Bläddra begrepp

Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.

Term	Organisation	Definition	Ämnesområde
S&P 500	Rikstermbanken	Kapitalviktat aktieindex över 500 amerikanska bolag utvalda på basis av bland annat storlek, likviditet och industritillhörighet.	Statliga myndigheter
S-cistern	Rikstermbanken	cistern med mindre god korrosionsbeständighet	Statliga myndigheter
S-koder statliga inrapporteringskoder	Försäkringskassan	koder som de statliga myndigheterna använder när de rapporterar sitt ekonomiska utfall till statsredovisningen	Begreppskatalog 2017
S-koder statliga inrapporteringskoder	Rikstermbanken	koder som de statliga myndigheterna använder när de rapporterar sitt ekonomiska utfall till statsredovisningen	Statliga myndigheter
S-kurva	Rikstermbanken	kombination av två enkla klotoider mellan två motriktade cirkelbågar	Statliga myndigheter
S-ventilation självdragsventilation	Rikstermbanken	ventilation genom termiska krafter	Övrig offentlig verksamhet
S-VoD	Rikstermbanken	beställ-tv-tjänst med abonnemang	Statliga myndigheter
S-vågor	Rikstermbanken	seismiska volymvågor som fortplantas genom oscillerande skjuvningsrörelser vinkelrätt mot fortplantningsriktningen i det medium de genomlöper	Statliga myndigheter
S/N spot next	Rikstermbanken	löptid i övermorgon till nästa bankdag	Övrig offentlig verksamhet
S/PDIF	Rikstermbanken	standardiserat gränssnitt (interface) för överföring av digital information	Övrig offentlig verksamhet
S0	Rikstermbanken	Indikator som visar risken för att finanspolitiken blir ohållbar det närmaste året, åren.	Departement
S1	Rikstermbanken	Indikator som visar hur mycket det offentliga sparandet behöver ändras för att den offentliga bruttoskulden ska uppgå till 60 procent av BNP 2030. Ett värde på 1,0 betyder att det primära sparandet varaktigt måste stärkas med 1,0 procent av BNP för att den offentliga skulden inte ska överstiga 60 procent av BNP år 2030. Ett värde på -1,0 betyder att de offentliga finanserna varaktigt kan försvagas med 1,0 procent av BNP utan att den offentliga skulden år 2030 överstiger 60 procent av BNP.	Departement
S2	Rikstermbanken	Indikator som visar hur stor varaktig (permanent) förändring av det offentliga sparandet som krävs för att den offentliga sektorns intertemporala budgetrestriktion ska vara uppfylld. Ett värde på 1,0 betyder att det primära sparandet varaktigt måste stärkas med 1,0 procent av BNP för att de offentliga finanserna ska vara i balans över en mycket lång tidshorisont. Ett värde på -1,0 betyder att de offentliga finanserna varaktigt måste försvagas med 1,0 procent av BNP för att de offentliga finanserna ska vara i balans över en mycket lång tidshorisont.	Departement
S2-indikatorn	Rikstermbanken	Den indikator för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet som regeringen och EU-kommissionen använder. Indikatorn anger storleken på den permanenta budgetförändring uttryckt som procent av BNP (en budgetförsvagning vid negativt värde eller budgetförstärkning vid positivt värde) som krävs för att den offentliga sektorns intertemporala budgetrestriktion ska vara uppfylld.	Statliga myndigheter
S2-indikatorn	Rikstermbanken	Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.	Statliga myndigheter
SA sjukersättning och aktivitetsersättning	Försäkringskassan		Förmåner vid arbetskada
SA	Rikstermbanken	kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem. En order passerar inte genom börsmedlemmens riskkontrollsystem	Statliga myndigheter
SA-skatt särskild A-skatt	Rikstermbanken	preliminär skatt som arbetsgivaren inte kan ta ut genom skatteavdrag	Övrig offentlig verksamhet
SAARC	Rikstermbanken	Brett samarbete, bl.a. på det ekonomiska området, som inleddes 1985 mellan sju länder i Sydasien: Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Bhutan, Maldiverna och Nepal. Afghanistan tillkom 2007. Inom ramen för ett preferensarrangemang ger medlemmarna varandra preferenser. Målsättningen är att upprätta ett frihandelsområde, South Asian Free Trade Area (SAFTA).	Statliga myndigheter
SaaS mjukvara som tjänst	Rikstermbanken	Denna tjänstetyp kan levereras på flera sätt, t.ex. direkt mot användare eller mot företagets interna nätverk. Leverantören står för underhåll. Multitenancy Flera kunder på samma instans av mjukvaran. Kan medföra problem vid uppdateringar.	Statliga myndigheter
SABINA	Rikstermbanken	Ett system för asymmetrisk bredbandig Internetaccess.	Departement
SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sabotage	Rikstermbanken	allmänfarligt brott som innebär att någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket m.m., BrB 13:4	Statliga myndigheter
sabotageprogram skadlig kod	Rikstermbanken	En överordnad term för de flesta typer av oönskade program, framför allt datavirus, datamaskar och trojaner. Ibland kallat skadlig kod.	Regeringen
sabotageprogram skadlig kod	Rikstermbanken	En överordnad term för de flesta typer av oönskade program, framför allt datavirus, datamaskar och trojaner. Ibland kallat skadlig kod.	Regeringen
SAC	Rikstermbanken	Förkortning av en lodlegering som innehåller Sn (tenn) Ag (silver) Cu (koppar). SAC efterföljs normalt av tre eller fyra siffror som motsvarar silver och kopparhalten, till exempel SAC305 vilket innebär SnAg₃Cu{sub}0,5{/sub} och som är den vanligast förekommande blyfria lodlegeringen, framförallt i lodpasta.	Statliga myndigheter
sacka	Rikstermbanken	förflytta en båt med aktern före akteröver längst fartygssidan	Statliga myndigheter
sackaroidal	Rikstermbanken	”Sockrig”.	Statliga myndigheter
SACU	Rikstermbanken	SACU är en tullunion som omfattar Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland. Unionen grundades redan 1910, men återlanserades 1969 efter att nya självständiga stater uppstått.	Statliga myndigheter
SADC	Rikstermbanken	SADC är en regional samarbetsorganisation som samlar 15 länder i södra Afrika: Angola, Botswana, Demokratiska Republiken Kongo, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Namibia, Seychellerna, Sydafrika, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. Elva av dessa länder ingår sedan 2008 i ett frihandelsområde. Målsättningen är att etablera en tullunion 2010 och en gemensam marknad. Förhandlingarna mellan EU och SADC är i sluttampen och ett avtal förväntas undertecknas under 2013. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i SACU och några även i EAC och COMESA.	Statliga myndigheter
SADIS	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
SADT	Rikstermbanken	den lägsta temperatur vid vilken ett ämne i transportfärdig förpackning kan sönderfalla under självacceleration	Statliga myndigheter
safener	Rikstermbanken	ämnen och preparat som tillsätts ett växtskyddsmedel för att eliminera eller minska preparatets fytotoxiska effekter på vissa växter	Regeringen
saffran	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saffransbröd	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
safir	Rikstermbanken	Ädelstensvariant av korund, som är aluminiumoxid med den kemiska formeln Al₂O₃. Safirer kan vara blå, gula eller rosa.	Statliga myndigheter
saftsoppa	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
SAICM	Rikstermbanken	Global överenskommelse för hållbar kemikaliehantering.	Statliga myndigheter
SAIDI	Rikstermbanken	Det statistiska måttet SAIDI (System Average Interruption Duration Index), anger medelavbrottstid per kund per år, dvs. genomsnittlig total avbrottslängd per år för alla kunder i det aktuella elnätet.	Statliga myndigheter
SAIFI	Rikstermbanken	Det statistiska måttet SAIFI (System Average Interruption Frequency Index) anger medelavbrottsfrekvens per år per kund, dvs. genomsnittligt antal avbrott per år för alla kunder i det aktuella elnätet.	Statliga myndigheter
saivo	Rikstermbanken	Tjärn på samiska.	Statliga myndigheter
sajt webbplats	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sak	Rikstermbanken	rättegångssak, mål, process, ärende	Statliga myndigheter
SAKAB Svensk Avfallskonvertering AB	Rikstermbanken	Företag bildat 1969 med ensamrätt att ta hand om miljöfarligt avfall i Sverige. Destruerar, stabiliserar eller deponerar avfallet. Företaget driver en förbränningsanläggning i Norrtorp i Närke, utrustad med nutidens mest avancerade och säkra rökgasrening.	Statliga myndigheter
sakanslag	Försäkringskassan	anslag avsett att finansiera andra utgifter än förvaltningsutgifter	Begreppskatalog 2017
sakanslag	Rikstermbanken	anslag som är avsett att finansiera andra utgifter än kostnader för en myndighets drift	Statliga myndigheter
sakanslag	Rikstermbanken	Med sakanslag avses alla andra anslag [än förvaltningsanslag], t.ex. anslag för transfereringar och investeringar.	Statliga myndigheter
saken	Rikstermbanken	vad målet handlar om	Statliga myndigheter
sakens natur	Rikstermbanken	term som åberopas när lagregel saknas och som innebär att tvister avgörs på det mest ändamålsenliga sättet	Statliga myndigheter
sakernas internet	Rikstermbanken	Sakernas internet är ett begrepp för den utveckling som innebär att alla våra saker förses med inbyggda sensorer och datorer som kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.	Departement
Sakernas internet	Rikstermbanken	vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer men även maskiner, fordon och byggnader som har försetts med inbyggda elektroniska delar, såsom sensorer, datorer och internetuppkoppling vilket gör att föremålen kan spara och utbyta data	Departement
sakframställning	Rikstermbanken	den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet	Statliga myndigheter
sakframställning	Rikstermbanken	Var och en av parterna utvecklar sin talan och yttrar sig över vad motparten har anfört.	Statliga myndigheter
sakframställning	Rikstermbanken	den del av huvudförhandlingen i en rättegång där parterna var för sig utvecklar sin talan och bemöter vad motparten anfört	Statliga myndigheter
sakförsäkring	Rikstermbanken	skadeförsäkring som skyddar mot ekonomisk skada på egendom	Regeringen
sakkunnig	Rikstermbanken	vittne som är speciellt kunnigt inom något område och förhörs om dessa kunskaper i förhållande till saken i ett mål eller ärende	Statliga myndigheter
sakkunnig	Rikstermbanken	av rätten eller part inkallad fackman eller expert.expert som avger ett utlåtande i målet	Statliga myndigheter
sakkunnig kontrollant	Rikstermbanken	Kan på byggnadsnämndens begäran utses för byggherrens kontroll av att byggnadskraven i 3 kap. PBL uppfylls, om byggherren inte själv har tillgång till denna kompetens. sakkunnig kontrollant skall enligt 17 § plan-och byggförordningen (PBF) "ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämplig för uppgiften". Med sakkunnig kontroll av kulturvärden avses kontroll av att kraven i PBL 3 kap. 10 och 12 § uppfyllts.	Statliga myndigheter
saklig grund	Rikstermbanken	arbetsrättslig term vars innebörd bestäms i domstolspraxis	Statliga myndigheter
saknad serie hos Svenska Kraftnät	Rikstermbanken	timvärdesserie som saknas i avräkningssystemets databas	Statliga myndigheter
sakområde	Rikstermbanken	Sakområde avser ett specifikt kompetens- eller verksamhetsområde, som ska reglera eller stödja Försvarsmaktens verksamhet så att den genomförs effektivt och säkert. Befattningshavare med sakområdesansvar har skyldigheter och befogenheter att inom respektive sakområde utfärda instruktioner, direktiv och handböcker samt utveckla processer och följa metoder för nyttohemtagning i syfte att hur verksamhet i Försvarsmakten ska genomföras, inom ramen för beslutade åtgärder samt gällande författningar. Befattningshavare med sakområdesansvar ska även stödja samt kontrollera och granska efterlevnaden av tillämpliga regler, bestämmelser och processer.	Statliga myndigheter
sakområde	Rikstermbanken	kategorisering av förmåner och ersättningar inom social trygghet i samordningsförordningen	Departement
sakroilit	Rikstermbanken	inflammation i sakroiliakaleden, dvs. leden mellan korsbenet och tarmbenet	Statliga myndigheter
sakskada	Rikstermbanken	skada på föremål	Statliga myndigheter
sakägare	Rikstermbanken	Sakägare kallas vanligtvis alla fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning. Även nyttjanderättshavare kan vara sakägare. Lantmäteriet avgör vilka personer som är sakägare vid en förrättning.	Statliga myndigheter
sakägare	Rikstermbanken	Sakägare kallas vanligtvis alla fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning. Även nyttjanderättshavare kan vara sakägare. Lantmäterimyndigheten avgör vilka personer som är sakägare vid en förrättning.	Statliga myndigheter
sakägare	Rikstermbanken	Vem som har rätt att uppträda som part och även överklaga ett beslut beror på målets art och på vilket sätt vederbörande berörs av det som målet handlar om. Vem som är sakägare får därför avgöras av domstolen från fall till fall.	Statliga myndigheter
sakägare	Rikstermbanken	person som i juridisk mening är berörd av en särskild fråga	Statliga myndigheter
sakägare	Rikstermbanken	den vars rätt kan påverkas av en tvist och som därför kan ha rätt att t. ex. föra talan	Statliga myndigheter
sakägarjäv	Rikstermbanken	Om den som har att handlägga ett ärende är part i ärendet eller om han på annat sätt har del i saken, föreligger sakägarjäv.	Regionala myndigheter
salami	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saldomål	Rikstermbanken	siffersatt budgetpolitiskt mål för sparande	Departement
salinitet	Rikstermbanken	Salthalt.	Statliga myndigheter
saliv	Rikstermbanken	vattenlösning av slem, oorganiska salter, enzymer m.m. som avsöndras av spottkörtlarna	Statliga myndigheter
Salix	Rikstermbanken	Växt inom familjen videväxter.	Departement
salix	Rikstermbanken	snabbväxande energiskog	Regeringen
salladskål	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
salladslök	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sallat	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
salmonella	Rikstermbanken	alla subspecies och serovarianter av Salmonella enterica	Statliga myndigheter
salmonella	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
salmonella	Rikstermbanken	benämning på sjukdomstillstånd orsakat av salmonellabakterier	Statliga myndigheter
salmonellos	Rikstermbanken	diarré orsakad av salmonellabakterier	Statliga myndigheter
salong	Rikstermbanken	lokal i biograf för filmföreställning med filmduk	Departement
salskrake	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
salt	Rikstermbanken	I narkotikakonventionen nämns att salter av substanser som ingår i förteckning I, II och IV ska utgöra narkotika. Detsamma gäller för 1971 års konvention om psykotropa ämnen (psykotropkonventionen); salter av substanser som ingår i förteckning I, II, III och IV ska utgöra narkotika. I bilagan till förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor anges att även salter av de ämnen som finns förtecknade i förordningen ska anses som hälsofarliga varor när sådana salter kan förekomma. En saltform av ett ämne gör det lösligt i vatten och därmed möjligt eller lättare att inta.	Departement
salt	Rikstermbanken	Syror och baser som blandas neutraliserar varandra och bildar salter. Vanligt koksalt är t.ex. den produkt som bildas när saltsyra och natriumhydroxid neutraliserar varandra.	Statliga myndigheter
salt	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
salta pinnar	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltad strömming	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltat rökt lammkött	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltation	Rikstermbanken	hoppande rörelse hos sedimentpartiklar vilka fraktas av strömmande vatten och luft	Statliga myndigheter
saltdom	Rikstermbanken	Domformad struktur i sedimentlagren bildad genom en uppträngande saltplugg och vanligen överstigande en kilometer i diameter.	Statliga myndigheter
salthalt salinitet	Rikstermbanken	Vatten i hav, sjöar och vattendrag innehåller salter, främst natriumklorid (NaCl) men också mindre mängder svavel, magnesium, kalcium och kalium. Ju mera salt, desto saltare och mer ”marint” är vattnet. Saltalten uttrycks i psu (practical salinity unit, ”tillämpad salthaltsenhet”) eller i promille (tusendelar). Oceanernas vatten har en salthalt på i genomsnitt 35 psu, varierande emellan 33 och 38 psu (kan vara ännu högre) beroende på tillflöde och avdunstning (evaporation). Vatten med en salthalt under 30 psu betecknas som brackvatten. Färskvatten har en salthalt under 1--2 psu. Östersjön är världens nästa största brackvattenhav, bara Svarta havet är större. Brackvattensförhållanden finner man också i flodmynningsområden (estuarier) och i andra områden där saltare vatten möter utflöden från floder.	Statliga myndigheter
salthalt salinitet	Rikstermbanken	Vatten i hav, sjöar och vattendrag innehåller salter, främst natriumklorid (NaCl) men också mindre mängder svavel, magnesium, kalcium och kalium. Ju mera salt, desto saltare och mer ”marint” är vattnet. Salthalten uttrycks i psu (practical salinity unit, ”tillämpad salthaltsenhet”) eller i promille (tusendelar). Oceanernas vatten har en salthalt på i genomsnitt 35 psu, varierande emellan 33 och 38 psu (kan vara ännu högre) beroende på tillflöde och avdunstning (evaporation). Vatten med en salthalt under 30 psu betecknas som brackvatten. Färskvatten har en salthalt under 1--2 psu. Östersjön är världens nästa största brackvattenhav, bara Svarta havet är större. Brackvattensförhållanden finner man också i flodmynningsområden (estuarier) och i andra områden där saltare vatten möter utflöden från floder.	Statliga myndigheter
salthaltsgradient	Rikstermbanken	Det finns en markant salthaltsgradient i haven runt Sverige, dels från de nästan oceaniska förhållandena i norra Kattegatt (hög salthalt i både ytvatten och bottenvatten) till förhållandena i norra Bottenviken med nästan sötvattenförhållanden i ytvattnet och låg salthalt i bottenvattnet, dels inom Östersjön, från Kattegatt i sydväst till Bottenviken i norr. Gradient är termen som anger hur storheten salthalt förändras i rummet (haven runt Sverige, där de ingående havsområdena har kontakt med varandra och det sker ett utbyte av vatten).	Statliga myndigheter
salthaltssprångskikt haloklin	Rikstermbanken	en mer eller mindre permanent barriär som bildas mellan vattenmassor med olika salthalt (salinitet)	Statliga myndigheter
salthaltssprångskikt haloklin	Rikstermbanken	mer eller mindre permanent barriär som bildas mellan vattenmassor med olika salthalt (salinitet)	Statliga myndigheter
Saltjsön	Rikstermbanken	En fjärd i Stockholms inre hamn, mellan Lilla Värtan och Strömmen. Genom Norrström strömmar Mälarens vatten till den saltare Saltsjön.	Statliga myndigheter
saltlag saltlake	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltplugg	Rikstermbanken	saltmassa som trängt upp ca 5--10 km genom sedimentlagren och utgör kärnan i en saltdom eller saltdiapir	Statliga myndigheter
saltsjö	Rikstermbanken	sjö vars vatten har en salthalt på minst tre psu	Statliga myndigheter
Saltsjön	Rikstermbanken	En fjärd i Stockholms inre hamn, mellan Lilla Värtan och Strömmen. Genom Norrström strömmar Mälarens vatten till den saltare Saltsjön.	Statliga myndigheter
saltsprängning	Rikstermbanken	mekanisk nedbrytning av bergarter genom saltutfällning från övermättade lösningar i bergartsporerna	Statliga myndigheter
saltsyra	Rikstermbanken	oorganisk syra som bl.a. ingår i magsaften	Statliga myndigheter
salttömygga	Rikstermbanken	En snösmältningsart som tål salt.	Statliga myndigheter
saltvatten	Rikstermbanken	Vatten betraktas som saltvatten så snart det innehåller så stora mängder salter att det inte är tjänligt som dricksvatten. Den gränsen går redan vid en salthalt av 0,5 psu (tidigare uttryckt som promille). Oceanernas vatten har en salthalt på i genomsnitt 35 psu, varierande emellan 33 och 38 psu (kan vara ännu högre) beroende på tillflöde och avdunstning. Vatten med en salthalt under 30 psu betecknas som brackvatten. Färskvatten har alltså en salthalt under 0,5 psu.	Statliga myndigheter
saltvatten	Rikstermbanken	Vatten betraktas som saltvatten så snart det innehåller så stora mängder salter att det inte är tjänligt som dricksvatten. Den gränsen går redan vid en salthalt av 0,5 psu (tidigare uttryckt som promille). Vatten med en salthalt under 30 psu betecknas som brackvatten.	Departement
saltvatten	Rikstermbanken	vatten betraktas som saltvatten så snart det innehåller så stora mängder salter att det inte är tjänligt som dricksvatten	Statliga myndigheter
saltvatten	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
saltvatteninträngning	Rikstermbanken	Saltvatteninträngning i grundvattenakviferer är ett stort problem i många kustområden i världen, inklusive i Östersjön. När man i kustzonen har så stora vattenuttag att grundvattennivå sänks och nybildningen av vatten inte hinner hålla jämna steg med uttaget hålls saltvatten från havet inte tillbaka utan tränger in i grundvattenförande skikt. När detta väl har hänt kan grundvattnet förbli förorenat av salt under lång tid framåt. Saltvatten kan också tränga in i brunnar nära kusten vid översvämningar.	Statliga myndigheter
saltvatteninträngning	Rikstermbanken	Saltvatteninträngning i grundvattenakvifärer är ett stort problem i kustområden. När vattenuttaget i brunnar i kustzonen är så stort att grundvattenytan sänks, d v s att nybildningen av grundvatten inte sker i takt med uttaget, kan saltvatten tränga in i grundvattenförande skikt. Detta är en kontaminering av grundvattnet som kan kvarstå under lång tid.	Statliga myndigheter
saltvatteninträngning	Rikstermbanken	Saltvatteninträngning i grundvattenakviferer är ett stort problem i kustområden. När vattenuttaget i brunnar i kustzonen är så stort att grundvattenytan sänks, d v s att nybildningen av grundvatten inte sker i takt med uttaget, kan saltvatten tränga in i grundvattenförande skikt. Detta är en kontaminering av grundvattnet som kan kvarstå under lång tid.	Statliga myndigheter
saltvattensinflöde	Rikstermbanken	Om det inte vore för de ständiga vanligtvis små inflödena av saltvatten som förekommer under hela året genom Stora Bält, Lilla Bält och Öresund skulle Östersjön redan för många år sedan ha förvandlats till en gigantisk sötvattensjö. Saltvatteninflöden -- periodiska och mycket viktiga inflöden från Skagerrak och Nordsjön av salt, syrerikt vatten med hög täthet (som gör detta vatten tyngre än brackvattnet) -- är undantaget från den dominerande färskvattentillförseln. Större inflöden då vattnet även i de djupaste bassängerna i Östersjön byts ut, kan bara äga rum under mycket speciella väderförhållanden, under senhöstar och vintermånader då mycket starka stormvindar kan skapas i lågtrycksområden. Detta sker emellertid mycket sällan, vanligen med tiotals års mellanrum.	Statliga myndigheter
saltvattensinflöde	Rikstermbanken	Om det inte vore för de ständiga vanligtvis små inflödena av saltvatten som förekommer under hela året genom Stora Bält, Lilla Bält och Öresund skulle Östersjön redan för många år sedan ha förvandlats till en gigantisk sötvattensjö. Saltvatteninflöden -- periodiska och mycket viktiga inflöden från Skagerrak och Nordsjön av salt, syrerikt vatten med hög täthet (som gör detta vatten tyngre än brackvattnet) är undantaget från den dominerande färskvattentillförseln. Större inflöden då vattnet även i de djupaste bassängerna i Östersjön byt ut, kan bara äga rum under mycket speciella väderförhållanden, under senhöstar och vintermånader då mycket starka stormvindar kan skapas i lågtrycksområden. Detta sker emellertid mycket sällan, vanligen med tiotals års mellanrum.	Statliga myndigheter
saltvattensmygga	Rikstermbanken	En art som tål höga salthalter.	Statliga myndigheter
saluföring	Rikstermbanken	försäljning eller leverans från en leverantör till en annan person, försäljning inbegriper att hålla tillgängligt eller i lager, att förevisa i försäljningssyfte och att utbjuda till försäljning	Statliga myndigheter
saluföring	Rikstermbanken	uppvisande i försäljningssyfte, utbjudande till försäljning, försäljning eller leverans till en annan fysisk eller juridisk person, inbegripet leveranser enligt ett tjänsteavtal	Statliga myndigheter
saluföring	Rikstermbanken	försäljning eller förmedling av fiskeriprodukter eller vattenbruksprodukter	Statliga myndigheter
salutogen	Rikstermbanken	Fokus på vilka faktorer som vidmakthåller hälsa snarare än på vad som orsakar sjukdom. I vård och omsorg om äldre personer att utgå från och stärka de resurser och förmågor den äldre personen har.	Departement
salutogenes	Rikstermbanken	läran om hälsans ursprung	Departement
saluvärde	Rikstermbanken	totalvärdet av leveranserna av egenproducerade varor eller tjänster	Departement
salvia	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
salvor	Rikstermbanken	läkemedelsberedningar avsedda för applikation på huden eller vissa mukösa ytor	Statliga myndigheter
salvtank	Rikstermbanken	tank avsedd för snabb kompensation av skillnaden mellan en lasts vikt och dess deplacement, när lasten lämnar ubåten	Statliga myndigheter
samarbete	Myndighetstermlistan	gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift	Myndighetsgemensamma begrepp
samarbete	Rikstermbanken	Används i detta betänkande främst för att beskriva lagarbete, med en organisatorisk och mer fast struktur, t.ex. ett team sammansatt av olika professioner.	Departement
samarbetsavtal Hamburgsamarbeten, Hamburgundantaget, offentlig-offentlig samverkan, horisontellt samarbete, icke institutionaliserat samarbete	Rikstermbanken	I den här rapporten använder vi begreppet samarbetsavtal uteslutande för den typ av avtal som uppfyller kriterierna i 3 kap. 17-18 §§ LOU för att vara undantagna från upphandlingsreglerna. Andra benämningar på samarbetsavtal/Hamburgsamarbeten är Hamburgundantaget, offentlig-offentlig samverkan, horisontellt samarbete och icke institutionaliserat samarbete. (Terminologin kan jämföras med undantaget från upphandlingslagstiftningen för så kallad intern upphandling. Det benämns ibland som Teckal-undantaget efter den dom från EU-domstolen där undantaget fastslogs. Detta undantag benämns även bland annat inhouse, vertikalt samarbete och institutionaliserat samarbete.) I rapporten benämner vi den här typen av samarbeten huvudsakligen för samarbetsavtal. Eftersom begreppen Hamburgsamarbeten och Hamburg-undantaget är väletablerade använder vi även dessa för att tydliggöra vad som avses.	Statliga myndigheter
samarbetspartner	Rikstermbanken	individer och/eller organisationer som samarbetar för att uppnå ömsesidigt överenskomna mål	Statliga myndigheter
samarbetssamtal	Rikstermbanken	samtal som förekommer mellan föräldrarna vid familjerätten då vårdnadstvist hotar	Statliga myndigheter
samarbetsvillig	Rikstermbanken	person som är villig att samarbeta	Statliga myndigheter
samband	Polisen	kommunikation och informationsutbyte med användning av radio- eller telesystem som kommunikationsbärare	Föreskrifter och allmänna råd
samband	Rikstermbanken	kommunikation och informationsutbyte med användning av radio- eller telesystem som kommunikationsbärare	Statliga myndigheter
sambandsmedel	Polisen	utrustning som används i radio- eller telesystem	Föreskrifter och allmänna råd
sambandsmedel	Rikstermbanken	utrustning som används i radio- eller telesystem	Statliga myndigheter
sambandstjänst	Rikstermbanken	informationsöverföring och signalering inom och mellan militära förband	Statliga myndigheter
sambeskattning	Rikstermbanken	det att beskatta flera parter som en enhet, vanligen makar eller sambor	Statliga myndigheter
sambete	Rikstermbanken	samtidigt bete med olika djurslag exempelvis nöt och får	Statliga myndigheter
sambo	Försäkringskassan	person som stadigvarande bor tillsammans med en annan person i ett parförhållande och har gemensamt hushåll	Familjeförmåner
sambo	Rikstermbanken	sammanboende; jur. med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll	Statliga myndigheter
sambo	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
samboegendom	Rikstermbanken	3 § Sambolag (2003:376)	Statliga myndigheter
sambolagen	Rikstermbanken	SFS 2003:376	Statliga myndigheter
sambors gemensamma bohag	Rikstermbanken	6 § sambolag (2003:376)	Statliga myndigheter
sambruksbete	Rikstermbanken	bete på gemensam mark med flera djurhållare	Statliga myndigheter
sambyggnad	Rikstermbanken	installation av kanalisation för bredband eller kablar (optisk fiber, koax eller koppar) i nya eller befintliga luftledningar för elöverföring eller telekommunikation	Statliga myndigheter
sambyggnad	Rikstermbanken	Med sambyggnad avses att en stolpe används för flera ledningar. Normalt blir det billigare att göra så, om båda ledningarna i stolpen byggs samtidigt.	Statliga myndigheter
sameby	Rikstermbanken	Såväl ett geografiskt begränsat område där viss sameby har rätt att tillsammans bedriva renskötsel, som en juridisk person som företräder de renskötande medlemmarna. Även andra rättigheter ingår i renskötselrätten.	Statliga myndigheter
Sameland	Rikstermbanken	Det gränsöverskridande samiska området på nordkalotten. Omfattar delar av Sverige (från Dalarna norrut), Norge, Finland och Ryssland (Kolahalvön). Kallas på svenska Sameland.	Statliga myndigheter
samexistens	Rikstermbanken	Syftar på hur olika produktionsformer som ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor ska kunna existera tillsammans i jordbrukslandskapet.	Statliga myndigheter
samfakturering	Rikstermbanken	Antingen nätägaren eller elleverantören fakturerar elanvändaren för bådas räkning.	Statliga myndigheter
SAMFI	Rikstermbanken	SAMFI står för Samverkansgruppen för informationssäkerhet, som består av sex myndigheter: Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Post- och telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen (Rikskriminalpolisen respektive Säkerhetspolisen) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. SAMFI ska verka för säkra informationstillgångar i samhället avseende förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet samt genom informationsutbyte och samverkan stödja de medverkande myndigheternas arbete när det gäller samhällets informationssäkerhet. SAMFI:s verksamhet inriktar sig på att genomföra de åtgärdsförslag som finns i den nationella handlingsplanen för samhällets informationssäkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för arbetet i SAMFI.	Statliga myndigheter
samfinansiering samtida finansiering	Rikstermbanken	Innebär att olika parter finansierar sin egen del av en gemensam eller flera sammanlänkade investeringar.	Statliga myndigheter
samfällighet	Rikstermbanken	Marksamfällighet: Mark, enskilt vatten och fiske som hör till två eller flera fastigheter gemensamt, t. ex. bysamfällda vägar, grustag m.m. Sammanslutning av fastigheter som har gemensam rätt till mark och som har gemensamt ansvar för utförande och drift av en anläggning, t.ex. anläggningssamfällighet eller vägsamfällighet.	Statliga myndigheter
samfällighet	Rikstermbanken	mark, enskilt vatten och fiske som hör till två eller flera fastigheter gemensamt	Statliga myndigheter
samfällighet	Rikstermbanken	organisation som samordnar viss verksamhet	Statliga myndigheter
samfällighetsförening	Rikstermbanken	sammanslutning av delägare bildad för att förvalta en samfällighet, t.ex. en marksamfällighet eller en anläggningssamfällighet	Statliga myndigheter
samfällighetsförening	Rikstermbanken	förening som bildas för förvaltning av anläggningar och mark för gemensamt nyttjande, till exempel vägar	Statliga myndigheter
samförbränningsanläggning	Rikstermbanken	förbränningsanläggning som 1. huvudsakligen är avsedd för produktion av energi eller material men där avfall används som normalt bränsle eller tillskottsbränsle eller värmebehandlas i syfte att kunna bortskaffas, och 2. inte är en avfallsförbränningsanläggning	Departement
samförläggning	Rikstermbanken	Kanalisationen utnyttjas för flera ändamål, t.ex. elektroniska kommunikationstjänster, el, vatten och avlopp.	Statliga myndigheter
samförläggning	Rikstermbanken	samtidig förläggning av tillkommande kanalisation	Statliga myndigheter
samförläggning	Rikstermbanken	Eftersom det är dyrt att schakta och eftersom det kan vara trångt, t.ex. i gator i tätorter, så samförläggs normalt ledningar i möjligaste mån, detta gör förstås att det blir mindre andel schakt per kabel. Samförläggning kan göras även med exempelvis telekabel, fjärrvärme, vatten och avlopp.	Statliga myndigheter
samförstånd	Rikstermbanken	ömsesidigt förstående	Statliga myndigheter
Samgods	Rikstermbanken	Nationellt modellsystem för analyser inom godstransportområdet. Systemet avser långväga nationella transporter samt export, import- och transittransporter som berör Sverige. Systemet är under utveckling.	Statliga myndigheter
samhanteringsgrupp	Rikstermbanken	grupp av explosiva varor för samhantering enligt FNs modellregelverk	Statliga myndigheter
samhälle	Rikstermbanken	alla individer som vistas i Sverige, nu och i framtiden	Statliga myndigheter
samhällelig digitalisering	Rikstermbanken	Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet. Det innebär att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra människor, organisationer och sin omgivning på helt nya sätt. Digitaliseringen och användningen av it-baserade lösningar kan bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både hos företag och offentlig förvaltning. Begreppet digitalisering i betydelsen samhällelig digitalisering ökade i användning i samband med lanseringen av digitala agendor. Regeringens intention med den digitala agendan och inrättandet av en Digitaliseringskommission motiverades i första hand av en vilja att främja samhällelig digitalisering.	Departement
samhällelig integrering	Rikstermbanken	Samhällelig integrering betyder att man som vuxen har samma möjligheter och tillgång till resurser som andra, samma möjlighet att påverka sin egen situation samt att man har ett arbete och ingår i en social gemenskap.	Departement
samhällets krisberedskap	Rikstermbanken	samhällets samlade förmåga att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.	Statliga myndigheter
samhällets krisberedskap	Rikstermbanken	samhällets samlade förmåga att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk	Rikstermbanken	Något som betecknas som samhällsekonomiskt rör hela samhället och dess ekonomiska förhållanden. Begreppet skiljer sig från privatekonomisk.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk	Rikstermbanken	Något som kallas samhällsekonomiskt berör ekonomiska förhållanden i samhället som helhet till skillnad från termerna företagsekonomisk och privatekonomisk, som rör enstaka företag respektive individer.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk analys	Rikstermbanken	nationalekonomisk utvärderingsmetod, inom spårtrafiken oftast använd för att utvärdera investeringar i infrastruktur, men även olika trafikupplägg t.ex. nedläggning eller återstart av tågtrafik.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk analys	Rikstermbanken	Ett systematiskt sätt att på förhand försöka jämföra effekterna av olika tänkbara åtgärder med varandra och mot ett framtidsscenario där dessa åtgärder inte är genomförda. En samhällsekonomisk analys omfattar alla medborgare i ett samhälle och visar på vilka effekter en åtgärd har för samhället i stort. I en samhällsekonomisk kalkyl beräknas en åtgärds samhällsekonomiska kostnad och nytta. Kalkylen kan sammanfattas i en nettonuvärdeskvot, NNK. En kvot större än noll indikerar att åtgärden är lönsam, det vill säga att nyttorna är större än kostnaderna, medan en negativ kvot indikerar att investeringen är olönsam. Det är dock inte möjligt att ange monetära värden för alla nyttor och kostnader (för infrastrukturprojekt saknas bland annat sådana värden för intrång i natur- och kulturmiljö). Den samhällsekonomiska kalkylen kompletteras därför med beskrivningar och bedömningar av de effekter som inte beräknas. Bedömningen ska avgöra investeringens sammantagna lönsamhet. När en samhällsekonomisk kalkyl har kompletterats med denna bedömning av icke monetära värden är det en samhällsekonomisk analys.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk analys	Rikstermbanken	metod för att bedöma samhällets totala kostnader och intäkter av olika aktiviteter inklusive dess miljöpåverkan	Departement
samhällsekonomisk analys	Rikstermbanken	Ett samlingsnamn för alla analyser av samhällsekonomisk karaktär.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk bedömning	Rikstermbanken	samhällsekonomisk kalkyl som också inkluderar bedömningar av relevanta effekter som inte kunnat kvantifieras eller värderas i monetära termer	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk effektivitet	Rikstermbanken	Att samhällets resurser används på ett effektivt sätt betyder (1) att rätt saker produceras (2) att de produceras på rätt sätt (dvs. utan ”slöseri” med resurser) och (3) att tidpunkten för produktion och konsumtion är väl vald. Det finns uppenbara fördelningsaspekter på alla dessa punkter, vilka i många fall också är av stor betydelse, och därmed viktiga att belysa i t.ex. konsekvensanalyser.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk effektivitet	Rikstermbanken	detaljbestämt mönster av produktion, konsumtion, miljöpåverkan etc. som inte kan förändras utan att någon individ får det sämre enligt individernas egna värderingar	Departement
samhällsekonomisk effektivitet	Rikstermbanken	tillstånd då de som vinner på en förändring (hypotetiskt) kan kompensera dem som förlorar och ändå få en nettoförbättring till stånd	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk kalkyl	Rikstermbanken	beräkningsdelen av en samhällsekonomisk analys	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk kalkyl	Rikstermbanken	beräkning av en åtgärds samhällsekonomiska kostnad och nytta	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk kostnad	Rikstermbanken	Motsvarar värdet av de resurser som används i bästa alternativa användning. Ska ses i förhållande till givna investerings-, produktions- och nyttjandebeslut.	Departement
samhällsekonomisk kostnad	Rikstermbanken	Inkluderar, förutom privatekonomiska kostnader, även kostnader för de externa effekterna.	Departement
samhällsekonomisk kostnadseffektivitet	Rikstermbanken	Det innebär att nå ett givet mål till så låga totala kostnader som möjligt för samhället, dvs. en sammanvägning av kostnader för individer, näringsliv och offentlig sektor.	Statliga myndigheter
samhällsekonomisk lönsamhet	Rikstermbanken	Bedömning av samhällsekonomisk lönsamhet syftar till att försöka beakta alla individers värderingar av de effekter som följer av en åtgärd. Nytta (t.ex. restidsvinst, minskad olycksrisk och minskade bullerstörningar) och kostnad sätts i relation till berörda individers värderingar. Ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt om dess nytta är större än dess kostnader.	Departement
samhällsekonomisk lönsamhet	Rikstermbanken	mått på alla individers välfärd och alla företags lönsamhet över tid	Statliga myndigheter
samhällsekonomiska konsekvenser	Rikstermbanken	Samhällsekonomiska konsekvenser innebär att både den offentliga och den privata sektorn påverkas.	Statliga myndigheter
samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar	Rikstermbanken	Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar är en samlingsterm, som allmänt kan användas för att beteckna arbetet med att genomföra cost benefit-kalkyler, cost benefit-analyser eller samlade effektbedömningar. Än mer allmänt kan uttrycket samhällsekonomisk lönsamhet användas. I de aktuella propositioner som regeringen presenterat inom transportinfrastrukturområdet under senare år används ofta uttrycket ”samhällsekonomisk nytta”, vilket får ses som synonymt med samhällsekonomisk lönsamhet.	Statliga myndigheter
samhällsekonomiskt värde	Rikstermbanken	Det samhällsekonomiska värdet tas fram genom en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning som inkluderar både sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Bedömningen innebär att man försöker väga in samtliga välfärdseffekter av förändringar i förvaltningen, fördelningen av fisket eller andra åtgärder. Med andra ord inkluderar bedömningen även effekter som inte kunnat kvantifieras eller värderas i pengar.Relevanta effekter som fiskeföretagen bidrar med och som bör vara med i bedömningen är exempelvis inkomster från det förädlingsvärde som fisk och skaldjur ger (dvs. det extra värde som tillförs fisk och skaldjur genom till exempel fiske, beredning, turism), livsmedelsförsörjning, sysselsättning, fiskets bidrag till en attraktiv livsmiljö och bevarande av en levande kust och skärgård som i sin tur bidrar till en positiv landsbygdsutveckling. I den samlade bedömningen ska även negativa effekter av fisket beaktas.	Statliga myndigheter
samhällsfarlig konflikt	Rikstermbanken	arbetsmarknadskonflikt som hotar samhällsviktiga funktioner	Statliga myndigheter
samhällsinformation	Rikstermbanken	information om samhälleliga frågor	Statliga myndigheter
samhällsinvestering	Rikstermbanken	investering som inte finansieras via den generella låneramen i Riksgäldskontoret enligt 7 kap. 1 § budgetlagen	Statliga myndigheter
samhällsinvesteringar	Rikstermbanken	investeringar som riksdagen beslutar om i särskild ordning, antingen genom att anvisa anslag eller en särskild låneram (övrig kreditram)	Statliga myndigheter
samhällsklass	Rikstermbanken	stor grupp människor med likartad ekonomisk och social ställning i samhället	Statliga myndigheter
samhällskunskap	Rikstermbanken	ett skolämne inom vilket man studerar hur ett samhälle fungerar	Statliga myndigheter
samhällsomfattande posttjänst	Rikstermbanken	posttjänst som ska finnas i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser för befordran kan avlämna sådana försändelser	Departement
samhällsomfattande tjänster USO-tjänster	Rikstermbanken	det minimiutbud av tjänster, av viss angiven kvalitet, vilka är tillgängliga för alla användare oavsett var de befinner sig och till ett överkomligt pris med hänsyn till nationella förhållanden	Statliga myndigheter
samhällsorienterande ämne f SO-ämne	Rikstermbanken	skolämnen samhällskunskap, religionskunskap, geografi och historia	Statliga myndigheter
samhällsplanering	Rikstermbanken	riktlinjer för planering av bebyggelse, kommunikationer osv.	Statliga myndigheter
samhällsrisk	Rikstermbanken	risken för en grupp individer som befinner sig inom en effektzon för tänkbara olyckor eller exponering	Statliga myndigheter
samhällsstörning	Rikstermbanken	Generellt de företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. I WIS en WIS-yta som används för att dela information och samverka relaterat till en planerad eller hastigt uppkommen samhällsstörning.	Statliga myndigheter
samhällstjänst	Polisen	Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år 1999 också villkorlig dom.	Ordlista
samhällstjänst	Rikstermbanken	Innebär att den som dömts för ett brott får utföra oavlönat arbete. Samhällstjänst utdöms i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn och förutsättningen är att den dömde förklarat sig villig att utföra sådant arbete.	Statliga myndigheter
samhällstjänst	Rikstermbanken	Samhällstjänst innebär en skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240 timmar. Samhällstjänst kan utfärdas i samband med skyddstillsyn och från och med år 1999 också villkorlig dom.	Statliga myndigheter
samhällstjänst	Rikstermbanken	brottspåföljd som innebär att den dömde skall utföra oavlönat arbete	Statliga myndigheter
samhällstjänst	Rikstermbanken	dom som innebär att den dömde arbetar utan lön för ett företag eller en förening	Statliga myndigheter
samhällstjänst	Rikstermbanken	En föreskrift om samhällstjänst avser skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar i stället för att avtjäna ett fängelsestraff.	Statliga myndigheter
samhällsvetenskapsprogrammet	Rikstermbanken	utbildning i gymnasieskolan	Statliga myndigheter
samhällsviktig elanvändare	Rikstermbanken	elanvändare som ingår i prioritetsklasserna 1--7 enligt 5 § styrelförordningen	Statliga myndigheter
samhällsviktig förbindelse	Rikstermbanken	En förbindelse som, oavsett dess längd, försörjer samhällsviktiga funktioner.	Departement
samhällsviktig nod	Rikstermbanken	huvudnod av högsta skyddsklass	Departement
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	Verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Med samhällsviktig verksamhet menas t.ex. elförsörjningen, telekommunikationerna, livsmedelsförsörjningen, vissa IT-system, distributionen av radio- och TV-program och kommunaltekniska försörjningssystem som vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Till den samhällsviktiga verksamheten räknas också transporter och viktiga myndighetsfunktioner.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: - Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. - Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	Verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: • Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	verksamhet som det blir kris om den stannar eller som är väsentlig för att en kris i samhället ska kunna hanteras	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: • Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	verksamhet av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: -- Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. -- Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	verksamheter som tillhandahåller så väsentliga tjänster att om deras funktionalitet kraftigt reduceras eller upphör riskeras såväl den enskildes hälsa och liv som möjligheten att värna samhällets grundläggande värden	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.	Statliga myndigheter
samhällsviktig verksamhet	Rikstermbanken	En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt	Statliga myndigheter
samhällsviktiga användare	Rikstermbanken	En i rapporten icke-specificerad grupp användare som på något sätt utför uppgifter som är viktiga för vårt samhälle och därmed bör ges möjlighet att kunna nyttja prioritetsfunktioner i allmänna kommunikationsnät.	Statliga myndigheter
samhällsviktiga användare	Rikstermbanken	grupp användare som på något sätt utför insatser inom samhällsviktig verksamhet	Statliga myndigheter
samhällsviktiga elanvändare	Rikstermbanken	elanvändare som har så stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter, i enlighet med målen för Sveriges säkerhet, att de inte bör kopplas bort vid elbrist	Statliga myndigheter
samisk	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
samisk kulturmiljö	Rikstermbanken	miljö med samiska lämningar t.ex. visten, kåtatomter, stalotomter (husgrunder), härdar, bengömmor och förrådsgropar, renvallar med eller utan rengärdor, mjölkningsuddar, flyttningsvägar, gravar samt kult- eller offerplatser	Statliga myndigheter
Samkalk Person och Samkalk Gods	Rikstermbanken	Delmodeller för att beräkna samhällsekonomiska effekter i Sampers (för persontransporter) respektive Samgods (för godstransporter). Exempel på effekter som kan beräknas är förändringar i res- och transporttider, miljö- och trafiksäkerhetseffekter.	Statliga myndigheter
samkostnader	Rikstermbanken	kostnaderna för de insatser av resurser som krävs för att producera en eller flera tjänster i två eller flera inkrement, då det inte är möjligt att identifiera i vilken utsträckning ett specifikt inkrement orsakar kostnaden	Statliga myndigheter
samla in	Rikstermbanken	hämta eller ta emot förpackningsavfall samt sortera, lagra eller på annat sätt hantera det hämtade eller mottagna avfallet innan det transporteras vidare till behandling	Departement
samla in	Rikstermbanken	hämta eller ta emot avfall samt sortera, lagra eller på annat sätt hantera det hämtade eller mottagna avfallet innan det transporteras vidare för att behandlas	Departement
samla in separat	Rikstermbanken	samla in och, i syfte att underlätta behandling av det avfall som samlas in, genomföra insamlingen på ett sådant sätt att olika avfallsslag hålls åtskilda	Departement
samlad effektbedömning SEB	Rikstermbanken	Samlad effektbedömning (SEB) är den metod och mall som Trafikverket använder för att beskriva en åtgärds effekter på ett samlat och strukturerat sätt. Den kan beskrivas som en CBA-analys, kompletterat med analyser av fördelningseffekter och måluppfyllelse i förhållande till de transportpolitiska målen. SEB:en utgör i sin tur ett beslutsunderlag med syfte att utgöra ett stöd för planering, beslut och uppföljning.	Statliga myndigheter
samlad kapitalbedömning SKB	Rikstermbanken	intern årlig kapitalutvärdering som FI gör för varje kreditinstitut individuellt	Statliga myndigheter
samlad skoldag	Rikstermbanken	skoldag under vilken verksamhet anordnas även under den tid som inte tas upp av lektioner	Statliga myndigheter
samlag	Rikstermbanken	könsumgänge	Statliga myndigheter
samlat betygsdokument	Rikstermbanken	bevis på avslutade kurser	Statliga myndigheter
samlat timmätvärde	Rikstermbanken	timmätvärden som summeras per timme för ett helt dygn	Statliga myndigheter
samlevnadsproblem	Rikstermbanken	problem att leva tillsammans med andra människor, spec. med tanke på samarbete och hänsynstagande	Statliga myndigheter
samlimitering	Rikstermbanken	sammanläggning av limiter för grupper av kredittagare med gemensamma ekonomiska intressen eller andra beroendeförhållanden	Statliga myndigheter
samlingar	Rikstermbanken	avgränsade mängder av objekt som en kulturarvsinstitution förvaltar, t.ex. böcker, konst, museiföremål, enskilda arkiv och andra forskningsmaterial	Övrig offentlig verksamhet
samlingar	Rikstermbanken	de mängder av objekt som en kulturarvsinstitution förvaltar, t ex böcker, konst, museiföremål, enskilda arkiv och andra forskningsmaterial	Övrig offentlig verksamhet
samlingar	Rikstermbanken	den sammantagna mängd objekt som en kulturarvsinstitution har i uppdrag att förvalta	Statliga myndigheter
samlingsbenämning	Rikstermbanken	benämning för en definierad grupp av ämnen eller föremål	Statliga myndigheter
samlingsfaktura	Rikstermbanken	faktura som redovisar hur mycket elanvändaren ska betala till nätägaren respektive elleverantör	Statliga myndigheter
samlingsfaktura	Rikstermbanken	Bolagsverket fakturerar fakturamottagaren en eller två gånger per månad för de kungörelser som skett.	Statliga myndigheter
samlingsnät	Rikstermbanken	transmissionsnät i vilket tal-, data- och bildinformation transporteras med en viss förmedlingsteknik till kärnnät	Statliga myndigheter
samlingsperiod	Rikstermbanken	period omfattande maximalt ett år under vilken sperma samlas från en hingst och hingstens status avseende smitta som kan spridas med sperma inte förändras	Statliga myndigheter
samlingsplan	Rikstermbanken	dokumentation över bokföringssystemets uppbyggnad samt över använda hjälpmedel och deras funktion i den utsträckning som erfordras för att förstå bokföringssystemets uppbyggnad	Statliga myndigheter
samlingsplats	Rikstermbanken	plats där människor har samlats för gemensamma aktiviteter	Statliga myndigheter
samlingsplats	Rikstermbanken	plats för samling av personal före eller efter en polisinsats	Övrig offentlig verksamhet
samlingsställe	Rikstermbanken	plats vid en kärnteknisk anläggning dit personer som inte har utpekade uppgifter med särskild placering ska bege sig i en nödsituation	Statliga myndigheter
samlingssystem	Rikstermbanken	system som hanterar digitala objekt som en kulturarvsinstitution förvaltar, ofta vid museer	Övrig offentlig verksamhet
samlokalisering	Rikstermbanken	situationen då olika verksamheter bedrivs i samma lokal	Departement
samlokalisering	Rikstermbanken	Olika aktörers verksamheter bedrivs i samma lokaler.	Departement
sammanboende	Rikstermbanken	som bor tillsammans utan att vara gifta, sambo	Statliga myndigheter
sammanboende	Rikstermbanken	personer som har hushållsgemenskap med varandra, oavsett om de är gifta, har ingått partnerskap eller valt att leva tillsammans ”under äktenskapsliknande förhållanden”	Departement
sammanföring	Rikstermbanken	Att flera företagsinteckningar förs samman till en inteckning. De företagsinteckningsbrev som sammanförts byts ut till ett nytt på det sammanlagda beloppet.	Statliga myndigheter
sammanhållen bebyggelse	Rikstermbanken	bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark	Departement
sammanhållen journalföring	Rikstermbanken	Att genom ett elektroniskt system göra det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare.	Statliga myndigheter
sammanlagd abonnerad effekt	Rikstermbanken	avtalad effekt för inmatning i inmatningspunkt och gränspunkt	Statliga myndigheter
sammanlagd omsättning	Rikstermbanken	intäkter från försålda varor och utförda tjänster, inräknat egna uttag, som ingår i företagets normala verksamhet (nettoomsättningen), förändring av varulager, aktiverat arbete för egen räkning och övriga rörelseintäkter samt ränteintäkter	Statliga myndigheter
sammanlagda inköp	Rikstermbanken	alla rörelsekostnader, inräknat avskrivningar och nedskrivningar på tillgångar samt räntekostnader	Statliga myndigheter
sammanlagring	Rikstermbanken	När flera kunder är anslutna till samma ledning (el, gas eller fjärrvärme) är det inte troligt att alla kunder samtidigt kommer att använda sina abonnemang maximalt. Därför kan ledningen dimensioneras för en lägre förbrukning än den maximala. Detta medför lägre kostnader för energiföretaget. Ett exempel: Om samtliga hundra abonnenter längs en fjärrvärmeledning har rätt att ta ut 10 kW skulle man vid maximalt effektbehov behöva leverera 1 000 kW. Sammanlagringen visar att endast 800 kW kommer att förbrukas. Ledningen kan därför dimensioneras för 800 kW.	Statliga myndigheter
sammanlagring	Rikstermbanken	Sammanlagring är en betydelsefull faktor i naturgassammanhang som uppstår när flera mindre kapacitetsbokningar lagras i samma portfölj hos en naturgasaktör. Naturgasaktören gör i sin tur en enda bokning av kapacitet i transmissionssystemet. Denna enda bokning behöver inte vara lika stor som summan av kundernas mindre, enstaka bokningar. Detta beror på att samtliga kunder inte utnyttjar sitt maximala uttag vid ett och samma tillfälle. För den som bokar kapaciteten i transmissionssystemet är det därmed billigare att tillgodose det sammanlagda behovet jämfört med att tillgodose de enskilda kapacitetsbehoven var för sig.	Statliga myndigheter
sammanlagringsfaktor	Rikstermbanken	den faktor som uttrycker förhållandet mellan den maximalt möjliga effekt som går att transportera i ett ledningssystem och summan av de maximala behoven hos alla mottagare i detta system	Statliga myndigheter
sammanläggning	Rikstermbanken	åtgärd vid en lantmäteriförrättning som innebär att fastigheter som har samma ägare slås samman till en ny fastighet	Statliga myndigheter
sammanläggning	Rikstermbanken	Försäkringsperioder kan behövas läggas samman för att ge rätt till en förmån. I vissa länder krävs t.ex. 25 års försäkringsperioder för att få rätt till en pension. I ett sådant fall kan t.ex. fem svenska försäkringsår användas, liksom elva respektive nio försäkringsår från andra medlemsländer, för att uppfylla 25-årskravet.	Departement
sammanläggning	Rikstermbanken	En av samordningsförordningens huvudprinciper som innebär att en person kan tillgodoräkna sig fullgjorda perioder i en medlemsstat för förvärvande och bibehållande av rätten till förmåner och för beräkning av förmåners storlek i en annan medlemsstat.	Departement
sammanläggning	Rikstermbanken	Att slå ihop lån tagna före den 1 juli 2001 med det nyare annuitetslånet (lån tagna efter den 30 juni 2001). De gamla reglerna upphör att gälla och man betalar därefter enligt de regler som gäller för annuitetslånet.	Statliga myndigheter
sammanläggning av försäkringsperioder	Rikstermbanken	Inom vissa socialförsäkringssystem finns krav på att en person ska omfattas av försäkringen en viss tid för att ha rätt till en förmån. Försäkringsperioder i det andra landet kan då användas för att uppfylla kravet. Exempel: en svensk medborgare är omfattad av pensionsförsäkringen under fem år i associeringsland X. Där krävs dock att man har varit omfattad av försäkringen i 25 år för att ha rätt till pension i landet. Om den svenske medborgaren har varit försäkrad i Sverige i minst 20 år, kan svenska år användas för att uppfylla 25-årskravet.	Regeringen
sammanräknad förvärvsinkomst	Rikstermbanken	Består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan.	Departement
sammansatt förpackning	Rikstermbanken	för transporten sammansatt förpackning som består av en eller flera innerförpackningar som placeras i en ytterförpackning	Statliga myndigheter
sammansatt förpackning	Rikstermbanken	för transporten sammansatt förpackning, som består av en eller flera innerförpackningar, som placeras i en ytterförpackning	Statliga myndigheter
sammansatt klass	Rikstermbanken	klass som består av flera årskurser	Statliga myndigheter
sammansatt medel	Rikstermbanken	produkt med flera homeopatiska stammar, där varje homeopatisk stam har en given styrka, i en given läkemedelsform	Statliga myndigheter
sammansatt medel	Rikstermbanken	homeopatiskt läkemedel som innehåller flera stamberedningar	Statliga myndigheter
sammansatt namn	Rikstermbanken	ortnamn, bestående av en huvudled och en bestämningsled	Statliga myndigheter
sammansatt tull	Rikstermbanken	En sammansatt tull består av summan av minst två olika komponenter, som regel dels en tullsats i procent av varans värde och dels en tullsats uttryckt i kronor per kilo, liter eller annan enhet. En sammansatt tull kan t.ex. se ut på följande sätt: 5 % (av varans värde) + 10 kr per kilo.	Statliga myndigheter
sammansatt utskott	Rikstermbanken	tillfälligt utskott med representanter för flera utskott	Riksdagen
Sammansatta bastjänsten	Rikstermbanken	den tjänst för åtkomst till grundläggande uppgifter om företag som utredningen föreslagit	Departement
sammansatta lämningstyper	Rikstermbanken	De sammansatta lämningstyperna används för områden med flera lämningar av en eller flera lämningstyper som inte bara har ett rumsligt samband utan som också bedöms ha ett samband kronologiskt och funktionellt.	Statliga myndigheter
Sammanslutning av europeiska destruktionsanstalter (ung.)	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sammanställd redovisning	Rikstermbanken	redovisning som omfattar både den verksamhet som bedrivs av kommunen och kommunal verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer, till exempel kommunala bolag	Statliga myndigheter
sammanställning av geografisk information	Rikstermbanken	geografisk information i form av avbildning, beskrivning eller mätning	Departement
sammanställning av väsentliga uppgifter	Rikstermbanken	Sammanställning av väsentliga uppgifter är en del av en statlig myndighets årsredovisning som innehåller uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning samt uppgifter om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal.	Statliga myndigheter
sammanställningsritning	Rikstermbanken	arbetsritning som visar ett byggnadsverk i dess helhet	Statliga myndigheter
sammanställningsritning	Rikstermbanken	arbetsritning, som visar en tunnel i dess helhet	Statliga myndigheter
sammanställt vaccinationsintyg	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sammansättningseffekt	Rikstermbanken	effekt på löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön	Statliga myndigheter
sammanträde	Rikstermbanken	möte	Statliga myndigheter
SAMordnad ansökan om jordbrukarstöd SAM	Rikstermbanken	Jordbruksverkets stöddatabas med alla jordbrukares årliga stödansökningar.	Statliga myndigheter
samordnad betalning	Rikstermbanken	betalning av två olika lån med ett enda belopp till CSN	Statliga myndigheter
samordnad garanti	Rikstermbanken	Tillämpas där exportören har underleveranser på if-and-when-villkor från annat land och garantiinstituten i exportörens respektive underleverantörens land försäkrar den egna affären. Avtal om samordnad garanti har Exportkreditnämnden tecknat med flera länder.	Statliga myndigheter
samordnad recipientkontroll SRK	Rikstermbanken	Flera verksamheter går samman i ett gemensamt program för att undersöka påverkan på miljön från dessa verksamheter. I SRK ska den samlade påverkan från flera verksamheter beskrivas och inte påverkan från enskilda verksamheter. SRK organiseras antingen genom bildande av vattenförbund, enligt lag (1976:997) om vattenförbund, eller genom frivillig organisering i exempelvis vattenvårdsförbund.	Statliga myndigheter
samordnad recipientkontroll	Rikstermbanken	Den s.k. samordnade recipientkontrollen i Sverige görs i ett 80-tal program i mer än 2 000 sjöar och vattendrag. Systemet med recipientkontroll byggdes upp innan man började inse betydelsen av att se belastningen på vatten i ett avrinningsområdesperspektiv. När man kontrollerar kvaliteten på vatten bör det finnas god kunskap om vilka föroreningskällor som finns på land, i avrinningsområdet, och vilka förändringar som sker i belastningen från dessa källor. Eftersom det saknas en sådan koppling i dagens recipientkontroll har denna övervakning vissa brister som stöd för studier av orsak och verkan.	Statliga myndigheter
samordnad styrning	Rikstermbanken	Samordnad trafiksignalstyrning som strävar efter att optimera tidsättningen utifrån olika variabler som t.ex. antal stopp, fördröjning etc.	Statliga myndigheter
samordnande myndighet	Rikstermbanken	statlig marknadskontrollmyndighet som enligt andra författningar har det centrala ansvaret för vägledning eller samordning inom ett visst sakområde	Departement
samordnare	Rikstermbanken	funktion ansvarig för förfarandet att tilldela ankomst- och avgångstider	Regeringen
samordnare för studenter med funktionsnedsättning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
samordnat förfarande	Rikstermbanken	situationer där företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett visst förfarande i samförstånd	Statliga myndigheter
samordning	Myndighetstermlistan	systematiskt organiserande av resurser och aktiviteter	Myndighetsgemensamma begrepp
samordning	Rikstermbanken	aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan	Statliga myndigheter
samordning	Rikstermbanken	aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.	Departement
samordning	Rikstermbanken	det att organisera olika verksamheter för gemensamt syfte	Statliga myndigheter
samordning	Rikstermbanken	aktiviteter som syftar till att verksamheten genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar för att uppnå gemensamma mål	Statliga myndigheter
samordning	Rikstermbanken	Ibland ska den förmånsbestämda ålderspensionen minskas med tjänstepension från annat håll. Det kallas ibland för samordning.	Statliga myndigheter
samordning	Rikstermbanken	Används i detta betänkande dels om olika former för organisatorisk samordning, dels på individnivå när en vårdkoordinator, biståndshandläggare, fast vårdkontakt eller annan funktion verkar för att olika aktörer ska veta om varandra och agera samordnat.	Departement
samordning	Rikstermbanken	aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma utgångspunkter och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan	Departement
samordning av rehabiliteringsinsatser	Försäkringskassan	förmån som kan beviljas en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och som behöver stöd med att samordna rehabiliteringsinsatser för att kunna försörja sig själv genom förvärvsarbete	Förmåner vid arbetskada
samordningsfördelar	Rikstermbanken	kostnadsbesparingar som uppnås genom att produktion av olika produkter samlokaliseras	Övrig offentlig verksamhet
samordningsnummer	Försäkringskassan	enhetligt utformat person-id, som på begäran av en myndighet tilldelas av Skatteverket, för en person som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige	Allmän juridik
samordningsnummer	Rikstermbanken	löpnummer som bl.a. ges till personer som betalar inkomstskatt i Sverige, men som inte är folkbokförda här och ej heller har något personnummer	Departement
sampel stickprov	Rikstermbanken	Benämning på en mycket kort mätning som görs vid analog/digital omvandling. En samspel blir ett ”utsnitt” av ljudet.	Övrig offentlig verksamhet
Sampers	Rikstermbanken	Nationellt modellsystem för prognoser och samhällsekonomiska analyser inom persontransportområdet. Systemet består av fem regionala modeller för kortväga resor, en rikstäckande modell för långväga inrikes resor samt en modell för utrikesresor. Analyser kan göras på regional, nationell och internationell nivå.	Statliga myndigheter
Samplan	Rikstermbanken	Arbetsgrupp/nätverk med representanter från trafikverken (Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket) och SIKA för samarbete med bl.a. den nationella infrastrukturplaneringen	Statliga myndigheter
sample-and-hold-krets	Rikstermbanken	speciell mätkrets i digitaltekniken som tar ett stickprov på den analoga signalen, och behåller värdet till nästa prov	Övrig offentlig verksamhet
samplingsfrekvens	Rikstermbanken	antalet provtagningar per sekund	Övrig offentlig verksamhet
samprocessning av bioråvara och fossilråvara till ett bränsle	Rikstermbanken	Kan vara olika processer, exempelvis: krackning av råolja med ”grön” vätgas från en förgasningsanläggning.	Statliga myndigheter
samråd	Myndighetstermlistan	överläggning för att inhämta synpunkter inför beslut om ett visst handlande eller viss ståndpunkt	Myndighetsgemensamma begrepp
samråd	Rikstermbanken	överläggning för att enas om ett gemensamt handlande	Statliga myndigheter
samråd	Rikstermbanken	överläggning för att enas om gemensamt handlande, ofta i formellare sammanhang	Statliga myndigheter
samråd	Rikstermbanken	Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten.	Statliga myndigheter
samråd	Rikstermbanken	samarbete som kräver att aktörerna är överens innan beslut kan fattas	Statliga myndigheter
samrötning	Rikstermbanken	När olika substrat rötas i samma anläggning.	Statliga myndigheter
samrötningsanläggning	Rikstermbanken	biogasproducerande anläggning som rötar olika typer av insamlat organiskt material som t.ex. källsorterat matavfall, slakteriavfall, gödsel och energigrödor tillsammans	Statliga myndigheter
samrötningsanläggning	Rikstermbanken	biogasanläggning som kan röta olika typer av organiskt material, t.ex. källsorterat matavfall, slakteriavfall, gödsel och energigrödor, dock inte avloppsslam	Statliga myndigheter
samstation	Rikstermbanken	tankställe med motorbensin av olika varumärken	Statliga myndigheter
samtal	Rikstermbanken	förbindelse för överföring av tal som medger tvåvägskommunikation i vad som för användaren uppfattas som realtid	Statliga myndigheter
samtalsterapi	Rikstermbanken	form av psykiatrisk behandling som går ut på att via samtal stödja patienten	Statliga myndigheter
samtaxering	Rikstermbanken	taxering för sambeskattning	Statliga myndigheter
samtidig infart	Rikstermbanken	signalsystem och skyddssträckor som möjliggör att två tåg samtidigt kan köra in på en driftplats (station) där det annars skulle vara risk för konflikt	Statliga myndigheter
samtidig undanpressning	Rikstermbanken	metod där banken fylls ut längs en längre sträcka, och där undanpressningen åstadkommes momentant, vanligen genom sprängning	Statliga myndigheter
samtidigt och samordnat stöd	Rikstermbanken	koordinerat stöd från flera verksamheter och aktörer parallellt som ofta används för ett stödja individer med komplexa behov	Departement
samtjänst tjänstesamverkan	Rikstermbanken	Med samtjänst eller tjänstesamverkan avses att statliga myndigheter,en kommun eller ett landsting ingår avtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägger förvaltningsärenden med vissa begränsningar.	Departement
samtrafik	Rikstermbanken	fysisk och logisk sammankoppling av allmänna kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten	Departement
samtrafik	Rikstermbanken	fysisk och logisk sammankoppling av allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga kommunikationstjänster	Statliga myndigheter
samtrafikavgift	Rikstermbanken	den avgift en teleoperatör betalar en annan teleoperatör, när den förres kunder använder den senares nät, dvs. när den senare upplåter sitt nät för samtrafik	Departement
samtycke	Försäkringskassan	viljeförklaring från en enskild som innebär att denne helt eller delvis häver den sekretess som gäller till skydd för honom eller henne.	Allmän juridik
samtycke	Rikstermbanken	varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne.	Departement
samtycke	Rikstermbanken	varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken någon efter att ha fått information godtar att bli kameraövervakad eller att bild- och ljudmaterial överförs till tredjeland	Departement
samtycke	Rikstermbanken	medgivande	Statliga myndigheter
samtycke	Rikstermbanken	varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne	Statliga myndigheter
samtycke	Rikstermbanken	varje slag av frivillig, specifik, informerad och otvetydig viljeyttring, genom vilken den registrerade, antingen genom ett uttalande eller genom en entydig bekräftande handling, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne	Departement
samtyckesförbehåll	Rikstermbanken	bestämmelse i en bolagsordning som innebär att en aktieägare måste ha styrelsens eller bolagsstämmans godkännande innan han eller hon överlåter sina aktier	Övrig offentlig verksamhet
samtyckesförbehåll	Rikstermbanken	bestämmelse i bolagsordning som innebär att en aktieägare måste ha styrelsens eller bolagsstämmans godkännande innan han eller hon överlåter sina aktier	Statliga myndigheter
samutvärdering	Rikstermbanken	utvärdering där olika givarorganisationer och/eller samarbetspartner deltar	Statliga myndigheter
samvarorum	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
samverka	Rikstermbanken	genomföra och medverka i beredningar och andra arbeten genom att utbyta information, lämna underlag, diskutera och föreslå i syfte att uppnå gemensamma mål och samförstånd	Statliga myndigheter
samverkan	Myndighetstermlistan	övergripande gemensamt handlande på organisatorisk nivå för ett visst syfte	Myndighetsgemensamma begrepp
samverkan	Polisen	När ”någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra”.	Rapporter
samverkan	Rikstermbanken	den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål	Statliga myndigheter
samverkan	Rikstermbanken	De olika aktörerna har formulerat ett gemensamt mål som de eftersträvar genom insatser i sina respektive verksamheter och med sin specifika kompetens. Samverkan kan vara organisatoriskt och verksamhetsmässigt horisontell eller vertikal.	Departement
samverkan	Rikstermbanken	dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål	Statliga myndigheter
samverkan	Rikstermbanken	När ”någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra”.	Statliga myndigheter
samverkan	Rikstermbanken	samarbete mellan flera aktörer i syfte att nå bättre måluppfyllelse och värdeskapande för dem verksamheten är till för	Övrig offentlig verksamhet
samverkan	Rikstermbanken	Innebär att två eller fler parter kommer överens om gemensamma insatser i ett arbete och sker på frivillig basis eller genom uppdrag. Samverkan kan ske genom skriftligt avtal eller genom muntlig överenskommelse.	Övrig offentlig verksamhet
samverkan	Rikstermbanken	gemensamt handlande för visst syfte	Statliga myndigheter
samverkan	Rikstermbanken	Samverkan är inget entydigt begrepp utan innehåller många dimensioner. Samverkan är inte ett mål utan ett medel för att uppnå bättre resultat, ytterst för individen.	Departement
samverkan	Rikstermbanken	Används i detta betänkande för att ange huvudmännens och vård- och omsorgsgivarnas skyldighet att arbeta mot ett gemensamt mål, så som det t.ex. uttrycks i samverkansavtal.	Departement
samverkan	Rikstermbanken	den dialog som sker mellan olika självständiga (fristående) och sidoordnande samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål	Departement
samverkan	Rikstermbanken	aktörer som samarbetar eller bedriver samordnad verksamhet	Statliga myndigheter
samverkan	Rikstermbanken	den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål	Statliga myndigheter
samverkansansvarig myndighet	Rikstermbanken	myndighet med särskilda uppgifter i samverkansområden	Statliga myndigheter
samverkansgrupp för rehabilitering	Försäkringskassan	grupp med deltagare från olika myndigheter och verksamheter som handlägger gemensamma frågor om rehabilitering	Begreppskatalog 2017
samverkansområde	Rikstermbanken	område som innefattas av regional samverkan mellan kommuner i luftvårdsförbund eller liknande	Statliga myndigheter
samverkanspart	Rikstermbanken	aktör som deltar i utveckling och förvaltning av en förvaltningsgemensam lösning	Övrig offentlig verksamhet
samverkansprocess	Rikstermbanken	processer hos olika aktörer som samverkar mot ett fastställt effektmål och fastställda kundvärden	Övrig offentlig verksamhet
samverkansrationalisering	Rikstermbanken	övergång till ändamålsenlig gemensam drift av enskilt drivna verksamheter	Statliga myndigheter
Samverkansrådet	Rikstermbanken	Ett råd inrättat mellan Riksbanken och Finansinspektionen för att diskutera makrotillsynsfrågor i syfte att förebygga risker i det finansiella systemet. Rådet träffas två gånger per år.	Övrig offentlig verksamhet
samverkansyta	Rikstermbanken	WIS-yta som används för regelbunden informationsdelning mellan olika aktörer.	Statliga myndigheter
samzon	Rikstermbanken	biozon som karakteriseras genom samtidig närvaro av flera taxa, dvs. det avsnitt av lagerföljden där dessas utbredningszoner överlappar	Statliga myndigheter
samäganderätt	Rikstermbanken	det att flera gemensamt äger egendom, Lag om samäganderätt (1904:48)	Statliga myndigheter
sanatorium	Rikstermbanken	vårdinstitution med tillhörande ligghallar, uppförda fr.o.m. 1890-talet för vård av tuberkulos(lungsots)patienter, samt tillhörande personalbostäder	Statliga myndigheter
SANCO	Rikstermbanken	Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd.	Statliga myndigheter
sand	Rikstermbanken	Kornstorleksfraktion. Enligt Atterbergs kornstorleksskala 2--0,2 mm. Enligt SGF:s skala 2--0,06 mm.	Statliga myndigheter
sand	Rikstermbanken	okonsoliderat sediment bestående av partiklar i storleksintervallet 63 µm till 2 mm	Statliga myndigheter
sand	Rikstermbanken	Jordart (regolit) vilkens medelkornstorlek faller inom ovan angivna intervall.	Statliga myndigheter
sandbad	Rikstermbanken	utrymme med finkornig ren sand, där djur kan tillfredsställa sina behov av att utföra sandbadsbeteende och hålla sin päls ren	Statliga myndigheter
sandbad	Rikstermbanken	utrymme med finkornig ren sand där chinchillan kan tillfredsställa sina beteendebehov	Statliga myndigheter
sandbank bank	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sandblästring	Rikstermbanken	Tar bort olja med hjälp av sand som sprutas på oljan med högt tryck.	Statliga myndigheter
sanddyn	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sandig kalksten	Rikstermbanken	kalksten med större eller mindre halt av kvartspartiklar av sandstorlek	Statliga myndigheter
sandjord	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sandlåda	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sandskädda	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sandsten	Rikstermbanken	Terrigen klastisk bergart, huvudsakligen bestående av partiklar av sandstorlek (vanligen kvarts), dvs. 63 µm--2 mm. Till bergart hårdnad sand. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
sandtunga	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sandupplag	Rikstermbanken	sand som läggs upp bakom klitterna (eller någon annanstans utanför det aktiva strandsystemet) för att användas i en framtida utfyllnad	Statliga myndigheter
sandur	Rikstermbanken	isälvsavlagring eller alluvialslätt som bildats på land framför en glaciär	Statliga myndigheter
sandutfyllnad	Rikstermbanken	Avser endast själva sandmängden, inte processen att lägga ut etc.	Statliga myndigheter
sandwich	Rikstermbanken	kombination av material, t.ex. AP och cellplast för uppnående av hög styvhet, god isolering m.m.	Statliga myndigheter
sandwichelement	Rikstermbanken	prefabricerad byggnadsdel bestående av två skal med ett eller flera mellanliggande skikt av olika slag	Statliga myndigheter
sandwichkonstruktion	Rikstermbanken	skiktad kombination av material, t.ex. armerad esterplast och cellplast, som ger hög styvhet, god isolering e.d.	Statliga myndigheter
sandåterföring	Rikstermbanken	sand som förlorats från utfyllnaden, deponeras utanför strandfodringsområdet (naturligt eller genom åtgärder) för att sedan transporteras tillbaks till strandfodringsområdet	Statliga myndigheter
sanera	Rikstermbanken	oskadliggöra ett farligt ämne genom att avlägsna, förstöra eller täcka över det	Statliga myndigheter
sanering	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sanering	Rikstermbanken	bortskaffande av hälsofarliga ämnen för att åstadkomma en ofarlig och ren miljö	Statliga myndigheter
sanering	Rikstermbanken	åtgärder som fordras efter räddningsinsatsen i samband med ett utflöde av miljöfarliga ämnen och som syftar till att miljön så långt möjligt skall återställas	Departement
sanering	Rikstermbanken	det att befria från skadliga ämnen	Statliga myndigheter
sanering	Rikstermbanken	åtgärder för att minska risken för skador, på människor och miljön, på grund av föroreningarna i området	Statliga myndigheter
sanering	Rikstermbanken	åtgärder för att avlägsna skadliga ämnen från personer, miljö och egendom	Övrig offentlig verksamhet
sanering	Rikstermbanken	bortskaffande av hälsofarliga ämnen	Statliga myndigheter
sanitet	Rikstermbanken	Ett samlingsbegrepp för anordningar (toaletter, handfat, dusch, bad, vatten in och avlopp ut) och utrymmen som ger förutsättningar för att kunna sköta sin personliga hygien och utföra sina behov på ett regelbundet och icke hälsofarligt sätt. ”Vatten och sanitet” står för tekniska anordningar och förutsättningar för tillgång till hälsosäkert vatten, möjlighet att sköta sin personliga hygien samt tekniska anordningar för ett hälsosäkert omhändertagande av avloppsvattnet.	Statliga myndigheter
sanitetsområde	Rikstermbanken	område avsett för toaletter, duschar och handfat	Statliga myndigheter
sanitetsutsläpp	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sanitär olägenhet	Rikstermbanken	störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig	Övrig offentlig verksamhet
sanitär olägenhet	Rikstermbanken	något som för med sig hygieniska besvär	Statliga myndigheter
sanitära och fytosanitära frågor SPS	Rikstermbanken	Handlar om åtgärder som olika länder vidtar för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa från risker kopplade till livsmedel, foder, djursjukdomar eller växtskadegörare. SPS-avtalet är ett av flera avtal som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).	Departement
sanitära och fytosanitära åtgärder SPS-åtgärder	Rikstermbanken	Termen sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-åtgärder) används av länder för att skydda konsumenter mot hälsorisker i livsmedel och drycker, djur mot smittsamma djursjukdomar och växter mot skadegörare, i enlighet med WTOs SPS-avtal.	Departement
sanitära och fytosanitära åtgärder SPS-åtgärder, SPS	Rikstermbanken	Nationella säkerhets- och hälsoföreskrifter som ska skydda människors, djurs och växters hälsa. Länder tillämpar SPS-åtgärder för att inte handeln med andra länder ska medföra risker för konsumenternas hälsa eller för spridning av djursjukdomar och växtskadegörare. I takt med att tullarna på jordbruksområdet blir lägre får andra hinder mot handeln -- bl.a. SPS-regler -- en relativt sett större effekt. För att hindra att handeln i onödigt hög grad hämmas av SPS-regler finns ett SPS-avtal inom WTO.	Statliga myndigheter
sanitära och fytosanitära åtgärder	Rikstermbanken	nationella säkerhets- och hälsokrav som används för att skydda befolkningen samt djur och växter i landet från sjukdomar, växtskadegörare och skadliga ämnen som kan spridas med livsmedel och jordbruksprodukter	Departement
sankmark	Rikstermbanken	Vattendränkt mark.	Statliga myndigheter
sankmark	Rikstermbanken	Vattendränkt mark. Våtmark.	Statliga myndigheter
sanktion	Rikstermbanken	Om ett företag bryter mot något av förbuden i konkurrenslagen kan företaget drabbas av sanktioner. Dessa är konkurrensskadeavgift, åläggande med eller utan vite, ogiltighet och skadestånd.	Statliga myndigheter
sanktion	Rikstermbanken	Om ett företag som står under FI:s tillsyn bryter mot de regler som gäller för verksamheten kan FI besluta om en sanktion mot företaget. FI kan t.ex. utfärda föreläggande eller meddela anmärkning. Om en överträdelse är allvarlig kan FI återkalla företagets tillstånd eller meddela varning. I samband med anmärkning eller varning kan även straffavgift komma i fråga.	Statliga myndigheter
sanktion	Rikstermbanken	En sanktion innebär att handlingsfriheten för en stat eller dess ledare begränsas efter kollektivt beslut från andra stater. Det kan röra sig om ekonomiska sanktioner där tillgångar som finns på bankkonton i andra länder blir frysta. Det kan även vara reserestriktioner där man förbjuder ledare och andra högt uppsatta statsanställda att resa utanför landet. Sanktioner är tidsbestämda och genomförs för att få en stat eller dess regering att ändra sin politik på något vis. Ofta handlar det om att staten är inblandad i en konflikt som hotar fred och säkerhet eller att staten kränker de mänskliga rättigheterna. Sanktioner är ett värdefullt komplement till övrig diplomati eftersom de är tvångsåtgärder som snabbt kan få konsekvenser för de som är utsatta för dem.	Statliga myndigheter
sanktioner	Rikstermbanken	Sanktioner används när ett land, eller en grupp av länder, vill bestraffa ett annat land för att få landets regering att ändra beteende i något avseende. Sanktioner kan vara både diplomatiska och militära men i handelssammanhang är det ekonomiska sanktioner som är intressanta. Sådana kan bestå av investeringsförbud, frysta banktillgångar osv., men kan även gälla begränsningar av handeln. Syftet är ofta säkerhetspolitiskt och beslut om detta kan tas i FN:s säkerhetsråd. Sanktionerna kan gälla endast vissa varor eller tjänster eller syfta till total isolering av landet. I det senare fallet talar man ofta om en blockad, bojkott eller handelsembargo. Länder som blivit utsatta de senaste decennierna är bl.a. Sydafrika, Irak, Serbien och Libyen. Är syftet istället handelspolitiskt, dvs. man vill driva igenom en förändring av ett annat lands handelspolitik, och länderna är med i WTO, är detta istället något som en tvistlösningspanel beslutar om.	Statliga myndigheter
sanktionsgrad	Rikstermbanken	andelen sanktioner av alla prövade underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt	Statliga myndigheter
sanningsförsäkran	Rikstermbanken	den särskilda försäkran om att tala sanning som en part i ett tvistemål kan avlägga inför ett förhör som sker i bevissyfte	Statliga myndigheter
sannolik	Rikstermbanken	tämligen trolig med hänsyn till föreliggande fakta	Statliga myndigheter
sannolika skäl	Rikstermbanken	Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning. Att det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått brottet är i regel ett villkor för att personen ska kunna häktas.	Statliga myndigheter
sannolika skäl	Rikstermbanken	Sannolika skäl är den högre graden av misstanke om brott.	Statliga myndigheter
sannolika skäl	Rikstermbanken	vid häktning krävs att den häktade är på sannolika skäl misstänkt för gärningen	Statliga myndigheter
sannolikhet	Rikstermbanken	Hur ofta en händelse bedöms inträffa i snitt under en oändligt lång tid.	Statliga myndigheter
sannolikhet	Rikstermbanken	Hur ofta en händelse bedöms inträffa.	Statliga myndigheter
sannolikhet för skred	Rikstermbanken	Osäkerheten i bestämningen av i stabilitetsberäkningens ingående materialparametrar samt beräkningsmetod och säkerhetsfaktor ligger till grund för att ta fram sannolikheten för skred.	Statliga myndigheter
sannolikhetsspel	Rikstermbanken	spelformer där spelaren presenteras en spelmatris med uppgifter som är förbestämda och där varje spelmatris kan falla ut med vinst	Departement
sannolikhetsurval	Rikstermbanken	urval av respondenter eller mätplatser där alla har en bestämd sannolikhet att komma med i urvalet	Statliga myndigheter
sannolikhetsurval	Rikstermbanken	urvalsundersökning där varje objekt har en känd sannolikhet större än noll att komma med i undersökningen	Statliga myndigheter
saprofyt	Rikstermbanken	organism som bryter ner organiska substanser i naturen, t.ex. förmultnande växtdelar, eller organiskt avfall och förvandlar dem till koldioxid, metangas, fettsyror, vatten, värme etc.	Statliga myndigheter
saprolit	Rikstermbanken	Jordig, lerrik vittringsåterstod av en bergart. Begreppet används om den undre delen av en vittringsprofil. Saproliten har ofta bevarat primärbergartens struktur.	Statliga myndigheter
SAPS	Rikstermbanken	Det förenklade stödsystem som 8 av de 10 nya medlemsstaterna valde att tillämpa under en övergångsperiod efter EU-inträdet. Systemet innebär i korthet att tilldelade medel fördelas lika över samtliga stödberättigade hektar i landet. Malta och Slovenien valde däremot att tillämpa det, för EU-15, gamla stödsystemet med kopplade stöd.	Regeringen
SAR	Rikstermbanken	verksamhet där målet är att undsätta nödställd svensk personal vid militära operationer	Statliga myndigheter
SAR flygräddningstjänst	Rikstermbanken	verksamhet med uppgift att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt undsätta nödställda i Vänern, Vättern, Mälaren och till havs	Statliga myndigheter
SAR	Rikstermbanken	Flygräddningstjänst, verksamhet med uppgift att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt undsätta nödställda i Vänern, Vättern, Mälaren och till havs.	Statliga myndigheter
SAR	Rikstermbanken	Satellitburen radar som klarar av att bl.a. upptäcka fartyg ned till, för närvarande, 26 m storlek, oberoende av väderförhållanden. Ett, för närvarande, dyrt komplement till VMS.	Statliga myndigheter
SAR-enhet	Rikstermbanken	mobil resurs som består av utbildad personal och som har utrustning för att genomföra snabba och effektiva efterforsknings- och räddningsinsatser	Statliga myndigheter
sardin i olja	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sardin i tomatsås	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sarkofag	Rikstermbanken	kista tillverkad av sten eller terrakotta för förvaring ovan jord av den avlidnes stoft	Statliga myndigheter
sarkom	Rikstermbanken	elakartad tumör som utgår från stödjevävnad (bindväv, brosk, benvävnad)	Statliga myndigheter
SART	Rikstermbanken	Liv- och sjöräddningsutrustning för lokalisering som opererar i 9 GHz-bandet	Statliga myndigheter
sarupanläggning	Rikstermbanken	anläggning som avgränsas av vallar, vallgravar (brukar benämnas diken i dessa sammanhang), palissader och kombinationer av dessa	Statliga myndigheter
SASM	Rikstermbanken	En ekonomisk optimeringsmodell för jordbruket i Sverige.	Statliga myndigheter
satellithall	Rikstermbanken	bingohall som deltar i annan bingohalls spel (huvudhall) med gemensamma insatser och vinstmöjligheter	Statliga myndigheter
satellitsignalen	Rikstermbanken	Satellitsignalen består av två bärvågor, L1 (1575.42 MHz) och L2 (1227.60 MHz), vilka är modulerade med koder (C/A- och P(Y)-kod) och ett satellitmeddelande. På L1 finns både C/A- och P(Y)-kod, på L2 endast P(Y)-kod. Satellitmeddelande innehåller information om satelliternas banor, klockkorrektioner, status m.m. L2 är inte fullt tillgänglig för civila användare när P-koden är krypterad till Y-kod, däremot är tillgången till bärvågen på L2 garanterad för civilt bruk.	Statliga myndigheter
satellitsänd-TV	Rikstermbanken	TV-sändning med hjälp av satellit	Departement
sats	Rikstermbanken	bestämd mängd av en vara så tillverkad, i ett eller flera steg, att den kan betraktas som homogen	Statliga myndigheter
satsning	Rikstermbanken	investering av tid, resurser och kunskap med syfte att åstadkomma nyttoeffekter vilket direkt eller indirekt bidrar till att verksamheten kan uppnå fastställda mål och strategier	Övrig offentlig verksamhet
satsningens livscykel	Rikstermbanken	Omfattar identifiering, planering, genomförande, realisering, uppföljning och avveckling.	Övrig offentlig verksamhet
satsvis bearbetning klumpvis bearbetning	Rikstermbanken	körningarna i ett datasystem av avvecklingsdata vid exempelvis vissa bestämda tidpunkter	Departement
savann	Rikstermbanken	grässtäpp med spridda träd	Statliga myndigheter
savflöde	Rikstermbanken	Sav är näringsvätska som finns i träd. Sav innehåller främst vatten och olika sockerarter. Savflöde avser transport av denna näringsvätska i och ur träd. Savflöden kan uppstå på skadade grenar och stammar.	Statliga myndigheter
savon	Rikstermbanken	Lugnvatten (sel) på samiska.	Statliga myndigheter
savoykål	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
SAX Stockholm Automated Exchange	Rikstermbanken	Stockholmsbörsens datoriserade automatiska handelssystem för aktier, via satellitkommunikation tillgängligt för allmänheten	Övrig offentlig verksamhet
SB lekbiomassa/lekbestånd	Rikstermbanken	den del av beståndet som uppnår könsmognad	Statliga myndigheter
SBN Svensk Byggnorm	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
SBR	Rikstermbanken	En metod där man tar bort högfrekvensinnehållet ur ljudsignalen innan själva kodningen. Vid avkodning återskapas högfrekvensinnehållet baserat på lågfrekvensinnehållet. Extra information som underlättar vid återskapandet av ljudsignalen skickas med som sidoinformation från kodarsidan. SBR kan användas tillsammans med nästan vilken kodningsmetod som helst. Tillsammans med AAC heter det AAC+.	Statliga myndigheter
SCADA	Rikstermbanken	Ett övergripande, ofta geografiskt distribuerat, industriellt styrsystem för övervakning och styrning av processer för industriellt bruk.	Statliga myndigheter
SCB Statistiska centralbyrån	Rikstermbanken	den centrala myndigheten för Sveriges officiella statistik	Statliga myndigheter
SCB Statistiska centralbyrån	Rikstermbanken	Central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik i Sverige.	Övrig offentlig verksamhet
SCC	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
scenario	Rikstermbanken	sannolik och ofta förenklad beskrivning av hur framtiden kan utvecklas utifrån antaganden om drivkrafter och processer	Övrig offentlig verksamhet
scenario	Rikstermbanken	beskrivning av en möjlig framtid	Departement
scenarioanalys	Rikstermbanken	företagsekonomisk metod för att beskriva hur en bransch utvecklar sig och för att bättre förstå hur framtiden ska bli	Statliga myndigheter
scenariometoden	Rikstermbanken	Scenariometoden kan förstås som upprättande av en hypotetisk marknadssituation där individer genom intervju- eller enkätundersökningar ombeds uttrycka sin betalningsvilja för varor eller tjänster som inte redan har något pris som fastställts på en ”vanlig” marknad.	Statliga myndigheter
scenariovärderingsmetoden	Rikstermbanken	värderingsmetod som går ut på att individer får svara på frågor om sin betalningsvilja för en hypotetisk situation, t.ex. en minskad risk för att råka ut för en trafikolycka.	Statliga myndigheter
scenchef	Rikstermbanken	den person som ansvarar för allt som händer på scen	Statliga myndigheter
scendike	Rikstermbanken	området mellan scen och scenstaket	Statliga myndigheter
scenområde	Rikstermbanken	området kring scenen	Statliga myndigheter
scenstaket	Rikstermbanken	särskilt robust stakettyp som används framför scener	Statliga myndigheter
scenstaketsuppställning	Rikstermbanken	Hur ett scenstaketet utformas ställs upp framför en scen.	Statliga myndigheter
SCF Scientific Committee for Food	Rikstermbanken	EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel. Kommittén var föregångare till Efsa.	Statliga myndigheter
schablonavdrag	Rikstermbanken	avdrag vid självdeklarationen som får göras av alla oavsett inkomster och utgifter	Statliga myndigheter
schablonavräkning	Rikstermbanken	avräkning av elleveranser mellan olika elleverantörer och balansansvariga för el som levereras till uttagspunkter som inte timavräknas	Statliga myndigheter
schablonavräkning	Rikstermbanken	Schablonavräkning delas upp i preliminär och slutlig schablonavräkning. För balansansvariga utförs den preliminära schablonavräkningen i balansavräkningen.	Statliga myndigheter
schablonavräkningspris	Rikstermbanken	Schablonavräkningspriset är kvarkraften som prissätts efter elspotpriset i prisområde Sverige, volymvägt per höglast- och låglastperiod för varje snittområde.	Statliga myndigheter
schablonberäkning	Rikstermbanken	beräkning av framtida elförbrukning grundad på historiskt uppmätt förbrukning	Statliga myndigheter
schablonberäkning	Rikstermbanken	All förbrukning som inte mäts och rapporteras per timme utan i stället beräknas.	Statliga myndigheter
schablonberäkningsområde	Rikstermbanken	Ett nätområde (nätkoncession för område) där det finns elanvändare som ska schablonavräknas. Det avgränsas av timvis mätning gentemot andra sådana nätområden eller regionnät.	Statliga myndigheter
schablonkostnad	Rikstermbanken	uppskattade genomsnittsbelopp för olika boendekostnader och levnadsomkostnader	Statliga myndigheter
schablonmetodgrupp	Rikstermbanken	grupp underliggande exponeringar för vilka institutet (a)inte har tillstånd att använda internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3, (b)inte kan fastställa KIRB (c)på annat sätt är förhindrat att använda internmetoden av dess behöriga myndighet	Regeringen
schablonmetodgrupp	Rikstermbanken	grupp underliggande exponeringar för vilka institutet (a) inte har tillstånd att använda internmetoden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med kapitel 3, (b) inte kan fastställa KIRB (c) på annat sätt är förhindrat att använda internmetoden av dess behöriga myndighet,	Regeringen
schablontillägg	Rikstermbanken	tillägg som ges lika för alla i deklarationssammanhang	Statliga myndigheter
schackel	Rikstermbanken	kättinglänk som kan öppnas och förslutas med en gängad tvärslå	Statliga myndigheter
schaktdörr	Rikstermbanken	dörr i schaktvägg vid stannplan	Statliga myndigheter
schaktdörrlås	Rikstermbanken	lås som automatiskt förreglar och uppreglar schaktdörr	Statliga myndigheter
schaktgrop	Rikstermbanken	del av hisschakt från nedersta stannplan till schaktbotten	Statliga myndigheter
schaktmaskin	Rikstermbanken	självgående maskin, med hjul eller larvfötter och med ett schaktblad, som i första hand är avsedd för förflyttning eller utspridning av material	Statliga myndigheter
schaktmassor	Rikstermbanken	massor som består av jord eller annat material som lossgjorts genom schaktning	Statliga myndigheter
schakttopp	Rikstermbanken	del av hisschakt från översta stannplan till schakttaket	Statliga myndigheter
schalottenlök	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
schaman	Rikstermbanken	kvinna eller man som har en speciell förmåga att (ofta under trans) kommunicera med övernaturliga krafter eller väsen för att bota enskilda personer och/eller ett helt samhälle	Statliga myndigheter
schampo	Rikstermbanken	flytande eller halvfasta läkemedelsberedningar avsedda att appliceras på hårbotten och efterföljande avsköljning med vatten	Statliga myndigheter
scharlakansfeber	Rikstermbanken	smittsam infektionssjukdom orsakad av streptokocker med feber, inflammation i svalget, röda finprickiga utslag	Statliga myndigheter
schema	Rikstermbanken	tidsplan för regelbundet återkommande aktiviteter t. ex. i skola eller i arbete	Statliga myndigheter
Schengenintyg	Rikstermbanken	intyg som behövs vid resa utomlands för den som behöver ha med sig egna narkotikaklassade läkemedel och ska besöka ett land som berörs av Schengenavtalet	Statliga myndigheter
Schengenkonventionen	Rikstermbanken	konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985	Departement
Schengenregelverket	Rikstermbanken	Bestämmelserna inom Schengenregelverket såsom det införlivats inom Europeiska unionens ramar genom det protokoll som bifogas fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt de akter som bygger på detta regelverk eller på annat sätt står i samband med det, såvitt dessa bestämmelser eller akter har sin rättsliga grund i avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen eller i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.	Departement
Schengensamarbetet	Rikstermbanken	samarbete som syftar till att avskaffa gränskontroller för personer mellan de deltagande länderna, samtidigt som skyddet vid den inre gränsen stärks	Regeringen
Schengenstat	Rikstermbanken	stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna	Departement
schizofreni	Rikstermbanken	svår psykisk sjukdom med bl.a. splittring av personligheten, ofta även hallucinationer, förföljelseidéer, katatoni m.m.	Statliga myndigheter
schizofreni	Rikstermbanken	psykisk sjukdom som tillhör psykossjukdomarna	Statliga myndigheter
schizofreni	Rikstermbanken	benämning på svåra psykiska sjukdomstillstånd (psykoser) som kännetecknas av splittring av de psykiska funktionerna där tankar, känslor och handlingar upplevs som främmande, ofta styrda utifrån	Statliga myndigheter
Schottkydiod	Rikstermbanken	diod som består av en halvledare och en metall, istället för två halvledare med olika typ av dopning	Statliga myndigheter
schweiziska formeln	Rikstermbanken	En matematisk formel för att beräkna tullsänkningar. Det enklaste sättet att förhandla tullar är att sänka alla tullar med en viss procentsats, t.ex. 50 %. Problemet med denna ansats är att relationen mellan olika tullar inte förändras utan endast den allämna nivån. Tullar som är dubbelt så höga som andra i utgångsläget kommer att vara dubbelt så höga även efter tullsänkningarna. För att kunna pressa samman tullnivåerna mellan olika länder föreslog Schweiz i Tokyorundan att höga tullar skulle sänkas med en högre procentsats än låga tullar. För att lyckas med detta måste de förhandlande länderna enas om en koefficient (ett tal) som sedan används för att beräkna tullsänkningarna. Den valda koefficienten påverkar både den maximala tullsatsen och progressiviteten i tullsänkningarna. Ju lägre koefficient, desto högre progressivitet i tullsänkningarna och ju lägre och mer sammanpressade tullar i slutändan. Om koefficienten är 10 kommer en tull på 10 % att sänkas till 5 %, dvs. en halvering. En tull på 20 % kommer samtidigt att sänkas till 6,67 %, en minskning med två tredjedelar. I praktiken har många länder svårt att godta den schweiziska formeln eftersom ”känsliga” varor med höga tullar förlorar en stor del av sitt tullskydd. Formelansatsen kombineras därför ofta med en begränsad undantagslista (5--10 % av tullpositionerna) med lägre tullsänkningskrav. Kraven på utvecklingsländerna är dessutom ofta lägre än på i-länderna. I den pågående Doharundan föreslås att den schweiziska formeln ska användas i förhandlingarna om tullsänkningar på industrivaror.	Statliga myndigheter
schäferi	Rikstermbanken	fårfarm eller större fårhus	Statliga myndigheter
science fiction	Rikstermbanken	Böcker, tecknade serier eller filmer om framtiden. En framtid som oftast är mycket mer tekniskt utvecklad än vad världen är i dag. Ett exempel på en sciencefictionbok som inte är så teknisk är Karin Boyes Kallocain.	Statliga myndigheter
scintillometer	Rikstermbanken	instrument för att mäta gammastrålning	Övrig offentlig verksamhet
SCMS	Rikstermbanken	kopieringsspärr som tillförs vid digital kopiering i flera led	Övrig offentlig verksamhet
SCO	Rikstermbanken	säkerhetsstatus som anger att en försändelse uppfyller kraven för transport ombord på ett fraktluftfartyg	Statliga myndigheter
SCO	Rikstermbanken	SCO är en förkortning för surface contaminated objects (ytkontaminerade föremål) och är ett industrikolli.	Statliga myndigheter
SCOP SPF	Rikstermbanken	COP över ett helt år.	Statliga myndigheter
scoria	Rikstermbanken	Typ av slaggartad bergart, liknande pimpsten. Det är en lätt extrusiv bergart, som dock har stora, tydliga gasbubblor och en mörkare färg än pimpsten.	Statliga myndigheter
SCR solvenskapitalkravet	Rikstermbanken	Ska spegla den kapitalnivå som gör det möjligt för ett försäkringsföretag att stå emot betydande oförutsedda förluster och som ger försäkrings- och förmånstagarna en rimlig grad av tillförsikt.	Regeringen
scrapie	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
screening	Rikstermbanken	rutinmässig provtagning eller erbjudan om testning för en viss sjukdom, t.ex. hivinfektion, vid blodgivning, graviditet, venereologisk undersökning, flyktinghälsovård, häktesvistelse etc.	Departement
screening	Rikstermbanken	systematisk undersökning med hjälp av en speciell metod av en grupp personer för att upptäcka tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa	Departement
screening-program	Rikstermbanken	undersökning av en större grupp människor för att i visst avseende fastställa deras hälsotillstånd	Statliga myndigheter
screening-undersökning	Rikstermbanken	undersökning av översiktlig karaktär där många ämnen analyseras	Departement
SCSI	Rikstermbanken	standardiserat gränssnitt för dataöverföring, exempelvis till datorns hårddisk	Övrig offentlig verksamhet
SCUBA självburen undervattensandningsapparat	Rikstermbanken	dykarburen andningsapparat som inte gasförsörjs från ytan	Statliga myndigheter
sd-tv	Rikstermbanken	Standardupplöst tv-bild.	Statliga myndigheter
SDH Synkron Digital Hierarki	Rikstermbanken	teknik för överföring av teletrafik	Departement
SDIF-2	Rikstermbanken	standardiserat gränssnitt (interface) för överföring av digital information	Övrig offentlig verksamhet
SDR särskilda dragningsrätter	Rikstermbanken	reservtillgång som skapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna	Övrig offentlig verksamhet
SDR särskilda dragningsrätter	Rikstermbanken	internationell reservtillgång som tillskapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna.	Övrig offentlig verksamhet
SE-beteckning	Rikstermbanken	beteckning som tilldelas fartyg som inte ska ha klass-beteckning	Statliga myndigheter
SEAFDEC	Rikstermbanken	Sydostasiatiskt fiskeriutvecklingscenter, en mellanstatlig organisation för hållbart fiske i regionen som bildades 1967. Medlemsstaterna är Brunei, Burma, Filippinerna, Indonesien, Japan, Kambodja, Laos, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam.	Statliga myndigheter
seat-only	Rikstermbanken	befordran på en sällskapsreseflygning (charterflygning) som endast omfattar transport men inget sällskapsresearrangemang (inkvartering m.m.)	Regeringen
seborré	Rikstermbanken	talgig hud pga. ökad avsöndring från talgkörtlarna med bildning av torra, feta fjäll; förekommer det i hårbotten kallas detta mjäll	Statliga myndigheter
second price	Rikstermbanken	auktion där den budgivare som lämnat det högsta budet tilldelas spektrum men betalar ett pris som motsvarar det näst högsta belopp som bjudits	Statliga myndigheter
Secure DNS	Rikstermbanken	teknik som ger användaren möjlighet att kryptografiskt verifiera om en DNS-uppslagning är korrekt och på så vis kunna detektera och avvisa en attack	Departement
SED	Försäkringskassan	elektronisk handling för överföring av information mellan olika länders myndigheter inom EU	Socialförsäkringsbalken
sedativa	Rikstermbanken	läkemedel som har en lugnande (sederande) och ångestdämpande effekt	Statliga myndigheter
sedentär sessil	Rikstermbanken	fastsittande (om djur och växter).	Statliga myndigheter
sedera	Rikstermbanken	ge läkemedel med lugnande effekt	Statliga myndigheter
sedering	Rikstermbanken	dämpande eller lugnande effekt (av en drog), vid högre grad av påverkan uppenbar omtöckning	Statliga myndigheter
sediment	Rikstermbanken	materia som fällts ut från barlastvatten i ett fartyg	Departement
sediment	Rikstermbanken	Okonsoliderat bergartsmaterial. Från luft, vatten eller is, under normala betingelser på jordytan avlagrat fast material (t.ex. sand, lera), varvid det vanligen sorterats och skiktats. Dessutom sådant material som ackumulerats genom kemisk utfällning (t.ex. oorganiskt salt) eller genom sekretion av organismer (t.ex. revkalksten). Termen används även, något oegentligt, om litifierat material, dvs. som synonym till sedimentbergart.	Statliga myndigheter
sediment	Rikstermbanken	material som bildar en mjuk sjö- eller havsbotten	Statliga myndigheter
sediment	Rikstermbanken	bottensats, fällning	Statliga myndigheter
sediment	Rikstermbanken	avlagring/avsättning av jord i vatten eller luft	Statliga myndigheter
sediment	Rikstermbanken	det material som bildar en mjuk sjö- eller havsbotten	Statliga myndigheter
sedimentation	Rikstermbanken	Avlagring av bergartsmaterial. Process som leder till att ett sediment kommer till avsättning.	Statliga myndigheter
sedimentation	Rikstermbanken	Då organiskt material i vattnet (döda växter och djur), liksom humusämnen och oorganiskt material (sand, grus, lerpartiklar etc.) som transporterats från land ut i sjön eller havet, faller ner (deponeras) på havsbottnen. Det oorganiska material som regnar ner på bottnen måste brytas ner. Vid nedbrytningen förbrukas syre och när det produceras för mycket material som sedan sedimenterar finns det risk före att det uppstår syrebrist i bottenvattnet på stora djup under ett språngskikt.	Statliga myndigheter
sedimentation	Rikstermbanken	rörelse hos partiklar i en gas eller vätska som uppstår efter inverkan av t.ex. gravitation, centrifugering, magnetism eller elektricitet	Statliga myndigheter
sedimentationsdamm	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sedimentationshastighet	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sedimentbergart sedimentär bergart	Rikstermbanken	bergart som bildats vid litifiering av material som avlagrats på havsbottnen, i floder, sjöar, öknar, etc.	Statliga myndigheter
sedimentbotten	Rikstermbanken	mjuk sjö- eller havsbotten, bildad av sediment	Statliga myndigheter
sedimentera	Rikstermbanken	Avsättas, avlagras, sjunka till bottnen.	Statliga myndigheter
sedimentering	Rikstermbanken	Partiklar sjunker till botten i reningsverkets bassänger och bildar sediment (slam, avlagringar) som kan skrapas bort.	Övrig offentlig verksamhet
sedimentering	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sedimentgnejs	Rikstermbanken	Till gnejs omvandlad sedimentbergart. Metamorf bergart.	Statliga myndigheter
sedimentjord	Rikstermbanken	jord som transporterats av vatten eller vind och sedimenterat (avsatts) när transporthastigheten minskat	Övrig offentlig verksamhet
sedimentologi	Rikstermbanken	studiet av sediment och sedimentbergarter och deras bildningsprocesser.	Statliga myndigheter
sedimentologi	Rikstermbanken	beskrivning av sediment(kornen) i en avlagring, inklusive deras egenskaper, ursprung och de styrande avsättningsprocesserna	Statliga myndigheter
sedimentologi	Rikstermbanken	läran om de lagrade, huvudsakligen i vatten avsatta jord- och bergarternas sammansättning och bildningssätt	Regeringen
sedimentpetrografi	Rikstermbanken	beskrivning och klassificering av de sedimentära bergarterna	Statliga myndigheter
sedimentpetrologi	Rikstermbanken	studiet av de sedimentära bergarterna ur olika aspekter, särskilt sammansättning, struktur, textur och genes	Statliga myndigheter
sedimentstruktur	Rikstermbanken	struktur hos en sedimentbergart bildad antingen vid avlagringen (primär) t.ex. rippel och torksprickor, eller under diagenesen (sekundär), t.ex. styloliter	Statliga myndigheter
sedimenttransport	Rikstermbanken	När sediment förflyttas från en plats till en annan med hjälp av vattnet i ett vattendrag.	Statliga myndigheter
sedimenttransport	Rikstermbanken	När sediment förflyttas från en plats till en annan med hjälp av vatten i ett vattendrag.	Statliga myndigheter
sedimentär bergart	Rikstermbanken	bergart bildad av sönderdelade äldre bergarter genom inverkan av ett bindemedel eller genom sammanpressning	Departement
sedimentär facies	Rikstermbanken	ett sediments eller en bergarts bildningsmässiga aspekter, t.ex. eolisk, fluvial, neritisk, etc. facies	Statliga myndigheter
sedvanerätt	Rikstermbanken	oskriven rätt, gällande rätt som uppstått dels ur tidigare domstolsavgöranden, dels ur samhälleliga sedvänjor och som av domstolarna erkänts som bindande regler	Statliga myndigheter
sedvanerätt oskriven rätt	Rikstermbanken	rättsligt bindande regler, som ej är fastställda i lag, baserade på tidigare domstolsavgöranden samt bruk och sedvänjor	Statliga myndigheter
segelflygplan	Rikstermbanken	luftfartyg tyngre än luften utan framdrivningsanordning som får lyftkraft huvudsakligen genom luftens reaktion mot ytor vilka förblir fasta under givna flygtillstånd	Statliga myndigheter
segelfri höjd	Rikstermbanken	maximal höjd över medelhögvattenytan som ett fartyg kan ha för att kunna framföras säkert i en sjöväg som begränsas i höjdled	Statliga myndigheter
segelkatamaran	Rikstermbanken	farkost med två parallella, långsmala skrov eller flytkroppar vars huvudframdrivningsmedel är segel	Statliga myndigheter
segeltrimaran	Rikstermbanken	farkost med ett centralt skrov som är förenat med pontoner eller sidoskrov på vardera sidan vars huvudframdrivningsmedel är segel	Statliga myndigheter
segment ljudsegment	Rikstermbanken	varje enskild enhet som kan identifieras i en talström	Statliga myndigheter
segregerad barlast	Rikstermbanken	barlastvatten som intagits i en tank, helt skild från lastolje- och bunkeroljesystemet och avsedd att stadigvarande nyttjas för att föra barlast eller last som inte utgörs av olja och skadliga ämnen, tillika flytande, skadliga ämnen	Statliga myndigheter
segregerande integrering	Rikstermbanken	Den segregerande integreringen innebär […], att man försöker skapa den optimala miljön för eleven. Detta kan innebära att eleven finns i klassen, men behöver individuell kompensatorisk behandling för att passa in i helheten. De organisatoriska lösningarna kan vara att eleven får enskilda undervisningstimmar, får vara i mindre grupper utanför klassen, får vara i särskolan eller får vara på en särskild institution. Den individuella undervisningen sköts utanför gemenskapen, i bästa fall av speciellt utbildade lärare. Utmaningen är att ge individuell kompensatorisk behandling så att varje barn i största möjliga mån kan anpassas till skolan och samhället.	Departement
seiche	Rikstermbanken	egensvängningsfenomen med en långperiodig stående våg	Statliga myndigheter
seignorage	Rikstermbanken	inkomster som en centralbank får på sin sedel- och myntutgivning	Övrig offentlig verksamhet
seignorage	Rikstermbanken	de inkomster som en centralbank gör på sin sedel- och mynt utgivning	Övrig offentlig verksamhet
seismik	Rikstermbanken	bestämning av jordens inre byggnad genom analys av jordbävningsvågornas spridning	Regeringen
seismiska vågor jordbävningsvågor	Rikstermbanken	elastiska vågor som emitteras från ett jordbävnings- eller explosionscentrum	Statliga myndigheter
seismiska zoner	Rikstermbanken	i förhållande till sin längd smala bälten inom vilka merparten av Jordens skalvcentra är belägna	Statliga myndigheter
seismologi	Rikstermbanken	studiet av jordbävningsvågor, bl.a. för att undersöka Jordens inre byggnad	Statliga myndigheter
sej gråsej	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sejsa	Rikstermbanken	klämma med bensel eller med bara händerna hålla ihop två tåg så att de ej kan löpa	Statliga myndigheter
sekantpålevägg	Rikstermbanken	mur som utgörs av delvis överlappande grävpålar	Statliga myndigheter
SEKKI-blankett	Rikstermbanken	formulär med information om en kredit som ska lämnas innan ett avtal ingås och som hänvisas till i 8 § konsumentkreditlagen som ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”	Departement
sekond	Rikstermbanken	Kallas fartygschefens närmaste man på örlogsfartyg.	Statliga myndigheter
sekond försteofficer, 1.O, Stf båtchef	Rikstermbanken	den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen som ”främste styrman” enligt sjölag (1994:1009) 6 kap 7 § och därmed ska ha förmåga att tillfälligt vara FC/BåtC ersättare	Statliga myndigheter
sekret	Rikstermbanken	avsöndrad vätska	Statliga myndigheter
sekretess	Försäkringskassan	förbud att röja en uppgift	Allmän juridik
sekretess	Kronofogden	förbud att avslöja en uppgift muntligen, skriftligen eller på något annat sätt
sekretess	Rikstermbanken	undantag från handlingsoffentligheten och yttrandefriheten	Regeringen
sekretess	Rikstermbanken	förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt	Departement
sekretess	Rikstermbanken	förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling	Riksdagen
sekretess	Rikstermbanken	tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar, Sekretesslag (1980:100) 1 §	Statliga myndigheter
sekretess	Rikstermbanken	Sekretess är en beteckning för information som inte ska lämnas ut och därför inte blir allmänt tillgänglig.	Statliga myndigheter
sekretess	Rikstermbanken	förbud att avslöja en uppgift muntligen, skriftligen eller på något annat sätt	Statliga myndigheter
sekretessbelagd uppgift	Rikstermbanken	sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall	Departement
sekretessbrytande bestämmelse	Rikstermbanken	bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar	Departement
sekretessklassificerad handling	Rikstermbanken	handling som innehåller sekretessklassificerad uppgift	Statliga myndigheter
sekretessklassificerad handling	Rikstermbanken	handling som innehåller sekretessklassificerad uppgift.	Statliga myndigheter
sekretessklassificerad uppgift	Rikstermbanken	uppgift som är sekretessbelagd enligt offentlighets- och sekretesslagen men som inte rör rikets säkerhet och som inte är en utrikesklassificerad uppgift	Statliga myndigheter
sekretessprövning	Rikstermbanken	prövning av om sekretessbelagda uppgifter kan få lämnas ut, i denna granskning till annan myndighet	Statliga myndigheter
sekretessreglerad uppgift	Rikstermbanken	uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess	Departement
sekretesstat skatteparadis	Rikstermbanken	lågskattestater med sekretessbaserad finansiell offshorelagstiftning som saknar ett effektivt informationsutbyte	Statliga myndigheter
sekterism	Rikstermbanken	stark inre sammanhållning och intolerans mot andras åskådningar, särskilt i politiska sammanhang	Statliga myndigheter
sektion	Rikstermbanken	vägs indelning i element i trafikeringsområde och sidoområde	Statliga myndigheter
sektionering	Rikstermbanken	Indelning av t.ex. ett elnät.	Statliga myndigheter
sektionsmätning	Rikstermbanken	bestämning av stockdiameter på eller under bark vid respektive sektions halva längd eller i mycket täta intervall längs stocken	Statliga myndigheter
sektor	Rikstermbanken	funktionellt eller organisatoriskt avgränsat område i samhället	Statliga myndigheter
sektor	Rikstermbanken	Ett stort skadeområde kan delas upp i sektorer för att underlätta räddningsarbetet.	Övrig offentlig verksamhet
sektorallokering	Rikstermbanken	aktiv över- eller underviktning mot index mellan olika sektorer på aktiemarknaden i syfte att uppnå överavkastning	Statliga myndigheter
sektorallokering sektorstrategi	Rikstermbanken	den del av en investeringsprocess som fokuserar på att över- eller undervikta olika sektorer (branscher) i förhållande till en referensportfölj eller ett referensindex i avsikt att få en högre avkastning än referensportföljen eller referensindexet	Statliga myndigheter
sektorchef	Rikstermbanken	befäl från räddningstjänsten som leder arbetet i en sektor av skadeområdet	Övrig offentlig verksamhet
sektorisering	Rikstermbanken	specialisering och uppdelande i sektorer som ofta leder till brist på helhetssyn	Övrig offentlig verksamhet
Sektorn skydd mot olyckor	Rikstermbanken	Sektorn skydd mot olyckor omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av olyckor	Statliga myndigheter
sektorsansvar	Rikstermbanken	myndigheternas uppgifter och ansvar inom olika sektorer (verksamhetsområden)	Statliga myndigheter
sektorsansvar	Rikstermbanken	myndighets ansvar inom respektive verksamhetsområde	Departement
sektorsforskning	Rikstermbanken	forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares behov av kunskap för att främja vissa ändamål och som finansieras av sektorn eller beställaren	Departement
sektorsmål	Rikstermbanken	utsläpps- och/eller aktivitetsmål för olika samhällssektorer eller branscher på såväl nationell som regional nivå	Departement
sektorsöverenskommelse om ståltullar	Rikstermbanken	I GATT:s Uruguayrunda var det tänkt att ett multilateralt stålavtal skulle framförhandlas som skulle omfatta tullar, skyddsåtgärder, subventioner m.m. Något resultat nåddes aldrig med undantag för sektorsöverenskommelsen om tullar på stålområdet. Deltagande länder i denna överenskommelse är huvudsakligen de större i-länderna. Målet var full tullfrihet för stålprodukter år 2004 och det har också uppnåtts. Vissa länder fick en längre nedtrappningstid -- dock längst till år 2009.	Statliga myndigheter
sektorsövergripande	Rikstermbanken	som spänner över flera olika sektorer eller får konsekvenser för flera olika områden	Departement
sekularisera	Rikstermbanken	göra mera världslig (förvärldsliga) och därmed mindre andlig, särskilt mindre kyrklig	Statliga myndigheter
sekulära rörelser	Rikstermbanken	vertikala uppåt- eller nedåtriktade, ihållande rörelser hos jordskorpan	Statliga myndigheter
sekundosuccession	Rikstermbanken	efterarv	Statliga myndigheter
sekundär balansreglering	Rikstermbanken	sekundärreglering som utförs på uppdrag av SvK Balanstjänst enligt bilaga 5 i balansavtalet	Statliga myndigheter
sekundär energi	Rikstermbanken	energiinnehållet hos energibärare som framställts genom omvandling av andra så kallade primära energiformer	Statliga myndigheter
sekundär färgkategori	Rikstermbanken	grupp av färger som alla huvudsakligen karakteriseras av att tydligt vara besläktade med två (ev. fler) elementarfärger och därför sägs ha en viss gemensam duoegenskap t.ex. gråhet, djuphet och klarhet.	Övrig offentlig verksamhet
sekundär huvudegenskap	Rikstermbanken	duoegenskap som ingår till mer än 50 % av färgperceptet	Övrig offentlig verksamhet
sekundär prevention	Rikstermbanken	åtgärder som syftar till att tidigt upptäcka tecken på sjukdom eller på olika sätt försöka förhindra att sjukdomen utvecklas vidare	Departement
sekundär rening	Rikstermbanken	rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, en process som vanligen innebär biologisk eller kemisk rening med sekundärsedimentering […]	Statliga myndigheter
sekundär sekretessbestämmelse	Rikstermbanken	bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess	Departement
sekundär skyddszon	Rikstermbanken	Vattenskyddsområden för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: Vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. En sekundär skyddszon ska skydda vattendraget/sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet.	Statliga myndigheter
sekundär skyddszon	Rikstermbanken	Vattenskyddsområden för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: Vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. En sekundär skyddszon skall skydda vattendraget/sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet.	Statliga myndigheter
sekundär spridning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sekundära mineral	Rikstermbanken	i en jordart eller bergart förekommande mineral, som är en omvandlingsprodukt av bergartens ursprungliga, primära mineral	Statliga myndigheter
sekundärkaries	Rikstermbanken	hål i tand i anslutning till tidigare lagning	Departement
sekundärkonflikt	Rikstermbanken	konflikt i korsning mellan svängande och mötande trafik	Statliga myndigheter
sekundärmarknaden	Rikstermbanken	Säljaren av ERU och CER är någon annan än projektägaren, exempelvis en mäklare eller en bank.	Statliga myndigheter
sekundärproduktion	Rikstermbanken	I vattenmiljöer svarar alger och andra växter, liksom bakterier och andra mikroorganismer, för en betydande primärproduktion (första byggstenen i den näringsväven). De mikroskopiska växterna och mikroorganismerna utgör föda för små fritt svävande djur (djurplankton) eller för små bottenlevande djur. Som nästa länk i kedjan utgör djurplankton sekundärproduktionen. Djurplankton äts i sin tur av större djur, inklusive fisk, eller faller till botten och blir till mat för bottenlevande djur.	Statliga myndigheter
sekundärpunkter	Rikstermbanken	markeringar av sekundärlinjer, vilka tillsammans bildar byggnadens sekundärsystem, dvs. det linjesystem som ligger till grund för måttsättning och kontroll och som man i de flesta fall utgår ifrån vid detaljutsättningen	Statliga myndigheter
sekundärreglering	Rikstermbanken	manuell upp- eller nedreglering som kan aktiveras för en aktörs egna behov eller på uppdrag av Balanstjänsten .	Statliga myndigheter
sekundärrätt	Rikstermbanken	de rättsakter i EG-rätten som utarbetas och beslutas av de gemensamma institutionerna	Regeringen
sekundärt skydd	Rikstermbanken	anordning som säkerställer att vätska kan uppfångas från en läckande cistern	Statliga myndigheter
sekundärtryck	Rikstermbanken	tryck efter reduceringsventilen	Statliga myndigheter
sekundärträd	Rikstermbanken	träd som har förmåga att växa i skugga och så småningom brukar växa upp under pionjärträdslagen	Statliga myndigheter
sekundärväg	Rikstermbanken	den underordnade vägen eller gatan i en korsning	Statliga myndigheter
sekvensbestämning	Rikstermbanken	metod för att bestämma den inbördes ordningen av de fyra olika nukleotiderna som bygger upp DNA	Statliga myndigheter
sel	Rikstermbanken	Det samiska ordet för lugnflytande vatten (lugnvattet) i en älv.	Statliga myndigheter
selektion	Rikstermbanken	Selektion uppstår när individer gör val som på något sätt är beroende av t.ex. deras preferenser eller egenskaper. Selektionen kan ibland beskrivas med för analytikern observerbara variabler (t.ex. att det är mer vanligt att en kvinna väljer högre utbildning än en man) men i bland sker den på för analytikern icke observerbara variabler (t.ex. motivation eller förmåga).	Departement
selektion	Rikstermbanken	Begreppet avser vilka faktorer som styr om individer är en del av EGF-gruppen. Dessa faktorer kan identifieras med hjälp av propensity score-beräkningen.	Statliga myndigheter
selektion på icke-observerbara variabler	Rikstermbanken	Om individer med hög kognitiv förmåga väljer högre utbildning i större utsträckning än individer med låg kognitiv förmåga har vi selektion baserat på en icke-observerad variabel eftersom vi inte har tillgång till data på kognitiv förmåga. Detta medför att vi har selektionsproblem. Vi kan mildra problemet om vi har tillgång till variabler som, imperfekt, mäter denna förmåga t.ex. gymnasiebetyg.	Departement
selektionsdifferential	Rikstermbanken	skillnaden mellan medelvärdet i den utvalda delen av en population och utgångspopulationens medelvärde	Statliga myndigheter
selektionsintensitet	Rikstermbanken	Selektionsdifferentialen uttryckt i utgångspopulationens standardavvikelse.	Statliga myndigheter
selektiv jakt	Rikstermbanken	jaktform där man har valt att följa en viss förutbestämd jaktstrategi genom att skjuta vissa kategorier av djur så att det totala jaktuttagets sammansättning avviker från populationens sammansättning före jakt	Statliga myndigheter
selektiv predator	Rikstermbanken	predator som endast äter en viss typ av byte	Riksdagen
selektiv prevention	Rikstermbanken	tidig upptäckt/förhindrande av problem hos riskgrupper	Departement
selektiv upphandling	Rikstermbanken	upphandling där en upphandlande myndighet eller enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud	Regeringen
selektiva redskap	Rikstermbanken	storleks- och artselektiva redskap som utvecklats (minsta maskstorlek, flyktpaneler etc.) för att undvika fångster av liten fisk och oönskade arter i syfte att skydda det marina ekosystemet	Regeringen
selektivt förfarande	Rikstermbanken	förfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta men endast anbudssökande som inbjuds av den upphandlande myndigheten eller enheten att delta får lämna anbud	Departement
selektivt förfarande	Rikstermbanken	annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta, och den upphandlande myndigheten/enheten bjuder in vissa leverantörer som får lämna anbud	Statliga myndigheter
selektivt förfarande	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
self-efficacy	Rikstermbanken	tilltro till den egna förmågan att genomföra en handling	Departement
sellerifrö	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
SELMA-statistik	Rikstermbanken	Riksbankens system för webbaserad inrapportering av omsättningsstatistik på penning- och obligationsmarknaden samt valutamarknaden från Riksbankens motparter. Endast rapportörer har tillgång till systemet.	Övrig offentlig verksamhet
semantik	Rikstermbanken	gren av lingvistiken som sysslar med studiet av språkliga uttrycks betydelse och mening	Statliga myndigheter
semantisk berikning semantisk förädling	Rikstermbanken	Att länka informationen i maskinläsbart format till beskrivningar av termer, koncept och relationer inom ett specifikt ämnesområde.	Övrig offentlig verksamhet
semantisk beskrivning	Rikstermbanken	Medan världswebben är en standard för att presentera (sammanlänkade) dokument så går den semantiska webben längre och standardiserar även hur man uttrycker data och kunskap. Man har bl.a. standardiserat hur man refererar till objekt som man vill beskriva. De identifieras med unika identifierare, så kallade URI:er, som tekniskt sett är webbadresser. Data och kunskap uttrycks sedan genom så kallade tripletter sammansatta av subjekt, predikat och objekt som var för sig identifieras på ett standardiserat sätt. Att beskriva semantik på ett standardiserat sätt innebär att redogöra för på vilket sätt man semantifierat sitt datainnehåll.	Övrig offentlig verksamhet
semantisk datamodell	Rikstermbanken	strukturerad och logiskt sammanhängande uppsättning termer och innebörder som specificerar det innehåll som överförs i elektroniska fakturor	Regeringen
semantisk differentialteknik	Rikstermbanken	metod för semantisk datainsamling som primärt syftar till att mäta skillnader i associerade betydelser, t.ex. med hjälp av bipolära skalor	Övrig offentlig verksamhet
semantisk interoperabilitet	Rikstermbanken	förmågan att utväxla information mellan datorsystem på ett sådant sätt att mottagande system utan manuell intervention kan tolka informationens innebörd och producera för slutanvändaren användbara resultat	Övrig offentlig verksamhet
semantiska webben	Rikstermbanken	Ett begrepp myntat av World Wide Web Consortiums (W3Cs) chef Tim Berners-Lee, som också är skapare av världswebben (WWW). Begreppet beskriver metoder och teknik för att möjliggöra för maskiner att förstå innebörden eller "semantiken" i informationen på webben.	Övrig offentlig verksamhet
semester	Rikstermbanken	arbetstagares årliga ledighet då arbetsgivaren betalar semesterlön	Statliga myndigheter
semesterersättning	Rikstermbanken	arbetsgivare betalar semesterersättning i stället för semesterlön till arbetstagare vars anställning upphör innan han har erhållit intjänad semesterlön	Statliga myndigheter
semesterlön	Rikstermbanken	ekonomisk förmån på 12 % av arbetstagarens lön under intjänandeåret som arbetstagare har rätt att erhålla av arbetsgivare under semesterledighet	Statliga myndigheter
semesterplan	Rikstermbanken	indelning i två studieperioder under ett läsår	Statliga myndigheter
semiaktiv förvaltning enhanced indexförvaltning, enhanced förvaltning	Rikstermbanken	portföljförvaltning med en något högre aktiv risk än passiv förvaltning, dvs. en indexnära förvaltning med ett begränsat aktivt inslag	Statliga myndigheter
semidispositiv lagstiftning	Rikstermbanken	den del av lagstiftningen som parterna kan göra avsteg från genom kollektivavtal	Statliga myndigheter
semikinematisk mätning	Rikstermbanken	variant på kinematisk mätning för detaljmätning, där man stannar upp någon minut eller del av minut på varje punkt	Statliga myndigheter
semimobil tornkran	Rikstermbanken	tornkran som är uppbyggd på icke självgående chassi med gummihjul	Statliga myndigheter
seminarium	Rikstermbanken	en undervisningsform vid universitet, även om icke akademiska konferenser eller dyl.	Statliga myndigheter
seminverksamhet	Rikstermbanken	samling, behandling, lagring eller distribution av sperma samt seminering	Statliga myndigheter
semiotik teckenlära	Rikstermbanken	studiet av tecken och symbolkommunikation inom bl.a. lingvistik och antropologi	Statliga myndigheter
semipassiv indexförvaltning enhanced indexförvaltning, semipassiv förvaltning	Rikstermbanken	förvaltningsstil, oftast mycket kvantitativt orienterad, som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa indexavkastning	Statliga myndigheter
semipermeabelt	Rikstermbanken	Halvt genomsläppligt. Ett semipermeabelt membran släpper igenom partiklar och molekyler upp till en viss storlek, beroende av filtrets porstorlek.	Statliga myndigheter
semisyntetisk halvsyntetisk	Rikstermbanken	Framställs genom kemisk behandling av naturligt förekommande ämnen.	Statliga myndigheter
semitransversell ventilation	Rikstermbanken	Vid semitransversell ventilation är trafikutrymmet delvis längsventilerat och delvis tvärventilerat.	Statliga myndigheter
sena	Rikstermbanken	tänjbar glänsande bildning av bindväv som fäster en muskel vid skelettet	Statliga myndigheter
senap	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
senapsfrö	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
senapsgas	Rikstermbanken	Ett kemiskt vapen som skadar hud och vävnader. Senapsgas är egentligen inte en gas utan ett ämne som sprids som små droppar i luften. Det är en kemisk förening av klor, kol, svavel och väte.	Statliga myndigheter
senfäste	Rikstermbanken	den plats på ett skelettben där en sena från en muskel fäster	Statliga myndigheter
senhinna	Rikstermbanken	yttersta skiktet i ögonglobens vägg	Statliga myndigheter
senilitet	Rikstermbanken	egenskapen att vara senil	Statliga myndigheter
seniorboende	Rikstermbanken	Avser bostäder för äldre som upplåts med hyres- eller bostadsrätt på öppna marknaden, utan biståndsbeslut.	Departement
seniorbostäder seniorboende	Rikstermbanken	Det finns ingen vedertagen definition. Begreppet används ofta som samlingsnamn för bostäder som marknadsförs under olika beteckningar och med lite olika innehåll men som alla riktar sig till personer över en viss ålder.	Departement
seniorbostäder	Rikstermbanken	samlingsbegrepp för de former av ordinärt boende som utmärks av god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler	Departement
seniorer	Rikstermbanken	Begreppet avser här, liksom pensionärer alla över 65 år medan begreppet ”äldre” vanligen avser de äldre åldersgrupperna av seniorerna.	Departement
seniorer	Rikstermbanken	personer i åldrarna 55 år och däröver	Departement
seniorlån	Rikstermbanken	bolån som riktar sig till äldre personer som vill frigöra kapital genom att belåna sin bostad men inte har tillräckligt hög inkomst för att beviljas ett vanligt bolån	Statliga myndigheter
senorogen serorogen	Rikstermbanken	som tidsmässigt är knuten till en viss orogenes avslutande skede	Statliga myndigheter
sensation avoiders	Rikstermbanken	individer som inte söker aktiviteter med höga sensoriska stimuleringsnivåer	Statliga myndigheter
sensation seekers	Rikstermbanken	individer som söker aktiviteter med höga sensoriska stimuleringsnivåer	Statliga myndigheter
sensibiliserande ämne	Rikstermbanken	ämne man kan bli överkänslig för, så att en mycket liten mängd kan utlösa allergiska besvär	Statliga myndigheter
sensibilisering	Rikstermbanken	ökad känslighet för en drogs effekter	Statliga myndigheter
sensibilisering	Rikstermbanken	den process som leder till en allergi	Departement
sensibilisering	Rikstermbanken	åstadkommandet av en känslighet, spec. allergisk känslighet (överkänslighet)	Statliga myndigheter
sensibilisering	Rikstermbanken	Att åstadkomma känslighet, särskilt en allergisk överkänslighet.	Statliga myndigheter
sensibilisering	Rikstermbanken	förvärvad överkänslighet för visst retmedel	Statliga myndigheter
sensibilitet känslighet	Rikstermbanken	som fysiologisk term förmåga att ta emot sinnesintryck (särskilt känselförnimmelser)	Statliga myndigheter
sensitivitet	Rikstermbanken	förhållande mellan en kohesionsjords hållfasthet vid orört och omrört tillstånd	Övrig offentlig verksamhet
sensorineuronal	Rikstermbanken	Betecknar den del av nervsystemet som förmedlar känselintryck.	Statliga myndigheter
sensoroperatör	Rikstermbanken	Samlingsnamn för operatörer av EOS, VMS, sonar eller radar.	Statliga myndigheter
sensorsignal	Rikstermbanken	signal från syresensor, trycksensor eller temperatur-sensor som används av motorns styrdator	Statliga myndigheter
Sepa	Rikstermbanken	Det enhetliga betalningssystemet för transaktioner i euro. Inom Sepa finns ett kortramverk (Sepa Cards Framework) för kortbetalningar.	Regeringen
SEPA	Rikstermbanken	Projekt sedan 2002 för att skapa en gemensam marknad (regelverk och standarder med mera) för betalningar i euro inom EU.	Övrig offentlig verksamhet
separat redovisning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
separata operativa enheter	Rikstermbanken	olika enheter inom en och samma upphandlande myndighet	Statliga myndigheter
separata system duplikatsystem	Rikstermbanken	system för transport av avloppsvatten, där man har två separata ledningar, en för spillvatten (avloppsvatten, gråvatten) och en för dagvatten (från hårda ytor utomhus) och eventuellt även dränvatten	Statliga myndigheter
separation	Rikstermbanken	1. Vertikal eller horisontell åtskillnad mellan kontrollerade flygningar som har upprättats av en flygkontrollenhet för att förhindra kollision mellan dessa flygningar (ATS-separation), eller 2. Åtskillnad mellan luftfartyg, flyghöjder eller färdlinjer (allmän separation). Separation som grundar sig på radarinformation benämns ”radarseparation”.	Statliga myndigheter
separation	Rikstermbanken	processen att skilja två eller flera ämnen eller föremål vilka, om de förpackas eller stuvas ihop, betraktas som ömsesidigt inkompatibla på grund av alltför höga risker vid läckage eller spill, eller vid eventuell annan olycka	Statliga myndigheter
separationsångest	Rikstermbanken	ångest inför att skiljas från något invant och tryggt	Statliga myndigheter
separationsångest	Rikstermbanken	barnets rädsla att förlora sin mor, far eller annan ständig vårdare	Statliga myndigheter
separatism	Rikstermbanken	strävan efter frigörelse ur statsbildning för ett geografiskt område med i allmänhet etniska, språkliga, kulturella eller ekonomiska särdrag	Statliga myndigheter
separera	Rikstermbanken	uppdela något på funktionellt oberoende enheter; särskilja beståndsdelar i	Statliga myndigheter
separera	Rikstermbanken	flytta isär	Statliga myndigheter
separering	Rikstermbanken	Innebär att skilja olika trafikslag åt antingen i rummet eller i tiden.	Statliga myndigheter
separeringsform	Rikstermbanken	Anger på vilket sätt olika trafikslag skiljs åt i rummet.	Statliga myndigheter
SEPL	Rikstermbanken	Enmotorigt kolvmotorflygplan, land.	Statliga myndigheter
sepsis	Rikstermbanken	tillstånd vid vilket det finns sjukdomsframkallande bakterier i blodet	Statliga myndigheter
septiktank	Rikstermbanken	sluten behållare avsedd för t.ex. uppsamling av latrin från vattentoalett	Statliga myndigheter
SERE	Rikstermbanken	Program utvecklat för att träna militärer i: -- överlevnadsteknik (S) -- hur man överlever med knappa resurser i alla tänkbara miljöer och klimat -- dold flykt (E) -- hur man förflyttar sig i ett område som behärskas av fienden samtidigt som man praktiserar överlevnad -- motstånd (R) -- att kunna motstå och undkomma så lindrigt som möjligt i en gisslansituation -- undsättning (E) -- procedurer för att bli räddad och ta sig tillbaka till det egna förbandet.	Statliga myndigheter
sereoisomer	Rikstermbanken	Stereoisomerer nämns i psykotropkonventionen för substanser i förteckningarna I, II, III och IV. Två stereoisomerer har samma kemiska formel men har strukturella skillnader som kan liknas vid spegelbilder. Dessa skillnader kan ha betydelse för hur substanserna påverkar kroppen.	Departement
sericit	Rikstermbanken	Finfjällig kaliglimmer (muskovit).	Statliga myndigheter
serie	Rikstermbanken	Kronostratigrafisk enhet, omfattande alla bergarter som bildats under den motsvarande geologiska epoken.	Statliga myndigheter
serie	Rikstermbanken	följd av volymer eller handlingar som uppkommit under en arkivbildares verksamhet eller genom senare ordningsarbete och hör samman avseende ämne, funktion eller motsvarande	Kommuner
serie av ankomst och avgångstider	Rikstermbanken	antal ankomst- och avgångstider under en tidtabellsperiod under samma tid och veckodag för på varandra följande veckor	Regeringen
serie-ID	Rikstermbanken	kod för rapporterad tidsserie	Statliga myndigheter
serieamortering	Rikstermbanken	Med serieamortering är amorteringarna relativt låga i början för att successivt öka vid varje betalningstillfälle.	Övrig offentlig verksamhet
serieflygning	Rikstermbanken	fler än fyra charterflygningar inom två månader till samma destination	Statliga myndigheter
seriell multipelstyrning SMS	Rikstermbanken	Tekniskt system för multipelkörning, speciellt fjärrstyrning av lok i tågets bakände	Statliga myndigheter
seriellt gränssnitt	Rikstermbanken	gränssnitt där data (exempelvis via MIDI) skickas iväg på en rad efter varandra i en riktning åt gången	Övrig offentlig verksamhet
seriellt utgivet dokument	Rikstermbanken	dokument utgivet i en serie av sammanhörande dokument	Statliga myndigheter
serier	Rikstermbanken	produktion i minst två avsnitt, i första hand avsedd för spridning via tv eller digital visningstjänst	Departement
serieresistans	Rikstermbanken	den resistans som finns i serie med t.ex. en pn-övergång	Statliga myndigheter
serierubrik	Rikstermbanken	titel på serie	Kommuner
seriesignum seriebeteckning	Rikstermbanken	kodbeteckning för serie enligt förteckningsplan eller i arkivförteckning	Kommuner
serietillverkning	Rikstermbanken	löpande tillverkning av flera kärl av samma typ under en viss period enligt en gemensam konstruktion och med samma tillverkningsmetoder	Statliga myndigheter
serogrupp	Rikstermbanken	Undergrupp inom bakterieart.	Statliga myndigheter
serokonversion	Rikstermbanken	Två på varandra följande blodprover där första provet gav negativt provresultat och andra provet positivt provresultat avseende antikroppar.	Statliga myndigheter
serokonversion	Rikstermbanken	två på varann följande blodprover där första provet gav negativt provresultat och andra provet positivt provresultat avseende antikroppar	Statliga myndigheter
serotonin	Rikstermbanken	En signalsubstans i hjärnan som påverkar bl.a. känsloläget; vid höga nivåer kan en person bli synnerligen älskvärd mot sin omgivning, vid låga nivåer kan en person drabbas av bl.a. depressioner.	Statliga myndigheter
serotonin	Rikstermbanken	Signalsubstans i hjärnan.	Statliga myndigheter
serotypning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
SERP Svenska rapportörprogrammet för genomgång av växtskyddsmedel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
serpentin	Rikstermbanken	Ett magnesiumhaltigt silikatmineral med formeln Mg₆Si₄O₁₀(OH)₈. Termen används såväl för mineralet som för bergarten med det mer relevanta namnet serpentinit eller serpentinsten. Två strukturformer av mineralet är antigorit och krysolit.	Statliga myndigheter
serpentin	Rikstermbanken	Vattenhaltiga magnesiasilikat. Sekundärt mineral som bildas genom omvandling av andra mineral t.ex. olivin och dolomit.	Departement
serpentinisering	Rikstermbanken	omvandling till serpentin	Departement
serpentinit serpentinsten	Rikstermbanken	En metamorf bergart som domineras av mineralet serpentin men dessutom ingår granat, olivin, pyroxen, amfibol, talk och malmmineral. Färgen är vanligen i olika gröntoner eller andra färgskiftningar som beror på mineralsammansättningen.	Statliga myndigheter
serum	Rikstermbanken	vanligen detsamma som blodserum	Statliga myndigheter
server	Rikstermbanken	program i ett datorsystem som erbjuder tjänster till program i andra datorer	Departement
server	Rikstermbanken	dator med program som tillhandahåller gemensamma servicefunktioner i ett elektroniskt kommunikationsnät, t.ex. datalagring och e-postkommunikation	Departement
server	Rikstermbanken	specialiserad dator för till exempel kommunikationsfunktioner eller datalagring	Statliga myndigheter
servering	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
servering	Rikstermbanken	försäljning för förtäring på stället	Departement
serveringsfärdig	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
serveringskök	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
serveringslokal	Rikstermbanken	lokal avsedd för matgäster att där förtära tillhandahållen mat eller dryck	Statliga myndigheter
serveringsområde	Rikstermbanken	viss lokal eller annat avgränsat område som serveringstillståndet avser	Statliga myndigheter
serveringstillstånd	Rikstermbanken	tillstånd att servera spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen (1994:1738),	Statliga myndigheter
serveringstillstånd	Rikstermbanken	tillstånd för att servera t.ex. mat	Statliga myndigheter
service	Rikstermbanken	Begreppet service kan förstås på flera sätt. Ordet används ofta synonymt med tjänster, men av praktiska skäl håller vi isär begreppen. Med tjänster menar vi kärnverksamheten, alltså själva produktionen av t.ex. vård, undervisning eller förmedling av arbete. Service avser här de arbetsuppgifter som utförs för att människor ska kunna komma i åtnjutande av tjänsterna. Service är i den bemärkelsen en nyckel till dessa.	Departement
service	Rikstermbanken	Service är ett vidsträckt och mångtydigt begrepp. Ofta syftar det på de tjänster som utförs inom t.ex. vård och omsorg. Här avses dock service i betydelsen förvaltningsservice från statliga och kommunala myndigheter. Betänkandet handlar också i första hand om arrangemang och organisering för att medborgarna ska få tillgång till tjänsterna, inte tjänsteproduktionen i sig. Ett exempel kan vara att en person behöver information och vägledning om villkoren för att få ett visst offentligt bidrag samt stöd kring hur man ansöker om det. Däremot hör myndighetens arbete med att bedöma ansökningar och besluta om bidrag till själva tjänsteproduktionen. Ibland förekommer vissa delar av ärendehantering i anslutning till information och vägledning, bl.a. för att förbättra medborgarens tillgång till tjänsterna, så gränsen är inte skarp. Service kan sägas ha bredd och djup. Med graderingen i servicebredd och servicedjup skiljer vi på de tjänster som i den ena ytterligheten omfattar allmän samhällsinformation och, i den andra, service i form av direkt individanpassad, sammansatt och sakkunnig specialisthjälp i ett komplext sammanhang. Ofta används begreppen front office respektive back office, eftersom det saknas allmänt vedertagna svenska benämningar. I praktiken är det ofta möjligt att få både allmän och individanpassad service på ett och samma ställe. Det finns andra, mer detaljerade uppdelningar av serviceutbudet än den som görs här, men i detta sammanhang kan fyra graderingar vara tillräckliga.	Departement
Service Acceptance Criteria SAC	Försäkringskassan	kriterier som ska vara uppfyllda innan en ny eller förändrad IT-tjänst kan tas i produktion	Begreppskatalog 2017
Service Design Package SDP	Försäkringskassan	information som definierar den utvecklade IT-tjänsten	Begreppskatalog 2017
service i lokalt kontor front office	Rikstermbanken	personligt möte med servicepersonal som, förutom allmän service enligt ovan, också kan ge mer utförlig information, eventuellt ta fram allmänna basfakta av betydelse för ett ärende, ta fram och tolka blanketter, lotsa till, t.ex. boka tid hos en specialiserad handläggare som behöver kontaktas för det enskilda ärendet	Departement
Service Level Agreement SLA	Försäkringskassan	överenskommelse om tjänsteinnehåll, leveransnivåer, ansvar och giltighetstid för leverans av en eller flera IT-tjänster	Begreppskatalog 2017
serviceanläggning	Rikstermbanken	sidoanläggning i direkt anslutning till väg avsedd att tillhandahåll varor och/eller tjänster till vägtrafikanterna	Statliga myndigheter
serviceboende	Rikstermbanken	Avser äldreboende där den enskilde sköter sitt eget kosthåll och vid behov har hemtjänst och hemsjukvård	Departement
servicebostad	Rikstermbanken	bostad som är specialutrustad för handikappade	Statliga myndigheter
serviceficka	Rikstermbanken	område anvisat för service av t.ex. VVIS-, ATK-utrustning i direkt anslutning till vägen	Statliga myndigheter
servicehus	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
servicehus	Rikstermbanken	boendeform med olika grad av gemensam service för äldre, handikappade eller andra personer med särskilda behov	Statliga myndigheter
serviceinsatser	Rikstermbanken	Avser de insatser inom hemtjänsten som gäller skötsel av hemmet, t.ex. städning, tvätt, inköp och matlagning, i förhållande till andra insatser som avser personlig omvårdnad.	Departement
serviceinsatser	Rikstermbanken	hjälp med t.ex. städning, tvätt, dagligvaruinköp	Departement
servicekanal	Rikstermbanken	De viktigaste kanalerna för service är personligt möte, telefon och webben.	Departement
servicekanaler	Rikstermbanken	kontaktvägar mellan myndigheter och enskilda medborgare	Departement
servicekluster	Rikstermbanken	Flera sektorsmyndigheter, företag och organisationer som ansvarar eller deltar med olika moment i en viss process.	Departement
servicekontor	Rikstermbanken	kontor med bemanning för att leverera service	Departement
servicelägenhet	Rikstermbanken	en lägenhet i servicehus	Statliga myndigheter
servicenivå	Rikstermbanken	framkomlighetsmått som uttrycker reshastighet vid olika belastningsgrader från fri fordonshastighet utan störningar av annan trafik till hastighet vid överbelastning	Statliga myndigheter
servicenivå	Rikstermbanken	nivån på servicen.	Statliga myndigheter
servicenäring	Rikstermbanken	näringsgren som producerar tjänster i motsats till varor	Statliga myndigheter
servicepotential	Rikstermbanken	kapacitet hos en resurs att, ensam eller i kombination med andra resurser, bidra direkt eller indirekt till att de mål som fastlagts uppnås	Statliga myndigheter
serviceprocess	Rikstermbanken	Ett ärende kan omfatta olika moment som bör utföras i en viss ordningsföljd.	Departement
servicepunkt	Rikstermbanken	fysisk plats där den enskilde kan inhämta information, vägledning eller stöd	Departement
serviceskede	Rikstermbanken	förlopp där (1) service ges av myndighet enligt 4 § förvaltningslagen, (2) ärendehandläggning inte äger rum hos myndigheten, (3) endast den enskilde ges insyn, och (4) handling inte har kommit in till myndigheten enligt 10 § förvaltningslagen (FL)	Övrig offentlig verksamhet
serviceskyldighet	Rikstermbanken	Enskilda har rätt att få service av myndigheten i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.	Regionala myndigheter
serviginstropp	Rikstermbanken	härva av garn som sammanfogats till ändlös slinga och försetts med skyddande hölje	Statliga myndigheter
servisledning	Rikstermbanken	ledning som sammanbinder byggnad med allmänt ledningsnät	Övrig offentlig verksamhet
servitut	Kronofogden	rätt för ägaren av en fastighet att använda en del av en annan fastighet på ett bestämt sätt
servitut	Rikstermbanken	Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Det kan t.ex. gälla rätt till utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning eller genom privata avtal och är inte tidsbegränsat.	Statliga myndigheter
servitut	Rikstermbanken	rättighet som ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt	Statliga myndigheter
servitut	Rikstermbanken	Ett servitut innebär att ägaren till en fastighet får rätt att utnyttja mark som tillhör en annan fastighet på ett specifikt sätt. Det kan handla om att gräva ned en vattenledning över någon annans tomt eller att använda en annans enskilda väg. Servitut kan bildas antingen genom ett så kallat lantmäteriservitut/officialservitut eller genom ett privat avtal, ett så kallat avtalsservitut.	Statliga myndigheter
servitut	Rikstermbanken	rättsförhållande där den härskande fastighetens ägare har rätt att på visst sätt använda den tjänande fastigheten (en form av nyttjande)	Statliga myndigheter
servitut	Rikstermbanken	rätt för ägaren av en fastighet att använda en del av en annan fastighet på ett bestämt sätt	Statliga myndigheter
SES	Rikstermbanken	lönestrukturstatistik som görs vart fjärde år, EU-statistik	Statliga myndigheter
SES I	Rikstermbanken	Det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky), första paketet.	Departement
SES II	Rikstermbanken	Nu föreslagna revideringen [av SES I].	Departement
sesamfrö	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sesamolja	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
SESAR	Rikstermbanken	Den tekniska och industriella delen av det gemensamma europeiska luftrummet. SESAR bedrivs som ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Rådet förväntas anta en resolution i oktober 2008 som en bekräftelse på att fortsätta projektet.	Departement
session	Rikstermbanken	formellt möte eller sammanhängande mötesperiod i en beslutande församling, t. ex. ett parlaments vårsession resp. höstsession, eller i en domstol	Statliga myndigheter
session	Rikstermbanken	pågående informationsöverföring mellan minst två parter genom en kommunikationstjänst	Statliga myndigheter
set	Rikstermbanken	sinnestämning eller förväntan inför drogintag	Statliga myndigheter
set dance	Rikstermbanken	irländsk kadriljvariant som dansas till olika typer av musik -- polka, reel, jig eller hornpipe, med eller utan en caller som ropar ut turerna	Statliga myndigheter
set-top-box	Rikstermbanken	avkodare (dekoder) som behövs för att kunna ta emot digitala TV-utsändningar med en analog TV-mottagare	Departement
seta	Rikstermbanken	kapselskaft hos mossor	Statliga myndigheter
setting	Rikstermbanken	omgivning vid användning av droger	Statliga myndigheter
settlement date	Rikstermbanken	den andra arbetsdagen efter affärsdagen	Övrig offentlig verksamhet
Seve	Rikstermbanken	Benämning på ett av fjällkedjans största komplex av skollor, med högfjäll som Kebnekaise, Sarek, Sylarna och Helagsfjällen. Dessa skollor härrör från riftbassänger och riftmagmatiska bergarter i kanten av kontinenten Baltica och från havsbottnen utanför.	Statliga myndigheter
Seveso	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
Sevesodirektivet	Rikstermbanken	direktiv från 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår	Statliga myndigheter
Sevesoverksamhet	Rikstermbanken	verksamhet* som hanterar sådana mängder farliga ämnen** att de omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ofta kallad Sevesolagen. [Enligt Sevesolagen är det hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.] *[Enligt Sevesolagen är det ämnen, blandningar och beredningar som regeringen föreskriver och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka. Dessa behöver beaktas i den fysiska planeringen då det i händelse av en olycka kan leda till konsekvensavstånd som sträcker sig utanför verksamhetsområdet.]	Statliga myndigheter
sexagesimala grader	Rikstermbanken	vinkelmått i grader (°), minuter (') och sekunder ('')	Statliga myndigheter
sexpunktsskrift	Rikstermbanken	punktskrift där varje punktskriftscell består av sex punkter	Statliga myndigheter
sexualbrott	Rikstermbanken	Gemensam benämning på brott mot en persons sexuella integritet, som våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och koppleri.	Statliga myndigheter
sexualbrott	Rikstermbanken	BrB 6 kap.	Statliga myndigheter
sexualitet	Rikstermbanken	sammanfattande benämning på de beteenden och behov som ingår i eller är knutna till parning (samlag)	Statliga myndigheter
sexualupplysning	Rikstermbanken	undervisning i sexuella frågor	Statliga myndigheter
sexuell läggning	Rikstermbanken	homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning	Departement
sexuella trakasserier	Rikstermbanken	ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet	Departement
sexuella trakasserier	Rikstermbanken	utöver sådant sexuellt ofredande som är straffbart enligt brottsbalken alla beteenden med sexuell anknytning som uppfattas som ovälkomna	Statliga myndigheter
sexuellt ofredande	Rikstermbanken	det att sexuellt beröra barn under femton år eller förmå barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, BrB 6:7	Statliga myndigheter
sexuellt tvång	Rikstermbanken	det att genom olaga tvång förmå någon till sexuellt umgänge, BrB 6:2	Statliga myndigheter
sexuellt umgänge	Rikstermbanken	samlag	Statliga myndigheter
sexuellt umgänge med avkomling	Rikstermbanken	brott som innebär att man har sexuellt umgänge med sitt barn eller dess avkomling, BrB 6:6	Statliga myndigheter
sexuellt umgänge med syskon	Rikstermbanken	det att ha samlag med sitt helsyskon, BrB 6:5	Statliga myndigheter
sexuellt utnyttjande	Rikstermbanken	det att förmå annan till sexuellt umgänge genom att allvarligt missbruka hans eller hennes beroendeställning, BrB 6:3	Statliga myndigheter
sexuellt utnyttjande av underårig	Rikstermbanken	det att ha sexuellt umgänge med den som är under arton år och som är ens avkomling eller står under ens fostran eller för vars vård eller tillsyn man har att svara, BrB 6:4	Statliga myndigheter
sexuellt överförbara sjukdomar STD	Rikstermbanken		Departement
sexuellt övergrepp	Rikstermbanken	sammanfatande beteckning för brott med sexuell anknytning	Statliga myndigheter
SFI	Rikstermbanken	Instruktör för syntetisk flygträning.	Statliga myndigheter
sfi undervisning i svenska för invandrare	Rikstermbanken	grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som saknar grundkunskaper i svenska och som inte har svenska, norska eller danska som modersmål	Departement
sfi	Rikstermbanken	Utbildning i svenska för invandrare. En grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna folkbokförda i Sverige som saknar grundkunskaper i svenska och som inte har svenska, norska eller danska som modersmål.	Departement
SFI STI	Rikstermbanken	instruktör för syntetisk flygträning	Statliga myndigheter
SFN singelfrekvensnät	Rikstermbanken	nät med flera sändare som använder samma frekvens och sänder samma programinnehåll	Statliga myndigheter
SFN singelfrekvensnät	Rikstermbanken	nät med flera sändare som använder samma frekvens och sänder samma programinnehåll.	Statliga myndigheter
SFOR	Rikstermbanken	Nato-ledd styrka i Bosnien på FN:s uppdrag som ersatte Ifor.	Statliga myndigheter
SFR Sveriges Fiskares Riksförbund	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
SFS-registret	Rikstermbanken	register över de lagar och förordningar som kungörs i Svensk författningssamling (SFS)	Övrig offentlig verksamhet
sfäricitet	Rikstermbanken	rundhet hos en sedimentpartikel	Statliga myndigheter
SGI A	Försäkringskassan	sjukpenninggrundande inkomst baserad på inkomst av anställning	Socialförsäkringsbalken
SGI B	Försäkringskassan	sjukpenninggrundande inkomst baserad på inkomst av annat förvärvsarbete	Socialförsäkringsbalken
SGI-skydd	Försäkringskassan	skydd för en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst under en period då denne inte arbetar eller arbetar mindre	Begreppskatalog 2017
SGI-skyddad tid	Försäkringskassan	period då den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad inte kan sänkas	Socialförsäkringsbalken
sgraffito	Rikstermbanken	putsyta med dekor i olika färger vars speciella effekt åstadkoms genom att färgen, som lagts upp i olika lager, skrapas och ristas fram	Statliga myndigheter
SGSI-nätet	Rikstermbanken	Ett intranät, skiljt från internet, för säker och krypterad kommunikation mellan myndigheter i Sverige och i Europa. Nätet är utformat för att klara höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet.	Statliga myndigheter
sharecropping hälftenbruk	Rikstermbanken	system där jordbrukaren betalar jordägaren arrende med en del av skörden, boskapen eller produkterna	Statliga myndigheter
sharia	Rikstermbanken	Guds lag inom islam.	Statliga myndigheter
sharon	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sharpe-kvot	Rikstermbanken	mått på en portföljs riskjusterade avkastning	Statliga myndigheter
sharpekvot	Rikstermbanken	Mått på riskjusterad avkastning. Beräknas som portföljens absoluta avkastning minus riskfri ränta, dividerat med standardavvikelsen på den absoluta avkastningen.	Statliga myndigheter
sharpekvot	Rikstermbanken	mått som kan ses som en indikation på förtjänsten av riskutnyttjandet	Statliga myndigheter
Sharpekvot	Rikstermbanken	mått på en portföljs riskjusterade avkastning	Övrig offentlig verksamhet
sharpekvot	Rikstermbanken	mått på riskjusterad avkastning	Statliga myndigheter
sharpekvot	Rikstermbanken	mått på riskjusterad avkastning för en portfölj, det vill säga effektiviteten i förvaltningen	Statliga myndigheter
SHE standardiserad väteelektrod	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
she-male	Rikstermbanken	biologisk man som eftersträvar ett kvinnligt utseende med bröst och typiska kvinnliga anletsdrag men som vill ha kvar sin manliga könstillhörighet och manliga könsorgan	Departement
SHF	Rikstermbanken	Hydrolys och jäsning genomförs i skilda processteg.	Statliga myndigheter
Shinkansen	Rikstermbanken	Höghastighetsbana och höghastighetståg i Japan. Först i världen med höghastighetstrafik från 1964 på Tokaido Shinkansen Tokyo--Osaka. Hastigheterna har successivt höjts från ursprungligen 210 km/h till upp till 300 km/h (i dag med 320 km/h med nästa generations höghastighetståg). Linjenätet sträcker sig nu längs nästan hela Japan och Shinkansen har världens i särklass största resande och tätaste trafik för höghastighetssystem.	Statliga myndigheter
shipper	Rikstermbanken	naturgasaktör som åtar sig att öppna en ”kommersiell kanal” för naturgas till en given kund genom transportsystemet genom att boka nödvändig överföringskapacitet	Statliga myndigheter
SHR	Rikstermbanken	säkerhetsstatus som anger att en försändelse uppfyller kraven för högriskfrakt och högriskpost och kan lastas ombord på passagerar- och fraktluftfartyg	Statliga myndigheter
SHS spridnings- och hämtningssystem	Rikstermbanken	SHS är ett koncept för säkert och pålitligt utbyte av information mellan offentliga organisationer. Informationsutbytet är standardiserat vilket innebär att samma teknik används vare sig mottagaren är ett internt verksamhetssystem eller en annan myndighet.	Departement
SI-enheter	Rikstermbanken	enheterna i det internationellt accepterade SI-systemet för måttenheter	Statliga myndigheter
SIA	Rikstermbanken	analys som görs för att utvärdera effekten på hållbar utveckling av ett visst politiskt beslut, t.ex. ett nytt handelsavtal	Statliga myndigheter
sial	Rikstermbanken	Petrologisk benämning på jordskorpans övre lättare lager (kontinenterna), vilket består av granitiska bergarter rika på kisel (Si) och aluminium (Al).	Statliga myndigheter
Siberia	Rikstermbanken	En förhistorisk kontinent vars landmassa numera ingår i Eurasien. Siberia har tidigare varit en fristående kontinent och ibland hängt ihop med andra kontinenter allt beroende på hur de har förflyttat sig i förhållande till varandra under årmiljonerna sedan sin tillblivelse.	Statliga myndigheter
sida	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
Side Scan Sonar	Rikstermbanken	Ekolod som används i vatten. Signalerna sänds ut vågrätt i stället för lodrätt och ger tredimensionella bilder.	Departement
sideline	Rikstermbanken	En av de tre punkter som används för att mäta ljudkurvor vid flygplatser, vid sidan av flygplatsen.	Departement
siderit	Rikstermbanken	Mineral tillhörande det trigonala kristallsystemet med kemisk formel FeCO₃, vanligen innehållande även magnesium och mangan. Vanligen brunt till vitt mineral som uppvisar en romboedrisk spaltning. Mineralet förekommer bl.a. i lerstenar och som konkretioner och utgör en viktig järnmalmskälla, t.ex. eng. ironstone och franska minettemalmer.	Statliga myndigheter
sidiplatta	Rikstermbanken	produktnamn för en typ av fasadplatta av asbestcement	Statliga myndigheter
sido-	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sidoackreditering	Rikstermbanken	fullmakt för ambassadör i ett annat land än i det land ambassadören är stationerad	Statliga myndigheter
sidoavstånd	Rikstermbanken	avstånd mellan trafikanter samt mellan trafikanter och bankant eller hinder utanför bankant	Statliga myndigheter
sidodörrar	Rikstermbanken	dörr som används för förares och vagnchefs upp- och avsittning	Statliga myndigheter
sidoentreprenör	Rikstermbanken	en av beställaren anlitad entreprenör som utför arbeten parallellt med generalentreprenören	Statliga myndigheter
sidokrockkudde	Rikstermbanken	Är till för att skydda den åkandes bål vid sidokollisioner.	Statliga myndigheter
sidokölssvävare	Rikstermbanken	farkost (Surface-Effect Ship, SES) vars luftkuddar helt eller delvis bibehålls genom permanent i vattnet nedsänkta hårda konstruktioner	Statliga myndigheter
sidomarkeringslykta	Rikstermbanken	lykta avsedd att åt sidan markera fordons förekomst	Statliga myndigheter
sidoområde	Rikstermbanken	del av väg-/gatuområde mellan trafikeringsområdet och väg-/gatuområdets yttre gräns	Statliga myndigheter
sidoområde	Rikstermbanken	område längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan	Statliga myndigheter
sidoområde A	Rikstermbanken	Sidoräcke längs större delen av väglängden eller flacka slänter med lutning 1:6.	Statliga myndigheter
sidoområde B	Rikstermbanken	Inner- och ytterslänt är rensade från fasta oeftergivliga föremål. Alternativt kan det vara lutning 1:4 på innerslänt.	Statliga myndigheter
sidoområde C	Rikstermbanken	sidoområde av konventionellt slag med lutning 1:3 på innerslänt	Statliga myndigheter
sidoområdestyp	Rikstermbanken	Tre sidoområdestyper används i Vägar och gators utformning (VGU) med följande innebörd. Sidoområdestyp A -- Släntlutning 1:6 Mycket liten risk för personbil att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet vid avkörning utan vältningsrisk. Vid panikrörelser kan dock fordonet få sladd och antingen välta eller ofrivilligt styras tillbaka till körbanan i tvär vinkel. Utformningen ger oftast små påkänningar vid slaget mot ytterslänt men fordonet kommer längre från körbanan innan det bromsas upp. Sidoområdestyp B -- Släntlutning 1:4 Liten risk att välta. Föraren kan sannolikt få kontroll över fordonet utan vältningsrisk. Sidoområdestyp C -- Släntlutning 1:3 Risk att välta. Förare av personbil kan normalt inte få kontroll över fordonet. På grund av den relativt tvära vinkeln mellan inner- och ytterslänt blir krafterna vid slaget mot ytterslänt hårdare än i de övriga sidoområdestyperna. Sidoräcke antas alltid ge högsta trafiksäkerhetsstandard för bilar, bussar och lastbilar. På vägar med mycket mc-trafik är dock sidoräcken en inte lika säker lösning som flack slänt utan fasta föremål.	Statliga myndigheter
sidoremsa skiljeremsa	Rikstermbanken	del av trafikeringsområdet som åtskiljer vägbana från gångbana, cykelbana eller från annan vägbana t.ex. motorväg och ramp	Statliga myndigheter
sidoräcke	Rikstermbanken	vägräcke avsett att placeras längs vägbanekant, antingen i direkt anslutning till denna eller längre ut	Statliga myndigheter
sidospår	Rikstermbanken	annat spår än huvudspår, dvs. ett spår som normalt inte är signalreglerat till exempel på driftplatser	Statliga myndigheter
sidospår	Rikstermbanken	spår som inte är avsedda för normaltrafik (s.k. huvudspår)	Statliga myndigheter
sidosten	Rikstermbanken	sten som står bredvid livstenen	Statliga myndigheter
sidotågväg	Rikstermbanken	tågväg som är lagd på sidotågspår, dvs. annat tågspår än huvudtågspår	Statliga myndigheter
sidoutrymme	Rikstermbanken	utrymme i en tunnelanläggning som inte är ett trafikutrymme eller en utrymningsväg	Statliga myndigheter
sidoutrymme	Rikstermbanken	övrigt utrymme i en tunnel (utrymme som inte är trafikutrymme eller utrymningsväg)	Statliga myndigheter
sidovägren	Rikstermbanken	vägren anslutande till vägens sidoområde eller till sidoremsa	Statliga myndigheter
SIDS	Rikstermbanken	de miniuppgifter som krävs för att kunna avgöra om en existerande HPV-kemikalie kräver fortsatt undersökning	Statliga myndigheter
sidvagn	Rikstermbanken	fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan av en tvåhjulig motorcykel eller en cykel	Departement
sidvallsäng	Rikstermbanken	En sank äng.	Statliga myndigheter
sidvindskomposant	Rikstermbanken	markvindens komposant vinkelrätt mot banans centrumlinje	Statliga myndigheter
SIENA	Rikstermbanken	Europols kommunikationssystem, används både för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och Europol och mellan medlemsstater utan att Europol är involverat.	Regeringen
sievert	Rikstermbanken	enhet för dosekvivalent	Departement
sievert	Rikstermbanken	enheten för stråldos	Statliga myndigheter
Sievert	Rikstermbanken	enhet för ekvivalent dos	Statliga myndigheter
Sif	Rikstermbanken	Tidigare namn Svenska Industritjänstemannaförbundet	Statliga myndigheter
sifferlösa avtal	Rikstermbanken	avtal där förbundsparterna inte har angett storleken på löneutrymmet eller de individuella löneökningarna	Statliga myndigheter
sifferlösa avtal	Rikstermbanken	avtal där parterna inte angett storleken på löneutrymmet eller de individuella löneökningarna	Statliga myndigheter
siffersumma	Rikstermbanken	summan av siffrornas talvärden i ett tal	Statliga myndigheter
siffertecken	Rikstermbanken	förtecken som ger ett eller flera efterföljande tecken betydelsen av siffror eller större än- eller mindre än-tecknen (<, >)	Statliga myndigheter
sigill	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
SIGL	Rikstermbanken	SIGL är EU-ländernas gemensamma elektroniska hanteringssystem för importlicenser för textil- och konfektionsvaror, stål m.m. Alla medlemsländers licensmyndigheter är uppkopplade till detta system.	Statliga myndigheter
signal	Rikstermbanken	rapporterad information om ett möjligt orsakssamband mellan en ogynnsam medicinsk händelse och ett läkemedel där sambandet är okänt eller tidigare ofullständigt dokumenterat	Departement
signal/brusförhållande	Rikstermbanken	avståndet mellan signal och brusnivå hos elektronisk utrustning eller inspelad signal på band	Övrig offentlig verksamhet
signalbild	Rikstermbanken	ljus i ett visst ögonblick i en eller flera ljusöppningar i en trafiksignals signallykta	Statliga myndigheter
signalfärg	Rikstermbanken	stark eller tydlig färg med signalvärde	Statliga myndigheter
signalgrupp	Rikstermbanken	Den grundläggande tekniken för trafiksignalstyrning benämns signalgruppsteknik. I denna tilldelas varje tillfart, deltillfart, cykelöverfart och övergångställe en signalgrupp. Denna motsvaras i tillfarten av en eller flera signaler som alltid visar samma signalbild (rött--gult--grönt).	Statliga myndigheter
signalkontroll	Rikstermbanken	kontroll av signalskyddet i telekommunikations- och IT-system i syfte att klarlägga dels riskerna för obehörig åtkomst eller störande eller förvanskning av data, dels att systemen används enligt gällande författning samt de säkerhetsmässiga krav som Högkvarteret meddelar	Statliga myndigheter
signallykta	Rikstermbanken	lykta i trafiksignaler med olika ljuskällor, glödlampor, lågvolt, halogen eller med lysdioder (LED)	Statliga myndigheter
signalmatchning	Rikstermbanken	datoranalys av påles funktionssätt och bärförmåga baserad på signaler från stötvågsmätning	Statliga myndigheter
signalreglerad gångpassage	Rikstermbanken	gångpassage där trafiken regleras med trafiksignaler	Statliga myndigheter
signalreglerad korsning	Rikstermbanken	större korsning typ E	Statliga myndigheter
signalskyddsincident	Rikstermbanken	När en kryptonyckel har eller kan antas ha röjts (nyckelinicident) eller när signalskyddsmateriel saknas eller kan antas ha manipulerats (materielincident),	Statliga myndigheter
signalskyddsincident	Rikstermbanken	När en signalskyddsnyckel har eller kan antas ha röjts (nyckelincident), -- När signalskyddsmateriel saknas eller kan antas ha manipulerats eller utsatts för åverkan (materielincident), eller -- När ett aktivt kort saknas, kan antas ha manipulerats eller att obehörig kan antas ha haft tillgång till kortet (incident med aktivt kort).	Statliga myndigheter
signalskyddsmateriel	Rikstermbanken	kryptoapparat, komponent eller utrustning som innehåller kryptomodul eller krypteringsfunktion samt annan signalskyddsspecifik materiel eller signalskyddsspecifik programvara som används eller avses användas i ett signalskyddssystem	Statliga myndigheter
signalskyddsmateriel	Rikstermbanken	kryptoapparat, komponent, utrustning eller programvara som innehåller, eller avses innehålla, kryptografisk funktion och som ingår, eller avses ingå, i ett signalskyddssystem samt annan signalskyddsspecifik materiel eller programvara	Statliga myndigheter
signalskyddsnycklar	Rikstermbanken	nycklar som direkt eller indirekt är avsedda att skydda hemliga uppgifter	Statliga myndigheter
signalskyddspersonal	Rikstermbanken	signalskyddschef, biträdande signalskyddschef, systemoperatör, nyckeladministratör och kortadministratör	Statliga myndigheter
signalskyddspersonal	Rikstermbanken	personal som har signalskyddsbefattning som signalskyddschef, biträdande signalskyddschef, systemoperatör, nyckeladministratör eller kortadministratör	Statliga myndigheter
signalskyddssystem	Rikstermbanken	system med kryptografiska funktioner som är godkänt av Högkvarteret, och system för skydd mot signalunderrättelsetjänst, störsändning eller falsk signalering som är godkända av Högkvarteret	Statliga myndigheter
signalskyddssystem	Rikstermbanken	system med kryptografiska funktioner som är godkänt av Högkvarteret för skydd av uppgifter enligt bilaga 1 till denna författning, eller system för skydd mot obehörig insyn i och påverkan av telekommunikations- och IT-system som är godkänt av Högkvarteret	Statliga myndigheter
signalskyddstjänst	Rikstermbanken	verksamhet som syftar till att förhindra obehörig insyn i och påverkan av telekommunikationer, samt användning av kryptografiska funktioner i IT-system	Statliga myndigheter
signalskyddstjänst	Rikstermbanken	verksamhet som syftar till att förhindra obehörig insyn i och påverkan av telekommunikations- och IT-system med hjälp av kryptografiska metoder och övriga signalskyddsåtgärder	Statliga myndigheter
signalspaning	Rikstermbanken	avlyssning, pejling och övervakning av radio- och radarsignaler, data- eller teletrafik och annan elektromagnetisk strålning, för att inhämta information	Statliga myndigheter
signalställverk	Rikstermbanken	anläggning för att ställa växlar och signaler på en station	Statliga myndigheter
signalställverk	Rikstermbanken	signalanläggning för en driftplats i system H eller system M	Statliga myndigheter
signalsubstans transmittorsubstans	Rikstermbanken	ämne som bildas i en cell och har förmåga att påverka (ge signal till) en annan cell	Statliga myndigheter
signaturframställningsdata	Rikstermbanken	unika data, såsom koder eller hemliga krypteringsnycklar, som används för att skapa en elektronisk signatur	Departement
signaturförfalskning	Rikstermbanken	BrB 14:5	Statliga myndigheter
signaturlära	Rikstermbanken	Gammal lära, enligt vilken läkemedel var signerade, det vill säga att växter och djur genom sitt utseende visade vara i kroppen eller mot vilka sjukdomar de var verksamma mot. Till exempel, var växter med gul växtsaft bra mot gulsot, med röd växtsaft mot blödningar, med njurformade blad, som blåsippa, mot njursjukdomar. Bland kryptogamer har lunglav använts mot lungsjukdomar och torsklav mot bland annat munsjukdomen torsk.	Statliga myndigheter
signaturverifieringsdata	Rikstermbanken	data, såsom koder eller öppna krypteringsnycklar, som används för att verifiera en elektronisk signatur	Departement
signifikans	Rikstermbanken	Ett begrepp som används i samband med hypotestest för att undersöka om ett observerat värde skiljer sig åt från ett hypotetiskt värde så pass mycket att det inte beror på slumpen. Säkerheten i testet kan bestämmas med signifikansnivå.	Statliga myndigheter
signifikansnivå	Rikstermbanken	Används vid hypotestest för att beskriva med vilken säkerhet en nollhypotes kan avfärdas.	Statliga myndigheter
signifikant	Rikstermbanken	som kan säkerställas med hjälp av statistiska metoder	Departement
signifikant punkt	Rikstermbanken	fastställt geografiskt läge som används för att definiera en ATS-flygväg eller ett luftfartygs flygbana samt för andra navigations- och ATS-ändamål	Statliga myndigheter
signifikant våghöjd	Rikstermbanken	den genomsnittliga höjden för den tredjedel högsta våghöjder som har iakttagits under en bestämd period	Statliga myndigheter
signifikant våghöjd	Rikstermbanken	medelhöjden av en tredjedel av de högsta vågor som observerats under en viss period	Statliga myndigheter
signifikant våghöjd signifikant våg	Rikstermbanken	Statistisk term som avser medelhöjden hos den högsta tredjedelen av vågorna i en vågserie.	Statliga myndigheter
signum	Rikstermbanken	personlig signatur som skrivs för hand eller i elektronisk form som garanterar spårbarhet och att personal som hanterar narkotika kan identifieras	Statliga myndigheter
signum	Rikstermbanken	personlig signatur som anges för hand eller i elektronisk form som garanterar spårbarhet och identifikation av den personal som deltar i handhavandet av ett förordnande	Statliga myndigheter
signum	Rikstermbanken	samlingsbegrepp för serie- och volymsignum	Kommuner
signumfunktionen	Rikstermbanken	den funktion på de reella talen som ger positiva tal värdet 1, negativa tal värdet −1 och noll värdet 0	Statliga myndigheter
sik blåsik	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
siklöja	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
siksjö	Rikstermbanken	sjö i Norrland där en eller flera arter av sik dominerar fiskfaunan	Statliga myndigheter
sikt	Rikstermbanken	Meteorologiskt begrepp som anger luftens genomskinlighet.	Statliga myndigheter
sikt i korsning	Rikstermbanken	Med hänsyn till trafiksäkerheten behöver särskilda siktkrav ställas inom den yta som kallas korsningens siktområde. Siktområdet anges med Lp i primärväg och Ls i sekundärväg eller Lc, Lg vid GC-väg. I cirkulationsplatser ställs andra krav på sikt.	Statliga myndigheter
sikt vid marken	Rikstermbanken	sikt vid flygplats som meddelas av godkänd observatör	Statliga myndigheter
siktad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
siktanalys	Rikstermbanken	metod för jordartsanalys varvid ett jordprov får passera genom en serie metallnätssiktar vars nätmaskor stegvis minskas nedåt i siktsystemet	Statliga myndigheter
siktbarriär	Rikstermbanken	anordning av något ogenomskinligt material som förhindrar att djur kan se igenom den, som trävägg, träskivor, ogenomskinlig plast m.m.	Statliga myndigheter
siktdjup	Rikstermbanken	Vattnets ”genomskinlighet”, ett mått hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, dvs. hur grumligt av partiklar vattnet är.	Statliga myndigheter
siktdjup	Rikstermbanken	mått på vattnets genomskinlighet eller ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat	Statliga myndigheter
siktdödare	Rikstermbanken	föremål som hindrar fri sikt mot målet	Statliga myndigheter
siktlinje	Rikstermbanken	den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål	Statliga myndigheter
siktning	Rikstermbanken	Att under skakning låta ett löst sediment passera en kolonn av över varandra staplade siktar med nedåt avtagande maskvidd (maskstorlek, eng. mesh) hos siktdukarna. Genom vägning av den del av partikelmassan som stannat på var och en av siktdukarna erhålls massans kvantitativa fördelning på de kornstorleksklasser vilka definieras av siktarnas respektive maskstorlekar.	Statliga myndigheter
siktning	Rikstermbanken	bestämning av kornstorleksfördelning med hjälp av siktar, dvs. inramade tråddukar av metall där hålen är lika stora	Statliga myndigheter
siktningskurva siktkurva	Rikstermbanken	grafisk framställning av den viktfördelning mellan kornstorleksfraktionerna som erhålls vid siktning av ett jordprov	Statliga myndigheter
siktområde	Rikstermbanken	triangelformat område kring väg-(gatu-)korsning som ska vara fritt från siktskymmande hinder	Statliga myndigheter
siktsektor	Rikstermbanken	utrymme i innerkurva mellan vägbanekant och exempelvis tunnelvägg/sidoräcke för att tillräcklig sikt ska uppnås	Statliga myndigheter
SIL	Rikstermbanken	Klassning av funktionssäkerhet inom industrin (process).	Statliga myndigheter
silben	Rikstermbanken	ett av ansiktsskelettets ben, vilket ingår i näshålans tak och där är försett med små, fina hål för luktnerverna	Statliga myndigheter
silikater	Rikstermbanken	Oorganiska föreningar mellan kisel och syre såsom salter bildade av kiselsyra och något annat ämne, huvudsakligen aluminium, järn, kalcium, kalium, natrium eller magnesium. Silikater är vanligen mycket beständiga och förekommer naturligt som bergartsbildande silikatmineral (t.ex. fältspat, kvarts, glimmer, kaolinit) vilka utgör mer än 90 massprocent av jordskorpan, huvudsakligen fältspater (60 %), amfiboler, pyroxener och oliviner (17 %) och kvarts (12 %). Silikatjonerna har den egenskapen att de kan kopplas samman genom syrebryggor till komplexa strukturer av isolerade grupper, ringar, kedjor, skikt eller tredimensionella nätverk. Strukturerna varierar delvis beroende på i vilken omfattning som andra ämnen ersätter kiseljoner i silikatbildningen. Strukturerna är mycket stabila om de enbart består av kisel och syre varför vittringen av sådana mineral (kvarts) är en mycket långsam process. Silikater där något av de tidigare uppräknade ämnena ingår blir mer lättvittrade. Silikat ingår i glas, porslin, keramik, cement, ädelstenar (smaragd, akvamarin, turmalin och topas) och ornamentsten (jade, rodonit). Vid klassifikation av mineralen, baserat på deras kemiska uppbyggnad utgör silikaterna den mest omfångsrika klassen. Kristallografiskt omfattar de grupperna nesosilikater (ösilikater); sorosilikater (gruppsilikater); cyklosilikater (ringsilikater); inosilikater (kedjesilikater); fyllosilikater (skiktsilikater) och tektosilikater (nätverk- eller fackverssilikater).	Statliga myndigheter
silikater	Rikstermbanken	Kiselsyrans salter (E 552--556, E 559).	Statliga myndigheter
silikos stendammlunga	Rikstermbanken	kronisk lungsjukdom som orsakas av att man andats in damm innehållande kiseldioxid, t. ex. kvarts; ger förstöring av lungvävnaden med tilltagande andnöd	Statliga myndigheter
siljansringen	Rikstermbanken	Europas största nedslagskrater (astroblem), med en diameter på ca 55 km. Kratern skapades då en stor meteorit, cirka 4 km i omkrets, slog ned och träffade Jordens yta under devon för 360--368 miljoner år sedan. Insjön Siljans form är ett direkt resultat av kraterns utseende. Nedslagets effekter syns också tydligt i berggrunden i området då de ordoviciska och siluriska bergarterna ligger som en ring runt Siljan.	Statliga myndigheter
silkesmask	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
sill	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sillgrissla	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
sillimanit	Rikstermbanken	Mineral uppträdande i smala prismor eller stråliga prismaknippen med fettartad, glasglänsande glans. Kemisk sammansättning Al₂SiO₅.	Statliga myndigheter
sillrom	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
silt	Rikstermbanken	Kornstorleksfraktion mellan 2--63 µm. Geoteknisk term som omfattar och ersätter fraktionerna mjäla och finmo enligt Atterbergs skala.	Statliga myndigheter
silt	Rikstermbanken	Okonsoliderat sediment bestående av 2--63 µm stora partiklar.	Statliga myndigheter
silt	Rikstermbanken	jordart med kornstorlek 0,002--0,06 mm i diameter	Departement
silt	Rikstermbanken	En annan benämning för finsand, mo och mjäla. Jordarten är erosionskänslig och tjälbenägen. Skogsbilväg, är en väg som används inom skogsbruket för utforsling av timmer med lastbil, från avlägg och vidare. Kan ha olika bärighetsklass.	Statliga myndigheter
siltfraktion	Rikstermbanken	kornfraktion där kornen har kornstorlek mellan 0,002 och 0,06 mm	Statliga myndigheter