Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| - | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| A-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas på inkomst av tjänst | Övrig offentlig verksamhet |
| A-skattsedel | Rikstermbanken | intyg till arbetsgivare som visar vilken skattetabell som ska användas vid avdrag av preliminär skatt | Övrig offentlig verksamhet |
| A-stridsmedel | Rikstermbanken | stridsmedel vars verkan åstadkoms genom energiutveckling vid kärnreaktion | Övrig offentlig verksamhet |
| A/B-stereo | Rikstermbanken | stereoupptagningsteknik med två mikrofoner placerade med ett visst avstånd mellan varandra (ca 19 cm eller mer) | Övrig offentlig verksamhet |
| A/D-omvandlare | Rikstermbanken | För analog/digital omvandling av elektriska spänningar till digital information (ettor och nollor). | Övrig offentlig verksamhet |
| abborre | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| ABS asset backed securities |
Rikstermbanken | obligationer som har bakomliggande tillgångar | Övrig offentlig verksamhet |
| absorbent | Rikstermbanken | material som ”suger åt sig” (absorberar), exempelvis infallande ljudvågor | Övrig offentlig verksamhet |
| absorberad dos | Rikstermbanken | den mängd energi per massenhet som en bestrålad kropp tagit upp | Övrig offentlig verksamhet |
| absorption | Rikstermbanken | ett materials upptagande/omvandlande av strålningsenergi till värmeenergi | Övrig offentlig verksamhet |
| absorption | Rikstermbanken | uppsugning eller upptagning | Övrig offentlig verksamhet |
| ackordskategori | Rikstermbanken | delfaktor för en karakteriserande klassificering av färgackordet, med hänsyn till antingen de huvudegenskaper som ingår (huvudkategori), eller mer finindelat med hänsyn till både huvud- och biegenskaper (bikategori). | Övrig offentlig verksamhet |
| ackordstyp | Rikstermbanken | delfaktor för en karakteriserande klassificering av färgackordet, med hänsyn till hur de ingående huvud- och biegenskaper förhåller sig till varandra oberoende av vilka elementaregenskaperna är | Övrig offentlig verksamhet |
| ackreditering | Rikstermbanken | Med ackreditering avses ett formellt erkännande att ett organ är kompetent att utföra vissa specificerade tjänster, t.ex. provningar. Ackrediteringen meddelas av ett särskilt ackrediteringsorgan efter genomförd utvärdering av ett organ. Ackreditering syftar till att bedöma och säkerställa att tillämpliga krav på organen uppfylls. Exempelvis utvärderar ackrediteringsorganet om ett provningsorgan uppfyller de villkor som gäller för de provningar för vilka ackrediteringen meddelas. | Övrig offentlig verksamhet |
| ackreditering | Rikstermbanken | formellt erkännande att ett företag har tillräcklig kompetens att utföra en viss uppgift | Övrig offentlig verksamhet |
| adaption | Rikstermbanken | synsinnets anpassning till förändringar i belysningens styrka (ljusadaption) och/eller dess spektralfördelning (kromatisk adaption eller färgadaption) | Övrig offentlig verksamhet |
| additiva primärer primärstimuli |
Rikstermbanken | de i färgstimulusblandning ingående färgstimuli ”grönt”, ”rött” och ”blått” | Övrig offentlig verksamhet |
| adsorption | Rikstermbanken | koncentration eller upptagning på ytor | Övrig offentlig verksamhet |
| adzukiböna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| aerosoler | Rikstermbanken | luftburna småpartiklar | Övrig offentlig verksamhet |
| affärshändelse | Rikstermbanken | händelse som innebär att företagets tillgångar, skulder, inkomster eller utgifter förändras | Övrig offentlig verksamhet |
| affärsidé | Rikstermbanken | kortfattad beskrivning av vad företaget avser att tjäna pengar på och hur det går till | Övrig offentlig verksamhet |
| affärsplan | Rikstermbanken | strategisk plan för hur affärsidén utvecklas på längre sikt och som även innehåller olika typer av budgetar | Övrig offentlig verksamhet |
| agar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| agentur | Rikstermbanken | rätten för ett företag att köpa eller sälja varor och tjänster för ett annat företags räkning | Övrig offentlig verksamhet |
| agerande | Rikstermbanken | aktivitet utförd av kund, som initierar en interaktion med en privat eller offentlig aktör | Övrig offentlig verksamhet |
| aggregator | Rikstermbanken | organisationer, projekt eller institutioner som samlar in metadata från enskilda organisationer och ser till att deras metadata och format standardiseras och överförs till Europeana enligt Europeanas riktlinjer och rutiner | Övrig offentlig verksamhet |
| aggregering | Rikstermbanken | aktiviteten att samla eller knyta ihop information som hör ihop eller har gemensamma egenskaper | Övrig offentlig verksamhet |
| akromatisk stimulus | Rikstermbanken | strålningsenergi som antingen innehåller lika delar av samtliga våglängder inom det synliga energispektrum (”ekvienergetiskt” spektrum), eller är en därmed metamer stimulus (i båda fallen är spektralrenheten noll). | Övrig offentlig verksamhet |
| akroterion | Rikstermbanken | ornament på antika tegeltak, på gavelnockpannor | Övrig offentlig verksamhet |
| aktiebok aktieägarförteckning |
Rikstermbanken | förteckning över ett aktiebolags samtliga aktier och aktieägare | Övrig offentlig verksamhet |
| aktieägartillskott | Rikstermbanken | ökning av aktiebolagets kapital genom tillskott från delägare | Övrig offentlig verksamhet |
| aktiv förädling | Rikstermbanken | tillfällig import av en vara till EU för bearbetning eller reparation | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitet | Rikstermbanken | antalet atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitetsmål | Rikstermbanken | mål om särskilda åtgärder eller aktiviteter som förväntas bidra till utsläppsminskningar | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivitetsstöd | Rikstermbanken | ekonomisk ersättning till arbetssökande under den tid de deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program som beslutats av Arbetsförmedlingen | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivt kol | Rikstermbanken | högporöst kol med förmåga att adsorbera ämnen ur luft eller vatten | Övrig offentlig verksamhet |
| aktivt ägande | Rikstermbanken | ägande där ägaren spelar en aktiv roll för att utveckla ägda bolag | Övrig offentlig verksamhet |
| aktör | Rikstermbanken | människa eller organisation som agerar i samverkan | Övrig offentlig verksamhet |
| AKU arbetskraftsundersökningar |
Rikstermbanken | Månatlig enkätundersökning som utförs av SCB för att mäta bland annat arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. | Övrig offentlig verksamhet |
| akustik | Rikstermbanken | läran om ljudet (exempelvis i olika miljöer) | Övrig offentlig verksamhet |
| akustisk återkoppling rundgång, feedback |
Rikstermbanken | Uppstår bl.a. när en mikrofon kommer för nära en högtalare där mikrofonsignalen matas ut. Signalen ”går runt” i ett kretslopp tills det uppstår ett tjut. | Övrig offentlig verksamhet |
| akvifer | Rikstermbanken | naturligt grundvattenmagasin | Övrig offentlig verksamhet |
| albedo | Rikstermbanken | den del av solstrålningen som reflekteras från en yta | Övrig offentlig verksamhet |
| alfagroddar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alfastrålning | Rikstermbanken | strålning som utgörs av positivt laddade partiklar, alfapartiklar | Övrig offentlig verksamhet |
| alkoholfri | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alkoholhaltig | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| allergen | Rikstermbanken | ämne som orsakar att antikroppar bildas och som utlöser en fysisk reaktion (allergi) med dessa | Övrig offentlig verksamhet |
| allergi | Rikstermbanken | överkänslighet som beror på en immunologisk reaktion | Övrig offentlig verksamhet |
| allmän jämviktsmodell | Rikstermbanken | modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad | Övrig offentlig verksamhet |
| allmänna avdrag | Rikstermbanken | avdrag som minskar din beskattningsbara inkomst | Övrig offentlig verksamhet |
| allmänna råd | Rikstermbanken | En myndighet ger ibland ut allmänna råd tillsammans med en föreskrift. De allmänna råden hjälper dig att använda myndighetsföreskriften genom att förtydliga begrepp eller genom att visa hur du kan eller bör handla i en viss situation. Allmänna råd är inte tvingande på samma sätt som föreskriften. | Övrig offentlig verksamhet |
| Allmänna rådet | Rikstermbanken | Samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande. | Övrig offentlig verksamhet |
| allrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| altan | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| alternativkostnad | Rikstermbanken | värdet av en viss resurs i bästa alternativa användning (alternativutnyttjandevärde) | Övrig offentlig verksamhet |
| alunskiffer | Rikstermbanken | uranrik svart lerskiffer av överkambrisk ålder (cirka 500 miljoner år sedan) | Övrig offentlig verksamhet |
| alunskifferbaserad lättbetong blåbetong |
Rikstermbanken | högtrycksånghärdad (autoklaverad) lättbetong framställd av bränd kalk och bränd alunskiffer | Övrig offentlig verksamhet |
| ambiens omgivande akustik |
Rikstermbanken | Benämning på den omkringvarande akustiska miljön. Kan benämnas som ”död”, ”levande”, ”torr” etc. | Övrig offentlig verksamhet |
| AMC | Rikstermbanken | nyskapat avvecklingsbolag som får ta över dåliga tillgångar för ordnad avveckling | Övrig offentlig verksamhet |
| amortering | Rikstermbanken | avbetalning på en låneskuld | Övrig offentlig verksamhet |
| amortering | Rikstermbanken | avbetalning på hela eller delar av ett lån | Övrig offentlig verksamhet |
| amortering | Rikstermbanken | avbetalning på skuld | Övrig offentlig verksamhet |
| amorteringstid | Rikstermbanken | Visar takten som ett bolån amorteras eller betalas av. När bolånekontraktet löper ut, vanligtvis efter 30--50 år ska lånet vara avbetalt. Amorteringstiden är vanligtvis kortare på ett topplån än på ett bottenlån. Ett bolån kan också vara amorteringsfritt vilket innebär att lånet betalas av när lånekontraktet löper ut eller när bostaden säljs. | Övrig offentlig verksamhet |
| amplitud | Rikstermbanken | kurvutslag räknat från nollgenomgången i en signal med växlande polaritet | Övrig offentlig verksamhet |
| amplituddiskret | Rikstermbanken | Kurvutslag som bara kan anta ett visst antal förutbestämda nivåsteg (kvantiseringsnivåer). | Övrig offentlig verksamhet |
| amplitudkontinuerlig | Rikstermbanken | Kurvutslag som kan anta vilket värde som helst inom ett min- och maxvärde. | Övrig offentlig verksamhet |
| analog | Rikstermbanken | Ett analogt skeende kan anta vilket värde som helst inom en tids- eller nivåram. | Övrig offentlig verksamhet |
| ananas | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| anbud | Rikstermbanken | förslag till köpesumma | Övrig offentlig verksamhet |
| andra våning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| andrahandsmarknad | Rikstermbanken | sekundärmarknad för kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument | Övrig offentlig verksamhet |
| angöring | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| anisfrö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| anka | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| anläggningstillgångar | Rikstermbanken | tillgångar som är avsedda att användas under flera år i ett företag, exempelvis maskiner och bilar | Övrig offentlig verksamhet |
| anlöpning | Rikstermbanken | gråaktig eller färgskiftande beläggning på glasyta uppkommen genom att fukt löst ut alkali ur glaset | Övrig offentlig verksamhet |
| anmält organ | Rikstermbanken | Att en medlemsstat efter en bedömning av kompetensen och oberoendet anmäler organet till Europeiska kommissionen. Anmälda organ utför sin verksamhet på uppdrag av de tillverkande företagen. En tillverkare kan vända sig till valfritt anmält organ inom EU. Ett anmält organ kan vara en myndighet, en organisation eller ett företag. I Sverige anmäls dock myndigheter som huvudregel inte som sådana organ. Organet kan, men behöver idag inte vara ackrediterat. EU kräver ännu inte ackreditering av anmälda organ. Flertalet svenska anmälda organ är dock ackrediterade idag. | Övrig offentlig verksamhet |
| Annex I-länder | Rikstermbanken | huvudsakligen industrialiserade länder och länder med övergångsekonomier, som har särskilda åtaganden enligt Klimatkonventionen (Artikel 4.2) | Övrig offentlig verksamhet |
| annuitet | Rikstermbanken | amortering jämte ränta; summan av ränta och amortering är konstant; i samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen | Övrig offentlig verksamhet |
| annuitetslån | Rikstermbanken | lån där summan av ränta och amortering alltid är lika stor vid varje delbetalning | Övrig offentlig verksamhet |
| annuitetslån | Rikstermbanken | bolån där den totala bolånekostnaden är konstant över lånets löptid | Övrig offentlig verksamhet |
| annuitetslån | Rikstermbanken | amorteringslån där annuiteten är densamma vid varje avbetalningstillfälle | Övrig offentlig verksamhet |
| anomal trikromasi | Rikstermbanken | nedsatt funktion i ett av tre tappsystem, antingen som protanomali, deutranomali (båda med nedsatt möjlighet att skilja rött och grönt) eller som tritanomali (svårighet att skilja mellan gult och blått) | Övrig offentlig verksamhet |
| anomaloskop | Rikstermbanken | instrument för att diagnosticera deuteranomali och protanomali genom att avläsa de andelar ”rött” och ”grönt”, som en individ använder för att additativt blanda en gul stimulus med samma utseende som en given stimulus för gult. | Övrig offentlig verksamhet |
| anpassning av arbetsplats | Rikstermbanken | stöd som innebär att arbetsplats, arbetsuppgifter eller arbetsmiljö anpassas för att kompensera nedsättningen i arbetsförmåga för en person med funktionshinder | Övrig offentlig verksamhet |
| anskaffningsutgift omkostnadsbelopp |
Rikstermbanken | utgift man har haft för att anskaffa en tillgång | Övrig offentlig verksamhet |
| anskaffningsvärde | Rikstermbanken | den summa som betalas för en tillgång vid anskaffningstidpunkten eller köptillfället | Övrig offentlig verksamhet |
| anspänningstid | Rikstermbanken | tiden från alarmering av personal till dess första räddningsenhetens första fordon kan gå ut | Övrig offentlig verksamhet |
| anstånd | Rikstermbanken | få mer tid på sig att göra något | Övrig offentlig verksamhet |
| ansvarsförsäkring | Rikstermbanken | skadeförsäkring som ersätter skador som verksamhetens produkter eller tjänster orsakat på tredje part | Övrig offentlig verksamhet |
| antefix | Rikstermbanken | ornament på antika tegeltak, på de nedersta täckpannorna | Övrig offentlig verksamhet |
| antidumpningstull | Rikstermbanken | extratull som under vissa förutsättningar tas ut på import av varor som är dumpade, det vill säga varor som har ett lägre pris på export än på hemmamarknaden | Övrig offentlig verksamhet |
| antigen | Rikstermbanken | ämne som uppfattas som främmande av kroppens immunförsvar | Övrig offentlig verksamhet |
| antropogen | Rikstermbanken | som kommer från mänsklig verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| antropogen | Rikstermbanken | skapad av människan | Övrig offentlig verksamhet |
| anvisat mottagningsställe | Rikstermbanken | funktion för att motta handlingar och ankomstregistrera dem | Övrig offentlig verksamhet |
| apelsin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| apelsinmarmelad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| API | Rikstermbanken | regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med en annan programvara | Övrig offentlig verksamhet |
| appreciering | Rikstermbanken | Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. | Övrig offentlig verksamhet |
| aprikos | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| arbetsbänk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| arbetsförmåga | Rikstermbanken | bedömd förmåga att kunna arbeta (heltid eller deltid) beroende på medicinska förutsättningar | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetskostnad | Rikstermbanken | total kostnad för arbetskraft enligt nationalräkenskaperna, dvs. summan av lön, inklusive t.ex. bonus, arbetsgivaravgift, avtalade kollektiva avgifter och löneberoende produktionsskatter | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetslivsinriktad rehabilitering | Rikstermbanken | insatser för att personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av ett funktionshinder eller ohälsa ska finna, få och behålla ett arbete | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetslivsinriktad rehabilitering | Rikstermbanken | samling insatser för att ge personer med nedsatt arbetsförmåga bättre förutsättningar för att få ett arbete | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetslös | Rikstermbanken | person som saknar arbete men vill ha det | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetslöshetsersättning | Rikstermbanken | ekonomiskt stöd till en person som är arbetslös och som uppfyller vissa villkor | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetslöshetskassa | Rikstermbanken | organisation som prövar, beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättning, med stöd av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetsmarknadspolitiskt program | Rikstermbanken | utbildning eller annan insats som ökar möjligheten för arbetssökande att få ett arbete | Övrig offentlig verksamhet |
| arbetsrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| arbitrage | Rikstermbanken | Att köpa eller sälja felprissatta tillgångar för att skapa avkastning utan att ta marknadsrisk. | Övrig offentlig verksamhet |
| arbitrage | Rikstermbanken | utnyttjandet av obalanser uttryckt i skillnader i marknadspriser, mellan två eller flera marknader | Övrig offentlig verksamhet |
| ARCC | Rikstermbanken | Luftfartsverkets flygräddningscentral | Övrig offentlig verksamhet |
| aritmetiskt medelvärde enkelt genomsnitt |
Rikstermbanken | summan av alla värden dividerad med antalet värden | Övrig offentlig verksamhet |
| arketyp | Rikstermbanken | Urbild, urtyp. Begrepp knutet till C. G. Jungs analytiska psykologi, där arketypen representerar kollektiva, universella föreställningar med djupa rötter i människans historia. | Övrig offentlig verksamhet |
| arkivpaket AIP |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| arkivsystem | Rikstermbanken | system som hanterar digitala arkivhandlingar från myndighetens/institutionens verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| arkivsystem | Rikstermbanken | system som hanterar digitala arkivhandlingar från myndighetens/ institutionens verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| art | Rikstermbanken | Individerna inom en art liknar varandra och kan föröka sig med varandra. | Övrig offentlig verksamhet |
| artikulation | Rikstermbanken | den betydelsedimension som i faktoranalytiska studier innefattar beskrivningsord som ”tydlig”, ”skarp”, ”kontrastrik” och härmed associerade färgkonnotationer | Övrig offentlig verksamhet |
| artlikhet | Rikstermbanken | Att färger tillhör samma färgkategori. | Övrig offentlig verksamhet |
| aska | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| askorbinsyra | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| assimilation attraktion, Bezolds spridningseffekt |
Rikstermbanken | Då kontrasten uppfattas som mindre hos olikfärgade färgfält i en komplex gestalt, jämfört med om de olikfärgade färgfälten jämförs parvis eller mot en okulört grund. Motsatsen till kontrastförstärkning. | Övrig offentlig verksamhet |
| ATA-carnet | Rikstermbanken | internationell tullhandling som du kan använda vid tillfällig import och export av bland annat yrkesutrustning, varuprover och varor för utställning | Övrig offentlig verksamhet |
| atmosfären | Rikstermbanken | det tunna lager av gaser som finns runt jorden | Övrig offentlig verksamhet |
| ATRAC | Rikstermbanken | system för bitreduktion med förhållandet 5:1 och bithastigheten 154 kbit/sek | Övrig offentlig verksamhet |
| atriumhus | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| ATS | Rikstermbanken | Organisation för flygtrafikledning. Sammanfattande benämning på flygkontrolltjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst. | Övrig offentlig verksamhet |
| auktorisation | Rikstermbanken | tillstånd, bemyndigande eller legitimation att utöva ett visst yrke eller bedriva en viss typ av näringsverksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoriserad revisor | Rikstermbanken | revisor som har ekonomie magisterexamen eller utvidgad ekonomie kandidatexamen, fem års kvalificerad praktik och högre revisorsexamen från Revisorsnämnden | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoriserat patentombud | Rikstermbanken | den som yrkesmässigt lämnar biträde i patenträttsliga angelägenheter och som auktoriserats enligt bestämmelserna i lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud (patentombudslagen) | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoritet | Rikstermbanken | källa som enligt överenskommelse utgör standard för stavning, termer eller policy vid registrering | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoritetsfil | Rikstermbanken | auktoriserad form för att identifiera en term eller namn | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoritetsfil | Rikstermbanken | auktoriserad form för att identifiera en term eller ett namn | Övrig offentlig verksamhet |
| auktoritetspost | Rikstermbanken | post bestående av en auktoriserad form för en term eller namn kombinerad med andra informationselement som bidrar till att identifiera och särskilja det som den auktoriserade formen betecknar | Övrig offentlig verksamhet |
| autogiro | Rikstermbanken | en i förväg auktoriserad överföring från den betalande partens konto till mottagarens konto vilken initierats av mottagaren | Övrig offentlig verksamhet |
| avalkoholiserat vin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| avbetalningsköp | Rikstermbanken | köp där man först betalar en handpenning och därefter resten av pengarna i omgångar enligt ett avtal | Övrig offentlig verksamhet |
| avdelning | Rikstermbanken | enhet som består av chef, ställföreträdande chef och två till sju grupper | Övrig offentlig verksamhet |
| avdragsrätt för moms | Rikstermbanken | rätt för den som ska redovisa moms att dra av ingående moms på inköp för verksamheten | Övrig offentlig verksamhet |
| avdunstad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| average | Rikstermbanken | metod att bl.a. hantera fel i digitala ljudsystem | Övrig offentlig verksamhet |
| avfall | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| avfettad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| avhysning vräkning |
Rikstermbanken | Att någon på grund av till exempel obetald hyra eller störande levnadssätt tvingas flytta från sin lägenhet, sitt kontor eller sin verkstadslokal. | Övrig offentlig verksamhet |
| avhämtningsplats | Rikstermbanken | plats där personer avhämtas som behöver kollektiv transport (hämtningstransport) | Övrig offentlig verksamhet |
| avista | Rikstermbanken | Betalning och leverans vid en avistatransaktion ska ske omedelbart. Det kan i praktiken exempelvis innebära två bankdagar efter affärsavslutet. Avistatransaktionen genomförs till den så kallade avistakursen (eller ”spotkursen”). | Övrig offentlig verksamhet |
| avista | Rikstermbanken | Vid uppvisandet. Avista-kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans. | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastning | Rikstermbanken | vinst på ett investerat kapital | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastning | Rikstermbanken | skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastning | Rikstermbanken | skillnaden mellan hur mycket man placerat och hur mycket man får när pengarna betalas tillbaka, det vill säga vinst på satsat kapital | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastning på eget kapital | Rikstermbanken | Vanligt lönsamhetsmått som anger ett företags resultat efter skatt i förhållande till företagets eget kapital. | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastningskurva | Rikstermbanken | Binder samman marknadens räntesatser för olika löptider. | Övrig offentlig verksamhet |
| avkastningskurva yieldkurva |
Rikstermbanken | grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider | Övrig offentlig verksamhet |
| avklingning | Rikstermbanken | minskning i strålningsaktivitet, antalet sönderfall per sekund, hos ett radioaktivt ämne | Övrig offentlig verksamhet |
| avklingningstid | Rikstermbanken | tid under vilken strålningsaktiviteten hos ett radioaktivt ämne sjunker till en viss nivå | Övrig offentlig verksamhet |
| avlastningsavspärrning | Rikstermbanken | avspärrning som upprättas runt ett avlastningsområde | Övrig offentlig verksamhet |
| avlastningsområde | Rikstermbanken | område där åtgärder vidtas för att underlätta arbetet i riskområdet och skyddsområdet genom trafikreglerande åtgärder och anordning av utrymningsstationer | Övrig offentlig verksamhet |
| avrunnen | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| avräkningsmål | Rikstermbanken | nationellt utsläppsmål som då måluppfyllelse avgörs fokuserar på initialt tilldelad mängd utsläppsrätter till verksamheter inom ett system för handel med utsläppsrätter istället för verksamheternas faktiska utsläpp | Övrig offentlig verksamhet |
| avskogning | Rikstermbanken | omvandling av skogsområde till annan markanvändning | Övrig offentlig verksamhet |
| avskrivning | Rikstermbanken | fördelning av kostnader för inköpta inventarier över flera år i bokföringen | Övrig offentlig verksamhet |
| avspärrning | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på olika typer av åtgärder för att hindra tillträde till visst område. | Övrig offentlig verksamhet |
| avsträvad spont | Rikstermbanken | spont(vägg) med hammarband och strävor (stämp) | Övrig offentlig verksamhet |
| avstämningsdag för skattekonto | Rikstermbanken | den dag då månadens saldo på skattekontot räknas fram | Övrig offentlig verksamhet |
| avsänkningstratt | Rikstermbanken | trattformig del av grundvattenytan som bildas omkring en brunn vid pumpning | Övrig offentlig verksamhet |
| avsättning | Rikstermbanken | En speciell post i balansräkningen. En avsättning görs för något som kan komma att bli en skuld i framtiden, exempelvis pensionskostnader eller garantiåtaganden. | Övrig offentlig verksamhet |
| avtal | Rikstermbanken | muntlig eller skriftlig överenskommelse som medför rättigheter och skyldigheter för parterna | Övrig offentlig verksamhet |
| avvattning | Rikstermbanken | Vatten tas bort ur avloppsslam genom pressning eller centrifugering. | Övrig offentlig verksamhet |
| avveckling | Rikstermbanken | slutgiltig reglering av fordringar mellan eller inom kontoförande institut, dvs. säga den överföring mellan konton med vilken betalningen anses genomförd | Övrig offentlig verksamhet |
| avveckling | Rikstermbanken | slutlig reglering av skulder när pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan, oftast betalning från ett konto till ett annat konto | Övrig offentlig verksamhet |
| avveckling | Rikstermbanken | den slutliga regleringen av ett skuldförhållande, det vill säga då pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan | Övrig offentlig verksamhet |
| avveckling | Rikstermbanken | slutlig reglering av skuld, när pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan, oftast betalning från ett konto till ett annat konto | Övrig offentlig verksamhet |
| avvecklingsinstitut | Rikstermbanken | institut som håller de konton som används för avveckling | Övrig offentlig verksamhet |
| avvecklingsrisk | Rikstermbanken | risk för att någon av de inblandade parterna i den slutliga regleringen av en skuld inte kan fullfölja sina åtaganden | Övrig offentlig verksamhet |
| avvecklingssystem | Rikstermbanken | det tekniska system som används för att initiera och bokföra avvecklingen | Övrig offentlig verksamhet |
| avverkningsrester | Rikstermbanken | grenar och trädtoppar som skiljs från stammen vid vanligaste formen av avverkning i Sverige (kortvirkesmetoden) | Övrig offentlig verksamhet |
| avyttra | Rikstermbanken | sälja egendom | Övrig offentlig verksamhet |
| B-stridsmedel | Rikstermbanken | bakteriologiska (biologiska) stridsmedel utgörs av levande organismer eller smittsamt material som kommer från dem | Övrig offentlig verksamhet |
| back-casting | Rikstermbanken | Back-casting studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås. | Övrig offentlig verksamhet |
| bacon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| badrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bakat ugnstekt |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bakgård | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| baklägg | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bakpulver | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bakre stöd | Rikstermbanken | En stödfunktion till räddningsledaren. Stödfunktionen kan utvecklas till en räddningsstab. Kallades tidigare bakre ledning. | Övrig offentlig verksamhet |
| balanserat resultat | Rikstermbanken | vinst eller förlust från tidigare räkenskapsår som förs över till balansräkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| balanserat system | Rikstermbanken | signalsystem som består av dubbla ledare + skärm | Övrig offentlig verksamhet |
| balansomslutning | Rikstermbanken | summan av alla tillgångar eller alla skulder i balansräkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| balansräkning | Rikstermbanken | redovisning av tillgångar, skulder och eget kapital vid ett visst tillfälle, vanligtvis sista dagen på räkenskapsåret | Övrig offentlig verksamhet |
| balansräkning | Rikstermbanken | sammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital | Övrig offentlig verksamhet |
| balansräkning | Rikstermbanken | Visar företagets ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle. Den består av en tillgångssida som redovisar företagets tillgångar, till exempel likvida medel, bankmedel, fordringar och en skuldsida, som innehåller poster som företagets egna kapital, banklån med mera. | Övrig offentlig verksamhet |
| balja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| balkong | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bambuskott | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| banan | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bandbredd | Rikstermbanken | Betecknar ett frekvensomfång begränsat av en lägsta och högsta frekvens. Kan även beteckna hastigheten i en dataöverföring. | Övrig offentlig verksamhet |
| bank | Rikstermbanken | företag som fått regeringens tillstånd (oktroj) att bedriva bankrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken | Övrig offentlig verksamhet |
| Bank for International Settlements BIS |
Rikstermbanken | internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl.a. Riksbanken, som delägare | Övrig offentlig verksamhet |
| bankbok | Rikstermbanken | tillgångar som banken har intentionen att hålla tills de förfaller, i de svenska bankerna består detta av bankens utlåning | Övrig offentlig verksamhet |
| bankcertifikat | Rikstermbanken | av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| bankgiro | Rikstermbanken | bankernas gemensamma system för betalningsöverföringar mellan olika konton | Övrig offentlig verksamhet |
| bankkort | Rikstermbanken | kort anslutet till kortinnehavarens konto hos en bank där det betalade beloppet debiteras direkt | Övrig offentlig verksamhet |
| bark | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Basel Core Principles | Rikstermbanken | Regelverk för banker och tillsynsmyndigheter som anger minimistandard för vad som är god praxis i banktillsyn på 25 delområden. | Övrig offentlig verksamhet |
| Basel II | Rikstermbanken | Internationellt regelverk för finansiella institut som huvudsakligen reglerar bankernas kapitaltäckning, det vill säga hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket innehåller också krav på bankernas riskhantering respektive offentliga information. Basel II implementerades i Sverige under 2007. | Övrig offentlig verksamhet |
| Basel II | Rikstermbanken | Regelverk för banker som reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. | Övrig offentlig verksamhet |
| Basel III | Rikstermbanken | Internationellt regelverk för finansiella institut som ersätter Basel II-reglerna för bankernas kapitaltäckning. Jämfört med Basel II innehåller Basel III höjda kapitalkrav och regler för kapitalbuffertar. Dessutom reglerar Basel III bankernas sätt att hantera likviditet. Basel III ska implementeras gradvis fram till 2019. | Övrig offentlig verksamhet |
| Basel III | Rikstermbanken | Internationellt regelverk för finansiella institut som huvudsakligen reglerar bankernas kapitaltäckning, dvs. hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar, och deras sätt att hantera likviditet. Regelverket beslutades under 2010 och ska implementeras gradvis fram till 2019. | Övrig offentlig verksamhet |
| Baselkommittén | Rikstermbanken | Globalt forum för samarbete kring frågor om banktillsyn. Där ingår tillsynsmyndigheterna och andra organ ansvariga för arbete med finansiell stabilitet i Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Frankrike, Hong Kong SAR, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA. Kommittén tar bland annat fram internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering av banker. | Övrig offentlig verksamhet |
| Baselkommittén | Rikstermbanken | Globalt forum för samarbete kring frågor om banktillsyn mellan tillsynsmyndigheterna och andra organ ansvariga för arbete med finansiell stabilitet i Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Frankrike, Hongkong SAR, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA. Kommittén tar bl.a. fram internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering av banker. | Övrig offentlig verksamhet |
| bashöjning proximity-effekten |
Rikstermbanken | förstärkning av låga frekvenser i samband med att en mikrofon placeras nära ljudkällan | Övrig offentlig verksamhet |
| basilika | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| basis spread | Rikstermbanken | Anger skillnaden mellan tre månaders interbankränta och förväntad styrränta med samma löptid. | Övrig offentlig verksamhet |
| basis-spread | Rikstermbanken | Anger skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta med samma löptid. | Övrig offentlig verksamhet |
| basis-spread | Rikstermbanken | skillnaden mellan tremånaders interbankränta och genomsnittlig förväntad dagslåneränta (tomorrow next-ränta) | Övrig offentlig verksamhet |
| baskontoplan | Rikstermbanken | standardiserad kontoplan för bokföring | Övrig offentlig verksamhet |
| baslast | Rikstermbanken | värmebelastning med lång varaktighet | Övrig offentlig verksamhet |
| basräddningstjänst | Rikstermbanken | räddningstjänst inom militär flygplats (flygbas) och område i dess omedelbara närhet | Övrig offentlig verksamhet |
| basränta | Rikstermbanken | ränta som fastställs av Skatteverket och som ligger till grund för räntorna på skattekontot | Övrig offentlig verksamhet |
| bastjänst | Rikstermbanken | it-baserad tjänst via vilken olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt (API) | Övrig offentlig verksamhet |
| bastjänst | Rikstermbanken | it-baserad tjänst som anropas maskin-till-maskin och som tillhandahåller information eller utför informationsbearbetning | Övrig offentlig verksamhet |
| bastu | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| BBA | Rikstermbanken | Storbritanniens bankförening, | Övrig offentlig verksamhet |
| bedömning av överensstämmelse | Rikstermbanken | Bedömning av överensstämmelse innebär en prövning av att specificerade krav avseende en produkt är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller hälsa. Kraven kan framgå av författning, branschöverenskommelse eller standard. Bedömningen görs genom en särskild procedur innan en produkt släpps ut på marknaden. | Övrig offentlig verksamhet |
| befintligt hus | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| befintligt skick | Rikstermbanken | avtalsvillkor som i vissa fall gör det möjligt för en säljare att friskriva sig från ansvar för faktiska fel i det som säljs | Övrig offentlig verksamhet |
| begreppsmodell | Rikstermbanken | grafisk representation av relationerna mellan begreppen i ett sammanhängande begreppssystem | Övrig offentlig verksamhet |
| begreppsägare | Rikstermbanken | den aktör som ansvarar för definitioner av begreppen i en sektor eller ett verksamhetsområde | Övrig offentlig verksamhet |
| behandlingstyp | Rikstermbanken | kombinationen av de olika skikten av puts och/eller färg samt i skikten ingående bruks- och/eller färgtyper | Övrig offentlig verksamhet |
| behov | Rikstermbanken | inneboende krav på upphävande av viss brist | Övrig offentlig verksamhet |
| behovsdriven utveckling | Rikstermbanken | Vid behovsdriven utveckling görs en behovsanalys (att inledningsvis undersöka, fånga in och förstå målgruppens behov), men också en bedömning av användbarhet (att involvera målgruppen i processen med att ta fram tjänsten för att säkerställa att den är lätt att använda och innehåller funktioner som är efterfrågade). Behovsanalys kallas ibland också för målgruppsanalys, behovsfångst och i vissa fall även för kravfångst (som då följs av kravdetaljering). | Övrig offentlig verksamhet |
| behörighet | Rikstermbanken | Att en person har rätt att utöva ett visst yrke eller vissa bestämda arbetsuppgifter inom yrket. | Övrig offentlig verksamhet |
| bekväma livsmedel | Rikstermbanken | alla livsmedel som genom behandling och/eller förpackning gjorts lättare att använda för storhushållet | Övrig offentlig verksamhet |
| bekämpningsoperation | Rikstermbanken | räddningstjänstskedet av en olje-/kemikalieolycka till sjöss, i kustfarvatten, i Mälaren, Vänern och Vättern | Övrig offentlig verksamhet |
| belastningsimpedans | Rikstermbanken | den impedans som en förstärkares utgång bör anslutas till | Övrig offentlig verksamhet |
| belysningsfärg | Rikstermbanken | färg som upplevs tillhöra ett ljusflöde | Övrig offentlig verksamhet |
| belysningsförhållande | Rikstermbanken | hur ett betraktat färgobjekt är belyst (hur starkt, om belysningen är diffus eller riktad i viss vinkel och dess spektrala sammansättning) | Övrig offentlig verksamhet |
| belysningsgeometri | Rikstermbanken | riktning och bredd hos infallande resp. reflekterade (transmitterade) ljusknippen vid betraktning och/eller mätning av ett färgprov | Övrig offentlig verksamhet |
| belåningsgrad | Rikstermbanken | låntagarens skuld i relation till marknadsvärdet på säkerheten för lånet | Övrig offentlig verksamhet |
| ben | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| beordrad utrymning | Rikstermbanken | utrymning som beordras med stöd av lagstiftning | Övrig offentlig verksamhet |
| beredda råvaror | Rikstermbanken | produkter som delvis bearbetats, men som fordrar såväl ytterligare beredning som värmebehandling -- tillagning | Övrig offentlig verksamhet |
| beredskap | Rikstermbanken | Att vara beredd på kommande händelseutveckling som inte är förutsägbar. Kan ibland mätas i resurser i form av personal och materiel som finns tillgängliga inom en viss tid. | Övrig offentlig verksamhet |
| beredskapsläge ALERFA |
Rikstermbanken | situation under vilken man hyser oro för ett fartygs/luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet | Övrig offentlig verksamhet |
| beredskapsläkare | Rikstermbanken | läkare med speciell erfarenhet och utbildning som kan ingå i sjukhusets katastrofledning | Övrig offentlig verksamhet |
| beredskapspolis | Rikstermbanken | specialutbildade personer som har andra yrken till vardags men arbetar gruppvis under ledning av poliser vid särskilda händelser | Övrig offentlig verksamhet |
| bergdubb | Rikstermbanken | i berg inborrad och förankrad bult | Övrig offentlig verksamhet |
| bergtunga bergskädda |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| berikad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| besiktning | Rikstermbanken | undersökning som utförs av myndighet eller särskild utsedd besiktningsman för att konstatera om ett objekt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav | Övrig offentlig verksamhet |
| besittning | Rikstermbanken | Att med rätt eller orätt inneha någon egendom, exempelvis en bil eller en fastighet, dvs. på ett eller annat sätt kunna förfoga över egendomen. | Övrig offentlig verksamhet |
| beskattningsunderlag för moms | Rikstermbanken | belopp på vilket moms beräknas | Övrig offentlig verksamhet |
| beskattningsår | Rikstermbanken | det år inkomsterna man ska deklarera har tjänats in | Övrig offentlig verksamhet |
| beslut i stort BIS |
Rikstermbanken | övergripande beslut som anger mål och inriktning för en räddningsinsats | Övrig offentlig verksamhet |
| bestrida | Rikstermbanken | protestera mot ett betalningskrav om man anser att det är felaktigt | Övrig offentlig verksamhet |
| bestyrka | Rikstermbanken | intyga att en uppgift är sanningsenlig | Övrig offentlig verksamhet |
| beställningserkännande | Rikstermbanken | dokument som utfärdas av en säljare för att köparen ska kunna kontrollera att beställningen kommit fram och uppfattats på rätt sätt | Övrig offentlig verksamhet |
| beständiga identifierare PID |
Rikstermbanken | unika kodsträngar kopplade till varje objekt/post | Övrig offentlig verksamhet |
| betalkort | Rikstermbanken | kort som tillåter innehavaren att genomföra betalningar till ett visst totalt högsta belopp under en viss period | Övrig offentlig verksamhet |
| betalning | Rikstermbanken | överföring av ett monetärt värde (pengar) från en part till en annan | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsanmärkning | Rikstermbanken | anmärkning som visar att någon inte har skött sina betalningar | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsavsändare | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| betalningsbalans | Rikstermbanken | sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med utlandet | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsbalans | Rikstermbanken | statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsföreläggande | Rikstermbanken | ansökan till Kronofogdemyndigheten för att få betalt eller få tillbaka en sak | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsförmedlare | Rikstermbanken | det företag/mellanhand som hjälper till med att förmedla betalningar | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsförmedling | Rikstermbanken | verksamhet bestående i att hjälpa någon att göra eller ta emot en betalning | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsförmåga | Rikstermbanken | låntagares förmåga att fullgöra sina förpliktelser enligt låneavtalet | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsinstitut | Rikstermbanken | ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt betaltjänstlagen | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsinstrument | Rikstermbanken | instrument eller rutin som används för att initiera en betalning | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsmedel | Rikstermbanken | instrument som innehåller det monetära värdet och vid vilkets överlämnande betalningen genomförs, exempelvis kontanter | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsmottagare | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| betalningsprocess | Rikstermbanken | alla de steg en betalning måste genomgå för att genomföras: initiering, clearing och avveckling | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningssystem | Rikstermbanken | system som behövs för att betalningar ska fungera | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningssystem | Rikstermbanken | konton, regler och datasystem som behövs för att genomföra betalningar och för att överföra värdepapper mellan olika aktörer | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningssystem | Rikstermbanken | system, rutiner och regelverk som behövs för att genomföra betalningar | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningssystemet | Rikstermbanken | det system där alla betalningar görs och avvecklas centralt | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsuppmaning | Rikstermbanken | påminnelse om att betala skuld | Övrig offentlig verksamhet |
| betalningsvillkor | Rikstermbanken | förutsättningar för betalning av en vara eller tjänst | Övrig offentlig verksamhet |
| betaltjänst | Rikstermbanken | in- eller uttag av kontanter från ett betalkonto samt de transaktioner som krävs för förvaltning av kontot. | Övrig offentlig verksamhet |
| betaltjänstleverantör | Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp avseende bland annat banker, kreditmarknadsföretag, betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, institut för elektroniska pengar, statliga och kommunala myndigheter, centralbanker samt dessa kategoriers utländska motsvarigheter som tillhandahåller betaltjänster inom Sverige. | Övrig offentlig verksamhet |
| betalväxel | Rikstermbanken | tekniskt system som dirigerar betalningsinformation mellan olika parter vid initieringen av en betalning | Övrig offentlig verksamhet |
| betastrålning | Rikstermbanken | joniserande strålning bestående av betapartiklar, dvs. elektroner och/eller positroner | Övrig offentlig verksamhet |
| betraktningsförhållande | Rikstermbanken | på vilket avstånd, i vilken vinkel och mot vilken omgivning ett iakttaget föremål ses | Övrig offentlig verksamhet |
| betydelsedimensionsfaktor semantisk faktor |
Rikstermbanken | Benämning på en gemensam, bakomliggande betydelse för vissa adjektiviska ord. Exempel på en sådan synonymitet mellan orden i relation till färger är ”skrikig”, ”stark”, ”upphetsande”. Betydelsefaktorer kan identifieras med hjälp av statistiska metoder som t.ex. faktoranalys. | Övrig offentlig verksamhet |
| betydelsevariabel | Rikstermbanken | ett tänkt kontinuum (variabel) mellan två motsatta betydelser (”glad--ledsen”). En sådan variabel kan också tänkas vara indelad i steg och kan då kallas betydelseskala eller semantisk skala. | Övrig offentlig verksamhet |
| betänkande utskottsbetänkande |
Rikstermbanken | rapport från något av riksdagens utskott med ett motiverat förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende | Övrig offentlig verksamhet |
| betänkande utredningsbetänkande |
Rikstermbanken | rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt | Övrig offentlig verksamhet |
| bevaknings- och avvärjningsstyrka | Rikstermbanken | enhet som med olika hjälpmedel säkrar och bevakar vissa utrymmen och platser | Övrig offentlig verksamhet |
| bevakningsledare | Rikstermbanken | ansvarigt befäl på regional nivå för kustbevakningsverksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| bevarandesystem | Rikstermbanken | system som används för att säkerställa bevarande av elektroniska handlingar | Övrig offentlig verksamhet |
| Bezold-Abneys fenomen | Rikstermbanken | förlust av färgseendet vid mycket höga luminansnivåer | Övrig offentlig verksamhet |
| Bezold-Brückes fenomen | Rikstermbanken | förlust av färgseendet vid mycket låga luminansnivåer respektive kulörtonförskjutningar vid förändrad luminans hos stimuli med lika spektral energifördelning | Övrig offentlig verksamhet |
| biegenskap | Rikstermbanken | elementaregenskap som i en färg kan uppfattas som ingående till mindre än 50 % | Övrig offentlig verksamhet |
| bikomponent | Rikstermbanken | del av maträtt | Övrig offentlig verksamhet |
| bindande klassificeringsbesked | Rikstermbanken | skriftligt beslut om varukoden för en vara | Övrig offentlig verksamhet |
| binär kod | Rikstermbanken | Benämning för ”ettor och nollor”, dvs. det binära talsystemet. Används i digital- och MIDI-teknik. | Övrig offentlig verksamhet |
| binära talsystemet | Rikstermbanken | talsystem som bygger på talbasen 2, där en siffras tyngd (värde) ändras med en faktor 2 för varje steg åt vänster (fördubbling) | Övrig offentlig verksamhet |
| biobaserad samhällsekonomi | Rikstermbanken | Ekonomi som utgår från: • En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad olika samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. • Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Omställningen till en biobaserad samhällsekonomi innebär en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektivare ekonomi grundad på förnybara råvaror producerade genom ett hållbart brukande av ekosystemtjänster från mark och vatten. Detta innebär omvandling av biomassa till olika typer av produkter som till exempel livsmedel, energi och andra industriella produkter (hushållsprodukter, kompositmaterial, läkemedel, papper, textilier etc.). | Övrig offentlig verksamhet |
| biodynamisk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bioenergi | Rikstermbanken | energi som kommer från biobränslen | Övrig offentlig verksamhet |
| biogödsel | Rikstermbanken | rötrest från biogasproduktion | Övrig offentlig verksamhet |
| bioinformatik | Rikstermbanken | tvärvetenskapligt ämne där stora mängder biologisk information (i allmänhet molekylärbiologisk) hanteras med hjälp av datorer | Övrig offentlig verksamhet |
| biologisk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| biologisk rening | Rikstermbanken | Bakterier bryter ner organiskt material i bassängerna i ett avloppsreningsverk. | Övrig offentlig verksamhet |
| biosfären | Rikstermbanken | jordens alla ekosystem, organismer och nedbrutet organiskt material -- i atmosfären, på land och i haven | Övrig offentlig verksamhet |
| bioteknik | Rikstermbanken | det tekniska utnyttjandet av celler och cellbeståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter som används inom samhällssektorer som hälso- och sjukvård, livsmedelshantering eller jordbruk | Övrig offentlig verksamhet |
| biotop | Rikstermbanken | område med en speciell livsmiljö och vissa bestämda växter och djur | Övrig offentlig verksamhet |
| biotopskydd | Rikstermbanken | skyddsinstitut för särskilt skyddsvärda biotoper | Övrig offentlig verksamhet |
| biotopskyddsområde | Rikstermbanken | område enligt § 19b naturvårdsförordningen (gäller biotoper på skogsmark) som skyddas med stöd av § 21 naturvårdslagen, dvs. mindre, biologiskt värdefullt skogsområde | Övrig offentlig verksamhet |
| biotopskyddsområde | Rikstermbanken | lagligt skydd av mindre skogsområden (mindre än 5 hektar) som Skogsvårdsstyrelsen beslutar om. | Övrig offentlig verksamhet |
| bipolär skala | Rikstermbanken | skala eller diagram som beskriver en kontinuerlig förändring mellan två storheter som är varandras polärer i betydelsen att om den ena ökar, så minskar samtidigt den andra lika mycket | Övrig offentlig verksamhet |
| BIS | Rikstermbanken | Samarbetsorgan för centralbanker med säte i Basel. Bedriver utredningsverksamhet och utarbetar normer och standarder för finansiell verksamhet. BIS har även inlåning från och utlåning till centralbanker. | Övrig offentlig verksamhet |
| BIS | Rikstermbanken | Samarbetsorgan för centralbanker, med säte i Basel. Bedriver utredningsverksamhet och utarbetar normer och standarder för finansiell verksamhet. BIS har även inlåning från och utlåning till centralbanker. Riksbanken är delägare i BIS och representerad i dess styrelse. | Övrig offentlig verksamhet |
| bisyssla | Rikstermbanken | arbete (i begränsad omfattning) vid sidan av det egentliga arbetet | Övrig offentlig verksamhet |
| bithastighet | Rikstermbanken | antalet bitar per sekund i en dataöverföring, exempelvis 128 000 bitar/sek = 128 kbit/sek | Övrig offentlig verksamhet |
| bitreduktion snålkodning |
Rikstermbanken | avancerad form av reduktion av ljuddata, som syftar till att minska datamängden utan att ljudkvaliteten påtagligt försämras | Övrig offentlig verksamhet |
| bitström | Rikstermbanken | flöde av ettor och nollor | Övrig offentlig verksamhet |
| bitter | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| biutrymmen | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blancolån | Rikstermbanken | lån utan säkerhet | Övrig offentlig verksamhet |
| blandad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blandad verksamhet | Rikstermbanken | verksamhet som endast delvis är momspliktig | Övrig offentlig verksamhet |
| blank | Rikstermbanken | egenskap hos en yta att spegla omgivande skillnader i ljushet och färg | Övrig offentlig verksamhet |
| blankning | Rikstermbanken | Innebär att man säljer aktier som man inte äger. Blankning är ett sätt att spekulera i kursnedgångar i aktier. Man lånar aktien av ett institut och säljer det sedan vidare på marknaden. Vid en senare tidpunkt köper man tillbaka aktien till ett förhoppningsvis lägre pris. | Övrig offentlig verksamhet |
| blek | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blod | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blodkorv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blodpudding | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blomma | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bläckfisk kalmar |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blåhet | Rikstermbanken | den graderbara färgegenskap som innebär att en färg uppfattas som mer eller mindre blåaktig, dvs. besläktad med elementarfärgen blått | Övrig offentlig verksamhet |
| blåmussla | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| blått | Rikstermbanken | En av de fyra kulörta elementarfärgerna. | Övrig offentlig verksamhet |
| blåvitling kolmule |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| BNP bruttonationalprodukt |
Rikstermbanken | värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land för att användas till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal | Övrig offentlig verksamhet |
| BNP bruttonationalprodukt |
Rikstermbanken | värde av alla de varor och tjänster som produceras i ett land för att användas till konsumtion, export och investeringar under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal | Övrig offentlig verksamhet |
| bockhornsklöver frö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bod | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bogbladsstek | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bokföring | Rikstermbanken | löpande redovisning som innebär att alla verksamhetens affärshändelser registreras vart efter de uppkommer | Övrig offentlig verksamhet |
| bokföringsorder | Rikstermbanken | dokument som upprättas för att ersätta en saknad verifikation | Övrig offentlig verksamhet |
| bokfört värde | Rikstermbanken | det värde ett företags tillgångar och skulder har i balansräkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| bokslut | Rikstermbanken | sammanställning av ett företags löpande bokföring vid räkenskapsårets slut | Övrig offentlig verksamhet |
| bokslutsmetoden | Rikstermbanken | metod som innebär att man under beskattningsåret grundar redovisningen enbart på kontanta in- och utbetalningar | Övrig offentlig verksamhet |
| bolagsordning | Rikstermbanken | dokument som innehåller företagsnamn, verksamhet och andra grundläggande bestämmelser för ett aktiebolag | Övrig offentlig verksamhet |
| bolagsstyrning | Rikstermbanken | bolagets styrning i samspel mellan de i aktiebolagslagen fastställda beslutsorganen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör samt revisor | Övrig offentlig verksamhet |
| bolånemarknad | Rikstermbanken | marknad där hushåll som efterfrågar ett bolån möter de finansiella aktörer, ofta banker som erbjuder dessa lån | Övrig offentlig verksamhet |
| bolånetak | Rikstermbanken | Finansinspektionens allmänna råd om en maximal belåningsgrad på 85 procent av bostadens värde. | Övrig offentlig verksamhet |
| bolånetak | Rikstermbanken | Finansinspektionens allmänna råd om en maximal belåningsgrad på 85 procent av bostadens värde | Övrig offentlig verksamhet |
| bolånetak | Rikstermbanken | åtgärd som begränsar hur stora en låntagarens bolån får vara i förhållande till bostadens värde | Övrig offentlig verksamhet |
| bombröjningsvagn | Rikstermbanken | släpfordon med teknisk materiel för röjning av sprängladdningar | Övrig offentlig verksamhet |
| bombvagn | Rikstermbanken | släpfordon för transport av misstänkt farliga föremål | Övrig offentlig verksamhet |
| bondböna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bonitet | Rikstermbanken | ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga | Övrig offentlig verksamhet |
| borgen | Rikstermbanken | åtagande från en eller flera personer att betala en skuld i låntagarens ställe | Övrig offentlig verksamhet |
| borgenslån | Rikstermbanken | lån där en borgen är säkerhet | Övrig offentlig verksamhet |
| borgensman | Rikstermbanken | person som gått i borgen för någon annans skuld | Övrig offentlig verksamhet |
| borgenär fordringsägare |
Rikstermbanken | den som har ett krav på att få betalt | Övrig offentlig verksamhet |
| borgenär | Rikstermbanken | part som har en fordran på någon annan (gäldenär) | Övrig offentlig verksamhet |
| borsilikatglas | Rikstermbanken | borhaltigt silikatglas med låg alkalihalt och med god resistens mot kemikalier och temperaturväxlingar | Övrig offentlig verksamhet |
| bostadsinstitut | Rikstermbanken | finansiellt institut som lånar ut pengar mot säkerheter i bostäder | Övrig offentlig verksamhet |
| bostadsinstitut | Rikstermbanken | kreditinstitut som står för en stor del av utlåningen till bostadsköp | Övrig offentlig verksamhet |
| bostadskök | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bostadsobligation | Rikstermbanken | icke säkerställd obligation som fram till mitten av 2000-talet gavs ut av bostadsinstituten för att finansiera bolån | Övrig offentlig verksamhet |
| bostadsobligation | Rikstermbanken | obligation utgiven av bostadsinstitut | Övrig offentlig verksamhet |
| bostadsrätt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bottenlån | Rikstermbanken | Del av bolånet. Bottenlånet ges oftast ut av bankkoncernernas bostadsinstitut och har ofta bostaden som säkerhet eller pant för lånet. Detta medför att bottenlånet vanligtvis är förknippad med lägre risk och således har lägre ränta än t.ex. topplånet som inte har bostaden som säkerhet. Bottenlånet och topplånet utgör tillsammans 85 procent av bostadens värde. | Övrig offentlig verksamhet |
| bottenvåning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| boulettegel | Rikstermbanken | små dekorativt utformade falstaktegel som läggs i förband | Övrig offentlig verksamhet |
| bovete | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bovetemjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brandcell | Rikstermbanken | utrymme i byggnad avskilt på sådant sätt att en brand där kan hindras att sprida sig till annat utrymme i byggnaden under viss tid | Övrig offentlig verksamhet |
| bransch näringsgren |
Rikstermbanken | indelning av affärsverksamhet utifrån vad företag tillverkar eller säljer | Övrig offentlig verksamhet |
| braxen | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bredbar smältost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| breddtjänster | Rikstermbanken | digitala tjänster som kommer en bred krets av användare i samhället och/eller i näringslivet till del och som av dem bedöms ”viktiga” | Övrig offentlig verksamhet |
| bredspackling | Rikstermbanken | Hela ytan bredes med spackelfärg. | Övrig offentlig verksamhet |
| BRICS-länder | Rikstermbanken | Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, fem snabbt växande ekonomier. | Övrig offentlig verksamhet |
| broccoli | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brum | Rikstermbanken | oftast lågfrekventa störningar från exempelvis nätfrekvensen (50Hz) och dess övertoner | Övrig offentlig verksamhet |
| brun | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brun böna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brun farin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brunnskapacitet | Rikstermbanken | mängd vatten som kan pumpas ur en brunn utan förändring av grundvattenytan | Övrig offentlig verksamhet |
| brunt socker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brus | Rikstermbanken | Allmän benämning på oregelbundna störningar av en icke bestämd frekvens. | Övrig offentlig verksamhet |
| brusavstånd signal/brusavstånd |
Rikstermbanken | Tillgängligt dynamikomfång. Skillnaden mellan gräns för överstyrning (distorsion) och avstånd till dess att bruset dominerar programmets svagaste nyans. Mäts i dB. | Övrig offentlig verksamhet |
| brusgrind | Rikstermbanken | omvänd begränsare som under en förinställd nivå inte släpper fram någon signal | Övrig offentlig verksamhet |
| brutto | Rikstermbanken | belopp före avdrag av något, exempelvis lön före preliminärskatteavdrag | Övrig offentlig verksamhet |
| bruttomarginal på bolån | Rikstermbanken | skillnad mellan ett kreditinstituts utlåningsränta och dess upplåningskostnad för ett bolån i förhållande till utlånat belopp | Övrig offentlig verksamhet |
| bruttonationalprodukt BNP |
Rikstermbanken | marknadsvärdet på alla varor och tjänster som producerats inom ett land under en viss period | Övrig offentlig verksamhet |
| bruttosoliditet | Rikstermbanken | mått som anger hur stort det egna kapitalet är i förhållande till bankens totala tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| brytböna grön böna |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| brytpunkt | Rikstermbanken | plats dit räddningsenheter dirigeras innan insatsen påbörjas | Övrig offentlig verksamhet |
| brytpunkt | Rikstermbanken | plats där planerad kursändring görs vid sjöfart eller luftfart | Övrig offentlig verksamhet |
| brytpunkt för statlig inkomstskatt | Rikstermbanken | den inkomst man kan ha utan att betala statlig inkomstskatt | Övrig offentlig verksamhet |
| bröd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bröstmjölk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bröstningsglas | Rikstermbanken | glas som sitter i de ogenomsynliga delarna i en glasfasad | Övrig offentlig verksamhet |
| BSAP | Rikstermbanken | Helsingforskommissionens plan för Östersjöns miljö. | Övrig offentlig verksamhet |
| budget | Rikstermbanken | plan över beräknade inkomster och utgifter för en viss tidsperiod | Övrig offentlig verksamhet |
| budgetpropositionen Nådiga luntan |
Rikstermbanken | regeringens årliga förslag till statsbudget | Övrig offentlig verksamhet |
| buffertminne | Rikstermbanken | minne av primärtyp (arbetsminne) där digital information kortvarigt lagras vid utläsning | Övrig offentlig verksamhet |
| buljong | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bulle | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bunden ränta | Rikstermbanken | ränta som är bunden för viss tid och därmed oförändrad under tidsperioden | Övrig offentlig verksamhet |
| BWF | Rikstermbanken | ljudfilformat som används inom broadcasting och arkivbranschen. Bygger på Microsoft Wave-format. | Övrig offentlig verksamhet |
| bygglov | Rikstermbanken | skriftligt tillstånd av byggnadsnämnd att utföra byggåtgärd eller att ändra användning av byggnad eller del av byggnad | Övrig offentlig verksamhet |
| byte | Rikstermbanken | Datateknisk term som anger ett dataord bestående av 8 bitar (ettor eller nollor). | Övrig offentlig verksamhet |
| bytesbalans | Rikstermbanken | del av betalningsbalansen | Övrig offentlig verksamhet |
| bäcköring | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bänkhöjd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| bär | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| böckling | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| börläge | Rikstermbanken | det framtida läge som är målbild för en satsning | Övrig offentlig verksamhet |
| C-stridsmedel | Rikstermbanken | fasta, flytande eller gasformiga, giftiga ämnen som används för att skada eller döda människor, djur och växter | Övrig offentlig verksamhet |
| C3-växt | Rikstermbanken | växt där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller tre kolatomer | Övrig offentlig verksamhet |
| C4-växt | Rikstermbanken | växt där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller fyra kolatomer | Övrig offentlig verksamhet |
| cantaloupmelon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| carry trade | Rikstermbanken | strategi som går ut på att spekulera i att valutakursen i ett land med hög räntenivå inte kommer att försvagas i den utsträckning som ränteskillnaden gentemot ett annat lands valuta anger | Övrig offentlig verksamhet |
| cash back | Rikstermbanken | uttag av kontanter med kort i en butiks kassa | Övrig offentlig verksamhet |
| cashewnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CCS kolavskiljning och lagring |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CD kompaktskiva |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CD-I | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CD-R | Rikstermbanken | inspelningsbar CD (endast en gång) | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-ROM | Rikstermbanken | CD för datalagring som endast kan läsas | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-RW | Rikstermbanken | inspelnings- och raderbar CD som kan användas flera gånger | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-V | Rikstermbanken | För inspelning av videosignaler. Spelas in enligt White Book. | Övrig offentlig verksamhet |
| CDO | Rikstermbanken | strukturerat kreditinstrument där obligationer från många olika värdepapperiserade låneportföljer och andra tillgångar har satts samman | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS | Rikstermbanken | kontrakt mellan aktörer på kreditmarknaden som syftar till att överföra kreditrisken i en tillgång, exempelvis en obligation, från en aktör till en annan | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS | Rikstermbanken | kontrakt som upprättas mellan två parter, där den ena parten köper ett skydd mot kreditrisken i en obligation mot att betala en premie | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS-premie | Rikstermbanken | årlig kostnad i räntepunkter för att köpa ett CDS-kontrakt | Övrig offentlig verksamhet |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märke som intygar att tillverkaren eller importören uppfyller de krav på säkerhet som EU ställer för den aktuella produktgruppen | Övrig offentlig verksamhet |
| CEBS Europeiska banktillsynskommittén |
Rikstermbanken | Oberoende organisation som grundades 2004 för att ge EU-kommissionen råd om hur direktiv inom bankområdet i EU bör utformas, arbeta för att medlemsländerna inför direktiven på ett enhetligt sätt och verka för ett djupare samarbete och större informationsutbyte mellan myndigheterna. CEBS bestod av representanter för tillsynsmyndigheter och centralbanker i EU och ersattes 2009 av Europeiska bankmyndigheten (EBA). | Övrig offentlig verksamhet |
| cement | Rikstermbanken | starkt hydrauliskt bindemedel som binder tillsammans med vatten | Övrig offentlig verksamhet |
| cementputs | Rikstermbanken | puts med cement som bindemedel | Övrig offentlig verksamhet |
| central alarmeringszon | Rikstermbanken | område med minst 5 km och högst 10 km radie från kärnkraftverk där varning av allmänheten är säkerställd | Övrig offentlig verksamhet |
| central motpart | Rikstermbanken | den institution som går in som säljare till alla köpare och köpare till alla säljare av de instrument som handlas | Övrig offentlig verksamhet |
| central värdepappersförvarare | Rikstermbanken | den institution som hanterar värdepapperstransaktioner efter affärsavslut | Övrig offentlig verksamhet |
| centralbank | Rikstermbanken | En centralbank ansvarar för att ge ut sedlar och fungerar som bankernas bank. Centralbanken bedriver också penningpolitik, dvs. den ändrar räntan för att bevara värdet på pengar. Riksbanken är Sveriges centralbank. I andra länder kan centralbanken också ha andra uppgifter, t.ex. ansvarar för den finansiella tillsynen eller förvalta statsskulden. | Övrig offentlig verksamhet |
| centralbank | Rikstermbanken | institution som ansvarar för penningpolitiken i ett land eller valutaområde, dvs. fastställer en ränta för att bevara värdet på pengar | Övrig offentlig verksamhet |
| centralkök | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cerealier | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| certifiering | Rikstermbanken | verksamhet som intygar att ett företags process, produkt eller tjänst uppfyller vissa krav | Övrig offentlig verksamhet |
| certifikat | Rikstermbanken | Ett skuldebrev av samma typ som en statsskuldväxel, men emittenten är exempelvis en bank eller ett företag. | Övrig offentlig verksamhet |
| certifikat | Rikstermbanken | instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden | Övrig offentlig verksamhet |
| champinjon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Chapter 11 | Rikstermbanken | Är ett avsnitt i den amerikanska konkurslagstiftningen som berör rekonstruering av företag. Under rekonstruktionen har företaget ett konkursskydd. | Övrig offentlig verksamhet |
| check | Rikstermbanken | skriftlig standardiserad betalningsanvisning (standardiserat skuldbrev) där betalande parten ger sin bank i uppdrag att betala ut ett visst belopp från sitt konto | Övrig offentlig verksamhet |
| checkkredit | Rikstermbanken | konto där kontohavaren kan göra uttag i form av lån upp till ett visst belopp | Övrig offentlig verksamhet |
| cherimoya | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chilipeppar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chilipulver | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chilisås | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chip & pin | Rikstermbanken | Begrepp som hänvisar till hur en kortbetalning med EMV utförs. Ordet ”chip” refererar till EMV-chipet i kortet och ”PIN” till den personliga PIN-kod som behövs för att initiera betalningen. | Övrig offentlig verksamhet |
| choklad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chokladpralin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chokladtårta | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chroma | Rikstermbanken | storhet i Munsell-systemet som närmast motsvarar kulörthet i NCS | Övrig offentlig verksamhet |
| chroma | Rikstermbanken | I CIÉLAB och CIÉLUC motsvarande kromaticitetsdistansen. | Övrig offentlig verksamhet |
| Cibor | Rikstermbanken | Referensräntan på interbankmarknaden för danska kronor. | Övrig offentlig verksamhet |
| cider | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CIRC | Rikstermbanken | felkorrigeringsalgoritm som bl.a. används i CD-systemet | Övrig offentlig verksamhet |
| citron | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| city-block-rymd | Rikstermbanken | matematisk modell i vilken förhållandet mellan två punkter i ett rätvinkligt koordinatsystem uttrycks som summan av skillnaderna i vardera koordinatriktningen (AP = AX + AY + AZ) | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉ Internationella belysningskommissionen |
Rikstermbanken | Samarbetsorgan inom belysningsbranschen, ursprungligen med en övervägande teknisk och fysisk inriktning men nu behandlande även perceptionsfrågor inom en särskild division (Division I: Vision and Colour). CIÉ utfärdar rekommendationer inom flertalet belysningstekniska områden, men även för fotometri och färgstimulusmätning. | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉ-rymden | Rikstermbanken | tredimensionell geometrisk modell som illustrerar förhållandena mellan färgstimulis färgvalenser sådana dessa bestämts enligt CIÉ-systemet | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉ-systemet | Rikstermbanken | av CIÉ rekommenderad psykofysiskt baserad metod att beskriva en färgstimulus genom att definiera dess färgvalens | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉLAB | Rikstermbanken | av CIÉ övergångsvis rekommenderad metod att, vid beräkning av små färgstimulusdifferenser (i första hand mellan ytfärger), transformera färgvalenser till de visuellt mindre ojämnt fördelade variablerna L* för luminansfaktor och a*, b* för ”motstående färger” | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉLUV | Rikstermbanken | av CIÉ övergångsvis rekommenderad metod att, vid beräkning av små färgstimulusdifferenser (i första hand mellan ljusfärger), transformera färgvalenser till de visuellt mindre ojämnt fördelade variablerna L* för luminansfaktor och u’, v’ för kromaticitetskoordinater, ursprungligen baserade på MacAdam-ellipserna | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing | Rikstermbanken | sammanställning och behandling av betalningsinstruktioner | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing | Rikstermbanken | betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing | Rikstermbanken | När instruktioner sammanställs om överföring av en betalning till betalningsmottagarens konto. | Övrig offentlig verksamhet |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | det företag som utför clearing och som har tillstånd för detta av tillsynsmyndigheten | Övrig offentlig verksamhet |
| clearingsystem | Rikstermbanken | system som används för att på deltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras finansiella förpliktelser | Övrig offentlig verksamhet |
| clementin mandarin |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CLS | Rikstermbanken | Ett internationellt system för avveckling av valutatransaktioner. | Övrig offentlig verksamhet |
| co-production | Rikstermbanken | När tjänsten utformas och levereras i samarbete med brukaren själv och/eller anhöriga, andra brukare eller civilsamhället. T.ex. självdialysen på Ryhovs sjukhus i Jönköping, patientutbildningen i Blekinge där långvariga patienter utbildar nyligen insjuknade patienter, Telge Hovsjö (kommunalt fastighetsbolag) som har boende i majoritet i styrelsen och som involverar boende i området för skötsel, upprustning m.m. | Övrig offentlig verksamhet |
| cocktailpartyeffekt | Rikstermbanken | människans förmåga att med sin hörsel ”välja ut” olika ljud i exempelvis en folksamling | Övrig offentlig verksamhet |
| Code of Conduct for Clearing and Settlement | Rikstermbanken | En uppförandekod undertecknad av berörda marknadsaktörer i Europa med huvudsakligt syfte att öka pristransparensen för tjänster för värdepappershantering. | Övrig offentlig verksamhet |
| Color Harmony Manual | Rikstermbanken | I USA, av Container Corporation of America, utgiven atlas (1942--72), ordnad i princip enligt Ostwalds färgsystem. | Övrig offentlig verksamhet |
| compliance | Rikstermbanken | efterlevnad av externa och interna regelverk | Övrig offentlig verksamhet |
| conduit | Rikstermbanken | speciellt investeringsbolag som används vid värdepapperisering | Övrig offentlig verksamhet |
| copyright | Rikstermbanken | upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk som gör att innehavaren får ensamrätt att bestämma över hur verket ska användas | Övrig offentlig verksamhet |
| cornflakes | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| courtage | Rikstermbanken | transaktionskostnad när en tillgång säljs eller köps | Övrig offentlig verksamhet |
| cracker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cream cheese | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cream cracker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| crosskurs | Rikstermbanken | de växelkurser där ingen av valutorna är US-dollar | Övrig offentlig verksamhet |
| crowdfunding | Rikstermbanken | En särskild form av crowdsourcing är crowdfunding där flera finansiärer går samman för att finansierar idéer eller projekt. Bidraget kan vara från några enstaka till tusentals kronor. Ofta hittar finansiärer och dem som har en idé varandra genom en Internetplattform. | Övrig offentlig verksamhet |
| crowdsourcing | Rikstermbanken | Att lägga ut en uppgift på en odefinierad grupp människor via en öppen utlysning, ofta via Internet. Leder i bästa fall till samarbete och många personer som bidrar med lösningar. När Språkrådet i crowdsourcing-anda sökte lämplig svensk översättning av ordet via en uppmaning på Facebook inkom bl.a. följande förslag: samtänk, folkentreprenad, samentreprenad, svärmarbete, tankeverkstad, grupparbete, allemansdelegering. Ett av de mest kända exemplen på crowdsourcing är Wikipedia. | Övrig offentlig verksamhet |
| CRR/CRDIV | Rikstermbanken | Förslag till EU-förordning med direktiv som implementerar Basel III-överenskommelsen. Regelverket innehåller bland annat regler om bankers kapitaltäckning, skuldsättningsgrad och likviditet. | Övrig offentlig verksamhet |
| CRS | Rikstermbanken | kustradiostation, öppen för allmän kommunikation med civil sjöfart | Övrig offentlig verksamhet |
| CSA | Rikstermbanken | Ett tilläggsavtal som parter i till exempel derivattransaktioner använder sig av för att minska motpartsrisken. | Övrig offentlig verksamhet |
| CSS ytspaningsledare |
Rikstermbanken | kapten ombord på ett fartyg (normalt inte en räddningsenhet) som samordnar ytenheters räddningsinsatser inom ett visst angivet område | Övrig offentlig verksamhet |
| curry | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| curtain wall | Rikstermbanken | ickebärande yttervägg som är placerad utanför den bärande stommen till vilken den är infäst | Övrig offentlig verksamhet |
| D/A-omvandlare | Rikstermbanken | För digital/analog omvandling där digital information (ettor och nollor) görs om till analog spänningsinformation. | Övrig offentlig verksamhet |
| DAB | Rikstermbanken | digital ljudradio med nästintill CD-kvalitet | Övrig offentlig verksamhet |
| daghem | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dagligrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dagslån | Rikstermbanken | lån från en bankdag till nästa som bankerna eller andra finansinstitut ger varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| dagslåneränta | Rikstermbanken | ränta för interbanklån över natten | Övrig offentlig verksamhet |
| dagslåneränta | Rikstermbanken | ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| dagsportion | Rikstermbanken | samtliga måltider under dagen -- frukost, lunch, middag, mellanmål -- för en person | Övrig offentlig verksamhet |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn- och smältvatten som rinner från t.ex. hustak, gator, parkeringar och gårdar | Övrig offentlig verksamhet |
| DAT | Rikstermbanken | digital ljudbandspelare för 2 ljudkanaler | Övrig offentlig verksamhet |
| databärare | Rikstermbanken | fysiskt underlag för datafiler | Övrig offentlig verksamhet |
| datafil | Rikstermbanken | systematisk strukturerad mängd digital information | Övrig offentlig verksamhet |
| DCC | Rikstermbanken | Digital kassettbandspelare som lanserades 1992, men som aldrig slog igenom. | Övrig offentlig verksamhet |
| dealer | Rikstermbanken | handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs | Övrig offentlig verksamhet |
| debet | Rikstermbanken | den vänstra sidan på ett bokföringskonto | Övrig offentlig verksamhet |
| debitera | Rikstermbanken | påföra någon en kostnad för något | Övrig offentlig verksamhet |
| debitera | Rikstermbanken | skriva ett belopp på bokföringskontots vänstra sida, dess debetsida | Övrig offentlig verksamhet |
| debriefing psykologisk debriefing |
Rikstermbanken | planerad och strukturerad genomgång i grupp av fakta, tankar och reaktioner efter en kritisk händelse | Övrig offentlig verksamhet |
| decibel | Rikstermbanken | Ett dB-värde anger ett logaritmiskt förhållande mellan två värden. dB-värdet måste alltid refereras till en referensnivå, exempelvis dBu, dBV eller dBm. dB(A) anger en ljudnivå relaterad till en standardiserad mätkurva (vid bullernivåmätning i en lokal). | Övrig offentlig verksamhet |
| deflation | Rikstermbanken | Allmänna prisfall som göra att pengarnas värde stiger, dvs. säga man kan köpa fler varor och tjänster för samma mängd pengar. Motsatsen är inflation. | Övrig offentlig verksamhet |
| deflation | Rikstermbanken | sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet) | Övrig offentlig verksamhet |
| defusing avlastningssamtal |
Rikstermbanken | kortare informell genomgång av upplevelser i samband med en händelse | Övrig offentlig verksamhet |
| deklaration | Rikstermbanken | redovisning av inkomster och utgifter, som är en grund för beräkningen av inkomstskatt | Övrig offentlig verksamhet |
| dekoder | Rikstermbanken | Krets som återskapar ljud från digital information. Kan även vara krets som expanderar en komprimerad analog signal. | Övrig offentlig verksamhet |
| delgivning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Departementsserien | Rikstermbanken | När regeringen har utrett en fråga kan den publicera sina slutsatser och förslag i Departementsserien (Ds). | Övrig offentlig verksamhet |
| deposits depositmarknad |
Rikstermbanken | lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| depreciering | Rikstermbanken | När värdet på en tillgång minskar eller när värdet på en valuta minskar relativt andra valutor. | Övrig offentlig verksamhet |
| depreciering | Rikstermbanken | Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. | Övrig offentlig verksamhet |
| depåoperatör | Rikstermbanken | bolag som är operativt ansvarigt för verksamheten kring en depå | Övrig offentlig verksamhet |
| depåägare | Rikstermbanken | Endast banker eller andra företag som är deltagare i RIX kan vara ägare till kontanter i depå för vilka det utgår räntekostnadsersättning från Riksbanken. På marknaden för kontanthantering finns det även andra typer av depåer. När ordet depå används i denna rapport åsyftas enbart depåer som får räntekostnadsersättning -- såvida inget annat anges i texten. Enligt Riksbankens föreskrift (RBFS 2005:1) är en depåägare med rätt till räntekostnadsersättning någon av följande: Den som har ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken och som är a) bankinstitut som är deltagare i RIX, b) bankinstitut som genom överenskommelse med deltagare i RIX använder RIX för sina betalningar, c) av ett eller flera bankinstitut helägt bolag som, genom eget deltagande i RIX eller genom överenskommelse med deltagare i RIX, använder RIX för sina betalningar. | Övrig offentlig verksamhet |
| derivat | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser, rättigheter eller andra förutsättningar vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument derivat, riskhanteringsinstrument |
Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser eller rättigheter vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser, rättigheter eller andra förutsättningar vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| dessertost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| destillerad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| destruktiv redigering | Rikstermbanken | Begrepp inom hårddiskredigering som innebär att den lagrade informationen påverkas. | Övrig offentlig verksamhet |
| detresfa | Rikstermbanken | Beteckning för nödläge till sjöss och i luften. | Övrig offentlig verksamhet |
| devalvering | Rikstermbanken | Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs. | Övrig offentlig verksamhet |
| devalveringscykel | Rikstermbanken | process då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen | Övrig offentlig verksamhet |
| diarienummer | Rikstermbanken | registernummer på en handling | Övrig offentlig verksamhet |
| Dictionary of Color Names | Rikstermbanken | The ISCC-NBS Method of Designating Colors; en av National Bureau of Standards år 1955 utgiven publikation, innehållande dels vid färgbedömning erhållna verbala beskrivningar av färgprover ur Munsell-atlasen (i vissa fall starkt avvikande från Munsell-beteckningarna), dels en omfattande korsreferenslista med dessa färgers motsvarande beteckningar i andra färgatlaser och färgsystem. Beskrivningarna har sedan infogats som ett led i Universal Color Language. | Övrig offentlig verksamhet |
| differentiell psykologi | Rikstermbanken | Kunskapsområdet psykologi kan grovt uppdelas i intresseområdena allmän psykologi och differentiell psykologi. Inom det förra studeras på vad sätt människor är lika varandra och inom det senare hur individer eller grupper av människor skiljer sig åt | Övrig offentlig verksamhet |
| diffus | Rikstermbanken | otydligt avgränsad, spridd (i motsats till riktad) | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | spridning av (i detta fall) ett ljusflöde | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | fuktvandring som orsakas av skillnad i ångtryck | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | fukttransport med skillnader i ånghalt som drivkraft | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | vandring av ett ämnes atomer eller molekyler i ett annat ämne, vanligen från plats med högre koncentration till plats med lägre koncentration | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusor | Rikstermbanken | objekt som åstadkommer spridning av ett ljusflöde (diffusion) | Övrig offentlig verksamhet |
| digital infrastruktur | Rikstermbanken | Allt från internetuppkoppling till informationshantering med en hel rad tjänster kopplade till det, som till exempel grid-tjänster, datalagring, säkerhet, interaktivitet, m.m. | Övrig offentlig verksamhet |
| digital input/output | Rikstermbanken | digital in- och utgång i samma anslutning | Övrig offentlig verksamhet |
| digital kulturarvsinformation | Rikstermbanken | Begreppet har inom förstudien använts för både den digitala informationen om samlingar (metadata) och själva de digitala samlingarna (digitala objekt). | Övrig offentlig verksamhet |
| digital kulturarvsinformation | Rikstermbanken | Begreppet har använts för att beteckna både digital information om samlingar (metadata) och de digitala samlingarna själva (digitala objekt). | Övrig offentlig verksamhet |
| digital lagring | Rikstermbanken | teknisk lagring av data | Övrig offentlig verksamhet |
| digital tjänst | Rikstermbanken | paketerad service eller lösning som erbjuds för att tillgodose ett behov och som förmedlas digitalt | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalisering | Rikstermbanken | operativt arbete med överföring av information, data och metadata till digitala format | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalt bevarande | Rikstermbanken | säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta till sig det | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalt bevarande | Rikstermbanken | säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalt ljud | Rikstermbanken | Begrepp som avser en digital beskrivning av ett analogt ljudförlopp. I allmänt tal ”ettor och nollor”. Beskrivningen kan enbart anta vissa förutbestämda värden vid förutbestämda tidpunkter. Beskrivningen är diskret. | Övrig offentlig verksamhet |
| dikromasi | Rikstermbanken | partiell färgblindhet varvid ett av tre tappsystem är helt ur funktion eller saknas (med varianterna protanopi, deutranopi eller tritanopi, beroende av vilket tappsystem som saknas) | Övrig offentlig verksamhet |
| dill | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dillfrö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| DIN-färgsystemet | Rikstermbanken | av det tyska standardiseringsorganet DIN fastställt psykofysiskt baserat färgsystem (från 1940-talet) som kolorimetriskt definierar färg i storheterna Farbton, Sättigung och Dunkelstufe -- vilka närmast motsvarar NCS kulörton, mättnad och svarthet | Övrig offentlig verksamhet |
| direkt ledning | Rikstermbanken | ledning av räddningsåtgärder på skadeplats | Övrig offentlig verksamhet |
| direkt ägande | Rikstermbanken | ägande utan mellanled | Övrig offentlig verksamhet |
| direktavkastning | Rikstermbanken | skillnaden mellan hyresintäkter och drift- och underhållskostnader för en fastighet eller ett fastighetsbolag, i relation till det pris som en investerare har betalat för fastigheten | Övrig offentlig verksamhet |
| direktavkastning | Rikstermbanken | mått på avkastning på en investering | Övrig offentlig verksamhet |
| direktbetalning | Rikstermbanken | Vid en direktbetalning kan en konsument använda inloggningsuppgifter till sin Internetbank för att betala varor och tjänster på Internet. Förmedlandet sker med hjälp av en säker betalväxel. Liknande overlay services men är avtalsmässigt säkerställd där alla parter har avtal med varandra. Direktbetalning är en specifikt svensk betallösning. | Övrig offentlig verksamhet |
| direktförsäljning | Rikstermbanken | försäljningsmetod som innebär att säljaren kontaktar den potentiella kunden och föreslår en affär | Övrig offentlig verksamhet |
| direktreklam | Rikstermbanken | reklam som är adresserad direkt till mottagaren | Övrig offentlig verksamhet |
| direktåtkomst | Rikstermbanken | möjlighet att på egen hand söka och ta del av uppgifter i register och databaser, som inte är allmänt tillgängliga, utan att kunna påverka innehållet | Övrig offentlig verksamhet |
| dirty floating | Rikstermbanken | När kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser. | Övrig offentlig verksamhet |
| disackarid | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| diskbänk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| diskontera | Rikstermbanken | räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen | Övrig offentlig verksamhet |
| diskontering/diskonteringsränta | Rikstermbanken | vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter | Övrig offentlig verksamhet |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | summan av alla inkomster som en person eller ett hushåll förfogar över minus skatter och avgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | summan av alla inkomster som en person eller ett hushåll förfogar över efter skatter och avgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| distansbetalning | Rikstermbanken | betalning där betalningsavsändare och mottagare befinner sig på olika ställen | Övrig offentlig verksamhet |
| distorsion | Rikstermbanken | ”Förvrängning” av ljud. Generell benämning för ljud som ”låter illa” eller ej överensstämmer med originalljudet. Distorsion erhålls exempelvis vid för stark utstyrning i förstärkarkretsar eller inspelning på band. Linjär distorsion innebär att vissa frekvenser försvagas eller förstärks i ett överföringssystem. Icke linjär distorsion innebär att det uppstår ej önskvärda övertoner i en återgivningskedja. | Övrig offentlig verksamhet |
| distribution | Rikstermbanken | fördelning eller spridning av något | Övrig offentlig verksamhet |
| diversifiera | Rikstermbanken | placera i flera olika tillgångar i syfte att minska den totala risken i investeringsportföljen | Övrig offentlig verksamhet |
| djuphet | Rikstermbanken | den storhet eller duoegenskap som innebär samtidig likhet med elementarfärgen svart (S) och maximalkulören (C) | Övrig offentlig verksamhet |
| djur- | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| DNA-markör | Rikstermbanken | gen eller avsnitt av arvsmassan, som kan användas för att beskriva genetisk variation hos en egenskap | Övrig offentlig verksamhet |
| DNA-sekvensering | Rikstermbanken | process som används för att med biokemiska metoder bestämma ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna) i en DNA-molekyl | Övrig offentlig verksamhet |
| dolda reserver | Rikstermbanken | anläggningstillgångar som på grund av stora avskrivningar har ett för lågt värde i balansräkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| dominerande våglängd | Rikstermbanken | beskrivning i kromaticitetsdiagrammet av den monokromatiska stimulus på spektrumorten, där denna skäres av förlängningen av en rät linje genom neutralpunkten och stimulus kromaticitet | Övrig offentlig verksamhet |
| domän | Rikstermbanken | I kulturarvssammanhang används ordet domän ofta för att specificera ett visst ABMK-område, exempelvis arkiv. | Övrig offentlig verksamhet |
| dosekvivalent | Rikstermbanken | i strålskyddssammanhang använd angivelse av stråldos där man tagit hänsyn till de olika strålslagens biologiska verkan | Övrig offentlig verksamhet |
| dovhjort | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dragon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dragstag | Rikstermbanken | stag monterade i spontens överkant för upptagande av i markplanet utåtriktade krafter | Övrig offentlig verksamhet |
| dressing | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| drickchoklad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| drickfärdig | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| drickyoghurt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| driftnetto | Rikstermbanken | fastighets hyresintäkter minus drift‐ och underhållskostnader | Övrig offentlig verksamhet |
| driftnetto | Rikstermbanken | Anger skillnaden mellan hyresintäkter och drift- och underhållskostnader för en fastighet eller fastighetsföretag. | Övrig offentlig verksamhet |
| driftprogram | Rikstermbanken | handling som till grund för lokalprogram och projektering m.m. redovisar uppgifter om verksamheten | Övrig offentlig verksamhet |
| driftskostnader | Rikstermbanken | kostnader för det löpande verksamheten i företaget | Övrig offentlig verksamhet |
| druvkärnolja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dryck | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dräneringsrör | Rikstermbanken | rör som läggs i mark runt byggnad för avledning av vatten från bl.a. dräneringsskikt | Övrig offentlig verksamhet |
| dräneringsskikt | Rikstermbanken | skikt som anordnas för avledning av vatten | Övrig offentlig verksamhet |
| dröjsmålsavgift | Rikstermbanken | avgift som kan tillkomma när man betalat för sent | Övrig offentlig verksamhet |
| dröjsmålsränta | Rikstermbanken | ränta på en skuld som inte betalats inom avtalad tid | Övrig offentlig verksamhet |
| dröjsmålsränta | Rikstermbanken | ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid | Övrig offentlig verksamhet |
| DSP digital signalprocessor, signalprocessor |
Rikstermbanken | Benämning för hårdvara som är en liten dator som utför en begränsad uppgift i en apparat. | Övrig offentlig verksamhet |
| dubbel bokföring | Rikstermbanken | bokföring av varje affärshändelse på minst två konton, med ett lika stort belopp i debet som i kredit | Övrig offentlig verksamhet |
| dubbelbeskattning | Rikstermbanken | inkomst som beskattas två gånger | Övrig offentlig verksamhet |
| dubbelfalstegel | Rikstermbanken | taktegel med dubbla tätningsfalsar | Övrig offentlig verksamhet |
| duoegenskap tvåegenskapsfärg |
Rikstermbanken | färgegenskap som innebär samtidig och tydlig släktskapslikhet med två bipolära elementarfärger | Övrig offentlig verksamhet |
| duration | Rikstermbanken | mått på hur värdet av en värdepappersportfölj förändras vid ränteförändringar | Övrig offentlig verksamhet |
| duva | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| duvärta | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| DVD | Rikstermbanken | Liknar en CD, men har en mycket högre packningstäthet, ända upp till 17 Gbyte. Används oftast för digital video. Kan ej spelas i vanliga CD-spelare. | Övrig offentlig verksamhet |
| dynamik | Rikstermbanken | förhållandet mellan den starkaste och svagaste signalen i ett programmaterial | Övrig offentlig verksamhet |
| dynamisk mikrofon elektrodynamisk mikrofon |
Rikstermbanken | robust mikrofon vars membran är mekaniskt kopplad till en spole som kan röra sig i ett magnetfält | Övrig offentlig verksamhet |
| dödved | Rikstermbanken | Dödved gör nytta i skogen genom att vara boplats och skafferi för en rad insekter och andra småkryp. Många svampar, lavar och mossor behöver också döda träd, liksom många fåglar som har hålträden att häcka i. | Övrig offentlig verksamhet |
| e- | Rikstermbanken | E- står för elektronisk. Som förled avser e- utnyttjandet av datorbaserade lösningar, t.ex. i e-förvaltning, e-tjänst, e-handel. | Övrig offentlig verksamhet |
| e-brevlåda | Rikstermbanken | konto där elektronisk post kan levereras | Övrig offentlig verksamhet |
| e-faktura | Rikstermbanken | faktura som presenteras för mottagaren i dennes Internetbank och som förenklar för kunden att initiera betalningen | Övrig offentlig verksamhet |
| e-handel | Rikstermbanken | köp av varor eller tjänster över Internet | Övrig offentlig verksamhet |
| e-infrastruktur | Rikstermbanken | verktyg för elektronisk kommunikation, lagring, bearbetning och visualisering av data samt datorer för storskaliga beräkningar, visualisering, modellering och lagring, nätverk för dataöverföring och avancerat användarstöd som hör ihop med detta | Övrig offentlig verksamhet |
| e-legitimation | Rikstermbanken | identitetshandling i elektronisk form, som vid elektronisk kommunikation används för legitimering, underskrift eller bådadera | Övrig offentlig verksamhet |
| e-penninginstitut institut för elektroniska pengar |
Rikstermbanken | ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut e-pengar i enlighet med lagen om elektroniska pengar | Övrig offentlig verksamhet |
| E-Perm med elektret | Rikstermbanken | mätmetod för radon | Övrig offentlig verksamhet |
| e-tjänst | Rikstermbanken | it-baserad tjänst som har ett användargränssnitt | Övrig offentlig verksamhet |
| EBA | Rikstermbanken | Europeiska bankmyndigheten upprättar gemensamma reglerings och tillsynsstandarder inom EU och utför stresstester på europeiska banker. | Övrig offentlig verksamhet |
| EBA | Rikstermbanken | Europeiska bankmyndigheten. Upprättar gemensamma reglerings- och tillsynsstandarder inom EU och utför stresstester på europeiska banker. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECB Europeiska centralbanken |
Rikstermbanken | ECB ligger i Frankfurt och är gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. ECB:s uppgift är att sköta penningpolitiken för dessa länder och se till att inflationen blir låg. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECB Europeiska centralbanken |
Rikstermbanken | Gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. Säte i Frankfurt. Bankens uppgifter anges i en stadga som är en del av EU-fördraget. Målet för ECB:s penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Högsta beslutsorgan är ECB-rådet, som utgörs av de sex direktionsledamöterna i ECB och cheferna för de nationella centralbankerna i de länder som har infört euron. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECB Europeiska centralbanken |
Rikstermbanken | ECB är gemensam centralbank för de tretton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECB:s allmänna råd | Rikstermbanken | Samrådsorgan inom ECBS där centralbankschefer i alla EU länder samt ECB:s ordförande och vice ordförande ingår. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECBS Europeiska centralbankssystemet |
Rikstermbanken | Forum för samarbete mellan ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater. | Övrig offentlig verksamhet |
| ECBS Europeiska centralbankssystemet |
Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på ECB och de nationella centralbankerna i EU-länderna. | Övrig offentlig verksamhet |
| EDF | Rikstermbanken | sannolikheten att ett börsnoterat företag ska gå i konkurs inom ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| EER | Rikstermbanken | Beteckning för radondotterhalt i jämvikt med radonhalt. | Övrig offentlig verksamhet |
| EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet |
Rikstermbanken | EES omfattar EU:s 27 medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge. | Övrig offentlig verksamhet |
| effekt | Rikstermbanken | energi per tidsenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| effektiv ränta | Rikstermbanken | den totala kostnaden för ett lån (ränta, uppläggningskostnader och aviseringsavgifter) | Övrig offentlig verksamhet |
| effektiv ränta | Rikstermbanken | den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid | Övrig offentlig verksamhet |
| effektiv årsränta | Rikstermbanken | den effektiva räntan uppräknad på årsbasis | Övrig offentlig verksamhet |
| effektkedja | Rikstermbanken | Effekter kan ibland uppstå i flera led, i en s.k. effektkedja, där en insats leder till en effekt som i sin tur leder till en annan effekt osv. | Övrig offentlig verksamhet |
| effektmål | Rikstermbanken | förväntad nytta av satsningens resultat vid en given tidpunkt i den verksamhet där det skall nyttjas | Övrig offentlig verksamhet |
| EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommitté |
Rikstermbanken | Rådgivande organ till Ekofinrådet och Europeiska kommissionen. Följer bland annat den ekonomiska och finansiella utvecklingen i EU och euroområdet samt granskar medlemsländernas stabilitets- och konvergensprogram. Centralbankerna är företrädda i EFK av vice centralbankschefer. | Övrig offentlig verksamhet |
| EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommittén |
Rikstermbanken | Ger råd till Ekofin-rådet inom EU i ekonomisk-politiska och finansiella frågor. | Övrig offentlig verksamhet |
| EFSF | Rikstermbanken | Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten är en räddningsfond inrättad för att säkra finansiell stabilitet i Europa genom att erbjuda finansiellt stöd till euroländer. | Övrig offentlig verksamhet |
| efterbild | Rikstermbanken | det färgade synintryck man får om man, efter att under ca 20 sekunder fixerat ett mindre färgfält mot ett annorlunda färgat omfält, därefter fäster blicken mot ett ensfärgat omfält (samma eller annan färg som det första) | Övrig offentlig verksamhet |
| efterforskning eftersökning |
Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att återfinna saknade personer eller saknad egendom | Övrig offentlig verksamhet |
| efterforskningsuppdrag | Rikstermbanken | Samlande begrepp för arbetet vid en efterforskning | Övrig offentlig verksamhet |
| efterforskningsuppgift | Rikstermbanken | åtgärd för att leta efter person eller föremål | Övrig offentlig verksamhet |
| efterfrågan | Rikstermbanken | att det finns någon som vill köpa varor eller tjänster till ett visst pris | Övrig offentlig verksamhet |
| efterklang | Rikstermbanken | Täta ljudreflektioner som tillsammans bildar en efterklang till ett direktljud. | Övrig offentlig verksamhet |
| efterklangtidstid | Rikstermbanken | tiden från det direkta ljudet till det att efterklangen har skjutit till en viss nivå 60 dB under sitt första värde eng RT 60 | Övrig offentlig verksamhet |
| efterkrav | Rikstermbanken | Att en köpare måste betala direkt till speditören, den som fraktat varan, innan varan lämnas ut. | Övrig offentlig verksamhet |
| EG-direktiv | Rikstermbanken | EG-direktiv innehåller bindande bestämmelser som riktar sig till EU:s medlemsländer. Till skillnad mot EG-förordningar är det bara resultatet av EG-direktiven och när resultatet ska vara uppnått som är bindande. Medlemsländerna beslutar själva vad de ska göra för att uppnå resultatet. Om det uppstår en tvist är det EG-domstolen som avgör om direktivet är uppfyllt. | Övrig offentlig verksamhet |
| EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol |
Rikstermbanken | EG-domstolen har två huvudsakliga uppgifter • döma i tvister mellan EU-medlemsländer och EU:s organ • tolka EG-rätten. Under EG-domstolen finns också en domstol som dömer i mål som rör enskilda personer och företag. Dessa domar kan överklagas till EG-domstolen. | Övrig offentlig verksamhet |
| EG-fördraget | Rikstermbanken | EG-fördraget innehåller Europeiska gemenskapens (EG:s) grundläggande principer. EG-fördraget undertecknades i Rom 1957 och började gälla 1958. EG-fördraget brukar även kallas för Romfördraget. | Övrig offentlig verksamhet |
| EG-rätt | Rikstermbanken | EG-rätt är ett samlingsbegrepp för EU-medlemsländernas gemensamma regelverk. Fyra typer av regler ingår i EG-rätten • primär EG-rätt -- de grundläggande fördragen och medlemsavtalen • sekundär EG-rätt -- EG-förordningar, EG-direktiv och beslut • EG-domstolens praxis • internationella avtal. | Övrig offentlig verksamhet |
| egenfärg lokalfärg, materialfärg |
Rikstermbanken | den färg man föreställer sig att en yta eller ett material har oberoende av vilka belysnings- och betraktningsförhållanden som råder | Övrig offentlig verksamhet |
| egenkontroll | Rikstermbanken | kontroll av att de regler som styr verksamheten följs, som utförs av verksamhetsutövaren själv | Övrig offentlig verksamhet |
| eget kapital | Rikstermbanken | post i ett företags balansräkning som visar skillnaden mellan tillgångar och skulder | Övrig offentlig verksamhet |
| eget utrymme | Rikstermbanken | skyddat förvar hos myndighet som den, enligt 2 kap. 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen (TF), tillhandahåller endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning | Övrig offentlig verksamhet |
| eget utrymme för en session | Rikstermbanken | eget utrymme som tillhandahålls endast kortvarigt | Övrig offentlig verksamhet |
| egnahem | Rikstermbanken | enbostadshus som bebos av ägaren | Övrig offentlig verksamhet |
| eko | Rikstermbanken | tidsfördröjd ljudsignal (> 80 ms) som uppfattas som en eller flera repetitioner | Övrig offentlig verksamhet |
| ekologisk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| ekologisk validitet | Rikstermbanken | den grad till vilken en vetenskaplig mätning ger en riktig uppfattning om verkligheten | Övrig offentlig verksamhet |
| ekonometri | Rikstermbanken | gren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin | Övrig offentlig verksamhet |
| ekonometrisk skattning | Rikstermbanken | Oftast en statistisk beräkning baserad på historiska data. | Övrig offentlig verksamhet |
| ekonomisk livslängd | Rikstermbanken | den tid som en tillgång anses göra ekonomisk nytta i företaget | Övrig offentlig verksamhet |
| ekonomisk nytta | Rikstermbanken | nytta som värderas i pengar | Övrig offentlig verksamhet |
| ekonomisk potential | Rikstermbanken | potential att minska utsläpp som speglar samhällsekonomiska kostnader utan beaktande av eventuella hinder för att genomföra en viss åtgärd | Övrig offentlig verksamhet |
| ekosystem | Rikstermbanken | ett avgränsat område med alla organismer som lever där, samt mark, vatten och luft. Det kan vara till exempel en sjö eller en skog. | Övrig offentlig verksamhet |
| ekosystemens buffrande förmåga | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| ekosystemtjänster | Rikstermbanken | Människor är beroende av att organismerna i ekosystemen uträttar en mängd olika tjänster, t.ex. pollinering, fröspridning, fotosyntes och nedbrytning. Naturen ger oss bland annat föda, fibrer och energi. | Övrig offentlig verksamhet |
| ekosystemtjänster | Rikstermbanken | de tjänster naturen utför som kan uppfattas som fördelaktiga för människan och det mänskliga samhället | Övrig offentlig verksamhet |
| ekvivalent | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| elastisk spärr | Rikstermbanken | spärr för att reglera tillströmning av personer till viss plats | Övrig offentlig verksamhet |
| elektretmikrofon | Rikstermbanken | förenklad typ av kondensatormikrofon, där kondensatorplattorna förses med en permanent elektrisk laddning redan vid tillverkningen | Övrig offentlig verksamhet |
| elektroencefalogram EEG |
Rikstermbanken | registrering av de mycket svaga strömmar som hjärnan genererar | Övrig offentlig verksamhet |
| elektrokardiogram EKG |
Rikstermbanken | registrering av de strömmar som alstras i samband med hjärtats aktivitet, framförallt i hjärtrytmen | Övrig offentlig verksamhet |
| elektronisk | Rikstermbanken | som utnyttjar IT-lösningar | Övrig offentlig verksamhet |
| elektronisk handling digital handling |
Rikstermbanken | handling i elektronisk form | Övrig offentlig verksamhet |
| elektroniska pengar e-pengar |
Rikstermbanken | betalningsmedel i form av ett elektroniskt förvarat penningvärde som representerar en fordran på utgivaren | Övrig offentlig verksamhet |
| elektroniskt initierad | Rikstermbanken | En betalning som initierats via en elektronisk instruktion, exempelvis via Internetbank, mobiltelefon, kortterminal, autogiro eller fil översänd från ett företag till en bank eller clearingorganisation. | Övrig offentlig verksamhet |
| elementaregenskap | Rikstermbanken | graderbar besläktad eller karakteristisk likhet med en elementarfärg | Övrig offentlig verksamhet |
| elementarfärg | Rikstermbanken | en av de sex (imaginära) färgpercepten vitt, svart (okulörta ), gult, rött, blått och grönt (kulörta) som var och en beskrivs med hänvisning till sig själv, medan alla andra färger beskrivs som uppvisande större eller mindre likhet med dessa | Övrig offentlig verksamhet |
| elementarkulörton | Rikstermbanken | kulörtonen hos kulörta färger som endast har likhet med en av de fyra kulörta elementarfärgerna | Övrig offentlig verksamhet |
| elementarskala | Rikstermbanken | bipolär skala mellan två elementarfärger vilken beskriver en färgs släktskap med dessa | Övrig offentlig verksamhet |
| emaljerat glas | Rikstermbanken | glas som har täckmålats med en ogenomskinlig glaskeramisk färg | Övrig offentlig verksamhet |
| emanation | Rikstermbanken | den avgång av radon som sker från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet utanför mineralkornet | Övrig offentlig verksamhet |
| emanationskoefficient | Rikstermbanken | Används i radonsammanhang för att beteckna hur stor andel av alla bildade radonatomer som avgår från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet. | Övrig offentlig verksamhet |
| emanometer | Rikstermbanken | momentan mätmetod för radon | Övrig offentlig verksamhet |
| emission | Rikstermbanken | utsändande av strålningsenergi från en ljuskälla | Övrig offentlig verksamhet |
| emission | Rikstermbanken | avgivning av ämne till omgivningen | Övrig offentlig verksamhet |
| emission | Rikstermbanken | utgivning av nya statspapper till försäljning | Övrig offentlig verksamhet |
| emission | Rikstermbanken | utgivning av värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| emissionskurva emissionsfunktion |
Rikstermbanken | spektral fördelning av den från en ljuskälla utsända (emitterade) energin | Övrig offentlig verksamhet |
| emittent | Rikstermbanken | finansiell institution som ger ut värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| emittent | Rikstermbanken | företag som ger ut ett värdepapper i form av en aktie eller en obligation | Övrig offentlig verksamhet |
| emittera | Rikstermbanken | ge ut ett värdepapper som t.ex. en aktie eller en obligation | Övrig offentlig verksamhet |
| emitterat ljus emission |
Rikstermbanken | elektromagnetisk strålning som sänts ut från en ljuskälla | Övrig offentlig verksamhet |
| EMU ekonomiska och monetära unionen |
Rikstermbanken | Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tretton av EU-länderna infört euron som valuta. | Övrig offentlig verksamhet |
| EMV | Rikstermbanken | Global kommersiell standard för kort som innebär att magnetremsan ersätts av ett chip. EMV står för Europay, MasterCard och Visa. | Övrig offentlig verksamhet |
| endive | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| energi | Rikstermbanken | produkten av effekt och tid | Övrig offentlig verksamhet |
| energi | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| energianvändning | Rikstermbanken | nyttiggörande av energi (el eller värme) | Övrig offentlig verksamhet |
| energibalans | Rikstermbanken | förhållande mellan tillförd och bortförd energi i ett system | Övrig offentlig verksamhet |
| energihushållning | Rikstermbanken | bästa nyttiggörande av energi i ett system | Övrig offentlig verksamhet |
| energisparande | Rikstermbanken | minskad energianvändning som uppstår genom att man avstår från en tjänst eller nyttighet | Övrig offentlig verksamhet |
| energitäckningsgrad | Rikstermbanken | andel av totala energiförbrukningen som en viss värmeproduktionsenhet täcker | Övrig offentlig verksamhet |
| enfamiljshus | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| engobe | Rikstermbanken | färgad lervälling som påförs teglet före bränning för att åstadkomma en färgförändring | Övrig offentlig verksamhet |
| enhetlig fasad | Rikstermbanken | glasfasad där fönster och bröstning har samma utseende utifrån under dagtid | Övrig offentlig verksamhet |
| enhetsdokument ED |
Rikstermbanken | blankett som används när man ska göra en skriftlig tulldeklaration | Övrig offentlig verksamhet |
| enkel | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| enkel betalning | Rikstermbanken | betalning utan mellanhänder, dvs. där det monetära värdet överlämnas direkt från den betalande parten till mottagaren | Övrig offentlig verksamhet |
| enkel ränta | Rikstermbanken | ränta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon ”ränta på ränta”-effekt | Övrig offentlig verksamhet |
| enkel årsränta | Rikstermbanken | enkel ränta uppräknad på årsbasis | Övrig offentlig verksamhet |
| enkelomättad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| enkoder | Rikstermbanken | krets som kodar (anpassar) digitala ljuddata för ett specifikt format vid lagring eller överföring | Övrig offentlig verksamhet |
| enskild näringsidkare | Rikstermbanken | person som själv driver och ansvarar för en enskild näringsverksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| entrecôte utan kappa | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| entreprenad | Rikstermbanken | uppdrag att utföra ett större eller mer långsiktigt arbete | Övrig offentlig verksamhet |
| entreprenör | Rikstermbanken | företag som åtar sig att utföra en entreprenad | Övrig offentlig verksamhet |
| entré entréplan |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| enzym | Rikstermbanken | protein som påskyndar kemiska reaktioners hastighet | Övrig offentlig verksamhet |
| EPC | Rikstermbanken | Organ bildat i syfte att leda och driva SEPA. | Övrig offentlig verksamhet |
| epigenetik | Rikstermbanken | reglering av hur gener uttrycks, oberoende av hur deras genetiska kod ser ut | Övrig offentlig verksamhet |
| equalizer | Rikstermbanken | tonkontroller för olika frekvenser | Övrig offentlig verksamhet |
| ERM2 | Rikstermbanken | växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen | Övrig offentlig verksamhet |
| ersättning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| eskort | Rikstermbanken | åtgärd eller formering som innebär att polisman vid särskilda tillfällen skyddar person/föremål och säkerställer framkomligheten | Övrig offentlig verksamhet |
| ESM | Rikstermbanken | Ett permanent internationellt finansinstitut som euroländerna grundat för att säkra stabiliteten i euroområdet. ESM ska ersätta de tidigare finansieringsmekanismerna, såsom EFSF, från och med juli 2012. | Övrig offentlig verksamhet |
| ESMA | Rikstermbanken | Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. | Övrig offentlig verksamhet |
| ESRB Europeiska systemrisknämnden |
Rikstermbanken | Europeiska systemrisknämnden ansvarar för makrotillsynen av det finansiella systemet inom EU. | Övrig offentlig verksamhet |
| ESRB Europeiska systemrisknämnden |
Rikstermbanken | Oberoende EU-organ som ansvarar för makrotillsyn av det finansiella systemet inom unionen. | Övrig offentlig verksamhet |
| etableringsställe | Rikstermbanken | bemannat kontor eller annan lokal från vilken det är möjligt att leverera eller tillhandahålla varor och tjänster inom landet | Övrig offentlig verksamhet |
| etappmål | Rikstermbanken | Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet (prop. 2009/10:155). Etappmålen fastställs av regeringen eller, om det finns särskilda skäl, av riksdagen. | Övrig offentlig verksamhet |
| EU-direktiv | Rikstermbanken | Lagstiftning inom EU-rätten. Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna avseende det resultat som ska uppnås men inte till sitt innehåll. Direktivens implementeras i Sverige genom svenska författningar. Det finns olika sorters direktiv. Fullharmoniseringsdirektiv ska medlemstaterna införa fullt ut i sina lagstiftningar medan minimidirektiv enbart anger en lägsta standard för medlemsstaterna. | Övrig offentlig verksamhet |
| EU-fördraget Maastrichtfördraget, Unionsfördraget |
Rikstermbanken | EU-fördraget innehåller Europeiska unionens (EU:s) grundläggande principer. Fördraget undertecknades i den nederländska staden Maastricht 1992 och började gälla den 1 november 1993. EU-fördraget brukar även kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget. | Övrig offentlig verksamhet |
| EU-förordning | Rikstermbanken | lagstiftning inom EU-rätten som är direkt bindande för medlemsstaterna utan att behöva införas via svenska författningar | Övrig offentlig verksamhet |
| EUR-Lex | Rikstermbanken | EUR-Lex är en portal till gällande EG-rätt. På EUR-Lex finns olika databaser där du kan söka bland fördrag, lagstiftning, rättspraxis, parlamentsledamöternas frågor och Europeiska unionens officiella tidning (EUT). | Övrig offentlig verksamhet |
| Euribor | Rikstermbanken | Referensräntan på interbankmarknaden för euro. | Övrig offentlig verksamhet |
| euro | Rikstermbanken | den gemensamma valuta som introducerades den 1 januari 1999 | Övrig offentlig verksamhet |
| Euroclear Sweden | Rikstermbanken | Dotterbolag till Euroclear som för register över de allra flesta aktier och räntebärande värdepapper som handlas på de svenska finansiella marknaderna. Utför också clearing och avveckling av transaktioner med svenska aktier och räntebärande papper. | Övrig offentlig verksamhet |
| Europadomstolen | Rikstermbanken | Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) prövar ärenden om brott mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Europakonventionen ska hindra staterna att missbruka sin makt och begå övergrepp mot de enskilda medborgarna. Sedan 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag. | Övrig offentlig verksamhet |
| Europaskalan | Rikstermbanken | standard för egenskaperna hos de fyra tryckfärger (”gult”, ”cyan”, ”magenta” och ”svart”) som används vid fyrfärgs rastertryck | Övrig offentlig verksamhet |
| Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES |
Rikstermbanken | Avtal mellan samtliga EU-medlemsstater samt Island, Lichtenstein och Norge främst rörande frihandel och anpassning av lagstiftning. Schweiz är inte med i EES men har ett liknande avtal med EU. | Övrig offentlig verksamhet |
| Europeiska gemenskapen EG |
Rikstermbanken | Europeiska gemenskapen (EG) är den del av EU-samarbetet som innehåller gemensam lagstiftning och gemensamma organ och som brukar sägas utgöra EU:s första pelare. | Övrig offentlig verksamhet |
| Europeiska unionen EU |
Rikstermbanken | Europeiska unionen (EU) är en vidareutveckling av EG-samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU-fördraget började gälla. EU-fördraget brukar också kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget. EU:s verksamhet brukar delas in i tre pelare. Den första pelaren består av EG-fördraget. Där ingår de överenskommelser som ingick i EG-samarbetet innan EU fanns. Det gäller bland annat de fyra friheterna (den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital). I den första pelaren ingår även den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenspolitiken, miljöpolitiken samt den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den andra och tredje pelaren kom till genom EU-fördraget. I den andra pelaren ryms den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den tredje pelaren innehåller det polisiära och straffrättsliga samarbetet. EU-kommissionen föreslår nya lagar. Förslagen behandlas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. När nya lagar och regler har antagits är det EG-domstolens uppgift att tolka dem. EG-samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU-fördraget började gälla. EU-fördraget brukar också kallas för Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget. | Övrig offentlig verksamhet |
| eurosystemet | Rikstermbanken | beteckning för ECB och de nationella centralbankerna i de tretton EU-länder som infört euron som valuta | Övrig offentlig verksamhet |
| evaluerande faktor | Rikstermbanken | den betydelsedimension som i faktoranalytiska studier inbegriper variabler såsom ”vacker--ful”, ”negativ--positiv” och härmed associerade färgkonnotationer | Övrig offentlig verksamhet |
| excitationsfaktorn | Rikstermbanken | den betydelsedimension som i faktoranalytiska studier inbegriper variabler såsom ”upphetsande--lugnande” och härmed associerade färgkonnotationer | Övrig offentlig verksamhet |
| exekutiv auktion | Rikstermbanken | auktion där Kronofogdemyndigheten tvångsförsäljer utmätt egendom, dvs. egendom som Kronofogdemyndigheten beslutat ska användas för att betala en persons skulder | Övrig offentlig verksamhet |
| exekutiv försäljning | Rikstermbanken | Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom | Övrig offentlig verksamhet |
| exhalation | Rikstermbanken | avgång av gas från en väggyta eller markytan | Övrig offentlig verksamhet |
| exhalationsrat | Rikstermbanken | den mängd av t.ex. radon som avgår från ett material per yt- och tidsenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| expander | Rikstermbanken | elektronisk utrustning som vidgar dynamiken i en programsignal, dvs. ökar spannet mellan den svagaste och starkaste nyansen i originalljudet | Övrig offentlig verksamhet |
| expansionsfond | Rikstermbanken | vinstmedel där en del av beskattningen skjuts upp | Övrig offentlig verksamhet |
| expedition | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| export | Rikstermbanken | att föra ut varor eller tjänster från EG:s momsområde | Övrig offentlig verksamhet |
| export | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| exportmarknad | Rikstermbanken | Avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 % av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport. | Övrig offentlig verksamhet |
| exposition | Rikstermbanken | förmågan hos gamma- och röntgenstrålning att jonisera luft | Övrig offentlig verksamhet |
| expositionsrat | Rikstermbanken | exposition per tidsenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| extraordinär händelse | Rikstermbanken | händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner samt som kräver brådskande insatser | Övrig offentlig verksamhet |
| F-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas av den som bedriver näringsverksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| F-system frånluftssystem |
Rikstermbanken | fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt | Övrig offentlig verksamhet |
| F-ventilation | Rikstermbanken | ventilation där frånluftsflödet drivs av fläkt | Övrig offentlig verksamhet |
| FA-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas av den som bedriver näringsverksamhet, samtidigt som denna person har en anställning där arbetsgivaren gör skatteavdrag | Övrig offentlig verksamhet |
| factoring | Rikstermbanken | Att en säljare fakturerar sin kund och sedan överlåter fakturan och därmed rätten att få betalt till ett annat företag, factoringföretaget. Kan även innebära att ett företag beviljas ett lån mot att långivaren får säkerhet i de fakturor som företaget har skickat men ännu inte fått betalt för. | Övrig offentlig verksamhet |
| failfair | Rikstermbanken | sammankomst ägnad åt att belysa projekt och verksamhet som misslyckats eller gått fullständigt åt skogen | Övrig offentlig verksamhet |
| fair value accounting | Rikstermbanken | redovisning till marknadsvärdet av handlade tillgångar och skulder samt även icke-handlade tillgångar och skulder | Övrig offentlig verksamhet |
| faktoranalys | Rikstermbanken | statistisk-matematisk metod med vilken man kan uppskatta och beskriva samvariation mellan variabler | Övrig offentlig verksamhet |
| faktorpoäng | Rikstermbanken | Term i faktoranalys; anger för varje undersökt färg (eller färgkombination) hur mycket försökspersonerna som grupp associerar den med en viss betydelsefaktor. | Övrig offentlig verksamhet |
| faktureringsmetoden | Rikstermbanken | metod som innebär att du grundar redovisningen på bokförda fakturor | Övrig offentlig verksamhet |
| faktureringsskyldighet | Rikstermbanken | skyldighet för den som är skattskyldig för moms att utfärda faktura för varje momspliktig försäljning | Övrig offentlig verksamhet |
| falstaktegel | Rikstermbanken | taktegel som försetts med tätningsfals för att ligga jämnare och tätare | Övrig offentlig verksamhet |
| falukorv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| farligt gods | Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, djur, miljö och egendom om de inte hanteras rätt. | Övrig offentlig verksamhet |
| fasad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fasadfärg | Rikstermbanken | Fasadfärgerna har dels organiska och dels oorganiska bindemedel. Färgen påförs med målarverktyg. | Övrig offentlig verksamhet |
| fasan | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fast spärr | Rikstermbanken | spärr som innebär hinder för all passage | Övrig offentlig verksamhet |
| fast växelkurs | Rikstermbanken | system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| fasta kostnader | Rikstermbanken | kostnader som inom vissa gränser inte påverkas av hur mycket av en vara eller tjänst företaget producerar | Övrig offentlig verksamhet |
| fasta priser | Rikstermbanken | Värdering till fasta priser innebär att flöden och stockar under en bokföringsperiod värderas till priser från en tidigare period. Syftet med värdering till fasta priser är att dela upp värdeförändringar i dels förändringar i priser, dels förändringar i volym. | Övrig offentlig verksamhet |
| FATF | Rikstermbanken | Mellanstatligt organ som arbetar för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. | Övrig offentlig verksamhet |
| Fechners lag | Rikstermbanken | matematiskt uttryck för det psykofysiska sambandet mellan stimulus och respons, enligt vilken en linjär ökning av responsen kräver en logaritmisk ökning av stimulus | Övrig offentlig verksamhet |
| felskydd | Rikstermbanken | metod att upptäcka och korrigera fel i en digital signal | Övrig offentlig verksamhet |
| fenknot | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fenomenologi | Rikstermbanken | beskrivning och klassificering av perceptuella fenomen utan försök att förklara dem utifrån fysiska eller fysiologiska orsaksförhållanden | Övrig offentlig verksamhet |
| fermenterad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fermenterad mjölk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fet | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fetaost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fett | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fettsyra | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiatpengar fiatvaluta |
Rikstermbanken | pengar vars värde endast kommer från att den utgivande institutionen, vanligen statsmakten, bestämt att de ska ha ett visst värde till skillnad från pengar vars värde garanteras genom att de kan lösas in mot exempelvis guld (guldmyntfot) | Övrig offentlig verksamhet |
| fikon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| filformat | Rikstermbanken | format som används för digitala filer, exempelvis bilder | Övrig offentlig verksamhet |
| filial | Rikstermbanken | företags underavdelning på en annan plats än huvudavdelningen | Övrig offentlig verksamhet |
| filé | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| finansiell balans | Rikstermbanken | del av betalningsbalansen | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell effekt | Rikstermbanken | Utnyttjande av reala resurser är oftast förknippade med finansiella effekter, dock inte alltid såsom när befintliga lokaler utnyttjas. En enbart finansiell effekt är inte direkt förknippad med utnyttjandet av reala resurser, dvs. arbetskraft, realkapital (maskiner, byggnader inventarier etc.) eller naturtillgångar. Effekter som är enbart finansiella är bl.a. lån, amorteringar och räntor liksom bidrag (barnbidrag, pensioner, sjukpenning etc.) och skatt. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell infrastruktur | Rikstermbanken | de system som hanterar finansiella positioner och/eller möjliggör finansiella flöden mellan olika aktörer | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell intermediering | Rikstermbanken | Att omvandla sparande till finansiering via en finansiell intermediär såsom en bank, försäkringsbolag eller värdepappersföretag. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell stabilitet | Rikstermbanken | Att det finansiella systemet fungerar, dvs. att människor och företag kan betala, spara och få hjälp att hantera de risker som kan uppstå på de finansiella marknaderna. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell stabilitet | Rikstermbanken | tillstånd då det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och dessutom har motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | marknader där finansiella tillgångar köps och säljs | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för de marknader där finansiella instrument handlas. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt institut | Rikstermbanken | En bred term för företag vars huvudverksamhet är att agera på de finansiella marknaderna, till exempel banker eller hypoteksinstitut. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt sparande | Rikstermbanken | Det finansiella sparandet visar hur mycket som sparas i finansiella tillgångar och definieras som totalt sparande med avdrag för kollektivt och realt sparande. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt sparande i offentlig sektor | Rikstermbanken | den offentliga sektorns inkomster minus utgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt system | Rikstermbanken | system som omfattar banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer samt finansiella marknader och den finansiella infrastruktur i form av tekniska system, dess regler och rutiner som krävs för att göra betalningar och utbyta värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiering | Rikstermbanken | Att ett företag skaffar kapital till sin verksamhet. Det kan exempelvis ske genom lån eller riskkapital. | Övrig offentlig verksamhet |
| Finansinspektionen | Rikstermbanken | Statlig myndighet med uppgift att övervaka verksamheten för banker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondkommissionärer, fondbolag, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. | Övrig offentlig verksamhet |
| Finansinspektionen | Rikstermbanken | statlig myndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| finanspolitik | Rikstermbanken | Att använda skatter och offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin så att ekonomin växer i lagom takt utan att hög arbetslöshet eller inflation. | Övrig offentlig verksamhet |
| finanspolitik | Rikstermbanken | de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin | Övrig offentlig verksamhet |
| finansutskottet | Rikstermbanken | Riksdagsutskott som bereder ärenden i ekonomiska frågor, bl.a. om Riksbankens verksamhet och om statsbudgeten. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansutskottet | Rikstermbanken | riksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken | Övrig offentlig verksamhet |
| finbredspackling | Rikstermbanken | Efter avslipning bredes hela ytan med smidig och lättarbetad spackelfärg. | Övrig offentlig verksamhet |
| finhackad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| finjusterande transaktioner | Rikstermbanken | transaktioner som Riksbanken använder för att dra in överskottslikviditet från bankerna eller ge bankerna möjlighet att låna pengar mot säkerhet hos Riksbanken för att hålla dagslåneräntan stabil och nära reporäntan | Övrig offentlig verksamhet |
| finlekstal | Rikstermbanken | Motsvarar ungefär den vattenhalt vid vilket en kohesionsjord övergår i flytande konsistens vid ett visst definierat ”skakarbete”. | Övrig offentlig verksamhet |
| Finn Crisp | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| finrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| finspackling | Rikstermbanken | Finspackling innebär att eventuella ojämnheter utfylls efter avslipning. | Övrig offentlig verksamhet |
| fiskbulle | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskfärsbiff | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskpinne | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskpudding | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskskiva | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fixing | Rikstermbanken | pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| fjällräddningstjänst | Rikstermbanken | I fjällen ska polisen, med hjälp av frivilliga undsätta folk i nöd. | Övrig offentlig verksamhet |
| fjällröding | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fjärsing | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flerfamiljshus | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fleromättad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flingor | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| float | Rikstermbanken | den ränteintäkt de kontoförande instituten gör på ett transaktionsbelopp mellan det att beloppet debiterats på avsändarens konto och krediterats på mottagarens konto | Övrig offentlig verksamhet |
| floatglas flytglas |
Rikstermbanken | genomsynligt planglas som under ett skede i tillverkningen har flutit på en yta av smält metall (flytplaning) och samtidigt värmts uppifrån | Övrig offentlig verksamhet |
| flodnejonöga | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| florsocker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fluktuera | Rikstermbanken | växla, variera | Övrig offentlig verksamhet |
| flundra skrubbskädda |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flygräddningscentral | Rikstermbanken | central för samordning av flygräddningsuppdrag inom en flygräddningsregion | Övrig offentlig verksamhet |
| flygräddningsregion | Rikstermbanken | avgränsat område som en flygräddningstjänst ansvarar för | Övrig offentlig verksamhet |
| flytande växelkurs rörlig växelkurs |
Rikstermbanken | Värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor. | Övrig offentlig verksamhet |
| fläderbär | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fläskkorv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| FM-radio | Rikstermbanken | Innebär att man låter sändarens bärvågsfrekvens påverkas analogt med ljudsignalens frekvens- och styrkevariationer. Detta till skillnad mot den äldre AM-tekniken där man låter ljudsignalens styrke- och frekvensvariationer analogt påverka sändarbärvågens styrka. Fördelen med FM-radio, jämfört med AM-tekniken, är i första hand att störningar lättare kan utsläckas på mottagarsidan med ett renare klarare ljud som resultat. | Övrig offentlig verksamhet |
| Folk- och Bostadsräkning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| force majeure | Rikstermbanken | oförutsedd händelse av extraordinär beskaffenhet | Övrig offentlig verksamhet |
| forcering | Rikstermbanken | åtgärd som innebär att med våld tränga fram till visst utrymme eller område | Övrig offentlig verksamhet |
| fordonsspärr | Rikstermbanken | spärr som innebär hinder för person med fordon att komma in på avspärrat område | Övrig offentlig verksamhet |
| fordran | Rikstermbanken | betalningskrav | Övrig offentlig verksamhet |
| forskningsdatabas | Rikstermbanken | register av infrastrukturkaraktär, avsett att ge underlag för flera olika framtida forskningsprojekt | Övrig offentlig verksamhet |
| forskningsregister | Rikstermbanken | register skapat för ett specifikt forskningsprojekt | Övrig offentlig verksamhet |
| fotodiodmatris | Rikstermbanken | sammansatt komponent för fotoelektrisk mätning av ljusenergi i spektrofotometrar, videokameror etc. | Övrig offentlig verksamhet |
| fotoelektrisk energiomvandling | Rikstermbanken | fotocells omvandling av elektromagnetisk strålningsenergi till elektrisk energi | Övrig offentlig verksamhet |
| fotometri | Rikstermbanken | mätning av ett strålningsflödes energi, vägd med hänsyn till ögats psykofysiskt bestämda spektralkänslighet | Övrig offentlig verksamhet |
| fotopigment | Rikstermbanken | kemiska ämnen i näthinnans tappar och stavar, som vid absorption av ljusenergi omvandlas under utsändande av elektriska impulser till nervsystemet | Övrig offentlig verksamhet |
| fotopiskt seende dagsljusseende |
Rikstermbanken | synsinnets av tapparna förmedlade funktion vid synfältsluminanser > 10 cd/m&#x;00B2; fullt färgseende och hög synskärpa | Övrig offentlig verksamhet |
| fotosyntes | Rikstermbanken | process där växter, alger och vissa bakterier med hjälp av solenergi tillverkar socker av koldioxid och vatten, med syre som restprodukt | Övrig offentlig verksamhet |
| FRA | Rikstermbanken | En typ av terminsräntekontrakt där två parter kommer överens om att låna respektive låna ut pengar inom ramen för ett tre månaders interbanklån från och med ett givet framtida datum till en ränta som parterna kommer överens om i dag. Marknadsräntorna för dessa FRA-kontrakt indikerar därför vad marknadsaktörerna förväntar sig om framtida räntenivåer. | Övrig offentlig verksamhet |
| frame | Rikstermbanken | block med digitala ljuddata | Övrig offentlig verksamhet |
| framlägg | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| framställning | Rikstermbanken | förslag till riksdagen från en av riksdagens myndigheter | Övrig offentlig verksamhet |
| franchising | Rikstermbanken | samarbete där ett företag, franchisingtagaren, köper ett färdigt koncept och organisation av ett annat företag, franchisinggivaren | Övrig offentlig verksamhet |
| fransk dressing | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fransyska | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fransyska med kappa | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| free riding | Rikstermbanken | Att nyttja någonting utan att bidra till kostnaderna av det man nyttjar. | Övrig offentlig verksamhet |
| frekvens | Rikstermbanken | antal svängningar per sekund | Övrig offentlig verksamhet |
| frekvensgång | Rikstermbanken | variationer i återgivningsnivå mellan olika frekvenser | Övrig offentlig verksamhet |
| frekvensomfång frekvensband |
Rikstermbanken | området mellan två angivna frekvenser i en frekvensskala | Övrig offentlig verksamhet |
| friktionsjord | Rikstermbanken | de grovkorniga jordarterna, dvs. sand och grus samt block- och stenjordarterna | Övrig offentlig verksamhet |
| friktionsvinkel | Rikstermbanken | Friktionsvinkel ø’ uttrycker vid friktionsjordar hållfastheten som σ × tg ø’, där σ’ är effektiva trycket mellan kornen. | Övrig offentlig verksamhet |
| friséesallat | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| friterad potatis | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fritidslokaler | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| frivillig avsättning | Rikstermbanken | skogsmark som markägaren själv valt att utan ersättning undanta från skogsbruk av naturvårds- eller andra hänsyn | Övrig offentlig verksamhet |
| frivillig skattskyldighet | Rikstermbanken | möjlighet för bland annat fastighetsägare att efter ansökan bli skattskyldiga till moms | Övrig offentlig verksamhet |
| FRN floating rate notes |
Rikstermbanken | form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul | Övrig offentlig verksamhet |
| frostad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| frukostflingor | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| frukttårta | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fryst | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| frö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| FS | Rikstermbanken | full utstyrning i ett digitalt system, 0 dB | Övrig offentlig verksamhet |
| FSAP | Rikstermbanken | Program för utvärdering av myndigheter, lagstiftning och tillsyn som Internationella valutafonden (IMF) använder för att granska och analysera den finansiella sektorn i ett land. Programmen är obligatoriska för 25 utvalda länder med stora finansiella sektorer. | Övrig offentlig verksamhet |
| FSB | Rikstermbanken | Rådet för finansiell stabilitet samordnar det arbete som nationella myndigheter och internationella regleringsorgan utför inom området finansiell stabilitet. Belyser även sårbarheter samt utvecklar, samordnar och inför internationella regleringar och tillsyn. | Övrig offentlig verksamhet |
| FSB | Rikstermbanken | Rådet för finansiell stabilitet. Samordnar det arbete som nationella myndigheter och internationella regleringsorgan utför inom området finansiell stabilitet. Belyser även sårbarheter samt utvecklar, samordnar och inför internationella regleringar och tillsyn. | Övrig offentlig verksamhet |
| FSB Rådet för finansiell stabilitet |
Rikstermbanken | Internationell nämnd som samordnar arbete mellan nationella myndigheter och internationella regleringsorgan inom området finansiell stabilitet för att belysa sårbarheter samt utveckla, samordna och införa internationella regleringar och tillsyn. | Övrig offentlig verksamhet |
| FSCFSC | Rikstermbanken | Ett internationell medlemsorganisation som ska uppmuntra till ett miljöanpassat skogsbruk. Det är också ett certifieringssystem som har en standard för certifiering av skogsbruk. | Övrig offentlig verksamhet |
| FT-ventilation | Rikstermbanken | ventilation där såväl till- som frånluftsflödet drivs av fläkt | Övrig offentlig verksamhet |
| FTX-ventilation | Rikstermbanken | FT-ventilation med värmeväxlare för återvinning av värme | Övrig offentlig verksamhet |
| FTX-ventilation | Rikstermbanken | fläktdrivet från och tilluftssystem med värmeväxlare för återvinning av värme ur frånluft | Övrig offentlig verksamhet |
| fuktdiffusion | Rikstermbanken | vattenångas vandring mot områden med lägre ånghalt | Övrig offentlig verksamhet |
| fuktspärr | Rikstermbanken | materialskikt som försvårar diffusion av vattenånga samt kapillärsugning | Övrig offentlig verksamhet |
| fullkorn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornsbröd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornsbulle | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornshavremjöl havrekross |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornsmjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornsrågmjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullkornsvetemjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fullmakt | Rikstermbanken | rättighet för en person att företräda en annan person eller företag | Övrig offentlig verksamhet |
| futures | Rikstermbanken | köp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle och leverans och betalning sker vid en framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| fylld | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fyllt rån | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fyrkantvåg | Rikstermbanken | grundvågform som kan genereras i en tongenerator i en synt | Övrig offentlig verksamhet |
| fyrpartssystem | Rikstermbanken | betalningsarrangemang där de betalande och mottagande parterna kan ha olika kontoförande institut | Övrig offentlig verksamhet |
| fysiologi | Rikstermbanken | område inom biologin som studerar funktionen hos celler, vävnad, organ eller levande organismer | Övrig offentlig verksamhet |
| fysisk person | Rikstermbanken | privatperson (människa) | Övrig offentlig verksamhet |
| fältfärg filmfärgen av färgens uppträdandeformer |
Rikstermbanken | färgpercept som inte uppfattas som tillhörigt ett bestämt objekt eller vars läge i rymden inte kan bestämmas | Övrig offentlig verksamhet |
| fältgrupp | Rikstermbanken | Tekniker för platsundersökning, utmärkning, fotografering, skissritning, omhändertagande av misstänkt farliga föremål. | Övrig offentlig verksamhet |
| fältstab | Rikstermbanken | stab till polisinsatschefs förfogande | Övrig offentlig verksamhet |
| fänkålsfrö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| färdledande myndighet | Rikstermbanken | myndighet som är ansvarig för att leda och säkerställa realisering av utvecklingsinsatsen | Övrig offentlig verksamhet |
| färdvägsbevakning | Rikstermbanken | åtgärd utmed färdväg för att skydda och bereda kortege fri väg | Övrig offentlig verksamhet |
| färg färgpercept, färgiakttagelse, färgförnimmelse |
Rikstermbanken | det som människan i en godtycklig situation ser som färg och som gör det möjligt att dels särskilja objekt och fält utifrån skillnader i färg (färgdiskrimination), dels gör det möjligt att karakterisera föremål och fält t.ex. med hjälp av färgnamn (färgidentifikation) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgackord | Rikstermbanken | huvudfaktor i färgkombinatorik som beskriver den samklang och sammansatthet som råder mellan de ingående färgelementen i en färggestalt | Övrig offentlig verksamhet |
| färgatlas | Rikstermbanken | färgprover ordnade enligt ett färgsystem | Övrig offentlig verksamhet |
| färgavstämning avstämning |
Rikstermbanken | huvudfaktor i färgkombinatorik som beskriver den ordning som råder med hänsyn till färgelementens ytstorlekar | Övrig offentlig verksamhet |
| färgavstämning färgmatchning |
Rikstermbanken | Att genom färgstimuliblandning i ett psykofysiskt experiment åstadkomma två stimuli som ger samma färgpercept (= ser lika ut) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgavstämningsfunktioner | Rikstermbanken | tre genom <RCON färgavstämning <HONR 2>> experimentellt bestämda funktioner som beskriver sambandet mellan färgstimulus och respons vid färgseendet | Övrig offentlig verksamhet |
| färgbeteckning | Rikstermbanken | specifikation av en färg enligt ett färgsystem | Övrig offentlig verksamhet |
| färgblindhet | Rikstermbanken | När minst två av de tre tappsystemen är ur funktion. Om ett tappsystem fortfarande fungerar (monokromasi) kan man inte urskilja kulörta färger, men ljusskillnader. Fungerar inga tappar (akromasi) måste stavarna alltid användas, även i dagsljus, vilket ger bländningsproblem. | Övrig offentlig verksamhet |
| färgcirkel | Rikstermbanken | grafisk symbol för den vertikala projektion av NCS färgrymd i vilken cirkelperiferin representerar alla maximalkulörer, centrum alla okulörta färger och en radie en bestämd kulörton med ökande kulörthet från centrum ut mot periferin | Övrig offentlig verksamhet |
| färgdiskrimination | Rikstermbanken | förmågan att särskilja objekt och fält utifrån skillnader i färg | Övrig offentlig verksamhet |
| färgegenskapslikhet | Rikstermbanken | likhet mellan färger med hänsyn till a) om de har lika stor släktskapslikhet till en elementarfärg (nominallikhet), t.ex. vithetslikhet; b) om de har samma proportionella släktskapslikhet till två elementarfärger (förhållandelikhet), t.ex. kulörtonlikhet c) om de visar minsta gränstydlighet mot en och samma grå färg i en ljushetsskala (ljushetslikhet) och d) om de avviker lika mycket från den elementarfärg de är mest lika (symmetrilikhet) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgelement | Rikstermbanken | yta som i en godtycklig betraktningssituation percipieras ha en enda färg och en bestämd form | Övrig offentlig verksamhet |
| färggestalt | Rikstermbanken | den avgränsade del av synfältet som man i ett givet ögonblick väljer att percipiera | Övrig offentlig verksamhet |
| färgharmoni | Rikstermbanken | Uttryck för att färger upplevs passa ihop; olika harmoniregler har formulerats om vilka förhållanden som skall gälla för att färger skall vara vackra eller fula tillsammans. | Övrig offentlig verksamhet |
| färghexagon | Rikstermbanken | tvådimensionell grafisk symbol som visar mellan vilka par av de sex elementarfärgerna kontinuerliga förändringar kan ske så att när likheten till den ena elementarfärgen minskar, så ökar den andra; i den kan markeras en färgs huvud- och biegenskaper. | Övrig offentlig verksamhet |
| färgidentifikation | Rikstermbanken | förmågan att percipiera en del av synfältet som ett färgelement eller fält med en bestämd färg som kan beskrivas t.ex. med hjälp av färgnamn | Övrig offentlig verksamhet |
| färgintervall | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| färgkaraktär | Rikstermbanken | uttryck för det färginnehåll som karakteriserar en färggestalt och beror av de ingående färgerna, hur stor del de upptar och hur de samverkar med varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkarta | Rikstermbanken | samling av färgprover avsedd att visa i vilka färger en produkt eller ett material kan erhållas | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkategori | Rikstermbanken | grupp av färger som enligt någon definition liknar varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkombinatorik | Rikstermbanken | teori för identifikation och beskrivning av de formala egenskaper i en färggestalt som påverkar helhetsupplevelsen och som i den färgkombinatoriska modellen utgör huvudfaktorerna (huvuddimensionerna): I. färgintervall, II. färgackord och III. färgavstämning | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkonstans | Rikstermbanken | fenomenet att ett och samma färgobjekt iakttaget under olika belysningsförhållanden (t.ex. dagljus och glödlampsljus) percipieras ha en och samma färg, trots att den färgstimulus som når ögat alltså är olika | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkontrast | Rikstermbanken | det motsatsförhållande som råder mellan två färger i den färgkombinatoriska modellen, dvs. delfaktorerna intervallart och intervallstorlek under huvudfaktorn färgintervall | Övrig offentlig verksamhet |
| färgkropp | Rikstermbanken | den del av en teoretisk färgrymd som kan illustreras med fysiska färgobjekt, t.ex. färgprover | Övrig offentlig verksamhet |
| färglikhet | Rikstermbanken | uttryck för att färger a) är lika i någon bestämd färgegenskap eller b) att de ingår i samma färgkategori | Övrig offentlig verksamhet |
| färgmatchning | Rikstermbanken | Att genom färgblandning få ett färgmaterial att se likadant ut som en referenslikare. | Övrig offentlig verksamhet |
| färgmaterial | Rikstermbanken | alla slags färgade och färgförändrande material som används för färgning, målning etc. | Övrig offentlig verksamhet |
| färgnamn | Rikstermbanken | språklig benämning på en bestämd färg eller en färgkategori | Övrig offentlig verksamhet |
| färgobjekt | Rikstermbanken | objekt som uppfattas ha en bestämd färg | Övrig offentlig verksamhet |
| färgrelationer | Rikstermbanken | delfaktor i huvudfaktorn färgavstämning, färgkombinatorik som beskriver de likheter och olikheter i färgegenskaper som råder mellan de ingående färgelementen i en färggestalt | Övrig offentlig verksamhet |
| färgrendering | Rikstermbanken | uttryck för hur väl en godtycklig ljuskälla förmår återge ett objekts egenfärg | Övrig offentlig verksamhet |
| färgrendering | Rikstermbanken | hur en ljuskälla påverkar ett objekts utseende | Övrig offentlig verksamhet |
| färgrenderingsindex Ra-index |
Rikstermbanken | av CIÉ rekommenderat mått på en ljuskällas färggivande egenskaper, varvid en referensljuskälla (t.ex. dagsljus) antas ha Ra-värdet 100 | Övrig offentlig verksamhet |
| färgreproduktion | Rikstermbanken | återskapande av en färgbild enligt en given förlaga (färglikare eller färgoriginal), t.ex. återgivning av en målad yta i tryck, fotografisk kopiering, förstoring eller i bildskärm | Övrig offentlig verksamhet |
| färgrymd | Rikstermbanken | flerdimensionell modell som i koordinater redovisar ett färgsystem | Övrig offentlig verksamhet |
| färgskillnad | Rikstermbanken | olikheten mellan två färgpercept | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstimulus | Rikstermbanken | elektromagnetisk strålningsenergi som når och förmår aktivera receptorerna i ögats näthinna och därigenom ge upphov till färgpercept (av vissa kallat proximal färgstimulus) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstimulus distalt färgstimulus |
Rikstermbanken | den från ett objekt emitterade, transmitterade eller reflekterade strålningsenergin (distalt färgstimulus) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstimulus | Rikstermbanken | det färgade objektet som sådant, t.ex. ett färgprov | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstimulusblandning stimulusblandning |
Rikstermbanken | additiv blandning; när två eller fler färgstimuli samtidigt inverkar på samma del av näthinnan, eller i ett så fint mönster att delarna inte kan urskiljas | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstimulusmätning färgmätning, kolorimetri |
Rikstermbanken | instrumentell (fysisk) mätning av en färgstimulus spektrala energifördelning, vilken därefter jämförs (matematiskt) mot dels ett standardljus spektrala energifördelning, dels en standardobservatörs psykofysiskt bestämda färgavstämningsfunktioner. Resultatet blir en färgvalens | Övrig offentlig verksamhet |
| färgstyrka | Rikstermbanken | storhet i Johansson/Hesselgrens färgsystem som motsvarar NCS kulörthet | Övrig offentlig verksamhet |
| färgsystem | Rikstermbanken | systematisk uppordning och beteckning av färger | Övrig offentlig verksamhet |
| färgtema | Rikstermbanken | grupp av färger eller färgsammanställningar som trots viss variation har ett gemensamt karakteristiskt uttryck (de kan t.ex. vara lika i någon viss färgegenskap eller ingå i samma färgkategori) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgtemperatur | Rikstermbanken | mått på en ljuskällas resp. belysnings spektrala energifördelning, erhållet genom jämförelse med en fysiskt definierad s.k. svartstrålare | Övrig offentlig verksamhet |
| färgton | Rikstermbanken | oberoende grundegenskap som karakteriserar kulörta färgers förhållande till de fyra grundfärgerna | Övrig offentlig verksamhet |
| färgtriangel | Rikstermbanken | grafisk symbol för en horisontal projektion av NCS färgrymd, där den vertikala sidan representerar alla okulörta färger mellan elementarfärgerna vitt (W) och svart (S) i övre respektive nedre hörnet, medan det motstående hörnet representerar maximalkulören (C) | Övrig offentlig verksamhet |
| färgvalens | Rikstermbanken | psykofysiskt grundad beskrivning av en färgstimulus ”värde” för färgseendet, bestående antingen av de tristimulusvärden som erhålles som produkter av en färgstimulus spektralfunktion och de tre färgavstämningsfunktioner som definierar sambandet mellan stimulus och respons vid färgseendet, eller av matematiska transformationer av tristimulusvärden a (t.ex. luminansen/-faktorn i förening med kromacitetskoordinater alternativt dominerande våglängd och spektralrenhet) | Övrig offentlig verksamhet |
| färsk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| färsk ingefära | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| färskost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| färskvatten | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fåmansföretag | Rikstermbanken | aktiebolag där högst fyra personer äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i bolaget | Övrig offentlig verksamhet |
| fårhuvud | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fårkött | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fårmjölk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| följefordon | Rikstermbanken | fordon med livvakt eller annan polisman som följer ett objekt för att vid behov kunna ingripa | Övrig offentlig verksamhet |
| följesedel | Rikstermbanken | handling som medföljer en levererad vara och som innehåller uppgifter om varuslag och kvantitet | Övrig offentlig verksamhet |
| förankrad spont | Rikstermbanken | spont(vägg) förankrad bakom schakten med stålstag, stållinor, pålar eller liknande | Övrig offentlig verksamhet |
| förankringsstag | Rikstermbanken | i jord eller berg inborrat och injekterat stag av stålstänger eller stållinor | Övrig offentlig verksamhet |
| förarbeten | Rikstermbanken | Förarbeten är bland annat de utredningsbetänkanden, propositioner och utskottsbetänkanden som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag. Förarbetena ger tillsammans en utförlig bakgrund till lagens tillkomst. Det finns inte förarbeten till alla lagar. En ny lag som bara består av ändringar av en tidigare lag har oftast inga förarbeten. | Övrig offentlig verksamhet |
| förberedande order | Rikstermbanken | order som avser att förbereda viss verksamhet eller att förenkla slutlig order | Övrig offentlig verksamhet |
| förbetalt kort | Rikstermbanken | kort där ett monetärt värde är lagrat på kortet | Övrig offentlig verksamhet |