Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| p+n-diod | Rikstermbanken | asymmetrisk diod där dopningskoncentrationen på p-sidan är betydligt högre än på n-sidan | Statliga myndigheter |
| p-hus parkeringsdäck |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| p-MOS | Rikstermbanken | MOS-struktur där inversionsskiktet är p-typ där strömtransporten sker med hål | Statliga myndigheter |
| P-märkning | Rikstermbanken | svensk märkning av skumvätska som visar att vätskan uppfyller kraven för testmetoden NT-FIRE-023 och att tillverkningen sker under intern och extern kontroll | Statliga myndigheter |
| p-plats | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| P-vågor | Rikstermbanken | seismiska volymvågor vilka framkallar partikelrörelser i Jorden innebärande alternerande kompression och expansion i vågornas fortplantningsriktning | Statliga myndigheter |
| P/E-tal | Rikstermbanken | dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntade vinst | Statliga myndigheter |
| P/E-tal | Rikstermbanken | Beskriver priset på en aktie i förhållande till förväntad vinst. | Övrig offentlig verksamhet |
| P/N-övergång | Rikstermbanken | det icke-ledande gränsskiktet, spärrskiktet, mellan den p-dopade och den n-dopade delen i en halvledare | Statliga myndigheter |
| PA 03 | Pensionsmyndigheten | PA 03 är kollektivavtalad tjänstepension för statligt anställda. Avtalet gällde under åren 2003–2015. | Pension |
| PA 03 | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal som gäller vissa personer som varit statligt anställda efter 2003. I avtalet ingår ålderspension, efterlevandepension och sjukpension. | Statliga myndigheter |
| PA 16 | Pensionsmyndigheten | PA 16 är kollektivavtalad tjänstepension för statligt anställda och avtalet gäller sedan 2016. | Pension |
| PA 16 | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal som gäller personer som är eller har varit statligt anställda från 2016. Avtalet innehåller två avdelningar. En för personer födda 1987 eller tidigare och en för personer som är födda 1988 eller senare. I avtalet ingår ålderspension, efterlevandepension och sjukpension. | Statliga myndigheter |
| PA-91 | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal för anställda hos bland annat staten. Personer som är född före 1943 och har pensionsåldern 65 år, vilket de flesta har, omfattas av PA-91. För personer som är yrkesofficerare eller flygledare gäller PA-91 om de är födda före 1948. PA-91 gäller även för personer som slutat sin statliga anställning eller bytt tjänstepensionsavtal under perioden 1 januari 1992 till 31 december 2002. | Statliga myndigheter |
| PA-91 F | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal som gäller personer som är eller har varit anställda vid ett företag som anslutit sig till PA-91 F hos SPV och Skandia. I avtalet ingår ålderspension, efterlevandepension och sjukpension. | Statliga myndigheter |
| PA-91T | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal som gäller för personer som slutade sin anställning på PostNord under perioden 1 mars 1994 till 31 december 1995. Avtalet gäller även för personer som var sjuka den 1 januari 1996 och fortfarande är sjuka. I avtalet ingår ålderspension, efterlevandepension och sjukpension. | Statliga myndigheter |
| PA-RFVS | Rikstermbanken | Ett tjänstepensionsavtal som gäller personer som är eller har varit anställda vid ett företag som anslutit sig till PA-RFVS hos SPV och Skandia. I avtalet ingår ålderspension, efterlevandepension och sjukpension. | Statliga myndigheter |
| PA-SPR | Rikstermbanken | PA-SPR är ett tjänstepensionsavtal som förhandlats fram av Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna på det statliga området. Avtalet gäller personer som haft en civil statlig anställning och gått i pension före 1 januari 1992, varit officer på en reservstat eller varit officer och gått i pension före 1 januari 2003. | Statliga myndigheter |
| PA-system | Rikstermbanken | högtalaranläggning för publikarrangemang | Övrig offentlig verksamhet |
| PaaS utvecklingsmiljö som tjänst |
Rikstermbanken | Denna typ av tjänst liknar IaaS med skillnaden att man använder sig av en typ av ramverk där man kan köra eller utveckla nya systemer. Det kan liknas med en utvecklingsplattform. Utöver att PaaS håller OS uppgraderat, så erbjuder det utvecklare att arbeta på projekt i samma plattform även då de kan vara geografiskt utspridda. | Statliga myndigheter |
| PAC polycykliska aromatiska föreningar |
Rikstermbanken | Dvs. inte bara kolväten; kallas ibland POM, polycykliskt organiskt material. | Departement |
| packhus | Rikstermbanken | lagermagasin för köpmän, vanligen beläget i hamnar | Statliga myndigheter |
| packlista | Rikstermbanken | förteckning som bifogas testämnen eller prover som anger totalt antal sända kollin samt resp. pakets innehåll | Statliga myndigheter |
| packning | Rikstermbanken | Sedimentkornens ordnande i förhållande till varandra, dvs. ett uttryck för sedimentets korntäthet. | Statliga myndigheter |
| packsten | Rikstermbanken | kalksten, vars korn (< 2 mm) ligger i kontakt med varandra och vars hålrum är fyllda med mikrit | Statliga myndigheter |
| PAD | Rikstermbanken | datatjänster som sänds tillsammans med varje ljudkanal i DAB | Statliga myndigheter |
| PADL Personliga Aktiviteter i det Dagliga Livet |
Rikstermbanken | behov av hjälp med grundläggande aktiviteter som personlig hygien, på- och avklädning, intag av mat och dryck samt förflyttning m.m. | Departement |
| PAH polycykliska aromatiska kolväten |
Rikstermbanken | Tillhör en grupp ämnen där många har skadliga egenskaper. | Statliga myndigheter |
| PAH PAH-ämnen, polycykliska aromatiska kolväten |
Rikstermbanken | PAH:er omfattar några hundra petroleumkolväten och är naturliga beståndsdelar i olja. När fossila bränslen förbränns, särskilt i liten skala, så bildas PAH-ämnen (ofullständigt förbrända kolväten) och kommer ut i luften eller i vatten. PAH:er kommer från förbränning i små anläggningar, från bilavgaser men också från naturliga fenomen som skogsbränder. | Statliga myndigheter |
| PAH polyaromatiska kolväten |
Rikstermbanken | kolväten bestående av flera kondenserade bensenringar | Statliga myndigheter |
| PAH polycykliska aromatiska kolväten (hydrocarbons) |
Rikstermbanken | Består av flera bensenringar. | Departement |
| PAH polyaromatiska kolväten |
Rikstermbanken | sammanslutningar av flera aromatiska kolringar med eventuella förgreningar och större strukturer | Statliga myndigheter |
| PAH polycykliska aromatiska kolväten |
Rikstermbanken | föreningar som innehåller två eller flera bensenringar | Statliga myndigheter |
| PAH polycykliska aromatiska kolväten, polyaromatiska kolväten |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PAH:er polycykliska aromatiska kolväten |
Rikstermbanken | PAH:er omfattar några hundra petroleumkolväten och är naturliga beståndsdelar i olja. När fossila bränslen förbränns, särskilt i liten skala, så bildas PAH-ämnen (ofullständigt förbrända kolväten) och kommer ut i luften eller i vatten. PAH:er kommer från förbränning i små anläggningar, från bilavgaser men också från naturliga fenomen som skogsbränder. | Statliga myndigheter |
| pahoehoelava valklava, replava |
Rikstermbanken | stelningsform hos basaltiskt lavaflöde vilket kännetecknas av jämn, böljande eller valkig yta | Statliga myndigheter |
| paintball | Rikstermbanken | Två ”riktiga” lag skjuter på varandra med vapen som drivs med kolsyrepatroner eller luft. Kan spelas på banor både utom- och inomhus. Standardammunitionen är färgkulor, 17 mm i diameter, som består av ett gelatinhölje och vattenbaserad livsmedelsfärg. Spelet går ut på att det ena laget ska ta en flagga från motståndarlaget. Spelare som markeras, träffas av en färgkula, måste gå av banan. Paintball uppstod förmodligen 1981 i Canada. I dag finns det stora turneringar som SM, EM och VM. Paintballvapen räknas som luftvapen. Åldersgränsen är 18 år. | Statliga myndigheter |
| paj | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| paket för utlämnande DIP |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| paketerad transaktion | Rikstermbanken | En paketerad transaktion är egentligen en serie av transaktioner som leder till lägre skatt vid avyttring av en eller flera tillgångar. Det kan antas att den lägre skatten ofta är det huvudsakliga skälet för att välja just denna transaktionsform. I det följande behandlas enbart paketerade fastigheter, men i princip är det möjligt att paketera vilken till-gång som helst som ska säljas. | Departement |
| paketförmedling | Rikstermbanken | överföring av data i form av paket | Departement |
| paleocen | Rikstermbanken | En geologisk epok. Paleocen, är den äldsta epoken inom paleogen, och sträcker sig från runt 65 till 57 miljoner år sedan. | Statliga myndigheter |
| paleoekologi | Rikstermbanken | ekologi, applicerad inom paleontologin | Statliga myndigheter |
| paleogen | Rikstermbanken | Geologisk period som inföll för 65,5--23 miljoner år sedan. Paleogen indelas i epokerna paleocen, eocen och oligocen. Paleogen följdes av neogen (23 miljoner år sedan till nutid). | Statliga myndigheter |
| paleoklimat | Rikstermbanken | klimatet under perioder innan det fanns mätinstrument, både historiska och geologiska tidsåldrar | Övrig offentlig verksamhet |
| paleontologi | Rikstermbanken | läran om livsformer från forntida geologisk tid som baseras på förekomsten av fossila växter och djur | Statliga myndigheter |
| paleontologi | Rikstermbanken | läran om de fossila organismerna, och om faunans och florans utveckling under olika geologiska tidsskeden | Regeringen |
| paleozoikum | Rikstermbanken | Den äldsta av de tre fanerozoiska erorna omfattande perioderna kambrium, ordovicium, silur och devon, karbon, perm, täckande tidsintervallet 542--251 Ma f.nd. Ma f.nd. Paleozoikum är även beteckning för motsvarande eratem. | Statliga myndigheter |
| paleozoisk | Rikstermbanken | från ”forntiden” i jordens historia | Regeringen |
| palett | Rikstermbanken | plattform avsedd för flygtransport där löst gods kan lastas och lastsäkras | Statliga myndigheter |
| palissad | Rikstermbanken | en av lodrätt nedgrävda stockar uppförd avgränsning, inte sällan i kombination med vallar av olika typer | Statliga myndigheter |
| pall | Rikstermbanken | avsats i horisontalplanet (i gruva) | Departement |
| palliativ | Rikstermbanken | Lindrande. | Statliga myndigheter |
| pallsprängning | Rikstermbanken | sprängning av pall med minst två fria ytor | Departement |
| pallstaplingskran | Rikstermbanken | staplingskran som används övervägande för transport av gods på pallar till och från pallställ | Statliga myndigheter |
| palmkärna | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| palmkärnexpeller | Rikstermbanken | restprodukt efter utvinning av palmkärnolja | Statliga myndigheter |
| palmolja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| palpation | Rikstermbanken | undersökningsmetod där läkaren med händerna och lätt fingertryck mot kroppsytan kan undersöka underliggande vävnader eller organ | Statliga myndigheter |
| palpitation hjärtklappning |
Rikstermbanken | (tillfällig) förnimmelse av onormal, hastigare eller kraftigare hjärtverksamhet | Statliga myndigheter |
| pals | Rikstermbanken | Geologiskt formelement. Även om något omdiskuterat tycks palsar bildas när kapillärt vatten i torven fryser och hindras att åter tina av torvens isolering. Av isen pressas torven upp över myrytan. Nya frysningar sker vilket bildar skikt av torv och is och palsen höjs allt mer. Ju högre palsen blir desto torrare blir dess yta och täcks till slut av lavar. Dessa kan inte stå emot vinderosionen och palsen börjar därför brytas ner på ytan. Palsmyrarnas grundyta utgörs vanligen av ett starrkärr. Palsar förekommer i områden med −10 °C under minst 120 dagar per år. I Sverige uppträder de främst i Lappland. | Statliga myndigheter |
| palsternacka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| palynologi | Rikstermbanken | läran om pollen | Statliga myndigheter |
| Pan-Euro-Med | Rikstermbanken | Pan-Euro-Med är de ursprungsregler som ska gälla i Europa-Medelhavsavtalen. Dessa innebär att alla inblandade parter ska ha identiska ursprungsregler i de frihandelsavtal som måste finnas mellan de olika parterna. Detta krävs för att diagonal kumulation ska kunna fungera. | Statliga myndigheter |
| panarabism | Rikstermbanken | uppfattningen att alla araber och arabfolk trots olikheter utgör en enda nation | Statliga myndigheter |
| pancaking | Rikstermbanken | Eftersom naturgas transporteras långa sträckor, normalt sett genom flera länder, tas tariff ut för flera transmissionssystem av flera nätägare. Varje ägare strävar efter att få i vart fall en marknadsmässig avkastning. När samtliga tariffer aggregerats (som i en trave med pannkakor) blir priset för transmission högt. | Statliga myndigheter |
| panel | Rikstermbanken | WTO:s förstainstans i handelspolitiska tvister. | Statliga myndigheter |
| paneldata | Rikstermbanken | Paneldata i Bolåneundersökningen är ett dataset som består av en uppsättning låntagare vars egenskaper observerats under mer än en tidsperiod. Dessa data används för att analysera beteenden och förändringar hos låntagarna över tiden. | Statliga myndigheter |
| panflöjt | Rikstermbanken | kantblåst flöjt, sammansatt av flera enkla pipor av olika längd i ving- eller knippform | Statliga myndigheter |
| Pangea | Rikstermbanken | Namn på den väldiga landmassa (superkontinent) som enligt plattektonisk teori existerade för ca 300 miljoner år sedan (yngre karbon) och som bildats av alla tidigare existerande kontinenter. Pangea delades sedan upp i mindre stycken under juraperioden, för ca 200--150 miljoner år sedan, och efterhand bildades de nuvarande kontinenterna. | Statliga myndigheter |
| panik | Rikstermbanken | plötslig besinningslös skräck | Statliga myndigheter |
| panikattack | Rikstermbanken | plötsligt påkommen ångest med t.ex. hjärtklappning, tryck över bröstet, kvävningskänsla, yrsel och rädsla att dö | Statliga myndigheter |
| panikregel | Rikstermbanken | låssystem till en dörr som enkelt kan öppnas vid nödsituation | Statliga myndigheter |
| panikslagen | Rikstermbanken | som gripits av panik | Statliga myndigheter |
| panmiktisk | Rikstermbanken | En population där alla individer kan röra sig fritt och para sig med alla andra; typexempel är den europeiska ålen som har ett reproduktionsområde, Sargassohavet, och alla ålar som befinner sig i området kan i princip para sig med varandra. | Statliga myndigheter |
| panna | Rikstermbanken | behållare i vilken värme, som frigörs ur bränsle eller elenergi, överförs till vätska eller ånga för användning utanför kärlet | Statliga myndigheter |
| panna | Rikstermbanken | ett annat tryckkärl än vattenvärmare i vilket värme, som frigörs ur bränsle, elenergi eller annan energikälla överförs till fluid för användning utanför kärlet | Statliga myndigheter |
| panna | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| panna | Rikstermbanken | tryckkärl i vilket värme, som frigörs ur bränsle, elenergi eller annan energikälla överförs till fluid för användning utanför kärlet | Statliga myndigheter |
| pannanläggning | Rikstermbanken | anläggning i vilken värme frigörs ur bränsle, elenergi eller annan energikälla och överförs till fluider för användning utanför pannan | Statliga myndigheter |
| pannben | Rikstermbanken | ben som utgör hjärnskålens främre vägg | Statliga myndigheter |
| pannhåla | Rikstermbanken | en av näsans bihålor | Statliga myndigheter |
| pannlob | Rikstermbanken | främre delen av en storhjärnshemisfär | Statliga myndigheter |
| Pannotia | Rikstermbanken | Namn på en superkontinent som bildades för ca 600 miljoner år sedan, efter att superkontinenten Rodinia brutits upp för ca 750 miljoner år sedan. Den nya kontinenten existerade ca 50 miljoner år varefter den splittrades. Kontinentstyckena samlades ännu en gång för ca 300--275 miljoner år sedan och bildade Pangea, den senast uppträdande superkontinenten på Jorden. | Statliga myndigheter |
| pansarskott | Rikstermbanken | rekylfritt bärbart vapen som består av ett eldrör laddat med en granat med riktad sprängverkan | Statliga myndigheter |
| pansarvärn | Rikstermbanken | vapensystem med huvuduppgift att bekämpa pansrade mål | Statliga myndigheter |
| pansarvärnsrobot | Rikstermbanken | robot för insats mot pansrade fordon | Statliga myndigheter |
| pant | Kronofogden | egendom som lämnas som säkerhet för lån | |
| pant | Rikstermbanken | egendom som låntagaren ställer som säkerhet för ett lån | Övrig offentlig verksamhet |
| pant | Rikstermbanken | särskild förmånsrätt, eller en prioriterad fordran, som ger panthavaren (kreditgivaren), rätt till utdelning före andra kreditgivare med sämre förmånsrätt om bostaden måste säljas till följd av att låntagaren inte kan betala på sina lån | Övrig offentlig verksamhet |
| pant | Rikstermbanken | egendom som ställs som säkerhet för en fordran | Statliga myndigheter |
| pant | Rikstermbanken | egendom som lämnas som säkerhet för lån | Statliga myndigheter |
| pantavtal | Rikstermbanken | avtal enligt vilket en gäldenär upplåter eller förbinder sig att upplåta en rätt (innefattande även äganderätt) till visst objekt till en borgenär för att säkerställa rätta fullgörandet av gäldenärens, eller annan persons, existerande eller framtida förpliktelser | Departement |
| pantbank | Rikstermbanken | vanlig benämning på pantlåneinrättning | Statliga myndigheter |
| pantbrev | Kronofogden | bevis på att det finns en inteckning i en fastighet, skepp eller luftfartyg som kan användas som säkerhet vid lån | |
| pantbrev | Rikstermbanken | värdehandling som utfärdas av inskrivningsmyndigheten efter beslut att bevilja ansökan om inteckning | Statliga myndigheter |
| pantbrev | Rikstermbanken | bevis för en inteckning | Statliga myndigheter |
| pantbrev | Rikstermbanken | För att en bank ska godkänna en bostad som säkerhet vid bolån, måste ägaren ansöka om inteckning i fastigheten hos inskrivningsmyndigheten. Efter ett godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret som förs av Lantmäteriet. Ett pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen. | Statliga myndigheter |
| pantbrev | Rikstermbanken | bevis på en inteckning som tagits ut i en fastighet | Övrig offentlig verksamhet |
| pantbrev | Rikstermbanken | dokument som används som säkerhet för lånet och utfärdas på ett visst belopp | Övrig offentlig verksamhet |
| pantbrev | Rikstermbanken | skriftligt bevis om inteckning i fastighet m.m. av visst penningbelopp, JB 6:1 | Statliga myndigheter |
| pantbrev | Rikstermbanken | bevis på att det finns en inteckning i en fastighet, skepp eller luftfartyg som kan användas som säkerhet vid lån | Statliga myndigheter |
| pantförskriva | Rikstermbanken | skriftligen sätta i pant | Statliga myndigheter |
| pantförskrivning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Panthalassa | Rikstermbanken | Det hav som omgav superkontinenten Pangea under ung. karbon--jura. | Statliga myndigheter |
| panthavare | Rikstermbanken | den som har tagit emot en pant | Statliga myndigheter |
| panträtt | Rikstermbanken | Panträtt i en fastighet uppstår genom att fastighetsägaren överlämnar pantbrev till en borgenär som pant för en fordran. | Statliga myndigheter |
| panträtt | Rikstermbanken | den rätt panthavare får genom pantens överlämnande | Statliga myndigheter |
| panträtt | Rikstermbanken | säkerhetsrätt som uppkommit genom ett pantavtal | Departement |
| pantsätta | Rikstermbanken | lämna ifrån sig såsom pant | Statliga myndigheter |
| pantsättare | Rikstermbanken | den som äger det som pantsatts | Statliga myndigheter |
| papaya | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| papegojsjuka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PAPI | Rikstermbanken | anläggning för visuell glidbaneindikering som i slutskedet av en inflygning ger löpande informationer om luftfartygets avvikelser i höjdled från anläggningens glidbana | Statliga myndigheter |
| papill | Rikstermbanken | vårt- eller taggliknande bildning | Statliga myndigheter |
| papiller | Rikstermbanken | utskott från cellytan som enbart består av cellväggsmaterial | Statliga myndigheter |
| pappersbaserad | Rikstermbanken | En betalning som initierats med någon form av blankett, exempelvis gireringar som initierats genom att blanketten sänts till banken eller lämnats över disk. Checkar är pappersbaserade. | Övrig offentlig verksamhet |
| pappersgyttja | Rikstermbanken | Ett uttryck för en form av planktongyttja (Vaucheriagyttja) med den äldre beteckningen ”levertorv”. Uppges till större delen bildas av blågröna alger jämte vissa diatoméer, särskilt släktet Fragilaria. Namnet levertorv syftar på den geléartade konsistensen och den bruna färgen. Färgen växlar dock. Som torr låter denna gyttja ofta klyvas i papperstunna blad vilket givit upphov till namnet pappersgyttja. | Statliga myndigheter |
| pappersindustri | Rikstermbanken | lämning efter anläggning som använts vid pappersframställning | Statliga myndigheter |
| paprika | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| paprikapulver | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| PAR | Rikstermbanken | Ljusmått för fotosyntetiskt aktivt ljus vilket innefattar de våglängderna av solljus (400--700 nm) som växter kan använda för fotosyntes. | Statliga myndigheter |
| para- | Rikstermbanken | Prefix som anger att en metamorf bergart har ett sedimentärt ursprung. Sålunda är t.ex. en viss paraamfibolit den metamorfa produkten av en märgel. | Statliga myndigheter |
| paraamfibolit | Rikstermbanken | Den metamorfa bergart som utgör produkten av en märgelsten. | Statliga myndigheter |
| parabener | Rikstermbanken | En grupp ämnen (E 214, 215, 218, 219) som används som konserveringsmedel i livsmedel. | Statliga myndigheter |
| parabolantenn | Rikstermbanken | antenn som används för att ta emot satellitsändningar | Departement |
| parabolmikrofon | Rikstermbanken | extremt riktad specialmikrofon som används exempelvis för att fånga vissa effekt- eller naturljud | Övrig offentlig verksamhet |
| paradisäpple | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| parafera | Rikstermbanken | preliminärt underteckna | Departement |
| parafering | Rikstermbanken | Termen parafering innebär att ett avtal preliminärt undertecknas. | Departement |
| parafering | Rikstermbanken | När överenskommelse nåtts vid internationella handelsförhandlingar brukar parternas chefsförhandlare förse dokumentet med sina initialer. Härigenom bekräftas innehållets riktighet före det slutgiltiga undertecknandet. Förfarandet, som kallas parafering, kan sägas innebära att en preliminär överenskommelse nåtts. Innan avtalet kan träda i kraft måste det dock ratificeras. | Statliga myndigheter |
| paraffiner | Rikstermbanken | mättade kolväten med öppna och raka eller grenade kedjestrukturer | Statliga myndigheter |
| paragenes mineralparagenes |
Rikstermbanken | Association av samtidigt bildade mineral i en malm. Beteckning för dels mineralens sätt att i ett givet fall förekomma tillsammans i naturen, dels själva den genetiska enheten av ifrågavarande sällskap eller association av mineral. | Statliga myndigheter |
| paragnejs | Rikstermbanken | Prefixet anger att en metamorf bergart har ett sedimentärt ursprung. Sålunda är t.ex. en viss paragnejs den metamorfa produkten av ett sediment. | Statliga myndigheter |
| paragraf | Rikstermbanken | numrerat avsnitt i lag, protokoll o.d. | Statliga myndigheter |
| parakonformitet | Rikstermbanken | parallell lagring med nästan osynliga luckor i lagerföljden | Statliga myndigheter |
| paralisk | Rikstermbanken | Växling mellan marin-, brackvattens- och kontinental miljö, gynnsam för t.ex. kolbildning. Paraliska områden är belägna nära havet och utgörs av låglandsområden med kontinental sedimentation, t.ex. träsk, laguner, estuarier, etc., vilka lätt översvämmas vid stigande havsnivå. | Statliga myndigheter |
| parallellavfart | Rikstermbanken | parallellformad avfart som består av inledningssträcka, parallellsträcka och övergångssträcka | Statliga myndigheter |
| parallellcirkel | Rikstermbanken | snittlinje, som erhålles då en sfär eller rotationsellipsoid skäres med ett plan vinkelrät mot rotationsaxeln | Statliga myndigheter |
| parallellfirma | Rikstermbanken | företagsnamn översatt till ett annat språk än svenska | Statliga myndigheter |
| parallellimport | Rikstermbanken | import till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) av ett läkemedel som är godkänt för försäljning i Sverige och i exportlandet, vilken sköts av någon annan än tillverkaren eller innehavaren av godkännandet för försäljning | Departement |
| parallellimport | Rikstermbanken | Innebär att en importör vid sidan av tillverkarens/rättighetsinnehavarens återförsäljare tar in en skyddad produkt, t.ex. en märkesvara, och säljer den på hemmamarknaden utan tillstånd från den där verksamme återförsäljaren. En viktig förutsättning är att varan måste ha satts på marknaden av rättighetsinnehavaren eller med dennes samtycke. På EU:s inre marknad är parallellimport tillåten och uppmuntras även av kommissionen av konkurrensskäl för att utjämna priserna mellan de olika nationella marknaderna. | Statliga myndigheter |
| parallellimport | Rikstermbanken | import till Sverige från ett land inom Europeiska unionen (EU)/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) av ett läkemedel som är godkänt för försäljning i Sverige och i exportlandet men importen sköts av annan än tillverkaren/innehavaren av godkännandet för försäljning | Statliga myndigheter |
| parallellimport | Rikstermbanken | införsel till Sverige från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) av ett läkemedel som är godkänt för försäljning i Sverige och i utförsellandet men införseln sköts av annan än tillverkaren/innehavaren av godkännandet för försäljning | Statliga myndigheter |
| parallellimport | Rikstermbanken | Parallellimport innebär att ett företag som är specialiserat på läkemedelshandel importerar läkemedel som motsvarar det godkända läkemedlet i Sverige från andra europeiska länder där priset för läkemedlet är lägre än i Sverige. Prisskillnaden gör att de importerade läkemedlen sedan kan säljas med vinst på den svenska marknaden och till ett något lägre pris för kunden. | Statliga myndigheter |
| parallellimportör | Rikstermbanken | den som innehar tillstånd att sälja ett parallellimporterat läkemedel | Statliga myndigheter |
| parallellkapsåg | Rikstermbanken | såg med överliggande spindel med horisontell matningsrörelse hos sågbladet | Statliga myndigheter |
| parallellkusiner | Rikstermbanken | barn till syskon av samma kön | Statliga myndigheter |
| parallellt uppträdande | Rikstermbanken | situation då ett antal företag, på grund av marknadens beskaffenhet eller andra omständigheter, uppträder på samma sätt trots att respektive företag bestämmer sin marknadspolicy | Statliga myndigheter |
| paralys | Rikstermbanken | total eller höggradig förlamning | Statliga myndigheter |
| parameter | Rikstermbanken | storhet som i vårt sammanhang betraktas som okänd men konstant, t.ex. konsumtionsbenägenhet, utbildningsbenägenhet eller helt enkelt den genomsnittliga utbildningsnivån i en population | Departement |
| parameter | Rikstermbanken | del av en biologisk, fysikalisk-kemisk eller hydromorfologisk kvalitetsfaktor för ekologiska bedömningsgrunder eller ett ämne eller en ämnesgrupp för kemiska bedömningsgrunder | Statliga myndigheter |
| parametric stereo | Rikstermbanken | En kodningsteknik som ger effektivare stereokodning så att lägre kapacitet behöver användas vid utsändning. | Statliga myndigheter |
| parametrisk metod | Rikstermbanken | kvantitativ metod för att, exempelvis, uppskatta produktionseffektivitet som bygger på att en viss parametriserad produktionsmodell skattas | Departement |
| parametriskt filter | Rikstermbanken | filter där ”bredden” på frekvensjusteringen (gropen eller puckeln), det s.k. Q-värdet kan ställas in. | Övrig offentlig verksamhet |
| paramilitär | Rikstermbanken | militärliknande grupp, t.ex. gränsbevakningsstyrka eller polistrupp, utanför de reguljära militära styrkorna | Statliga myndigheter |
| paranoia | Rikstermbanken | förföljelseföreställning | Statliga myndigheter |
| paranoia | Rikstermbanken | psykisk störning som yttrar sig i vanföreställningar, vanligen övertygelse om att vara förföljd samt storhetsvansinne | Statliga myndigheter |
| paranoid | Rikstermbanken | som hör ihop med eller liknar paranoia | Statliga myndigheter |
| paranoiker | Rikstermbanken | person som lider av paranoia | Statliga myndigheter |
| paranoisk | Rikstermbanken | som har att göra med paranoia | Statliga myndigheter |
| paranöt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| parapet | Rikstermbanken | låg mur på krönet av en konstruktion byggd i syfte att motverka överspolning | Statliga myndigheter |
| paraplyart | Rikstermbanken | art vars förekomst i en viss livsmiljö indikerar att andra (skyddsvärda) arter kan finnas i samma miljö | Statliga myndigheter |
| paraplyprojekt | Rikstermbanken | projektform inom lokalt ledd utveckling som är tematiskt avgränsat med tydligt mål och syfte och som består av ett antal delaktiviteter | Statliga myndigheter |
| parasit | Rikstermbanken | djur eller växt som tar upp all eller en del av sin näring från en annan levande organism | Statliga myndigheter |
| parasit | Rikstermbanken | organism som utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad | Statliga myndigheter |
| parasit | Rikstermbanken | organism som uppehåller sig på eller i en annan organism och därvid drar nytta av denna (t.ex. hämtar näring) utan att vara till nytta för värden | Statliga myndigheter |
| parasit- och avmaskningsmedel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| parasiteffekter | Rikstermbanken | effekter som gör att den ideala strömförstärkningen som man räkna fram från materialparametrar och geometri inte stämmer med den verkliga förstärkningen | Statliga myndigheter |
| paratuberkulos | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| paratyfoid(feber) | Rikstermbanken | infektionssjukdom orsakad av bakteriearten Salmonella paratyphi med hög feber, allmän sjukdomskänsla och häftig diarré | Statliga myndigheter |
| parautokton | Rikstermbanken | berggrund som förflyttats en mycket kort sträcka | Statliga myndigheter |
| parcell | Rikstermbanken | den minsta självständiga försöksenheten | Statliga myndigheter |
| parcell | Rikstermbanken | minsta delen av en åker | Statliga myndigheter |
| parcell försöksparcell, ruta, försöksruta |
Rikstermbanken | en avgränsad och definierad markyta som i en eller flera upprepningar får samma försöksbehandling i ett fältförsök | Statliga myndigheter |
| parcell teg |
Rikstermbanken | den minsta avgränsbara åkerytan | Statliga myndigheter |
| parcell teg |
Rikstermbanken | den minsta avgränsbara ytan i ett åkersystem | Statliga myndigheter |
| pardans | Rikstermbanken | Ett sätt att indela europeiska danser är i solo-, par- och gruppdanser. Den vanligaste syftningen när man talar om pardans är de danser, där en man och en kvinna dansar tillsammans och håller i varandra på något sätt och sedan snurrar, omdansar. Men egentligen finns det även pardanser, där man inte håller i varandra, exempelvis menuett och vissa former av modernare discodanser som då kan kallas figureringspardans. | Statliga myndigheter |
| pardykning | Rikstermbanken | Två eller flera dykare som dyker tillsammans och är förbundna med mellanlina. | Statliga myndigheter |
| pardykning | Rikstermbanken | dykning med två (i visa fall tre eller fler) dykare | Statliga myndigheter |
| parenteral administrering | Rikstermbanken | tillförsel av läkemedelel på ett annat sätt än via mag-tarmkanalen, t.ex. via injektion | Statliga myndigheter |
| pares | Rikstermbanken | ofullständig eller fullständig förlamning, med partiell eller total oförmåga till viljemässig muskelaktivering | Statliga myndigheter |
| parestesi | Rikstermbanken | onormala, subjektiva känselförnimmelser i huden; t. ex. känsla av stickningar, domningar, krypningar | Statliga myndigheter |
| Pareto-kriteriet | Rikstermbanken | kriterium för hur den sociala välfärden ökar eller minskar | Statliga myndigheter |
| parfiske | Rikstermbanken | När två fiskefartyg fiskar tillsammans med ett gemensamt fångstredskap. | Statliga myndigheter |
| paria | Rikstermbanken | individ eller grupp med låg status som anses rituellt besudlande | Statliga myndigheter |
| Parisdeklarationen | Rikstermbanken | Internationell deklaration som antogs 2005 om biståndseffektivitet. Genom deklarationen åtar sig samarbetsländerna ett större ansvar för sin egen utveckling genom ekonomiska och politiska reformer och biståndsgivarna åtar sig att förändra attityder och metoder för att anpassa sitt bistånd bättre till varje enskilt samarbetsland. | Departement |
| Parisklubben | Rikstermbanken | det forum där offentliga och offentligt garanterade krediter omförhandlas när ett land har fått så stora betalningsproblem att man inte längre kan honorera sina åtaganden | Statliga myndigheter |
| Pariskonventionen | Rikstermbanken | den i Paris den 29 juli 1960 avslutade konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt det i Paris den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokollet eller nämnda konvention i dess lydelse enligt detta protokoll och det i Paris den 16 november 1982 avslutade ändringsprotokollet | Departement |
| Pariskonventionen | Rikstermbanken | Berör industriellt rättsskydd, dvs. patent, varumärken, mönster m.m. Administreras av WIPO. | Statliga myndigheter |
| paritetskontroll | Rikstermbanken | typ av felkontroll i siffersystem | Övrig offentlig verksamhet |
| park | Rikstermbanken | markområde som ofta är större än en trädgård och främst är ägnat promenader och/eller rekreation | Statliga myndigheter |
| park- och trädgårdsavfall | Rikstermbanken | vegetabiliskt avfall samt jord och sten från normal skötsel av parker och trädgårdar (även hushållens trädgårdar) | Departement |
| park-/trädgårdsanläggning | Rikstermbanken | medvetet utformat område avsett för promenader och rekreation eller enskilda anläggningar som ingår i ett sådant område | Statliga myndigheter |
| parkering | Rikstermbanken | uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som 1. föranleds av trafikförhållandena, 2. sker för att undvika fara, eller 3. sker för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods | Statliga myndigheter |
| parkeringsanmärkning | Rikstermbanken | av polisman eller parkeringsvakt meddelad anmärkning med uppmaning att inom viss tid betala en fastställd avgift, när fordon stannats eller parkerats i strid mot parkeringsföreskrifter, Lag (1976:206) om felparkeringsvagift 5 § | Statliga myndigheter |
| parkeringsljus | Rikstermbanken | ljus som avges med positionslykta eller parkeringslykta | Statliga myndigheter |
| parkeringslykta | Rikstermbanken | lykta avsedd att markera fordons förekomst vid parkering | Statliga myndigheter |
| parkeringsplats | Rikstermbanken | område anvisat för parkering | Statliga myndigheter |
| parkinsonism | Rikstermbanken | tillstånd som kännetecknas av stelhet, skakningar och hämmade rörelser, ibland också smärtor; orsakat av förändringar i hjärnans basalganglier | Statliga myndigheter |
| Parkinsons sjukdom | Rikstermbanken | Neurologisk sjukdom med förlust av nervceller i hjärnan. Symptomen är bland annat skakningar, stelhet och rörelsefattigdom. | Statliga myndigheter |
| Parkinsons sjukdom | Rikstermbanken | sjukdom med en symtombild som vid parkinsonism | Statliga myndigheter |
| Parkinsons sjukdom | Rikstermbanken | neurologisk sjukdom (sjukdom i nervsystemet) som främst drabbar de nervceller i hjärnan som reglerar koordinationen av kroppens rörelser | Departement |
| parkkyrkogård | Rikstermbanken | begravningsplats med enkel utformning och öppen, parkliknande planlösning, som antingen har formats medvetet eller utvecklats över tid | Statliga myndigheter |
| parlament | Rikstermbanken | ett lands lagstiftande församling | Riksdagen |
| parlamentariskt statsskick | Rikstermbanken | Utmärkande för ett parlamentariskt statsskick är att regeringen utgår från och är beroende av folkrepresentationen. Regeringen är således underordnad folkrepresentationen och agerar på dess uppdrag. Regeringen ansvarar för sina åtgärder inför folkrepresentationen och den kan när som helst avsättas av denna. (För en utförlig diskussion om parlamentarismens begrepp se von Sydow 1997:18--35.) Man brukar skilja mellan positiv och negativ parlamentarism. Distinktionen tar sikte på formerna för en regerings tillkomst. | Departement |
| parlamentarism | Rikstermbanken | Regeringen är beroende av ett folkvalt parlaments stöd. Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet, har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. | Riksdagen |
| parm palm |
Rikstermbanken | Äldre svenskt hömått, 1688 och 1725 bestämt till 27 kubikalnar = 5,65 m³. | Statliga myndigheter |
| parodontit | Rikstermbanken | inflammation i de vävnader som håller tänderna på plats | Statliga myndigheter |
| parodontit | Rikstermbanken | inflammation i tandens upphängningsapparat, s.k. tandlossningssjukdom | Departement |
| parstuga | Rikstermbanken | boningshus bestående av ett rum med eldstad på var sida om en förstuga och kammare | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | Beteckning på den som uppträder på var sin sida i en rättegång, i brottmål åklagare respektive tilltalad, i tvistemål kärande respektive svarande. | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | Den som ansöker om stämning och den som stämningen är riktad mot är parter i målet. I ett brottmål innebär det att åklagaren och den tilltalade är parter. Målsäganden kan bli part genom att begära skadestånd eller genom att biträda åtalet. | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga såsom klagande, sökande eller motpart | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | Gotländsk term för brukningsenhet. På en gård kunde flera parter finnas. | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och arbetstagarnas organisationer, alltså fackföreningarna. | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga som klagande, sökande eller motpart | Riksdagen |
| part | Rikstermbanken | i processrätten den som ansöker om stämning - käranden i tvistemål och åklagaren i brottmål - och den mot vilken stämningen är riktad - svaranden i tvistemål och den tilltalade i brottmål | Statliga myndigheter |
| part | Rikstermbanken | den som saken angår | Regionala myndigheter |
| partenogenes jungfrufödsel |
Rikstermbanken | fenomen som förekommer hos en del växter och djur och som innebär att ett ägg eller ett frö kan utvecklas utan att först ha befruktats | Departement |
| parter | Rikstermbanken | parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och de fackliga organisationerna | Statliga myndigheter |
| parterr | Rikstermbanken | terrass med påkostad och lågvuxen prydnadsodling i anslutning till huvudbyggnaden, och ursprungligen i plan med denna | Statliga myndigheter |
| parti | Rikstermbanken | ett antal enheter av samma produkt som karakteriseras av enhetlighet beträffande ursprung och sammansättning | Statliga myndigheter |
| parti | Rikstermbanken | viss mängd bränsle eller material som transporteras i en omgång eller löpande över en viss tidsperiod | Statliga myndigheter |
| parti sats |
Rikstermbanken | specificerad kvantitet av ett testämne som framställts, behandlats och hanterats så att kvantiteten kan anses ha enhetliga egenskaper inom hela partiet | Statliga myndigheter |
| partialkoefficient | Rikstermbanken | faktor med vars hjälp man beaktar osäkerhet i material- och lastvärden, beräkningsmodeller m.m. | Statliga myndigheter |
| partialkoefficientmetoden | Rikstermbanken | Partialkoefficientmetoden innebär att partialkoefficenter används för att korrigera värdet på materialparametrar. Detta för att avspegla osäkerheten i bestämning av materialparametern liksom betydelse av materialparametern i aktuellt belastningsfall. Om partialkoefficientmetoden används innebär oftast säkerhetsfaktorn 1,0 att slänten kan anses tillräckligt stabil. | Statliga myndigheter |
| partialprotes | Rikstermbanken | partiell protes, löstagbar mindre tandprotes som används när flera tänder saknas. | Departement |
| partialtryck deltryck |
Rikstermbanken | Varje gas i en gasblandning utövar ett partialtryck (deltryck) som är det tryck som den enskilda gasen skulle ha om den ensam upptog blandningens volym. Summan av alla i blandningen ingående gasers partialtryck utgör blandningens totaltryck. | Statliga myndigheter |
| partialtryck | Rikstermbanken | den del av gasernas sammanlagda tryck som en viss gas som ingår i blandningen utövar | Statliga myndigheter |
| partialtryck | Rikstermbanken | Varje gas i en gasblandning utövar ett partialtryck som är det tryck som den enskilda gasen skulle ha om den ensam upptog blandningens volym. Summan av alla i blandningen ingående gasers partialtryck utgör blandningens totaltryck. | Statliga myndigheter |
| partibeteckning | Rikstermbanken | benämningen på ett parti som står på valsedlarna | Riksdagen |
| partiell | Rikstermbanken | ofullständig, till en del | Statliga myndigheter |
| partiell jämvikt | Rikstermbanken | jämvikt på en marknad (till skillnad från allmän jämvikt) | Statliga myndigheter |
| partiell jämvikt | Rikstermbanken | jämvikt på en marknad | Statliga myndigheter |
| partiell produktivitet | Rikstermbanken | kvoten mellan producerade varor och tjänster och användning av en produktionsfaktor | Statliga myndigheter |
| partiell sprängning | Rikstermbanken | oskadliggörande teknik där röjningsladdningar med riktad sprängverkan (spränglister eller sprängformar) används för att öppna upp OXA hölje och undvika detonation av röjningsobjektet | Statliga myndigheter |
| partiell sprängning | Rikstermbanken | oskadliggörande teknik där röjningsladdningar med riktad sprängverkan (spränglister eller sprängformar) används för att öppna upp OXA-hölje och undvika detonation av röjningsobjektet | Statliga myndigheter |
| partiell utjämning | Rikstermbanken | utjämning till ett mindre antal kommuner, t.ex. ett högkostnadsskydd som ges till kommuner med mycket höga kostnader | Departement |
| partiell utskiftning | Rikstermbanken | utskiftning av jord där en del av den lösa jorden medvetet lämnas kvar | Statliga myndigheter |
| partiellt bortfall | Rikstermbanken | saknad uppgift för en svarande | Statliga myndigheter |
| partiellt dubbelspår | Rikstermbanken | dubbelspår på en del av en sträcka, vanligen avsett för flygande tågmöten | Statliga myndigheter |
| partigrupp | Rikstermbanken | ledamöter i riksdagen med samma partibeteckning | Riksdagen |
| partikansli | Rikstermbanken | partigruppens kansli | Riksdagen |
| partikel | Rikstermbanken | liten avgränsad massa i flytande och/eller fast tillstånd | Statliga myndigheter |
| partikel | Rikstermbanken | ett mycket litet stycke materia med definierade fysikaliska gränser | Statliga myndigheter |
| partikelbana | Rikstermbanken | cirkulär eller elliptisk bana i vilken vattenpartiklarna under en våg rör sig | Statliga myndigheter |
| partikelkanon | Rikstermbanken | Ett instrument som används vid genetisk modifiering av växter. DNA introduceras i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor som täckts med det DNA man vill tillföra. | Statliga myndigheter |
| partiklar | Rikstermbanken | synlig och osynlig rök | Departement |
| partiklar | Rikstermbanken | Begreppet innefattar organiska och oorganiska partiklar av olika fraktioner. | Statliga myndigheter |
| partisk | Rikstermbanken | som tar parti för någon eller något, orättvis, osaklig | Statliga myndigheter |
| partistöd | Rikstermbanken | ekonomiskt bidrag som partigrupperna får | Riksdagen |
| partner | Försäkringskassan | organisation som Försäkringskassan samarbetar med för att stärka sitt eget och parters uppdrag gentemot kund | Begreppskatalog 2017 |
| partner | Rikstermbanken | kommersiell vidareförädlare som förvärvat rätt att för Lantmäteriets räkning teckna avtal med annan kommersiell vidareförädlare | Statliga myndigheter |
| partner | Rikstermbanken | Används i detta betänkande som ett samlande begrepp för make, maka, partner och sambo. | Departement |
| partnering | Rikstermbanken | Samverkansform i projekt, medfinansiering. | Statliga myndigheter |
| partnerskap | Rikstermbanken | en permanent samverkansgrupp där deltagarna samverkar på likvärdiga villkor | Departement |
| Partnerskap för Fred | Rikstermbanken | Samarbete mellan Europeiska och nordamerikanska stater. PFFs verksamhet innefattar bland annat. övningsverksamhet med inriktning på internationell krishantering. | Statliga myndigheter |
| partnerskaps- och samarbetsavtal | Rikstermbanken | EU har ingått sådana avtal med nio länder i f.d. Sovjetunionen: Ryssland, Ukraina, Moldavien, Kirgizistan, Kazakstan, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, och Uzbekistan (avtalen med Vitryssland och Turkmenistan har inte ratificerats ännu). Ett PCA-avtal mellan EU och Irak förhandlades klart i slutet av 2009 och förhandlingar med ett antal asiatiska länder, bland andra Kina och länder inom ASEAN, pågår. Avtalen innehåller huvudavsnitt bl.a. om politisk dialog, handel, investeringar, betalningar och immaterialrätt. I handelspolitiskt avseende medges ömsesidig ”mest-gynnad-nationsbehandling”, vilket är viktigt för flertalet av de tidigare Sovjetrepublikerna då dessa inte är medlemmar i WTO. Medlemmar i WTO är Armenien, Kirgizistan, Georgien och Moldavien. Vid sidan av avtalen får vissa av länderna olika typer av preferenser (till exempel GSP) vid export till EU-marknaden. | Statliga myndigheter |
| partnerskapslagen lag om registrerat partnerskap |
Rikstermbanken | Lag 1994:1117 | Statliga myndigheter |
| partsbehörighet | Rikstermbanken | partshabilitet, rätten att vara part i rättegång, denna rätt tillkommer alla fysiska och juridiska personer | Statliga myndigheter |
| partsdelgivning | Kronofogden | delgivning där sökanden ansvarar för att en person får del av en handling, till exempel ett krav, som personen vanligtvis ska bekräfta | |
| partsförhör | Rikstermbanken | förhör med part under rättegång för vinnande av bevisning | Statliga myndigheter |
| partshabilitet | Rikstermbanken | partsbehörighet | Statliga myndigheter |
| partsinlaga | Rikstermbanken | skrivelse till domstol från en part i ett mål | Statliga myndigheter |
| partsinsyn | Rikstermbanken | Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess. | Riksdagen |
| partsintegration | Rikstermbanken | tjänst som hanterar kommunikation mellan myndigheten och dess leverantörer/kunder genom elektroniskt meddelarutbyte | Statliga myndigheter |
| PASC | Rikstermbanken | teknik för reduktion av datainformation | Övrig offentlig verksamhet |
| pass | Rikstermbanken | legitimationshandling för resa utomlands | Statliga myndigheter |
| pass-sten | Rikstermbanken | mindre sten insatt mellan större stenar i en murbas för att slippa justera ihop dessa | Statliga myndigheter |
| passage | Rikstermbanken | tryckfast utrymme som sammanbinder tryckfasta avdelningar | Statliga myndigheter |
| passagekontakt | Rikstermbanken | säkerhetskontakt som vid hiss med fast låsbana förbikopplar regelkontakt inom stannplanszon | Statliga myndigheter |
| passagerare | Rikstermbanken | Som passagerare räknas varje person ombord utom • Befälhavaren (FC) • Besättning • Övriga ombordanställda • Andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning som gäller fartyget eller den verksamhet som bedrivs med fartyget • Bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka • Personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd och • Barn som inte fyllt 1 år. I enlighet med NSC indelas passagerare i • Embarkerad trupp • Övriga passagerare, bl.a. – Passagerare med eller utan förläggning ombord – Besökare utan uppgift ombord (även militärer) – Familjer och andra besökare (t ex på familjedagar). | Statliga myndigheter |
| passagerare | Rikstermbanken | person ombord på luftfartyg som inte ingår i en beordrad besättning enligt besättningslistan | Statliga myndigheter |
| passagerarfartyg | Rikstermbanken | fartyg enligt definition i 1 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) | Statliga myndigheter |
| passagerarfartyg | Rikstermbanken | fartyg som medför fler än 12 passagerare | Departement |
| passagerarfartyg | Rikstermbanken | fartyg som medför fler än tolv passagerare | Statliga myndigheter |
| passagerarsjöfart | Rikstermbanken | Passagerarfartyg transporterar passagerare och i många fall bilar, lastbilar, andra trafikfordon och gods. Passagerarsjöfarten spänner från mindre skärgårdsfärjor till stora kryssningsfartyg. I Sverige utgörs en stor del av passagerarsjöfarten av inrikestrafik och i övrigt utgörs trafiken främst av sträckor mellan Sverige och övriga länder i Norden och Östersjöregionen. Det finns i dagsläget endast några fåtal svenska rederier som bedriver kryssningssjöfart. Detta sker uteslutande under främmande flaggor. Passagerarsjöfartssegmentet konkurrerar med transporttiden och serviceutbudet ombord. Biljettpriset är inte en lika viktig konkurrensfaktor som inom t.ex. tank-, bulk- och containersjöfarten. Däremot är fraktpriserna en viktig faktor, särskilt när färjorna konkurrerar med landtrafiken. Det transporteras alltmer gods via lastbilar på passagerarfärjorna. Under år 2013 fraktades cirka 22 procent av den del av Sveriges utrikeshandel som sjötransporteras med passagerarfärjor (RoPax). Det motsvarar 32,9 miljoner ton. Värdet på detta gods motsvarar närmare 40 procent av det sjöburna godset inom Sveriges utrikeshandel. | Departement |
| passagerit övergångsrit |
Rikstermbanken | Markerar övergången från en social position/status till en annan. Exempel är namngivning, initiation (pubertetsrit, inträde i hemliga sällskap), bröllop, begravning och kröning. Den markerar också tidsflödet i dess kulturella form som skördefester eller nyårsfirande. | Statliga myndigheter |
| passionsfrukt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| passiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning där portföljen är identisk med jämförelseportföljen | Statliga myndigheter |
| passiv förvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av en portfölj där affärsidén är att inte avvika från fastslaget index | Statliga myndigheter |
| passiv förvaltning indexförvaltning |
Rikstermbanken | portföljförvaltning där den egna portföljen har samma sammansättning som ett valt index i syfte att uppnå samma avkastning som indexet | Statliga myndigheter |
| passiv förvaltning indexförvaltning |
Rikstermbanken | förvaltning som syftar till att uppnå en avkastning som är identisk med jämförelseindex -- ej att överträffa jämförelseindex | Statliga myndigheter |
| passiv förädling | Rikstermbanken | tillfällig export av gemenskapsvaror till ett land utanför EU för bearbetning eller reparation | Övrig offentlig verksamhet |
| passiv förädling | Rikstermbanken | bearbetning i tredje land av gemenskapsvaror som temporärt exporterats från gemenskapen för senare återimport i form av förädlingsprodukter | Regeringen |
| passiv förädling | Rikstermbanken | tullförfarande som innebär att varor från EU tillfälligt exporteras utanför EU-området för att vidareförädlas | Statliga myndigheter |
| passiv i den sexuella akten | Rikstermbanken | den mottagande personen | Departement |
| passiv näringsverksamhet | Rikstermbanken | näringsverksamhet som bedrivs i mindre skala | Övrig offentlig verksamhet |
| passiv sjukdomsövervakning | Rikstermbanken | övervakning av sjukdomsförekomst hos vilda däggdjur och fåglar genom insändande av fallvilt till SVA för undersökning (hela djurkroppar eller delar av djur) | Statliga myndigheter |
| passivitet | Rikstermbanken | det att vara overksam | Statliga myndigheter |
| passivt brukad mark | Rikstermbanken | Innebär att minsta möjliga hävd upprätthålls på marken för att erhålla gårdsstöd. Någon produktion av livsmedel, energi eller höga miljövärden sker inte på marken. Passivt brukad mark är särskilt vanligt i områden med mindre gynnsamma förutsättningar för odling. | Departement |
| passivt ägande | Rikstermbanken | ägande där ägaren inte engagerar sig i hur bolaget sköts | Övrig offentlig verksamhet |
| passpolis | Rikstermbanken | polisenhet som utfärdar eller granskar pass | Statliga myndigheter |
| passpunkt | Rikstermbanken | punkt som oberoende fått koordinater i två olika koordinatsystem, och därför kan utgöra underlag för en transformation med inpassning | Statliga myndigheter |
| past performance | Rikstermbanken | princip som innebär att ett företag erhåller del i export- respektive importkvot i proportion till dess faktiska export/import under en tidigare period | Statliga myndigheter |
| pasta | Rikstermbanken | icke-Newtonsk dispersion med hög koncentration av solida partiklar i en vätska | Statliga myndigheter |
| pasta | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pastej | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pastiller | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pastor | Rikstermbanken | salvor av särskilt fast konsistens | Statliga myndigheter |
| pastoralism | Rikstermbanken | sätt att försörja sig genom nomadiserande boskapsskötsel, ofta genom att säsongsvis flytta med djuren allt efter tillgången på bete, s.k. transhumans eller säterdrift | Statliga myndigheter |
| pastorat | Rikstermbanken | kyrkoherdes tjänstgöringsområde som kan bestå av endast en församling eller av flera församlingar | Statliga myndigheter |
| pastöriserad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pata | Rikstermbanken | fast fiske | Statliga myndigheter |
| patellarreflex | Rikstermbanken | reflexrörelse vid slag strax nedanför knäskålen, varvid underbenet hastigt pendlar framåt | Statliga myndigheter |
| patent | Rikstermbanken | tidsbegränsad ensamrätt att yrkesmässigt använda en teknisk lösning på ett problem, dvs. en uppfinning | Övrig offentlig verksamhet |
| patent | Rikstermbanken | skydd för tekniska lösningar och uppfinningar | Statliga myndigheter |
| patent thicket patentsnår |
Rikstermbanken | situationen då flera olika patent är knutna till en viss företeelse, t.ex. ett visst protein | Departement |
| Patent- och registreringsverket f PRV |
Rikstermbanken | myndighet som sköter registreringen av bolag och av patent- och varumärkesansökningar m.m. | Statliga myndigheter |
| Patent- och registreringsverket PRV |
Rikstermbanken | Patent- och registreringsverket ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design. Vi ger möjlighet att byta personnamn och skaffa utgivningsbevis för tidskrifter, så kallade periodiska skrifter, med mera. Vi erbjuder uppdragstjänster och kurser inom alla våra områden. | Statliga myndigheter |
| patentansökan | Rikstermbanken | Den består av en ansökningshandling med bilagor (beskrivning, patentkrav och sammandrag), som man lämnar in för att söka ett patentskydd. | Statliga myndigheter |
| Patentbesvärsrätten | Rikstermbanken | specialdomstol som efter överklagande överprövar Patent- och registeringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt namn och utgivningsbevis | Statliga myndigheter |
| Patentbesvärsrätten PBR |
Rikstermbanken | Patentbesvärsrätten är en fristående domstol som överprövar PRV:s beslut. PBR:s beslut går i sin tur att överklaga till Regeringsrätten, men eftersom det då krävs prövningstillstånd kan man normalt inte räkna med någon ytterligare prövning. | Statliga myndigheter |
| patentbyrå | Rikstermbanken | Hos en patentbyrå kan man betala för att få hjälp med det mesta inom immaterialrätten, t.ex. med att skriva en patentansökan. | Statliga myndigheter |
| patenterbarhetskriterier | Rikstermbanken | de tre villkor som måste vara uppfyllda för att man ska få patent på sin uppfinning: nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet | Statliga myndigheter |
| patentintrång | Rikstermbanken | Departement | |
| patentkrav | Rikstermbanken | den del av patentansökningen som definierar uppfinningens skyddsomfång | Statliga myndigheter |
| patentombud | Rikstermbanken | fysisk person som yrkesmässigt lämnar biträde i patenträttsliga angelägenheter | Departement |
| patentpool | Rikstermbanken | sammanslutning mellan innehavare av patent som anknyter till en viss företeelse, t.ex. en genetiskt modifierad växt | Departement |
| patenträttsliga angelägenheter | Rikstermbanken | angelägenheter som rör a) en uppfinnings patenterbarhet, b) ansökan om patent samt andra förfaranden rörande patent inför en myndighet eller organisation, c) ett patents giltighet, ett patents eller en patentansökans skyddsomfång, intrång i patent och bättre rätt till ett patent eller en patentansökan, och d) förberedelser och uppträdande inför domstol i patenträttsliga mål och ärenden | Departement |
| paternosterverk | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| pathway claim | Rikstermbanken | patentkrav som definierar en patentsökt kemisk substans genom att peka ut den biologiska signalväg (pathway) som substansen i fråga har effekt på | Departement |
| patient- och miljöisolat | Rikstermbanken | bakterier odlade från patient respektive miljö, vanligen vatten | Statliga myndigheter |
| patientansvarig läkare PAL |
Rikstermbanken | läkare som har det närmaste och samlade ansvaret för en patient vid den sjukvårdsenhet där denne vårdas | Statliga myndigheter |
| patientavgift | Rikstermbanken | den del av läkararvodet som patienten själv betalar | Statliga myndigheter |
| patientbricka | Rikstermbanken | plastkort med patientens personuppgifter | Statliga myndigheter |
| patientförening | Rikstermbanken | sammanslutning av personer som lider av samma sjukdom eller grupp av sjukdomar | Statliga myndigheter |
| patientförsäkring | Rikstermbanken | försäkring som i enlighet med patientskadelagen (1996:799) ersätter personskador som uppstått i samband sjukvård | Statliga myndigheter |
| patientjournal | Försäkringskassan | en eller flera journalhandlingar som rör samma patient | Förmåner vid arbetskada |
| patientjournal | Rikstermbanken | en eller flera journalhandlingar som rör samma patient | Departement |
| patientkort | Rikstermbanken | kort som innehåller uppgifter om patientens besök och eventuella behandlingar | Statliga myndigheter |
| patientrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| patientsäkerhet | Rikstermbanken | skydd mot vårdskada | Departement |
| patina | Rikstermbanken | Åldrande, nedsmutsning m.m. som ej är teknisk brist men ger tidsdimension och förädlar. | Övrig offentlig verksamhet |
| patina | Rikstermbanken | Betyder egentligen ärg men används bildligt om de spår av tidens gång som finns på en byggnads eller föremåls yta i form av till exempel blekning, slitage eller åldrande. | Statliga myndigheter |
| patogen | Rikstermbanken | biologiskt ämne som kan vara sjukdomsalstrande | Regeringen |
| patogen | Rikstermbanken | sjukdomsframkallande mikroorganism | Departement |
| patogen | Rikstermbanken | organism som orsakar en sjukdom i en annan organism | Statliga myndigheter |
| patogener | Rikstermbanken | sjukdomsframkallande organismer | Statliga myndigheter |
| patologi | Rikstermbanken | vetenskapen eller läran om de sjukliga förändringarna i kroppen | Statliga myndigheter |
| patologiskt rus | Rikstermbanken | medicinsk beteckning på ett tillstånd där även små mängder alkohol ger mycket kraftiga psykiska effekter, såsom förvirring, aggressivitet, personlighetsförändring etc. | Statliga myndigheter |
| patotyp | Rikstermbanken | grupp av populationer med samma virulens | Statliga myndigheter |
| patriarkat | Rikstermbanken | sociala system där kvinnor är underordnade män | Statliga myndigheter |
| patrilateral | Rikstermbanken | med relationer på faderssidan | Statliga myndigheter |
| patrilinjär härstamning agnatisk härstamning |
Rikstermbanken | härstamning räknad på manssidan till en känd urfader | Statliga myndigheter |
| patrilinjär ätt | Rikstermbanken | härstamningsgrupp räknad genom mansled och där länkarna till urfadern anses kända | Statliga myndigheter |
| patron | Rikstermbanken | person i maktställning som genom sitt inflytande och sin frikostighet försäkrar sig om sina anhängares stöd i utbyte mot deras arbete och/eller stöd | Statliga myndigheter |
| patrull | Rikstermbanken | enhet som består av högst tre polismän | Övrig offentlig verksamhet |
| patrullbåt | Rikstermbanken | mindre örlogsfartyg som främst används till bevakning | Statliga myndigheter |
| patrullhund | Polisen | hund som har tränats för allmänpolisiärt bruk i spårning, sök efter person och materiel samt skydd | Föreskrifter och allmänna råd |
| patrullhund | Rikstermbanken | hund som har tränats för allmänpolisiärt bruk i spårning, sök efter person och materiel samt skydd | Statliga myndigheter |
| paté | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Pauliprincipen | Rikstermbanken | En princip som säger att två elektroner som känner av varandra inte kan ha exakt samma energitillstånd. Det betyder att om man för ihop två atomer så kommer varje elektrontillstånd att splittras upp i två tillstånd. | Statliga myndigheter |
| pausrutin | Rikstermbanken | rutin för att pausa ett uppträdande | Statliga myndigheter |
| pausrutinsmaterial | Rikstermbanken | det material som krävs för att kunna genomföra en paus av ett uppträdande | Statliga myndigheter |
| Pay As You Go-system PAYG |
Rikstermbanken | PAYG är ett s.k. fördelningssystem, vilket innebär att inbetalda pensionsavgifter eller premier under ett visst år används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar | Statliga myndigheter |
| pay per view PPV |
Rikstermbanken | beställ-tv som innebär att användaren betalar för varje enskilt program han/hon vill se | Statliga myndigheter |
| pay per view | Rikstermbanken | system där konsumenten betalar för ett enskilt TV-program | Departement |
| PB-ämnen | Rikstermbanken | ämnen som är både långlivade (persistenta) och bioackumulerande | Departement |
| PBB polybromerade bifenyler |
Rikstermbanken | stabila organiska föreningar som framställs genom bromering av bifenyl | Statliga myndigheter |
| PBDE polybromerade difenyletrar |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PBDE polybromerade difenyletrar |
Rikstermbanken | Bromerade flamskyddsmedel. | Statliga myndigheter |
| PBT | Rikstermbanken | Kemikalier med PBT-egenskaper är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). | Statliga myndigheter |
| PBT | Rikstermbanken | persistenta (svårnedbrytbara), bioackumulerande (kan ansamlas i levande organismer) och toxiska (giftiga) ämnen | Statliga myndigheter |
| PBT | Rikstermbanken | Persistenta (långlivade), bioackumulerade (ansamlas i levande organismer) och toxiska (giftiga) ämnen. | Statliga myndigheter |
| PBT-ämnen | Rikstermbanken | allmänt spridda långlivade, bioackumulerbara och toxiska ämnen | Regeringen |
| PC kompetenskontroll |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PCA | Rikstermbanken | PAH + aromater substituerade med kväve-, svavel- eller syreföreningar | Statliga myndigheter |
| PCB polyklorerade bifenyler, polyklorerad bifenyl |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PCB polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | Klorerade organiska ämnen. | Statliga myndigheter |
| PCB PCB-ämnen, polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | PCB är ett samlingsnamn på en grupp ämnen som omfattar ca 200 olika polyklorerade bifenyler. De är en grupp svårnedbrytbara (persistenta), klorerade organiska ämnen som ansamlas i levande organismer. PCB-ämnen är enkelt uttryckt oljor med olika tekniska användningsområden. | Statliga myndigheter |
| PCB polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | Användes förr inom industrin men är sedan 1970-talet förbjudna i Sverige och i många andra länder. PCB-halterna har sedan dess sjunkit i de flesta undersökta livsmedel. Mycket höga exponeringar under lång tid misstänks bland annat öka risken för negativa effekter på barns utveckling under uppväxten. | Statliga myndigheter |
| PCB | Rikstermbanken | Ett lönsamhetsmått som visar om produktionsvärdet mot svarar de kostnader som uppstår av produktionen (inklusive skattade kostnader för produktionsfaktorerna, eget arbete och användning av jordbruksmark). | Statliga myndigheter |
| PCB polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | grupp klorerade kolväten | Statliga myndigheter |
| PCB polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | En grupp kemiska föreningar som kan vara mycket skadliga för djur och människor. | Statliga myndigheter |
| PCB:er polyklorerade bifenyler |
Rikstermbanken | PCB är ett samlingsnamn på en grupp ämnen som omfattar ca 200 olika polyklorerade bifenyler. De är en grupp svårnedbrytbara (persistenta), klorerade organiska ämnen som ansamlas i levande organismer. PCB-ämnen är enkelt uttryckt oljor med olika tekniska användningsområden. | Statliga myndigheter |
| PCBF | Rikstermbanken | spannmålsbaserade livsmedel för spädbarn och småbarn | Statliga myndigheter |
| PCF | Rikstermbanken | Världsbankens Prototype Carbon Fund (PCF). PCF var en pionjär på marknaden för projektbaserade mekanismer och har haft en betydelsefull roll för framväxten av en global utsläppsmarknad. Exempel på projekt som stöds via PCF gäller till exempel vindkraft på Filippinerna, småskalig vattenkraft i Costa Rica, elproduktion från deponigas i Sydafrika samt uppgradering och effektivisering av fjärrvärmesystem i Bulgarien. | Statliga myndigheter |
| PCI projekt av gemensamt intresse |
Rikstermbanken | särskilt viktiga transmissionsprojekt inom framför allt sektorerna el och gas, s.k. projekt av gemensamt intresse (Project of Common Interest) som identifierats inom ramen för infrastrukturförordningen (EU nr. 347/2013) | Regeringen |
| PCM pulskodmodulation, linjärkodat ljud |
Rikstermbanken | teknik för översättning av analoga signaler till digital information | Övrig offentlig verksamhet |
| PCR | Rikstermbanken | metod för att påvisa små mängder av arvsmassa (DNA) | Statliga myndigheter |
| PCT | Rikstermbanken | Administreras av ett FN-organ, World Intellectual Property Organization (WIPO), som ligger i Genève. PCT innebär att sökanden genom att lämna in en enda patentansökan på ett enda språk anses ha ingett den i samtliga PCT:s medlemsländer. PCT innebär dessutom att prövningen av ansökningar koncentreras till några få patentverk med särskilt goda resurser, däribland PRV. | Statliga myndigheter |
| PD 1-hämmare | Rikstermbanken | Består av antikroppar som blockerar proteinet PD 1. | Statliga myndigheter |
| PDA | Rikstermbanken | tillstånd till flygning under 300 fots höjd i samband med flyguppvisning | Statliga myndigheter |
| PDA-mätning | Rikstermbanken | stötvågsmätning med påldrivningsanalysator | Statliga myndigheter |
| PDD | Rikstermbanken | dokument som beskriver ett CDM- eller JI-projekt | Statliga myndigheter |
| PDD | Rikstermbanken | Dokument som beskriver ett CDM- eller JI-projekt. PDD:n är en förutsättning för validering i CDM-projekt (och determinering i JI) samt ett krav före registrering av projekt. | Statliga myndigheter |
| PDF-blankett | Försäkringskassan | blankett i PDF-format | Begreppskatalog 2017 |
| PDU processutvecklingsenhet |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PE skyddsjordsledare |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PE-ledare | Rikstermbanken | ledare som endast får användas som skyddsledare och som normalt inte är strömförande | Statliga myndigheter |
| PEC | Rikstermbanken | den koncentration som förväntas i miljön | Statliga myndigheter |
| PEC | Rikstermbanken | den uppskattade koncentationen av ett ämne i miljön | Statliga myndigheter |
| PECA-avtal PECA, Protokoll till Europaavtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter |
Rikstermbanken | EU har slutit avtal med flertalet EU-kandidatländer. Dessa kallas PECA-avtal (Protokoll till Europaavtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter). PECA-avtalen går, liksom MRA-avtalen, ut på att de båda parterna ömsesidigt erkänner godkännande av produkter. För att få ingå ett PECA-avtal måste kandidatlandet ha anpassat sig till EU:s lagstiftning på området. Länder som slutit PECAs med EU är Ungern, Tjeckien, Litauen, Lettland, Slovakien, Slovenien och Estland. Nya PECA:s förhandlas med Bulgarien och Rumänien. | Statliga myndigheter |
| pechblände uraninit |
Rikstermbanken | Uran-/radiumrika mineral med i huvudsak sammansättningen UO₂. | Statliga myndigheter |
| pedanteri | Rikstermbanken | överdriven noggrannhet | Statliga myndigheter |
| pediatrik | Rikstermbanken | barnläkekonst; medicinsk specialitet för barnsjukdomar samt vetenskapen och läran om barnsjukdomar | Statliga myndigheter |
| pediatriskt prövningsprogram | Rikstermbanken | forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att säkerställa att nödvändiga uppgifter fås fram för att fastställa villkoren för att ett läkemedel skall godkännas för behandling av den pediatriska populationen | Regeringen |
| pedodonti | Rikstermbanken | barntandvård, en klinisk disciplin med odontologisk, medicinsk och beteendevetenskaplig bas tillämpad på barn upp till ca 14 års ålder | Statliga myndigheter |
| pedofil | Polisen | Enligt DSM-IV-manualen [1, 2] anses en person vara pedofil om följande kriterier är uppfyllda. 1. Personen har under en period av minst sex månader haft upprepade intensiva sexuellt upphetsande fantasier, haft sexuella driftsimpulser eller utövat beteenden som involverat sexuella handlingar med ett eller flera barn i förpuberteten (vanligen under 13 år). 2. Fantasierna, sexualdriften eller beteendena medför påtagliga besvär eller försämringar för personen att fungera socialt, yrkesmässigt eller inom andra viktiga områden. 3. Personen i fråga är minst 16 år gammal och minst 5 år äldre än barnet eller barnen i det förstnämnda kriteriet. Eftersom det är inte möjligt att avgöra om de misstänkta och utpekade gärningsmännen i denna rapport uppfyller alla kriterier ovan, särskilt inte kriterium nummer 2, används en förenklad definition. De personer som benämns pedofiler i denna rapport uppfyller i stället följande kriterier, vilka är en delmängd av kriterierna ovan. 1. Personen har utövat beteenden som involverat sexuella handlingar med ett eller flera barn i förpuberteten (vanligen under 13 år). 2. Personen i fråga är minst 16 år gammal och minst 5 år äldre än barnet eller barnen i det förstnämnda kriteriet. | Rapporter |
| pedofil | Rikstermbanken | Enligt DSM-IV-manualen [1, 2] anses en person vara pedofil om följande kriterier är uppfyllda. 1. Personen har under en period av minst sex månader haft upprepade intensiva sexuellt upphetsande fantasier, haft sexuella driftsimpulser eller utövat beteenden som involverat sexuella handlingar med ett eller flera barn i förpuberteten (vanligen under 13 år). 2. Fantasierna, sexualdriften eller beteendena medför påtagliga besvär eller försämringar för personen att fungera socialt, yrkesmässigt eller inom andra viktiga områden. 3. Personen i fråga är minst 16 år gammal och minst 5 år äldre än barnet eller barnen i det förstnämnda kriteriet. Eftersom det är inte möjligt att avgöra om de misstänkta och utpekade gärningsmännen i denna rapport uppfyller alla kriterier ovan, särskilt inte kriterium nummer 2, används en förenklad definition. De personer som benämns pedofiler i denna rapport uppfyller i stället följande kriterier, vilka är en delmängd av kriterierna ovan. 1. Personen har utövat beteenden som involverat sexuella handlingar med ett eller flera barn i förpuberteten (vanligen under 13 år). 2. Personen i fråga är minst 16 år gammal och minst 5 år äldre än barnet eller barnen i det förstnämnda kriteriet. | Statliga myndigheter |
| pedofil | Rikstermbanken | vuxen som har sexuellt intresse av barn | Statliga myndigheter |
| peer-to-peer P2P |
Rikstermbanken | enkelt nätverk där samtliga noder kan dela ut sina resurser, dvs. samtidigt vara servrar och arbetsdatorer | Statliga myndigheter |
| peer-to-peer | Rikstermbanken | En teknik där användare av datatrafik hjälper till att skicka data till varandra och därmed avlasta trafik från den huvudsakliga avsändaren. | Statliga myndigheter |
| peer-to-peer-lån | Rikstermbanken | lån till konsumenter som finansieras av andra konsumenter, vanligtvis genom en digital plattform | Statliga myndigheter |
| PEF maximalt utandningsflöde |
Rikstermbanken | Ett begrepp inom spirometri. Mäter topphastigheten hos utandningsluften vid snabbast möjliga utandning och avslöjar om det finns hinder för luften att passera ut. | Statliga myndigheter |
| pegel | Rikstermbanken | instrument som används vid mätning av vattenstånd | Statliga myndigheter |
| pegmatit | Rikstermbanken | grovkristallin bergart med granitisk sammansättning som uppträder som gångar, sliror eller mindre massiv i andra bergarter | Övrig offentlig verksamhet |
| pegmatit | Rikstermbanken | Kristallinisk, mycket grovkornig granitisk gångbergart som till största delen består av kvarts och fältspat. Pegmatit bryts för sitt innehåll av fältspat eller sällsynta mineral. Mineral från Ytterby fältspatsbrott på Resarö strax norr om Vaxholm, har resulterat i upptäckten av ett flertal grundämnen som uppkallats efter platsen. Exempel härpå är yttrium, ytterbium, terbium, erbium och holmium. Flera olika mineral har hittats för första gången i Ytterby. Grundämnet tantal upptäcktes år 1802 av svensken Anders Gustav Ekeberg i mineral från Ytterby. Han föreslog namnet yttrotantal på mineralet och namngav den tåliga metallen efter den antika mytologins Tantalus. | Statliga myndigheter |
| pegmatit | Rikstermbanken | mycket grovkornig gångbergart med granitisk sammansättning | Departement |
| pejlgrupp | Rikstermbanken | utbildad personal vid flygplats med bärbar pejlutrustning och utrustning för positionsangivelse | Statliga myndigheter |
| pekannöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pekfinger | Rikstermbanken | fingret närmast tummen (som används att peka med) | Statliga myndigheter |
| pelag pelagial, pelagiska zonen |
Rikstermbanken | Pelagen eller pelagialen eller den pelagiska zonen är den fria vattenmassan i en stor sjö eller ett havsområde och livet i denna vattenmassa. | Statliga myndigheter |
| pelagen pelagialen, pelagiska zonen |
Rikstermbanken | den fria vattenmassan i en stor sjö eller ett havsområde och livet i denna vattenmassa | Statliga myndigheter |
| pelagiala områden | Rikstermbanken | Pelagial är det öppna havet (eller sjön), motsats till kust- och strandnära områden. | Statliga myndigheter |
| pelagisk | Rikstermbanken | Nektisk eller planktisk, dvs. tillhörande de övre vattenlagren ner till ca 200 m djup. | Statliga myndigheter |
| pelagisk | Rikstermbanken | som rör pelagen, t.ex. pelagisk fisk | Statliga myndigheter |
| pelagisk | Rikstermbanken | som rör den fria vattenmassan, t.ex. pelagisk fisk | Statliga myndigheter |
| pelagisk art | Rikstermbanken | art som lever i öppet hav | Statliga myndigheter |
| pelagiska systemet | Rikstermbanken | De fartyg som ingår i det pelagiska systemet är de som har fått individuell tilldelning av pelagiska fiskerättigheter, vilken är överlåtbar. | Riksdagen |
| pelagiskt fiske | Rikstermbanken | fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis | Riksdagen |
| pelagiskt redskap | Rikstermbanken | redskap som fångar pelagiska arter, t.ex. flyttrål | Statliga myndigheter |
| pelagiskt redskap | Rikstermbanken | redskap som fångar pelagiska arter t.ex. flyttrål | Statliga myndigheter |
| pelare | Rikstermbanken | Kapitaltäckningsregelverket är uppdelat på tre s.k. pelare. Pelare 1 innebär att minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och för operativa risker beräknas utifrån explicita beräkningsregler. Pelare 2 innebär att risker identifieras och riskhanteringen bedöms i ett bredare perspektiv av tillsynsmyndigheten. Detta kan innebära ett påslag till de kapitalkrav som räknas fram inom ramen för pelare 1. Pelare 3 definierar olika transparenskrav. | Statliga myndigheter |
| pelare | Rikstermbanken | vanligen ett gjutet metallstift som tjänar som stöd för en tillverkad tandkrona | Departement |
| pelare | Rikstermbanken | fristående, bärande stöd med fyrkantig genomskärning | Statliga myndigheter |
| Pelare 1 | Rikstermbanken | En benämning på de grundläggande verksamhetsrisker för vilka regelverket angivit modeller (eller möjlighet till att använda individuella modeller efter tillstånd från FI) för beräkning av lägsta tillåtna kapitalkrav enligt lag. Inom bank, kreditmarknadsbolag och värdepappersrelaterad verksamhet är de grundläggande verksamhetsriskerna, kredit-, marknads- och operativ risk. | Statliga myndigheter |
| Pelare 1, 2 och 3 | Rikstermbanken | Kapitaltäckningsregelverket Basel 3 är uppdelat på tre så kallade pelare. Pelare 1 innebär att minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och för operativa risker beräknas utifrån explicita beräkningsregler. Pelare 2 innebär att risker identifieras och riskhanteringen bedöms i ett bredare perspektiv av tillsynsmyndigheten. Detta kan innebära ett påslag till de kapitalkrav som räknas fram inom ramen för pelare 1. Pelare 3 definierar olika transparenskrav som bland annat omfattar information om bankens egna interna processer för att utvärdera bankens totala kapitalbehov (Pelare 2). | Statliga myndigheter |
| Pelare 2 | Rikstermbanken | Benämningen på de risker utöver de grundläggande riskerna som företaget identifierat och som man bör hålla kapital för. Här finns inga anvisade modeller utan företaget skall själv komma fram till de metoder som bäst speglar risken och dess kapitalbehov. | Statliga myndigheter |
| Pelare 2 | Rikstermbanken | Pelare 2 kan också vara ett samlingsbegrepp för en bedömning av det totala kapitalbehovet hos ett institut utifrån samtliga risker som institutet är exponerat för eller kan komma att exponeras för samt de processer man har för att omhänderta och kontrollera dessa risker. | Statliga myndigheter |
| pelare 2 | Rikstermbanken | Kapitaltäckningsregelverket Basel 3 är uppdelat på tre s.k. pelare. Pelare 1 innebär att minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och för operativa risker beräknas utifrån explicita beräkningsregler. Pelare 2 innebär att risker identifieras och riskhanteringen bedöms i ett bredare perspektiv av tillsynsmyndigheten. Detta kan innebära ett påslag till de kapitalkrav som räknas fram inom ramen för pelare 1. Pelare 3 defiierar olika transparenskrav. | Statliga myndigheter |
| Pelare 3 | Rikstermbanken | Används inom Basel 2, Basel 3 och Solvens 2 för att beteckna regler om transparens och information. | Statliga myndigheter |
| pelarförklyftning | Rikstermbanken | struktur hos ett oftast basaltiskt lavaflöde eller ytligt intrusiv | Statliga myndigheter |
| pellet | Rikstermbanken | ovalt rundat korn av mikro- eller kryptokristallin kalcit, huvudsakligen utgörande exkrement av olika organismer | Statliga myndigheter |
| pellets kulsinter |
Rikstermbanken | små kulor (10--15 mm) av finkornig järnmalm | Departement |
| pellets | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| pelletter | Rikstermbanken | förädlat biobränsle som består av t.ex. sågspån som pressats ihop till små runda bitar | Departement |
| pelloid | Rikstermbanken | rundat korn av mikro- eller kryptokristallin kalcit | Statliga myndigheter |
| PEN | Rikstermbanken | kombinerad nolla och skyddsjordsledare | Statliga myndigheter |
| PEN-ledare | Rikstermbanken | elektrisk ledare som har gemensam funktion som skyddsjord (PE, protective earth) och neutralledare (N). | Statliga myndigheter |
| pendeltåg | Rikstermbanken | kortväga regionaltåg med täta uppehåll vid stationer för resandeutbyte speciellt i storstadsområden | Statliga myndigheter |
| pendimetalin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| pendlingskommuner | Rikstermbanken | kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun RF Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 | Statliga myndigheter |
| peneplan | Rikstermbanken | hypotetisk, genom erosion av den kontinentala jordskorpan bildad, nästan horisontell avjämningsyta vars nivå är tillnärmad havsytans | Statliga myndigheter |
| penetration | Rikstermbanken | antal registrerade abonnemang | Departement |
| pengsystem | Rikstermbanken | valfrihetssystem inom utbildningsområdet där ersättning utgår till den enskilda utbildningsanordnare som en elev valt att studera hos | Departement |
| penicillin | Rikstermbanken | bakteriehämmande antibiotikum | Statliga myndigheter |
| penis manslem |
Rikstermbanken | det manliga yttre könsorganet | Statliga myndigheter |
| penningböter | Polisen | böter med ett fastställt engångsbelopp | Ordlista |
| penningböter | Rikstermbanken | böter med ett fastställt engångsbelopp | Statliga myndigheter |
| penningböter | Rikstermbanken | böter i form av ett viss angivet belopp | Statliga myndigheter |
| penningmarknad | Rikstermbanken | Penningmarknaden i sig kan sägas vara en del av den större kapitalmarknaden, där löptiderna är längre, likviditeten lägre och riskerna större. | Regeringen |
| penningmarknad | Rikstermbanken | Räntemarknaden brukar ofta delas in i en obligationsmarknad och en penningmarknad. Handeln på penningmarknaden omfattar t.ex. statsskuldväxlar, certifikat och repor, vanligen med löptider upp till ett år. | Övrig offentlig verksamhet |
| penningmarknad | Rikstermbanken | den del av kreditmarknaden där man handlar med instrument som har en löptid på mindre än ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| penningmarknad | Rikstermbanken | marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år | Statliga myndigheter |
| penningmarknad | Rikstermbanken | marknaden för räntepapper som har löptider på upp till ett år | Statliga myndigheter |
| penningmarknad | Rikstermbanken | marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| penningmarknad | Rikstermbanken | På penningmarknaden handlas med instrument som ger en fastställd avkastning, en ränta och som har en löptid på mindre än ett år. En av penningmarknadens viktigaste funktioner är att hantera likviditeten för banker och andra finansiella institut. Exempel på instrument som handlas på penningmarknaden är statsskuldväxlar och certifikat. | Övrig offentlig verksamhet |
| penningmarknadsfond kort räntefond |
Rikstermbanken | fond som enbart placerar i räntebärande värdepapper med en löptid på mindre än ett år | Statliga myndigheter |
| penningmarknadsfonder | Rikstermbanken | fonder som investerar i likvida, säkra värdepapper med korta löptider | Regeringen |
| penningmängd | Rikstermbanken | allmänhetens innehav av sedlar, mynt och tillgodohavanden på bankkonton | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitik | Rikstermbanken | Att ändra räntan för att påverka inflationen. | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitik | Rikstermbanken | åtgärder som en centralbank vidtar för att upprätthålla prisstabilitet i ekonomin | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitik | Rikstermbanken | Riksbankens beslut om styrränta som påverkar den samlade efterfrågan och inflationen | Statliga myndigheter |
| penningpolitik | Rikstermbanken | Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet. Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil. | Statliga myndigheter |
| penningpolitik | Rikstermbanken | Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitik | Rikstermbanken | Riksbankens åtgärder för att bevara värdet på pengar. | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitisk motpart | Rikstermbanken | kreditinstitut med säte eller filial i Sverige som är deltagare i RIX och som har tillgång till kreditfaciliteter hos Riksbanken | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitisk repa | Rikstermbanken | Penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. | Övrig offentlig verksamhet |
| penningpolitisk transmissionsmekanism | Rikstermbanken | mekanism som förklarar hur penningpolitiken påverkar den reala ekonomin | Övrig offentlig verksamhet |
| penningtvätt | Rikstermbanken | transaktion som syftar till att dölja att pengar härstammar från brottslig verksamhet | Statliga myndigheter |
| penningtvätt | Rikstermbanken | förfarande i syfte att få pengar som intjänats olagligt att framstå som lagligt intjänade | Övrig offentlig verksamhet |
| penningtvätt | Rikstermbanken | åtgärder i syfte att dölja eller omsätta pengar eller andra tillgångar från brottslig verksamhet | Statliga myndigheter |
| penningtvätt | Rikstermbanken | sådana åtgärder med avseende på egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna egenskap hos egendomen döljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen | Statliga myndigheter |
| penningöverförare | Rikstermbanken | yrkesmässig överföring av pengar för annans räkning | Statliga myndigheter |
| penningöverföring | Rikstermbanken | betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens förfogande | Departement |
| penningöverföring | Rikstermbanken | yrkesmässig överföring av pengar eller pengars värde för någon annans räkning | Departement |
| pension | Pensionsmyndigheten | Pension är en regelbundet återkommande utbetalning som vanligtvis ersätter din lön under en avtalad tid. | Pension |
| pension | Rikstermbanken | regelbunden inkomst för person som pga ålder eller arbetsoförmåga slutat sitt förvärvsarbete eller som aldrig haft någon arbetsförmåga | Statliga myndigheter |
| pension | Rikstermbanken | En person kan få pengar i form av pension när han eller hon har uppnått en viss ålder (ålderspension) eller om en nära anhörig har dött (efterlevandepension). | Statliga myndigheter |
| pension | Rikstermbanken | periodisk utbetalning under en viss avtalad tid eller så länge den som har rätt till utbetalningen lever och som normalt är tänkt som ersättning för lön eller del av lön | Statliga myndigheter |
| pensionering | Rikstermbanken | det att gå i pension | Statliga myndigheter |
| pensionsavgift | Pensionsmyndigheten | Pensionsavgift är en avgift till den allmänna pensionen. Pensionsavgiften består av allmän pensionsavgift, ålderspensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift. | Pension |
| pensionsavgift | Rikstermbanken | avgift som de EU-anställda betalar | Regeringen |
| pensionsavgift | Rikstermbanken | man sparar till pension genom att en del av ens inkomst går till en pensionsavgift | Statliga myndigheter |
| pensionsavgift | Rikstermbanken | avgift till den inkomstgrundade ålderspensionen som består av allmän pensionsavgift, ålderspensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift | Statliga myndigheter |
| pensionsbehållning | Pensionsmyndigheten | Pensionsbehållning är så mycket som dina pensionsrätter inom den allmänna pensionen är värda vid en viss tidpunkt. Pensionsbehållningen för inkomstpension räknas ut genom att man summerar pensionsrätterna, efter avdrag för administrationsavgifter, och räknar med fördelade arvsvinster och förändringen av inkomstindex eller balansindex. | Pension |
| pensionsbehållning | Rikstermbanken | summan av fastställda pensionsrätter för inkomstpension som årligen omräknats med hänsyn till inkomstindex (eller balansindex), arvsvinster och administrationsavgifter | Departement |
| pensionsbehållning | Rikstermbanken | värdet av intjänade pensionsrätter inom den allmänna pensionen vid en viss tidpunkt | Statliga myndigheter |
| pensionsbehållning | Rikstermbanken | värdet av intjänade pensionsrätter vid en viss tidpunkt | Statliga myndigheter |
| pensionsberättigad | Rikstermbanken | person som har rätt att få pension | Statliga myndigheter |
| pensionsbesked | Pensionsmyndigheten | Pensionsbeskedet är ett dokument som du får varje år och som bland annat redovisar hur försäkringskapitalet eller pensionsförmånerna har förändrats under året. | Pension |
| pensionsbesked | Rikstermbanken | I pensionsbeskedet kan en person se hur mycket han eller hon har tjänat in till sin pension. | Statliga myndigheter |
| pensionsbesked | Rikstermbanken | besked som informerar om en viss persons pensionssparande och om dennes rätt till pension | Statliga myndigheter |
| pensionsersättning | Rikstermbanken | Statligt anställda som blir uppsagda kan få pensionsersättning enligt avtal om omställning eller Trygghetsavtalet. Det är arbetsgivaren som beslutar om en person får pensionsersättning eller inte. | Statliga myndigheter |
| pensionsförmån | Rikstermbanken | den förmån som följer av pensionering | Statliga myndigheter |
| pensionsförsäkring | Pensionsmyndigheten | En pensionsförsäkring är ett sätt att spara till din pension enligt särskilda skatteregler. En pensionsförsäkring kan betalas av din arbetsgivare och kallas då tjänstepensionsförsäkring. Det kan också vara du själv som betalar den. Då är det en privat pensionsförsäkring. Du betalar inkomstskatt på den pension du får ut. Om du dör och har efterlevandeskydd betalas pension ut till dina förmånstagare. | Pension |
| pensionsförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring med periodisk utbetalning till den försäkrade eller efterlevande förmånstagare | Statliga myndigheter |
| pensionsförsäkring | Rikstermbanken | försäkring avsedd att trygga försäkringstagarens eller de efterlevandes försörjning genom regelbundet återkommande utbetalningar | Statliga myndigheter |
| pensionsförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring där premien är helt eller delvis avdragsgill i deklarationen och den pension som betalas ut från försäkringen beskattas som inkomst av tjänst | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande | Rikstermbanken | som ligger till grund för beräkningen av din pension | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande belopp PGB, B-PGB, PL-PGB, S-PGB, SA-PGB |
Försäkringskassan | fiktivt belopp som en försäkrad får tillgodogöra sig för att kompensera utebliven pensionsgrundande inkomst för tid när den försäkrade inte har inkomst eller har lägre inkomst på grund av vård av barn, plikttjänstgöring, studier eller på grund av att han eller hon får sjukersättning eller aktivitetsersättning | Förmåner vid arbetskada |
| pensionsgrundande belopp | Pensionsmyndigheten | Pensionsgrundande belopp är inte några verkliga inkomster utan fiktiva belopp som du får tillgodoräkna dig i den allmänna pensionen om du har sjuk- eller aktivitetsersättning, små barn, studerar eller gör värnplikt eller annan plikttjänst. Det pensionsgrundande beloppet och din pensionsgrundande inkomst utgör tillsammans pensionsunderlaget. | Pension |
| pensionsgrundande belopp | Rikstermbanken | underlag för tillgodoräknande av pensionsrätt som inte bygger på någon faktisk inkomst | Departement |
| pensionsgrundande belopp | Rikstermbanken | fiktiv inkomst för barnår, plikttjänstgöring, högre studier eller sjuk- och aktivitetsersättning som ger pensionsrätt | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande inkomst PGI, Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) fastställs av Skatteverket. PGI beräknas utifrån överskottet från inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet. Det innebär att även skattepliktiga löneförmåner, ersättningar från socialförsäkringen som ersätter inkomstbortfall och arbetslöshetsersättning ingår i beräkningen. PGI beräknas inte på inkomster som överstiger 7, 5 inkomstbasbelopp. Eftersom PGI ska beräknas på inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent är inkomsttaket i praktiken 8, 07 inkomstbasbelopp. Försäkringskassan använder PGI att beräkna inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning. Den kan också vara ett av underlagen för att beräkna SGI för försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete |
Försäkringskassan | inkomst som utgör underlag för beräkning av pensionsrätt eller rätt till pension | Förmåner vid arbetskada |
| pensionsgrundande inkomst | Pensionsmyndigheten | Den pensionsgrundande inkomsten inom den allmänna pensionen är din inkomst (till exempel lön, sjukpenning, föräldrapenning och a-kasseersättning) efter avdrag med den allmänna pensionsavgiften. Den används för att beräkna hur mycket pension du får. Den pensionsgrundande inkomsten är högst 7,5 inkomstbasbelopp. Om du har så låg inkomst att du inte betalar skatt, är inkomsten inte pensionsgrundande. | Pension |
| pensionsgrundande inkomst | Rikstermbanken | inkomst som, tillsammans med pensionsgrundande belopp, används för att räkna ut den försäkrades pensionsrätt | Departement |
| pensionsgrundande inkomst | Rikstermbanken | inkomst som ligger till grund för beräkning av pensionen | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande inkomst PGI |
Rikstermbanken | inkomst som utgör underlag för beräkning av pensionsrätt inom den allmänna pensionen | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande inkomst | Rikstermbanken | inkomst på vilken man beräknar pensionens storlek | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande lön | Rikstermbanken | avlöningsförmåner som tillgodoräknas för pensionsunderlag | Departement |
| pensionsgrundande lön | Rikstermbanken | månadslön och lönetillägg som används för att räkna ut pensionsunderlag | Statliga myndigheter |
| pensionsgrundande tjänstetid | Pensionsmyndigheten | Pensionsgrundande tjänstetid används vid förmånsbestämd tjänstepension och betyder att du måste ha arbetat en viss tid för att få maximal pension, oftast 360 månader (30 år). För varje månad som du eventuellt saknar när du går i pension, kommer din pension då att minska med en trehundrasextiondedel. | Pension |
| pensionsgrundande tjänstetid | Rikstermbanken | anställningstid som ger rätt till pension | Statliga myndigheter |
| pensionskapital | Rikstermbanken | summan av alla inbetalda avgifter, uppräknade med löne- och prisindex | Statliga myndigheter |
| pensionsmedförande lön | Pensionsmyndigheten | Den pensionsmedförande lönen ligger till grund för hur stor pension du får. Den kan skilja sig från din verkliga lön inom vissa tjänstepensioner. Reglerna för vad som räknas in i den pensionsmedförande lönen kan variera beroende på om du har ett kollektivavtal eller individuellt avtal. | Pension |
| Pensionsmyndigheten | Rikstermbanken | En myndighet som har som uppdrag att administrera och betala ut den allmänna pensionen. Pensionsmyndigheten ger även generell och individuell information om pensionen. | Statliga myndigheter |
| pensionsnivå | Rikstermbanken | Pensionsnivåer såsom de redovisas i Orange rapport illustrerar genomsnittlig pension i förhållande till genomsnittlig pensionsgrundande inkomst för personer i åldersgruppen 16--64 år. | Statliga myndigheter |
| pensionsplan | Pensionsmyndigheten | En pensionsplan sätter ramarna för hur en tjänstepension utformas. Förutom pensionssparande kan planen bland annat innehålla skydd vid dödsfall och långvarig sjukdom. | Pension |
| pensionspoäng | Pensionsmyndigheten | Pensionspoäng har årligen beräknats för dig som är född mellan 1938 och 1953 utifrån det aktuella årets pensionsgrundande inkomst. Pensionspoängen har använts för att beräkna tilläggspensionen. | Pension |
| pensionspoäng | Rikstermbanken | Används för beräkning av tilläggspension. | Departement |
| pensionspoäng | Rikstermbanken | pensionsgrundande inkomst delad med det vid inkomstårets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng används för beräkning av ATP i det gamla pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| pensionspoäng | Rikstermbanken | poäng som beräknas årligen utifrån den pensionsgrundande inkomsten och som används vid beräkning av tilläggspension | Statliga myndigheter |
| pensionsrätt | Pensionsmyndigheten | Det belopp som varje år betalas in till din allmänna pension kallas pensionsrätt. För inkomstpensionen utgör pensionsrätten 16 procent av ditt pensionsunderlag och för premiepensionen 2,5 procent. Är du född 1938–1953 är procentsatserna lägre, eftersom du får en del av din pension som tilläggspension. | Pension |
| pensionsrätt | Rikstermbanken | Pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget, lika stor som den sammanlagda pensionsavgiften som tillfaller pensionssystemet. Pensionsrätten ökar pensionsbehållningen respektive premiepensionskapitalet. | Departement |
| pensionsrätt | Rikstermbanken | belopp som varje år sätts av till inkomstpension samt premiepension | Statliga myndigheter |
| pensionsrätt | Rikstermbanken | belopp som beräknas årligen och som för inkomstpensionen utgör 16 procent av pensionsunderlaget och för premiepensionen utgör 2,5 procent av pensionsunderlaget | Statliga myndigheter |
| pensionsrörelsen | Rikstermbanken | de delar av försäkringsmodellen där pensionsåtagandena redovisas i SPV:s balansräkning | Departement |
| pensionsskuld | Rikstermbanken | pensionsåtagandet vid utgången av varje år | Departement |
| pensionsskuld | Rikstermbanken | Motsvarar i det svenska ålderspensionssystemet åtagandet gentemot nuvarande pensionärer samt upparbetad pensionsrätt för den förvärvsarbetande delen av befolkningen. | Statliga myndigheter |
| pensionsskuld | Rikstermbanken | Pensionsskuld såsom den redovisas i Orange rapport är pensionsåtagandet vid utgången av varje år. Pensionsskulden till förvärvsaktiva avseende inkomstpension beräknas som summan av alla individers pensionsbehållningar. Pensionsskulden till pensionerade beräknas genom att multiplicera pensionsbeloppet för varje årskull med årskullens ekonomiska delningstal. | Statliga myndigheter |
| pensionsstiftelse | Rikstermbanken | stiftelse som tryggar en arbetsgivares pensionsåtagande | Statliga myndigheter |
| pensionsstiftelse | Rikstermbanken | stiftelse som tryggar en arbetsgivares pensionsåtaganden | Statliga myndigheter |
| pensionstillskott | Rikstermbanken | ekonomiskt stöd för pensionärer som bara hade folkpension eller folkpension och mycket liten ATP i det gamla pensionssystemet | Statliga myndigheter |
| pensionstillägg | Pensionsmyndigheten | Pensionstillägg är ett sätt att säkra värdet på din förmånsbestämda tjänstepension så att den inte förlorar i värde. För att räkna upp tjänstepensionen används till exempel konsumentprisindex eller prisbasbelopp. | Pension |
| pensionstillägg | Rikstermbanken | den del av utbetalad förmånsbestämd tjänstepension som motsvarar den uppräkning av pensionen som gjorts sedan pensionen började betalas ut | Statliga myndigheter |
| pensionsunderlag | Pensionsmyndigheten | Pensionsunderlaget för din allmänna pension är summan av din pensionsgrundande inkomst och eventuella pensionsgrundande belopp. Pensionsunderlaget är högst 7,5 inkomstbasbelopp per år. Pensionsunderlaget används för att beräkna pensionsrätten. | Pension |
| pensionsunderlag | Rikstermbanken | löneunderlag som ligger till grund för beräkning av pension | Departement |
| pensionsunderlag | Rikstermbanken | summan av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp, dock högst upp till intjänandetaket | Departement |
| pensionsunderlag | Rikstermbanken | Är vanligtvis snittlönen för de fem sista årslönerna. Används t.ex. för att räkna ut den förmånsbestämda ålderspensionen. | Statliga myndigheter |
| pensionsunderlag PU |
Rikstermbanken | summan av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp, dock högst 7,5 inkomstbasbelopp per år | Statliga myndigheter |
| pensionsålder | Pensionsmyndigheten | Pensionsålder är den ålder när du har rätt att börja ta ut din pension. I Sverige finns inte längre någon fast pensionsålder för den allmänna pensionen. När du kan börja ta ut din tjänstepension och privata pension beror på vad det står i ditt avtal och i skattereglerna. | Pension |
| pensionsålder | Rikstermbanken | ålder enligt avtal eller förordning vid vilken den anställde har rätt att avgå med pension utan att göra förtida uttag av pensionen | Departement |
| pensionsålder | Rikstermbanken | den ålder när arbetsgivaren slutar betala in pengar till tjänstepensionen för en person | Statliga myndigheter |
| pensionsålder | Rikstermbanken | ålder från vilken en ålderspension börjar utbetalas | Statliga myndigheter |
| pensionsåtagande | Rikstermbanken | förpliktelse om finansiering av förmånsbestämd tjänstepension | Departement |
| pensionärsbostad | Rikstermbanken | specialbostad för pensionär som inte kan bo kvar i sitt hem men som inte heller har behov av äldreboende | Statliga myndigheter |
| pensionärshushåll | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pensionärshushåll | Rikstermbanken | hushåll över 65 år | Departement |
| pentakloretan | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| pentaklorfenol | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| pentaklorfenol PCP |
Rikstermbanken | Pentaklorfenol (PCP) användes tidigare för ytbehandling (doppning) och impregnering av trä för att skydda det mot röta och påväxt av missfärgande blånadssvampar. Ämnet förbjöds som verksamt ämne i träskyddsmedel i slutet av 1970-talet på grund av allvarliga hälso- och miljöegenskaper. | Statliga myndigheter |
| pentlandit järnnickelkis |
Rikstermbanken | Mineral med sammansättningen (Fe,Ni)S. I de flesta nickelhaltiga magnetkiser utgörs nickelmineralet huvudsakligen av pentlandit. | Statliga myndigheter |
| pentoser | Rikstermbanken | sockerarter som innehåller fem kolatomer | Statliga myndigheter |
| pentryn som inte har kokutrustning | Rikstermbanken | sådana pentryn som innehåller elektrisk utrustning med låg effekt, till exempel kaffeautomater, brödrostar, diskmaskiner, mikrovågsugnar, elektriska vattenkokare, induktionshällar och liknande utrustning med en effekt som inte överstiger 5 kW per apparat samt elektriska kokplattor och värmeplattor för varmhållning av mat med en effekt som inte överstiger 2 kW per apparat och en yttemperatur som inte överstiger 150 ℃ | Statliga myndigheter |
| PEP | Rikstermbanken | Regeringen | |
| pepparkaka | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pepparnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pepparrot | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PEPPOL | Rikstermbanken | LSP inom området e-inköp. | Statliga myndigheter |
| PEPs i internationella organisationer | Rikstermbanken | personer som har eller tidigare haft en framskjuten funktion i en internationell organisation | Regeringen |
| peptid | Rikstermbanken | kedja av aminosyror; peptider förekommer bl.a. som hormoner i en organism | Departement |
| per rectum f p.r. |
Rikstermbanken | genom ändtarmen | Statliga myndigheter |
| percentil | Rikstermbanken | Med den tionde percentilen avses den lönenivå som tio procent av löntagarna underskrider. | Statliga myndigheter |
| percentil | Rikstermbanken | det värde för en variabel som en viss procent av observationerna av variabeln hamnar lägre än | Statliga myndigheter |
| percentil | Rikstermbanken | Ett statistiskt begrepp som innebär att halterna bör ligga under ett visst värde under en viss andel av tiden. | Departement |
| percentil | Rikstermbanken | värde för en variabel som en viss procent av observationerna av variabeln hamnar lägre än | Statliga myndigheter |
| percentil | Rikstermbanken | Ett begrepp som används för att redovisa lönespridning. 10 procent av löntagarna har en lägre lön än värdet för 10:de percentilen. 90 procent av löntagarna har en lägre lön än värdet för 90:de percentilen. Ett sätt att mäta lönespridningen är att beräkna kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen - mellan den grupp som tjänar mest och den grupp som tjänar minst. En kvot på 2 (P90/P10 = 2) betyder att den tiondel av löntagarna som har högst lön har minst dubbelt så hög lön som den tiondel som har lägst. | Statliga myndigheter |
| percept | Rikstermbanken | medvetandegjort resultat av varseblivningsprocessen | Övrig offentlig verksamhet |
| perception varseblivning |
Rikstermbanken | den psykofysiologiska processen eller förmåga att varsebli, dvs. bli medveten om, fysiska objekt eller fenomen genom ett eller flera sinnesorgan | Övrig offentlig verksamhet |
| perception | Rikstermbanken | varseblivning, förnimmelse | Statliga myndigheter |
| perception varseblivning |
Rikstermbanken | En generell term som används för att beskriva hur vi får kunskap om vår omvärld. Perceptionsprocessen innefattar hela sekvensen från något slag av fysisk stimulus till det fenomenologiska, privata upplevandet av denna stimulus. | Statliga myndigheter |
| perceptionsstyrning | Rikstermbanken | strategiska/politiska aktiviteter med syfte att påverka känslor, avsikter och verklighetsbild hos befolkning och/eller beslutsfattare i ett annat land för att den officiella inställningen ska bli till förmån för avsändaren | Statliga myndigheter |
| perceptuell | Rikstermbanken | som hör till perceptionen | Statliga myndigheter |
| perenn | Rikstermbanken | flerårig | Statliga myndigheter |
| perfekt information | Rikstermbanken | Ett ekonomiskt begrepp som innebär att alla individer vid beslut har tillgång till korrekt information. Individerna har också förmåga att tolka informationen på ett riktigt sätt. | Statliga myndigheter |
| perfluorerad kolkedja | Rikstermbanken | en fullständigt fluorerad kolkedja med enbart fluoratomer bundna till sig | Statliga myndigheter |
| perforation | Rikstermbanken | genomborrning, hål | Statliga myndigheter |
| performance budgeting | Rikstermbanken | I internationell litteratur används uttrycket performance budgeting som samlingsnamn på hur resultatinformation kan komma till nytta i budgetprocessen. (Moynihan, Donald & Ivor Beazley (eds), 2016. Toward Next-Generation Performance Budgeting. Lessons from the Experience of Seven Reforming Countries. World Bank Group (Australien, Estland, Frankrike, Nederländerna, Polen, Ryssland, USA).) Det kan innebära att budgetdokumentet från regeringen till riksdagen ska innehålla information om resultatet i förhållande till uppsatta mål, så som det är i Sverige. Det kan också vara så att resultatinformationen finns i andra dokument men tas fram i samband med budgetprocessen. Det är Australien ett exempel på. | Statliga myndigheter |
| performans framträdande |
Rikstermbanken | Från folkloristiken har musiketnologin lånat in begreppet performans som med ett mera svenskt ord kan översättas till ”framträdande”. Begreppets vetenskapliga användning har vuxit fram med ett intresse för de kommunikationsmedel som ligger utanför det talade ordet -- och i fråga om musikområdet utanför den klingande musiken. Musiketnologisk performansforskning beaktar således alla de kommunikationsformer en musiker eller sångare utnyttjar, verbala som icke-verbala. En performansforskare ägnar sig åt att studera situationer och samspelet mellan olika aktörer. | Statliga myndigheter |
| pergola | Rikstermbanken | täckt gång med glest placerade smala stöd | Statliga myndigheter |
| peridotit | Rikstermbanken | ultrabasisk djupbergart som karakteriseras av mineralen olivin och pyroxen | Departement |
| peridotiter | Rikstermbanken | Magmatiska, grovkristallina ultrabasiska bergarter. Ett annat namn på olivinstenar (olivin = peridot), kallas ibland krysolit. Omvandlingsprodukten av peridotit benämns serpentinit. | Statliga myndigheter |
| perifera nervsystemet | Rikstermbanken | de nerver som förbinder hjärna och ryggmärg med kroppens olika organ | Statliga myndigheter |
| perifera nervsystemet | Rikstermbanken | Nerverna som förbinder centrala nervsystemet med muskler och sinnesorgan. | Statliga myndigheter |
| periferik | Rikstermbanken | delsystem för växelverkan mellan elektroniska system och människan och omgivningen i övrigt, t. ex. bildskärmar och sensorer | Departement |
| perifert synfält | Rikstermbanken | omgivningen utanför det yttre synfältet | Statliga myndigheter |
| perimetri | Rikstermbanken | mätning av synfältets omfång | Statliga myndigheter |
| perinatal skada | Rikstermbanken | skada som har uppkommit vid födelsen | Statliga myndigheter |
| period | Rikstermbanken | tid för en komplett rörelse (vågdal + vågtopp) i ett svängande förlopp | Övrig offentlig verksamhet |
| period | Rikstermbanken | Geokronologisk enhet. Den fanerozoiska eran indelas i elva perioder, vilka varierar i längd mellan ca 70 miljoner år (kambrium och krita) och ca 30 miljoner år (trias). | Statliga myndigheter |
| periodavgränsningspost interimspost |
Rikstermbanken | skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter och inkomster till kostnader och intäkter vid bokslut | Statliga myndigheter |
| periodavgränsningspost | Rikstermbanken | skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod | Statliga myndigheter |
| periodbortfall | Rikstermbanken | ”hopp” på ett helt antal våglängder (perioder) i den annars kontinuerliga bärvågsmätningen, beroende på att mottagaren tappat fastlåsningen till bärvågen. | Statliga myndigheter |
| periodisering | Försäkringskassan | fördelning av inkomster och utgifter till den period de avser | Begreppskatalog 2017 |
| periodisering | Rikstermbanken | fördelning av inkomster och utgifter så att de förs till det år som de avser | Statliga myndigheter |
| periodisering | Rikstermbanken | fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt) | Statliga myndigheter |
| periodisering av avläst energi | Rikstermbanken | fördelning av avläst energi till månadsenergier per tidszon för månaderna mellan avläsningstillfällena | Statliga myndigheter |
| periodiseringsfond | Rikstermbanken | möjlighet att skjuta upp beskattningen av en del av vinsten i maximalt sex år | Övrig offentlig verksamhet |
| periodisk flygträning | Rikstermbanken | flygträning som ingår i den löpande kompetensuppföljningen av certifikatinnehavare | Statliga myndigheter |
| periodisk sammanställning | Rikstermbanken | sammanställning över värdet av varor eller tjänster vid momsfri försäljning till andra EU-länder under viss period | Övrig offentlig verksamhet |
| periodisk skrift | Rikstermbanken | tidning, tidskrift eller någon annan sådan tryckt skrift som enligt utgivningsplanen är avsedd att under en bestämd titel utgivas med minst fyra vid särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt löpsedlar och bilagor som hör till skriften | Departement |
| periodisk skrift | Rikstermbanken | tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utges med minst fyra på särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt därtill hörande löpsedlar och bilagor | Departement |
| periodisk skrift | Rikstermbanken | Periodiska skrifter kan vara tidskrifter, tidningar och andra tryckta skrifter, enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Den periodiska skriften ska vara avsedd att ges ut minst fyra gånger per år enligt en utgivningsplan eller faktiskt ges ut minst fyra gånger per år. Skriften ska även ges ut under en bestämd titel. | Statliga myndigheter |
| periodiska systemet | Rikstermbanken | den tabell över grundämnen (element) som uppställdes sedan deras kemiska och fysikaliska egenskaper på 1860-talet befunnits variera periodiskt med atomvikten | Statliga myndigheter |
| periodiska säkerhetsrapporter | Rikstermbanken | Periodiska säkerhetsrapporter ska lämnas till myndigheten med följande innehåll: Sammanfattningar av uppgifter som är relevanta för bedömningen av nyttan och riskerna med läkemedlet, däribland resultaten av alla studier som behandlar eventuell inverkan på godkännandet för försäljning En vetenskaplig utvärdering av risk/nytta-förhållandet för läkemedlet. Alla uppgifter om försäljningsvolymen för läkemedlet och alla uppgifter som innehavaren av godkännande för försäljning har om antalet förskrivningar, inklusive en beräkning av antalet människor som exponerats för läkemedlet. | Regeringen |
| periodiskt understöd | Rikstermbanken | ekonomiskt stöd som ges regelbundet till privatperson | Statliga myndigheter |
| periodkontroll | Rikstermbanken | kontrollen av moms och arbetsgivaravgifter som sker löpande under året | Statliga myndigheter |
| periodobekant | Rikstermbanken | okänt antal hela våglängder mellan satellit och mottagare vid bärvågsmätningens början | Statliga myndigheter |
| periskop | Rikstermbanken | instrument som gör det möjligt att se över hinder | Statliga myndigheter |
| peristaltik | Rikstermbanken | rörelser och sammandragningar i muskulaturen i magsäcken och tarmarna med vilkas hjälp födan transporteras genom mag tarmkanalen och (i magsäck och tunntarm) blandas med nedbrytande sekret samt restprodukter i tjocktarmen bearbetas | Statliga myndigheter |
| peristom | Rikstermbanken | den eller de tandkransar som sitter i kapselmynningen hos de flesta bladmossor | Statliga myndigheter |
| peritonealdialysvätskor | Rikstermbanken | flytande läkemedelsberedningar avsedda för peritonealdialys | Statliga myndigheter |
| perkolation | Rikstermbanken | vattnets långsamma rörelse genom lager av vattenmättat, poröst material | Statliga myndigheter |
| perkolation | Rikstermbanken | vattnets långsamma rörelse nedåt genom lager av vattenmättat, poröst material | Statliga myndigheter |
| perkussion | Rikstermbanken | metod att genom knackning på kroppsytan bestämma underliggande organs storlek och beskaffenhet | Statliga myndigheter |
| perm | Rikstermbanken | Den yngsta av de sex paleozoiska perioderna. Perm är även benämning på motsvarande system. Geologisk period mellan karbon och trias. Perm beräknas ha infallit för ca 299--251 miljoner år sedan och karakteriseras av att klimatet på land blev torrare men också mer varierat, vilket berodde på att superkontinenten Pangea höll på att fogas samman. Groddjuren minskade i antal när deras sumpmarksmiljöer försvann, och reptilerna blev de dominerande landdjuren. I det permiska havet utvecklades korallreven. Perioden har uppkallats efter det dåvarande guvernementet Perm (kring den nuvarande staden Perm) i Ryssland strax väster om Uralbergen. Området karakteriseras av omfattande och blottade förekomster av sedimentlager ovanpå de kolförande lagren från karbon. Perm är den sista perioden i den paleozoiska eran, och den slutade med den mest våldsamma massutplåningen av arter på Jorden. | Statliga myndigheter |
| permafrost | Rikstermbanken | Ständigt tjälad mark. Det är inte ovanligt att tjälen kan gå ner till ett par hundra meters djup, där den geotermiska värme tar överhanden. Permafrost förekommer på de nordligaste och sydligaste breddgraderna. | Statliga myndigheter |
| permafrost | Rikstermbanken | permanent frusen mark | Övrig offentlig verksamhet |
| permanent avstängd kärnkraftsreaktor | Rikstermbanken | kärnkraftsreaktor där verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren | Departement |
| permanent bergutrymme | Rikstermbanken | sådant utrymme som avses vara arbetsplats eller som kan komma att beträdas under minst två års tid efter uttagning av utrymmet | Statliga myndigheter |
| permanent flöde | Rikstermbanken | största flöde vid vilket vattenmätaren fungerar tillfredsställande under normala driftsförhållanden, dvs. vid stationärt eller intermittent flöde | Statliga myndigheter |
| permanent förband | Rikstermbanken | förband som inte kan tas isär annat än med förstörande metoder | Statliga myndigheter |
| permanent gräsmark | Rikstermbanken | jordbruksmark som har använts till produktion av gräs och andra foderväxter minst fem år i rad, dvs. betesmark samt åkermark där det odlats vall i minst fem år | Departement |
| permanent minne ROM |
Rikstermbanken | dataminne som inte kan ändras eller raderas | Övrig offentlig verksamhet |
| permanent spont | Rikstermbanken | spont för permanent bruk | Statliga myndigheter |
| permanent uppehållsrätt PUR |
Rikstermbanken | rätt som man kan få om man bott lagligt i landet i minst fem år | Statliga myndigheter |
| permanent uppehållstillstånd f PUT |
Rikstermbanken | tillstånd som ger utlänningar rätt att bo och arbeta i Sverige utan tidsbegränsning | Statliga myndigheter |
| permanent uppehållstillstånd PUT |
Rikstermbanken | tillstånd att bo och arbeta i Sverige under en obegränsad tid | Statliga myndigheter |
| permanent urkoppling | Rikstermbanken | urkoppling av krockkudde på verkstad | Statliga myndigheter |
| permanenta förband | Rikstermbanken | förband som inte kan tas isär annat än genom användning av förstörande metoder | Statliga myndigheter |
| permeabel | Rikstermbanken | genomsläpplig (för luft och vattenånga) | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | genomsläpplighet eller genomtränglighet i ett poröst material för en vätska eller gas | Övrig offentlig verksamhet |
| permeabilitet | Rikstermbanken | förhållandet mellan den del av utrymmets rymd som förutsätts bli fylld med vatten och utrymmets hela rymd | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | Ett sediments eller bergarts förmåga att släppa igenom en gas eller vätska. Permeabiliteten bestäms av porositeten, sorteringen och kornstorleken samt mediets viskositet. | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | markens genomsläpplighet för vatten | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | Vattengenomsläpplighet. Beror främst på porstorlek och total porvolym. Definieras som kvoten mellan transporthastigheten och den hydrauliska gradienten (k). Anges i m/s. | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | jordens materialspecifika förmåga att släppa igenom vätskor eller gas | Statliga myndigheter |
| permeabilitet | Rikstermbanken | genomsläpplighet | Statliga myndigheter |
| permeat | Rikstermbanken | vätska som går igenom filtret vid filtrering | Statliga myndigheter |
| permeation | Rikstermbanken | genomträngningsförmåga | Statliga myndigheter |
| permission | Polisen | En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. | Ordlista |
| permission | Rikstermbanken | En intagen kan, för att underlätta anpassningen till samhället, beviljas tillstånd att lämna anstalten enligt 32 och 33 §§ KvaL för en viss kort tid, om det inte finns någon påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. | Statliga myndigheter |
| permission | Rikstermbanken | kortare ledighet från tjänst som vanligen kräver närvaro på arbetsplatsen dygnet runt; även utvidgat om rätten att tillfälligt lämna plats där man normalt måste vistas dygnet runt | Statliga myndigheter |
| permission | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| permittera | Rikstermbanken | låta en anställd vara ledig från arbetet utan lön på grund av minskat arbetsbehov | Statliga myndigheter |
| permitteringslön | Rikstermbanken | lön som anställda får om de permitteras | Statliga myndigheter |
| perniciös anemi | Rikstermbanken | anemi som beror på bristande upptag av vitamin B12 från födan, vilket leder till störd utmognad av de blodbildande cellerna i benmärgen | Statliga myndigheter |
| peroral | Rikstermbanken | Via munnen. | Statliga myndigheter |
| peroral | Rikstermbanken | (om läkemedel) som skall tas in genom munnen; i tablettform eller flytande form; kallas äv. ’per os’ | Statliga myndigheter |
| peroxid | Rikstermbanken | instabil syrerik förening som lätt avger syre | Statliga myndigheter |
| peroxid | Rikstermbanken | Ett syrerikt ämne. | Statliga myndigheter |
| peroxid | Rikstermbanken | Typ av kemisk förening, instabilt syrerikt ämne. | Statliga myndigheter |
| peroxidhärdare | Rikstermbanken | peroxidhaltig komponent som påskyndar kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| PerP-spel | Rikstermbanken | arbetsmetod inom perspektivstudierna där en struktur (eller flera) prövas i ett eller flera scenario och mot olika hotnivåer och motståndare | Statliga myndigheter |
| persika | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| persilja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| persistens | Rikstermbanken | ett ämnes förmåga att motstå nedbrytning, och därmed bli långlivat | Departement |
| persistens | Rikstermbanken | reaktionströghet särskilt om ämnen som biotransformeras långsamt | Statliga myndigheter |
| persistent | Rikstermbanken | om ämne som är långlivat eller svårnedbrytbart | Statliga myndigheter |
| persistent | Rikstermbanken | Stabil och därmed långlivad. Ett persistent ämne är svårnedbrytbart (organiska miljögifter) eller onedbrytbart (metaller). | Statliga myndigheter |
| persistent | Rikstermbanken | Svårnedbrytbart | Statliga myndigheter |
| persistent | Rikstermbanken | stabil och därmed långlivad | Statliga myndigheter |
| persistent infekterade djur | Rikstermbanken | nötkreatur som vid två prover tagna med 3 veckors mellanrum konstaterats viruspositiva avseende BVD | Statliga myndigheter |
| persistent organiskt ämne POP |
Rikstermbanken | Långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne. Ämnen som blir miljögifter genom långsiktig verkan genom anrikning, bioackumulering och biomagnifikation tillhör de stabila, långlivade föreningarna. | Statliga myndigheter |
| persistent organiskt ämne | Rikstermbanken | långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne | Statliga myndigheter |
| person | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person | Statliga myndigheter |
| person med bristande läsförmåga | Rikstermbanken | person som inte kan tillgodogöra sig informationen i en text utan att strukturen, innehållet och/eller språket i texten anpassas | Statliga myndigheter |
| person med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga | Rikstermbanken | Innebörden av termen är att en person som har en funktionsnedsättning kan komma i kontakt med funktionshindrande miljöer som påverkar graden av en funktionsnedsättning. För en person som har en funktionsnedsättning i relation till vissa arbetsuppgifter kan funktionshindret minska om rätt stöd ges. På så sätt ökar tillgängligheten. | Departement |
| person med läsnedsättning | Rikstermbanken | person som inte kan tillgodogöra sig tryckt text utan att texten får ett särskilt format | Statliga myndigheter |
| person med svensk bakgrund | Försäkringskassan | (inom statistik:) person som är född i Sverige med minst en inrikes född förälder | Allmän juridik |
| person med svensk bakgrund | Rikstermbanken | person som är född i Sverige och som har minst en förälder som är född i Sverige | Statliga myndigheter |
| person med utländsk bakgrund | Försäkringskassan | (inom statistik:) person som är född utomlands eller som är född i Sverige med två utrikes födda föräldrar | Allmän juridik |
| person med utländsk bakgrund | Rikstermbanken | person som antingen är utrikes född, eller är född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar | Statliga myndigheter |
| person som en relevant person har ett nära förhållande till | Rikstermbanken | a) Den relevanta personens make eller sambo, b) omyndiga barn som står under den relevanta personens vårdnad, och c) andra närstående till den relevanta personen som har gemensamt hushåll med denna person sedan minst ett år vid tidpunkten för den berörda transaktionen. | Statliga myndigheter |
| personakt | Rikstermbanken | samling dokument om en person, samlad dokumentation om en person i ett mål eller ärende | Statliga myndigheter |
| personalbistånd | Rikstermbanken | bistånd genom utsänd personal som ingår i mottagarlandets förvaltning, företag eller andra organisationer eller har rådgivande funktioner inom ramen för utvecklingssamarbetet med kontrakt överstigande l år | Departement |
| personalbod bod |
Rikstermbanken | bod eller vagn som inretts för att tjäna som personalutrymme | Statliga myndigheter |
| personalbod | Rikstermbanken | flyttbar byggnad avsedd att användas på eller vid skogsbrukets tillfälliga arbetsplatser och som innehåller utrymmen och anordningar för arbetstagarnas personliga hygien samt för intagande av måltid | Statliga myndigheter |
| personalförvaltning | Rikstermbanken | personaladministration | Statliga myndigheter |
| personalia | Rikstermbanken | uppgifter om en persons liv och verk | Statliga myndigheter |
| personalinskränkning | Rikstermbanken | minskning av antalet anställda | Statliga myndigheter |
| personalkostnad | Rikstermbanken | kostnad för grundlön, sociala avgifter, semesterlönetillägg, tillägg för obekväm arbetstid och övertidsersättning, andra tillägg, reseersättning, skäliga personalförmåner, utbildningskostnader, sjukfrånvaro, föräldraledighet, uniformer samt kostnader för inhyrd personal | Statliga myndigheter |
| personalkostnadsindex | Rikstermbanken | index som mäter en beräknad personalkostnad i förhållande till den verksamhet som bedrivs | Departement |
| personaloptioner | Rikstermbanken | optioner kopplade till både anställning och företagets värdeutveckling | Departement |
| personalorganisation | Rikstermbanken | facklig organisation på en arbetsplats, ofta för fackliga representanter | Statliga myndigheter |
| personalpool | Rikstermbanken | extraresurs bestående av personal som finns tillgänglig och kan lämna sin post | Statliga myndigheter |
| personalrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| personalutrymme | Rikstermbanken | klädutrymme, torkutrymme, tvättutrymme, duschutrymme, toalettrum, matutrymme, pausutrymme, vilutrymme, jourrum, väntrum och överliggningsrum | Statliga myndigheter |
| personalvård | Rikstermbanken | åtgärder som syftar till att förbättra personalens hälsa, t. ex. friskvård, personalfester och semesteranläggningar | Statliga myndigheter |
| personbevis | Rikstermbanken | handling med personuppgifter, t. ex. personnummer, namn, adress, födelseort, medborgarskap och civilstånd, ur det lokala folkbokföringsregistret utfärdat av Skatteverket | Statliga myndigheter |
| personbil | Rikstermbanken | bil som är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och 1. är inrättad huvudsakligen för personbefordran eller 2. är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone a. fast monterade sittplatser, b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser, c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och d. bord | Departement |
| personbil | Rikstermbanken | bil som är inrättad huvudsakligen för befordran av personer, dock högst förare och åtta passagerare | Statliga myndigheter |
| personbil klass I | Rikstermbanken | personbil som inte tillhör klass II | Departement |
| personbil klass II | Rikstermbanken | personbil som är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone a. fast monterade sittplatser, b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser, c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och d. bord | Departement |
| persondos | Rikstermbanken | Samlingsterm för effektiv dos, ekvivalent dos, intecknad effektiv dos eller intecknad ekvivalent dos. | Statliga myndigheter |
| persondosekvivalent | Rikstermbanken | dosekvivalenten i mjuk vävnad på ett lämpligt djup d (mm) under en angiven punkt på kroppen | Statliga myndigheter |
| persondosimetrilaboratorium | Rikstermbanken | företag eller motsvarande som tillhandahåller persondosmätare och utvärderar doserna | Statliga myndigheter |
| persondosmätare | Rikstermbanken | instrument som innehåller en eller flera detektorer för mätning av persondosekvivalent, konstruerat för att bäras av användaren, och med minst en funktion sådan att mätutslaget inte kan påverkas av användaren | Statliga myndigheter |
| persondosmätare | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| personekvivalent | Rikstermbanken | den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD⁷) | Statliga myndigheter |
| personekvivalent | Rikstermbanken | den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD₇) | Statliga myndigheter |
| personhiss | Rikstermbanken | hiss för transport av främst personer | Statliga myndigheter |
| personkilometer | Rikstermbanken | mått på transportarbete för persontransporter | Statliga myndigheter |
| personkonto | Rikstermbanken | personligt bankkonto vars kontonummer kan vara identiskt med innehavarens personnummer | Statliga myndigheter |
| personkrets | Försäkringskassan | grupp som omfattas av en viss lagstiftning | Allmän juridik |
| personkrets | Rikstermbanken | den grupp personer som en förordning, ett avtal eller en nationell lagstiftning omfattar | Departement |
| personlig assistans | Försäkringskassan | personligt utformat stöd som ges till den som på grund av stor och varaktig funktionsnedsättning behöver hjälp med att tillgodose sina grundläggande behov | Särskilda förmåner vid funktionshinder |
| personlig assistans | Rikstermbanken | en person med svåra funktionshinder och stort hjälpbehov kan ha rätt till personlig assistans. Kommunen ansvarar för personlig assistans om behovet av hjälp understiger 20 timmar i veckan. Om hjälp behövs mer än 20 timmar i veckan beslutar Försäkringskassan om assistansersättning | Statliga myndigheter |
| personlig assistent | Rikstermbanken | person som hjälper en funktionshindrad med det dagliga livet | Statliga myndigheter |
| personlig fiskelicens | Rikstermbanken | licens för yrkesmässigt fiske utan fiskefartyg i havet samt för yrkesmässigt fiske i de fem stora sjöarna och övriga inlandsvatten | Riksdagen |
| personlig flygdagbok | Rikstermbanken | dagbok där uppgifter om utbildningar, flygningar, tid i simulerade hjälpmedel och luftfartyg redovisas | Statliga myndigheter |
| personlig integritet | Rikstermbanken | Det finns ingen allmänt vedertagen definition på begreppet personlig integritet. Integritet är en inre egenskap som är olika hos olika individer. "Rätten att få vara i fred" är en vanlig tolkning. "Rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för kränkande behandling" är en annan. | Statliga myndigheter |
| personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | utrustning eller utrustningssystem som avses att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker inklusive utbytbara komponenter | Regeringen |
| personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | varje utrustning som är avsedd att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera hälso- eller säkerhetsrisker | Statliga myndigheter |
| personlig skyddsutrustning | Rikstermbanken | varje utrustning som är avsedd att bäras eller hållas av en person till skydd mot en eller flera risker som skulle kunna hota dennes säkerhet eller hälsa under arbetet samt varje tillbehör, som är avsett att uppfylla detta mål | Statliga myndigheter |
| personlighet | Rikstermbanken | helheten av de psykiska egenskaper som utmärker en person | Departement |
| personlighetsstörning | Rikstermbanken | psykisk störning där individens personlighet skapar sådana problem att de medför nedsatt social eller yrkesmässig förmåga eller lidande för individen själv | Statliga myndigheter |
| personnummer | Försäkringskassan | enhetligt utformat unikt person-id registrerat i folkbokföringen | Allmän juridik |
| personnummer | Rikstermbanken | tiosiffrigt nummer som tilldelas alla som blir folkbokförda i Sverige | Statliga myndigheter |
| personnummer | Rikstermbanken | The personal identity number is unique to each individual, based on your date of birth. You need the number for all official transactions, for example to open a bank account, have access to the health system, paying for goods and services, signing an apartment contract etc. | Statliga myndigheter |
| personolycka | Rikstermbanken | olycka där en person avlider (inklusive självmord) eller skadas men som inte utgörs av brand, kollision, plankorsningsolycka, påkörning, urspårning eller vägtrafikolycka | Statliga myndigheter |
| personregister | Rikstermbanken | samling av personuppgifter ordnad så att den möjliggör och underlättar sökningar och sammanställningar av information om individer | Statliga myndigheter |
| personröst | Rikstermbanken | röst på en särskild kandidat för ett parti i allmänt val | Riksdagen |
| personskada | Rikstermbanken | kroppsskada på person | Statliga myndigheter |
| personskadegrupp | Rikstermbanken | grupp för identifiering och registrering av skadade | Övrig offentlig verksamhet |
| personskadeolycka | Rikstermbanken | antalet polisrapporterade olyckor med personskada | Statliga myndigheter |
| personskadeskydd | Rikstermbanken | försäkring som gäller för person som tjänstgör i totalförsvaret, civilförsvaret, är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt, annan anstalt eller på speciellt hem samt för person som vistas kortare tid på anstalt, i häkte eller polisförvar | Statliga myndigheter |
| personskydd | Polisen | skydd i form av närskydd och distansskydd | Föreskrifter och allmänna råd |
| personskydd | Rikstermbanken | skydd i form av närskydd och distansskydd | Statliga myndigheter |
| personsäkerhetshandläggare | Polisen | särskilt utsedd personal med ansvar för att handlägga ärenden om personsäkerhetsarbete | Föreskrifter och allmänna råd |
| personsäkerhetshandläggare | Rikstermbanken | särskilt utsedd personal med ansvar för att handlägga ärenden om personsäkerhetsarbete | Statliga myndigheter |
| personsäkerhetskoordinator | Polisen | befattningshavare vid varje polismyndighet som […] har kunskap om det särskilda personsäkerhetsarbetet och som svarar för kontakterna och samarbetet mellan polismyndigheten och de särskilda personsäkerhetsenheterna | Föreskrifter och allmänna råd |
| personsäkerhetskoordinator | Rikstermbanken | befattningshavare vid varje polismyndighet som […] har kunskap om det särskilda personsäkerhetsarbetet och som svarar för kontakterna och samarbetet mellan polismyndigheten och de särskilda personsäkerhetsenheterna | Statliga myndigheter |
| personsökare | Rikstermbanken | signalanordning med vars hjälp en viss eftersökt person kan nås från en central | Statliga myndigheter |
| persontillåten hiss | Rikstermbanken | hiss för persontrafik | Statliga myndigheter |
| persontransportarbete | Rikstermbanken | produkten av personresa och kilometer | Departement |
| persontransportarbete | Rikstermbanken | produkten av transporterat antal personer och transportsträckans längd | Statliga myndigheter |
| persontransportarbete | Rikstermbanken | produkt av personer och transportsträcka | Departement |
| persontäthet | Rikstermbanken | antalet personer på en bestämd yta | Statliga myndigheter |
| personuppgift | Rikstermbanken | all information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person som är i livet | Övrig offentlig verksamhet |
| personuppgift | Rikstermbanken | fakta om en persons födelsetid, adress m.m. | Statliga myndigheter |
| personuppgifter | Polisen | all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet | Föreskrifter och allmänna råd |
| personuppgifter | Rikstermbanken | all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet | Departement |
| personuppgifter | Rikstermbanken | all information som hänför sig till en identifierad eller identifierbar fysisk person och ”behandling av personuppgifter” syftar på all behandling av personuppgifter, vare sig den sker genom databehandling eller inte | Departement |
| personuppgifter | Rikstermbanken | varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbarfysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet | Departement |
| personuppgifter | Rikstermbanken | varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (kallad registrerad) | Departement |
| personuppgifter | Rikstermbanken | all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en (fysisk) person som är i livet | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsansvarig | Rikstermbanken | den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter | Departement |
| personuppgiftsansvarig | Rikstermbanken | den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen, dvs. syftet med och medlen för behandlingen av personuppgifter | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsansvarig | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter; om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt kan den personuppgiftsansvarige eller de särskilda kriterierna för hur denne ska utses föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt | Departement |
| personuppgiftsansvarig | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter | Departement |
| personuppgiftsansvarig | Rikstermbanken | den organisation (till exempel aktiebolag, stiftelse, förening eller myndighet) som bestämmer för vilka ändamål uppgifterna ska behandlas och hur behandlingen ska gå till | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsbehandling | Rikstermbanken | behandling av personuppgifter enligt lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsbiträde | Rikstermbanken | den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsbiträde | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning | Departement |
| personuppgiftsbiträde | Rikstermbanken | den som behandlar personuppgifter för en personuppgiftsansvarigs räkning | Statliga myndigheter |
| personuppgiftshandläggare | Rikstermbanken | person som vid organisationsenheterna utgör stöd till militära underrättelse- och säkerhetstjänstens personuppgiftsombud i frågor som rör personuppgiftsbehandling | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsincident | Rikstermbanken | säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats | Departement |
| personuppgiftsincident | Rikstermbanken | säkerhetsincident som kan innebära risker för människors friheter och rättigheter | Statliga myndigheter |
| personuppgiftslagen f PUL |
Rikstermbanken | SFS 1998:204 | Statliga myndigheter |
| personuppgiftsombud | Rikstermbanken | den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, självständigt skall se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt | Departement |
| personuppklarade brott | Rikstermbanken | brott som klaras upp genom att en gärningsman binds till brottet och brottet lett till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse | Statliga myndigheter |
| personuppklarade brott | Rikstermbanken | brott för vilka beslutats om åtal, utfärdats strafföreläggande eller meddelats åtalsunderlåtelse | Statliga myndigheter |
| personuppklaring | Polisen | lagföring av misstänkta personer | Rapporter |
| personuppklaring | Rikstermbanken | lagföring av misstänkta personer | Statliga myndigheter |
| personuppklaring | Rikstermbanken | Personuppklaring innebär att en person bundits till brottet. Personen har vid avslutad utredning bedömts som skäligen misstänkt, men ännu inte lagförts. | Statliga myndigheter |
| personuppklaring | Rikstermbanken | Personuppklarade brott är den gemensamma benämningen på de brott för vilka beslutats om åtal, utfärdats strafföreläggande eller meddelats åtalsunderlåtelse. Personuppklaring innebär att en person har bundits till brottet. Personen har vid avslutad utredning bedömts som skäligen misstänkt, men ännu inte lagförts. | Statliga myndigheter |
| personuppklaringsprocent | Rikstermbanken | antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent | Statliga myndigheter |
| personutredning | Rikstermbanken | särskild utredning om en misstänkts personliga förhållanden m.m. för att avgöra påföljdsfrågan i ett brottmål, Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 1 § | Statliga myndigheter |
| personövervakning | Rikstermbanken | Med personövervakning avses att personer kan identifieras genom övervakningen. För att en möjlighet till identifiering ska anses föreligga krävs att sådana kännetecken kan iakttas som gör att man utan större osäkerhet kan skilja de personer som iakttas från andra personer. Så är fallet om hela personen eller personens ansikte syns tydligt. Även sådant som utmärkande klädsel, speciella kroppsrörelser eller särskild kroppskonstitution kan möjliggöra identifiering. Exempel på separata tekniska anordningar för avlyssning eller upptagning av ljud är mikrofoner och radiosändare som inte är inbyggda i en övervakningskamera (prop. 2012/13:115 s. 38 ff. och prop. 1989/90:119 s. 39 f.). | Departement |
| perspektivplan | Rikstermbanken | långsiktig plan för Försvarsmaktens utveckling vilken utgår från alternativa framtida förutsättningar och redovisar olika vägar att uppnå en lämplig anpassning till dessa | Statliga myndigheter |
| perspektivplanering | Rikstermbanken | långsiktig försvarsplanering med en utblick om 10--20 år | Statliga myndigheter |
| peste des petits ruminants | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| pesticid | Rikstermbanken | Bekämpningsmedel. Samlingsnamn för herbicider, insekticider etc. | Statliga myndigheter |
| pesticid | Rikstermbanken | Kemiskt bekämpningsmedel. | Statliga myndigheter |
| pesticid | Rikstermbanken | Begreppet pesticid används ofta, framför allt internationellt, som en synonym för växtskyddsmedel, men egentligen är det en synonym för det bredare begreppet bekämpningsmedel. | Statliga myndigheter |
| pesticid | Rikstermbanken | Kemiskt bekämpningsmedel. Kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticider (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel). | Statliga myndigheter |
| PET positronemissionstomografi |
Rikstermbanken | En metod där man med hjälp av positronstrålande isotoper kan skapa en bild av t.ex. blodflöden i hjärnan. | Statliga myndigheter |
| Petersberguppgifterna | Rikstermbanken | I dessa innefattas, humanitära insatser och räddningsinsatser, fredsbevarande insatser, internationell krishantering med militära medel, inklusive insatser med stridskrafter för att skapa fred i en konflikt. | Statliga myndigheter |
| petrifiera | Rikstermbanken | Omvandla till sten, förstena. | Statliga myndigheter |
| petrogenes | Rikstermbanken | Gren av petrologin inriktad mot studiet av bergarters bildningsförhållanden. | Statliga myndigheter |
| petrografi | Rikstermbanken | läran om bergarternas systematik och beskrivning | Statliga myndigheter |
| petrografi | Rikstermbanken | bergartsbeskrivning | Regeringen |
| petrografisk | Rikstermbanken | Bergartsbeskrivande. | Statliga myndigheter |
| petroleum bergolja, olja |
Rikstermbanken | i naturen förekommande, komplext sammansatt vätska av hydrokarboner | Statliga myndigheter |
| petrologi bergartslära |
Rikstermbanken | Gren av geologin som är inriktad mot studiet av bergarters bildning och uppträdande (petrogenes) samt deras sammansättning och systematik (petrografi). | Statliga myndigheter |
| petrologi | Rikstermbanken | läran om bergarternas sammansättning och uppkomstsätt | Regeringen |
| PF-bestånd | Rikstermbanken | Beståndet har ett långsiktigt produktionsmål med miljöhänsyn som går utöver den generella nivån. | Statliga myndigheter |
| PFAS perfluoroalkylsulfonat |
Rikstermbanken | En grupp långlivade kemiska ämnen. | Statliga myndigheter |
| PFAS högfluorerade ämnen |
Rikstermbanken | En grupp ämnen som används inom många områden på grund av deras tekniska egenskaper (vatten- och fettavvisande, filmbildande och temperaturtålig). Används bl.a. i brandsläckningsskum, textil, kosmetika och skidvalla. Är extremt persistenta, vilket innebär att de inte bryts ner när de hamnar i miljön. Vissa ansamlas i levande organismer (bioackumulerande) och är giftiga (toxiska). Många är även vattenlösliga och rörliga i mark vilket innebär en risk för förorening av dricksvattentäkter. | Departement |
| PFBS perfluorobutylsulfonat |
Rikstermbanken | Långlivat kemiskt ämne som tillhör gruppen PFAS. | Statliga myndigheter |
| PFF Partnerskap för fred |
Rikstermbanken | Sverige är medlem i Partnerskap för fred, PFF. Det är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisation för säkerhet och samarbete i Europa). Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser. Det görs främst genom att öka kommunikationen mellan olika länder och se till att överenskomna regler följs. Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. | Statliga myndigheter |
| PFF partnerskap för fred |
Rikstermbanken | Ett program med ett antal avtal mellan Nato och enskilda stater i Europa. | Statliga myndigheter |
| PFLG pulsfältgelelektrofores |
Rikstermbanken | Jämförande undersökning av DNA-(gen)fragment. | Statliga myndigheter |
| PFOA perfluoroktansyra |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PFOS perfluorooktansulfonat |
Rikstermbanken | Långlivat kemiskt ämne som tillhör gruppen PFAS. | Statliga myndigheter |
| PFOS perfluoroktansulfonat |
Rikstermbanken | Ett perfluorerat organiskt ämne. | Statliga myndigheter |
| PFOS | Rikstermbanken | perfluorooktansulfonsyra med derivat, används bl.a. i brandsläckningsskum | Regeringen |
| PFOS perfluoroktansulfonsyra, perfluoroktansulfonat |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PFOS-relaterade ämnen | Rikstermbanken | kemiska ämnen som kan brytas ned till PFOS | Statliga myndigheter |
| PG-bestånd | Rikstermbanken | Beståndet har ett långsiktigt produktionsmål med generell miljöhänsyn. | Statliga myndigheter |
| PGP | Rikstermbanken | metod för kryptering och avkryptering | Statliga myndigheter |
| PGU EU:s samstämmighetspolitik för global utveckling |
Rikstermbanken | Politik för global utveckling, samstämmighetspolitik som beslutats av riksdagen, har som mål att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Sveriges politik för global utveckling handlar om gränsöverskridande frågor som får internationella effekter. | Statliga myndigheter |
| pH surhetsgrad |
Rikstermbanken | Surhetsgraden mäts i en skala från 0 till 14, där 0 är mycket surt, 7 är neutralt och 14 mycket basiskt. | Statliga myndigheter |
| pH | Rikstermbanken | mått på surheten, negativa logaritmen för koncentrationen i mol/l av vätejoner (H+). | Statliga myndigheter |
| pH-värde | Rikstermbanken | Negativa 10-logaritmen för vätejonaktiviteten, uttryckt som gram vätejoner per liter lösning. pH är alltså ett sätt att ange koncentrationen av vätejoner, i det här fallet i marken och markvattnet. Ju lägre pH-värdet är, desto större är vätejonkoncentrationen, dvs. desto surare är marken. En lösnings (t.ex. en vattenlösnings) pH-värde är ett mått på dess aciditet. Vid pH 7 är en lösning neutral. Vid lägre värden, dvs. mycket vätejoner, är lösningen sur och vid högre värden basisk (alkalisk). Lågt pH är i sig inte skadligt för rötterna, som är anpassade till sur miljö. Men de naturliga syrorna i marken är svaga och de som tillförs från luften är starka syror. De starka syrornas vätejoner tränger lättare ner på djupet i marken, vilket ökar lösligheten hos aluminium och andra metaller samt tungmetaller. Vid pH 4,4 löses aluminium ut. Detta kan skada växtrötterna och ge allvarliga störningar i vattenekosystemen. Det förutsätter troligen att halten av kalcium och magnesium är låg, varför effekten av en förhöjd aluminiumhalt kan motverkas genom kalkning. pH-värdet i marken har sjunkit med 2 enheter de senaste 30 åren i de inre delarna av västra Götaland. Det innebär att marken där blivit 100 gånger surare. I övriga Götaland utom Skaraborg och Östergötland är belastningen av luftföroreningar hög. Norr därom är belastningsvärdena förhöjda upp till södra Norrland och kustlandet norrut t.o.m. Västerbotten. Resten av landet har svagt förhöjda värden. | Statliga myndigheter |
| pH-värde | Rikstermbanken | Ett mått på hur sur en lösning är. pH 7 = neutralt, < 7 = surt, > 7 = basiskt. | Övrig offentlig verksamhet |
| pH-värde | Rikstermbanken | mått på halten vätejoner i en lösning | Statliga myndigheter |
| Phare | Rikstermbanken | EU:s program för utvecklingssamarbete med Central och Östeuropa inklusive de baltiska staterna. | Regeringen |
| pharming | Rikstermbanken | Utförs genom manipulation av namnservrar så att översättningen mellan IP-adressen och domännamnet förfalskas så att en förövare efter eget tycke kan omdirigera en besökare från en webbplats till en annan. | Statliga myndigheter |
| phishing | Polisen | En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits. | Ordlista |
| phishing | Rikstermbanken | En form av identitetsstöld där offren, via ett e-postmeddelande uppmanas att klicka på en länk till sin banks hemsida. De hamnar på en kopia av sidan där de uppmanas att lämna ifrån sig personliga uppgifter. I Sverige har bland andra Eurocards och Nordeas kunder drabbats men hittills har inga pengar stulits. | Statliga myndigheter |
| phon | Rikstermbanken | enhet för hörnivå | Övrig offentlig verksamhet |
| phonokontakt RCA, ”Japanplugg” |
Rikstermbanken | obalanserad kontakt | Övrig offentlig verksamhet |
| physalis | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PIANC rekommendationer | Rikstermbanken | internationellt standardiseringsarbete för farledsutformning som styr Sjöfartsverkets arbete med farledshållning | Departement |
| PIC | Rikstermbanken | Rotterdamkonventionen 1998 innebär att export av skadliga bekämpningsmedel och kemikalier inte är tillåten om inte mottagarlandet accepterar en sådan import. | Statliga myndigheter |
| PIC | Rikstermbanken | den person som är ansvarig för hantering och övervakning av HVSC-anläggning ombord | Statliga myndigheter |
| picknickbog | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pidgin | Rikstermbanken | kontaktspråk som kan utvecklas i mötet mellan folk med skilda språk | Statliga myndigheter |
| pidginspråk | Rikstermbanken | relativt stabilt språk, utvecklat som hjälpspråk, vars ordförråd och användning är starkt begränsade och vars grammatik, fonologiska struktur och stil är enklare än hos det eller de språk, varifrån det är utvunnet | Statliga myndigheter |
| piezoelektriskt element | Rikstermbanken | kristalliskt element som kan avge elektrisk spänning vid tryck | Övrig offentlig verksamhet |
| pigghaj | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| piggvar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pigment | Rikstermbanken | färgmaterial, vanligen i form av ett pulver som blandas med ett flytande bindemedel (t.ex. olja) vid framställning av målningsfärg | Övrig offentlig verksamhet |
| pigment | Rikstermbanken | sammanfattande benämning på färgat material av olika slag i människokroppens vävnader | Statliga myndigheter |
| pigment | Rikstermbanken | färgämnen | Statliga myndigheter |
| pigment | Rikstermbanken | olösligt färgämne, oftast i pulverform | Statliga myndigheter |
| Pigouskatt | Rikstermbanken | En Pigouskatt korrigerar för externa kostnader så att ett samhällsekonomiskt korrekt pris uppnås. Detta betyder att externa kostnader internaliseras på den samhällsekonomiskt korrekta nivån; en ”lagom” nivå på miljöstörande verksamhet uppnås. | Statliga myndigheter |
| piktogram | Rikstermbanken | grafisk symbol som representerar ett objekt genom grafisk-visuell likhet, med syfte att förmedla antingen det avbildade objektet eller ljudet hos motsvarande ord | Statliga myndigheter |
| piktogram | Rikstermbanken | bild som beskriver en situation eller föreskriver ett visst uppträdande | Statliga myndigheter |
| pilaster | Rikstermbanken | En halvkolonn. En pilaster syns i flat relief som en del av väggen. | Statliga myndigheter |
| pilaster | Rikstermbanken | flat väggpelare med bas och kapitäl | Statliga myndigheter |
| pillemasare | Rikstermbanken | Gammal beteckning på båtsman som inte förtog sig arbetet. | Statliga myndigheter |
| pillowlava kuddlava |
Rikstermbanken | lava med kuddstruktur, som bildats under havsytan, subakvatiskt | Statliga myndigheter |
| pilot | Rikstermbanken | besättningsmedlem med uppgift att manövrera luftfartyg | Statliga myndigheter |
| pilot | Rikstermbanken | behörig person med uppgift att föra luftfartyg | Statliga myndigheter |
| Pilot Blueprint | Rikstermbanken | Begrepp som används inom E-SENS för att beskriva mål, omfång och krav för hur en pilot ska genomföras och vilka byggstenar som ska användas. | Statliga myndigheter |
| pilotfall | Rikstermbanken | första eller förberedande av sitt slag | Statliga myndigheter |
| pilotmål | Rikstermbanken | mål vars utgång har betydelse för utgången av andra liknande mål | Statliga myndigheter |
| pilsner | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pilspetsmygga | Rikstermbanken | Har en karaktäristisk mörk v- eller pilspetsteckning på bakkroppens segment. | Statliga myndigheter |
| pimpsten pimsten |
Rikstermbanken | En porös, lätt vulkanisk bergart som bildas då gastrycket i en magma lättar under magmans transport upp genom jordskorpan varvid de inneslutna gaserna frigörs. Det största gasinnehållet utgörs av vattenånga. Om magman är kiselsyrarik och därför mycket trögflytande (högviskös) blir den uppblåst till en porös massa av glas, i vilken gaserna stannar kvar i form av bubblor. Pimpsten kan flyta på vatten. | Statliga myndigheter |
| PIN | Rikstermbanken | Det första utkastet till projektidé som tas fram av projektägaren för ett CDM- eller JI-projekt och sedan vidareutvecklas till ett Project Design Document (PDD). | Statliga myndigheter |
| PIN | Rikstermbanken | dokument som beskriver idén till ett CDM- eller JI-projekt | Statliga myndigheter |
| PIN | Rikstermbanken | personligt och hemligt nummer (lösenord) som tillåter användaren att identifiera sig | Övrig offentlig verksamhet |
| pin pointing pin pricking |
Rikstermbanken | Genom nålstick i skrapfärgen avläsa bokstäver, siffror eller symboler och således försöka fastställa om det är vinstlott eller ej. | Statliga myndigheter |
| pin-diod | Rikstermbanken | diod där man har stoppat in ett intrinsiskt skikt mellan n- och p-sidan | Statliga myndigheter |
| pingo | Rikstermbanken | hög, rund kulle uppbyggd av mineraljord och med en kärna av is | Statliga myndigheter |
| pinklax | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pinnburen etagehiss | Rikstermbanken | lyftanordning med pinnburen hisskorg avsedd för transport av person och materiel mellan huvudnivåer och/eller brytningsrum | Statliga myndigheter |
| pinnburen stigortshiss | Rikstermbanken | lyftanordning med pinnburen hisskorg och arbetsplattform avsedd för drivning av stigort | Statliga myndigheter |
| pinnmo | Rikstermbanken | Folklig benämning för en finkornig, hårt packad bottenmorän. | Statliga myndigheter |
| pintoböna | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pionjärart | Rikstermbanken | art som är tidigt på plats i ett ekosystem | Statliga myndigheter |
| pionjärart | Rikstermbanken | art som är tidigt på plats efter en störning i ett ekosystem | Statliga myndigheter |
| pionjärmarknad | Rikstermbanken | marknad där en innovation först får fäste innan den slår igenom på en global marknad | Regeringen |
| pionjärträd | Rikstermbanken | träd som lätt koloniserar öppna ytor | Statliga myndigheter |
| pir | Rikstermbanken | Byggd i syfte att stabilisera en flodmynning. | Statliga myndigheter |
| pir | Rikstermbanken | konstruktion för att lägga till med fartyg | Statliga myndigheter |
| piratkopiering | Rikstermbanken | intrång som består i otillåten kopiering, exempelvis kopiering av film, musik eller datorprogram | Regeringen |
| piratkopiering | Rikstermbanken | olaglig kopiering av upphovsrättsskyddade varor i kommersiellt syfte samt olaglig försäljning av piratkopierade varor | Statliga myndigheter |
| pirimikarb | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| PISA-förordningen | Rikstermbanken | Förordning (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning kallas oftast för PISA-förordningen. Förordningen omfattar exempelvis anställda vid nordiska institutioner och statsunderstödda utlandsskolor. Den gäller även anställda som har personlig pensionsrätt och en mindre grupp anställda vid vissa teater-, dans- och musikinstitutioner. Det är SPV som betalar ut pensioner till de som omfattas av förordningen. | Statliga myndigheter |
| pisksnärtsskada | Rikstermbanken | skada som uppstår när nackens mjukdelar utsätts för en kraftig översträckning, vilket händer särskilt vid trafikolyckor. Blir man påkörd bakifrån kan huvudet åka bakåt-framåt, som en pisksnärt | Statliga myndigheter |
| pisolit | Rikstermbanken | rundat karbonatkorn av ca 1--10 mm storlek, uppbyggt av koncentriska skikt i likhet med ooider men ofta utan kärna | Statliga myndigheter |
| pisolitsten ärtsten |
Rikstermbanken | Bergart uppbyggd av pisoliter. | Statliga myndigheter |
| pistaschnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| pivotal supplier index | Rikstermbanken | Ett mått som reflekterar marknadskoncentration på elmarknaden. Måtten anger hur stor andel av tiden marknaden är beroende av en enskild producent, eller en grupp av producenter, för att möta efterfrågan. Detta kan ge en indikation på möjligheten att utöva marknadsmakt. | Statliga myndigheter |
| pivåfönster perspektivfönster |
Rikstermbanken | fönster som är upphängt på ett slags tappar och vridbart i höjd- eller sidled | Statliga myndigheter |
| pjäsvärn | Rikstermbanken | stridsvärn för skydd av artilleripjäser | Statliga myndigheter |
| PKL psykiatrisk katastrofledning |
Rikstermbanken | Leder och samordnar det psykiatriska stödet till drabbade och anhöriga på sjukhusen. | Övrig offentlig verksamhet |
| placebo | Rikstermbanken | preparat som skenbart är ett läkemedel men som inte innehåller något verksamt ämne | Statliga myndigheter |
| placebo sockerpiller |
Rikstermbanken | beredningsform, t.ex. en tablett, som är verkningslös | Statliga myndigheter |
| placeravlagring vaskavlagring, vaskförekomst |
Rikstermbanken | malmförekomst som har bildats ur vittringsmaterial genom gravitativ mekanisk koncentration (vaskning) på en plats genom strömmande vattens transporterande verkan | Statliga myndigheter |
| placering i höjdled | Rikstermbanken | lägsta höjd: avståndet från plan och horisontell mark till nedre begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning på fordon vid tjänstevikt | Statliga myndigheter |
| placering i höjdled | Rikstermbanken | avståndet från plan och horisontell mark till nedre (lägst) respektive övre (högst) begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning | Statliga myndigheter |
| placering i längdled | Rikstermbanken | avståndet från ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets längdaxel, som i någon punkt tangerar fordonets främsta eller bakersta del (kopplingsanordning samt dragstång framför karosseriet medräknas inte), till närmaste begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning | Statliga myndigheter |
| placering i längsled | Rikstermbanken | avståndet från ett vertikalt plan, vinkelrätt mot fordonets längdaxel, som i någon punkt tangerar fordonets främsta eller bakersta del (kopplingsanordning samt dragstång framför karosseriet medräknas inte), till närmaste begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning | Statliga myndigheter |
| placering i sidled | Rikstermbanken | avståndet från fordonets yttre begränsningsplan till den närmaste begränsningen av den lysande ytan hos strålkastare, lykta eller reflexanordning | Statliga myndigheter |
| placeringsbeslut | Rikstermbanken | beslut som innebär att någon placeras på t. ex. en vårdinrättning eller i ett familjehem | Statliga myndigheter |
| placeringspolicy placeringsreglemente, investeringsriktlinjer, finanspolicy |
Rikstermbanken | Anger strategin och de risker som är förknippade med den samt vilket utrymme den operativa organisationen har att utföra taktisk allokering. Därtill kan det förekomma beskrivningar av förvaltarval (intern eller extern förvaltning), nivå på aktiv risk (aktiv eller passiv förvaltning), index att förvalta utifrån och använda i rapportering m.m. Placeringspolicyn har även en mängd andra benämningar: placeringsreglemente, investeringsriktlinjer, finanspolicy etc. | Statliga myndigheter |
| placeringsriktlinjer | Rikstermbanken | det övergripande styrdokument som dels pensionsstiftelsen använder som grund för sina placeringar, dels har det innehåll som framgår av 2 kap. 1--11 §§ | Statliga myndigheter |
| placeringsrisk | Rikstermbanken | marknadsrisk, motpartsrisk och likviditetsrisk | Statliga myndigheter |
| placeringsstrategi | Rikstermbanken | pensionsstiftelsens strategi för placering av tillgångar i förhållande till arten och varaktigheten av de pensionsutfästelser som stiftelsen har till ändamål att trygga | Statliga myndigheter |
| placeringsstrategi | Rikstermbanken | instituts strategi för placering av tillgångar i förhållande till pensionsåtagandenas art och varaktighet | Statliga myndigheter |
| placeringsstrategier | Rikstermbanken | grunddrag för den strategiska tillgångsallokeringen och de placeringstekniker som krävs för att den allmänna placeringsinriktningen för varje värdepappersfond ska genomföras korrekt och effektivt. | Statliga myndigheter |
| placeringsstrategier | Rikstermbanken | grunddragen för den strategiska placeringen av tillgångar och de placeringstekniker som krävs för att den allmänna placeringsinriktningen för varje värdepappersfond ska genomföras korrekt och effektivt | Statliga myndigheter |
| placeringstillgångar | Rikstermbanken | Med placeringstillgångar avses i årsredovisningen det totala förvaltade kapitalet för fonden. I balansräkningen definieras dock placeringstillgångar utifrån god redovisningssed. Det innebär bland annat att repor, likvida medel och derivat med negativt marknadsvärde upptas under andra poster än placeringstillgångar i balansräkningen. | Statliga myndigheter |
| plack | Rikstermbanken | den mjuka beläggning som samlas på tänderna vid bristande munhygien och som är en av anledningarna till både tandlossning och karies | Departement |
| plagioklas kalknatronfältspat |
Rikstermbanken | Samlingsnamn för en grupp fältspater som består av en blandserie där ändkomponenterna benämns albit, natriumaluminiumsilikat (NaAlSi₃O₈) och anortit, kalciumaluminiumsilikat (CaAl₂Si₂O₈). Dessa är helt lösliga i varandra och samkristalliserar (triklina kristallsystemet). Man har delat in plagioklasmineralen i sex grupper beroende på halten anortit. Mellanleden benämns efter stigande anortithalt, oligoklas, andesin, labrador och bytownit. Plagioklaserna förekommer över hela Jorden och är den vanligaste bergartsbildande mineralserien. Plagioklaser är mindre stabila än ortoklas och mikroklin (kaliumfältspater), och vittrar lättare ju höger andel anortit de innehåller. | Statliga myndigheter |
| plan för återgång i arbete | Rikstermbanken | plan som ska leda till att en person kan arbeta igen | Övrig offentlig verksamhet |
| plana koordinater | Rikstermbanken | koordinater i ett tvådimensionellt ortonormerat koordinatsystem | Statliga myndigheter |
| plandel | Rikstermbanken | en av textdelarna i fastighetsregistrets allmänna del (kallades tidigare planregistret). | Statliga myndigheter |
| planerad anläggning | Rikstermbanken | anläggning för produktion av förnybar el som planeras att bli ansluten till elnätet | Departement |
| planerad balanskraft | Rikstermbanken | Typ av balanskraft. Formeln för att beräkna den är följande: Produktionsplan vid timstart + förbrukningsprognos vid timstart + handelsnetto inklusive effektkraftaffärer med Svenska Kraftnät avropade före timmen. Formeln beskriver balanskraften från Svenska Kraftnäts sida. | Statliga myndigheter |
| planerad reglerstyrka | Rikstermbanken | det värde på regulatorinställningen för den automatiska frekvensregleringen som den balansansvarige rapporterar till Svenska Kraftnät för sin produktion | Statliga myndigheter |
| planerad vård | Försäkringskassan | vård som ges till en person som rest till ett annat EU/EES-land i syfte att få denna vård | Internationell vård |
| planering/utveckling | Rikstermbanken | kraftfulla, framtidsinriktade åtgärder för att förbättra, återställa eller skapa landskap | Statliga myndigheter |
| planerings- och projekteringsarbeten | Rikstermbanken | tolkningar, bedömningar och beräkningar av åtgärder och lösningar, konsekvenser, kostnader m.m. | Övrig offentlig verksamhet |
| planeringsarbeten | Rikstermbanken | övergripande geoutredningar i samhällsplaneringen, t.ex. markanvändningsplanering, val av byggnadsområden, utformning av exploateringsområden eller förändringar i befintlig bebyggelse. | Övrig offentlig verksamhet |
| planeringsavdelning | Rikstermbanken | den organisatoriska enhet där undersökningsledare arbetar | Statliga myndigheter |
| planeringsdokument | Rikstermbanken | dokument som tillhandahålls av Energimyndigheten för sammanställandet av uppgifter för olika steg i planeringen | Statliga myndigheter |
| planeringsfas | Rikstermbanken | fas i säkerhetsplaneringen där aktiviteter, händelser och resurser organiseras och samordnas | Statliga myndigheter |
| planeringslösning | Rikstermbanken | frekvensplanen för samtliga nätlager (sändarnät) | Statliga myndigheter |
| planeringsminima | Rikstermbanken | vädergränser (molnbas och sikt) som innan start ska innehållas vid landning på aktuell flygplats | Statliga myndigheter |
| planetär gräns planetgräns |
Rikstermbanken | gräns för hur mycket människan kan påverka avgörande globala miljöprocesser och miljöområden utan att jordsystemets stabilitet och resiliens minskar | Statliga myndigheter |
| planglas | Rikstermbanken | glas som vid den ursprungliga tillverkningen framställts i form av plan skiva | Övrig offentlig verksamhet |
| planinställning | Rikstermbanken | automatisk rörelse hos hissen för inställning av korggolvet i nivå med stannplanet | Statliga myndigheter |
| plankant | Rikstermbanken | schaktdörrtröskelns överkant närmast schaktet | Statliga myndigheter |
| plankorsning | Rikstermbanken | korsning i samma plan mellan väg och järnväg | Statliga myndigheter |
| plankorsning | Rikstermbanken | korsning i samma plan mellan en väg och en sådan järnväg eller spårväg som är anlagd på en särskild banvall | Departement |
| plankorsningsolycka | Rikstermbanken | olycka som utgörs av sammanstötning mellan spårfordon och vägfordon eller annan vägtrafikant på en anordnad plankorsning | Statliga myndigheter |
| planktisk | Rikstermbanken | Drivande med vattenströmmar. Äldre synonym planktonisk. | Statliga myndigheter |
| plankton | Rikstermbanken | mikroskopiska växter och djur som svävar i salt- eller sötvatten | Statliga myndigheter |
| plankton | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för de växt- och djurplankton som svävar fritt i vatten och hav. | Riksdagen |
| plankton | Rikstermbanken | små växter (alger) och djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager | Statliga myndigheter |
| planktonisk | Rikstermbanken | som flyter fritt i vattnet | Statliga myndigheter |
| planlagd linjeverksamhet | Polisen | prioriterad, planlagd och beslutad aktivitet som bedrivs inom ordinarie verksamhet | Föreskrifter och allmänna råd |
| planlagd linjeverksamhet | Rikstermbanken | prioriterad, planlagd och beslutad aktivitet som bedrivs inom ordinarie verksamhet | Statliga myndigheter |
| planläggning | Rikstermbanken | arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser | Departement |
| plannummer | Rikstermbanken | identifikation av försöksserie, vanligen bestående av försökstyp (t.ex. R, L) direkt följd av avdelningskod och löpande nummer | Statliga myndigheter |
| planskild korsning | Rikstermbanken | två banor (spår eller vägar) som korsar varandra i skilda plan | Departement |
| planskild korsning | Rikstermbanken | Två banor (även spår eller vägar) som korsar varandra i skilda plan. Kräver ofta omfattande anläggningsarbeten för ramper och viadukt eller liknande. | Statliga myndigheter |
| planskild korsning | Rikstermbanken | väg-(gatu-)korsning i skilda plan | Statliga myndigheter |
| plansystem | Rikstermbanken | koordinatsystem av plana koordinater | Statliga myndigheter |
| plant insteg | Rikstermbanken | plattform och vagnsgolv i samma höjd | Statliga myndigheter |
| planteringshage | Rikstermbanken | område inom utmark eller inäga som hägnades in och fredades mot kreaturen för att skydda trädplantering | Statliga myndigheter |
| plantskog | Rikstermbanken | skog vars huvudträdslag har en medelhöjd som är lägre än 1,3 meter | Statliga myndigheter |
| plantskola | Rikstermbanken | åkermark där odling sker utomhus av grundstammar och unga plantor av vinstockar, fruktträd, prydnadsväxter, skogsträd, häckplantor, rosbuskar, andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd och liknande vedartade växter avsedda för senare utplantering på annan åkermark och skogsmark, i trädgårdar och parker eller utmed gator och vattendrag | Statliga myndigheter |
| plantskola trädskola |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| planvinst | Rikstermbanken | Då kommuner säljer eller upplåter kommunägda fastigheter kan de tillgodogöra sig värdeökningar som har uppstått till följd av offentliga åtgärder, vilket vi i rapporten kallar planvinst. | Departement |
| plasma | Rikstermbanken | den flytande delen av blodet i vilken blodkropparna är suspenderade | Statliga myndigheter |
| plasma | Rikstermbanken | mer eller mindre fullständigt joniserad gas | Departement |
| plasma | Rikstermbanken | kortform för blodplasma | Statliga myndigheter |
| plasmaskärning | Rikstermbanken | Plasmaskärutrustningen fungerar efter samma principer som plasmasvetsen. Plasmaskärning kan utföras i hög- och låglegerade stål, i många icke-järnmetaller såsom lättmetaller, koppar, mässing, volfram och tantal. Vid plasmaskärning bildas rök som förutom höga halter partiklar också innehåller höga halter bl.a. nitrösa gaser och ozon. Processen ger upphov till ultraviolett (UV), synlig och infraröd (IR) strålning. Det finns nu på marknaden anläggningar med skärbord utformade så att skärningen sker under vatten. Då reduceras emissionen av såväl rök som buller. | Statliga myndigheter |
| plasmasvetsning | Rikstermbanken | Ett plasma bildas vid stark upphettning av gaser och består av molekyler, joner, atomer och elektroner i ett jämviktsförhållande som bestäms av temperaturen. Plasmatillståndet upprätthålls genom tillförsel av energi på elektrisk väg från en strömkälla. Ett plasma bildas t ex av luft, kvävgas (nitrogen) eller argon som upphettas till mycket hög temperatur, 10 000--50 000 ℃. Som plasmagas vid svetsning används vanligen argon. För att ge plasmagasen högre värmeinnehåll kan 5--7 % vätgas tillsättas. Argon används också som skyddsgas men tillförs då separat. Elektroden, som inte smälter, är utförd av volfram legerad med thorium. Eventuellt tillsatsmaterial måste tillföras separat. Plasmasvetsning används företrädesvis för svetsning av rostfria stål och icke-järnmetaller. Metoden benämns också PW (Plasma Welding). Vid plasmasvetsning bildas rök som bl.a. innehåller ozon och nitrösa gaser samt vid svetsning i rostfritt material även krom. Metoden ger upphov till mycket höga bullernivåer. | Statliga myndigheter |
| plasmid | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| plasmider | Rikstermbanken | små, cirkulära DNA-molekyler som finns i bakterier | Statliga myndigheter |
| plast | Rikstermbanken | organiska makromolekylära föreningar som erhålls antingen genom polymerisation, polykondensation, polyaddition eller annan liknande process från molekyler med lägre molekylvikt (molmassa) eller genom kemisk förändring av naturliga makromolekyler | Statliga myndigheter |
| plast | Rikstermbanken | ett vid användningstemperaturen i regel fast material som oftast är plastiskt formbart genom tryck vid förhöjd temperatur | Departement |
| plast | Rikstermbanken | högmolekylärt, formbart eller format syntetiskt ämne | Statliga myndigheter |
| plastbärkasse | Rikstermbanken | bärkasse som består av plast | Departement |
| plasticitet | Rikstermbanken | Den fenotypiska plasticiteten utgör den amplitud samma genotyp, familj, population, proveniens uppvisar under olika odlingsförhållanden; Den evolutionära (genetiska) plasticiteten ger möjlighet till framtida evolution. | Statliga myndigheter |
| plasticitet | Rikstermbanken | egenskap att under inverkan av krafter undergå formförändring som kvarstår permanent sedan krafterna upphört att verka | Departement |
| plasticitet | Rikstermbanken | egenskapen att uppvisa kvarstående deformation vid belastning (till skillnad från elastisk/återgående deformation) | Statliga myndigheter |
| plasticitet | Rikstermbanken | Fenotypisk plasticitet innebär att en organism har förmåga att ändra sitt utseende beroende på miljön de exponeras för. | Statliga myndigheter |
| plasticitetstal plasticitetsindex |
Rikstermbanken | det vattenkvotsintervall inom vilket en omrörd finkornig jord är plastisk | Statliga myndigheter |
| plastid | Rikstermbanken | organell i växtceller som genom fotosyntes bildar och/eller förvarar bl.a. kolhydrater | Statliga myndigheter |
| plastikkirurgi | Rikstermbanken | del av kirurgin som avser korrigering av missbildningar och förvärvade kroppsfel t. ex. olycksfallsskador (spec. sådana som förstört utseendet) | Statliga myndigheter |
| plastiskt flöde | Rikstermbanken | Dessa material karaktäriseras av en flytspänning som måste övervinnas för att rörelser ska uppkomma i materialet. | Statliga myndigheter |
| plastputs | Rikstermbanken | putsmaterial med plast som bindemedel | Övrig offentlig verksamhet |
| plastväv | Rikstermbanken | material av dragna band eller enkeltrådar av lämplig plast | Statliga myndigheter |
| plats | Rikstermbanken | ställe där viss infrastruktur och vissa resurser delas, om det finns mer än en tillverkare av ett ämne | Statliga myndigheter |
| plats med tradition | Rikstermbanken | plats till vilken ålderdomligt bruk, sägen, tradition, namn eller märkligt historiskt minne är knutet | Statliga myndigheter |
| platsansökan | Rikstermbanken | skriftlig ansökan om arbete | Statliga myndigheter |
| platsbelysning | Rikstermbanken | belysning som erhålls genom en för arbetsuppgiften särskilt ordnad armatur vid den enskilda arbetsplatsen | Statliga myndigheter |
| platsbevakning | Rikstermbanken | åtgärder för att skydda en plats eller ett område | Övrig offentlig verksamhet |
| platsby rundby |
Rikstermbanken | gårdar kring en torgbildning eller bred bygata | Statliga myndigheter |
| platsförmedlare | Rikstermbanken | särskild handläggare för platsförmedling på arbetsförmedlingen | Statliga myndigheter |
| platskilometer sittplatskilometer |
Rikstermbanken | mått på trafikutbudet | Statliga myndigheter |
| platsspecifikt riktvärde | Rikstermbanken | riktvärde som är framtaget för ett specifikt objekt och dess speciella förutsättningar | Statliga myndigheter |
| platsundersökning inspektion |
Rikstermbanken | Innebär att konkurrensmyndigheterna kan utföra oanmälda besök hos företag eller företagssammanslutningar i syfte att inhämta bevisning inom ramen för en konkurrensutredning. | Departement |
| platt ben | Rikstermbanken | platt bentyp som finns i skallen, bröstkorgen och bäckenet, till skillnad från t. ex. lufthaltiga ben som finns i ansiktsskelettet | Statliga myndigheter |
| plattektonik | Rikstermbanken | En modell för hur litosfären, dvs. jordskorpan och det översta jordmantelsskiktet, är uppdelat i segment, plattor, och hur dessa rör sig. När de påverkar varandra vid plattgränserna, uppstår jordbävningar och vulkanisk aktivitet. För ca 500 miljoner år sedan, under kambriumperioden, bildade den nordamerikanska kontinenten ett block tillsammans med Grönland. Asien bestod då av många mindre kontinentplattor, medan bl.a. Afrika, Sydamerika, Antarktis och Australien var samlade i en enda stor kontinent, Gondwanaland. Den platta som innehöll bl.a. Sverige, benämnd Baltica, anslöt sig så småningom till den nordamerikanska och då bildades en nordlig superkontinent, Laurasien, som balans till den sydliga Gondwanakontinenten. Denna fördelning av landmassorna gällde från ca 400 till 250 miljoner år sedan. Efterhand fördes samtliga kontinentblock samman och i yngre perm var åter landmassorna samlade till en enda jättekontinent, Pangea, som bestod under 50 miljoner år. Landmassorna låg dock inbördes annorlunda jämfört med den superkontinent som existerade 600 miljoner år tidigare. En successiv splittring även av detta väldiga fastlandsområde skedde härefter. Först för ca 70 miljoner år sedan började Skandinavien och Grönland skiljas åt i samband med bildandet av Nordatlanten. | Statliga myndigheter |
| plattektoniska teorin | Rikstermbanken | Dynamisk modell som beskriver de litosfäriska plattornas inbördes påverkan och rörelser, såsom dessa yttrar sig i oceanbottenspridning, förskjutningar längs transforma förkastningar och subduktion av litosfär invid öbågar och kontinentmarginaler. | Statliga myndigheter |
| plattform | Rikstermbanken | upphöjt område vid spår att användas för resenärernas av- och påstigning i tågen | Departement |
| plattform perrong |
Rikstermbanken | upphöjt område vid spår att användas för att underlätta resenärers avstigning och påstigning i tågen | Statliga myndigheter |
| plattform | Rikstermbanken | den del av en kraton som är täckt av ett sammanhängande sedimentlager av varierande mäktighet | Statliga myndigheter |
| plattfot | Rikstermbanken | felställning i foten med sänkt eller nedsjunket fotvalv, vilket kan medföra ben- och ryggbesvär | Statliga myndigheter |
| plattläns | Rikstermbanken | segla med vinden in rakt akterifrån och med förseglet och storseglet ut åt var sitt håll | Statliga myndigheter |
| plattor | Rikstermbanken | av jordbävningszoner i sidled avgränsade, rigida delar av litosfären, vilka rör sig relativt varandra | Statliga myndigheter |
| plattäckningsgrad | Rikstermbanken | andel av pålad yta som täcks av pålplattor | Statliga myndigheter |
| platåbasalt | Rikstermbanken | basaltisk lava vilken förekommer som mycket utbredda ackumulationer bestående av närmast horisontella flöden, vilka geologiskt sett i snabb följd och i regional skala utbrett sig över jordytan | Statliga myndigheter |
| platåberg | Rikstermbanken | isolerat berg med platt, mer eller mindre horisontell överyta, vilken utgörs av en vittringsresistent bergart, ofta basalt eller diabas | Statliga myndigheter |
| playtjänst | Rikstermbanken | En playtjänst kan sägas vara en portal för en kanals samlade on-demand-utbud | Statliga myndigheter |
| PLC | Rikstermbanken | dedikerad digital dator som används för automation | Statliga myndigheter |
| plenifritt | Rikstermbanken | dag eller period då kammaren inte sammanträder | Riksdagen |
| pleurapunktion | Rikstermbanken | stick genom bröstkorgen in genom lungsäcken, vanligen för att tömma vätska | Statliga myndigheter |
| pleurocystider | Rikstermbanken | cystider som växer på sidan av skivan hos skivlingar | Statliga myndigheter |
| pleurokarp | Rikstermbanken | bladmossa som bildar honliga könsorgan och därmed sporkapslar på korta, specialiserade sidogrenar | Statliga myndigheter |
| PLMN | Rikstermbanken | Allmänt tillgängligt landmobilt nät. | Statliga myndigheter |
| plockgallra | Rikstermbanken | avlägsna och förstöra enstaka arkivhandlingar i akt, dossier eller serie | Kommuner |
| plockröse | Rikstermbanken | litet röse i slåtteräng, som ej indikerar odling | Statliga myndigheter |
| plockstaplingskran | Rikstermbanken | staplingskran som används övervägande för plockning för hand i hyllställ | Statliga myndigheter |
| plocktruck | Rikstermbanken | förarlyftande truck speciellt inrättad för att underlätta plockning av gods i hyllfack | Statliga myndigheter |
| plog | Rikstermbanken | redskap att bryta upp tiltor | Statliga myndigheter |
| plogben | Rikstermbanken | det plogformiga benet i nässkiljeväggen | Statliga myndigheter |
| plogbröst | Rikstermbanken | den del av fjölens främre kant som sluter tätt mot plogens landsida | Statliga myndigheter |
| plomb | Rikstermbanken | fyllning i tand | Statliga myndigheter |
| plommon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| plug in-hybrid-fordon plug in-hybrid, laddhybrid |
Rikstermbanken | elhybridfordon, med möjlighet att ladda batteriet även från nätet och som kan köras på enbart el | Statliga myndigheter |
| plug-in hybrider | Rikstermbanken | elhybridbilar som kan laddas via elnätet | Departement |
| plugg-metoden | Rikstermbanken | metod för ålgräsrestaurering där ålgrässkott och medföljande sediment skördas med hjälp av ett rör som trycks ned i ängen | Statliga myndigheter |
| plurilateral | Rikstermbanken | I WTO är plurilaterala avtal ingångna mellan ett mindre antal medlemsländer till skillnad från multilaterala avtal som omfattar samtliga medlemsländer. Plurilaterala avtal i WTO är överenskommelsen om handel med civila flygplan (flygindustriavtalet) samt GPA (avtalet om offentlig upphandling). | Statliga myndigheter |