Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| V Flygsäk | Rikstermbanken | Vakthavande officer på Högkvarteret med uppgift att motta och handlägga flygsäkerhetsärenden. | Statliga myndigheter |
| V-syndrom | Rikstermbanken | skelningstillstånd där skelvinkeln minskar vid blick nedåt och ökar vid blick uppåt | Statliga myndigheter |
| V-ämne | Rikstermbanken | Nervgaser av VX- typ. | Statliga myndigheter |
| V2I | Rikstermbanken | trådlös kommunikation mellan fordon och infrastrukturen och tvärtom (I2V) | Statliga myndigheter |
| V2M | Rikstermbanken | trådlös kommunikation mellan fordon och mobila enheter | Statliga myndigheter |
| V2V | Rikstermbanken | trådlös kommunikation direkt mellan olika fordon | Statliga myndigheter |
| VA-anläggning | Rikstermbanken | vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt anläggningar för dränering av en vägkonstruktion eller en järnvägsbank | Statliga myndigheter |
| VA-anläggning | Rikstermbanken | anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse | Statliga myndigheter |
| va-anläggning | Rikstermbanken | vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt anläggningar för vägdränering | Statliga myndigheter |
| VA-huvudman | Rikstermbanken | den som äger en allmän VA-anläggning | Statliga myndigheter |
| vaccin | Rikstermbanken | agens som används för att framkalla aktiv immunitet | Statliga myndigheter |
| vaccin | Rikstermbanken | skydd mot viss sjukdom vilket består av försvagat smittämne som i liten dos införs i kroppen, som därvid utvecklar antikroppar mot denna (typ av) sjukdom | Statliga myndigheter |
| vaccin | Rikstermbanken | avdödade eller försvagade bakterier eller virus, eller delar av bakterier eller virus, som används för att via kroppens eget immunförsvar framkalla skydd mot en infektionssjukdom | Statliga myndigheter |
| vaccination | Rikstermbanken | införande av vaccin i en organism för att framkalla antikroppsbildning; vanl. genom en injektion genom huden | Statliga myndigheter |
| vaccinbete | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vaccinering | Rikstermbanken | behandling med läkemedel vilket stimulerar bildande av antikroppar mot grisens hormon som styr könsutvecklingen | Statliga myndigheter |
| vad | Rikstermbanken | passage genom vattendrag | Statliga myndigheter |
| vadarfåglar | Rikstermbanken | fåglar av ordningen Charadriiformes såsom vadare och måsfåglar | Statliga myndigheter |
| vadben | Rikstermbanken | den smalare av underbenets två skelettdelar | Statliga myndigheter |
| vadning | Rikstermbanken | övergång av vattendrag med bottenkontakt | Statliga myndigheter |
| vadslagningsbörs spelbörs |
Rikstermbanken | På den finansiella marknaden finns marknadsplatser där man kan handla med finansiella instrument, dessa kallas ofta för en börs. Det finns liknande marknadsplatser för vadhållning. I dessa fall rör det sig om en marknadsplats där medlemmarna, dvs. spelarna, själva kan agera bank för deras egna positioner, spelarna kan agera som bookmakers och själva erbjuda andra att spela mot deras odds. Arrangören av en sådan marknadsplats får normalt sett sina intäkter genom att ta en viss provision av de vad som erbjuds. | Departement |
| vagabonderande ström | Rikstermbanken | returström eller delar av denna under hela eller delar av sin vandring följer andra, oönskade, banor än de metalliska ledare som är avsedda för returkretsen | Statliga myndigheter |
| vagel | Rikstermbanken | inflammation i ögonlockens talgkörtlar som oftast läker ut av sig själv | Statliga myndigheter |
| vaginism | Rikstermbanken | smärtsam kramp i slidan som utlöses vid t. ex. försök till samlag eller gynekologisk undersökning; ofta psykiskt betingat | Statliga myndigheter |
| vagitorier | Rikstermbanken | Vagitorier innehåller läkemedelssubstanser i doserad mängd och är avsedda att införas i vagina. De bereds i lämplig form genom pressning, gjutning eller komprimering. | Statliga myndigheter |
| vagitorium | Rikstermbanken | läkemedelsberedning avsedd att föras in i slidan vid t. ex. svampinfektion | Statliga myndigheter |
| vagitorium | Rikstermbanken | stavformad läkemedelsform som förs in i slidan | Statliga myndigheter |
| vagn | Rikstermbanken | spårfordon utan egen framdrivningsutrustning | Statliga myndigheter |
| vagnslast | Rikstermbanken | godsvagn som lastats för en kunds räkning | Statliga myndigheter |
| vagnslasttåg | Rikstermbanken | traditionellt godståg med vagnslaster hopsamlade från många kunder | Statliga myndigheter |
| vagnuttagning VUT |
Rikstermbanken | framförande av tågfordon eller fordon som kan kortsluta spårledningen på en avspärrad stationssträcka | Statliga myndigheter |
| vagusinhibition | Rikstermbanken | hämning av det autonoma nervsystemet med åtföljande nedgång i pulsen | Övrig offentlig verksamhet |
| vajer | Rikstermbanken | sex kardeler tvinnad ståltråd kring en sjunde s.k. kalv av oljat fiberämne | Statliga myndigheter |
| VAKA | Rikstermbanken | Den av Livsmedelsverket samordnade Vattenkatastrofgruppen. | Departement |
| vakans | Rikstermbanken | ledigt arbete | Departement |
| vakansgrad | Rikstermbanken | Refererar till fastighetsmarknaden och anger andel outhyrda uthyrningsenheter. | Övrig offentlig verksamhet |
| vakansgrad hyra | Rikstermbanken | bedömd årshyresförlust för vakant lokalarea i procent av fastigheternas totala årshyra vid full uthyrning | Statliga myndigheter |
| vakt | Rikstermbanken | grupp av personal som utgör vakten, eller en ansvarsperiod för ett fartygsbefäl eller maskinbefäl under vilken befälets personliga närvaro på bryggan eller i maskinutrymmena kan krävas eller inte krävas | Statliga myndigheter |
| vakt | Rikstermbanken | På fartyg är dygnet indelat i sex vakter om fyra timmar. Dessa är Hundvakten (00--04), Dagvakten (04--08), Förmiddagsvakten (08--12), Middagsvakten (12--16), Plattvakterna (1:a 16--18, 2:a 18--20) och Första vakten (20--24). | Statliga myndigheter |
| vaktel | Rikstermbanken | djur tillhörande arten Coturnix coturnix | Statliga myndigheter |
| vakthavande maskinist VM |
Rikstermbanken | den i säkerhetsbesättningen som för tillfället, direkt under MtjC, ansvarar för drift och övervakning av fartygets maskineri med tillhörande anordningar | Statliga myndigheter |
| vakthavande officer | Rikstermbanken | den i säkerhetsbesättningen som för tillfället, direkt under FC, ansvarar för fartygets navigering och manövrering | Statliga myndigheter |
| vakthållning i hamn | Rikstermbanken | sådan tillsyn av fartyget som befälhavaren anser vara nödvändig för att tillgodose fartygets och de ombordvarandes säkerhet, då fartyget är säkert förtöjt eller säkert till ankars | Statliga myndigheter |
| vaktjakt | Rikstermbanken | jakt där jägaren befinner sig på ett ställe och väntar på att viltet ska komma inom skotthåll för jägaren | Departement |
| vaktpost | Rikstermbanken | platsen där en person står på vakt | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare i vilken råder eller kan utvecklas lägre tryck än atmosfärstrycket | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad så att det i den råder, eller kan utvecklas, ett tryck som understiger atmosfärstrycket | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare, utom öppen cistern, i vilken råder eller kan utvecklas lägre tryck än atmosfärstrycket | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad för ett tryck som understiger atmosfärstrycket med mer än 0,0065 bar | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare, utom öppen cistern, i vilken råder eller kan utvecklas lägre tryck än atmosfärtrycket | Statliga myndigheter |
| vakuumkärl | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad så att det i den råder, eller kan utvecklas, ett tryck som understiger atmosfärtrycket | Statliga myndigheter |
| vakuumventil | Rikstermbanken | fjäderbelastad anordning som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda tanken mot ett otillåtet invändigt undertryck | Statliga myndigheter |
| val | Rikstermbanken | Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige sker vart fjärde år den andra söndagen i september. Extra val kan hållas mellan ordinarie val. Val till Europaparlamentet sker vart femte år på försommaren. | Regeringen |
| val | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| VAL-kort | Rikstermbanken | kartblad för visuell inflygning och landning | Statliga myndigheter |
| valbarhet | Rikstermbanken | den egenskapen att kunna väljas till riksdagsledamot, landstingsledamot, kommun- eller kyrkofullmäktig | Statliga myndigheter |
| valberedning | Rikstermbanken | särskilt utsedd arbetsgrupp med uppgift att föreslå ledamöter i kommande styrelse | Statliga myndigheter |
| valberedningen | Rikstermbanken | organ som bereder de val som äger rum i kammaren | Riksdagen |
| valcentral | Pensionsmyndigheten | Valcentralerna administrerar de kollektivavtalade tjänstepensionerna. De registrerar bland annat ditt val av försäkringsbolag och ser till att de premier som din arbetsgivare har betalat skickas till rätt bolag. Det finns olika valcentraler, till exempel Fora för privatanställda arbetare, Collectum för privatanställda tjänstemän och SPV för statsanställda. | Pension |
| valcentral | Rikstermbanken | företag som administrerar de försäkrades val av försäkringsgivare | Statliga myndigheter |
| valdistrikt | Rikstermbanken | geografisk indelning av varje kommun i röstningsområden inför allmänna val som ska omfatta 1 000--2 000 personer och som beslutas av staten | Departement |
| valensband | Rikstermbanken | band som skapas av det yttersta fyllda skalet (där valenselektronerna finns) på de atomer som förs ihop i en kristall för att bilda en halvledare | Statliga myndigheter |
| valenselektroner | Rikstermbanken | atomens yttersta elektroner, som är delaktiga i den kemiska bidningen | Statliga myndigheter |
| valfrihetssystem | Rikstermbanken | förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som Arbetsförmedlingen godkänt och tecknat kontrakt med | Departement |
| valfrihetssystem | Rikstermbanken | förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet har godkänt och tecknat kontrakt med | Departement |
| valhemlighet | Rikstermbanken | det att varje röst vid politiskt val avges på ett sätt som gör det omöjligt att spåra den röstande personen | Statliga myndigheter |
| validerad | Rikstermbanken | kontrollerad med avseende på tillförlitlighet hos ett mätprov eller metod | Statliga myndigheter |
| validerare | Rikstermbanken | person som utför en bedömning av om en organisation uppfyller kraven för att kunna bli godkänd som känd avsändare | Statliga myndigheter |
| validerare för luftfartsskydd i EU | Rikstermbanken | person som är certifierad av Transportstyrelsen eller en annan medlemsstat och som utför valideringar av luftfartsskydd i EU | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | test, analys och granskning med syfte att påvisa att det färdiga systemet uppfyller specificerade krav | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | medgivande för innehavaren att tjänstgöra på ett svenskregistrerat luftfartyg, i flygkontrolltjänst eller i AFIS-tjänst med stöd av ett utländskt certifikat eller behörighetsbevis | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | Syftet är att säkerställa att projektet är i överensstämmelse med regelverket för CDM och att den beräknade mängden utsläppsminskningar är korrekt. Projektets PDD ska valideras av en oberoende kontrollör (Designated Operational Entity). Den oberoende kontrollören som utför valideringen ska vara ackrediterad av CDM-styrelsen. | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | dokumenterade åtgärder för att visa att varje steg i tillverkning, process, lokaler, utrustning och material leder till avsett resultat i enlighet med GMP-principer | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | den process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats | Departement |
| validering | Rikstermbanken | bedömning på plats om en organisation uppfyller kraven för att kunna bli godkänd som känd avsändare | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats | Departement |
| validering | Rikstermbanken | medgivande för innehavaren att tjänstgöra på ett svenskregistrerat | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | Med validering avses att utbildningsanordnare på begäran av enskild granskar vilken utbildning och kompetens som individen har gentemot fastställda utbildningskrav för nautisk- eller maskinteknisk examina och vid behov fastställer kompletterande utbildning. | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | Syftet med validering är att kunna bedöma och jämföra den kunskap och kompetens som en person har, oavsett hur dessa färdigheter har uppnåtts. | Statliga myndigheter |
| validering | Rikstermbanken | Projektets PDD ska valideras av en oberoende kontrollör (Designated Operational Entity). Syftet är att säkerställa att projektet är i överrensstämmelse med regelverket för CDM och att den beräknade mängden utsläppsminskningar är korrekt. Den oberoende kontrollören som utför valideringen ska vara ackrediterad av CDM-styrelsen. | Statliga myndigheter |
| validering av luftfartsskydd i EU | Rikstermbanken | standardiserat, dokumenterat, opartiskt och objektivt förfarande för att inhämta och utvärdera underlag för fastställande av den validerade verksamhetsutövarens grad av efterlevnad av kraven i för-ordning (EG) nr 300/2008 och dess genomförandeakter | Statliga myndigheter |
| validering av luftfartsskydd i EU | Rikstermbanken | standardiserat, dokumenterat, opartiskt och objektivt förfarande för att inhämta och utvärdera underlag för fastställande av den validerade verksamhetsutövarens grad av efterlevnad av kraven i för-ordning (EG) 300/2008 och dess genomförandeakter | Statliga myndigheter |
| valideringsplan | Rikstermbanken | dokument som beskriver hur systemets överensstämmelse med kravspecifikationen kommer att bevisas | Statliga myndigheter |
| valideringsrapport | Rikstermbanken | skriftlig sammanställning av genomförd validering | Statliga myndigheter |
| validitet | Rikstermbanken | den utsträckning i vilken strategier och instrument för datainsamling mäter vad de avser att mäta | Statliga myndigheter |
| validitet | Rikstermbanken | tillförlitligheten hos ett undersökningsresultat i den meningen att det går att dra tillförlitliga slutsatser om påverkan från en orsaksvariabel på en resultatvariabel (inre validitet) och/eller att det går att göra tillförlitliga generaliseringar av resultatet till de intressanta grupperna eller miljöerna | Statliga myndigheter |
| valk | Rikstermbanken | utbredd förhårdnad i huden som uppstått genom nötning | Statliga myndigheter |
| valkrets | Rikstermbanken | geografiska områden som Sverige delas upp i vid val | Riksdagen |
| vall | Rikstermbanken | gröda på åkermark som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och vallbaljväxter | Statliga myndigheter |
| vall | Rikstermbanken | gröda på åkermark som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa | Statliga myndigheter |
| vall | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vall | Rikstermbanken | åkerareal för odling av vallväxter till frö, slåtter eller bete | Statliga myndigheter |
| vall | Rikstermbanken | Uppförd utan murbruk (jfr kallmur) av enbart sten och/eller jord och/eller trä. I vissa fornborgsvallar är stenarna kraftigt eldpåverkade och sammansintrade. Forskare har diskuterat om detta gjordes avsiktligt, men dessa vallar faller ändå inom definitionen ovan. I denna skrift används vall konsekvent om avgränsningarna hos förhistoriska anläggningar. Ett borgområde däremot kan enligt denna definition omges av både murar och vallar. Detta är en renodling av gängse språkbruk, där vall och mur kan användas synonymt. | Statliga myndigheter |
| vall | Rikstermbanken | gröda som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och vallbaljväxter | Statliga myndigheter |
| vallanläggning | Rikstermbanken | förhistorisk sten- och/eller jordvall och/eller palissad, i vissa fall kombinerad med vallgrav, som helt eller delvis avgränsar ett område | Statliga myndigheter |
| vallbrott | Rikstermbanken | mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder till att vallens återväxtmöjligheter upphör | Statliga myndigheter |
| vallgrav | Rikstermbanken | grävd svacka eller fördjupning som finns utanför en vall eller mur | Statliga myndigheter |
| vallhorn | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vallmofrö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vallning | Rikstermbanken | kringförande av misstänkt på brottsplats; led i rekonstruktion av brott | Statliga myndigheter |
| Vallodling | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| valnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| valp | Rikstermbanken | djur från födseln fram till avvänjning | Statliga myndigheter |
| valperiod mandatperiod |
Rikstermbanken | Från att en nyvald riksdag samlas tills nästa riksdag samlas. Valperioden är fyra år om den inte avbryts av ett extra val. En nyvald riksdag samlas 15 dagar efter valdagen, men tidigast på fjärde dagen efter det att valresultatet är klart. | Riksdagen |
| valperiod | Rikstermbanken | den period som motsvarar tiden från det att en nyvald riksdag har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas | Departement |
| valpningsbox | Rikstermbanken | box som är avsedd att användas för en tik när hon ska valpa och fram till valparna avvänjs | Statliga myndigheter |
| Valprövningsnämnden | Rikstermbanken | Organ till vilket man kan överklaga allmänna val, t.ex. riksdagsval. Valprövningsnämnden prövar klagomål om allmänna val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Även klagomål över nationella och kommunala folkomröstningar prövas. Nämnden prövar dessutom överklaganden av administrativa valärenden, t.ex. beslut om valkretsindelning, registrering av partibeteckning och fördelning av mandat på valkretsar. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden ska vara domare och får inte vara riksdagsledamot. | Riksdagen |
| valpsjuka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| value | Rikstermbanken | En av Munsell-systemets storheter, motsvarande NCS ljushet. | Övrig offentlig verksamhet |
| Value at Risk VaR |
Rikstermbanken | Ett riskmått som anger den maximala förlust, givet en viss konfidensnivå, som en portfölj riskerar att göra under en given period. VaR beräknas oftast med 95 procents konfidensnivå och för tidsintervallet en dag. | Statliga myndigheter |
| Value at Risk | Rikstermbanken | mått för den högsta förväntade förlusten vid ett givet konfidensintervall under en viss period under normala marknadsförhållanden | Statliga myndigheter |
| Value at Risk VaR |
Rikstermbanken | Ett riskmått som anger den maximala förlust som en portfölj riskerar under en given period givet en viss konfidensnivå. | Statliga myndigheter |
| value at risk | Rikstermbanken | mått för den högsta förväntade förlusten vid ett givet konfidensintervall, under en viss period, under normala marknadsförhållanden | Statliga myndigheter |
| Value at Risk VaR |
Rikstermbanken | Ett vanligt riskmått som anger den maximala förlust en värdepappersportfölj kan drabbas av under en viss tidsperiod givet en viss konfidensnivå. VaR beräknas vanligen för en period av en dag och med 95 procent konfidensnivå. Portföljförvaltning innebär ofta att ändra portföljens sammansättning så att denna förlustrisk blir tillfredsställande låg. | Statliga myndigheter |
| Value at Risk VaR |
Rikstermbanken | statistisk metod som beskriver den maximala potentiella förlust som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod | Övrig offentlig verksamhet |
| valutaderivat | Rikstermbanken | Med hjälp av valutaderivat kan lån som tas upp från utlandet omvandlas till svenska kronor. | Övrig offentlig verksamhet |
| valutaexponering | Rikstermbanken | exponering som uppkommer till följd av att man köper en tillgång i utländsk valuta | Statliga myndigheter |
| valutaexponering | Rikstermbanken | Anger hur stor del av portföljen som utgörs av tillgångar i andra valutor än svenska kronor och för vilka valutarisken inte neutraliserats genom valutasäkring. | Statliga myndigheter |
| valutaflöde | Rikstermbanken | in- eller utflöde ur Riksbankens valutareserv | Övrig offentlig verksamhet |
| valutahandlare | Rikstermbanken | auktoriserad valutahandlare enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank | Departement |
| valutaintervention | Rikstermbanken | När en centralbank köper eller säljer valuta på valutamarknaden i syfte att påverka den egna växelkursen. | Övrig offentlig verksamhet |
| valutakorg | Rikstermbanken | urval av valutor från de viktigaste handelspartnerna | Statliga myndigheter |
| valutakurs växelkurs |
Rikstermbanken | värdeförhållande mellan två valutor, dvs. det pris till vilket en valuta kan växlas mot en annan | Övrig offentlig verksamhet |
| valutakurs växelkurs |
Rikstermbanken | valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta | Övrig offentlig verksamhet |
| valutapolitik växelkurspolitik |
Rikstermbanken | I Sverige beslutar regeringen om det ska vara rörlig eller fast växelkurs. Riksbanken har sedan till uppgift att sköta den dagliga politiken. | Övrig offentlig verksamhet |
| valutapolitik växelkurspolitik |
Rikstermbanken | åtgärder som en centralbank vidtar för att påverka den egna växelkursen i förhållande till andra valutor. | Övrig offentlig verksamhet |
| valutapolitik | Rikstermbanken | centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| valutareserv | Rikstermbanken | Riksbankens innehav av guld, valutor och utländska värdepapper. | Regeringen |
| valutareserv | Rikstermbanken | Riksbankens reserv av guld och värdepapper i utländska valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| valutareserv | Rikstermbanken | de tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken | Statliga myndigheter |
| valutareserv | Rikstermbanken | de tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet | Statliga myndigheter |
| valutareserv | Rikstermbanken | centralbanks innehav av utländsk valuta för att vid behov intervenera och påverka den egna valutans värde i förhållande till andra valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| valutarisk | Rikstermbanken | risken för förlust till följd av en ofördelaktig utveckling i valutakurser | Övrig offentlig verksamhet |
| valutarisk | Rikstermbanken | risken att påverkas negativt av rörelser i valutakurser | Statliga myndigheter |
| valutarisk | Rikstermbanken | risk att påverkas negativt av rörelser i valutakurser | Statliga myndigheter |
| valutarisk | Rikstermbanken | risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan | Statliga myndigheter |
| valutarisk | Rikstermbanken | risk att portföljens värde förändras till följd av variationer i valutakurser | Statliga myndigheter |
| valutarisk | Rikstermbanken | risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan | Statliga myndigheter |
| valutaswap | Rikstermbanken | derivatinstrument vars värden beror på utvecklingen i valutakurser | Övrig offentlig verksamhet |
| valutaswap FX-swap |
Rikstermbanken | överenskommelse om att köpa, respektive sälja en valuta till dagens kurs för att sedan sälja, respektive köpa tillbaka samma valuta vid ett bestämt tillfälle i framtiden till en given kurs | Övrig offentlig verksamhet |
| valutaswap | Rikstermbanken | avtal om byte av en valuta mot en annan under en viss tidsperiod | Statliga myndigheter |
| valutaswap | Rikstermbanken | avtal mellan två parter om byte av en valuta mot en annan under en i förväg bestämd tidsperiod | Statliga myndigheter |
| valutaswap | Rikstermbanken | överenskommelse om att köpa/sälja en valuta till dagens kurs för att sedan sälja/köpa tillbaka samma valuta vid ett bestämt tillfälle i framtiden till en given kurs | Övrig offentlig verksamhet |
| valutasäkring | Rikstermbanken | När fonden köper tillgångar i utländsk valuta finns en osäkerhet kring vad värdet på tillgången kommer vara i svenska kronor. För att minska osäkerheten används valutasäkringar (hedge). | Statliga myndigheter |
| valutasäkring | Rikstermbanken | neutralisering av valutarisk, där exponering i utländsk valuta omvandlas till svenska kronor via valutaderivat som exempelvis valutaterminer | Statliga myndigheter |
| valutasäkring | Rikstermbanken | neutralisering av valutarisk, det vill säga den risk det innebär att placera i en annan valuta än svenska kronor | Statliga myndigheter |
| valutatransaktion | Rikstermbanken | transaktion som sker då en valuta handlas mot en annan valuta | Övrig offentlig verksamhet |
| valutaunion | Rikstermbanken | Innebär att de länder som deltar har en gemensam valuta och en gemensam centralbank. Bildandet av en valutaunion är den tredje, och sista, etappen av EMU. | Regeringen |
| valutaväxlare | Rikstermbanken | yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar i utländsk valuta | Statliga myndigheter |
| valutaväxling | Rikstermbanken | yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta | Departement |
| valutering | Rikstermbanken | fysisk transaktion där kontanter tas emot eller lämnas ut från Riksbankens kontantlager till en bank eller Svensk kassaservice | Övrig offentlig verksamhet |
| valuteringsdag | Rikstermbanken | den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto | Departement |
| valv av stål | Rikstermbanken | rörbro utformad som ett valv av stålplåt som är grundlagt med bottenplattor | Statliga myndigheter |
| valyta | Rikstermbanken | En valyta består av en slät yta som vid konstgjorda ledytor markerar en plats där något riktningsval måste göras. Valytan ska kontrastera i ljushet mot ledytan. | Statliga myndigheter |
| valör | Rikstermbanken | Kan ha den begränsade betydelse som motsvarar NCS ljushet, men används också synonymt med begreppet nyans i NCS. | Övrig offentlig verksamhet |
| van Bemmelenfaktorn van Bemmelens faktor, van Bemmelen-faktorn |
Rikstermbanken | En faktor (1,724) som markforskare har använt sedan 1800-talet för att kunna beräkna halten organiskt material (mullhalten) i ett jordprov utgående från halten organiskt bundet kol. Van Bemmelen-faktorn utgår från att kolhalten i markens organiska material är 58 % beräknat på torrvikt. För att konvertera halten organiskt kol i ett prov till halten av organiskt material eller vice versa, multipliceras respektive divideras kolhalten med faktorn 1,724 (= 1/0,58). Denna faktor brukar knytas till ett arbete av den holländske fysikern och kemisten Jakob Maarten van Bemmelen, som använde faktorn för att beräkna mullhalten i åkermark utifrån kolhalten. Några belägg för denna faktor i form av analyser gavs dock ej av van Bemmelen. Faktorn 1,724 kallas ibland även för Wolff-faktorn, efter en tysk forskare som 1864, nästan 30 år före van Bemmelen, angav att mängden humus i en jord kunde beräknas genom att multiplicera kolhalten med faktorn 1,724. | Statliga myndigheter |
| vandring | Rikstermbanken | anordning där en häst eller annat djur drar runt ett spelverk som driver exempelvis ett tröskverk | Statliga myndigheter |
| vandringshinder | Rikstermbanken | fysisk anordning eller en fysisk förändring av en miljö som leder till att fisk och bottenfauna mer eller mindre förhindras att förflytta sig inom ett vattendrag | Statliga myndigheter |
| vandringsled | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vanföreställning tankevilla |
Rikstermbanken | falsk uppfattning som inte låter sig korrigeras på logisk väg | Statliga myndigheter |
| vanföreställning | Rikstermbanken | föreställning som inte stämmer med verkligheten och som sitter helt fast och inte går att resonera bort | Statliga myndigheter |
| vaniljsocker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vaniljsås | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vanlig handräckning | Kronofogden | Kronofogdens åtgärd för att en person ska göra något, till exempel flytta eller lämna tillbaka egendom | |
| vanlig handräckning | Rikstermbanken | åtgärd för att en person ska göra något, till exempel flytta eller lämna tillbaka egendom | Statliga myndigheter |
| vanlig omgivning | Rikstermbanken | Syftet med begreppet är att ge möjlighet att skilja ut resenärer som ska ingå i turiststatistiken från övriga resenärer. Den aktuella problemställningen bestämmer hur begreppet vanlig omgivning ska avgränsas efter någon av tre faktorer: Avstånd, bortovarotid samt plats eller administrativt område. | Statliga myndigheter |
| vanligen arbetad tid | Rikstermbanken | Vanligen arbetad tid betyder den överenskomna arbetstiden som en person har. | Statliga myndigheter |
| vant | Rikstermbanken | Stagar upp masten i sidled. På äldre segelfartyg var vanten även utformad som en repstege på vilken man kunde klättra upp i masten. | Statliga myndigheter |
| vantskruv | Rikstermbanken | Används för att spänna vanten. | Statliga myndigheter |
| vantspridare | Rikstermbanken | Den ser ut som horisontala fenor på masten och används för att hålla vanten så långt ut från masten som möjligt. Den fungerar på så sätt som en hävstång för vanten. | Statliga myndigheter |
| vanvård | Rikstermbanken | bristande eller felaktig skötsel | Statliga myndigheter |
| vapenembargo | Rikstermbanken | Ett embargo innebär att handel med ett visst land inte tillåts. Ett vapenembargo innebär att handel med militär utrustning utesluts. Ett vapenembargo är i första hand tänkt att försvåra för ett land att handskas med vapen, men det sänder också en politisk signal om att omvärlden ogillar regeringens politik eller andra förhållanden i landet i fråga. | Statliga myndigheter |
| vapenfri tjänst | Rikstermbanken | tjänstgöring som alternativ till värnpliktstjänstgöring | Statliga myndigheter |
| vapenhantering | Rikstermbanken | Vapenhantering innefattar kunskap om hur man ska hantera sitt personliga vapen, understödsvapen och olika ammunitionssorter. Det handlar också om att man ska veta hur man ska agera vid eldavbrott, när man behöver byta magasin och kassetter och när ammunitionen är förbrukad eller slut. | Statliga myndigheter |
| vapenhuvskulspruta | Rikstermbanken | kulspruta som är huvudbeväpning i vapenhuv på bgbv 90 | Statliga myndigheter |
| vapeninnehav | Rikstermbanken | Vapenlag (1996:67) | Statliga myndigheter |
| vapenlicens | Rikstermbanken | vapentillstånd, Vapenlag (1996:67) 4 § | Statliga myndigheter |
| vapensökhund | Polisen | hund som har tränats särskilt att söka efter och markera förekomst av vapen och vapendelar | Föreskrifter och allmänna råd |
| vapensökhund | Rikstermbanken | hund som har tränats särskilt att söka efter och markera förekomst av vapen och vapendelar | Statliga myndigheter |
| vapentillstånd | Rikstermbanken | vapenlicens, Vapenlag (1996:67) 4 § | Statliga myndigheter |
| vapenvägrare | Rikstermbanken | värnpliktig som vägrar att genomgå egentlig militär utbildning | Statliga myndigheter |
| VAR | Rikstermbanken | Rapport om vulkanisk aktivitet. | Statliga myndigheter |
| VaR Value at Risk |
Rikstermbanken | riskmått som anger med 95 procents sannolikhet att förlusten i en portfölj inte kan bli högre än ett visst belopp | Statliga myndigheter |
| VaR | Rikstermbanken | Statistisk metod som beskriver den största potentiella förlust vid en investering som med en viss statistisk säkerhet (konfidensnivå) kan uppstå under en bestämd tidsperiod. Används för att mäta risken i en specifik tillgång eller i en portfölj av tillgångar. Riksbanken tillämpar konfidensnivån 99 procent och perioden 10 dagar. | Övrig offentlig verksamhet |
| var | Rikstermbanken | den halvflytande gula massa av döda bakterier, celler och vita blodkroppar som bildas vid smältning i infektionshärdar | Statliga myndigheter |
| VaR Value at Risk |
Rikstermbanken | mått på den uppskattade marknadsrisken i en värdepappersportfölj, baserat på historiska samband och variationer i marknadsvärdet för olika tillgångar i portföljen | Övrig offentlig verksamhet |
| vara | Rikstermbanken | handelsvara, t.ex. bord eller textilier och som innehåller eller är behandlade med kemiska produkter | Statliga myndigheter |
| vara handelsvara |
Rikstermbanken | föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion | Departement |
| vara etablerad i Sverige | Rikstermbanken | att ha hemvist eller säte i Sverige och bedriva en yrkesmässig verksamhet här | Departement |
| vara utsänd | Försäkringskassan | att under en begränsad period utföra arbete utomlands för en svensk arbetsgivares räkning eller som egen företagare | Begreppskatalog 2017 |
| varaktighet | Rikstermbanken | tiden från ett regns start till dess slut | Statliga myndigheter |
| varaktighetskurva | Rikstermbanken | kurva som representerar varaktigheten av den tid som ett värde är detsamma eller överskrids under exempelvis ett medelår | Statliga myndigheter |
| varaktigt bosatt | Rikstermbanken | status som man kan få om man har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare | Statliga myndigheter |
| varaktigt funktionshinder | Försäkringskassan | funktionsnedsättning som inte är av tillfällig eller övergående natur | Särskilda förmåner vid funktionshinder |
| varaktigt medium | Rikstermbanken | medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som gör informationen tillgänglig i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen | Statliga myndigheter |
| varaktigt medium | Rikstermbanken | medel som a) gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och b) möjliggör oförändrat återgivning av den bevarade informationen | Statliga myndigheter |
| varaktigt medium | Rikstermbanken | varje medel som gör det möjligt för en kund att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som gör informationen tillgänglig i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen | Statliga myndigheter |
| vardag | Rikstermbanken | dag som inte är söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton | Statliga myndigheter |
| vardagsdygnstrafik | Rikstermbanken | medeltrafik under vardagsdygn (måndag--fredag) under en given tidsperiod | Statliga myndigheter |
| vardagsrehabilitering | Rikstermbanken | arbetssätt där omsorgs- och vårdpersonal har kunskap i ett rehabiliterande förhållningssätt och uppmuntrar den äldre personen till eget handlande | Departement |
| vardagsrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vardjur | Rikstermbanken | varelse som är hälften människa, hälften djur - en skrämmande, nattjagande best som åtrår människoblod och som symboliserar människans goda såväl som ondskefulla natur | Statliga myndigheter |
| varegium | Rikstermbanken | Den allra yngsta delen av proterozoikum, omedelbart före kambrium, i det nordatlantiska området karakteriserad genom tillitförekomster. | Statliga myndigheter |
| vargrevir | Rikstermbanken | område där en ensam varg, ett vargpar utan valpar eller ett föräldrapar revirmarkerar | Statliga myndigheter |
| variabel | Rikstermbanken | betingelse som man mäter eller kontrollerar i en undersökning | Statliga myndigheter |
| variabel avgift | Rikstermbanken | den del av leasingavgiften som inte är fast utan beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid förflutit | Statliga myndigheter |
| variabel kraft | Rikstermbanken | elproduktion från anläggningar vars produktion inte planeras utan styrs av rådande väderförhållanden, t.ex. vindkraft och solkraft | Statliga myndigheter |
| variabilitet | Rikstermbanken | Variabilitet omfattar både naturlig variation mellan individer och slumpmässighet. Till skillnad från ”osäkerhet” kan variabiliteten inte minskas genom att till exempel göra fler mätningar och använda förbättrade mätmetoder. | Statliga myndigheter |
| variabilitet | Rikstermbanken | Variabilitet är en viktig faktor inom klimatologin. Klimatet är inte bara genomsnittliga värden utan klimat kännetecknas av variationer i tid och rum som kan hänga ihop med till exempel växelverkan mellan atmosfären och havet. Två tidsperioder kan ha samma medelvärde men den ena kan ha stora skillnader mellan höga och låga värden medan den andra endast varierar lite runt medelvärdet. | Statliga myndigheter |
| variabilitet | Rikstermbanken | Variabilitet är en viktig faktor inom klimatologin. Klimatet är inte bara genomsnittliga värden utan klimat kännetecknas av variationer i tid och rum som kan hänga ihop med t.ex. växelverkan mellan atmosfären och havet. Två tidsperioder kan ha samma medelvärde men den ena kan ha stora skillnader mellan höga och låga värden medan den andra endast varierar lite runt medelvärdet. | Statliga myndigheter |
| varians | Rikstermbanken | Varians är ett spridningsmått från ett medelvärde. Kvadratroten ur variansen kallas standardavvikelse. | Statliga myndigheter |
| variant | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| variantbingo | Rikstermbanken | bingospel som kontinuerligt bedrivs i bingohallar med möjlighet för spelaren att delta i varje dragning för sig | Statliga myndigheter |
| variationskoefficient | Rikstermbanken | kvot mellan standardavvikelse och medelvärde | Statliga myndigheter |
| varicer åderbråck |
Rikstermbanken | bestående utbuktning av vener (ofta i benen) som uppkommer bl.a. pga. svaghet i venernas väggar | Statliga myndigheter |
| varig | Rikstermbanken | som är fylld med var | Statliga myndigheter |
| variköst bensår | Rikstermbanken | sår på underbenets insida (ofta vid fotknölen) orsakad av åderbråck med därav följande dålig blodcirkulation | Statliga myndigheter |
| varmgarage | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| varmgarageplatser | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| varmkammarmaskin | Rikstermbanken | maskin där injektionskolv och cylinder är nedsänkta i den smälta metallen och där cylindern fylls automatiskt efter varje injektion | Statliga myndigheter |
| varmluftsballong varmluftsskepp |
Rikstermbanken | luftfartyg vars hölje innehåller uppvärmd luft | Statliga myndigheter |
| varmvattenanläggning | Rikstermbanken | pannanläggning där temperaturvaktens blockeringsvärde är högst 110 ℃. | Statliga myndigheter |
| varmvattendräkt | Rikstermbanken | dräkt som matas genom navelsträng med varmvatten för att hålla dykaren varm | Statliga myndigheter |
| varmvattendräkt | Rikstermbanken | dräkt som matas med varmvatten genom navelsträng för att hålla dykaren varm | Statliga myndigheter |
| varna | Rikstermbanken | Betyder färg och betecknar de fyra sociala huvudkategorierna i hinduisk teologi: Brahmanerna, som studerar och lär ut de heliga Vedaskrifterna; Kshatriya, som beskyddar folket; Vaishya, som vallar boskap, brukar jorden, idkar handel; Shudra, som tjänar de tre högre varna. | Statliga myndigheter |
| varning | Rikstermbanken | förmaning, tillrättavisning | Statliga myndigheter |
| varning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| varning | Rikstermbanken | information till allmänheten om olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelse så att erforderliga skyddsåtgärder kan vidtas | Statliga myndigheter |
| varningslinje | Rikstermbanken | Intermittent med indelningen tre delar linje och en del mellanrum. | Statliga myndigheter |
| varningslinje | Rikstermbanken | Varningslinje används för att informera om att linjen är olämplig att överskrida pga. trafikförhållandena. Markeringen anger gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar. | Statliga myndigheter |
| varningsmeddelande | Rikstermbanken | Har signalen VMA utlösts ska den alltid följas av ett varningsmeddelande. Som sänds i Sveriges Television och Sveriges Radio. Meddelandet innehåller information om: - Vad som hänt. - Vad som utgör det akuta hotet. - Anvisningar om vad människor ska göra för att skydda sig. - Vad allmänheten kan göra för att underlätta räddningsarbetet. | Övrig offentlig verksamhet |
| varningsmärke | Rikstermbanken | trafikanordning i form av märke med symbol som utmärker varning för förhållanden som kan medföra fara för vägtrafikanterna | Statliga myndigheter |
| varningsskylt | Rikstermbanken | skylt som varnar för en risk eller fara | Statliga myndigheter |
| varningsyta | Rikstermbanken | En varningsyta varnar för fara och har en yta som kontrasterar i ljushet och struktur mot omgivande markyta. Varningsytan är en yta med skurna kupoler som följer standardiserade mått för att avvika från ledytan. | Statliga myndigheter |
| varor | Rikstermbanken | ämnen och beredningar | Departement |
| varp | Rikstermbanken | det bergartsmaterial som saknar eller har för låga halter av malm för att tas tillvara och som därför deponeras i varphögar | Statliga myndigheter |
| varphög | Rikstermbanken | vid gruvbrytning överblivet bergartsmaterial, varp, som läggs upp i högar | Statliga myndigheter |
| varsamhet | Rikstermbanken | Varsamhetskravet, som det är uttryckt i PBL 3 kap. 10 §, är ett generellt, absolut krav som ska gälla alla ändringar. Det innebär att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas tillvara. Dessa ska även iakttas när de tekniska egenskapskraven tillämpas. Varsamhet är i denna vägledning dessutom ett förhållningssätt, och inbegriper då även förvaltningsskedet. | Statliga myndigheter |
| varsel om stridsåtgärd | Rikstermbanken | skriftligt meddelande om stridsåtgärd | Statliga myndigheter |
| varsel om stridsåtgärd | Rikstermbanken | meddelande om stridsåtgärd | Statliga myndigheter |
| varsellykta | Rikstermbanken | lykta avsedd att öka fordons synbarhet vid körning i dagsljus | Statliga myndigheter |
| varselväst | Rikstermbanken | väst avsedd att öka synbarhet t.ex. reflexväst | Statliga myndigheter |
| varsla | Rikstermbanken | meddela sin (oftast negativa) avsikt i förväg | Statliga myndigheter |
| varu- och tjänsteklassning | Rikstermbanken | Varumärken registreras i olika varu- och tjänsteklasser. När man fyller i en ansökan måste man dels ange vilka varor/tjänster man vill använda sitt märke för eftersom dessa kommer att ligga till grund för skydd, dels vilken eller vilka klasser varorna/tjänsterna hör till -- en varu- och tjänsteförteckning. T.ex. registreras möbler i klass 20 och datakonsulttjänster i klass 42. | Statliga myndigheter |
| varuartikel | Rikstermbanken | Varje förpackning av ett läkemedel tilldelas ett unikt varunummer. Ett och samma läkemedel kan ha flera olika varunummer beroende av distributör, förpackningsstorlek och styrka. Systemet med unika varunummer är till för att en förpackning av ett läkemedel alltid ska vara spårbart. | Statliga myndigheter |
| Varuflödesundersökningen VFU | Rikstermbanken | En undersökning som SIKA, trafikverken och Vinnova låter göra om varusändningars avsändnings- respektive mottagningsort, värde, vikt, lasttyp m.m. | Statliga myndigheter |
| Varuförordningen | Rikstermbanken | EU:s varuförordning, eller förordning 764/2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförs i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG, hjälper myndigheter att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande. Syftet med förordningen är att förtydliga de nationella myndigheternas och företagens rättigheter och skyldigheter när en myndighet vill avvika från principen, Varuförordningen gäller för myndighetsbeslut som hindrar försäljning av varor som lagligen säljs i andra av EU:s medlemsländer och som inte omfattas av harmoniserad EU-lagstiftning. Svenska myndigheter ska informera Kommerskollegium om de meddelanden och underrättelser som myndigheten har lämnat till företag. | Statliga myndigheter |
| varuhiss | Rikstermbanken | hiss för transport av enbart gods, där personer får beträda korgen i samband med in och urlastning men inte följa med under färden | Statliga myndigheter |
| varukontrakt | Rikstermbanken | kontrakt som gäller köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor under förutsättning att kontraktet inte ska anses utgöra ett byggentreprenadkontrakt enligt 3 § eller ett tjänstekontrakt enligt 23 § andra stycket | Departement |
| varukontrakt | Rikstermbanken | kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor under förutsättning det inte anses vara tjänste- eller byggentreprenadkontrakt | Statliga myndigheter |
| varukontrakt | Rikstermbanken | kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor | Statliga myndigheter |
| varulager | Rikstermbanken | materiella tillgångar, som - är avsedda för försäljning i den ordinarie verksamheten (färdiga varor), - är under tillverkning för att bli färdiga varor (varor under tillverkning, halvfabrikat) eller - ska användas i produktionen av färdiga varor eller tjänster (råvaror, insatsvaror, förbrukningsartiklar) | Statliga myndigheter |
| varuleveranser till flygplatsen | Rikstermbanken | varor som ska säljas, användas eller tillhandahållas på flygplatsers behörighetsområden | Statliga myndigheter |
| varuleveranser till flygplatsen | Rikstermbanken | alla föremål avsedda för försäljning, eller användning inom flygplatsens behörighetsområde eller som ska tillhandahållas där, utom föremål som medförs av andra personer än passagerare | Statliga myndigheter |
| varuleverantör | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| varumärke | Rikstermbanken | kännetecken som man använder för att skilja sina varor eller tjänster från andras eller för att framhäva den egna varan eller tjänsten | Statliga myndigheter |
| varumärkesförfalskning | Rikstermbanken | Den engelska termen ”counterfeiting” betyder förfalskning och används framför allt när det gäller intrångsgörande varor som utgör en imitation av någon annans vara, eller har försetts med en beteckning som tillhör någon annan. Den typen av intrång är särskilt vanliga på varumärkesrättens område, vilket medfört att man på svenska ofta använder termen varumärkesförfalskning. Den engelska termen är dock inte begränsad till varumärkesrätten utan omfattar alla typer av immateriella rättigheter. | Regeringen |
| varumärkesförfalskning | Rikstermbanken | De olika intrångsgörande handlingarna och piratkopiering beskrivs ibland med de engelska termerna”counterfeit” och ”piracy”. Med det första begreppet avses i första hand den förfalskningsverksamhet som främst drabbar varumärkesrättsligt skyddade produkter. I svenskt språkbruk används därför i regel uttrycket varumärkes- förfalskning. Termen ”piracy” (piratkopiering eller piratverksamhet) avser i första hand intrång i prestationer som omfattas av upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter. Inom ramen för dessa aktiviteter kan den enskilda intrångsgörande handlingen ta sig olika uttryck och ha olika ambitioner i fråga om att efterlikna förlagan. Under senare år har det dock blivit allt vanligare att uttrycket ”varumärkesförfalskning och piratkopiering” används som synonym till begreppet ”immaterialrättsintrång”. | Departement |
| varumärkesförfalskning | Rikstermbanken | olagligt återgivande av ett registrerat varumärke på en vara i syfte att förleda köparen att tro att han/hon köper originalprodukten | Statliga myndigheter |
| Varupaketet | Rikstermbanken | Varupaketet är ett samlingsnamn för tre rättsakter med syfte att underlätta handeln med varor i EU. Den första är en förordning om ömsesidigt erkännande (764/2008), den andra en förordning om ackreditering och marknadskontroll (765/2008), som bland annat har till syfte att reglera marknads-kontrollen för att förhindra att farliga produkter sprids på den inre marknaden. Den tredje rätts-akten är ett beslut om en gemensam ram för salu-föring av produkter som innebär en översyn av nya metoden och som innehåller bland annat regler om en förstärkning av CE-märkningen, skyldigheter för ekonomiska operatörer och regler för anmälda organ (768/2008/EG). | Statliga myndigheter |
| varupersonhiss | Rikstermbanken | hiss i industri och lagerlokaler, garage och liknande för transport av gods eller fordon men där personer får följa med i hissen | Statliga myndigheter |
| varuspelsautomat | Rikstermbanken | spelautomat som betalar ut vinst endast i form av varor såsom klockor, nallar eller choklad och där vinstmöjligheten helt eller delvis beror på slumpen | Statliga myndigheter |
| varuspelsautomat | Rikstermbanken | spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen | Statliga myndigheter |
| varv/slip | Rikstermbanken | lämning efter anläggning där båtar och fartyg byggts eller reparerats | Statliga myndigheter |
| varvad utbildning | Rikstermbanken | utbildning som innehåller växelvis praktik och undervisning | Statliga myndigheter |
| varvig lera | Rikstermbanken | Vanligen röd eller brunaktig lera som transporterats av isälvar och sedan avsatts i sötvattenssjöar, ibland i havsvikar med bräckt vatten, och undantagsvis i hav under inlandsisens avsmältning. Genom att vattenflödet var intensivare under den varmare sommaren än under vintern kom större mängder slam med olika sammansättning att avsättas i ett tjockt, grovkornigt lager vilket sedan överlagrats av ett tunt, finkornigt lager slam från vinterflödet. Varma somrar med intensiv smältning gav tjocka varv, medan kalla somrar gav tunnare varv. Gränsen mellan vinterskiktet och sommarskiktet blev skarp genom att det senare betingades av den plötsligt igångsatta vårfloden. På detta sätt kom en tydlig varvighet att bildas. Vid avsättning i saltvatten blir varven otydliga och syns inte alltid på grund av flockning. Lervarvens tjocklek varierar från några millimeter till flera centimeter. Varvigheten används för datering av inlandsisens avsmältning och kallas lervarvskronologi. | Statliga myndigheter |
| varvighet | Rikstermbanken | på kornstorleksgradering baserad rytmisk lagring, där rytmen återspeglar en årlig variation | Statliga myndigheter |
| varvsindustri | Rikstermbanken | tillverkning och reparation av båtar, fartyg osv. | Statliga myndigheter |
| varvtal | Rikstermbanken | antal varv som till exempel en fläkt snurrar per minut | Statliga myndigheter |
| varvtalsreglering | Rikstermbanken | reglering av varvtal på till exempel en fläkt för att reglera ett luftflöde | Statliga myndigheter |
| vasodilator | Rikstermbanken | medel med vidgande effekt på blodkärlen | Statliga myndigheter |
| vassla | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vast | Rikstermbanken | Gotländsk beteckning på stenmur. | Statliga myndigheter |
| vaterbom | Rikstermbanken | en från fartygssidan utfällbar bom till för att förtöja fallrepsbåtar vid | Statliga myndigheter |
| vatten | Rikstermbanken | kemisk förening mellan väte och syre, med den kemiska formeln H₂O | Statliga myndigheter |
| vatten | Rikstermbanken | kemisk förening mellan väte och syrgas, med den kemiska formeln H₂O | Statliga myndigheter |
| vatten | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vatten för tillredning | Rikstermbanken | vatten som renats genom förbehandling som t.ex. omvänd osmos eller destillation | Statliga myndigheter |
| vatten i övergångszon | Rikstermbanken | ytvatten i närheten av flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar | Departement |
| vatten i övergångszon | Rikstermbanken | förekomst av ytvatten i närheten av flodutlopp, som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar | Statliga myndigheter |
| vatten- och frostsäkring | Rikstermbanken | system för uppsamling och bortledning av vatten som läcker in i tunneln samt frostisolering vid en bergtunnels tak- och väggyta | Statliga myndigheter |
| vatten-gasskift | Rikstermbanken | För att kunna syntetisera drivmedel från syntesgas krävs ett molförhållande mellan vätgas och kolmonoxid på omkring 2. Eftersom t.ex. biomassa är tämligen vätefattig görs en så kallad vatten-gasskift. Med hjälp av katalysator och tillsats av vatten reagerar en del av kolmonoxiden till koldioxid, varvid mer vätgas bildas och rätt förhållande uppnås. | Departement |
| vattenaktivitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenanvändning | Rikstermbanken | vattentjänster samt all annan verksamhet som [...] anges ha en väsentlig effekt på vattenstatusen | Statliga myndigheter |
| vattenanvändning | Rikstermbanken | vattentjänster samt all annan verksamhet som […] anges ha en väsentlig effekt på vattenstatusen | Statliga myndigheter |
| vattenbalans | Rikstermbanken | Med vattenbalans i ett avrinningsområde menas att nederbörden över området antingen lagras tillfälligt, avdunstar eller rinner av. Inom hydrologin används begreppet vattenbalans för att uttrycka det faktum att vattenmängden är oföränderlig, att tillförseln är lika stor som summan av bortförseln. Vattenbalans kan också vara detsamma som vätskebalans i kroppen, dvs. skillnaden mellan det vatten som en levande organism tar upp genom att dricka och äta och det vatten som kroppen gör sig av med genom utsöndring. | Statliga myndigheter |
| vattenbalans | Rikstermbanken | Vattenbalansekvationen kan skrivas som P = Q + E ± M för en bestämd hydrologisk enhet P = nederbörden under en given period i mm Q = avrinningen under samma period i mm E = avdunstning under samma period i mm M = det vatten som magasineras på olika sätt under samma period i mm. | Statliga myndigheter |
| vattenbalans | Rikstermbanken | uttryck för skillnaden mellan nederbörd och avdunstning samt avrinning inom ett avgränsat område | Statliga myndigheter |
| vattenbruk | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenbruk akvakultur |
Rikstermbanken | odling av vattenlevande organismer där man genom olika ingrepp såsom avel, utfodring eller skydd från predatorer, kan styra produktionen | Statliga myndigheter |
| vattenbruk akvakultur, havsbruk |
Rikstermbanken | odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger | Statliga myndigheter |
| vattenbruk | Rikstermbanken | Vattenbruk är ett samlingsbegrepp för odling av djur och växter i vatten. I Sverige odlas fisk, musslor, ostron och kräftor. Försök pågår även med odling av alger. Fisk, musslor och ostron odlas främst för att användas som livsmedel. I Sverige odlas också sättfisk, vilket är både fisk som sätts ut i naturliga vatten och fisk som föds upp på en plats och när den blivit större flyttas in i en matfiskodling. Kräftor odlas oftast i grävda dammar, både för att användas som livsmedel och för utsättning. | Statliga myndigheter |
| vattenbruksdjur | Rikstermbanken | levande odlad fisk, inklusive rom och mjölke, levande odlade kräftdjur och blötdjur inklusive dess förstadier, samt levande vildfångad fisk, kräftdjur och blötdjur inklusive dess förstadier, avsedd att tillföras en odling | Statliga myndigheter |
| vattenbruksdjur | Rikstermbanken | levande odlad fisk inklusive rom och mjölke, levande odlade kräftdjur och blötdjur inklusive dess förstadier samt levande viltfångad fisk, kräftdjur eller blötdjur avsedda att tillföras en odling eller att utplanteras | Statliga myndigheter |
| vattenbråck | Rikstermbanken | onormal vätskeansamling i ett hålrum i något organ; vanl. avses vätska i testikelns eller sädessträngens höljen | Statliga myndigheter |
| vattenburen | Rikstermbanken | Transport med vatten av olika ämnen, inklusive föroreningar. Alla typer av ämnen, partiklar och gaser, inklusive miljöföroreningar, kan transporteras med vindarna eller med rinnande vatten och strömmar från ett ställe till ett annat. Man talar om luftburna eller vattenburna ämnen, gaser eller partiklar. Ett typexempel på vattenburna ämnen är näringsämnen som i olika former transporteras med floder till havet. Detta kallas flodtransport och flodvattnet innehåller såväl humusämnen som näringsämnen som läckt ut från jordbruks- och skogsmark samt från andra marktyper. | Statliga myndigheter |
| vattenburen | Rikstermbanken | Transport med vatten av olika ämnen, inklusive föroreningar. All typer av ämnen, partiklar och gaser, inklusive miljöföroreningar, kan transporteras med vindarna eller med rinnande vatten och strömmar från ett ställe till ett annat. Man talar om luftburna eller vattenburna ämnen, gaser eller partiklar. Ett typexempel på vattenburna ämnen är näringsämnen som i olika former transporteras med floder till havet. Detta kallas flodtransport och flodvattnet innehåller såväl humusämnen som näringsämnen som läckt ut från jordbruks- och skogsmark samt från andra marktyper. | Statliga myndigheter |
| vattenburen elvärme | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenburen värme | Rikstermbanken | uppvärmt vatten som pumpas runt i ett rörsystem med element för att avge värme | Statliga myndigheter |
| vattendelare | Rikstermbanken | En vattendelare avgränsar ett avrinningsområde -- nederbörd som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra till tillrinningen och avrinningen (och grundvattenbildningen) inom området. En vattendelare utgör således också gränsen mellan två avrinningsområden. En vattendelare kan vara en ytvattendelare eller en grundvattendelare. | Statliga myndigheter |
| vattendelare | Rikstermbanken | höjdrygg eller annan geologisk bildning som skiljer ett avrinningsområde från ett annat | Statliga myndigheter |
| vattendelare | Rikstermbanken | En vattendelare kan vara en ytvattendelare eller en grundvattendelare . En vattendelare avgränsar ett avrinningsområde -- nederbörd som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra till tillrinningen och avrinningen (och grundvattenbildningen) inom området. En vattendelare utgör således också gränsen mellan två avrinningsområden. En ytvattendelare är ofta en höjd, något som syns i terrängen och som inte förändras. En grundvattendelare är en tänkt linje längs grundvattenytans höjdsträckning, alltså avgränsningen av det område från vilket grundvatten strömmar till en viss punkt, t.ex. en brunn eller en punkt i ett vattendrag. | Statliga myndigheter |
| vattendelegation | Rikstermbanken | Av 15 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion framgår att det inom de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska finnas en vattendelegation. Vattendelegationen ska besluta inom vattenmyndighetens ansvarsområde. | Departement |
| Vattendirektivet Ramdirektivet för vatten |
Rikstermbanken | Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) kallas ofta för Vattendirektivet eller Ramdirektivet. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. Länderna ska arbeta på ett nytt sätt i sin vattenförvaltning och utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Vattendirektivet omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten, men inte öppet hav. Direktivet trädde i kraft den 22 december 2000 och ska vara genomfört i medlemsländerna år 2015. | Statliga myndigheter |
| Vattendirektivet Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) |
Rikstermbanken | Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. Länderna skall arbeta på ett nytt sätt i sin vattenförvaltning och utgå från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. Vattendirektivet omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten, men inte öppet hav. Direktivet trädde i kraft den 22 december 2000 och skall vara genomfört i medlemsländerna år 2015. | Statliga myndigheter |
| vattendistrikt | Rikstermbanken | För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, i enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem vattendistrikt. I direktivet används begreppet avrinningsdistrikt, vilket definieras som ”huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden”. Enligt definitionen är ett avrinningsdistrikt ett ”land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten.” De fem svenska vattendistrikten är Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Indelningen i vattendistrikt följer vattnets naturliga flöden så att varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytvattenavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet. Grundvattnet och kustvattenområdet ut till en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen om Sveriges sjöterritorium ska ingå i vattendistrikten. Ytvatten, grundvatten, kustvatten och landområden vid kusten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde ska hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast. | Statliga myndigheter |
| vattendistrikt | Rikstermbanken | För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, i enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem vattendistrikt. De fem svenska vattendistrikten är Bottenviken, Bottenhavet-, Norra Östersjön-, Södra Östersjön-, och Västerhavets vattendistrikt. Varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet. | Statliga myndigheter |
| vattendistrikt | Rikstermbanken | För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, i enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem vattendistrikt. I direktivet används begreppet avrinningsdistrikt, vilket definieras som ”huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden”. Enligt definitionen är ett avrinningsdistrikt ett ”land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten.” De fem svenska vattendistrikten är Bottenvikens vattendistrikt, Bottenhavets vattendistrikt, Norra Östersjöns vattendistrikt, Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Indelningen i vattendistrikt följer vattnets naturliga flöden så att varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytvattenavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet. Grundvattnet och kustvattenområdet ut till en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen om Sveriges sjöterritorium skall ingå i vattendistrikten. Ytvatten, grundvatten, kustvatten och landområden vid kusten som inte kan hänföras till ett visst avrinningsområde skall hänföras till det vattendistrikt som är närmast eller lämpligast. | Statliga myndigheter |
| vattendjup | Rikstermbanken | avståndet mellan vattenytan och botten vid normalvattenstånd | Statliga myndigheter |
| vattendjup där vågen bryter | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattendom | Rikstermbanken | Ett tillstånd för vattenverksamhet (vattendom eller miljödom), bestämmer: hur mycket vatten som får ledas till ett kraftverk eller som ska kunna tappas genom en damm, inom vilka gränsvärden vattenstånden får ligga och under vilken tid dessa värden gäller. En vattendom kan också fastställa det maximala djupet på diken och kanaler. | Statliga myndigheter |
| vattendrag | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på strömmande vatten -- allt från en liten bäck till en stor flod. Det finns inga allmänt vedertagna definitioner på vad som ska kallas å, bäck, älv, flod och så vidare men det som karaktäriserar storleken på ett vattendrag är dess vattenföring (hur mycket vatten som passerar per tidsenhet genom en tvärsektion av vattendraget eller vid dess mynning vid havet). | Statliga myndigheter |
| vattendrag | Rikstermbanken | bäck, å, flod, älv, kanal eller damm | Statliga myndigheter |
| vattendrag | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på strömmande vatten -- allt från en liten bäck till flod. Vattnet rinner fram i naturliga fördjupningar i landskapet. Till vattendrag räknas inte sjöar eller andra stillastående vatten. Det som karaktäriserar storleken på ett vattendrag är vattenföringen. | Statliga myndigheter |
| vattendrag | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på strömmande vatten -- allt från en liten bäck till en stor flod. Det finns inga allmänt vedertagna definitioner på vad som skall kallas å, bäck, älv, flod o.s.v. men det som karaktäriserar storleken på ett vattendrag är dess vattenföring (hur mycket vatten som passerar per tidsenhet genom en tvärsektion av vattendraget eller vid dess mynning vid havet). | Statliga myndigheter |
| vattenfarkost | Rikstermbanken | fritidsbåt eller vattenskoter | Statliga myndigheter |
| vattenfarkost byggd för eget bruk | Rikstermbanken | vattenfarkost huvudsakligen byggd av användaren och avsedd för användarens eget bruk | Statliga myndigheter |
| vattenfåra | Rikstermbanken | ytlig ränna som uppdrages på åkrar med höstsådd, för att förhindra ytvattenansamlingar vid snösmältning på våren | Statliga myndigheter |
| vattenförande | Rikstermbanken | Med vattenförande menas att ett material (bergart, jordart eller annat fast material) innehåller sprickor eller porer som tillåter transport av vatten. Grundvattenförande jordlager är jord som tillåter bildning och transport av grundvatten. | Statliga myndigheter |
| vattenförbrukning vattenkonsumtion |
Rikstermbanken | den mängd vatten som används i någon samhällelig verksamhet, främst till hushåll, industri eller odling | Statliga myndigheter |
| vattenförbund | Rikstermbanken | sammanslutningar som är bildade för att främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag, sjöar eller andra typer av vattenområden | Statliga myndigheter |
| vattenförekomst | Rikstermbanken | I dagligt tal menar man med vattenförekomst en specifik vattensamling i naturen, liten eller stor, dvs. att det finns vatten på ett visst ställe. En sjö är en vattenförekomst, liksom en liten göl i skogen eller en bäck eller en kustvik. Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är en ytvattenförekomst ”en avgränsad och betydande vattenförekomst som t.ex. en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka.” Enligt direktivet är en grundvattenförekomst ”en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer”. En vattenförekomst är också, enligt Vattendirektivet, den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten. En vattenförekomst är homogen i samtliga indelningar som går att göra. En vattenförekomst tillhör sålunda en typ, har en status (vattenkvalitet) och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Ett vattendrag eller en sjö kan alltså bestå av flera vattenförekomster. | Statliga myndigheter |
| vattenförekomst | Rikstermbanken | den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten | Statliga myndigheter |
| vattenförekomst | Rikstermbanken | En vattenförekomst är enligt vattendirektivet, den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten. Grundvattenförekomst är en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akvifärer. Grundvattenförekomst kan också definieras som grundvatten i ett grundvattenmagasin. Ytvattenförekomst är en avgränsad och betydande vattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. Ett vattendrag, en sjö eller kustvattenområde kan bestå av flera ytvattenförekomster. | Statliga myndigheter |
| vattenförekomst | Rikstermbanken | en specifik vattensamling i naturen, liten eller stor, dvs. att det finns vatten på ett visst ställe | Statliga myndigheter |
| vattenförekomst | Rikstermbanken | en avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka | Statliga myndigheter |
| vattenförekomstområde | Rikstermbanken | Vattenförekomstområden utgör den minsta enheten inom områdesindelningen i PLC6. Det är en indelning baserad på vattendelare och avrinningsområden i SVAR version 2012_2. Ett vattenförekomstområde är skapat genom sammanslagning av det SVAR-område där vattenförekomsten finns samt med alla uppströms tillhörande SVAR-områden tills det att en ny vattenförekomst påträffades. Enligt vattenförekomstområdesindelningen, som är den som används i PLC6, täcks Sverige med tillrinningsområden från Norge och Finland av ca 23 100 områden med en medianstorlek på ca 11 km². | Statliga myndigheter |
| vattenföring | Rikstermbanken | Storleken på ett vattendrag kan beskrivas genom storleken på vattenföringen, dvs. hur många kubikmeter vatten som passerar per sekund genom en tvärsektion av vattendraget eller vid dess mynning vid havet. | Statliga myndigheter |
| vattenföring | Rikstermbanken | mått på hur mycket vatten per tidsenhet som passerar genom en tvärsektion av vattendraget | Statliga myndigheter |
| vattenföring | Rikstermbanken | storleken på ett vattendrag kan beskrivas genom storleken på vattenföringen, dvs. hur många kubikmeter vatten som passerar per sekund genom en tvärsektion av vattendraget eller vid dess mynning vid havet | Statliga myndigheter |
| vattenföringsamplitud | Rikstermbanken | Hur vattenföringsnivån förändras. | Statliga myndigheter |
| vattenförsörjning | Rikstermbanken | distribution och tillförsel av i första hand dricksvatten (vatten till hushåll och institutioner för användning som dricksvatten, tvättvatten etc.) men även av vatten för bevattning och användning i industrin | Statliga myndigheter |
| vattenförsörjning | Rikstermbanken | tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning | Statliga myndigheter |
| vattenförvaltning | Rikstermbanken | planering, skötsel och vård av vattenresurser | Statliga myndigheter |
| vattenhalt vattenkvot |
Rikstermbanken | förhållandet mellan porvattnets massa och jordens fasta massa | Övrig offentlig verksamhet |
| vattenhalt fuktkvot |
Rikstermbanken | förhållandet mellan den flytande och den fasta fasen hos en jord | Statliga myndigheter |
| vattenhalt | Rikstermbanken | En jords vattenhalt betecknar kvoten mellan vattnets massa Mw och fasta substansens massa Ms. w = Mw/Ms (uttrycks i %). | Övrig offentlig verksamhet |
| vattenhalt | Rikstermbanken | Vattenhalten anger hur stor andel av den totala volymen eller vikten hos ett material som utgörs av vatten. | Statliga myndigheter |
| vattenhantering | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenjet | Rikstermbanken | Är en marin propulsortyp. Vattenaggregat är den vanligaste propulsortypen för fartyg som kan gå snabbare än 30 knop. En vattenjet får fartyget att röra sig framåt. | Statliga myndigheter |
| vattenkastanj | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenkraft | Rikstermbanken | Ett vattenkraftverk består vanligtvis av en dammanläggning som skapar ett vattenmagasin. Från vattenmagasinet låter man sedan vattnet strömma till en lägre nivå genom en turbin, och elektrisk energi bildas. | Statliga myndigheter |
| vattenkraft | Rikstermbanken | elproduktion med vattenkraftverk | Statliga myndigheter |
| vattenkrasse | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vattenkvot | Rikstermbanken | jordens naturliga vattenkvot som viktandelen vatten i förhållande till andelen torrsubstans | Statliga myndigheter |
| vattenlinje | Rikstermbanken | det vertikala avståndet i meter från baslinjen midskepps till den vattenlinje som motsvarar 30 procent av djupet {i}D{sub}S{/sub}{/i} | Statliga myndigheter |
| vattenlockning | Rikstermbanken | kylning av stålytan i kokill genom vattenbegjutning | Statliga myndigheter |
| vattenmagasin | Rikstermbanken | fördämning eller sjö där stora mängder vatten lagras för att senare t.ex. släppas igenom turbinerna i ett vattenkraftverk | Statliga myndigheter |
| vattenmagasin vattenreservoar, regleringsmagasin |
Rikstermbanken | i regel en konstgjord vattensamling, som dämts upp i en flod (älv) | Statliga myndigheter |
| vattenmelon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vattenmärke | Rikstermbanken | motiv som framställs vid papperstillverkningen genom att papperet görs tunnare eller tjockare i motivdelen | Statliga myndigheter |
| vattenmärke | Rikstermbanken | vilder eller mönster som framställs vid papperstillverkningen och som framträder i genomlysning | Statliga myndigheter |
| vattenmärke | Rikstermbanken | bilder eller mönster som framställs vid papperstillverkningen och som framträder i genomlysning | Statliga myndigheter |
| vattenmätare | Rikstermbanken | mätinstrument utformat för att mäta, registrera och visa volymen av det vatten som passerar genom mätgivaren (beräknat vid mätningsförhållandena) | Statliga myndigheter |
| vattenmättad | Rikstermbanken | Termen vattenmättnad används när mark fått ta emot mycket vatten, från nederbörd eller bevattning eller genom översvämning, och det inte kan sjunka ner mer vatten i marken. | Statliga myndigheter |
| vattenmättad | Rikstermbanken | Vattenmättnadsgraden anger hur stor del av porvolymen som är fylld av vatten. Den betecknas med Sr och mäts i procent. För helt torrt material är Sr = 0 % och för vattenmättad jord är Sr = 100 %. | Statliga myndigheter |
| vattenmättad | Rikstermbanken | Markvatten är det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan.I detta övre område i marken, som kallas den omättade zonen eller markvattenzonen, finns det inte bara vatten utan också luft i porerna mellan jordpartiklarna. När växter tar upp vatten ur marken, vatten avdunstar vid markytan, eller vattennivån sänks genom dränering, minskar vattenfyllnadsgraden i porerna och när vatten rinner ner i marken (infiltreras) ökar den. Den nedre, mättade zonen kallas grundvattenzonen. Markvattnet har en nyckelroll i vattnets kretslopp, eftersom det är i den omättade zonen som det avgörs om det infiltrerade vattnet kommer att återgå till atmosfären som vattenånga eller om det kan transporteras vidare till grundvattnet. Begreppet vattenmättnad används också när mark fått ta emot mycket vatten, från nederbörd eller bevattning eller genom översvämning, och det inte kan sjunka ner mer vatten i marken. | Statliga myndigheter |
| vattenmättad mark | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenmättnadsgrad | Rikstermbanken | förhållandet mellan porvattnets volym och jordens porvolym | Övrig offentlig verksamhet |
| vattenområde | Rikstermbanken | område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd | Statliga myndigheter |
| vattenområde | Rikstermbanken | det vatten inom vilket fisken kan vandra eller sprida sig | Statliga myndigheter |
| vattenomsättning vattenutbyte |
Rikstermbanken | Vattnet i en sjö eller ett havsområde byts gradvis ut när nytt vatten flödar in och befintligt vatten strömmar vidare eller transporteras till ett utlopp. Cirkulationen av vatten -- vattenutbytet -- kallas vattenomsättning. | Statliga myndigheter |
| vattenpelare | Rikstermbanken | vattenmassan från ytan till bottnen | Statliga myndigheter |
| vattenplaning | Rikstermbanken | det att ett fordonsdäck vid högre hastighet på vått underlag förlorar kontakten med vägbanan på grund av att en vattenkil bildats framför fordonets hjul | Statliga myndigheter |
| vattenreaktivt | Rikstermbanken | som i kontakt med vatten avger brandfarlig gas | Statliga myndigheter |
| vattenreglering | Rikstermbanken | ingrepp i ett naturligt vattensystem för att ändra vattennivån i en sjö (sjöreglering, oftast för att få mer odlings- eller betesmark) eller vattenföringen i ett vattendrag (för att utnyttja vattenkraft) | Statliga myndigheter |
| vattenreglering | Rikstermbanken | åtgärd för ändring av vattenföringen i ett vattendrag eller avbördningen från en sjö (indirekt vattenståndet) till förmån för utvinnande av vattenkraft, vattenförsörjning och torrläggning m.m. | Statliga myndigheter |
| vattenreglering | Rikstermbanken | Omfattar alla förändringar av parametrarna i hydrologisk regim enligt HVMFS 2013:19 i ytvattenförekomster som beror på mänsklig verksamhet. | Statliga myndigheter |
| vattensjuk | Rikstermbanken | Ett gammalt uttryck som använts om våtmarker, t.ex. försumpad mark eller annan mark som var ”våt”, sumpig, dyig eller på annat sätt permanent dominerad av vatten och därmed inte användbar för t.ex. odling. | Statliga myndigheter |
| vattensjukt område | Rikstermbanken | markområde som innehåller för mycket vatten | Statliga myndigheter |
| vattenskalle | Rikstermbanken | vardaglig benämning för hydrocefalus | Statliga myndigheter |
| vattenskoter | Rikstermbanken | farkost vars längd understiger fyra meter och som har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten snarare än befinner sig i den | Departement |
| vattenskoter | Rikstermbanken | farkost vars längd understiger fyra meter och som har en förbränningsmotor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och som har utformats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten snarare än befinner sig i den | Statliga myndigheter |
| vattenskoter | Rikstermbanken | vattenfarkost avsedd för sport- och fritidsändamål vars skrovlängd understiger 4 meter, vars främsta drivkälla är en framdrivningsmotor med ett vattenjetaggregat och som är konstruerad för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på ett skrov, snarare än inuti | Departement |
| vattenskrubber | Rikstermbanken | Uppgraderingsteknik som bygger på att koldioxid löser sig lättare i vatten än vad metan gör. Processen går ut på att trycksatt biogas leds in i botten på ett absorptionstorn samtidigt som vatten förs in via toppen av tornet. Vid mötet löser sig koldioxiden med vattnet. | Statliga myndigheter |
| vattenskrubber | Rikstermbanken | Uppgraderingsteknik som bygger på att koldioxid löser sig lättare i vatten än vad metan gör. Processen går ut på att trycksatt biogas leds in i botten på ett absorptionstorn samtidigt som vatten förs in via toppen av tornet. Vid mötet löser sig koldioxiden i vattnet. | Statliga myndigheter |
| vattenskyddsområde | Rikstermbanken | avgränsat område för skydd av dricksvattenförekomst | Statliga myndigheter |
| vattenskyddsområde | Rikstermbanken | områdesskydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt | Departement |
| vattensköldpaddor | Rikstermbanken | sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv i vatten men som har behov av att också vistas på land | Statliga myndigheter |
| vattenspridningssystem | Rikstermbanken | öppet sprinklersystem som manövreras manuellt | Statliga myndigheter |
| vattenstånd | Rikstermbanken | vattenytans höjd i sjöar och floder eller vid havskuster i förhållande till en referenspunkt på land | Statliga myndigheter |
| vattenstånd | Rikstermbanken | Vattenstånd bestäms utifrån vattenytans nivå i förhållande till ett bestämt jämförelseplan. Som jämförelseplan eller punkt används i Sverige vanligen en av Lantmäteriet bestämd nollpunkt. | Statliga myndigheter |
| vattensystem | Rikstermbanken | allt ytvatten inom samma avrinningsområde | Statliga myndigheter |
| vattentjänst | Rikstermbanken | alla tjänster som tillhandahåller hushåll, myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet: a) uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av ytvatten eller grundvatten, b) insamling och rening av avloppsvatten, som senare släpps ut till ytvatten.” | Statliga myndigheter |
| vattentjänst | Rikstermbanken | alla tjänster som tillhandahåller hushåll, myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet: a) uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av ytvatten eller grundvatten, b) insamling och rening av avloppsvatten, som senare släpps ut till ytvatten | Statliga myndigheter |
| vattentyp | Rikstermbanken | Alla vattenförekomster delas in i olika vattentyper vilka är sjöar, vattendrag, övergångsvatten och kustvatten. Vattentypen är utgångspunkten när ett referensförhållande ska bestämmas. | Statliga myndigheter |
| vattentäkt | Rikstermbanken | bortledande av grund- eller ytvatten för vattenförsörjning och de tekniska anordningar som krävs för vattenuttag | Statliga myndigheter |
| vattentäkt | Rikstermbanken | grundvattenmagasin, sjö eller vattendrag där vattenverk hämtar sitt råvatten | Statliga myndigheter |
| vattentäkt | Rikstermbanken | bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning | Departement |
| vattentäktområde | Rikstermbanken | område med en eller flera vattentäkter | Statliga myndigheter |
| Vattentäktsarkivet | Rikstermbanken | Av Sveriges geologiska undersökning förvaltad databas över landets allmänna och större enskilda vattentäkter med angivna kvalitetsdata och andra egenskaper. | Departement |
| vattentäktszon | Rikstermbanken | Vattenskyddsområde för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: vattentäktszon (vattentäktområde), primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Vattentäktszonen är området närmast uttagspunkten. | Statliga myndigheter |
| vattentäktszon | Rikstermbanken | Vattenskyddsområde för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: Vattentäktszon (vattentäktområde), primär skyddszon , sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Vattentäktszonen är området närmast uttagspunkten. | Statliga myndigheter |
| vattenuttag | Rikstermbanken | Med vattenuttag menas att man leder bort (genom rörledningar till vattenverk) eller på annat sätt (flyttar med tankbilar, pumpar upp i brunnar) utnyttjar en vattentäkt för att få råvatten till olika ändamål, såsom att försörja en befolkning med dricksvatten, använda för bevattning, använda i industriprocesser eller för energiproduktion etc. | Statliga myndigheter |
| vattenuttag | Rikstermbanken | mängd (rå)vatten som pumpas upp ur grundvattenakviferer eller ytvattensamlingar (sjöar, vattendrag eller kustvattenområden) för att användas i samhället som vatten till hushåll eller institutioner, vatten för bevattning, vatten för industriproduktion etc. | Statliga myndigheter |
| vattenuttag | Rikstermbanken | det faktiska bortledande eller utnyttjande av vatten från en vattenförekomst | Departement |
| vattenuttag vattenförbrukning |
Rikstermbanken | den mängd (rå)vatten som pumpas upp ur grundvattenakviferer eller ytvattensamlingar (sjöar, vattendrag eller kustvattenområden) för att användas i samhället som vatten till hushåll eller institutioner, vatten för bevattning, vatten för industriproduktion etc. är uttaget av vatten | Statliga myndigheter |
| vattenverk | Rikstermbanken | sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser uppfordring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten | Statliga myndigheter |
| vattenverk | Rikstermbanken | del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser uppfordring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten | Statliga myndigheter |
| vattenverk | Rikstermbanken | anläggning dit råvatten leds från ett eller flera vattentäktområden | Statliga myndigheter |
| vattenverk | Rikstermbanken | del av anläggning för dricksvattenförsörjning för uppfodring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten | Statliga myndigheter |
| vattenvärmare | Rikstermbanken | tryckkärl för eluppvärmning av tappvatten till en temperatur över 65 ℃ men högst 110 ℃. | Statliga myndigheter |
| vattenvärmare | Rikstermbanken | tryckkärl för eluppvärmning av tappvatten till en temperatur över 65 ℃ men högst 110 ℃ | Statliga myndigheter |
| vattenvård | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vattenvård | Rikstermbanken | åtgärder för att i ett helhetsperspektiv skydda ytvatten och grundvatten och vattenberoende miljöer från skadlig påverkan (främst förorening och alltför stora uttag) | Statliga myndigheter |
| vattenvård | Rikstermbanken | åtgärder för att i ett helhetsperspektiv skydda ytvatten och grundvatten och vattenberoende miljöer från skadlig påverkan (främst förorening och alltför stora uttag) är vattenvård | Statliga myndigheter |
| vattenvårdsförbund | Rikstermbanken | Vattenvårdsförbund organiserar som regel kommuner, industrier etc., som utnyttjar vattendragen som täkt, recipient eller för kraftproduktion. Verksamheten består som regel av övervakning av vattenkvalitén (samordnad recipientkontroll) och kontroll av flöden och nivåer. Vissa förbund tar även upp och prioriterar mellan olika vattenvårdsåtgärder. Deltagandet är frivilligt. Det finns andra namn på sammanslutningar som påminner om vattenvårdsförbund, t.ex. vattendragsförbund eller kustvattenförbund. | Statliga myndigheter |
| vattenvårdsförbund | Rikstermbanken | Vattenvårdsförbund organiserar som regel kommuner, industrier etc., som utnyttjar vattendragen som täkt, recipient eller för kraftproduktion. Verksamheten består som regel av övervakning av vattenkvalitén (samordnad recipientkontroll) och kontroll av flöden och nivåer. Vissa förbund tar även upp och prioriterar mellan olika vattenvårdsåtgärder. Deltagandet är frivilligt. Det finns andra namn på sammanslutningar som påminner om vattenvårdsförbund t.ex. vattendragsförbund eller kustvattenförbund. | Statliga myndigheter |
| vattkoppor | Rikstermbanken | smittsam virussjukdom med blåsformiga, kliande utslag; hör till de s.k. barnsjukdomarna; kan ge bältros hos vuxna | Statliga myndigheter |
| vattnets kretslopp vattencykeln, hydrologiskt kretslopp |
Rikstermbanken | Vattnet på jorden går runt i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, vattendragen, marken, isarna och glaciärerna och växtligheten. Det är vattnets kretslopp, som också kallas den hydrologisk cykel eller hydrologiskt kretslopp. | Statliga myndigheter |
| vattnets kretslopp hydrologisk cykel |
Rikstermbanken | vattnets vandring inom systemet atmosfär-jord från atmosfären till jordytan och tillbaka | Statliga myndigheter |
| vattnets kretslopp vattencykeln, hydrologisk cykel, hydrologiskt kretslopp |
Rikstermbanken | Vattnet på jorden går runt i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, vattendragen, marken, isarna och glaciärerna och växtligheten. Det är vattnets kretslopp, som också kallas hydrologisk cykel eller hydrologiskt kretslopp. | Statliga myndigheter |
| vattrivning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vattusot | Rikstermbanken | i äldre allmänt språkbruk benämning på sjuklig ansamling av vatten i kroppen, främst synlig sådan, dvs. under huden (ödem) och i bukhålan (ascites) | Statliga myndigheter |
| vattved | Rikstermbanken | kärnved med onormalt hög vattenhalt hos gammal tall och gran | Statliga myndigheter |
| vax | Rikstermbanken | en blandning av fettsyrors estrar; olika typer av vax används inom odontologin för t. ex. modellering av tandkronor och –proteser | Statliga myndigheter |
| vaxböna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vaxpropp | Rikstermbanken | hinder i hörselgången, bestående av tunn eller tjockflytande vätska (sekret) från gångens svett- och talgkörtlar (s.k. öronvax) | Statliga myndigheter |
| VCS | Rikstermbanken | En kvalitetsstandard för utsläppskrediter på den oreglerade marknaden. | Statliga myndigheter |
| VDB Vägdatabanken |
Rikstermbanken | En samling register som Vägverket àjourhöll till och med år 2005. Sedan ersatt med NVDB. | Statliga myndigheter |
| VDR-S | Rikstermbanken | Förenklad färdskrivare. | Statliga myndigheter |
| VDSL | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| VDSL | Rikstermbanken | teknik som innebär att man med hjälp av särskild utrustning ökar kapaciteten i telenät | Departement |
| veck | Rikstermbanken | kraftig lagerböjning av varierat utseende och dimensioner | Statliga myndigheter |
| veck | Rikstermbanken | veckformig struktur | Statliga myndigheter |
| vecka | Rikstermbanken | period om sju dygn i följd | Statliga myndigheter |
| veckberg | Rikstermbanken | berggrundsparti som bildats genom veckning och med en stor utsträckning i riktningen vinkelrätt mot veckningsrörelsen | Statliga myndigheter |
| veckning | Rikstermbanken | bildning av veck genom böjning av lagring eller foliation hos en bergart eller ett bergartskomplex såsom följd av kompression | Statliga myndigheter |
| veckoberedning | Rikstermbanken | Innan ett ärende tas upp på regeringssammanträdet redovisas ärendet för det ansvariga statsrådet vid en s.k. veckoberedning. | Regeringen |
| veckomedelvärde | Rikstermbanken | representativt värde av spänningens distorsion, obalans, eller effektivvärde beräknad som medelvärdet över alla tiominutersvärden under en vecka | Statliga myndigheter |
| veckovila | Rikstermbanken | tidsperiod under veckan då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal veckovila eller reducerad veckovila | Riksdagen |
| veckovila | Rikstermbanken | minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje period om sju dagar för en arbetstagare | Statliga myndigheter |
| veckovolym | Rikstermbanken | tidningens upplaga multiplicerad med det antal nummer som normalt ges ut per vecka | Departement |
| ved | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vederbörande | Rikstermbanken | den person som avses eller berörs av en sak | Statliga myndigheter |
| vedergällning | Rikstermbanken | hämnd | Statliga myndigheter |
| vedergällning | Rikstermbanken | något som utdelas som ersättning för viss insats | Statliga myndigheter |
| vederlag | Rikstermbanken | ersättning | Statliga myndigheter |
| vederlägga | Rikstermbanken | bevisa den fullständiga felaktigheten hos utsaga, resonemang etc. | Statliga myndigheter |
| vedettbåt | Rikstermbanken | lätt övervakningsfartyg | Statliga myndigheter |
| vedkapsåg | Rikstermbanken | cirkelsåg med manuell matning med vagga eller skjutbord för arbetsstycket | Statliga myndigheter |
| vegan | Rikstermbanken | vegetarian som endast äter vegankost, dvs. kost som uteslutande innehåller vegetabiliska livsmedel | Statliga myndigheter |
| vegetabilier | Rikstermbanken | vegetabiliska livsmedel, samlingsbenämning på livsmedel som kommer från växtriket | Statliga myndigheter |
| vegetabilisk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vegetabiliskt foder | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vegetarian | Rikstermbanken | person som endast äter någon form av vegetarisk kost, dvs. kost som enbart (vegankost) eller till övervägande del (laktovegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk kost) består av vegetabiliska livsmedel | Statliga myndigheter |
| vegetarisk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vegetationsperiod | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vegetationstyp | Rikstermbanken | Vegetationstyper anges som ett samlat uttryck för att ange och gruppera olika ståndorters näringsutbud. Den dominerande vegetationstypen för beståndet anges. I beståndet kan förkomma en eller flera avvikande vegetationstyper. Vegetationen indelas i olika vegetationstyper efter artförekomst och täckningsgrad inom fält- och bottenskikten. Till fältskiktet räknas örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter. Mossor och lavar bildar bottenskikt. Med hänsyn till utbudet av växtnäringsämnen urskiljes följande vegetationstyper på fast mark: Lavtyp Lavrik typ Fattigristyp Kråkbär-Ljungtyp Lingontyp Blåbärstyp Starr-fräken Smalbladig grästyp Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt Lågörtstyp Högörtstyp Frisk rikört, kalkkrävande flora Blåbär - fräken Högstarr Klotstarr Lågstarr Odon-lingon-skvattram Rosling - tranbär | Statliga myndigheter |
| vegetativt förökade | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| veikimorän | Rikstermbanken | Typ av moränbacklandskap som kännetecknas av platåformade moränkullar med talrika runda vattensamlingar. Veikimoränen och andra liknande moränbacklandskap (t.ex. Rogenmorän) har bildats när tidigare inlandsisar avsmält. Dessa landskap har endast påverkats i ringa grad av den senaste inlandsisen, som på dessa platser troligen var bottenfrusen. Veikimoränen har fått sitt namn efter en liten gård i Gällivaretrakten. | Statliga myndigheter |
| vektor | Rikstermbanken | djur som för med sig smittämnen | Övrig offentlig verksamhet |
| vektor | Rikstermbanken | Departement | |
| vektor | Rikstermbanken | djur, t.ex. en insekt, via vilket ett smittämne kan överföras från sin reservoar till en mottagare | Statliga myndigheter |
| vektorburen infektion | Rikstermbanken | infektion som sprids från en infekterad individ till en annan (djur/människa) genom t.ex. en artropod (som insekt, fästing) eller annan art (smågnagare) | Departement |
| vektorburen smitta | Rikstermbanken | smitta (virus eller bakterier) som sprids med fästingar eller insekter | Statliga myndigheter |
| vektordata | Rikstermbanken | Vektordata består av koordinatsatta punkter och sammanbindningar mellan dessa, organiserade så att de beskriver enskilda geometriska figurer i form av punkter, linjer eller ytor. | Statliga myndigheter |
| ven blodåder |
Rikstermbanken | blodkärl som för det syrefattiga blodet mot hjärtat | Statliga myndigheter |
| vendor due diligence VDD |
Rikstermbanken | Genomförs initialt av den säljande parten i en transaktion. Syftet är att ge potentiella investerare en omfattande, oberoende analys av målbolaget. Omfattningen av VDD-rapporten anpassas så att den ska tillgodose informationsbehov för såväl finansiella som industriella köpare. En bra VDD-rapport bidrar till en effektivare budprocess och leder till bättre kvalitet i budgivningen. Fördjupad due diligence genomförs senare i försäljningsprocessen av de i andra omgången utvalda budgivarna. | Statliga myndigheter |
| venereologi | Rikstermbanken | medicinsk specialitet och vetenskapen eller läran om könssjukdomarna | Statliga myndigheter |
| ventilation | Rikstermbanken | transport och utbyte av luft | Övrig offentlig verksamhet |
| ventilation | Rikstermbanken | ventilation är en sammanfattande term för luftdistribution, luftspridning och luftväxling | Statliga myndigheter |
| ventilationseffektivitet | Rikstermbanken | förhållandet mellan medelkoncentrationen av föroreningar i ett rum och föroreningshalten i frånluften | Övrig offentlig verksamhet |
| ventilationskontrollerad | Rikstermbanken | När syretillgången är begränsande för brandens utveckling. Det finns normalt fri tillgång på bränsle. | Statliga myndigheter |
| ventrikel | Rikstermbanken | magsäck | Statliga myndigheter |
| ventrikel | Rikstermbanken | hjärnventriklar | Statliga myndigheter |
| ventrikel | Rikstermbanken | hjärtkammare | Statliga myndigheter |
| venture capital | Rikstermbanken | riskkapital som investerats i bolag i sådd-, uppstarts- eller expansionsfasen | Statliga myndigheter |
| venture capital VC |
Rikstermbanken | minoritetsinvesteringar i tidiga skeden av ett onoterat företags utveckling | Statliga myndigheter |
| venture capital | Rikstermbanken | tidsbegränsad investering i ett onoterat företag, med ett aktivt ägande | Statliga myndigheter |
| venture capital | Rikstermbanken | investering som genomförs i ett tidigt skede av ett företags utveckling | Statliga myndigheter |
| venös | Rikstermbanken | som avser eller hör samman med venerna eller deras syrefattiga blod | Statliga myndigheter |
| VEP | Rikstermbanken | Ett slags EEG över syncortex. | Statliga myndigheter |
| VER | Rikstermbanken | Utsläppskrediter som genereras utanför FN- och EU-systemens regelverk. | Statliga myndigheter |
| VER | Rikstermbanken | Utsläppsreduktionsenheter som genereras utanför FN- och EU-systemens regelverk. | Statliga myndigheter |
| verbunk | Rikstermbanken | ungersk folklig mansdans i jämn meter, dansas i solo eller i grupp (körverbunk = ringverbunk) | Statliga myndigheter |
| verifieringskedjan | Rikstermbanken | Utgörs av hänvisningar och identifieringstecken som gör det möjligt att följa bokföringsposter från verifikation, via grundbokföringen till huvudbok och årsbokslut eller omvänt. | Statliga myndigheter |
| verifikation | Rikstermbanken | skriftligt underlag för ekonomisk transaktion | Statliga myndigheter |
| verifikation | Rikstermbanken | de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen | Statliga myndigheter |
| verifikationsanalys | Polisen | analys av ett urin- eller blodprov med kvalificerade analysmetoder som syftar till att på ett rättssäkert sätt fastställa om det finns narkotika i provet | Föreskrifter och allmänna råd |
| verifikationsanalys | Rikstermbanken | analys av ett urin- eller blodprov med kvalificerade analysmetoder som syftar till att på ett rättssäkert sätt fastställa om det finns narkotika i provet | Statliga myndigheter |
| verifikationssystem | Rikstermbanken | system (hård- och programvara) som hanterar alla uppgifter hänförliga till deltagaren i lotteriet | Statliga myndigheter |
| verifikationsunderlag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| verk | Rikstermbanken | avgränsad intellektuell och/eller konstnärlig skapelse | Statliga myndigheter |
| verklig huvudman | Rikstermbanken | den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar ett subjekt och/eller den fysiska person på vars vägnar en transaktion genomförs | Regeringen |
| verklig huvudman | Rikstermbanken | den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar kunden och/eller den fysiska person för vars räkning en transaktion eller en verksamhet utförs | Regeringen |
| verklig huvudman | Rikstermbanken | den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar ett subjekt och/eller den fysiska person å vars vägnar en transaktion genomförs | Departement |
| verklighetsflykt | Rikstermbanken | försök att undfly verkligheten pga. att den tycks alltför trist, problematisk ed. | Statliga myndigheter |
| verkligt värde | Rikstermbanken | det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs | Statliga myndigheter |
| verkligt värde | Rikstermbanken | det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs | Statliga myndigheter |
| verkligt värde | Rikstermbanken | det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs | Statliga myndigheter |
| verkligt värde | Rikstermbanken | det värde till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs | Statliga myndigheter |
| verkningsgrad | Rikstermbanken | Verkningsgrad är ett uttryck som visar hur effektivt vi utnyttjar energin och hur effektiv en energiprocess är, eller också andelen energiinehåll av bränslet som kommer huset till godo. Verkningsgraden brukar anges i procent. | Statliga myndigheter |
| verkningsgrad | Rikstermbanken | förhållandet mellan uppmätt ljusflöde (lumen) och förbrukad energi (watt), lumen per watt (lm/W) | Statliga myndigheter |
| verksamhet | Rikstermbanken | hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter | Statliga myndigheter |
| verksamhet upplägg |
Rikstermbanken | En företagsinteckning kan vara begränsad till att bara gälla en viss verksamhet. En person kan ha flera verksamheter. En person kan ha inteckningar som saknar verksamhet och därmed begränsning, om de är uttagna efter 2004-01-01. | Statliga myndigheter |
| verksamhet på den högre kravnivån | Rikstermbanken | En verksamhet där det finns farliga ämnen som är lika med eller större än de kvantiteter som anges i kolumn 2 i bilagan till Sevesoförordningen. När det är lämpligt ska summeringsregeln tillämpas enligt punkt 7 i bilaga 1 till Sevesoförordningen. | Statliga myndigheter |
| verksamhet på den lägre kravnivån | Rikstermbanken | En verksamhet där det finns farliga ämnen som är lika med eller större än de kvantiteter som anges i kolumn 1 i bilagan till Sevesoförordningen. När det är lämpligt ska summeringsregeln tillämpas enligt punkt 7 i bilaga 1 till Sevesoförordningen. | Statliga myndigheter |
| verksamhetsadress | Rikstermbanken | kontor där lotsföretag bedriver verksamhet inom ramen för lotstjänsten | Statliga myndigheter |
| verksamhetsansvar | Rikstermbanken | myndighetsledningens ansvar inför regeringen att verksamheten fullgörs inom vissa förutsättningar | Statliga myndigheter |
| verksamhetsavfall | Rikstermbanken | det avfall som genereras av industrier, affärsrörelser, entreprenadverksamheter etc. | Departement |
| verksamhetsbidrag | Rikstermbanken | bidrag som ges till stöd för en specifik verksamhet efter särskild prövning och är förenat med resultatkrav | Departement |
| verksamhetsenergi | Rikstermbanken | den energi som används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden, huvudsakligen elenergi | Departement |
| verksamhetsenergi | Rikstermbanken | den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler | Statliga myndigheter |
| verksamhetsförlagd utbildning VFU |
Rikstermbanken | utbildning som genomförs på olika strids- och funktionsskolor | Statliga myndigheter |
| verksamhetsgren | Rikstermbanken | Försvarsmaktens verksamhet indelas i verksamhetsgrenar enligt Försvarsmaktens ekonomimodell (FEM) och överenskommelse med regeringen. Verksamhetsgrenarna är följande: VG 1 -- Operationer VG 2 -- Uppbyggnad av organisation och beredskap VG 3 -- Utveckling VG 4 -- Övriga verksamheter VG 5 -- Fredsfrämjande verksamhet VG 6 -- Stöd till samhället | Statliga myndigheter |
| verksamhetsinformation | Rikstermbanken | attribut till den geografiska informationen, t ex vägbredd, vägbeläggning, hastighet etc. kopplat till objektet väg | Regeringen |
| verksamhetsinvestering | Rikstermbanken | investering som myndigheten gör för att använda i sin egen verksamhet och som normalt finansieras via den generella låneramen i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen | Statliga myndigheter |
| verksamhetsinvesteringar | Rikstermbanken | investeringar som används i myndighetens verksamhet och som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, bidrag eller finansiell leasing | Statliga myndigheter |
| verksamhetskrav | Rikstermbanken | regeringens krav på myndighetens ledning för hur verksamheten ska bedrivas | Statliga myndigheter |
| verksamhetskrav | Rikstermbanken | myndighetsledningens ansvar inför regeringen att verksamheten ska fullgöras inom vissa förutsättningar | Statliga myndigheter |
| verksamhetskrav | Rikstermbanken | myndighetsledningens ansvar inför regeringen att verksamheten fullgörs inom vissa förutsättningar | Statliga myndigheter |
| verksamhetsland | Rikstermbanken | det land där en svensk utlandsmyndighet är placerad | Statliga myndigheter |
| verksamhetsledare | Rikstermbanken | den ledare, som har företagets (motsv) bemyndigande att säkerställa att erforderliga resurser finns tillgängliga för verksamhetsutövaren och att verksamheten kan finansieras och utföras enligt etablerad standard inom ramen för RML minimikrav och varje annat krav som är definierat i verksamhetsbeskrivningen | Statliga myndigheter |
| verksamhetslokal | Rikstermbanken | utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av en annan juridisk person än ett dödsbo | Departement |
| verksamhetsmodell | Rikstermbanken | övergripande modell för koncentration av administrativa stödtjänster inom statsförvaltningen | Departement |
| verksamhetsmål | Rikstermbanken | prestationsmål definierat som ett värde på en etablerad resultatindikator | Statliga myndigheter |
| verksamhetsobjekt | Rikstermbanken | objekt som definieras för en viss verksamhet | Statliga myndigheter |
| verksamhetsobjekt | Rikstermbanken | representation av en materiell eller immateriell företeelse som ingår i en verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| verksamhetsområde VO |
Försäkringskassan | del av politikområde vars mål beslutas av regeringen | Begreppskatalog 2017 |
| verksamhetsområde | Rikstermbanken | det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning | Statliga myndigheter |
| verksamhetsplan | Försäkringskassan | myndighetens övergripande planering för nästkommande år. | Begreppskatalog 2017 |
| verksamhetspoäng | Rikstermbanken | mått på studieomfattningen inom komvux | Departement |
| verksamhetspoäng | Rikstermbanken | mått på studieomfattning eller validering inom komvux | Departement |
| verksamhetsstöd | Rikstermbanken | alla typer av stöd som bidrar till att en specifik verksamhet kan genomföras | Statliga myndigheter |
| verksamhetsstöd | Rikstermbanken | center som tillhandahåller administrativa stödtjänster | Departement |
| verksamhetssystem | Rikstermbanken | it-miljö där en organisation och dess befattningshavare handlägger ärenden eller annars hanterar nyttoinformation för organisationens räkning | Övrig offentlig verksamhet |
| verksamhetstillstånd | Rikstermbanken | tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur enligt 19 a § djurskyddslagen (1988:534) | Statliga myndigheter |
| verksamhetsuppdrag | Rikstermbanken | en (oftast bestående) dokumenterad beskrivning av en verksamhets ramar och former | Övrig offentlig verksamhet |
| verksamhetsuppdrag | Rikstermbanken | ömsesidig överenskommelse mellan två befattningshavare om en uppgift eller en verksamhet som ska genomföras | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutveckling | Rikstermbanken | utveckling av en organisations verksamhet och dess processer | Övrig offentlig verksamhet |
| verksamhetsutveckling | Rikstermbanken | systematisk utveckling av en verksamhets organisation, processer och medarbetare, ofta med hjälp av nya IT-verktyg | Övrig offentlig verksamhet |
| verksamhetsutveckling | Rikstermbanken | kontinuerligt utvecklingsarbete med ständiga förbättringar i syfte att bibehålla och utveckla organisationen och skapa förutsättning för innovationer | Departement |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift | Departement |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | en annan person, organisation eller ett annat företag än en flygplatsoperatör | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | flygföretag, fraktagenter, postoperatörer, cateringföretag och organisationer som tillhandahåller flygtrafiktjänster | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | flygplatsoperatörer, flygföretag, fraktagenter, postoperatörer och cateringföretag | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | den som bedriver detaljhandel med vissa receptfria läkemedel | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | den eller de fysiska eller juridiska person(er), som är ansvarig(a) för den miljöfarliga verksamheten (för verksamheter med tillstånd enligt miljöskyddslagen är huvudmannen/verksamhetsutövaren den som har fått eller har övertagit tillståndet) | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | den eller de fysiska eller juridiska person(er) som i det enskilda fallet är ansvarig(a) för den miljöfarliga verksamheten | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | förband, företag eller organisatorisk enhet som ingår i det militära luftfartssystemet | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | flygplatsoperatör, flygföretag, fraktagent, postoperatör eller cateringföretag | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | de företag, organisationer eller andra personer som ska tillämpa dessa föreskrifter | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | den eller de juridiska (exempelvis företag och organisation) eller fysiska personer som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | förband eller annan organisationsenhet inom Försvarsmakten, annan myndighet, enskild eller organisatorisk enhet inom en myndighet eller en enskild som ingår i det militära luftfartssystemet och tillhandahåller luftfartsrelaterade tjänster för utveckling, anskaffning, nyttjande, vidmakthållande och avveckling | Statliga myndigheter |
| verksamhetsutövare | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift | Statliga myndigheter |
| verksamt ämne | Rikstermbanken | ämne eller en mikroorganism som inverkar på eller motverkar skadliga organismer | Regeringen |
| verksförordningen | Rikstermbanken | Innehåller grundläggande föreskrifter för arbetet inom de statliga myndigheterna. | Regionala myndigheter |
| verkstadsförlagd utbildning VFU |
Rikstermbanken | handledd verkstadsförlagd utbildning som utgör del av program eller kurs, och som genomförs under ledning av utbildningsanordnare som har ett godkänt system för kvalitetsnormer | Statliga myndigheter |
| verkstadsindustri | Rikstermbanken | den del av järn- och metallindustrin som omfattar tillverkning av maskiner, apparater o.dyl. | Statliga myndigheter |
| verkstadsklubb | Rikstermbanken | fackförening på en industriarbetsplats | Statliga myndigheter |
| verkstadsmekaniker | Rikstermbanken | person som yrkesmässigt reparerar och underhåller mekanisk utrustning på en verkstad | Statliga myndigheter |
| verkställa | Rikstermbanken | åstadkomma det faktiska utförandet av t. ex. en order eller ett beslut | Statliga myndigheter |
| verkställande direktör | Rikstermbanken | person som tillsätts av styrelsen för att leda det dagliga arbetet i företaget | Statliga myndigheter |
| verkställande ledamot verkställande styrelseledamot |
Rikstermbanken | varje styrelseledamot som deltar i den dagliga förvaltningen av företaget | Regeringen |
| verkställande ledning | Rikstermbanken | verkställande direktör och dennes ställföreträdare samt andra personer i ett fondbolags ledningsgrupp eller liknande organ som är direkt ansvariga inför styrelsen eller den verkställande direktören | Statliga myndigheter |
| verkställande rättslig myndighet | Rikstermbanken | rättslig myndighet i den verkställande medlemsstaten som enligt den medlemsstatens lagstiftning är behörig att erkänna och omgående vidta de åtgärder som behövs för omedelbar verkställighet av den utfärdande rättsliga myndighetens frysningsbeslut | Statliga myndigheter |
| verkställande rättslig myndighet | Rikstermbanken | den rättsliga myndighet i den verkställande medlemsstaten som är behörig att verkställa den europeiska arresteringsordern enligt den verkställande medlemsstatens lagstiftning | Statliga myndigheter |
| verkställande stat | Rikstermbanken | den medlemsstat på vars territorium egendomen eller bevismaterialet befinner sig | Statliga myndigheter |
| verkställbar | Rikstermbanken | dom eller beslut som kan verkställas | Statliga myndigheter |
| verkställbarhetsförklaring | Rikstermbanken | beslut som går ut på att ett utländskt frysningsbeslut skall erkännas och verkställas i Sverige | Statliga myndigheter |
| verkställbarhetsförklaring | Rikstermbanken | kontrollförfarande inför verkställighet | Regeringen |
| verkställighet | Kronofogden | Kronofogdens åtgärd för att med tvång genomföra ett beslut, en dom eller ett utslag. | |
| verkställighet | Rikstermbanken | genomförande av en dom eller ett utslag, t.ex. genom utmätning eller indrivning av böter | Statliga myndigheter |
| verkställighet | Rikstermbanken | En person som har fått en dom eller ett beslut som fastställer dennes fordran kan lämna in en ansökan om verkställighet till Kronofogdemyndigheten. Myndigheten verkställer domen genom att tvångsvis utföra det som beslutats i domen eller beslutet, till exempel genom utmätning eller kvarstad. | Statliga myndigheter |
| verkställighet | Rikstermbanken | genomförande av en dom eller ett beslut | Riksdagen |
| verkställighet | Rikstermbanken | genomförande av de konsekvenser som en dom eller ett utslag medför, t. ex. genom utsökning, indrivning av böter eller intagning på anstalt | Statliga myndigheter |
| verkställighet | Rikstermbanken | tid inom kriminalvården som man blivit tilldömd i domstol | Statliga myndigheter |
| verkställighet | Rikstermbanken | När Kronofogdemyndigheten efter ansökan från borgenären verkställer ett utslag eller en dom, till exempel genom utmätning. | Statliga myndigheter |
| verkställighet | Rikstermbanken | åtgärd för att med tvång genomföra ett beslut, en dom eller ett utslag | Statliga myndigheter |
| verkställighetsfall | Rikstermbanken | person som verkställer fängelsestraff i <RCON häkte <HONR 2>> | Statliga myndigheter |
| verkställighetsföreskrifter | Rikstermbanken | föreskrifter av rent administrativ karaktär för tillämpningen av en lag och i viss mån också föreskrifter som fyller ut en lag materiellt men utan att tillföra den något väsentligt nytt | Regeringen |
| verkställighetsplan | Rikstermbanken | Alla som avtjänar ett straff, i fängelse eller i frivård, har en personlig planering för strafftiden. Där står vilka insatser klienten behöver för att inte återfalla i brott eller missbruk. | Riksdagen |
| verkställighetsplan VSP |
Rikstermbanken | En verkställighetsplan upprättas för alla intagna i anstalt. Planen upprättas i samarbete med den intagne och innehåller bland annat risk- och behovsbedömningar, delmål och mål med verkställigheten och planerade frigivningsförberedelser. Planen omprövas regelbundet under verkställigheten av straffet. | Statliga myndigheter |
| verkställighetsplanering | Rikstermbanken | dokument som innehåller information om klientens bakgrund och livssituation, vilka behov av insatser Kriminalvården bedömer att klienten har för minska risken för återfall efter strafftiden, och en planering för dessa insatser | Statliga myndigheter |
| verksuppdrag | Rikstermbanken | del av utrikesförvaltningens verksamhet som rör förvaltningsärenden och myndighetsutövning mot enskild | Departement |
| vernakulär | Rikstermbanken | som uppträder inhemskt i ett område och tydligt skiljer sig från standardspråket | Statliga myndigheter |
| veronika | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| versaltecken | Rikstermbanken | förtecken som ger ett eller flera efterföljande bokstavstecken betydelse av versal(-er) | Statliga myndigheter |
| version av luftfartyg | Rikstermbanken | luftfartyg som utgör en variant av samma typ av luftfartyg | Statliga myndigheter |
| vertebrat | Rikstermbanken | djur med ryggrad | Statliga myndigheter |
| vertikal huvudzon | Rikstermbanken | de sektioner i vilka skrov, överbyggnader och däckshus är indelade genom indelningar av klass A och där längden och bredden av något däck i allmänhet inte överstiger 40 meter | Statliga myndigheter |
| vertikal integration | Rikstermbanken | Innebär att företag integrerar delar av produktionsverksamheten i den egna koncernen som annars hade hanterats av externa underleverantörer och distributionskanaler. Inom skogsverksamheten innebär vertikal integration att skogsägare även äger sågverk och massa-pappersbruk som de levererar sågtimmer och flis till. | Statliga myndigheter |
| vertikal integration | Rikstermbanken | Ett företag kontrollerar flera led i distributionen till konsumenten, t.ex. äger både infrastruktur för utsändning av tv-program och de tv-kanaler som sänds. | Statliga myndigheter |
| vertikal prioritering | Rikstermbanken | prioritering mellan enskilda patienter och patientgrupper inom ett sjukdoms- eller verksamhetsområde | Statliga myndigheter |
| vertikal separation | Rikstermbanken | uppdelning av en tidigare integrerad verksamhet, så att verksamhet i tidigare led (t.ex. byggnation och drift av infrastruktur) sker separat från verksamhet i senare led (t.ex. produktion och försäljning av tjänster till slutkonsumenter) | Departement |
| vertikala huvudzoner | Rikstermbanken | de sektioner i vilka skrov, överbyggnader och däckshus är indelade genom indelningar av klass A och där längden och bredden av något däck i allmänhet inte överstiger 40 m | Statliga myndigheter |
| vertikala konkurrensbegränsningar | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vertikalkapsåg | Rikstermbanken | kapsåg med gejderstyrd, i huvudsak vertikal matningsrörelse hos cirkelsågbladet | Statliga myndigheter |
| vertikalkurva | Rikstermbanken | Vertikalkurvor används för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. | Statliga myndigheter |
| vertikalplan | Rikstermbanken | plan genom en viss punkt på en yta vilket innehåller lodlinjen genom punkten | Statliga myndigheter |
| vertikalsikt | Rikstermbanken | synvidden i riktning uppåt eller nedåt | Statliga myndigheter |
| vertikalt datum | Rikstermbanken | referensyta som definierar utgångsnivån i ett höjdsystem | Statliga myndigheter |
| vertometer | Rikstermbanken | instrument för avläsning av glasögonstyrka | Statliga myndigheter |
| vesikulär stomatit | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vesikulär svinsjuka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vete | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vetebröd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetecracker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| veteflingor | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetegrodd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetegroddsolja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetegryn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetekli | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetekorn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetekross | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetemjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vetenskaplig forskning och utveckling | Rikstermbanken | vetenskapliga experiment, analyser eller kemisk forskning som utförs under kontrollerade förhållanden, varvid de använda volymerna understiger 1 ton per år | Statliga myndigheter |
| vetenskapligt god kvalitet | Rikstermbanken | Med vetenskapligt god kvalitet avses att utifrån ett vetenskapligt arbetssätt skapa kunskap av relevans för myndigheter, forskning och allmänhet. Resultaten i form av rapportering, fornfynd och dokumentationsmaterial ska bevaras samlat för framtiden samt göras tillgängliga och användbara för de målgrupper undersökningen riktar sig till. | Statliga myndigheter |
| veteran | Rikstermbanken | person som tidigare varit anställd i Försvarsmakten eller som deltagit insatser, internationellt eller nationellt, med eller utan vapen | Statliga myndigheter |
| veterinär | Rikstermbanken | den som är behörig att utöva veterinäryrket i respektive land | Statliga myndigheter |
| veterinärmedicinska läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel för djur inklusive förblandningar för inblandning i foder | Departement |
| vetets bladfläcksjuka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| veto | Rikstermbanken | Att lägga veto innebär att man blockerar ett ärende behandlas och på så sätt behålla status quo. I Förenta nationernas säkerhetsråd har de fem permanenta medlemmarna rätt till Veto och kan därmed kontrollera ifall ett ämne ska behandlas eller inte. Det är framförallt USA och Ryssland som har använt sitt veto i säkerhetsrådet. | Statliga myndigheter |
| vetorätt | Rikstermbanken | befogenhet att inlägga förbud, t. ex. ett statsöverhuvuds rätt att hindra ikraftträdandet av en lag | Statliga myndigheter |
| vetorätt | Rikstermbanken | möjlighet för varje part att stoppa eller förhindra ett beslut | Regeringen |
| VEU Västeuropeiska unionen |
Rikstermbanken | Europeisk organisation för försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete. Bildades 1954. Sverige deltar -- liksom Danmark, Irland, Finland och Österrike -- som observatör i VEU. Sverige blev observatör i VEU i samband med EU-inträdet i januari 1995. Medlemmar: Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, och Tyskland. Island, Norge och Turkiet -- som är medlemmar i Nato men inte i EU -- är associerade medlemmar i VEU. Associerade medlemmar har rätt att delta vid vissa möten. | Statliga myndigheter |
| vevlira lyra, lirepilk, hjulharpa, hjulgiga |
Rikstermbanken | Liror av olika slag har alltsedan medeltiden spelats över stora delar av Europa. Under olika tidsepoker har instrumenten dessutom förekommit i olika sociala skikt i samhället. De har spelats av bönder, kringstrykande tiggare men också av musiker inom den franska aristokratin under 1600- och 1700-talen. Idag är den vanligaste benämningen på svenska vevlira (jfr tyskans Drehleier och Radleier). I Sverige har lokala benämningar på instrumentet förekommit som lyra, lirepilk, hjulharpa och hjulgiga. Ljudalstringen på liran sker genom att strängarna löper över ett hartsat trähjul. Hjulet bringas i rörelse via en vev som hanteras med högerhanden. Liksom på nyckelharpan sköts avkortningen av strängarna med hjälp av en spelmekanism, en ”lek”. Lekens stiftförsedda nycklar trycks mot strängarna. Instrumentet hålls horisontellt i knät som en konventionell luta. Till skillnad från nyckelharpan griper vänsterhandens fingrar nycklarna uppifrån, över instrumentet. Lirorna har melodisträng, bordunsträngar samt ofta knarr- eller smattersträngar som ger instrumentet dess karakteristiska surrande ton. | Statliga myndigheter |
| VFR | Rikstermbanken | regler och procedurer som kan följas om väderförhållandena är tillräckligt goda för att föraren av luftfartyget visuellt ska kunna kontrollera luftfartygets attityd, navigera och upprätthålla separation till hinder, terräng samt andra luftfartyg | Statliga myndigheter |
| VFR | Rikstermbanken | Visuellflygregler. | Statliga myndigheter |
| VFR | Rikstermbanken | beteckning för visuellflygreglerna | Statliga myndigheter |
| VFR | Rikstermbanken | Beteckning för visuellflygreglerna. | Statliga myndigheter |
| VGA | Rikstermbanken | Gemensam grafikstandard för dataskärmar. | Statliga myndigheter |
| VHF | Rikstermbanken | frekvensutrymmet 174--230 MHz | Statliga myndigheter |
| VHF | Rikstermbanken | I denna redovisning avses frekvensutrymmet 174--230 MHz. | Statliga myndigheter |
| VHF | Rikstermbanken | kortvågsradio | Departement |
| VHF | Rikstermbanken | frekvensband mellan 30--300 MHz | Departement |
| viahål | Rikstermbanken | borrade, kopparpläterade hål med liten diameter som går igenom hela mönsterkortet och som leder elektriska signaler mellan mönsterkortets över och undersida respektive med olika innerlager | Statliga myndigheter |
| vibration | Rikstermbanken | mekanisk svängningsrörelse hos fasta föremål | Statliga myndigheter |
| vice verkställande direktör | Rikstermbanken | person som vid behov ersätter den verkställande direktören i ett företag | Statliga myndigheter |
| vichyvatten | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vichyvattenkänsla | Rikstermbanken | pirrande känsla på huden | Statliga myndigheter |
| vidarebosättning | Rikstermbanken | mottagande av tredjelandsmedborgare och statslösa personer i behov av internationellt skydd från ett tredjeland inom eller till vilket de har flytt, i syfte att bevilja dem internationellt skydd i EU | Departement |
| vidaresändningsplikt must carry |
Rikstermbanken | Att kabel-TV-företag kostnadsfritt skall vidaresända högst tre av SVT:s program samt ytterligare ett program som sänds med tillstånd av regeringen. | Departement |
| vidareutbildning | Rikstermbanken | det att få ytterligare utbildning utöver de grundläggande behoven | Statliga myndigheter |
| vidareutnyttjande | Rikstermbanken | Gäller användning av handlingar för andra ändamål än anledningen till att handlingarna behandlas av en myndighet. Vidareutnyttjandet kan gälla både ideella och ekonomiska syften. | Övrig offentlig verksamhet |
| vidimera | Rikstermbanken | bestyrka riktigheten av en kopia | Statliga myndigheter |
| vidjefraktur | Rikstermbanken | ofullständigt benbrott hos barn som när man bryter en grön kvist (vidja) och de två delarna inte skils åt från varandra, utan hänger samman vid varandra med en (stor) del av sina fibrer | Statliga myndigheter |
| vidkännas | Rikstermbanken | drabbas av något obehagligt | Statliga myndigheter |
| vidkännas | Rikstermbanken | erkänna att något.existerar | Statliga myndigheter |
| vidmakthållande | Rikstermbanken | åtgärder som görs för att upprätthålla funktionen hos lokaler och övrig infrastruktur | Övrig offentlig verksamhet |
| vidmakthållande av befintliga investeringar | Rikstermbanken | Både reinvesteringar och planerat underhåll ingår i vidmakthållande i denna rapport. | Statliga myndigheter |
| VIES | Rikstermbanken | Ett elektroniskt system där varje medlemsstat ska lagra information om personer som tilldelats ett registreringsnummer till mervärdesskatt. | Departement |
| vigg | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vignaböna svartögd böna |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vigselbevis | Rikstermbanken | dokument som bevisar att ett par har ingått äktenskap | Statliga myndigheter |
| vikariera | Rikstermbanken | arbeta tillfälligt i stället för någon annan | Statliga myndigheter |
| vikningseffekt överlappning, aliasing |
Rikstermbanken | distorsionseffekt som uppkommer när samplingsfrekvensen är för lågt satt, varvid blandning sker med den analoga signalen | Övrig offentlig verksamhet |
| vikt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vikt av ett kolli | Rikstermbanken | bruttovikten av kollit, om inget annat anges | Statliga myndigheter |
| vikt- och prismärkningsvåg | Rikstermbanken | automatisk fångstvåg som märker enstaka artiklar med vikt och pris | Statliga myndigheter |
| viktiga data | Rikstermbanken | data med en integritetsnivå 1 · 10⁻⁵ där, om de används i förvanskad form, det föreligger en låg sannolikhet för att flygningens och landningens fortsatta säkerhet ska utsättas för allvarlig risk med fara för katastrof | Statliga myndigheter |
| viktiga möjliggörande tekniker | Rikstermbanken | Regeringen | |
| viktigt meddelande till allmänheten | Rikstermbanken | myndighetsmeddelande som sänds i radio och TV då överhängande fara för olyckshändelse föreligger samt för att förebygga olyckor och skador och då snabb information till allmänheten är nödvändig | Statliga myndigheter |
| viktigt meddelande till allmänheten VMA, informationsmeddelande |
Rikstermbanken | Används för att varna och informera allmänheten när det finns risk för skada på liv, egendom och miljö. Systemet består av utomhuslarmet viktigt meddelande (tyfoner som brukar kallas ”hesa Fredrik”) och meddelanden i radio och TV. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunder långa ljudstötar med fjorton sekunders paus emellan. | Övrig offentlig verksamhet |
| viktimologi | Rikstermbanken | läran om brottsoffer | Statliga myndigheter |
| viktkompensationstank | Rikstermbanken | tank avsedd för att kunna ta in extra vikt vid dykning i vatten med hög densitet | Statliga myndigheter |
| viktmärkningsvåg | Rikstermbanken | automatisk fångstvåg som märker enstaka artiklar med vikt | Statliga myndigheter |
| viktning | Försäkringskassan | (inom bostadstillägg) omräkning av olika typer av inkomster som görs vid beräkningen av reduceringsinkomsten | Begreppskatalog 2017 |
| viktregleringstank | Rikstermbanken | tank inom tryckskrovet avsedd att före dykning vara så fylld med vatten att ubåten ligger på dykvattenlinjen och således efter dykning är avvägd | Statliga myndigheter |
| viktspecifikation | Rikstermbanken | specifikation på hur mycket vikt som t.ex. ska hängas upp i taket eller placeras på golvet i evenemangslokalen | Statliga myndigheter |
| viktstyngdpunkt | Rikstermbanken | centrum av ubåtens massa | Statliga myndigheter |
| vila | Rikstermbanken | sammanhängande tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid | Riksdagen |
| vila i fordonet | Rikstermbanken | Dygnsvila och reducerad veckovila får tas ut i fordonet, men 1. fordonet måste stå stilla 2. fordonet måste vara utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare. | Riksdagen |
| vilande ersättning | Försäkringskassan | (inom sjukersättning och aktivitetsersättning:) ersättning som inte betalas ut eller betalas ut med ett mindre belopp under högst två år då en försäkrad provar att arbeta eller studera | Förmåner vid arbetskada |
| vilande sjukersättning | Rikstermbanken | den som har sjukersättning har möjlighet att arbeta eller studera utan att förlora rätten till ersättningen; det kallas vilande sjukersättning | Statliga myndigheter |
| vilandeförklaring | Rikstermbanken | Innebär att den fortsatta handläggningen av ett mål skjuts upp, t.ex. i avvaktan på att en annan rättegång som har betydelse för den senare ska äga rum, ett visst hinder undanröjs eller ytterligare fakta redovisas. | Riksdagen |
| vilandeförklaring | Rikstermbanken | förordnande av domstol om att den fortsatta handläggningen av ett mål uppskjuts i avvaktan på att visst hinder skall undanröjas eller att ytterligare fakta resovisats | Statliga myndigheter |
| vild fågel | Rikstermbanken | viltlevande fågel som inte hålls på en anläggning | Statliga myndigheter |
| vild strejk | Rikstermbanken | olovlig stridsåtgärd | Statliga myndigheter |
| vild strejk | Rikstermbanken | olovlig strejk som inte utlösts av facket och som äger rum under fredsplikt | Statliga myndigheter |
| vild strejk | Rikstermbanken | stridsåtgärd som vidtas utan stöd i avtal och utan godkännande från strejkandes fackliga organisation | Statliga myndigheter |
| vilda fåglar | Rikstermbanken | viltlevande fåglar som inte hålls på en anläggning | Statliga myndigheter |
| vildfågel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vildsvin | Rikstermbanken | andra svin än sådana som hålls eller föds upp i en anläggning inom- eller utomhus | Statliga myndigheter |
| viljeförklaring | Rikstermbanken | förklaring där sökanden intygar att han eller hon är villig att uppfylla de särskilda villkor som gäller för den som har körkort med villkor om alkolås | Statliga myndigheter |
| villastad villasamhälle |
Rikstermbanken | stad eller bostadsområde, som anlades kring sekelskiftet 1900 i storstädernas ytterområden | Statliga myndigheter |
| villkorad läkemedelsanvändning | Rikstermbanken | läkemedelsanvändning som […] sker efter förskrivning av en veterinär utan att veterinären kliniskt har undersökt djuret eller djuren i anslutning till användningen | Statliga myndigheter |
| villkorad läkemedelsanvändning | Rikstermbanken | läkemedelsanvändning utan att veterinär kliniskt har undersökt enskilt djur eller djurgrupp i anslutning till användningen | Statliga myndigheter |
| villkorad visitation | Rikstermbanken | visitation av besökaren som sker under premissen ” Vill du komma in på evenemanget så måste du låta dig visiteras” | Statliga myndigheter |
| villkorad återbäring | Pensionsmyndigheten | Villkorad återbäring är återbäring som inte är garanterad utan kan öka eller minska. Förändringar beror på avkastningen och på vad som står i villkoren om hur stor del du som kund ska få. | Pension |
| villkorad återbäring | Rikstermbanken | avtalad eller ensidigt utfäst återbäring som är villkorad av värdeförändringar och avkastning på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står för risken | Statliga myndigheter |
| villkorad återbäring | Rikstermbanken | Om det uppstår överskott i ett vinstutdelande livförsäkringsföretag så kan överskottet fördelas bland försäkringarna som villkorad återbäring. Det görs enligt villkor i försäkringsavtalet, som vanligen även innehåller regler om minskning av villkorad återbäring, exempelvis om värdet på tillgångar sjunker. | Statliga myndigheter |
| villkorad återbäring | Rikstermbanken | sådan avtalad eller ensidigt utfäst återbäring som är villkorad av värdeförändringar och avkastning på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för | Statliga myndigheter |
| villkorade bidrag | Rikstermbanken | bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Polisen | Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst. | Ordlista |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | påföljd i stället för fängelse, som innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | En villkorlig dom innebär att den dömde som påföljd får en prövotid på två år. Om den dömde begår nya brott under prövotiden, kan domstolen döma till en annan påföljd för den samlade brottsligheten. Någon övervakning sker inte. Villkorlig dom kan förenas med dagsböter. | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | Villkorlig dom innebär en prövotid på två år, under vilken personen ska vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig själv. Rätten får döma till villkorlig dom om påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Påföljden kan förenas med böter och samhällstjänst. | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | BrB 27 kap. | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | dom som innebär att den skyldige inte får någon frihetsberövande dom, men om personen begår ytterligare brott inom två år omvandlas detta till böter eller fängelse | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom | Rikstermbanken | påföljd för brott, som innebär en viss prövotid utan övervakning | Statliga myndigheter |
| villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| villkorlig frigivning | Polisen | Personer som döms till fängelse i mer än en månad friges efter 2/3 av tiden. Om personen döms för nya brott under den villkorliga frigivningen kan den villkorliga frigivningen förverkas och bakas in i det nya fängelsestraffet. | Ordlista |
| villkorlig frigivning | Rikstermbanken | frigivning på prov med övervakning av en person som är dömd till fängelsestraff | Statliga myndigheter |
| villkorlig frigivning | Rikstermbanken | Personer som döms till fängelse i mer än en månad friges efter 2/3 av tiden. Om personen döms för nya brott under den villkorliga frigivningen kan den villkorliga frigivningen förverkas och bakas in i det nya fängelsestraffet. | Statliga myndigheter |
| villkorlig frigivning | Rikstermbanken | BrB 33 kap. | Statliga myndigheter |
| villkorlig frigivning | Rikstermbanken | Den som avtjänat fängelsestraff på viss tid ska som regel friges villkorligt när två tredjedelar av tiden, dock minst en månad, har avtjänats. För den som villkorligt friges gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år. Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning. Vid villkorlig frigivning har klienten en viss tid som ej har verkställts i anstalt, så kallad straffåterstod. Vid misskötsamhet under prövotiden kan straffåterstoden förverkas och klienten på nytt tas in i anstalt, antingen genom beslut av övervakningsnämnd eller genom ny dom. | Statliga myndigheter |
| villkorsfel | Rikstermbanken | fel som innebär att stödmottagaren i fråga om stöd brutit mot något skötselvillkor eller annat villkor som gäller för stödet | Statliga myndigheter |
| villkorsfel | Rikstermbanken | fel som innebär att stödmottagaren brutit mot något skötselvillkor eller annat närmare villkor som gäller för stödet | Statliga myndigheter |
| villkorstid | Rikstermbanken | den tid då körkortshavaren endast får köra körkortspliktiga fordon med alkolås | Statliga myndigheter |
| villkorsändringsdag | Rikstermbanken | den dag då en ny villkorsperiod börjar gälla | Statliga myndigheter |
| villkorsändringsdag | Rikstermbanken | dag då en ny villkorsperiod i ett kreditavtal börjar gälla | Statliga myndigheter |
| vilodag | Rikstermbanken | oavbruten viloperiod på 24 timmar som arbetstagaren tillbringar på en fritt vald ort | Departement |
| vilohem | Rikstermbanken | institution för vård av personer som skall återhämta sig från svårare sjukdom | Statliga myndigheter |
| vilojordtryckskoefficient | Rikstermbanken | förhållandet mellan vertikal- och horisontalspänning då ingen rörelse förekommer | Statliga myndigheter |
| viloperiod | Rikstermbanken | period som inte är arbetstid, inräknat viloperioder som var och en överstiger 15 minuter på en farkost i drift, på en stillastående farkost och i land | Departement |
| viloperiod | Rikstermbanken | sammanhängande tidsperiod under en sändning, under vilken djuren inte förflyttas med hjälp av transportmedel | Statliga myndigheter |
| vilotid | Rikstermbanken | all tid som inte är arbetstid | Regeringen |
| viloton | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vilseleda | Rikstermbanken | leda på fel väg | Statliga myndigheter |
| vilseledande | Rikstermbanken | som leder på fel väg, missleda | Statliga myndigheter |
| vilseledande webbsidor | Rikstermbanken | sidor som skapats för att likna originalen, i syfte att lura besökarna att de kommit till de riktiga sidorna | Statliga myndigheter |
| vilseledning | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att ge motståndaren eller annan aktör ett felaktigt beslutsunderlag | Statliga myndigheter |
| vilt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vilt | Rikstermbanken | vilda däggdjur och fåglar | Departement |
| viltbro | Rikstermbanken | vägbro anpassad för djurens passage över vägen | Statliga myndigheter |
| viltfångade djur | Rikstermbanken | djur vilka fångats eller samlats in i naturen, inkluderande alla levnadsstadier (ägg, foster, larv (yngel), juvenil, adult) | Statliga myndigheter |
| viltförebyggande åtgärder | Rikstermbanken | åtgärder för att hindra kollision mellan vilt och fordon exempelvis viltstängsel och viltpassager | Statliga myndigheter |
| vilthägn | Rikstermbanken | markområde som med hjälp av stängsel eller på annat sätt avgränsats i syfte att innestänga vilt under mer än 48 timmar | Statliga myndigheter |
| viltlevande vilt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| viltolycka | Rikstermbanken | krock mellan fordon och vilt | Statliga myndigheter |
| viltport | Rikstermbanken | vägport anpassad till djurens passage under vägen | Statliga myndigheter |
| viltskada | Rikstermbanken | skada på egendom som orsakas av vilt | Statliga myndigheter |
| viltstängsel | Rikstermbanken | viltskydd i form av stängsel för att hindra större vilt att komma in i vägområde | Statliga myndigheter |
| viltundersökare | Rikstermbanken | av Livsmedelsverket utbildad personal som förbesiktigar och godkänner eller kasserar kroppar och organ från frilevande vilt | Statliga myndigheter |
| viltvård | Rikstermbanken | Viltvård omfattar alla åtgärder som syftar till att bevara våra viltstammar i naturliga bestånd och att i möjligaste mån, under hänsynstagande till allmänna och enskilda intressen, sörja för att dessa inte utvecklas negativt på grund av mänskliga aktiviteter. | Departement |
| vimperg | Rikstermbanken | spetsig prydnadsgavel över fönster eller dörr i gotiska eller gotiserande byggnadsverk | Statliga myndigheter |
| vin | Rikstermbanken | alkoholdryck som är framställd genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol | Departement |
| vinda | Rikstermbanken | ta hem på tåg eller kätting som är lagd kring ett spel | Statliga myndigheter |
| vindavsänkning | Rikstermbanken | vattenståndssänkning pga. vind | Statliga myndigheter |
| vinderosion | Rikstermbanken | lösgörandet och transporten av jordarters partiklar genom vindens inverkan | Statliga myndigheter |
| vindfälle | Rikstermbanken | träd eller stam som fällts av vinden | Statliga myndigheter |
| vindfång vindsluss |
Rikstermbanken | vägg eller dylikt, inne i kojan eller utanför som förhindrar att det blåser rakt in i kojan | Statliga myndigheter |
| vindfång | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vindkraftverkspark | Rikstermbanken | fyra eller fler vindkraftverk där avståndet mellan två intilliggande vindkraftverk inte överstiger 900 meter | Statliga myndigheter |
| vindrelaterad | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vindruva | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vindskiva vindskida |
Rikstermbanken | bräda som är fästad på yttertakets kortsida och därigenom avslutar takfallet vid gaveln | Övrig offentlig verksamhet |
| vindskjuvning | Rikstermbanken | plötslig förändring av vindens riktning eller hastighet | Statliga myndigheter |
| vinduppstuvning | Rikstermbanken | vattenståndshöjning pga. vind som blåser mot land | Statliga myndigheter |
| vindvåg | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vinge | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vingla | Rikstermbanken | okontrollerat röra sig hit och dit så att jämvikten nästan förloras | Statliga myndigheter |
| vingtank | Rikstermbanken | tank som är placerad intill sidobordläggningen | Statliga myndigheter |
| vingtrimning | Rikstermbanken | klippning av vingpennor eller faner på fjädrarna | Statliga myndigheter |
| vingård vinodling |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vinkelklomygga | Rikstermbanken | Skiljs från närstående arter genom att klorna bildar en vinkel. | Statliga myndigheter |
| vinklar för geometrisk synbarhet | Rikstermbanken | de vinklar som uppåt, nedåt och åt sidorna bestämmer den 4-sidiga pyramid inom vilken anordningens centrumpunkt på glaset (referenspunkten) ska vara helt synlig vid fastställande av vinklar för geometrisk synbarhet ska eventuell sarg eller liknande som fanns på komponenten vid komponent-godkännandet inte medräknas | Statliga myndigheter |
| vinklar för geometrisk synbarhet | Rikstermbanken | vinklar som uppåt, nedåt och åt sidorna bestämmer den 4-sidiga pyramid inom vilken anordningens centrumpunkt på glaset (referenspunkten) ska vara helt synlig; vid fastställande av vinklar för geometrisk synbarhet ska eventuell sarg eller liknande som fanns på komponenten vid komponentgodkännandet inte medräknas | Statliga myndigheter |
| VINN | Rikstermbanken | norskt kriminalitetsprogram för kvinnor | Statliga myndigheter |
| vinna laga kraft | Rikstermbanken | innebär att tiden för överklagande går ut | Statliga myndigheter |
| vinning av brottslighet | Rikstermbanken | tillgångar som någon har tjänat på brottslighet | Statliga myndigheter |
| vinschningsområde | Rikstermbanken | område som är anlagt för överföring av personal eller material från en luftburen helikopter till ett fartyg eller vice versa | Statliga myndigheter |
| vinstandel | Rikstermbanken | andel av företags vinst som betalas ut till de anställda | Statliga myndigheter |
| vinstandel | Rikstermbanken | bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna | Statliga myndigheter |
| vinstandel | Rikstermbanken | realkapitalets andel av förädlingsvärdet | Departement |
| vinstmarginal | Rikstermbanken | skillnaden mellan pris och kostnader | Statliga myndigheter |
| vinstutdelande försäkringsaktiebolag | Pensionsmyndigheten | I ett vinstutdelande försäkringsaktiebolag kan en del av den eventuella vinsten delas ut till aktieägarna. Aktieägarna kan även skjuta till kapital om försäkringsbolaget till exempel inte kan betala ut de garanterade pensionsbeloppen. | Pension |
| vinstutdelande försäkringsbolag | Rikstermbanken | försäkringsföretag där eventuell vinst kan delas ut till aktieägarna | Statliga myndigheter |
| vinstutdelande livförsäkringsföretag | Rikstermbanken | livförsäkringsföretag som har fått villkor om vinstutdelning i bolagsordningen eller stadgarna godkända av FI | Statliga myndigheter |
| vinståterbetalningsprocent vinstandel |
Rikstermbanken | den procentandel av insatsernas värde som vinsterna sammanlagt ska motsvara | Departement |
| vinterbetesmarker | Rikstermbanken | de delar av lappmarkerna nedanför odlingsgränsen som inte är åretruntmarker liksom de områden utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivits vissa tider av året | Departement |
| vinterbetesmarkerna | Rikstermbanken | marker som enbart får användas till renbete under tiden 1 oktober till och med 30 april | Statliga myndigheter |
| vinterdäck | Rikstermbanken | kraftiga bildäck som är avsedda för vinterkörning | Statliga myndigheter |
| vintersportort vintersportanläggning |
Rikstermbanken | samhälle eller särskild anläggning med turistservicefunktioner som vuxit fram p.g.a. särskilt goda förutsättningar för olika vintersportaktiviteter | Statliga myndigheter |
| vintervila | Rikstermbanken | tillstånd med nedsatt eller avstannad aktivitet hos ett djur av en art som i vilt tillstånd lever i tempererade områden, under en återkommande period med låg omgivningstemperatur (vinter) vilken har föregåtts av en period då djuret förberetts för detta tillstånd bl.a. genom successivt lägre omgivningstemperatur och minskad fodertillförsel | Statliga myndigheter |
| vinylklorid | Rikstermbanken | monomer vinylklorid, VCM, i alla former | Statliga myndigheter |
| vinyltoluen metylstyren |
Rikstermbanken | En av de monomerer som kan ingå i omättad polyesterlösning; plastråvara; ett lösningsmedel; vådligt ämne i analogi med styren enligt Arbetarskyddsstyrelsens bedömning. | Statliga myndigheter |
| vinäger | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vinägersås | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| viol | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| VIP-entré | Rikstermbanken | ingång för speciellt inbjudna gäster | Statliga myndigheter |
| viral marknadsföring | Rikstermbanken | Innebär att ett företag vill få folk att dela och sprida vidare filmklipp, spel och reklam på sociala nätverk och bloggar i syfte att marknadsföra företagets varumärke, produkter eller tjänster. | Statliga myndigheter |
| virilokalt boende patrilokalt boende |
Rikstermbanken | princip där det gifta paret bor hos mannens familj | Statliga myndigheter |
| virke | Rikstermbanken | stam, stubbe och grenar av avverkade träd oavsett sönderdelning före industriell vidareförädling | Statliga myndigheter |
| virkeslass | Rikstermbanken | virke i en eller flera travar lastat på fordon | Statliga myndigheter |
| virkesparti | Rikstermbanken | avgränsad virkeskvantitet bestående av sågtimmer eller massaved för vilken virkessäljaren och virkesköparen träffat ett avtal och som mäts med en mätmetod | Statliga myndigheter |
| virkesparti | Rikstermbanken | avgränsad virkeskvantitet för vilken virkessäljaren och virkesköparen avtalat om och som mäts med samma mätmetod | Statliga myndigheter |
| virkesskäppa | Rikstermbanken | behållare för transport av sönderdelat virke | Statliga myndigheter |
| virkestrave | Rikstermbanken | stockar lagda i fler än ett varv | Statliga myndigheter |
| virkestrave | Rikstermbanken | stockar lagda i fler än ett lager | Statliga myndigheter |
| virkesuttag | Rikstermbanken | volymen virke som bortforslas från avverkningsplatsen | Statliga myndigheter |
| virkesvolym | Rikstermbanken | volym av virke i vilken eventuellt mellanrum mellan virkets bitar kan vara inkluderat eller exkluderat | Statliga myndigheter |
| virkesvälta | Rikstermbanken | stockar lagda i ett eller flera varv | Statliga myndigheter |
| virologi | Rikstermbanken | läran om virus och de därigenom alstrade sjukdomarna | Statliga myndigheter |
| virtuell annonsering | Rikstermbanken | sändning av meddelanden som på elektronisk väg fogas in i tv-bilden på fasta föremål, som normalt används för annonser, eller på marken där annonser kan placeras ut fysiskt | Departement |
| virtuell sjösäkerhetsanordning | Rikstermbanken | sjösäkerhetsanordning som endast syns på elektroniska sjökort och i radar med specifik symbol | Statliga myndigheter |
| virtuell valuta | Rikstermbanken | digital valuta som används främst vid betalningar över Internet | Övrig offentlig verksamhet |
| virtuella flygbolag | Rikstermbanken | företag som har specialiserat sig på att sälja flygbiljetter utan att driva ett flygbolag | Departement |
| virtuella remitteringar | Rikstermbanken | överföring av idéer, värderingar etc. på virtuell väg, dvs. överföringen involverar ingen fysisk kontakt eller mänskliga möten utan sker via Internet, e-post, sociala medier som Facebook, ”chattrum” etc. | Departement |
| virulens | Rikstermbanken | grad av förmåga att framkalla sjukdom | Statliga myndigheter |
| virus | Rikstermbanken | liten mikroorganism som kräver levande celler för sin ämnesomsättning och fortplantning och som ger upphov till många smittsamma sjukdomar | Statliga myndigheter |
| virus | Rikstermbanken | samlingsnamn på skadlig kod (oönskade programmerade instruktioner för datorn) som oftast har till syfte att göra något oväntat och oönskat med de datorer den kommer till | Statliga myndigheter |
| virus | Rikstermbanken | specifik sorts skadlig kod som kännetecknas av att den kopierar sig själva från fil till fil på datorn viruset finns på och därmed infekterar mer och mer av den drabbade datorn | Statliga myndigheter |
| virusskydd | Rikstermbanken | dataprogram som skyddar datorn mot datavirus och annat som kan skada datorn | Statliga myndigheter |
| virvel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| VIS | Rikstermbanken | Informationssystem gällande Schengenviseringar. | Departement |
| visa | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| visare | Rikstermbanken | markering i gränslinjen med högst sexhundra fot eller 200 m inbördes avstånd i syfte att visa gränsens sträckning mellan två ändpunkter eller brytpunkter | Statliga myndigheter |
| visdomstand | Rikstermbanken | den tredje och bakersta molaren (stora kindtanden) i varje käkhalva som bryter fram i 18-20-årsåldern eller senare | Statliga myndigheter |
| visering | Rikstermbanken | beslut som en medlemsstat har fattat för transitering genom eller vistelse i den medlemsstaten eller i flera medlemsstater som inte är avsedd att vara längre än sammanlagt tre månader under en sexmånadersperiod eller transitering genom det internationella transitområdet på medlemsstaternas flygplatser | Departement |
| visering | Rikstermbanken | utfärdande av bevis i utländsk medborgares pass eller annan handling om rätt till inresa och viss kortare tids vistelse i det land vederbörande begärt visum till | Statliga myndigheter |
| visering för flygplatstransitering | Rikstermbanken | visering som endast är giltig för transitering genom det internationella transitområdet på en eller flera flygplatser på medlemsstaternas territorium | Departement |
| visering med begränsad territoriell giltighet | Rikstermbanken | visering som endast är giltig för inresa till en eller flera, men inte alla, medlemsstaterna | Departement |
| visionsrum | Rikstermbanken | utrymme i anstalt där intagna får speciell hjälp med förberedelser inför frigivningen | Statliga myndigheter |
| viskoplastisk fluid | Rikstermbanken | Den skenbara viskositeten är inte konstant med töjningshastigheten | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | Fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras ”tjockhet” (trögflutenhet) eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor. ”Tunna” vätskor som metanol har låg viskositet, medan ”tjockare” som olja har hög viskositet. | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | Alla vätskor visar ett visst motstånd mot att rinna, vilket kallas viskositet. Lättflytande vätskor såsom vatten har låg viskositet medan trögflytande vätskor såsom sirap har hög. | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | mått på en vätskas inre friktion | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | Inre friktion, seghet (grad av). | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | inre friktion hos vätska eller gas | Statliga myndigheter |
| viskositet | Rikstermbanken | fysikalisk egenskap hos vätskor och gaser som betecknar deras tjockhet eller interna motstånd mot flöden, och kan ses som ett mått på friktion i vätskor | Statliga myndigheter |
| viskositetsindex | Rikstermbanken | Anger vätskans trögflutenhetsförändring vid ändrad temperatur. Högt index anger liten ändring. | Statliga myndigheter |
| viskös | Rikstermbanken | Trögflytande. | Statliga myndigheter |
| viskös fluid | Rikstermbanken | fluid som har stor viskositet (klibbig, trögflytande, seg) | Statliga myndigheter |
| visköst elastiska material | Rikstermbanken | material som har både elastiska och viskösa egenskaper | Statliga myndigheter |
| visnings-PDF | Försäkringskassan | dokument i PDF-format med de uppgifter som kunden skickat in via e-tjänst | Begreppskatalog 2017 |
| visningstjänst | Rikstermbanken | tjänst som gör det möjligt att hämta bakgrundsbilder eller dokument för visning i kundens system eller applikationer, t.ex. genom WMS-anrop | Statliga myndigheter |
| vispgrädde | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| VISS VattenInformationsSystem Sverige |
Rikstermbanken | Nationell databas med uppgifter om i vattenförvaltningen angivna vattenförekomster, bl.a. avseende statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, övervakning, riskbedömningar och olika vattenmiljöbedömningar. | Departement |
| VISS Vatteninformationssystem Sverige |
Rikstermbanken | En databas som innehåller Sveriges alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten med information om bl.a. miljökvalitetsnormer, statusklassning, påverkan, riskbedömning, miljöproblem, miljöövervakning, m.m. | Statliga myndigheter |
| vissa utvärtes läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel för behandling av enklare sjukdomstillstånd hos människor och djur där den eller de aktiva beståndsdelarna har en väletablerad medicinsk användning med erkänd effekt och en godtagbar säkerhetsmarginal | Statliga myndigheter |
| vissningsgräns | Rikstermbanken | den vattenhalt i marken när vattnet inte längre är tillgängligt för växter | Statliga myndigheter |
| visstidsanställning | Rikstermbanken | anställning som gäller en bestämd tid | Statliga myndigheter |
| viste | Rikstermbanken | lokal med minst två lämningar vilka är ett resultat av bosättning | Statliga myndigheter |
| VisTech-metoden | Rikstermbanken | Kontrastmätningsmetod. | Statliga myndigheter |
| vistelse utom anstalt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vistelseort | Rikstermbanken | uppehållsort | Statliga myndigheter |
| vistelsetid | Rikstermbanken | Vistelsetiden är den viktigaste måttenheten vid mätning av turismvolymer. Vistelsetiden används också för att bland resenärer skilja ut besökare från övriga resenärer, samt för att bland besökare skilja ut turister från dagsbesökare. Vistelsetiden anges i antal timmar för dagsbesökare och i antal nätter för turister. Övernattningen har stor ekonomisk betydelse i turismen. Besökare som basbegrepp har därför fått två underbegrepp: turister och dagsbesökare. | Statliga myndigheter |
| vistelsezon | Rikstermbanken | Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter höjd över golv och ett annat på 2,0 meter höjd över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter. | Statliga myndigheter |
| vistemiljö | Rikstermbanken | samisk säsongsboplats eller permanent boplats | Statliga myndigheter |
| visuell anosognosi Antons syndrom |
Rikstermbanken | omedvetenhet om egen blindhet, oftast vid occipitallobsskador | Statliga myndigheter |
| visuell omgivning | Rikstermbanken | Ett av färgkombinatorikens grundbegrepp; avser det visuella sammanhang (kontext) i vilket varje färggestalt förekommer och som gör att totalupplevelsen av en och samma färggestalt i olika visuell omgivning kan vara helt olika. | Övrig offentlig verksamhet |
| visuella grundelement | Rikstermbanken | delar som är iakttagbara hos en färgsammanställning och som påverkar hur man uppfattar den | Övrig offentlig verksamhet |
| visuella referenser | Rikstermbanken | punkter i luftfartygets omgivning som medger en korrekt uppfattning om flygläge och säkerställande av hinderfrihet | Statliga myndigheter |
| visuella väderförhållanden VMC |
Rikstermbanken | väderförhållanden, uttryckta i värden för flygsikt, avstånd från moln, sikt samt molnbas lika med eller högre än fastställda minima för visuella väderförhållanden | Statliga myndigheter |
| visuella väderförhållanden | Rikstermbanken | väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd till moln, sikt samt molntäckeshöjd lika med eller högre än fastställda minima | Statliga myndigheter |
| visuellflygregler | Rikstermbanken | regler som kan följas om väderförhållandena är tillräckligt goda för att piloten visuellt ska kunna kontrollera luftfartygets attityd samt navigera och upprätthålla separation till hinder, terräng och andra luftfartyg | Statliga myndigheter |
| visuellinflygning | Rikstermbanken | inflygning enligt IFR då antingen hela eller del av instrumentinflygningsförfarandet inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt | Statliga myndigheter |
| visuellt glidbanestöd | Rikstermbanken | anläggning som i slutskedet av en inflygning ger löpande informationer om ett luftfartygs avvikelser i höjdled från anläggningens glidbana (HAPI, PAPI eller APAPI) | Statliga myndigheter |
| visuellt grundlinjestöd VAGS |
Rikstermbanken | system som ger information om den korrekta inflygningsriktningen och avvikelser från densamma inom en given sektor | Statliga myndigheter |
| visum | Rikstermbanken | tillståndsbevis för inresa eller uppehåll i ett land | Statliga myndigheter |
| visuskop | Rikstermbanken | oftalmoskop med fixationsmärke för att undersöka om patienten har en central fixation | Statliga myndigheter |
| vit | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vit böna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vit choklad | Rikstermbanken | produkt som framställs av kakaosmör, mjölk eller mjölkprodukter och socker och som innehåller minst 20 % kakaosmör och minst 14 % mjölktorr-substans, varav minst 3,5 % mjölkfett, som erhållits -- genom dehydratisering helt eller delvis av grädde, helmjölk, helt eller delvis skummad mjölk, eller -- från grädde, smör eller mjölkfett | Statliga myndigheter |
| vita certifikat | Rikstermbanken | Efter gröna certifikat/elcertifikat och ”svarta” utsläppsrätter för koldioxid finns det nu [2007] planer på vita certifikat för energieffektivisering. Enligt ett förslag till EU-direktiv ska medlemsländerna minska sin energianvändning med 1 procent per år. Den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel och minska med 1,5 procent per år. Handel med vita certifikat anges som ett framtida verktyg för att påskynda energisparandet. Företag som sparar energi får certifikat som sedan kan säljas på energimarknaden. | Departement |
| vita certifikat | Rikstermbanken | styrmedel för energieffektivisering där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar | Departement |
| vita certifikat | Rikstermbanken | certifikat utfärdade av oberoende certifieringsorgan som bekräftar marknadsaktörernas påståenden om energibesparingar till följd av åtgärder för förbättrad energieffektivitet | Statliga myndigheter |
| vital | Rikstermbanken | livskraftig, livsduglig; som hör till livet | Statliga myndigheter |
| vitala områden/funktioner | Rikstermbanken | geografiska områden eller funktioner som på ett avgörande sätt kan inverka på rikets existens och/eller genomförandet av militära operationer | Statliga myndigheter |
| vitalitet | Rikstermbanken | Trädets livskraft. | Statliga myndigheter |
| vitalkapacitet VC |
Rikstermbanken | spirometrisk term som mäter lungornas volym. | Statliga myndigheter |
| vitamin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitbok | Rikstermbanken | EG-kommissionens dokument med förslag till gemenskapsåtgärder inom ett specifikt område | Departement |
| vitbok | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vitbok | Rikstermbanken | kommissionsdokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett speciellt område | Statliga myndigheter |
| vitbok | Rikstermbanken | officiellt dokument från kommissionen med strukturerade förslag till gemenskapsregler | Regeringen |
| vitbok | Rikstermbanken | EU-kommissionens vitböcker är policydokument som på ett övergripande plan innehåller strategier och förslag till gemenskapsåtgärder inom ett speciellt område. I vissa fall har vitböckerna föregåtts av en grönbok som sedan följs av ett EU-samråd. | Departement |
| vitbok | Rikstermbanken | dokument från EU-kommissionen med förslag till handlingsprogram eller åtgärder inom något området som är centralt för den europeiska gemenskapen | Statliga myndigheter |
| vite | Kronofogden | belopp som någon ska betala om personen inte följer ett beslut eller begäran | |
| vite | Rikstermbanken | böter man måste betala om man inte har följt ett beslut | Statliga myndigheter |
| vite | Rikstermbanken | i förväg bestämd penningsumma som kan komma att tas ut vid exempelvis underlåtelse att följa myndighetsförelägganden | Statliga myndigheter |
| vite | Rikstermbanken | böter som ett företag måste betala om det till exempel inte fullgör ålägganden som det har dömts till | Statliga myndigheter |
| vite | Rikstermbanken | tvångsmedel som används för att förmå den vitesförelagde att i visst avseende göra eller låta bli att göra något | Statliga myndigheter |
| vite | Rikstermbanken | belopp som någon ska betala om personen inte följer ett beslut eller begäran | Statliga myndigheter |
| vithet | Rikstermbanken | den graderbara färgegenskap som innebär att en färg uppfattas som mer eller mindre vitaktig, dvs. besläktad med elementarfärgen vitt | Övrig offentlig verksamhet |
| vitkål | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitling | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitlök | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitlökspulver | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitpeppar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitrektomi | Rikstermbanken | Glaskroppskirurgi. | Statliga myndigheter |
| vitrit | Rikstermbanken | inflammation i glaskroppen | Statliga myndigheter |
| VITS | Rikstermbanken | Vägverkets informationssystem om skadehändelser i trafiken, åren fram till och med 2002. Har ersatts av STRADA. | Statliga myndigheter |
| vitsidig tömygga | Rikstermbanken | Sidorna på mellankroppen är täckta med vitaktiga fjäll. | Statliga myndigheter |
| vitsord | Rikstermbanken | betyg, omdöme | Statliga myndigheter |
| vitsorda | Rikstermbanken | att erkänna, medge riktigheten av ett visst sakförhållande eller medge skäligheten av en yrkad ersättning | Statliga myndigheter |
| vitsorda | Rikstermbanken | intyga något genom att ge vitsord | Statliga myndigheter |
| vitsorda | Rikstermbanken | medge riktigheten eller skäligheten av ett visst sakförhållande | Statliga myndigheter |
| vitt | Rikstermbanken | en av de två okulörta elementarfärgerna | Övrig offentlig verksamhet |
| vitt bröd | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vitt kort | Rikstermbanken | Vitt kort är en vardaglig benämning på en delgivningsform, där ett mottagningsbevis ska skrivas under och skickas tillbaka till den som skickat handlingen. | Statliga myndigheter |
| vitt vin vitvin |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| vittne | Rikstermbanken | Betraktare, åskådare, närvarande, iakttagare etc. | Statliga myndigheter |
| vittne | Rikstermbanken | någon som har upplysning rörande sakförhållande eller händelseförlopp | Statliga myndigheter |
| vittnesattest | Rikstermbanken | av vittne nedtecknad redogörelse för vad han iakttagit | Statliga myndigheter |
| vittnesed | Rikstermbanken | den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott. | Statliga myndigheter |
| vittnesed | Rikstermbanken | ed som avläggs under straffansvar av vittne inför rätten innan vittnesmål lämnas | Statliga myndigheter |
| vittnesförhör | Rikstermbanken | förhör av vittne | Statliga myndigheter |
| vittnesjäv | Rikstermbanken | omständighet som föreligger när en person på grund av släktskap eller annat intresse i saken inte är lämplig att vittna | Statliga myndigheter |
| vittneskonfrontation | Rikstermbanken | polisiär åtgärd vid utredning av brott när man har en starkt misstänkt gärningsman och vill undersöka om ett vittne kan känna igen (identifiera) denne | Statliga myndigheter |
| vittnesmål | Rikstermbanken | den berättelse ett vittne avger inför rätten | Statliga myndigheter |
| vittnesmål | Rikstermbanken | det ett vittne har att berätta | Statliga myndigheter |
| vittnesplikt | Rikstermbanken | den skyldighet att vittna under ed som åligger envar | Statliga myndigheter |
| vittnesstöd | Rikstermbanken | ideellt verksam person som ska bistå brottsoffer och vittnen med mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång | Statliga myndigheter |
| vittring | Rikstermbanken | Kemisk eller mekanisk nedbrytning av bergartsmaterial, framför allt i kontinental miljö. Exogena processer som vid eller nära markytan verkar nedbrytande på mineral och bergarter. Man skiljer mellan fysikalisk (frostsprängning, insolation och saltsprängning), kemisk (upplösning, oxidation och hydrolys) samt biologisk vittring (upplösning och rotsprängning). De olika typerna av processer samverkar oftast. | Statliga myndigheter |
| vittring | Rikstermbanken | När bergarter sönderdelas genom mekaniska eller kemiska processer kallas det vittring. Områden med lättvittrade bergarter är mer skyddade mot försurning än områden med urberg. Det beror på att naturliga vittringsprocesser frigör vätekarbonatjoner, som neutraliserar försurande vätejoner. | Statliga myndigheter |
| vittring | Rikstermbanken | kemisk och mekanisk sönderdelning och omvandling av berg och jord genom inverkan av klimat, mikroorganismer e.d. | Departement |
| vittring | Rikstermbanken | nedbrytning av berg och sten, kan ske genom t.ex. frostsprängning (mekanisk vittring) eller mineralutlösning av vatten (kemisk vittring) | Statliga myndigheter |
| vittringsjordart | Rikstermbanken | Sedimentär jordart som bildats genom vittring av berggrund på platsen | Statliga myndigheter |
| vittringsresistens | Rikstermbanken | motståndsförmåga gentemot vittring | Statliga myndigheter |
| ViVa-station | Rikstermbanken | Sjöfartsverkets stationer för vind- och vattenståndsmätning m.m. | Departement |
| vivianit | Rikstermbanken | Amorft uppträdande järnfosfat (Fe₃(PO₄)₂ · 8H₂O) av jordartad konsistens. Jordarten är lätt att känna igen på sin klarblå färg efter att den exponerats i luft. Vivianit är en tämligen sällsynt jordart, som påträffas i vissa torvmarker eller i gyttjeleror som är rika på organiska lämningar. Som mineral kristalliserar vivianit i det monoklina kristallsystemet. Det utvecklar långa prismatiska kristaller men även fibrer och jordliknande pulveraggregat förekommer. I färskt tillstånd är vivianit först färglös men oxideras mycket snabbt i luft och blir då blå, grön, lila eller blå-svart. | Statliga myndigheter |
| VLBI | Rikstermbanken | mätning mot avlägsna objekt i rymden | Statliga myndigheter |
| VMC | Rikstermbanken | väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd från moln, sikt samt molntäckeshöjd som är lika med eller högre än fastställda minima | Statliga myndigheter |
| VMC-klarering | Rikstermbanken | klarering, som får lämnas endast under dager, att genomföra del av IFR-flygning med upprätthållande av egen separation under VMC | Statliga myndigheter |
| VME vegetabiliemetylester |
Rikstermbanken | vegetabilisk olja (t.ex. rapsolja) som omförestrats med metanol | Departement |
| VMS | Rikstermbanken | Satellitövervakning av fartyg, här ungefär ”fiskefartygsövervakningssystem”. | Statliga myndigheter |
| VMS | Rikstermbanken | Satellitövervakning, här ung. fiskefartygs ”övervakningssystem”. | Statliga myndigheter |
| VO₂-syreupptagningsförmåga | Rikstermbanken | mått på den fysiska arbetsförmågan. Kan uttryckas som absolut VO₂ (för en person) i liter/min eller, som relativ VO₂, i ml/min × kg kroppsvikt. | Statliga myndigheter |
| VOC | Rikstermbanken | Samlingsbeteckning på organiska ämnen (ämnen baserade på kol) som lätt kan förångas. Av denna definition följer att koldioxid inte räknas som en VOC därför att ämnet är oorganiskt och att perkloretylen räknas som en VOC trots att ämnet saknar väteatomer. | Statliga myndigheter |
| VOC | Rikstermbanken | VOC består av flyktiga organiska ämnen (på engelska volatile organic compounds). I begreppet ingår olika lätta kolväten som i normala temperaturer är flyktiga/gasformiga. VOC är fotooxidantbildande och bidrar därmed till bildning av marknära ozon. | Departement |
| VOC flyktiga organiska ämnen |
Rikstermbanken | VOC:er är en samlingsbeteckning för många olika ämnen, som har gemensamt att de innehåller kol och väte och lätt kan förångas. Exempel på VOC:er är bensen, propan, toluen, styren, trikloretylen, alkoholer och metan. Flyktiga organiska ämnen avgår t.ex. när råolja och olika förädlade oljeprodukter förångas i olika led av hanteringen. Flyktiga organiska ämnen förekommer också i bl.a. lösningsmedel och lacker samt är en restprodukt vid förbränning. Biltrafiken är en mycket stor källa till utsläpp av VOC:er. Flyktiga organiska ämnen bidrar vid bildningen av fotokemiska oxidanter, ämnen som bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner mellan luftföroreningar (kvävedioxid och kolväten) under inverkan av solljus. Ozon är den mest kända av de fotokemiska oxidanterna. | Statliga myndigheter |
| VOC flyktiga organiska ämnen |
Rikstermbanken | VOCs är en samlingsbeteckning för många olika ämnen, som har gemensamt att de innehåller kol och väte och lätt kan förångas. Flyktiga organiska ämnen avgår t.ex. när råolja och olika förädlade oljeprodukter förångas i olika led av hanteringen. Flyktiga organiska ämnen förekommer också i bl.a. lösningsmedel och lacker samt är en restprodukt vid förbränning. Med NMVOC (Non-methane volatile organic compounds) m enas de föreningar som huvudsakligen släpps ut från djurhållning. Biltrafiken är en mycket stor källa till utsläpp av VOCs. Flyktiga organiska ämnen bidrar vid bildningen av fotokemiska oxidanter, ämnen som bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner mellan luftföroreningar (kvävedioxid och kolväten) under inverkan av solljus. Ozon är den mest kända av de fotokemiska oxidanterna. | Statliga myndigheter |
| VOC flyktiga organiska kolväten |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| VOC: flyktiga organiska ämnen |
Rikstermbanken | ämnen som eluerar mellan samt inkluderar n-hexan och n-hexadekan på den gaskromatografiska kolonn som specificeras i standarden | Statliga myndigheter |
| VoD | Rikstermbanken | beställ-tv med programinnehåll som tittare erbjuds att beställa utöver den ordinarie tv-tablån och som tillhandahålls efter särskild begäran från tittaren | Statliga myndigheter |
| VOD | Rikstermbanken | utsändning av TV-program på begäran av användaren med funktioner som finns i videobandspelare/DVD-spelare | Statliga myndigheter |
| VoD | Rikstermbanken | Beställ-tv, dvs. rörlig bild som tillhandahålls på begäran av användaren, vid en tidpunkt som användaren väljer och från en katalog med program som leverantören valt ut. | Statliga myndigheter |
| VoD | Rikstermbanken | video som köps eller hyrs över Internet eller över annat nät | Statliga myndigheter |
| VOD beställ-TV |
Rikstermbanken | Departement | |
| Voice over Broad Band | Rikstermbanken | Innebär att man använder en bredbandsuppkoppling för överföring av telefonsamtal. | Regeringen |
| VoIP | Rikstermbanken | Innebär att man använder Internet för överföring av telefonsamtal. | Regeringen |
| vokabulär | Rikstermbanken | mängden ord i ett språk; | Statliga myndigheter |
| vokabulär | Rikstermbanken | en enskild persons ordförråd | Statliga myndigheter |
| vokal | Rikstermbanken | den ena av de två huvudklasserna av språkljud, vid vilken luftvägarna artikulatoriskt inte är blockerade eller förträngda för att åstadkomma friktion | Statliga myndigheter |
| vokalbetecknande bokstav | Rikstermbanken | bokstav i ett alfabet representerande en vokal | Statliga myndigheter |
| vokaliserad | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| vokalisering | Rikstermbanken | infogande eller insättande av vokalmarkörer i ett ord eller en text med defektiv alfabetisk skrift, t.ex. arabiska eller hebreiska | Statliga myndigheter |
| vokalmarkör | Rikstermbanken | markör använd i defektiv alfabetisk skrift för att ange en vokal | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | kurssvängningar för ett finansiellt instrument, vanligen mätt som standardavvikelse baserat på stängningskurser | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | kurssvängningar för ett finansiellt instrument | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | Ett begrepp som betecknar prisrörligheten hos finansiella instrument. Volatiliteten beskriver hur mycket priset på ett finansiellt instrument varierar. | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | mått på hur priset på en tillgång varierar | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | Volatilitet är ett riskmått och är detsamma som standardavvikelsen för en tillgångs avkastning. Den visar hur mycket avkastningen varierar. | Statliga myndigheter |
| volatilitet | Rikstermbanken | mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar) | Övrig offentlig verksamhet |
| VOLMET | Rikstermbanken | Regelbunden röstutsändning av flygväderinformation för luftfartyg under flygning. | Statliga myndigheter |
| volt | Rikstermbanken | mått på elektrisk spänning | Statliga myndigheter |
| volut | Rikstermbanken | Den används som dekoration och ser ut som ett spiralformat, hoprullat band. Voluter finns t.ex. på joniska kapitäl. | Statliga myndigheter |
| volym | Rikstermbanken | innervolymen för bräddmått eller innervolymen upp till ett fyllnadsmärke för streckmått | Statliga myndigheter |
| volym | Rikstermbanken | fysisk enhet som innehåller arkivhandlingar | Kommuner |
| volymavdrag | Rikstermbanken | minskning av stocks volym till följd av längd- eller diameteravdrag | Statliga myndigheter |
| volymbildning | Rikstermbanken | sammanförande av arkivhandlingar till en volym | Kommuner |
| volymfaktor | Rikstermbanken | faktor som representerar den vattenvolym som är i rörelse för att ett system skall kunna registrera en tryckändring | Statliga myndigheter |
| volymfärg | Rikstermbanken | objektfärg som ser ut att höra till det inre av ett objekt | Övrig offentlig verksamhet |
| volymförändring | Rikstermbanken | förändring under en viss tidsperiod, eller jämfört med annan tidsperiod, rensad för prisutveckling | Statliga myndigheter |
| volymgods | Rikstermbanken | gods där mängden som kan fraktas begränsas av godsets volym snarare än vikt | Regeringen |
| volymmått för utskänkning | Rikstermbanken | volymmått (t.ex. dricksglas, kanna eller fingerborgsmått), konstruerat för bestämning av en angiven volym av en vätska (med undantag för farmaceutiska produkter) som säljs för omedelbar förbrukning | Statliga myndigheter |
| volymmått för överhällning | Rikstermbanken | volymmått för utskänkning från vilket vätskan är avsedd att hällas upp innan förbrukning sker | Statliga myndigheter |
| volymomvandlare | Rikstermbanken | anordning som är kopplad till en gasmätare och som automatiskt räknar om den uppmätta mängden vid rådande mätbetingelser till motsvarande mängd vid normalförhållanden | Statliga myndigheter |
| volymsignum | Rikstermbanken | en volyms kodbeteckning, bildad av seriesignum och volymnummer enligt arkivförteckning | Kommuner |
| volymvikt skrymdensitet |
Rikstermbanken | Volymvikten hos en jordart är kvoten mellan en massa M och dess totala volym V. ρ = M/V. | Övrig offentlig verksamhet |
| volymviktat genomsnitt | Rikstermbanken | Ett volymviktat genomsnitt beräknas genom att hänsyn tas till observationernas volym. Exempelvis används lånets storlek som vikt när volymviktad räntesats beräknas. Observationer med stora volymer får på så vis större påverkan på genomsnittet. | Statliga myndigheter |
| volymvågor | Rikstermbanken | seismiska vågor som fortplantas genom en kropp | Statliga myndigheter |
| vomitoxin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| voodoo | Rikstermbanken | Religion på Haiti som består av afrikanska och katolska troselement. Deltagarna i en voodoo-ceremoni blir besatta av andar som kommunicerar genom dem. Tvärtemot vissa skildringar i böcker och filmer innebär voodoo inte ett okontrollerat orgiastiskt uppträdande eller kannibalism. | Statliga myndigheter |
| votering | Rikstermbanken | omröstning i kammaren då partierna är oense i en fråga | Riksdagen |
| voteringsordning | Rikstermbanken | plan för hur en votering (omröstning) ska genomföras | Riksdagen |
| voteringsproposition | Rikstermbanken | förklaring till vad en viss omröstning i kammaren gäller | Riksdagen |
| vp-konto värdepapperskonto |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| VPN | Rikstermbanken | Innebär att en s.k. virtuell tunnel upprättas mellan två punkter i nätverket, genom vilken information kan överföras krypterat. | Statliga myndigheter |
| VPN | Rikstermbanken | teknik som används för att skapa överlagrade förbindelser, så kallade tunnlar, mellan två punkter i ett datanätverk | Statliga myndigheter |
| vPvB | Rikstermbanken | om kemikalie som är mycket långlivad och mycket bioackumulerbar, dvs. lagras i vävnader | Statliga myndigheter |
| vPvB-ämnen | Rikstermbanken | ämnen som är mycket persistenta (svårnedbrytbara) och mycket bioackumulerande (upplagras i levande organismer) | Statliga myndigheter |
| vrakhus | Rikstermbanken | fast fångstanläggning för ål eller lax | Statliga myndigheter |
| vredesutbrott | Rikstermbanken | plötsligt och våldsamt uttryck för förbittring och ilska | Statliga myndigheter |
| vresved | Rikstermbanken | [ved med] fibrer som växer i täta, oregelbundna kurvor | Statliga myndigheter |
| vret | Rikstermbanken | mindre gärde, vanligen ett åkergärde, som ligger en bit från de gärden där enhetens huvuddel av åkern finns | Statliga myndigheter |
| vridaxel | Rikstermbanken | axel som bär upp en klaff på en klaffbro vid öppning och kring vilken klaffen roterar vid öppningen | Statliga myndigheter |
| vridaxel | Rikstermbanken | Riktning kring vilken man kan vrida ett föremål (t.ex. en kristall så att en upprepning av dess position (orientering) sker två, tre, fyra eller sex gånger under ett helt varvs vridning. | Statliga myndigheter |
| vridning | Rikstermbanken | den operativa effekten av en vridaxel | Statliga myndigheter |
| vril | Rikstermbanken | knota på träd, ofta nyttjad för tillverkning av skålar eller koksor | Statliga myndigheter |
| vräkning | Kronofogden | Kronofogdens åtgärd för att en hyresgäst eller tidigare ägare ska flytta från en bostad eller lokal | |
| vräkning | Rikstermbanken | avhysning | Statliga myndigheter |
| VS0 | Rikstermbanken | överstegringsfart i landningskonfiguration | Statliga myndigheter |
| VS1 | Rikstermbanken | beteckning för överstegringsfarten utan motoreffekt hos ett flygplan med specificerad konfiguration ifråga om landställ, klaffar etc. | Statliga myndigheter |
| VTEC | Rikstermbanken | Escherichia coli med gener kodade för bildning av verotoxin oavsett serotyp som kan sättas i samband med enterohaemorrhagisk sjukdom hos människor | Statliga myndigheter |
| VTI/TRP | Rikstermbanken | En delmodell i Samgods för prognoser av godsflöden mellan svenska kommuner. | Statliga myndigheter |
| VTS-central | Rikstermbanken | central från vilken Sjöfartsverkets sjötrafikinformationstjänst (VTS) utförs | Statliga myndigheter |
| VU-meter | Rikstermbanken | medelvärdesvisande utstyrningsinstrument | Övrig offentlig verksamhet |
| vulkan | Rikstermbanken | terrängform vilken utgör översta delen av en mer eller mindre vertikal kanal (tillförselkanal) längs vilken en magma och/eller däri lösta gaser söker sig upp till jordytan | Statliga myndigheter |
| vulkanisk aska | Rikstermbanken | finkornigt (< 2 mm) pyroklastiskt material som består av stelnade lavadroppar och/eller finfragmenterat material från tillförselkanalens väggar | Statliga myndigheter |
| vulkanisk bomb | Rikstermbanken | stor pyroklastisk partikel (> 64 mm) vilken utslungats i smält tillstånd ur en vulkan och fått en form som väsentligen bestäms av magmans viskositet | Statliga myndigheter |
| vulkanisk breccia | Rikstermbanken | konsoliderat aggregat huvudsakligen bestående av kantiga pyroklaster med storlek > 64 mm (block) | Statliga myndigheter |
| vulkanisk båge | Rikstermbanken | kedja av vulkankäglor bildande ett bågformigt topografiskt element, vilket antingen uppträder som en öbåge eller såsom del av ett aktivt orogent bälte | Statliga myndigheter |
| vulkanisk gas | Rikstermbanken | gas som utvecklas i samband med vulkanutbrott genom frigörelse från magman | Statliga myndigheter |
| vulkaniska bergarter | Rikstermbanken | Begrepp omfattande såväl lavor som pyroklastiter. | Statliga myndigheter |
| vulkaniskt glas | Rikstermbanken | lava som stelnat så snabbt att någon nämnvärd kristallisation ej hunnit äga rum | Statliga myndigheter |
| vulkaniskt sediment | Rikstermbanken | avlagring av aska efter vulkanutbrott | Statliga myndigheter |
| vulkanism | Rikstermbanken | utströmning vid den fasta jordytan av magma eller fragment därav och/eller gaser frigjorda från magman | Statliga myndigheter |
| vulkanit | Rikstermbanken | Ett sammanfattande namn för bergarter bildade på eller nära markytan genom vulkanism, t.ex. lavor och tuffer. Magmatisk ytbergart. | Statliga myndigheter |
| vulkankägla vulkan |
Rikstermbanken | koniskt format berg bestående av lava och/eller pyroklastiskt material, vilket genom vulkanisk aktivitet uppbyggts kring den vulkaniska tillförselkanalens mynning | Statliga myndigheter |
| vulkningsprocess | Rikstermbanken | Gummipolymerer överförs från ett plastisk tillstånd till ett mer elastiskt. | Statliga myndigheter |
| VUM vissa utvärtes läkemedel |
Rikstermbanken | läkemedel för utvärtes användning med lång erfarenhet av att de är säkra och har god effekt | Statliga myndigheter |
| vuxenutbildning | Rikstermbanken | grundvux och komvux | Departement |
| vuxenutbildning | Rikstermbanken | I betänkandet avses skolformerna komvux, särvux och sfi. | Departement |
| VVC-ledning varmvattencirkulationsledning |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| väcka åtal | Rikstermbanken | det att åklagaren yrkar ansvar för brott | Statliga myndigheter |