU-princip för på vilken nivå beslut ska fattas. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Principen kallas även närhetsprincipen. Principen används på de områden där både Europeiska unionen och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. Med Lissabonfördraget infördes att riksdagen, i likhet med andra parlament, får granska subsidiaritetsprincipens tillämpning i vissa av EU:s lagförslag. | Riksdagen |
| successionsordningen | Rikstermbanken | Grundlag med bestämmelser om hur Sveriges tron ska ärvas. Successionsordningen är numera den äldsta (1810) av Sveriges fyra grundlagar. | Riksdagen |
| suppleant | Rikstermbanken | ersättare för en ordinarie ledamot i ett riksdagsorgan | Riksdagen |
| Svensk författningssamling | Rikstermbanken | Serie där regeringen publicerar lagar och föreskrifter. Lagarna och föreskrifterna har beslutats av riksdagen eller regeringen. | Riksdagen |
| synergieffekt | Rikstermbanken | den samlade verkan är större än den hos de ingående delarna var för sig | Riksdagen |
| systematiserande kunskapsöversikt | Rikstermbanken | Den systematiska kunskapsöversikten är central inom evidensbaserat arbete. Den består av en sammanvägning av resultaten från ett stort antal studier av god kvalitet. Syftet är bl.a. att kunna visa på nyttan eller effekterna av olika insatser och åtgärder genom att besvara frågor som: Vad fungerar? Vad fungerar inte? Vad vet vi för lite om? | Riksdagen |
| särskild debatt aktuell debatt |
Rikstermbanken | Debatt som begärts av en eller flera partigrupper. Debatten behandlar ett särskilt ämne, ofta med anledning av en aktuell händelse. Ett statsråd och högst en företrädare för varje parti deltar i debatten. Debattreglerna bestäms inför varje särskild debatt. | Riksdagen |
| särskilt anordnad debatt | Rikstermbanken | debatt i riksdagens kammare som inte leder till beslut | Riksdagen |
| särskilt yttrande | Rikstermbanken | anmärkning av en ledamot i ett utskottsbetänkande | Riksdagen |
| TAC | Rikstermbanken | totalt tillåten fiskfångst | Riksdagen |
| talarlista | Rikstermbanken | förteckning över anmälda talare vid en debatt i kammaren | Riksdagen |
| talarordning | Rikstermbanken | ordningen mellan talarna i en debatt i kammaren | Riksdagen |
| talman | Rikstermbanken | Riksdagens främste företrädare, leder riksdagens arbete. En talman och tre vice talmän väljs av riksdagen för varje valperiod. Talmannen leder riksdagens arbete, kammarens sammanträden och utvecklingen av riksdagens arbetsformer, representerar riksdagen i Sverige och internationellt och är ordförande i riksdagsstyrelsen. Han eller hon föreslår statsminister vid regeringsskifte och kan träda in som tillfällig riksföreståndare. Talmannen måste vara neutral och får inte delta i debatter eller beslut i sakfrågor. En ersättare utövar uppdraget som ledamot. De vice talmännen deltar däremot i riksdagsarbetet på samma villkor som övriga ledamöter och får debattera och rösta. När de är ordförande i kammaren får de emellertid inte delta i överläggningarna. | Riksdagen |
| TBT tributyltenn |
Rikstermbanken | En mycket giftig förening som har använts i båtbottenfärg för att motverka att djur och växter fäster på skrovet, en s.k. antifoulingsubstans. | Riksdagen |
| tillfälligt utskott | Rikstermbanken | utskott som riksdagen tillsätter under en valperiod | Riksdagen |
| tillgänglighet | Rikstermbanken | tid då föraren är tillgänglig men inte utför arbete | Riksdagen |
| tillkännagivande | Rikstermbanken | beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt | Riksdagen |
| total tillåten fångstmängd TAC |
Rikstermbanken | fångstbegränsning uttryckt i ton eller antal som bestäms för de fiskbestånd som har högst kommersiellt värde | Riksdagen |
| totalitär | Rikstermbanken | Att bara ett parti eller en organisation är tillåten. Totalitära stater präglas av att ett parti eller en organisation behärskar alla delar av samhällslivet. | Riksdagen |
| tredskodom | Rikstermbanken | Tredskodom kan meddelas när någon inte inkommer med svaromål eller inte kommer till en förhandling. När tredskodom meddelas mot någon förlorar denne målet, utan att prövning av sakfrågan har gjorts. Tredskodom kan endast meddelas i mål där förlikning är tillåten, d.v.s. inte i brottmål eller vårdnadsmål. Tredskodom förekommer inte i förvaltningsdomstol. | Riksdagen |
| tryckfrihet | Rikstermbanken | rätten att fritt uttrycka sina åsikter i text | Riksdagen |
| tryckfrihetsförordningen | Rikstermbanken | Grundlag som reglerar yttrandefriheten. En av Sveriges fyra grundlagar (från 1949). Reglerar bl.a. yttrandefriheten i tryckt skrift och rätten att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen). | Riksdagen |
| tvistemål | Rikstermbanken | Om två personer inte kommer överens uppstår en tvist. Kan de inte lösa tvisten själva kan tingsrätten avgöra tvisten. Det kallas för ett tvistemål. | Riksdagen |
| tvåkammarriksdag | Rikstermbanken | riksdag med en första och en andra kammare | Riksdagen |
| tvångsmedel | Rikstermbanken | åtgärder som används i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång vid misstanke om brott | Riksdagen |
| underlåta | Rikstermbanken | mot förväntan inte utföra viss handling | Riksdagen |
| uppehåll | Rikstermbanken | period under riksmöte då kammaren inte sammanträder | Riksdagen |
| upprop | Rikstermbanken | Ledamöterna ropas upp i den ordning de sitter i kammaren. Ett riksmöte inleds alltid med namnupprop. Om voteringsapparaten inte kan användas vid rösträkning i samband med en omröstning i kammaren görs rösträkningen genom upprop. Val med slutna sedlar sker också genom upprop. | Riksdagen |
| uppskov | Rikstermbanken | Att riksdagen skjuter upp ett ärende till nästa valperiod. Riksdagen kan medge att ett ärende skjuts upp till det första riksmötet i påföljande valperiod, även om alla ärenden i princip ska avgöras under den valperiod då de väckts. Särskilda regler gäller för budgetfrågor, grundlagsärenden och sådana förslag som ska vila i 12 månader. | Riksdagen |
| utgiftsområden | Rikstermbanken | Indelningen av statens utgifter på statsbudgeten. Statsutgifterna hänförs till 27 utgiftsområden. Regeringen lämnar i sin budgetproposition förslag till hur utgifterna ska fördelas på de olika områdena. | Riksdagen |
| utgiftsram | Rikstermbanken | ram för utgifterna på varje utgiftsområde för ett budgetår | Riksdagen |
| utgiftstak | Rikstermbanken | högsta gräns för alla statliga utgifter under ett budgetår | Riksdagen |
| utkast | Rikstermbanken | den bifångst som slängs överbord | Riksdagen |
| utlåtande | Rikstermbanken | rapport från ett utskott med synpunkter på ett EU-förslag | Riksdagen |
| utrikesdebatt | Rikstermbanken | allmän debatt om utrikespolitiken som hålls varje år | Riksdagen |
| Utrikesnämnden | Rikstermbanken | Organ för samråd mellan regeringen och riksdagen. Regeringen ska underrätta och samråda med nämnden om viktigare utrikespolitiska frågor. Nämnden består av talmannen och nio andra riksdagsledamöter. Ordförande vid nämndens sammanträden är statschefen (kungen). | Riksdagen |
| utskott | Rikstermbanken | organ som förbereder ärenden som riksdagen ska besluta om | Riksdagen |
| utskottsinitiativ | Rikstermbanken | förslag som ett utskott på eget initiativ för fram | Riksdagen |
| utskottssammanträde | Rikstermbanken | möte med ett utskott | Riksdagen |
| utskottsutfrågning utfrågning, hearing |
Rikstermbanken | utfrågning med experter som ett utskott ordnar | Riksdagen |
| valberedningen | Rikstermbanken | organ som bereder de val som äger rum i kammaren | Riksdagen |
| valkrets | Rikstermbanken | geografiska områden som Sverige delas upp i vid val | Riksdagen |
| valperiod mandatperiod |
Rikstermbanken | Från att en nyvald riksdag samlas tills nästa riksdag samlas. Valperioden är fyra år om den inte avbryts av ett extra val. En nyvald riksdag samlas 15 dagar efter valdagen, men tidigast på fjärde dagen efter det att valresultatet är klart. | Riksdagen |
| Valprövningsnämnden | Rikstermbanken | Organ till vilket man kan överklaga allmänna val, t.ex. riksdagsval. Valprövningsnämnden prövar klagomål om allmänna val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Även klagomål över nationella och kommunala folkomröstningar prövas. Nämnden prövar dessutom överklaganden av administrativa valärenden, t.ex. beslut om valkretsindelning, registrering av partibeteckning och fördelning av mandat på valkretsar. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden ska vara domare och får inte vara riksdagsledamot. | Riksdagen |
| veckovila | Rikstermbanken | tidsperiod under veckan då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal veckovila eller reducerad veckovila | Riksdagen |
| verkställighet | Rikstermbanken | genomförande av en dom eller ett beslut | Riksdagen |
| verkställighetsplan | Rikstermbanken | Alla som avtjänar ett straff, i fängelse eller i frivård, har en personlig planering för strafftiden. Där står vilka insatser klienten behöver för att inte återfalla i brott eller missbruk. | Riksdagen |
| vila | Rikstermbanken | sammanhängande tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid | Riksdagen |
| vila i fordonet | Rikstermbanken | Dygnsvila och reducerad veckovila får tas ut i fordonet, men 1. fordonet måste stå stilla 2. fordonet måste vara utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare. | Riksdagen |
| vilandeförklaring | Rikstermbanken | Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas. | Riksdagen |
| votering | Rikstermbanken | omröstning i kammaren då partierna är oense i en fråga | Riksdagen |
| voteringsordning | Rikstermbanken | plan för hur en votering (omröstning) ska genomföras | Riksdagen |
| voteringsproposition | Rikstermbanken | förklaring till vad en viss omröstning i kammaren gäller | Riksdagen |
| vägtransporter | Rikstermbanken | all körning helt eller delvis på en för allmän trafik upplåten väg med ett lastat eller olastat fordon som används för transport av personer eller gods | Riksdagen |
| vårbearbetning | Rikstermbanken | En metod att bruka jorden med avsikt att minska näringsläckaget. I praktiken innebär det att jordbrukaren senarelägger bearbetningen av jorden inför en ny odlingssäsong. | Riksdagen |
| yrka | Rikstermbanken | formellt begära att riksdagen fattar ett visst beslut | Riksdagen |
| yrkande | Rikstermbanken | begäran om något | Riksdagen |
| yrkesfiske | Rikstermbanken | fiske som bedrivs i näringsverksamhet med syfte att fånga och sälja fisk och skaldjur | Riksdagen |
| yttrande | Rikstermbanken | synpunkter på ett förslag från ett utskott till ett annat | Riksdagen |
| yttrandefrihet | Rikstermbanken | rätt att uttrycka sig och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning | Riksdagen |
| yttrandefrihetsgrundlagen | Rikstermbanken | Grundlag som reglerar yttrandefriheten. Den senaste av Sveriges fyra grundlagar (från 1991). Reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter. | Riksdagen |
| ämbetsförklaring | Rikstermbanken | När en ny statschef formellt säger ja till uppdraget. Statschefens förklaring inför kammaren i samband med trontillträdet att han eller hon är beredd att åta sig de med ämbetet förenade plikterna. Ersätter den tidigare konungaförsäkran. | Riksdagen |
| ändringsbudget | Rikstermbanken | ändring till den gällande budgeten | Riksdagen |
| ärende | Rikstermbanken | sakfråga som riksdagen ska fatta beslut om | Riksdagen |
| ärendedebatt | Rikstermbanken | debatt i kammaren med syftet att fatta beslut i ärendet | Riksdagen |
| ärendefördelning | Rikstermbanken | fördelning av riksdagsärendena mellan utskotten | Riksdagen |
| ålderspresident | Rikstermbanken | den nuvarande ledamot som suttit längst i riksdagen | Riksdagen |
| årsklass | Rikstermbanken | de antal fiskar som föds ett visst år | Riksdagen |
| åtalspreskription | Rikstermbanken | När en viss tid har förflutit efter att ett brott har begåtts, utan att man har hittat den skyldige, är det inte längre möjligt att väcka åtal. De olika tidsfristerna, som varierar beroende på hur allvarligt brottet är, anges i brottsbalken. | Riksdagen |
| återförvisning | Rikstermbanken | När ett betänkande skickas tillbaka till utskottet. Riksdagen beslutar att återförvisa betänkande till utskottet för förnyad behandling. | Riksdagen |
| återförvisning | Rikstermbanken | Målet skickas tillbaka till den lägre instansen, oftast för vidare utredning. | Riksdagen |
| återkallelse | Rikstermbanken | När man drar tillbaka ett förslag eller en rapport. Återtagande av en proposition, skrivelse, framställning, redogörelse eller motion vilket får göras så länge utskottet inte lämnat sitt betänkande. Ledamöterna får väcka motioner med anledning av återkallelsen. | Riksdagen |
| återställande av försutten tid | Rikstermbanken | Om någon har försummat att överklaga ett avgörande i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder -- så kallat "laga förfall" -- kan ny tid beviljas. | Riksdagen |
| öppen omröstning | Rikstermbanken | omröstning där man kan se hur varje ledamot röstat | Riksdagen |
| öppnande av riksmöte | Rikstermbanken | formell början på det nya riksmötet | Riksdagen |
| överklagan överklagande |
Rikstermbanken | begäran om ny prövning i högre instans av en domstols eller myndighets beslut | Riksdagen |
| överklagandehänvisning | Rikstermbanken | upplysning om hur ett beslut eller en dom kan överklagas. Ska framgå av själva beslutet eller bifogas detta | Riksdagen |
| överrätt | Rikstermbanken | domstol som är överordnad en annan domstol, t.ex. hovrätt i förhållande till tingsrätt | Riksdagen |