Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| M 74 | Rikstermbanken | Laxsjukdom beroende på brist av ett B-vitamin (thiamin). | Statliga myndigheter |
| M 74 | Rikstermbanken | laxsjukdom beroende på brist av ett B vitamin (thiamin) | Statliga myndigheter |
| m³sk | Rikstermbanken | ”Skogskubikmeter”, avser hela stammens volym ovanför stubbskäret inklusive topp och bark. m³sk används vanligen när man anger volymer på rotstående skog, t.ex. när det gäller köp och försäljning av rotposter och prissättning på avverkningsuppdrag. | Departement |
| m-betalningar | Rikstermbanken | M-betalningar görs via smarta mobiler. M-betalningar delas upp i fjärrbetalningar över internet eller betal-SMS samt närbetalningar, som sker direkt vid försäljningspunkten med närfältskommunikation (Near Field Communication, NFC). Närbetalningar kräver telefoner som har tekniken inbyggd och läsare som kan känna igen dem. Observera att dessa kategorier i mångt och mycket överlappar varandra. | Regeringen |
| M/R-station | Rikstermbanken | mät- och reglerstation i naturgasnätet | Statliga myndigheter |
| M/R-station | Rikstermbanken | Mät- och reglerstation i naturgasnätet. | Statliga myndigheter |
| M85 | Rikstermbanken | På volymbas 85 % metanol och 15 % bensin. | Departement |
| maar | Rikstermbanken | genom explosiv vulkanisk verksamhet bildad trattformig sänka i marken omgiven av en låg vall av utbrottsprodukter | Statliga myndigheter |
| Maastrichtskuld | Rikstermbanken | Konsoliderad bruttoskuld i offentlig förvaltning. Summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. | Statliga myndigheter |
| Maastrichtvillkoren | Rikstermbanken | EU-länderna får inte ha ett underskott i de offentliga finanserna som är större än 3 % av BNP. Bruttoskulden ska högst vara 60 % av BNP. | Statliga myndigheter |
| MAC-adress | Rikstermbanken | ett unikt nummer -- ”personnummer” -- som hör till ett specifikt nätverkskort | Statliga myndigheter |
| MAC-EQS | Rikstermbanken | En miljökvalitetsnorm inom vattendirektivet som anger den halt av ett ämne i vatten som anses säker på kort sikt. | Statliga myndigheter |
| MacAdam-ellips | Rikstermbanken | område i ett kromaticitetsdiagram (x,y eller u’,v’) som anger ”minsta iakttagbara skillnad”, när färgvalensen förändras i olika riktningar från en given punkt | Övrig offentlig verksamhet |
| MacAdam-ytan | Rikstermbanken | yta i CIÉ-rymden där varje punkt representerar den teoretiskt högsta möjliga luminansfaktorn (Y) för en reflekterad färgstimulus med en bestämd kromaticitet (x,y eller u’,v’) | Övrig offentlig verksamhet |
| MACE-kontroll | Rikstermbanken | användandet av moderna IT-lösningar, optimeringar, automatiska reserver och tillgänglig överföringskapacitet för att reglera ACE | Statliga myndigheter |
| maceration | Rikstermbanken | avlivning i kvarn med snabbroterande slagor, s.k. homogenizer | Statliga myndigheter |
| machine-to-machine M2M, maskin till maskin, internet of things |
Rikstermbanken | maskiner som kommunicerar med maskiner utan alltför stor inblandning av människor | Statliga myndigheter |
| machismo machoideal |
Rikstermbanken | manlighetsideal speciellt i latinamerikanska kulturer där aggressivitet, sexuella erövringar, charm och styrka ger männen rykte om att vara ‘riktiga karlar’ | Statliga myndigheter |
| macula cornea | Rikstermbanken | Hornhinnefläck, vanligen ett ärr efter en gammal skada. | Statliga myndigheter |
| mad | Rikstermbanken | sank mark, vanligen ängar | Statliga myndigheter |
| Mad Direktivet 2003/6/EC om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan. |
Rikstermbanken | EU:s marknadsmissbruksdirektiv | Statliga myndigheter |
| Madridprotokollet | Rikstermbanken | avtal mellan ett antal länder om internationell registrering av varumärken | Statliga myndigheter |
| maedi-visna | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mafisk | Rikstermbanken | Uttryck som används för mineral eller bergarter med höga halter av magnesium (Mg) och järn (Fe). För bergarter betyder det höga halter av amfiboler, pyroxener, biotit och olivin. Enligt den kemiska klassifikationen av magmatiska bergarter innebär det att kiselsyrahalten ligger inom 45--52 viktprocent SiO₂. | Statliga myndigheter |
| mafisk bergart | Rikstermbanken | Magmatisk bergart med höga halter av amfiboler, pyroxener, biotit och olivin. Enligt den kemiska klassifikationen av magmatiska bergarter innebär det att kiselsyrehalten ligger inom 45--52 viktprocent SiO₂. | Statliga myndigheter |
| mafisk lava | Rikstermbanken | lava där kiselsyrahalten understiger 52 viktprocent SiO₂ | Statliga myndigheter |
| mafiska mineral mörka mineral |
Rikstermbanken | Ett antal mineral som karakteriseras av sitt innehåll av magnesium och järn. Genom förekomsten av järn får de ofta en mörk färg varför man även benämner denna grupp som mörka mineral. I gruppen ingår sådana mineral som hornblände (tillhörande amfibolgruppen), augit och diopsid (tillhörande pyroxengruppen), klorit samt epidot. Hornblände kristalliserar i form av ”lådor”, stänglar eller nålar. Hornblände är det vanligast förekommande mörka mineralet i våra skogsjordar. Hornblände är ett svart eller grönsvart, sällan brunsvart silikatmineral, som i likhet med glimmer innehåller vatten men är nästan lika hårt som fältspat (hårdhet 5--6 i Mohs hårdhetsskala). Ju mer järn som finns i hornblände desto mörkare är färgen. Utom järn innehåller hornblände magnesium, kalcium, aluminium och ibland natrium. Med tanke på den relativa lätthet med vilken hornblände utsätts för kemisk vittring, skulle hornblände kunna vara en av källorna för innehållet av växttillgängligt natrium i våra skogsjordar. Hornblände finns i många slags gnejs- och granitbergarter, särskilt i kiselsyrafattigare varieteter. Mineralet utgör en huvudbeståndsdel i bergarterna diorit och amfibolit, i omvandlad gabbro och diabas samt ofta även i porfyrit. Sällsynt är hornblände däremot i pegmatit, där mineralet om det förekommer, dock i gengäld bildar stora kristaller. Hornblände och biotit är de vanligaste mörka (mafiska) silikatmineralen i jordskorpan. | Statliga myndigheter |
| magasinerande brytning | Rikstermbanken | En del av den brutna malmen får ligga kvar som tillfällig fyllning och tappas när magasinet utbrutits. | Departement |
| magasinskoefficient | Rikstermbanken | den andel vatten i en akvifer som dräneras vid avsänkning av grundvattennivån | Statliga myndigheter |
| magblödning | Rikstermbanken | blödning från magsäcken; vanligen komplikation till magsår | Statliga myndigheter |
| mage | Rikstermbanken | ofta avses detsamma som magsäck | Statliga myndigheter |
| mager | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| maggrop | Rikstermbanken | övre delen av buken | Statliga myndigheter |
| magi | Rikstermbanken | teknik för att manipulera och/eller påverka det övernaturliga | Statliga myndigheter |
| maginfluensa | Rikstermbanken | term för diffusa magbesvär av okänd orsak och utan säker medicinsk bakgrund | Statliga myndigheter |
| magkatarr | Rikstermbanken | allmänspråklig benämning på olika okarakteristiska symtom från övre delen av buken , dyspepsi | Statliga myndigheter |
| magknip | Rikstermbanken | intensiva plågor i magen | Statliga myndigheter |
| maglev | Rikstermbanken | Sverigeförhandlingen har analyserat maglev (magnetbanor) [magnetic levitation. Fordon som drivs framåt på avskilda banor där framdriften sker med hjälp av magneter i stället för hjul och kontaktledning.] för att se om det skulle kunna vara en alternativ lösning till en mer konventionell höghastighetsjärnväg. Analysen har skett med utgångspunkt i Sverigeförhandlingens uppdrag, och inte med utgångspunkt i om maglev skulle kunna passa in i andra sammanhang. Sverigeförhandlingens bedömning är att maglev inte ryms inom ramen för vårt direktiv, av skäl som beskrivs nedan. […] Det finns lång erfarenhet av maglev som teknisk lösning -- i det avseendet är tekniken som sådan beprövad. Det har t.ex. nämnts tidig utveckling i Tyskland och i New York i början av 1900-talet, och utveckling i Tyskland sedan 1978. I sen tid har det börjat byggas maglevbanor främst i östra Asien. Men inte någonstans i världen finns någon maglevbana som ger de erfarenheter som behövs för en så stor investering som höghastighetsjärnvägen handlar om. Den längsta sträcka i operativ drift i dag är en cirka 30 kilometer lång sträcka i Shanghai, förutom en del av en pågående utbyggnad i Japan. Shanghais maglev uppfyller kravet på uthållighet och hög hastighet (som mest cirka 430 km/h), men inte över längre sträckor, uppehåll på mellanstationer, förgreningar eller jämförbara interförhållanden. I Japan har beslut tagits att bygga en mer än 400 kilometer lång sträcka för maglev. Utbyggnaden pågår, och en del av den (cirka 42 kilometer) används i dag som teststräcka. En första delsträcka om cirka 285 kilometer planeras vara i drift år 2027 och återstoden 2045, men det pågår ett arbete för att eventuellt skjuta till finansiering för att få allt klart tidigare. Det kommer alltså dröja länge innan erfarenheter kan dras, men projektet bör absolut studeras för framtiden. Man har vid prov på en kort sträcka kommit upp i en hastighet strax över 600 km/h, men högsta drifthastighet brukar anges till cirka 500 km/h -- det är ofta en sak att vid enstaka tillfällen köra väldigt fort, men en annan sak att göra det regelbundet. Som jämförelse har även det franska TGV-tåget körts i cirka 575 km/h vid något enstaka tillfälle, men det fungerar inte uthålligt. […] När det gäller korta sträckor upp till cirka tio kilometer och med låga hastigheter (100--120 km/h) finns mer erfarenhet från vissa städer främst i Kina, och sedan 2016 finns även erfarenhet från låg hastighet på en närmare 20 kilometer lång sträcka. Här finns också trafik med uppehåll på mellanstationer och under vinterförhållanden. En mängd utredningar sker och har skett avseende maglev, men det säger inget om hur många banor som kommer att realiseras. Däremot finns förhållandevis många planer/förslag avseende maglev som inte blivit realiserade, och det finns några banor som byggts och senare lagts ner. Maglev kan ha fördelar, och det finns all anledning att utreda och följa den utveckling som sker för att se om maglev i framtiden kan vara rätt satsning i andra och framtida sammanhang. Men skälen till att vi gjort bedömningen att maglev inte ryms inom ramen för vårt uppdrag är att det än så länge helt saknas eller finns för lite erfarenhet avseende byggande och drift gällande hög hastighet vad gäller ¤ långa sträckor, ¤ trafik med uppehåll på mellanstationer, ¤ banor som förgrenar sig till/från flera linjer, och ¤ vinterförhållanden. Brist på erfarenheter från detta gör att tidplan, investeringskostnader, driftkostnader och driftförutsättningar m.m. är ännu svårare att bedöma än det är för konventionell järnväg. Sammanfattningsvis har vi gjort följande bedömning avseende maglev kopplat till vårt uppdrag: Magnetbanor uppfyller inte behovet av att tågen ska kunna trafikera sträckor även utanför den direkta höghastighetsjärnvägen. | Departement |
| magma | Rikstermbanken | i manteln eller jordskorpan uppträdande, genom partiell smältning bildad bergartssmälta med däri lösta gaser, eventuellt även suspenderade kristaller och icke smält bergartsmaterial | Statliga myndigheter |
| magmabergart | Rikstermbanken | En magmatisk bergart som utgör kristalliserad eller glasigt stelnad magma. | Statliga myndigheter |
| magmahärd | Rikstermbanken | parti i jordskorpans inre, där smält bergartsmaterial ansamlats och från vilken dylikt material kan söka sig uppåt i jordskorpan och eventuellt nå jordytan | Statliga myndigheter |
| magmakammare | Rikstermbanken | inom litosfären förekommande magmareservoar varifrån magma kan stiga mot jordytan | Statliga myndigheter |
| magmatisk eruptiv. |
Rikstermbanken | bildad genom kristallisation av smälta (magma) ur jordens inre, t.ex. bergarterna granit, basalt, diabas m.fl.. | Statliga myndigheter |
| magmatisk bergart magmabergart, magmatit, eruptiv bergart |
Rikstermbanken | bergart som uppstått genom att en bergartssmälta (magma) stelnat (kristalliserat under avsvalning) | Statliga myndigheter |
| magmatisk bergart | Rikstermbanken | bergart som bildats ur vulkanisk smälta | Departement |
| magmatisk differentiation | Rikstermbanken | bildning av olika magmatiska bergarter ur en modermagma | Statliga myndigheter |
| magmatism | Rikstermbanken | processer som omfattar en magmas utveckling och intrusiva uppträdande jämte dess stelnande till bergart | Statliga myndigheter |
| magmatit | Rikstermbanken | Magmatisk bergart bildad ur en magma. | Statliga myndigheter |
| magnesit | Rikstermbanken | Ett karbonatmineral bestående av magnesiumkarbonat, MgCO₃. | Statliga myndigheter |
| magnetband | Rikstermbanken | band med bärande bas av papper, cellulosaacetat, polyvinylklorid (PVC) eller polyester, som är försett med ett magnetskikt och som är avsett för analog eller digital lagring | Statliga myndigheter |
| magnetic viewer | Rikstermbanken | utrustning (plastkopp med metallpartiklar i vätska) för att påvisa magnetism | Statliga myndigheter |
| magnetisk resonanstomografi f MRT, magnettomografi |
Rikstermbanken | skiktröntgenmetod baserad på nukleär magnetisk resonans (NMR) | Statliga myndigheter |
| magnetiskt fält | Rikstermbanken | fält karaktäriserat av kraftverkan av elektriska laddningar i rörelse | Statliga myndigheter |
| magnetit | Rikstermbanken | Ett tungt, metallglänsande, svart, starkt magnetiskt järnmineral, Fe₃O₄, med svart streck. Uppträder som accessoriskt mineral i alla typer av bergarter. Större koncentrationer av magnetit bildar järnmalm (svartmalm), såsom i de norrbottniska malmfälten. Mineralet förekommer även som järnsand vid havsstränder, s.k. placeravlagringar. | Statliga myndigheter |
| magnetit | Rikstermbanken | malmmineral som består av järn och syre (Fe3O4) | Departement |
| magnetkis | Rikstermbanken | Ett bronsbrunt, metallglänsande, svagt magnetiskt mineral med en sammansättning som ungefär motsvarar FeS (växlar mellan Fe₅S₆ och Fe₁₁S₁₂). | Statliga myndigheter |
| magnetoscop | Rikstermbanken | videokamera som registrerar magnetiska fält och partiklar | Statliga myndigheter |
| magra | Rikstermbanken | förlora kroppsvikt | Statliga myndigheter |
| magsaft | Rikstermbanken | klar vätska som utsöndras av magsäcksväggens epitel och körtlar och består bl.a. av slem, saltsyra och enzymer | Statliga myndigheter |
| magsäck ventrikel |
Rikstermbanken | säckformigt matspjälkningsorgan beläget mellan matstrupen och tunntarmen där födan samlas in och magsaft tillsätts | Statliga myndigheter |
| magsår | Rikstermbanken | slemhinnesår på magsäckens minorsida (innerkurva) | Statliga myndigheter |
| MAI | Rikstermbanken | Arbetsnamnet för de förhandlingar om ett multilateralt investeringsavtal inom OECD som pågick 1995--1998, men som bröt samman i oktober 1998 sedan Frankrike dragit sig ur. Enligt det utkast till avtal som lades fram i april 1998 skulle medlemsländerna behandla utländska investerare enligt samma principer som gäller för den internationella varuhandeln: insyn i lagstiftning (transparens), nationell behandling och mest-gynnad-nationsbehandling (MGN-behandling). Avtalsutkastet innehöll även ett avsnitt om investeringsskydd som bl.a. omfattade frågor som kompensation i händelse av egendomsexpropriering, samt rätten att föra ut vinster ur värdlandet. Det var även tänkt att avtalet skulle ha haft en tvistlösningsmekanism. Även om MAI förhandlades inom OECD var avsikten att det skulle ha blivit en fristående överenskommelse som var öppen även för länder utanför OECD. | Statliga myndigheter |
| MAIFIE | Rikstermbanken | Det statistiska måttet MAIFIE (Momentary Average Interruption Event Frequency Index) anger medelavbrottsfrekvens av korta avbrottshändelser (≤ 3 min) per år per kund, dvs. genomsnittligt antal avbrottshändelser per år för alla kunder i det aktuella elnätet. I MAIFE räknas således flera korta avbrott i följd inom tre minuter som bara en händelse. | Statliga myndigheter |
| majonnäs | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majoritet | Rikstermbanken | De flesta av de som röstar. Ofta används majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner. | Riksdagen |
| majoritetsladdningsbärare | Rikstermbanken | I en dopad halvledare beskriver det den typ av laddningsbärare som kommer från dopningen, vilket betyder att de är betydligt fler än den andra typen, minoritetsladdningsbärarna. Beteckningen är endast meningsfylld i dopade halvledare. | Statliga myndigheter |
| majoritetssida | Rikstermbanken | det eller de partier som tillsammans bildar majoritet | Riksdagen |
| majrova | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majs | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| majschips | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majsflingor | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majskolv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majskorn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majsmjöl | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majsolja | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| majsrotbagge | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| majsstärkelse | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| makadam | Rikstermbanken | stenmaterial framställt genom krossning av vanligen utsprängt bergartsmaterial med kornstorlek över 8 mm | Departement |
| makaroni | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| makaroni fullkorn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| makeinsemination | Rikstermbanken | insemination med spermier från en kvinnas make eller sambo | Departement |
| makrill | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| makroalg | Rikstermbanken | alg som växer på bottnen och som kan ses med blotta ögat | Statliga myndigheter |
| makrobentos | Rikstermbanken | större bottenlevande organismer (synliga för blotta ögat) | Statliga myndigheter |
| makroblandning | Rikstermbanken | blandning genom turbulent eller laminär rörelse i en skala som är större än den minsta skikttjockleken eller minsta virvelstorleken | Statliga myndigheter |
| makroekonomisk momentum | Rikstermbanken | tidsserie som visar om tillväxten i en ekonomi är tilltagande eller avtagande | Statliga myndigheter |
| makroekonomiska variabler | Rikstermbanken | Aggregerade storheter som inflation, arbetslöshet, total konsumtion etc. | Departement |
| makrofager | Rikstermbanken | Ett slags städceller (vita blodkroppar) som finns i immunförsvaret. Bryter ner partiklar genom fagocytos (omslutning). | Statliga myndigheter |
| makrofauna | Rikstermbanken | organismer som lever på och under sedimentytan som är så pass stora att de fångas upp av ett 0,5 eller 1 mm såll | Statliga myndigheter |
| makrofytobentos | Rikstermbanken | större bottenlevande växter (alger och blomväxter) | Statliga myndigheter |
| makrolider | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| makromineraler | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| makromolekyl | Rikstermbanken | molekyl, vars molekylvikt är mycket hög | Statliga myndigheter |
| makroorganisation | Rikstermbanken | organisation som innefattar alla som har något att göra med evenemanget | Statliga myndigheter |
| makrosporer | Rikstermbanken | Bildas fyra och fyra, synliga för blotta ögat, ger upphov till den honliga gametofyten gametofyt. | Statliga myndigheter |
| makrotillsyn | Rikstermbanken | åtgärder för att upptäcka, övervaka och förebygga risker i det finansiella systemet som hotar den finansiella stabiliteten | Övrig offentlig verksamhet |
| makrozoobentos | Rikstermbanken | större bottenlevande djur | Statliga myndigheter |
| maktfaktor | Rikstermbanken | betydelsefull omständighet som gynnar | Statliga myndigheter |
| maktmissbruk | Rikstermbanken | Att använda sin makt på fel sätt. Särskilt av myndighet mot någon som är maktlös. | Riksdagen |
| makulatur | Rikstermbanken | utslitna kontanter som har sorterats ut som obrukbara | Övrig offentlig verksamhet |
| makulera | Rikstermbanken | kassera, göra ogiltig | Statliga myndigheter |
| makulera | Rikstermbanken | kassera en skriftlig handling, alltså göra en värdehandling ogiltig | Statliga myndigheter |
| malabsorption | Rikstermbanken | bristfälligt upptag av näringsämnen, vitaminer och spårmetaller i tunntarmen | Statliga myndigheter |
| malakit | Rikstermbanken | Ett mörkgrönt mineral, ofta med druvformig utbildning, även med agatliknande bandning. Kemiskt ett basiskt kopparkarbonat med formeln som kan anses som en blandning mellan kopparkarbonat och kopparhydroxid (formeln är Cu₂(OH)₂CO₃). Uppträder i form av grönfärgad ärg på vittrade koppartak. Ett heltäckande lager naturlig ärg på en kopparyta är uppbyggt av tre lager med olika kemisk sammansättning. Underst, närmast metallen, finns ett lager av röd kopparoxid (Cu₂O). Ovanpå den, ett lager svart kopparoxid (CuO). Ytterst finns det synliga, gröna lagret som består av en 1:1-blandning av kopparkarbonat och kopparhydroxid. Det kan också innehålla mindre mängder av andra kopparsalter som t.ex. kopparklorid (i närheten av saltvatten), kopparsulfat (om ytan har utsatts för surt regn) eller kopparnitrat (om ytan har utsatts för fågelspillning). | Statliga myndigheter |
| malakitgrönt | Rikstermbanken | syntetiskt färgämne som främst används för färgning av textilier och läder | Statliga myndigheter |
| malaria | Rikstermbanken | infektionssjukdom med periodisk feber som sprids via myggor; sjukdomen är i huvudsak begränsad till tropiska och subtropiska regioner | Statliga myndigheter |
| malater | Rikstermbanken | Äppelsyrans salter (E 350--352). | Statliga myndigheter |
| mald | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mald ingefära | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| malm | Rikstermbanken | ett mineral, en bergart eller annan beståndsdel av berggrunden (eller lösa sediment) som kan användas för utvinning av metaller eller andra värdefulla ämnen | Statliga myndigheter |
| malm | Rikstermbanken | metallhaltig mineralisering som är brytvärd ur ekonomisk synpunkt | Departement |
| malm | Rikstermbanken | mineral eller mineralaggregat som är brytvärt på grund av sitt metallinnehåll | Departement |
| malm | Rikstermbanken | en i naturen förekommande metallhaltig mineralkoncentration som är brytvärd ur ekonomisk synvinkel | Statliga myndigheter |
| malm | Rikstermbanken | bergart eller sediment med sådan halt av metall, att denna kan ekonomiskt utvinnas | Regeringen |
| malmanledning | Rikstermbanken | förekomst av malmmineral som bedöms vara värt fortsatt ekonomisk utvärdering | Statliga myndigheter |
| Malmbanan | Rikstermbanken | Avser i dagligt tal oftast sträckan Luleå--Gällivare--Kiruna--Narvik, även om den norska delen Riksgränsen--Narvik heter Ofotbanen. Används huvudsakligen för LKAB:s transporter av järnmalm. | Statliga myndigheter |
| malmbas | Rikstermbanken | den reserv av malm som finns tillgänglig för brytning | Departement |
| malmbebyggelse | Rikstermbanken | miljö med enkla bostads- och ekonomibyggnader främst från 1700- och 1800-talen på byarnas samfällda mark, ofta i utkanten av bykärnan | Statliga myndigheter |
| malmbildningsprovins | Rikstermbanken | område där malmfyndigheter med likartad bildningshistoria uppträder svärmvis | Departement |
| malmbreccia | Rikstermbanken | yttryck då malmerna trängt in i sidostenen och genomsatt denna med gångar, så att bitar av sidostenen blivit inneslutna i malmen | Statliga myndigheter |
| malmgård | Rikstermbanken | gård för borgare med odlingsmark belägen utanför stadsmuren | Statliga myndigheter |
| malmmineral | Rikstermbanken | malmbildande mineral | Statliga myndigheter |
| malt kaffe | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| maltdryck | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mamiller | Rikstermbanken | utskott från cellytan som består både av cellvägg och cellhålighet | Statliga myndigheter |
| mammografi | Rikstermbanken | röntgenundersökning av brösten hos kvinnor i syfte att upptäcka ev. cancer | Statliga myndigheter |
| mammutsug | Rikstermbanken | slamsug som används för att frilägga fynd | Departement |
| mana | Rikstermbanken | inneboende helig kraft i naturen, hos ett föremål eller hos en person | Statliga myndigheter |
| management fee | Rikstermbanken | årlig förvaltningsavgift som betalas till ett managementteam för driften av en fond | Statliga myndigheter |
| management response* | Rikstermbanken | ställningstagande till en (utvärderings-, revision-, etc.) rapports slutsatser och rekommendationer samt en plan för hur dessa ska tas om hand i organisationen | Statliga myndigheter |
| managementbolag | Rikstermbanken | det bolag i vilket managementteamet är anställt | Statliga myndigheter |
| managementteam | Rikstermbanken | grupp personer som för en fonds räkning förvaltar fondens ägande i portföljbolag | Statliga myndigheter |
| mandat riksdagsmandat |
Rikstermbanken | uppdraget att vara riksdagsledamot | Riksdagen |
| mandel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mandel tonsill |
Rikstermbanken | ansamling av lymfatisk vävnad i munhåla, se gommandel , resp. i svalget, se svalgmandeller I allmänt språkbruk avses med mandlarna halsmandlarna | Statliga myndigheter |
| mandelmassa | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mango | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mangold | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| manhål | Rikstermbanken | mindre genomgång för att underhållspersonal ska komma åt slutna utrymmen i en lådkonstruktion | Statliga myndigheter |
| mani | Rikstermbanken | psykisk störning med bland annat förhöjd självkänsla, omotiverad och överdriven upprymdhet och optimism | Statliga myndigheter |
| manifest | Rikstermbanken | uppenbar, observerbar, klart framträdande, påvisbar | Statliga myndigheter |
| manillahampa | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| manillahampa | Rikstermbanken | fibrer från bananväxten Musa textilis, som ger utmärkt tågvirke | Statliga myndigheter |
| maniok | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mankozeb | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| manlucka | Rikstermbanken | mindre öppning för åtkomst av tankar | Statliga myndigheter |
| manna reling | Rikstermbanken | När besättningen ställer sig i givakt vid relingen, | Statliga myndigheter |
| manna reling | Rikstermbanken | hedersbetygelse som i Sverige är förbehållen kungligheter och besökande statschefer | Statliga myndigheter |
| mannagryn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mannamån mot borgenärer | Rikstermbanken | gäldenärsbrott som innebär att någon som är på obestånd gynnar viss fordringsägare på de övrigas bekostnad, BrB 11:4 | Statliga myndigheter |
| Mannings tal | Rikstermbanken | parameter som beskriver en ytas råhet i hydrauliska modeller | Statliga myndigheter |
| manodepressiv | Rikstermbanken | som lider av bipolär sjukdom | Statliga myndigheter |
| manshus | Rikstermbanken | gemensamt hus för män, ligger ofta i centrum av en by medan de övriga husen ligger i utkanten | Statliga myndigheter |
| mansievert | Rikstermbanken | enheten för kollektiv dos | Statliga myndigheter |
| mansievert | Rikstermbanken | enhet för både kollektivdos och kollektiv dosinteckning, dvs. produkten av antalet bestrålade personer och deras genomsnittliga stråldos | Statliga myndigheter |
| mansus | Rikstermbanken | En romersk term som används som benämning på besuttenhet. | Statliga myndigheter |
| mantal | Rikstermbanken | beräkningsenhet för skatten på jord och andra resurser som kunde tillhöra ett hemman | Statliga myndigheter |
| mantelburen påle | Rikstermbanken | påle där huvuddelen av lasten överförs till omgivande jord genom friktion eller adhesion längs mantelytan | Statliga myndigheter |
| mantelburen påle | Rikstermbanken | påle där huvuddelen av lasten överförs till jorden längs mantelytan | Statliga myndigheter |
| manteln jordmanteln, Jordens mellersta skal |
Rikstermbanken | zon i Jordens inre belägen mellan jordskorpan och kärnan, från Mohorovičićs diskontinuitet och ner till ca 2 900 km djup | Statliga myndigheter |
| mantelplym | Rikstermbanken | hypotetisk kolonn av överhettat mantelmaterial som söker sig upp mot jordskorpan där den förmodas ge upphov till en hetfläck | Statliga myndigheter |
| mantelyta | Rikstermbanken | stocks yta på eller under bark, exklusive stocks ändytor | Statliga myndigheter |
| mantimmar | Rikstermbanken | antalet observationstimmar (jaktdagens längd i timmar) multiplicerat med antalet jaktdeltagare för varje jaktdag | Statliga myndigheter |
| mantåg | Rikstermbanken | horisontellt tåg i midjehöjd att hålla sig i | Statliga myndigheter |
| manual | Rikstermbanken | handlingstyp för bindande bestämmelser med förklaringar, beskrivningar och instruktioner för handhavande av utrustning, apparater eller tekniska system | Statliga myndigheter |
| manuell flygning | Rikstermbanken | flygning som genomförs hands-on utan användandet av inkopplad autopilot men som medger manuell tipp-/roll-/girhållning med hjälp av helikopterns grundstyrsystem | Statliga myndigheter |
| manuell förbrukningsfrånkoppling MFK |
Rikstermbanken | Manuell förbrukningsfrånkoppling kan tillämpas om eleffektbrist uppstår t ex vid extremt hög förbrukning på grund av kallt väder, och om produktionsförmågan då inte räcker till. På order av Svenska Kraftnät ska elnätsföretag kunna koppla från elanvändning. MFK infördes under 1980-talet och innebar innan Styrel frånkoppling av hela eller delar av lokalnät samt av elanvändare direktanslutna till regionnät. Frånkoppling ska ske inom 15 minuter. Genom utvecklingsprojektet Styrel införs 2011 en förfining av MFK genom att frånkoppling sker av enskilda elledningar i lokalnät. På det sättet kan tillgänglig el styras till elledningar med prioriterade elanvändare, samtidigt som det sker frånkoppling av elledningar med oprioriterade elanvändare. Om frånkoppling måste göras beordrar regionnätsföretagen lokalnätsföretagen att frånkoppla elanvändare enligt Styrel så snabbt som möjligt. De lokalnätsföretag som inte hinner koppla bort enligt Styrel inom 15 minuter frånkopplas först i sin helhet, och kopplar därefter in prioriterade ledningar så snart som möjligt. | Statliga myndigheter |
| manuell förbrukningsfrånkoppling MFK |
Rikstermbanken | manuell frånkoppling beordrad av Svenska Kraftnät | Statliga myndigheter |
| manuell förbrukningsfrånkoppling MFK |
Rikstermbanken | krishanteringsåtgärd som innebär att SvK (Svenska kraftnät) beordrar frånkoppling av elanvändare, och att elnätsföretag verkställer sådan frånkoppling för att upprätthålla balansen i elsystemet | Statliga myndigheter |
| manuell förbrukningsfrånkoppling MFK |
Rikstermbanken | manuell bortkoppling av förbrukning som beordras av Svenska Kraftnät | Statliga myndigheter |
| manuell genomsökning | Rikstermbanken | ytlig kroppsvisitation som utförs utanpå kläder och som genomförs i avsikt att upptäcka vapen, explosiva ämnen och andra förbjudna föremål | Statliga myndigheter |
| manuell hantering | Rikstermbanken | alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter, drar, bär eller flyttar en last | Statliga myndigheter |
| manuell hantering | Rikstermbanken | alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter, drar, bär eller flyttar en last som, på grund av dess egenskaper eller på grund av ogynnsamma ergonomiska förhållanden, medför risk för att arbetstagarna skall drabbas av skador, särskilt i ryggen | Statliga myndigheter |
| manuell matning | Rikstermbanken | Arbetsstycket föres mot verktyget eller verktyget föres mot arbetsstycket utan maskinell kraft. | Statliga myndigheter |
| manuell urkoppling | Rikstermbanken | urkoppling som kan utföras av ägaren/föraren med nyckel eller annan typ av omkopplare | Statliga myndigheter |
| manuella åtgärder | Rikstermbanken | arbete med handredskap såsom yxa, såg motorsåg eller röjningsmotorsåg samt körning med häst | Statliga myndigheter |
| manöverbataljon | Rikstermbanken | Avser kärnan i stridsgruppen, den stridande delen som logistik och serviceenheter arbetar för. | Statliga myndigheter |
| manöverbroms | Rikstermbanken | broms som normalt används för manövrering av spel | Statliga myndigheter |
| manöverdon manöverorgan |
Rikstermbanken | tryckknapp e.d. för manuell igångsättning, dirigering och stopp av hissen | Statliga myndigheter |
| manöverdon | Rikstermbanken | spak eller knapp med återföringsfjäder och styrventiler | Statliga myndigheter |
| manöverenvelopp | Rikstermbanken | grafisk framställning som beskriver hur ubåten på ett säkert sätt kan manövrera i förhållande till dykdjup, fart, ytnärhet och farvattensdjup | Statliga myndigheter |
| manöverkrigföring | Rikstermbanken | Syftar till att bryta en motståndares stridsvilja snarare än hans fysiska förmåga (indirekt metod). Dess motsats är utnötningskrig (direkt metod). Manöverkrig kan också beskrivas med följande principer: -- En strävan att vinna över motståndaren med begränsad strid, eller t.o.m. utan strid, genom att uppträda så intelligent och kraftfullt att motståndaren försätts i en ohållbar situation och ger upp. -- Skapa överraskning genom lednings- och underrättelseövertag, vilseledningsåtgärder och genom att våga avvika från konventionellt handlingsmönster. -- Skapa ledningsövertag genom att störa motståndarens beslutsprocess och säkerställa egen. -- Slå sig igenom motståndarens linjer utan att nödvändigtvis slå hans förband. Avgörande strid och seger ska inte sökas i motståndarens front utan i hans bakre grupperingar. -- Åstadkomma samordning av egen verksamhet samt skapa friktion, oordning och kaos hos motståndaren. | Statliga myndigheter |
| manöverområde | Rikstermbanken | den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning | Statliga myndigheter |
| manöverplattform | Rikstermbanken | plattform från vilken lingången manövreras om manövreringen inte kan ske från golv | Statliga myndigheter |
| manöverströmkrets | Rikstermbanken | strömkrets för hissens elektriska manövrering | Statliga myndigheter |
| manöversystem för styrinrättning | Rikstermbanken | utrustning för överföring av order från navigationsbryggan till styrinrättningens kraftenheter | Statliga myndigheter |
| manövervagn | Rikstermbanken | storfordon som är försett med förarplats men saknar egen framdrivningsutrustning | Statliga myndigheter |
| manöverventil | Rikstermbanken | riktningsventil för flöde till presscylinder | Statliga myndigheter |
| manövrerande strid | Rikstermbanken | luftstrid där målluftfartyget gör undanmanöver i både sida och höjd när avståndet mellan jakt- och målflygplan understiger 6 NM (11 km) | Statliga myndigheter |
| manövrering | Rikstermbanken | styrning av en bromanöver | Statliga myndigheter |
| MAPA | Rikstermbanken | Om en person eller ett företag anser att beskattningen i ett land strider mot ett skatteavtal kan personen eller företaget begära hjälp hos behörig myndighet i hemvistlandet. Den behöriga myndigheten kan lösa frågan genom en ömsesidig överenskommelse med det andra landet. | Statliga myndigheter |
| MapInfo | Rikstermbanken | Mjukvaruprogram för GIS. | Statliga myndigheter |
| mappning | Rikstermbanken | jämförelse mellan två metadatascheman där kompatibla kopplingar mellan olika metadatafält definieras | Övrig offentlig verksamhet |
| mappnummer | Rikstermbanken | del av ett diarienummer i företagsinteckningsregistret och dagboksnummer | Statliga myndigheter |
| mardröm | Rikstermbanken | dröm som inger ångest eller skräck | Statliga myndigheter |
| margarin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| marginal | Rikstermbanken | skillnad mellan åtagandeanslaget enligt budgetramen per år och det årliga åtagandet i årsbudgeten | Regeringen |
| marginal | Rikstermbanken | skillnad mellan åtaganden enligt budgetramen per år och det årliga åtagandet i årsbudgeten | Departement |
| marginal | Rikstermbanken | skillnad mellan anslagen enligt budgetramen per år och det årliga anslagen i årsbudgeten | Departement |
| marginal till utgiftstaket | Rikstermbanken | skillnaden mellan det av riksdagen fastställda utgiftstaket och utfall eller prognos på de takbegränsade utgifterna | Statliga myndigheter |
| marginalavtal | Rikstermbanken | avtal mellan två parter som innebär att den ena parten ska ställa säkerhet till den andra parten när den sistnämndes exponering gentemot den första parten överstiger en viss i avtalet angiven nivå, och vice versa | Statliga myndigheter |
| marginalavtalets tröskelvärde | Rikstermbanken | det högsta värde som exponeringen får uppgå till innan en part enligt marginalavtalet har rätt att begära att den andra parten ställer säkerheter | Statliga myndigheter |
| marginalbeskattning | Rikstermbanken | moms på skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris | Övrig offentlig verksamhet |
| marginaleffekt | Rikstermbanken | Mäter i vilken utsträckning en förändring av bruttoinkomsten leder till förändrad disponibel inkomst eller konsumtionsförmåga. | Departement |
| marginalel | Rikstermbanken | den sist tillkommande produktionen av el | Departement |
| marginalel | Rikstermbanken | den elproduktion som försvinner vid en reduktion av elanvändningen eller vid tillkommande elproduktion | Statliga myndigheter |
| marginalintäkt | Rikstermbanken | Beskriver intäktsökning av ytterligare en enhet. Om målet, exempelvis, är att minska utsläppen av svavel är marginalintäkten den samhälleliga intäkt som fås av att reducera svavelutsläppen med ytterligare en enhet. | Statliga myndigheter |
| marginalinvestering | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | Beskriver kostnadsökning av ytterligare en enhet. Om målet, exempelvis, är att minska utsläppen av svavel är marginalkostanden för att minska utsläpp den kostnadsökning som det innebär att reducera svavelutsläppen med ytterligare en enhet. | Statliga myndigheter |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | kostnadsökningen för ytterligare en enhet | Statliga myndigheter |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | den ökning av kostnaden som uppstår om produktionen ökar marginellt, exempelvis från 100 000 enheter till 100 001 enheter | Övrig offentlig verksamhet |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | den relativa kostnaden, i t.ex. kr/kWh, för den sista besparade kilowattimmen | Statliga myndigheter |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | kostnaden av att öka ett åtagande för en viss aktivitet med en enhet | Departement |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | den extra samhällsekonomiska kostnad som en viss transport ger upphov till | Statliga myndigheter |
| marginalkostnad | Rikstermbanken | tillkommande kostnad för varje tillkommande beslut | Departement |
| marginalkostnader | Rikstermbanken | den kostnad som uppstår som en direkt följd av ytterligare produktion av en enhet, i detta fall framförandet av ytterligare ett tåg/järnvägsfordon | Departement |
| marginalkostnadsprissättning | Rikstermbanken | Innebär att priset på en vara sätts utifrån vad det kostar att producera ytterligare en enhet av denna vara. | Departement |
| marginallinje | Rikstermbanken | linje dragen minst 76 mm under den övre kanten av skottdäcket bordvarts | Statliga myndigheter |
| marginallån | Rikstermbanken | transaktion på kapitalmarknaden som innebär att ett institut beviljar kredit i samband med köp eller försäljning av värdepapper och där motparten ställer säkerhet för krediten | Statliga myndigheter |
| marginalnytta | Rikstermbanken | nyttan av att köpa/konsumera ytterligare en enhet av en vara | Statliga myndigheter |
| marginalnytta | Rikstermbanken | nyttoökningen för ytterligare en enhet | Statliga myndigheter |
| marginalnytta | Rikstermbanken | den ytterligare nytta som en individ eller samhället får från en marginell ökning i den nyttobringande mängden | Statliga myndigheter |
| marginalriskperiod | Rikstermbanken | perioden från den senaste utväxlingen av säkerheter för en nettningsmängd av transaktioner med en fallerad motpart fram till dess att denna motpart har slutavräknats och den marknadsrisk som uppstått har säkrats på nytt | Statliga myndigheter |
| marginalräntan | Rikstermbanken | Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 fram till och med maj 1994. Juni 1994 ersattes marginalräntan av reporäntan, in- och utlåningsräntan. Marginalräntan bestämdes av det trappsteg i räntetrappan som Riksbanken på daglig basis tillämpade. Marginalräntan var därmed en ränta till vilken bankerna på marginalen lånade eller placerade i Riksbanken. | Övrig offentlig verksamhet |
| marginalskatt | Rikstermbanken | den procentuella skatten på den sist intjänade hundralappen | Övrig offentlig verksamhet |
| marginalskatt | Rikstermbanken | skatten på den sist intjänade delen av den skattskyldiges inkomst | Statliga myndigheter |
| marginalskatteeffekt | Rikstermbanken | den sammanlagda skatteeffekten från inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter | Statliga myndigheter |
| marginalsäkerhet | Rikstermbanken | säkerheter som en central motpart kräver av clearingmedlemmar för att inträda i rollen som motpart och som får tas i anspråk före det att obeståndsfonden tas i anspråk | Departement |
| marginalsäkerhet initial säkerhet |
Rikstermbanken | Vid en värdepappersaffär kan skyldighet föreligga för parterna att ställa säkerhet för sina åtaganden i handel. För det fall en clearingorganisationen går in som central motpart eller lämnar garantier för avvecklingen, främst vid options- och terminshandeln, ställer organisationen vanligen krav på säkerhet för att affären ska få registreras. Detta kallas internationellt för ”initial margin” (även ”initial deposit”). I betänkandet har ”initial margin” översatts till ”initial säkerhet”. Det kan vidare föreligga skyldighet för parterna att under tiden mellan avslut och avveckling ställa ytterligare säkerhet vars storlek kan bero på en marknadsvärdering av partens position eller åtagande. Detta kallas i betänkandet för ”marginalsäkerhet”, internationellt förekommer termerna ”variation margin” och ”maintenance margin”. | Departement |
| marginalsäkerhet | Rikstermbanken | säkerhet som en central motpart kräver av clearingmedlemmar för att inträda i rollen som motpart i transaktionen | Departement |
| marginell dödviktsförlust | Rikstermbanken | skillnaden mellan det belopp som skulle behövas för att kompensera skattebetalarna för en höjning av en viss skattesats och den offentliga sektorns nettointäkt från skattehöjningen | Statliga myndigheter |
| marginell åtgärdskostnad | Rikstermbanken | kostnaden för att till exempel minska utsläppen av ett visst ämne med ett kilo | Statliga myndigheter |
| Mariekex | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| marin | Rikstermbanken | Havs-, saltvattens-, avlagrad på havsbottnen. | Statliga myndigheter |
| marin | Rikstermbanken | Marin forskning handlar om studiet av de öppna haven, randhaven och dessas saltvattensmiljöer. Det används också för samma fenomen i brackvattensområden och miljöer. | Statliga myndigheter |
| marin | Rikstermbanken | Marin forskning handlar om studiet av de öppna haven, randhaven och dessas saltvattensmiljöer. Det används också för samma fenomen i brackvattensområden och miljöer. Ordet kommer från latin och gammal franska (marin, marinus och mare = hav). | Statliga myndigheter |
| marin dieselolja | Rikstermbanken | marint bränsle som i fråga om annat än svavelhalt är av DMB-kvalitet enligt ISO 8217, tabell I, | Departement |
| marin miljö | Rikstermbanken | område påverkat av bräckt vatten eller saltvatten | Statliga myndigheter |
| marin våtmark | Rikstermbanken | våtmarksområde vid kusten, som påverkas av salt eller bräckt vatten | Statliga myndigheter |
| marin våtmark | Rikstermbanken | våtmarksområde vid kusten, som påverkas av salt eller bräckt vatten. Till marina våtmarker och kustvåtmarker hör permanent grunda havsområden (mindre än sex meter djupa vid ebb), vilket inkluderar havsvikar och sund. Dit hör också havsområden med växtlighet under vattenytan, t.ex. tångskogar och sjögräsängar. Korallrev, klippiga stränder, sand- eller grusstränder (t.ex. sandrevlar, sandiga bukter och sanddyner) är andra exempel, liksom flodmynningsområden och deltan och områden av ler- eller sandbottnar i tidvattenzonen. Andra exempel på marina våtmarker och kustvåtmark er är marsklandsområden i brackvatten- eller saltvattenområden, skogsbevuxna områden i tidvattenzonen (t.ex. mangroveskogar eller sumpskogar) lagunområden längs kusten med en smal förbindelse med havet utanför, deltalaguner med sötvatten men belägna längs kusten, samt karstområden och andra underjordiska hydrologiska system. | Statliga myndigheter |
| marin yttre miljö | Rikstermbanken | omgivning där militära sjöfarten bedriver verksamhet med örlogsfartyg | Statliga myndigheter |
| marin-ekotoxicitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| marina | Rikstermbanken | fritidsbåtshamn som kommersiellt tillhandahåller förtöjningsplatser och annan service till båtar | Statliga myndigheter |
| marina biotoxiner | Rikstermbanken | giftiga ämnen som lagras i tvåskaliga blötdjur som livnär sig på toxinhaltiga plankton | Statliga myndigheter |
| marinbiologi | Rikstermbanken | läran om livet i havet | Statliga myndigheter |
| marinbiologi | Rikstermbanken | vetenskapsgren som studerar havens djur och växter, från bakterier till sjöfågel och valar | Statliga myndigheter |
| marine pollutants | Rikstermbanken | ämnen som är farliga för den marina miljön | Statliga myndigheter |
| marinen | Rikstermbanken | försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda sjöstrids- och amfibieförband | Statliga myndigheter |
| marinen | Rikstermbanken | försvarsgren som organiserar sjöstrids- och amfibieförband | Statliga myndigheter |
| marinen | Rikstermbanken | försvarsgren inom Försvarsmakten bestående av marinstridskrafter. | Statliga myndigheter |
| marinstridskrafter | Rikstermbanken | förband främst avsedda för verksamhet till sjöss och i kustzonen | Statliga myndigheter |
| marint bränsle | Rikstermbanken | petroleumbaserat flytande bränsle som används eller som är avsett att användas ombord på ett fartyg | Departement |
| marint dieselbränsle | Rikstermbanken | marint bränsle som i fråga om annat än svavelhalt är av DMX-, DMA- eller DMZ-kvalitet enligt ISO 8217, tabell I | Departement |
| marint skräp | Rikstermbanken | av människan framställda eller processade solida föremål, som är persistenta mot nedbrytning och som, medvetet eller omedvetet, kastats eller övergivits på stränder och i den marina miljön | Riksdagen |
| marinöverläkare | Rikstermbanken | läkare som i Försvarsmakten ansvarar för navalmedicin, vari dykerimedicin ingår. Marinöverläkaren lyder under HKV PRODLOG Försvarsmedicin | Statliga myndigheter |
| maritim miljö | Rikstermbanken | Begreppet sjöminröjning och ammunitionsröjning i maritim miljö omfattar röjning av sjöminor eller annan sjöammunition i allmänhet samt övrig ammunition och OXA som befinner sig vid kajanläggningar, på fartyg och båtar samt i vatten. | Statliga myndigheter |
| maritim säkerhetsinformation MSI |
Rikstermbanken | meteorologiska och navigationsrelaterade varningsmeddelanden och prognoser samt andra brådskande säkerhetsrelaterade meddelanden, allmänt sända till fartyg | Statliga myndigheter |
| maritimt namn | Rikstermbanken | namn på ett hydrografiskt objekt som förknippas med hav | Statliga myndigheter |
| mark | Rikstermbanken | jordskorpans översta skikt till övervägande delen bildad och utformad i den senaste, fortfarande pågående geologiska eran -- kvartärtiden | Övrig offentlig verksamhet |
| mark | Rikstermbanken | jordens fasta och lösa yta | Statliga myndigheter |
| mark med mycket gamla träd | Rikstermbanken | Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden. | Statliga myndigheter |
| mark-ekotoxicitet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markanvisning | Rikstermbanken | överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande | Departement |
| markanvisning | Rikstermbanken | överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett kommunalt ägt markområde för bebyggande | Departement |
| markanvändning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markanvändning | Rikstermbanken | sätt på vilket människan utnyttjar marken och dess resurser, exempelvis jordbruk, bostäder, parkområden, betesmark för djur eller industriverksamhet | Statliga myndigheter |
| markarbeten | Rikstermbanken | byggnads- och anläggningsarbeten i mark | Övrig offentlig verksamhet |
| markarrende | Rikstermbanken | arrende som i huvusak avser mark | Statliga myndigheter |
| markasit | Rikstermbanken | Sulfidmineral kristalliserande enligt det ortorombiska kristallsystemet, med formeln FeS₂, oftast ljust brunt eller gulaktigt (metallglänsande). I sedimentära bergarter förekommer mineralet främst som konkretioner (t.ex. i skrivkrita med fibrös struktur). | Statliga myndigheter |
| markavvattning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markavvattning | Rikstermbanken | Markavvattningär ett samlingsnamn för de metoder som används för att leda bort vatten. | Statliga myndigheter |
| markavvattning | Rikstermbanken | dränering genom utdikning eller andra sätt att leda bort vatten från ett våtmarksområde | Statliga myndigheter |
| markberedning | Rikstermbanken | bearbetning av marken i syfte att få en gynnsam växtplats för plantan | Statliga myndigheter |
| markberedning | Rikstermbanken | Utförs för att öka överlevnaden och höja tillväxten på planterade plantor samt öka antalet plantor som gror från frö. Åtgärden innebär att mineraljorden blottläggs på en större eller mindre del av hygget (vanligen harvning) alternativt att ”högar” eller ”rabatter” skapas genom att mineraljord läggs över humusen (fläckmarkberedning, högläggning). En tidigare form av kraftig markberedning, s.k. hyggesplöjning, är i dag förbjuden. | Statliga myndigheter |
| markbunden försurning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markburen smitta | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markbyggande | Rikstermbanken | alla typer av markarbeten och geokonstruktioner, t.ex. bankar, skärningar, schakter, grundförstärkningar, grundläggning och stödkonstruktioner | Statliga myndigheter |
| markering | Rikstermbanken | Avser både verksamheten att utmärka eller markera en punkt och den fysiska markeringen. Markeringsarbetet beskrivs med termerna utmärkning, utstakning, utsättning och detaljutsättning -- termer som ur teknisk synvinkel inte skiljer sig åt, men som ur rättslig synvinkel har olika innebörd. Termerna används också olika inom olika sektorer i samhället. | Statliga myndigheter |
| markeringsväst | Rikstermbanken | väst för markering av polisinsatschef, räddningsledare och ledningsläkare | Övrig offentlig verksamhet |
| Markernas mångfald | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Market Conduct Rules | Rikstermbanken | Regelverk hos marknadsplatserna som definierar principer för uppträdande på marknader. I Market Conduct Rules specificeras t.ex. förbud mot insiderhandel och marknadsmanipulation, regler för informationsutdelning till marknaden m.m. samt påföljder vid regelöverträdelser. | Statliga myndigheter |
| market contestability | Rikstermbanken | Begreppet ”market contestability” utgör en vidare betydelse av begreppet ”marknadstillträde” och kan definieras som marknadens grad av ”öppenhet” för utländska affärsaktiviteter. Marknaden är ”contestable” om tillträdet för utländska företag är ”fritt”, dvs. om de tillåts konkurrera under samma förutsättningar som inhemska företag. Särskilt intressant för att bedöma en marknads contestability är samspelet mellan handel, investeringar, konkurrenspolitik och statliga regleringar. | Statliga myndigheter |
| market coupling | Rikstermbanken | Sammankoppling av marknader, såsom den nordiska elmarknaden med kontinentala elmarknader med syfte av att leda till en mer effektiv handel och produktion, samt till en mer sammanhållen prisbild mellan marknader. | Statliga myndigheter |
| market making | Rikstermbanken | Att kontinuerligt ställa upp köp- och säljorder för en viss handelsvolym i ett finansiellt instrument. I begreppets traditionella mening finns även ett åtagande gentemot en handelsplats eller ett företag att utföra detta. | Statliga myndigheter |
| market splitting | Rikstermbanken | Marknadsdelning till prisområden på grund av flaskhalsar i överföringskapaciteten. Om systempriset resulterar i överföringar mellan områden som inte är möjliga delas marknaden upp och olika pris beräknas för de olika budområdena då flera prisområden uppstår. | Statliga myndigheter |
| markfuktighet | Rikstermbanken | I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll i den omättade zonen. | Departement |
| markfuktighet | Rikstermbanken | I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll. | Statliga myndigheter |
| markfunktion | Rikstermbanken | markens förmåga att uppnå sitt naturgivna syfte, det vill säga den betydelse som marken har i miljön avseende dess bidrag till ett välfungerande ekosystem | Statliga myndigheter |
| markfunktion | Rikstermbanken | den funktion, permanent eller tillfällig, som människan har tilldelat en markyta | Statliga myndigheter |
| markförhållanden | Rikstermbanken | topografiska, geotekniska och geohydrologiska förhållanden | Övrig offentlig verksamhet |
| markförstärkning | Rikstermbanken | förstärkning i mark (jordförstärkning, bergförstärkning) | Övrig offentlig verksamhet |
| markförstärkning | Rikstermbanken | stabilitetsförbättrande och sättningsbegränsande åtgärder | Övrig offentlig verksamhet |
| markinfiltration | Rikstermbanken | När vatten (nederbörd eller vatten från översvämmade vattendrag eller sjöar) sjunker ner i marken är det markinfiltration. Infiltration av avloppsvatten (från ett mindre antal personer) i markbäddar som består av jord är också en metod för avloppsvattenrening. | Statliga myndigheter |
| markinfiltration | Rikstermbanken | När vatten (nederbörd eller vatten från översvämmade vattendrag eller sjöar) sjunker ner i marken är det markinfiltration. Infiltration av avloppsvatten (från ett mindre antal personer) i markbäddar som består av jord är också en metod för avloppsvattenrening (se Infiltrationsanläggning). | Statliga myndigheter |
| markkartering | Rikstermbanken | provtagning och analys av åkerjord | Statliga myndigheter |
| markkartering | Rikstermbanken | provtagning och analys av växtnäringsinnehållet, pH (kalktillståndet) i jorden, jordart och mullhalt samt upprättande av karta eller protokoll där analysresultaten kan relateras till provtagningsplatsen på fältet | Departement |
| markkategorier | Rikstermbanken | De sex olika markanvändningskategorierna enligt 5 § HBF och 2 kap. 2 § HBFS som avses då ändrad markanvändning ska beaktas vid bestämning av växthusgasminskning. Dessa utgörs av skogsmark, gräsmark, åkermark, våtmark, bebyggelse och övrig mark | Statliga myndigheter |
| markkontakt | Rikstermbanken | Bostad eller lokal belägen i det nedersta våningsplanet, utan underliggande källarvåning, har markkontakt. | Departement |
| markkriterier | Rikstermbanken | de markrelaterade hållbarhetskriterier som avses i 2 kap. 2-5 §§ HBL och som syftar till att skydda mark med hög biologisk mångfald och stora kollager | Statliga myndigheter |
| markland | Rikstermbanken | högmedeltida jordetal och taxeringsmått som baseras på åkermark | Statliga myndigheter |
| marklevande groddjur | Rikstermbanken | groddjursarter som är helt anpassade till ett liv på land och som huvudsakligen uppehåller sig på marken | Statliga myndigheter |
| marklevande ödlor och ormar | Rikstermbanken | ödle- och ormarter som är anpassade till ett liv på marken eller nedgrävda i marken men som tillfälligtvis kan klättra i växter, på klippor och dylikt | Statliga myndigheter |
| marklutning | Rikstermbanken | mått på hur mycket marken inom exempelvis en sluttning lutar | Statliga myndigheter |
| markläckage | Rikstermbanken | läckage av näringsämnen från marken i ett område till vatten | Statliga myndigheter |
| marklära | Rikstermbanken | läran om jordmånen och de processer, som verkar i jordtäckets ytlager | Regeringen |
| markmiljö | Rikstermbanken | Ett samlat begrepp för markekosystemet och dess funktioner, inklusive arter (populationer) och individer (eventuellt) som lever i marken. Begreppet markmiljö inkluderar både biotiska och abiotiska komponenter. | Statliga myndigheter |
| markmiljöns egenvärde | Rikstermbanken | markekosystemets och arternas värde i sig, oberoende av om de genererar tjänster eller funktioner till nytta för andra objekt | Statliga myndigheter |
| marknad | Rikstermbanken | Marknaden antas vara drivkraften bakom utbytet av varor, tjänster och pengar i en marknadsekonomi. | Statliga myndigheter |
| marknad | Rikstermbanken | marknadsplats för handel och kommers | Statliga myndigheter |
| marknad | Rikstermbanken | utbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst (eller inom ett visst område) | Övrig offentlig verksamhet |
| marknad | Rikstermbanken | På ekonomspråk är en marknad en plats där priser på varor och tjänster bestäms i samspelet mellan köpare och säljare. På en s.k. perfekt marknad, dvs. där antalet köpare och säljare är tillräckligt stort, varorna som säljs är likadana och alla inblandade har tillgång till all information som behövs, kommer priset på varorna att vara varken för högt eller för lågt. | Statliga myndigheter |
| marknadsandel | Rikstermbanken | företagets försäljning i procent av den totala andelen på den aktuella marknaden | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsbaserade styrmedel | Rikstermbanken | styrmedel som drar nytta av marknaders förmåga att fördela resurser effektivt genom att det pris som skapas på en marknad blir en verkningsfull ”informationsbärare” av värdet av att minska eller öka produktion eller konsumtion av den vara som är föremål för styrmedlet | Statliga myndigheter |
| marknadsbedömning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| marknadsdelning | Rikstermbanken | Exempel på marknadsdelning är när konkurrenter har delat upp kvoter, försäljningsområden eller kundkretsar mellan sig. Det kan också vara förbjudet för tillverkare och grossister att i ett avtal med sina återförsäljare begränsa produktionen, det geografiska försäljningsområdet eller kundkretsar. | Statliga myndigheter |
| Marknadsdomstolen f MD |
Rikstermbanken | specialdomstol som handlägger ärenden bl.a. enligt konkurrenslagen, marknadsföringslagen samt lagarna om avtalsvillkor i konsumentförhållanden respektive mellan näringsidkare | Statliga myndigheter |
| marknadsdynamik | Rikstermbanken | Med marknadsdynamik avses hur naturgastjänsten förädlas i värdekedjan, dvs. hur naturgaspriset i kombination med ökande flexibilitet byggs upp och förändras. | Statliga myndigheter |
| marknadsekonomistatus | Rikstermbanken | Begreppet marknadsekonomistatus används inom handelspolitiken endast i samband med antidumpningsåtgärder. I vissa länder anses inte marknadsekonomi styra företagens förutsättningar. Den myndighet som inför antidumpningsåtgärder kan vid antidumpningsundersökningar som avser dessa länder välja att använda sig av de ekonomiska förutsättningarna för ett annat liknande land, med marknadsekonomi, vid beräkningar av dumpningsmarginaler. Eftersom det andra landet ofta har högre tillverkningskostnader än det land som inte anses vara en marknadsekonomi så leder detta vanligen till att dumpningsmarginalerna blåses upp och antidumpningstullarna som införs blir höga. För EU:s del är det främst importen från Kina och Vietnam som påverkas av att länderna inte klassas som marknadsekonomier. | Statliga myndigheter |
| marknadsexponering | Rikstermbanken | fördelning av fondkapitalet på olika marknader, t.ex. mellan aktier och räntebärande, mellan svenska och icke-svenska tillgångar m.m. | Statliga myndigheter |
| marknadsfinansiering | Rikstermbanken | När ett land, en bank eller ett företag finansierar sina verksamheter genom att ge ut olika typer av värdepapper. Till den långfristiga marknadsfinansieringen hör säkerställda och icke säkerställda obligationer, medan den kortfristiga marknadsfinansieringen består av certifikat och interbankupplåning. | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsfinansiering | Rikstermbanken | När ett land, en bank eller ett företag lånar pengar genom att ge ut olika typer av värdepapper på kapitalmarknaderna. | Statliga myndigheter |
| marknadsfinansiering | Rikstermbanken | När ett land, en bank eller ett företag finansierar sina verksamheter genom att ge ut olika typer av värdepapper. Till den långfristiga marknadsfinansieringen hör säkerställda och icke säkerställda obligationer, medan den kortfristiga marknadsfinansieringen består av bland annat certifikat och interbankupplåning. | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsföring | Rikstermbanken | reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare | Departement |
| marknadsföring | Rikstermbanken | reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter, inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare | Departement |
| marknadsföring | Rikstermbanken | Samlingsord för alla de aktiviteter ett företag gör för att nå ut med de produkter eller tjänster som de erbjuder på marknaden. | Statliga myndigheter |
| marknadsföringslagen | Rikstermbanken | SFS 1995:450 | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på ett visst värdepapper och därmed hålla en marknad | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa finansiella kontrakt och därmed upprätthålla möjligheten till handel på en marknad | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | Ett finansiellt instituts åtagande att tillhandahålla marknadslikviditet på regelmässig och pågående basis, genom att vara villigt att både köpa och sälja finansiella instrument, utan att utsätta sig för betydande marknadsrisker | Regeringen |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | finansiell aktör som ställer ut en köp- och en säljkurs för en viss finansiell produkt. På så vis ser marknadsgaranten till så att likviditeten i produkten hela tiden är garanterad. | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | finansiell aktör som ställer köp- och en säljkurs för ett visst instrument | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | värdepappersinstitut regelbundet ställer som köp- och säljkurser och därigenom upprätthåller en andrahandsmarknad för fondpapperet | Departement |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | finansiell aktör som ställer köp- och säljkurser för ett visst finansiellt instrument och på så vis understödjer likviditeten i instrumentet | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant | Rikstermbanken | bank eller fondkommissionär som åtagit sig att ställa köp- och säljkurser på värdepapper för att hålla en andrahandsmarknad | Statliga myndigheter |
| marknadsgarant market maker |
Rikstermbanken | den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsintegration | Rikstermbanken | sammanlänkning av och ökad handel mellan tidigare helt eller delvis åtskilda marknader, genom t.ex. regelharmonisering, avregleringar och avveckling av handelshinder | Departement |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | spontan, oaviserad kontroll av att växter och växtprodukter uppfyller gällande regler | Statliga myndigheter |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | särskild form av myndighetstillsyn som syftar till att säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk första gången uppfyller föreskrivna krav | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | den verksamhet som en statlig myndighet eller en kommun bedriver och de åtgärder som den vidtar för att se till att en vara som tillhandahålls på marknaden uppfyller gällande krav | Departement |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | det arbete som en myndighet bedriver och de åtgärder den vidtar för att se till att en vara som görs tillgänglig på marknaden uppfyller gällande krav | Statliga myndigheter |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att produkterna är förenliga med de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och att de inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset | Departement |
| marknadskontroll | Rikstermbanken | det arbete som en myndighet bedriver och de åtgärder de vidtar för att se till att en vara som görs tillgänglig på marknaden uppfyller gällande krav | Statliga myndigheter |
| marknadskontrollmyndighet | Rikstermbanken | statlig myndighet eller en kommun som ansvarar för att utföra marknadskontroll | Departement |
| marknadskonvergens | Rikstermbanken | Såväl nätverkskonvergens som tjänste- och apparatkonvergens kan beskrivas som direkta effekter av den tekniska utvecklingen vad gäller att hantera och kommunicera information. Marknadskonvergens kan däremot beskrivas som en följdeffekt av den konvergens som sker vad gäller nätverk, tjänster och apparater. Inom tryckta medier har det funnits en stark tradition av vertikal integration. Exempelvis har dagspressföretag nästan alltid själva svarat för inte bara den redaktionella framställningen utan även för teknisk produktion och distribution. Den vertikala integration som tidigare var vanlig bland bok- och tidskriftsförlag har dock de senaste decennierna nästan helt försvunnit. Inom etermedierna har det traditionellt varit olika företag som skött programproduktion, distribution och tillverkning av mottagarutrustning. Motsvarande förhållanden har i princip gällt även inom telekommunikations- och IT-området. | Departement |
| marknadslikvidiet | Rikstermbanken | Enkelheten ett värdepapper kan köpas eller säljas på marknaden, kännetecknas av höga handelsvolymer. Tillgångar som med enkelhet kan köpas eller säljas är kallas likvida tillgångar. | Regeringen |
| marknadslikviditet | Rikstermbanken | Med marknadslikviditet avses möjligheten att snabbt kunna omsätta betydande volymer av ett finansiellt instrument till en låg transaktionskostnad utan att transaktionen påverkar marknadspriset på instrumentet nämnvärt. | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadslikviditetsrisk | Rikstermbanken | risk att det inte går att realisera eller täcka sin position till gällande marknadspris, eftersom marknaden inte är tillräckligt djup eller inte fungerar på grund av någon störning | Statliga myndigheter |
| marknadsmanipulation | Rikstermbanken | otillbörlig marknadspåverkan, dvs. spridning av information eller utförande av en transaktion eller en handelsorder som ger falska eller vilseledande signaler till marknaden, eller försök till detta | Statliga myndigheter |
| marknadsmisslyckande | Rikstermbanken | När prismekanismen på en marknad inte fungerar och detta innebär att samhällets resurser inte hushålls med på ett effektivt sätt. Marknadsmisslyckanden inkluderar externaliteter, kollektiva nyttigheter, asymmetrisk information och marknadsmakt (t.ex. prissamarbete i karteller, monopol) | Statliga myndigheter |
| marknadsmisslyckande marknadsimperfektion |
Rikstermbanken | marknadssituation med ineffektiv resursfördelning pga. att det t.ex. saknas marknader för vissa varor och tjänster | Departement |
| marknadsmisslyckande | Rikstermbanken | situationer som leder till att aktörerna systematiskt fattar beslut som innebär att samhällets resurser inte används optimalt | Statliga myndigheter |
| marknadsmässig | Rikstermbanken | som svarar mot marknadens krav | Statliga myndigheter |
| marknadsnoterad | Rikstermbanken | som noteras på en svensk eller utländsk börs eller på annat allmänt tillgängligt sätt | Statliga myndigheter |
| marknadsoperationer | Rikstermbanken | centralbanks köp och försäljning av värdepapper på den öppna marknaden i syfte att påverka penningmängden och därmed efterfrågan på varor och tjänster i samhället | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsordning | Rikstermbanken | EU:s reglering av en viss marknad, exempelvis marknaden för spannmål. | Departement |
| marknadsordning | Rikstermbanken | den uppsättning regler som styr marknaden för en viss jordbruksprodukt | Departement |
| marknadsordning | Rikstermbanken | serie åtgärder som gör det möjligt i viss mån styra marknaderna för jordbruksprodukter genom att justera tillgång och efterfrågan | Departement |
| marknadsplan | Rikstermbanken | handlingsplan för hur företaget ska nå ut med sina produkter eller tjänster till kunderna | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsplats | Rikstermbanken | officiellt fastställd plats utanför städerna för regelbundet återkommande marknader | Statliga myndigheter |
| marknadspotential | Rikstermbanken | potential att minska utsläpp som förväntas uppstå under antagna marknadsförhållanden, med hänsyn till de åtgärder och styrmedel som finns för närvarande, och med beaktande av vad det finns för hinder som begränsar genomförandet av utsläppsminskande åtgärder | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadspris | Rikstermbanken | pris som gäller för säljare och köpare vid köptillfället | Statliga myndigheter |
| marknadspris | Rikstermbanken | det pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud och efterfrågan på en marknad | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsprisstöd | Rikstermbanken | Jordbruksnäringen får indirekt stöd av staten om olika statliga åtgärder gör att det inhemska priset på en jordbruksprodukt ligger på en högre nivå än priset på världsmarknaden. Prisskillnaden är ett resultat av olika typer av marknadsreglerande åtgärder som påverkar utbud och efterfrågan på den inhemska marknaden. Flera instrument kan användas för att reglera marknaden och alltså åstadkomma det högre priset, bl.a. tullar, exportsubventioner, offentligt finansierad lagring samt utbudsbegränsningar som t.ex. produktionskvoter. Marknadsprisstöd finansieras indirekt i huvudsak av konsumenterna som får betala ett högre pris för jordbruksprodukten än de skulle göra om marknaden inte hade varit reglerad. | Statliga myndigheter |
| marknadsproducenter | Rikstermbanken | producenter av i huvudsak marknadsprodukter, vilka säljs på marknaden till priser som är ekonomiskt signifikanta | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | De mest relevanta marknadsriskerna för fonden är aktieprisrisk, ränterisk och valutarisk. | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risken för förlust till följd av en ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna för huvudsakligen räntor, aktier och valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risken för förluster till följd av fluktuationer i räntor, valutor, aktiepriser eller råvarupriser | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risk för förluster till följd av svängningar i räntor, valutor, aktiepriser eller råvarupriser | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risk för en förlust i en värdepappersfond på grund av förändringar i marknadsvärdet på positioner i fonden till följd av ändrade marknadsvariabler, t.ex. räntor, växelkurser, aktie- och råvarupriser eller en emittents kreditvärdighet | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risk att lida förlust till följd av ofördelaktiga rörelser i marknadspriser | Departement |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risken för att marknadsvärdet av nettotillgångarna påverkas negativt av en ändring av marknadspriserna på tillgångar, skulder och finansiella kontrakt | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risken att värdet av ett finansiellt instrument förändras pga. variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknadsräntor | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risken för en förlust i en värdepappersfond på grund av förändringar i marknadsvärdet på positioner i fonden till följd av ändrade marknadsvariabler, t.ex. räntor, växelkurser, aktie- och råvarupriser eller en emittents kreditvärdighet | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | risk för förlust till följd av att priserna på marknaden rör sig på ett ofördelaktigt sätt. | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | förlustrisken till följd av ofördelaktig utveckling på de finansiella marknaderna för huvudsakligen räntor, aktier och valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | ränte-, aktiekurs-, råvarupris- och valutakursrisker | Statliga myndigheter |
| marknadsrisk | Rikstermbanken | ränte-, valutakurs-, aktiekurs- och råvaruprisrisk | Statliga myndigheter |
| marknadsränta | Rikstermbanken | ränta som en låntagare får betala på den öppna marknaden, till exempel hos banken | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsränta | Rikstermbanken | den aktuella räntan som statspapper eller Riksgäldsspar köps och säljs till | Statliga myndigheter |
| marknadsränta | Rikstermbanken | marknadspris på kredit | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsränteskuld | Rikstermbanken | den ränta som aktörerna på obligations- och penningmarknaden är beredda att betala för statspapper | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsstörning | Rikstermbanken | skada eller hot om skada för den inhemska produktionen av en vara till följd av en kraftig ökning av importen av varan ifråga | Statliga myndigheter |
| marknadstillsyn | Rikstermbanken | den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadstillsynsmyndigheter för att se till att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant lagstiftning | Departement |
| marknadstillträde | Rikstermbanken | Den ursprungliga betydelsen av marknadstillträde omfattade endast avvecklingen av de klassiska handelshindren tullar och kvantitativa restriktioner. Med Tokyorundan vidgades begreppet till att beröra mer än gränsskydd då subventioner, tekniska handelshinder, offentlig upphandling m.m. inkluderades i det multilaterala regelverket. | Statliga myndigheter |
| marknadstorg | Rikstermbanken | område med flera försäljare | Statliga myndigheter |
| marknadsundersökning | Rikstermbanken | undersökning där man tar reda på om det finns efterfrågan för vissa varor eller tjänster till ett visst pris | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsundersökning | Rikstermbanken | förberedelse inför en upphandling i syfte att undersöka vad marknaden kan erbjuda för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov | Statliga myndigheter |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | det pris som köpare är beredda att betala för en produkt eller tjänst på marknaden | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | det pris som uppstår då en vara eller tjänst handlas på en marknad | Statliga myndigheter |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | det pris som skulle uppnås vid en marknadsmässig försäljning där skälig tid ges för förhandlingar | Statliga myndigheter |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | det värde som ett statspapper eller Riksgäldsspar köps och säljs till | Statliga myndigheter |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | uppskattat försäljningsvärde | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | högsta gräns för hur mycket man värderar obligationsportföljen till i redovisningen | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsvärde | Rikstermbanken | det pris inklusive mervärdesskatt som företaget skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till företagets affärsmässiga situation framstår som naturliga | Statliga myndigheter |
| marknadsvärderad skuld | Rikstermbanken | skuldens värde med hänsyn till förändring i valutakurser och räntor, alltså det pris skulden har på andrahandsmarknaden idag | Övrig offentlig verksamhet |
| marknadsvärderat kapital | Rikstermbanken | noterade värdepapper värderade till marknadsvärde på bokslutsdagen samt onoterade värdepapper värderade enligt EVCAs principer | Statliga myndigheter |
| marknadsvärdering | Rikstermbanken | värdering av en aktörs position eller de säkerheter aktören har ställt | Departement |
| marknadsvärdesjustering | Pensionsmyndigheten | En marknadsvärdesjustering kan försäkringsbolaget ibland göra när du flyttar dina pengar från en traditionell försäkring. Det innebär att du inte får med dig hela försäkringskapitalet. Anledningen till att försäkringsbolaget gör en marknadsvärdesjustering är att du avslutar försäkringen i förtid och avtalet med bolaget bygger på att du ska behålla försäkringen avtalstiden ut. Bolaget har därför beräknat ett högre värde på din försäkring än det har täckning för vid flyttillfället. | Pension |
| marknadsövervakning | Rikstermbanken | funktion som övervakar handeln i den fysiska och finansiella marknaden och efterlevanden av avtalsverken med syftet av att upptäcka potentiella regelöverträdelser och öka förtroende för marknadens funktionssätt | Statliga myndigheter |
| marknära ozon | Rikstermbanken | ozon som finns i marknära luftlager och kan inverka negativt på växtlighet och på människors hälsa | Departement |
| marknätet | Rikstermbanken | infrastruktur för marksänd digital TV | Departement |
| markorienterad | Rikstermbanken | Förhållande då piloten själv, med visuella referenser, kan svara för navigering och hinderfrihet. Detta innebär att ledningen kan avslutas. | Statliga myndigheter |
| markradon | Rikstermbanken | Radongas i marken. Härstammar från grundämnena uran och radium som förekommer i varierande omfattning i alla jord- och bergarter. | Statliga myndigheter |
| marksamfällighet | Rikstermbanken | markområde, vattenområde eller rätt till fiske som hör till flera fastigheter gemensamt | Statliga myndigheter |
| marksikt | Rikstermbanken | förhållande då piloten ser den underliggande marken, flyger med visuella referenser och svarar själv för hinderfrihet | Statliga myndigheter |
| markslag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| markstrid | Rikstermbanken | Med markstrid menas att anfalla, inta och försvara viktig terräng. Inom Försvarsmakten finns förband specialiserade på markstrid. De är utbildade och utrustade för att strida i såväl tätbebyggda områden som i ödemark, med såväl lätta handburna vapen som med upp till 60 ton tunga stridsvagnar. I internationella sammanhang har markstridsförbanden ofta till uppgift att skydda civila samhällsfunktioner i kris- eller krigsområden. | Statliga myndigheter |
| markstridskrafter | Rikstermbanken | förband främst avsedda för markoperativ verksamhet | Statliga myndigheter |
| marksänd TV | Rikstermbanken | trådlös sändning som tas emot med en vanlig antenn | Departement |
| marktjänst | Rikstermbanken | tjänst som utförs på en flygplats åt en användare av en flygplats | Regeringen |
| marktjänster | Rikstermbanken | alla luftfartsrelaterade tjänster som utförs på marken vid en flygplats och för enskilda flygbolag | Regeringen |
| marktäckedata | Rikstermbanken | EU-täckande satellitbildsbaserat dataset som innehåller översiktlig markanvändningsdata, med ursprung ur EU-projektet CORINE Land Cover (CLC) | Regeringen |
| markundersökning | Rikstermbanken | undersökning av markförhållanden | Övrig offentlig verksamhet |
| markvatten | Rikstermbanken | vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan | Statliga myndigheter |
| markvatten markvätska |
Rikstermbanken | det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan | Departement |
| markvatten | Rikstermbanken | vatten som finns i marken ovan den zon där hela markens porsystem är vattenfyllt | Statliga myndigheter |
| markvattenzon | Rikstermbanken | det markskikt som befinner sig mellan grundvattenytan och markytan och innehåller både luft och vatten i hålrummen mellan kornen | Statliga myndigheter |
| markvattenzon omättad zon |
Rikstermbanken | markens omättade zon | Statliga myndigheter |
| markvattenzon | Rikstermbanken | det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan | Statliga myndigheter |
| markvärde | Rikstermbanken | teoretiskt kapitalvärde för kal skogsmark | Statliga myndigheter |
| markör | Rikstermbanken | grafisk symbol, som representerar ett fonem, morfem eller annat element i ett språk och som bara används i kombination med en oberoende bokstav eller ett oberoende syllabogram | Statliga myndigheter |
| markörassisterad förädling | Rikstermbanken | urval bland föräldraindivider baserat på kunskaper om specifika DNA-markörer | Övrig offentlig verksamhet |
| marleka | Rikstermbanken | oregelbunden, ofta flat konkretion av kalkspat som vanligen förekommer i kalkhaltig lera | Statliga myndigheter |
| marleka | Rikstermbanken | hård, rundad eller oregelbunden konkretion av kalciumkarbonat | Departement |
| marmelad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| marmor | Rikstermbanken | I egentlig betydelse en grovkornig, kristallin, metamorf bergart bildad ur kalksten. Termen används kommersiellt om slipbara karbonatbergarter. | Statliga myndigheter |
| MARPOL Internationell konvention om förhindrande av havsförorening från fartyg |
Rikstermbanken | Syftet med konventionen är att avsiktliga och otillåtna utsläpp av olja, kemikalier, toalettavfall, fast avfall och luftföroreningar från fartyg till havs eller i hamn ska förebyggas och slutligen helt upphöra. Likaså ska utsläppen av olja och kemikalier i samband med olyckor minimeras. Konventionen omfattar utsläpp av föroreningar från fartygens normala drift liksom utsläpp som sker i samband med olyckor. | Statliga myndigheter |
| MARPOL | Rikstermbanken | IMO-konvention som innehåller bestämmelser som ska förhindra att fartyg förorenar miljön | Departement |
| MARPOL | Rikstermbanken | internationell konvention om förhindrande av havsförorening från fartyg | Statliga myndigheter |
| MARPOL 73/78 | Rikstermbanken | 1973 års internationella konvention rörande förhindrande av förorening från fartyg och därtill hänförliga protokoll och ändringar från 1978, allt i gällande lydelse. | Statliga myndigheter |
| marschberedskap | Rikstermbanken | Reglerar inom vilken tid förband ska kunna påbörja förflyttning (marsch). | Statliga myndigheter |
| marschfraktur | Rikstermbanken | en typ av stressfraktur med brott på något av mellanfotsbenen som uppstår när benvävnaden under lång tid utsätts för stor belastning, t. ex. hos otränade soldater under längre marscher | Statliga myndigheter |
| marshalling luftfartygsdirigering |
Rikstermbanken | dirigering av luftfartyg med följebil eller/och handsignal | Statliga myndigheter |
| marskland | Rikstermbanken | kustvåtmark som huvudsakligen återfinns i tidvattenzoner | Statliga myndigheter |
| marskstrand | Rikstermbanken | gyttjig strand som är ovanför vattenytan endast vid lågvatten | Statliga myndigheter |
| marsvin | Rikstermbanken | djur tillhörande arten Cavia porcellus | Statliga myndigheter |
| marulk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| marvatten | Rikstermbanken | En båt ligger i marvatten då den är fylld med vatten men ändå håller sig flytande. | Statliga myndigheter |
| maräng | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| maschvagn | Rikstermbanken | tröskvagn | Statliga myndigheter |
| mask | Rikstermbanken | skadlig kod som sprider sig själv via till exempel nätverk eller portabla enheter | Statliga myndigheter |
| mask | Rikstermbanken | En typ av skadlig kod. Typiskt för en mask är att den kopierar sig vidare mellan datorer (ofta med hjälp av e-post) för att spridas och infektera så många datorer som möjligt. | Statliga myndigheter |
| maskat nät | Rikstermbanken | ledningar som är ihopkopplade på flera ställen så att elen har alternativa vägar att gå | Departement |
| maskin | Rikstermbanken | grupp inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, samt tillhörande drivorgan, styr och driftkretsar m.m., vilka förenats för ett särskilt ändamål, speciellt för bearbetning, behandling, förflyttning eller förpackning av material | Statliga myndigheter |
| maskin | Rikstermbanken | -- sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål, -- en sammansatt enhet enligt första strecksatsen som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla, -- en sammansatt enhet enligt första och andra strecksatserna som är färdig för installation och som kan fungera endast om den är monterad på ett transportmedel eller installerad i en byggnad eller i en anläggning, -- sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g) som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet, -- en sammansatt enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete. | Statliga myndigheter |
| maskin-till-maskingränssnitt | Rikstermbanken | gränssnitt för informationsutbyte mellan olika automatiserade system, genom API:er, standardiserade protokoll och format, eller på annat sätt | Departement |
| maskinbefäl | Rikstermbanken | sjöman som yrkesmässigt tjänstgör som teknisk chef eller fartygsingenjör med uppgifter som huvudsakligen har samband med tjänstgöring i fartygets maskinavdelning | Statliga myndigheter |
| maskinell dosverksamhet | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för samtliga arbetsmoment som är att hänföra till hantering av läkemedel och dokumentation i samband med hantering av dosrecept samt dosdispensering och expedition av läkemedel från enhet för maskinell dosverksamhet. | Statliga myndigheter |
| maskinell matning | Rikstermbanken | arbetsstycket föres mot verktyget eller verktyget föres mot arbetsstycket med maskinell kraft | Statliga myndigheter |
| maskinella åtgärder | Rikstermbanken | arbete med skördare, skotare, jordbrukstraktor, grävmaskin, fyrhjuling och liknande | Statliga myndigheter |
| maskineriutrymme | Rikstermbanken | maskinrum av kategori A och andra utrymmen som innehåller framdrivningsmaskineri, ångpannor, brännoljeaggregat, ångmaskiner och förbränningsmotorer, generatorer och större elektriskt maskineri, oljepåfyllningsstationer, maskineri för kylning, stabilisering, ventilation och luftkonditionering samt liknande utrymmen och trunkar till sådana utrymmen | Statliga myndigheter |
| maskineriutrymmen | Rikstermbanken | maskinrum av kategori A och andra utrymmen som innehåller framdrivningsmaskineri, ångpannor, brännoljeenhet, ångmaskiner och förbränningsmotorer, generatorer och större elektriskt maskineri, oljepåfyllningsstationer, kylmaskineri, stabilisatoraggregat, ventilations- och luftkonditioneringsmaskineri och liknande utrymmen samt trunkar till sådana utrymmen | Statliga myndigheter |
| maskinkapp | Rikstermbanken | utrymme från maskinrummet och uppåt i fartyget, där bland annat avgasrör m.m. löper | Statliga myndigheter |
| maskinlina | Rikstermbanken | av hissmaskin direkt driven lina mellan hisskorg och motvikt eller mellan hisskorg och lintrumma | Statliga myndigheter |
| maskinlinje | Rikstermbanken | två eller flera maskiner intill varandra eller med mellanliggande transportörer eller vändapparater och så anordnade, att en sammanhängande process erhålls i maskinerna | Statliga myndigheter |
| maskinrum | Rikstermbanken | rum i vilket hissmaskinen och tillhörande utrustning är placerad | Statliga myndigheter |
| maskinrum av kategori A | Rikstermbanken | utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som innehåller något av följande: 1. förbränningsmotorer som används för fartygets framdrivning, 2. förbränningsmotorer som används för andra ändamål än för fartygets framdrivning, där motorerna har en sammanlagd effekt av lägst 375 kW, eller 3. oljeeldade ångpannor eller brännoljeenhet eller annan oljeeldad utrustning än ångpannor, till exempel inertgasgeneratorer och förbränningsanläggningar | Statliga myndigheter |
| maskinrum av kategori A | Rikstermbanken | Maskinrum av kategori A är utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som innehåller något av följande: 1. förbränningsmotorer som används för fartygets framdrivning, 2. förbränningsmotorer som används för andra ändamål än för fartygets framdrivning, där motorerna har en sammanlagd effekt av lägst 375 kW, eller 3. oljeeldade ångpannor, brännoljeaggregat eller annan oljeeldad utrustning än ångpannor, t.ex. inertgasgeneratorer och förbränningsanläggningar passagerarfartyg fartyg som medför fler än tolv passagerare | Statliga myndigheter |
| maskinrum av kategori A | Rikstermbanken | utrymmen och trunkar till sådana utrymmen som innehåller något av följande: 1. förbränningsmotorer som används för fartygets framdrivning, 2. förbränningsmotorer som används för andra ändamål än fartygets framdrivning om motorerna har en sammanlagd effekt av 375 kW eller mer, eller 3. oljeeldade ångpannor eller brännoljeaggregat | Statliga myndigheter |
| maskinrumstjänstgöring | Rikstermbanken | yrkesmässig tjänstgöring till sjöss i fartygets maskinutrymmen | Departement |
| maskinrumstjänstgöring | Rikstermbanken | tjänstgöring till sjöss i fartygets maskinutrymmen | Departement |
| maskinstyrka | Rikstermbanken | axeleffekt som kan tas ut från fartygets framdrivningsmaskineri, angiven i kilowatt (kW) | Departement |
| maskinstyrka | Rikstermbanken | den axeleffekt som kan tas ut från fartygets framdrivningsmaskineri, angiven i kilowatt (kW) | Departement |
| maskintjänstchef | Rikstermbanken | den i säkerhetsbesättningen som under FC ansvarar för drift och underhåll av fartygets maskineri med tillhörande anordningar, motsvarande teknisk chef inom civil sjöfart | Statliga myndigheter |
| maskintjänstgöring | Rikstermbanken | yrkesmässig tjänstgöring till sjöss i fartygets maskinutrymmen | Departement |
| maskinutrymme | Rikstermbanken | rum där huvudmaskineriet och hjälpmaskineriet är placerade och utrymmen i deras omedelbara närhet där kringutrustning, övervakningsutrustning eller manöverutrustning är placerad | Statliga myndigheter |
| maskinutrymme | Rikstermbanken | utrymme som räknas från den mallade baslinjen till marginallinjen samt mellan de yttersta, vattentäta huvudtvärskeppsskott som avgränsar de utrymmen som inrymmer huvud- och hjälpframdrivningsmaskiner, ångpannor som används för framdrivning samt kolförråd | Statliga myndigheter |
| maskinutrymme | Rikstermbanken | annat utrymme är maskinrum för hissmaskinen (t.ex. på korgtaket) | Statliga myndigheter |
| maskinverktyg | Rikstermbanken | i maskin insatt anordning med vilken maskinen utför sitt arbete eller fasthåller arbetsstycket | Statliga myndigheter |
| maskning | Rikstermbanken | systematisk nedsättning av arbetstakten från arbetstagares sida | Statliga myndigheter |
| masksjukdom | Rikstermbanken | sjukdom orsakad av inälvsmaskar | Statliga myndigheter |
| maskstorlek | Rikstermbanken | centrumavståndet mellan två parallella nättrådar i en maska | Statliga myndigheter |
| masochism | Rikstermbanken | karaktärsdrag som innebär en (omedveten) önskan att bli förödmjukad, få vara martyr etc. | Statliga myndigheter |
| masonit | Rikstermbanken | träfiberskiva, som är benämnd efter uppfinnaren W.H. Mason | Statliga myndigheter |
| massbetalning | Rikstermbanken | betalning av minsdre värde som vanligtvis inte brådskar, och oftast sker mellan privatpersoner, företag och myndigheter | Övrig offentlig verksamhet |
| massbetalningar | Rikstermbanken | betalningar mellan privatpersoner, företag och myndigheter | Övrig offentlig verksamhet |
| massexplosion | Rikstermbanken | explosion som påverkar praktiskt taget hela lasten samtidigt | Statliga myndigheter |
| massflöde | Rikstermbanken | den mängd flyktiga organiska föreningar som släpps ut, mätt i massa per timme | Statliga myndigheter |
| massformig | Rikstermbanken | Om texturen hos bergarter som karakteriseras av såväl slumpmässig fördelning som slumpmässig orientering av mineralen. | Statliga myndigheter |
| massförstörelsevapen | Rikstermbanken | kärnvapen, biologiska och kemiska stridsmedel | Statliga myndigheter |
| massförstörelsevapen ABC-stridsmedel, CBRN-vapen |
Rikstermbanken | vapen som då de används orsakar stor skada, förödelse och lidande | Statliga myndigheter |
| massförökning | Rikstermbanken | För att skogsträdsförädlingens frukter skall komma till praktiskt utnyttjande måste det förädlade materialet massförökas. Detta sker sexuellt i fröplantager, men också vegetativt med sticklingar eller i framtiden vävnadskulturer. | Statliga myndigheter |
| massiv | Rikstermbanken | bestående av < 100 cm tjocka lager | Statliga myndigheter |
| massiv | Rikstermbanken | Karakteristiskt texturdrag, t.ex. hos granit. | Statliga myndigheter |
| masskadesituation | Rikstermbanken | situation vid vilken sjukvårdsbelastningen är så stor i förhållande till tillgängliga resurser, även efter förstärkning, att normala kvalitetskrav inte kan upprätthållas | Övrig offentlig verksamhet |
| masspektrografi | Rikstermbanken | läran om masspektrum, dvs. fördelningen(spektrum) av atomer, molekyler eller molekylfragment med avseende på massa eller kvoten massa/laddning | Departement |
| masstabilisering | Rikstermbanken | stabilisering av hel jordvolym, ofta utfört med ett inblandningsverktyg monterat på grävmaskin | Statliga myndigheter |
| masstal | Rikstermbanken | summan av antalet protoner och neutroner i en atomkärna | Statliga myndigheter |
| massverkans lag | Rikstermbanken | En av de viktigaste lagarna som styr halvledare. Den säger att man i termisk jämvikt alltid har samma produkt av koncentrationen av de två typerna av laddningsbärare. Det betyder att om man ökar den ena så minskar den andra. Produkten är den intrinsiska laddningsbärarkoncentrationen i kvadrat. | Statliga myndigheter |
| mastarbete | Rikstermbanken | arbete i mast eller inom omgivande riskområde | Statliga myndigheter |
| mastektomi | Rikstermbanken | kirurgiskt borttagande av kvinnobröst | Departement |
| masterdata | Rikstermbanken | datamängd som innehåller en organisations centrala data och som behöver användas av flera system, applikationer och processer | Statliga myndigheter |
| masterdata | Skatteverket | datamängd som innehåller en organisations centrala data och som behöver användas av flera system, applikationer och processer | Öppna företagsdata |
| masterserver | Rikstermbanken | namnserver som förvaltar sin zons databas genom att hämta information för zonen från en lokal datafil i vilken ändringar görs för zonen och från vilken de övriga namnservrarna för zonen hämtar databasen | Departement |
| masterversion av bildfil | Rikstermbanken | första generationen av en bildfil | Statliga myndigheter |
| masugn hytta |
Rikstermbanken | ugn för framställning av tackjärn genom reduktion av vanlig sintrad järnmalm med kol i form av koks | Departement |
| matarbord rullbord, åkbord |
Rikstermbanken | maskinellt drivet bord som löper på rullar (valsar) | Statliga myndigheter |
| matarslangar | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| matarström | Rikstermbanken | kustparallell ström som förser returströmmen med vatten | Statliga myndigheter |
| matarvals | Rikstermbanken | fram, in eller utmatningsvals | Statliga myndigheter |
| matbord | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| matchfixning uppgjorda matcher |
Rikstermbanken | manipulation av en idrottstävling, där involverade deltagare (idrottare, tränare, ledare, domare, etc.), för ekonomisk vinning, för sig själva eller andra, gör försök att påverka utgången av tävlingen eller enskilda händelser under tävlingen | Departement |
| matchning | Rikstermbanken | Med matchning avses dels den initiala matchning som Arbetsförmedlingen gör genom att fastställa den länsvisa fördelningen av nyanlända utifrån bland annat ett arbetsmarknadsperspektiv. När en nyanländ sedan anmäler behov av hjälp med bosättning görs en matchning av den nyanländas bakgrund och förutsättningar. För en majoritet av ärendena är dock bedömningen att de nyanlända har mer eller mindre likvärdiga möjligheter till etablering oavsett var i landet de bosätts. En matchning mot ett specifikt län görs endast i de fall den nyanlända har en specifik yrkeskompetens där det finns stora regionala skillnader på arbetsmarknaden. Vid presentation av ärenden för en kommun kan matchning även göras av nyanlända med erfarenhet av eller intresse för att arbeta i yrken där det råder brist på arbetskraft i den specifika kommunen.11 | Statliga myndigheter |
| matchning | Rikstermbanken | Att matcha urvalsgrupper är ett statistiskt förfarande som innebär att grupperna blir lika med avseende på bakomliggande variabler, vilket kan vara nödvändigt för jämförbarhet. | Statliga myndigheter |
| matchning | Rikstermbanken | beslut av Exportkreditnämnden att godkänna förmånligare villkor än normalt, till exempel längre kredittid, då det kan beläggas att utländsk konkurrent till exportören får statligt stöd från sitt lands garantiinstitut för sådana villkor | Statliga myndigheter |
| matchning | Rikstermbanken | kontroll av att parterna år överens om villkoren för affären, såsom slag av instrument, priset, mängden och dag för likvid och leverans | Departement |
| matchning | Rikstermbanken | procedur som består i att köp- och säljorder förs samman till avslut vid handel med standardiserade optioner och terminer eller affärer i automatiska handelssystem för avistatinstrument | Departement |
| matchningsalgoritm | Rikstermbanken | Styr hur matchningen går till i praktiken. I effektstudien tillämpas Kernel-matchning. | Statliga myndigheter |
| matematisk och naturvetenskaplig punktskrift | Rikstermbanken | I svensk punktskrift finns det särskilda skrivregler för matematisk och naturvetenskaplig punktskrift, dessa skrivregler är till största delen överensstämmande med skrivregler för vanlig (litterär) punktskrift. Det finns alltså inte något separat punktskriftssystem för matematisk och naturvetenskaplig punktskrift som i många andra språk. | Statliga myndigheter |
| material av flerskiktsplast | Rikstermbanken | material av plast som består av två eller flera skikt av material som vart och ett uteslutande består av plast och som är sammanfogade med bindemedel eller på annat sätt | Statliga myndigheter |
| Material Transfer Agreement | Rikstermbanken | avtal om materialöverföring | Departement |
| materialiserat mått | Rikstermbanken | anordning avsedd att, på ett permanent sätt vid användning, återge eller tillhandahålla ett eller flera kända värden av en given storhet | Statliga myndigheter |
| materialitet | Rikstermbanken | det uttryck som materialet har genom sin form, färg och ytstruktur, samt den påverkan detta har på vår upplevelse av arkitektur och föremål | Statliga myndigheter |
| materialskala | Rikstermbanken | Enligt Sohlmans ”det totala förrådet av tonhöjdsplatser, som utnyttjas under en viss tidsperiod i ett visst kulturområde”. Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att materialskalan för alla pianostycken upptar oktavens tolv toner, medan en materialskala inom andra kulturer kan omfatta färre eller fler tonplatser. Även på musiketnologiskt material används materialskalor för att åskådligt visa på tonplatserna i t.ex. en viss vokal- eller instrumentalgenre. I en materialskala upptas således samtliga tonplatser, även alla eventuellt förekommande variabla intonationer. | Statliga myndigheter |
| materialutnyttjande | Rikstermbanken | återvinning av avfall genom en upparbetning i en produktionsprocess av ett avfallsmaterial till materialets ursprungliga ändamål eller till andra ändamål | Departement |
| materialåtervinna | Rikstermbanken | återvinna avfall genom att upparbeta avfallsmaterial till nya produkter, material eller ämnen som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial | Departement |
| materialåtervinna avfall | Rikstermbanken | upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial | Statliga myndigheter |
| materialåtervinning | Rikstermbanken | användning av material från avfall | Departement |
| materialåtervinning | Rikstermbanken | avfallsbehandling där material från avfall används till att producera nya produkter | Departement |
| materielfordon | Rikstermbanken | bombvagn, bombröjningsvagn, insatsvagn, materielvagn eller staketsläpvagn | Övrig offentlig verksamhet |
| materiell anläggningstillgång | Försäkringskassan | anläggningstillgång med fysisk substans | Begreppskatalog 2017 |
| materiell anläggningstillgång | Rikstermbanken | Med materiella anläggningstillgångar avses eldistributionsanläggningar och mätare, elproduktionsanläggningar, byggnader och mark, maskiner och andra tekniska anläggningar, inventarier, verktyg och installation samt pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar. | Statliga myndigheter |
| materiell kultur | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| materiella anläggningstillgångar | Rikstermbanken | fysiska tillgångar som är avsedda att stadigvarande utnyttjas i verksamheten, inklusive för uthyrning | Statliga myndigheter |
| materiella regler | Rikstermbanken | regler i det speciella ämnet, dvs. regler ”i sak” | Regionala myndigheter |
| materiella värden | Rikstermbanken | Skogens värden delas in i materiella och icke-materiella värden. Materiella värden rör skogens produkter, bland annat i form av virke, träfibrer, jaktbart vilt, bär och svamp. Dessa produkter är ofta marknadsprissatta. De icke-materiella och materiella värdena delas in i tre kategorier. Dessa är produktionsförutsättningar, nyttjande och förädling. Denna kategorisering används i enkäterna av nyligen utförd och pågående forskning samt av forskningsfinansiering. | Övrig offentlig verksamhet |
| materiella värden | Rikstermbanken | Beskriver en komponents återvinningsvärde, till exempel värdet av att materialåtervinna en växellåda eller ett torn. | Statliga myndigheter |
| materielsystemintygsinnehavare | Rikstermbanken | innehavare av luftfartsdokument som utfärdas för flygmaterielsystem eller andra flygsäkerhetspåverkande materielsystem för vilka krav ställs på definierade gränssnitt och samverkansunderlag omfattande av konfigurationsledning | Statliga myndigheter |
| materielvagn | Rikstermbanken | släpfordon med avspärrnings och räddningsmateriel | Övrig offentlig verksamhet |
| maternell effekt | Rikstermbanken | den del av moderns påverkan som inte kan tillskrivas överföring av moderns nukleära gener till avkomman | Statliga myndigheter |
| matförgiftning | Rikstermbanken | akut insjuknande orsakat av att födan infekterats med bakterier | Statliga myndigheter |
| mathiss | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| matlagning | Rikstermbanken | tillagning av mat och förvaring av livsmedel | Statliga myndigheter |
| matplats | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| matpotatis | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| matrester | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| matriarkat | Rikstermbanken | Äkta matriarkat existerar inte, dvs. matrilinjära samhällen där kvinnor har samma roll och status som män har i patrilinjära samhällen. Även i samhällen där härstamningen räknas genom modersledet ligger den politiska och ekonomiska makten vanligtvis i männens händer. | Statliga myndigheter |
| matrilateral | Rikstermbanken | med relationer på morssidan | Statliga myndigheter |
| matrilinjär härstamning | Rikstermbanken | härstamning räknad genom kvinnoledet till en känd urmoder | Statliga myndigheter |
| matrilinjär ätt | Rikstermbanken | härstamningsgrupp räknad genom kvinnoledet och där länkarna till urmodern anses kända | Statliga myndigheter |
| matris | Rikstermbanken | del av vattenmiljön (vatten, sediment eller biota) | Statliga myndigheter |
| matrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| matrum | Rikstermbanken | utrymme med anordningar för arbetstagarnas intagande av måltid | Statliga myndigheter |
| matrumsbod | Rikstermbanken | bodbyggnad som innehåller endast matrum, i vilket i vissa fall även tvättmöjlighet skall finnas | Statliga myndigheter |
| maträtt | Rikstermbanken | huvudkomponent samt bikomponenter | Övrig offentlig verksamhet |
| matsal | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| matsal | Rikstermbanken | publikt utrymme även om den innehåller elektrisk utrustning med endast låg effekt, till exempel kaffeautomater, brödrostar, diskmaskiner, mikrovågsugnar, elektriska vattenkokare, induktionshällar och liknande utrustning med en effekt som inte överstiger 5 kW per apparat | Statliga myndigheter |
| matstrupe | Rikstermbanken | den rörformiga förbindelsen mellan svalget och magsäcken | Statliga myndigheter |
| matt | Rikstermbanken | egenskap hos en yta att reflektera diffust | Övrig offentlig verksamhet |
| matt | Rikstermbanken | trött och kraftlös | Statliga myndigheter |
| matvägra | Rikstermbanken | vägra att äta | Statliga myndigheter |
| mausoleum | Rikstermbanken | fristående gravbyggnad för kistor och urnor | Statliga myndigheter |
| maximal A-vägd ljudtrycksnivå maximal ljudnivå |
Rikstermbanken | maximal A-vägd ljudtrycksnivå med tidsvägningen ”F” (fast) enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| maximal A-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | maximal A-vägd ljudtrycksnivå bestämd med tidsvägningen ”F” (Fast) enligt standarden SS-EN 61672-1 | Statliga myndigheter |
| maximal användningstyngd | Rikstermbanken | tyngd av komplett pistol med tyngsta förekommande kombination av splitterskydd och drivkolv samt på pistolen buren uppsättning av drivladdningar och inskjutningsföremål | Statliga myndigheter |
| maximal användningstyngd | Rikstermbanken | tyngd av komplett pistol med fyllt magasin av tyngsta förekommande slag samt eventuellt splitterskydd | Statliga myndigheter |
| maximal backfart | Rikstermbanken | den fart som ett fartyg beräknas kunna uppnå vid den maximala backningskraft som fartyget är konstruerat för vid största djupgående till sjöss | Statliga myndigheter |
| maximal ekologisk potential | Rikstermbanken | Status hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst klassificerad efter vissa regler i direktivet. Bestämningen av ekologisk potential ska göras utifrån det som klassas som ”maximal ekologisk potential” för sådana vatten. Den maximala ekologiska potentialen är den högsta status som ett konstgjort eller kraftigt modifierat vatten kan uppnå sedan man vidtagit alla restaureringsåtgärder som överhuvudtaget är möjliga och genomförbara. Man ska sålunda ha gjort allt som är möjligt för att underlätta vattnets fria rörelser (undanröja vandringshinder) och för att förbättra livsmiljöerna i fråga om både kvalitet och kvantitet. | Statliga myndigheter |
| maximal ekologisk potential | Rikstermbanken | den högsta status som ett konstgjort eller kraftigt modifierat vatten kan uppnå sedan man vidtagit alla restaureringsåtgärder som överhuvudtaget är möjliga och genomförbara | Statliga myndigheter |
| maximal fältstyrka | Rikstermbanken | I en pn-övergång så ökar fältstyrkan (åtminstone absolutbeloppet) in mot mitten. Den maximala fältstyrkan är mitt i själva övergången mellan p- och n-material. Produkten av den maximala fältstyrkan och utsträckningen av rymdladdningsområdet är en triangel som ger den inbyggda spänningen. | Statliga myndigheter |
| maximal hastighet | Rikstermbanken | den största hastighet som tillverkaren angett som största hastighet | Statliga myndigheter |
| maximal hastighet | Rikstermbanken | den största hastighet med vilken ett kontrollorgan bedömt att hissen med betryggande säkerhet kan användas | Statliga myndigheter |
| maximal hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | den optimala fångst som kan tas från ett fiskbestånd år efter år utan att äventyra dess kapacitet att återbildas för framtiden | Regeringen |
| maximal hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | Departement | |
| maximal hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | det största möjliga uttag som långsiktigt kan göras ur ett visst bestånd under rådande miljöförhållanden och selektivitet i fiske utan att beståndet skadas | Riksdagen |
| maximal last max. last |
Rikstermbanken | den högsta tillåtna last som riksprovplatsen fastställt vid besiktning | Statliga myndigheter |
| maximal ljudnivå | Rikstermbanken | ljudnivå för spårtrafik och vägtrafik av den mest bullrande fordonstypen med tidsvägning F, beräknad som ett frifältsvärde | Departement |
| maximal ljudnivå flygtrafik | Rikstermbanken | den högsta ljudnivån för flygtrafik vid en enskild flygpassage under en viss tidsperiod som årsmedelvärde med tidsvägning S, beräknad som ett frifältsvärde | Departement |
| maximal nivå | Rikstermbanken | den maximala in- eller utgångsnivån som kan tillåtas utan risk för olika former av överstyrning (distorsion) | Övrig offentlig verksamhet |
| maximal servicefart | Rikstermbanken | den högsta fart som ett fartyg är konstruerat för att hålla vid största djupgående till sjöss | Statliga myndigheter |
| maximal startmassa MTOM |
Rikstermbanken | den maximala massan (vikten) hos luftfartyget vid start och som beräknas vid början av startrullsträckan | Statliga myndigheter |
| maximal startmassa | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| maximal tillåten fångst | Rikstermbanken | Departement | |
| maximala publikantalet | Rikstermbanken | antalet publik som samtidigt får eller kan vistas på hela eller delar av evenemangsplatsen | Statliga myndigheter |
| maximalkulör | Rikstermbanken | kulört färg som uteslutande har likhet med en eller två av de kulörta elementarfärgerna och alltså helt saknar vithet och svarthet | Övrig offentlig verksamhet |
| maximalnivå | Rikstermbanken | högsta ljudtrycksnivån, som regel en A-vägd bullerhändelse | Statliga myndigheter |
| maximalt djupgående | Rikstermbanken | största djupgående som ett fartyg kan ha vid medelvattenstånd för att kunna framföras säkert i en sjöväg | Statliga myndigheter |
| maximalt hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | det i teorin högsta balanserade genomsnittliga uttag som fortlöpande kan tas ur ett bestånd under rådande genomsnittliga miljöförhållanden utan att detta avsevärt påverkar fortplantningsprocessen | Departement |
| maximalt hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | det största möjliga uttag som långsiktigt kan göras ur ett visst bestånd under rådande miljöförhållanden och selektivitet i fiske utan att beståndet skadas | Statliga myndigheter |
| maximalt hållbar avkastning MSY |
Rikstermbanken | En av målsättningarna i den gemensamma fiskeripolitiken är att TAC:er ska fastställas så att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning, där så är möjligt, har uppnåtts så snart som möjligt och senast 2020 för alla arter. | Departement |
| maximalt överförd effekt | Rikstermbanken | årets högsta värde under en timme | Statliga myndigheter |
| maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn | Rikstermbanken | skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt | Departement |
| maxlast | Rikstermbanken | den högsta last som en lyftanordning eller ett lyftredskap är avsedd för | Statliga myndigheter |
| maxlast | Rikstermbanken | den last som tillverkaren angett som högsta last. | Statliga myndigheter |
| maxlast | Rikstermbanken | den högsta last som ett kontrollorgan bedömt att billyften med betryggande säkerhet kan lyfta | Statliga myndigheter |
| maxlast | Rikstermbanken | den högsta last som en lyftanordning är avsedd för | Statliga myndigheter |
| maxtimeffekt Det under kalenderåret högsta timmätta värdet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| maxtimmar | Rikstermbanken | den tid då det är som mest trafik, vilket generaliseras till 06:00--09:00 och 15:00--18:00. | Departement |
| Maxwells färgsnurra | Rikstermbanken | mekanisk anordning för färgstimulusblandning, där olikfärgade ytor på skilda sektorer av en snabbt roterande skiva resulterar i ett stimulus som uppfattas som en enda färg | Övrig offentlig verksamhet |
| mazaedium | Rikstermbanken | finkornig massa av sporer, rester av sporsäckar och sterila svamphyfer (parafyser) typiskt för lavar tillhörande ordningen Caliciales | Statliga myndigheter |
| mazarin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mazurka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mbira likembe, mbila, huru, mbira njari, mbira nyunga nyunga, karimba, kalimba |
Rikstermbanken | idiofon av typen lamellofon med tungor av metall eller trä monterade på en resonator | Statliga myndigheter |
| MBM marknadsbaserade styrmedel |
Rikstermbanken | Departement | |
| MBMS | Rikstermbanken | Mobiltelefonibaserad broadcastteknik. | Statliga myndigheter |
| MBS | Rikstermbanken | Internationell norm framtagen av IALA som reglerar typ och utseende av sjösäkerhetsanordningar | Statliga myndigheter |
| MBS | Rikstermbanken | specifik variant av värdepapperisering som innebär att värdepapperets avkastning är säkrade i form av räntebetalningar från en uppsättning av flera olika bolån | Övrig offentlig verksamhet |
| MBWF | Rikstermbanken | filformat för multikanalsljud 5.1 | Övrig offentlig verksamhet |
| MCCF | Rikstermbanken | Administreras gemensamt av Europeiska utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development) och Europeiska investeringsbanken (European Investment Bank). MCCF förvärvar utsläppskrediter från både JI- och CDM-projekt i Östeuropa och Centralasien. | Statliga myndigheter |
| MCCI | Rikstermbanken | Instruktör för samarbete i flerpilotsbesättning. | Statliga myndigheter |
| MCCI | Rikstermbanken | instruktör för samarbete i flerpilotsbesättning | Statliga myndigheter |
| MCM | Rikstermbanken | elektronisk krets som integreras och kapslas som en enhet | Departement |
| MCR Minimikapitalkravet |
Rikstermbanken | kapitalkrav vars underskridande automatiskt ska föranleda den yttersta formen av åtgärder från tillsynsmyndigheternas sida | Regeringen |
| MD | Rikstermbanken | magnetoptisk diskett (64 mm diameter, speltid 74 min) för in- eller avspelning av digitalt lagrad information | Övrig offentlig verksamhet |
| MDEP | Rikstermbanken | Internationellt samarbete för att värdera nya kärnkraftskonstruktioner inför licensiering. | Regeringen |
| MDI difenylmetandiisocyanat |
Rikstermbanken | Härdare för polyuretanlim. | Statliga myndigheter |
| meander | Rikstermbanken | slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och avlagring i innerkurvorna | Statliga myndigheter |
| meander meandring |
Rikstermbanken | Lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, s.k. meandrar. Meanderlopp är mycket spektakulära former i älvlandskap. På grund av processerna i meanderlopp bildas typiska former, såsom erosionsbranter i vattendragets yttersvängar och älvvallar i innersvängarna. Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö. | Statliga myndigheter |
| meander à la greque |
Rikstermbanken | ornamentband med geometriskt mönster ofta förekommande i friser | Statliga myndigheter |
| meandring | Rikstermbanken | Lugnt flytande vattendrag i områden med lätteroderade sediment kan bilda regelbundna bågar, s.k. meandrar. Meanderlopp är mycket karakteristika bågformar i å-, och älvlandskap. På grund av processerna i meanderlopp bildas typiska bågformer, som erosionsbranter i vattendragets yttersvängar och vallar i innersvängarna. Om erosionen skär igenom ett smalt näs och en meanderbåge snörs av bildas en korvsjö. | Statliga myndigheter |
| MEAs | Rikstermbanken | Internationella miljöavtal. Det finns över 200 avtal varav man brukar hävda att mellan 14 och 30 (båda siffrorna från WTO, men beroende på definition) har handelsrelaterade bestämmelser, dvs. de innehåller handelsåtgärder eller regler vars tillämpning kan få handelskonsekvenser. I förhandlingarna i WTO:s kommitté för handel/miljö är det sex MEAs som diskuterats. Det gäller Baselkonventionen, CITES, Montrealprotokollet, Stockholmskonventionen, Biosäkerhetsprotokollet och Rotterdamkonventionen. Dessa avtal handhas i Sverige av Naturvårdsverket (utom Rotterdamkonventionen som handhas av Kemikalieinspektionen). Bland övriga MEAs med handelskonsekvenser kan nämnas Klimatkonventionen med Kyotoprotokollet. Även för denna har Naturvårdsverket rapporteringsansvaret. | Statliga myndigheter |
| Mecenatkortet | Rikstermbanken | kort som ger den som studerar med studiemedel vissa rabatter och förmåner | Statliga myndigheter |
| med (synligt) fett | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med ben | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med extrasöt sockerlag | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med grädde | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med honung | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med lättsöt sockerlag | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med salt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med skal | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med skinn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med socker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med sockerlag | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med söt sockerlag | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| med vätska | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| medansvarig | Rikstermbanken | person som tillsammans med någon annan är ansvarig för någonting | Statliga myndigheter |
| medarbetare | Rikstermbanken | individ som arbetar inom offentligt finansierad verksamhet, oavsett om individen är anställd i privat/fristående verksamhet eller i egen regi | Departement |
| medbedömning | Rikstermbanken | Två lärare, där en är huvudansvarig och en är medbedömande, bedömer oberoende av varandra elevens lösning av ett nationellt prov, varvid den huvudansvariga läraren ska vara en annan än den som undervisat eleven i ämnet. | Departement |
| medborgare | Rikstermbanken | enskilda personer som finns i Sverige, oavsett deras medborgarskap | Departement |
| medborgare | Rikstermbanken | Avser alla svenska medborgare i Sverige och utomlands samt alla med annat medborgarskap som bor i Sverige. | Departement |
| medborgare | Rikstermbanken | de som har tillgång till välfärdstjänster i Sverige | Departement |
| medborgares medieanvändning | Rikstermbanken | Att via medier eller plattformar ta del av samt sprida innehåll; medieanvändningen omfattar att läsa, titta, lyssna, skanna, bevaka, checka, söka, klicka och rekommendera innehåll. | Departement |
| medborgarinitiativ | Rikstermbanken | En på förhand fastställd andel av de röstberättigade kan initiera folkomröstning. | Departement |
| medborgarnytta | Rikstermbanken | värdet för medborgare av att få tillgång till en viss nyttighet, t.ex. en e-tjänst från en myndighet | Övrig offentlig verksamhet |
| medborgarskap | Rikstermbanken | Kan sökas efter att ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i fem år (fyra år för nordiska medborgare). | Departement |
| medborgarskap | Rikstermbanken | position som medborgare i en viss stat, en persons tillhörighet till en stat | Statliga myndigheter |
| medborgarskap | Rikstermbanken | rättsligt bindande förhållande mellan en stat och en person (medborgare) där förhållandet innebär fullständiga politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat | Statliga myndigheter |
| medborgarvittne | Rikstermbanken | SFS 1981:324 | Statliga myndigheter |
| medborgerliga fri- och rättigheter | Rikstermbanken | rättigheter och förmåner som medborgarna i en stat har enligt grundlagen | Statliga myndigheter |
| medbrottsling | Rikstermbanken | medhjälpare till någon vid brott | Statliga myndigheter |
| meddela dom | Rikstermbanken | skriftligen lämna dom | Statliga myndigheter |
| meddelande | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| meddelande | Rikstermbanken | kommunikationsform som används av framför allt EU-kommissionen för att presentera dess syn på en viss fråga | Departement |
| meddelande om nationell säkerhetsrätt | Rikstermbanken | meddelande om att en nationell säkerhetsrätt har bildats, vilket har registrerats eller ska registreras i det internationella registret | Departement |
| meddelare | Rikstermbanken | person som huvudsakligen ”meddelat” förhållanden på en ort eller relaterat andras erfarenheter | Statliga myndigheter |
| meddelarfrihet | Rikstermbanken | Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot t.ex. rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor. | Statliga myndigheter |
| meddelarfrihet | Rikstermbanken | Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet för myndigheten att försöka efterforska källor. | Riksdagen |
| meddelarfrihet | Rikstermbanken | tjänstemäns rätt att lämna ut uppgifter för offentliggörande | Regionala myndigheter |
| meddelarskydd | Rikstermbanken | skydd enligt tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter | Statliga myndigheter |
| medel | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| medel att disponera | Försäkringskassan | Se tillgängliga medel. | Begreppskatalog 2017 |
| medelantalet avbrott per år och per uttagspunkt SAIFI |
Rikstermbanken | summa av årets totala antal uttagspunkter som har haft avbrott inom redovisningsenheten dividerat med totala antalet uttagspunkter som har eller har haft abonnemang under kalenderåret inom redovisningsenheten per den 31 december | Statliga myndigheter |
| medelarbetstid | Rikstermbanken | arbetade timmar per sysselsatt | Statliga myndigheter |
| medelavbrottstid | Rikstermbanken | summa abonnentavbrottstid dividerat med antal abonnemang | Statliga myndigheter |
| medelavbrottstiden per år och per uttagspunkt SAIDI |
Rikstermbanken | summa av årets totala avbrottstid i minuter inom redovisningsenheten dividerat med totala antalet uttagspunkter som har eller har haft abonnemang under kalenderåret inom redovisningsenheten per den 31 december | Statliga myndigheter |
| medelbeläggning | Rikstermbanken | genomsnittligt antal klienter vid en anstalt eller häkte under en period | Statliga myndigheter |
| medeldistans | Rikstermbanken | tävling där varje heat omfattar en sträcka av minst 40 km och högst 100 km | Statliga myndigheter |
| medelfel | Rikstermbanken | statistiskt spridningsmått omkring det sanna värdet | Statliga myndigheter |
| medelfolkmängd | Polisen | genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året | Ordlista |
| medelfolkmängd | Rikstermbanken | genomsnitt av folkmängden i början av året och i slutet av året | Statliga myndigheter |
| medelfolkmängd | Rikstermbanken | det genomsnittliga antalet personer i en viss befolkningsgrupp under en viss period | Statliga myndigheter |
| medelfrekvent dagstidning | Rikstermbanken | dagstidning som normalt utkommer med tre till fem nummer per vecka | Departement |
| medelfuktkvot | Rikstermbanken | medelvärde för fuktkvot | Statliga myndigheter |
| medelfärg | Rikstermbanken | färg som i ungefär lika grad har besläktad likhet med två elementarfärger, t.ex. medelgrått som påminner lika mycket om vitt som svart eller den oranga färg som har lika mycket gulhet som rödhet | Övrig offentlig verksamhet |
| medelförbrukning | Rikstermbanken | medelvärdet av bränsleförbrukning för flera rutter under en dag eller del av dag | Statliga myndigheter |
| medelhav randhav |
Rikstermbanken | Oceanerna har ett antal bihav, som i sin tur kallas medelhav eller randhav. Medelhaven omges nästan helt av landmassor och är ”vikar” av oceanerna, medan randhaven ligger längs kontinenterna och deras fastlandskuster och skiljs från oceanerna av öar, ögrupper eller halvöar. | Statliga myndigheter |
| medelhavsanemi | Rikstermbanken | typ av ärftlig hemolytisk (=blodkropps upplösande) anemi som förekommer hos människor kring Medelhavet | Statliga myndigheter |
| Medelhavsområdet | Rikstermbanken | det egentliga Medelhavet med vikar och hav, begränsat mot Svarta havet av latitudparallellen 41° och i väst av Gibraltarsund vid meridianen W5°36 | Statliga myndigheter |
| medelhög koncentration av aska | Rikstermbanken | koncentration av aska mellan 2000--4000 µg/m³ (grått område) | Statliga myndigheter |
| medelhögvattenföring | Rikstermbanken | medelvärde av varje års högsta dygnsvattenföring | Statliga myndigheter |
| medelhögvattenstånd | Rikstermbanken | medelvärde av varje års högsta dygnsvattenstånd | Statliga myndigheter |
| medelkornig | Rikstermbanken | Om texturen hos magmatiska bergarter med medelkornstorleken 5--1 mm. Om texturen hos sediment och sedimentbergarter med medelkornstorleken 2--0,06 mm. Om texturen hos metamorfa bergarter med medelkornstorleken 2--0,2 mm. | Statliga myndigheter |
| medelkornstorlek | Rikstermbanken | storleken hos de korn som utgör sedimentets eller bergartens huvudmassa | Statliga myndigheter |
| medellastfaktor | Rikstermbanken | medelvärdet av samtliga dygnslastfaktorer under tillsynsperioden | Statliga myndigheter |
| medellivslängd | Rikstermbanken | den genomsnittliga återstående livslängden vid födelsen eller vid en viss ålder | Departement |
| medelmeridian | Rikstermbanken | mittmeridian som normalt avbildas som en vertikal rät linje i kartan, och utgör symmetriaxel, och det plana systemets naturliga x-axel | Statliga myndigheter |
| medelmolekylvikt | Rikstermbanken | vägt medelvärde av ingående molekylers molekylvikter | Statliga myndigheter |
| medelpensionsålder | Rikstermbanken | den genomsnittliga åldern för uttag av allmän ålderspension | Departement |
| medelpris | Rikstermbanken | genomsnittligt pris bland landstingen för en och samma varuartikel | Statliga myndigheter |
| medelreshastighet | Rikstermbanken | medelvärdet av reshastigheten för flera rutter under en dag eller del av dag | Statliga myndigheter |
| medelsfördelning | Rikstermbanken | Att en borgenär får utdelning för en viss del av beloppet som inteckningen gäller för och att inteckningen förlorar värde motsvarande detta belopp. Detta visas då i registret med hjälp av medelsfördelning. Detta sker exempelvis vid en konkurs och framgår av uppgift på företagsinteckningsbrevet. | Statliga myndigheter |
| medelstor flygräddningsinsats | Rikstermbanken | efterforskning av luftfartyg i turbulenskategori M (Medium), vilket innebär en maximal tillåten startvikt lägre än 136 000 kg men högre än 7 000 kg | Statliga myndigheter |
| medelstora företag | Rikstermbanken | företag som inte är små företag och inte överskrider tröskelvärdena i två av följande tre kriterier: a) balansomslutning: 20 miljoner euro b) nettoomsättning: 40 miljoner euro c) genomsnittligt antal anställda: 250 | Regeringen |
| medelstora företag | Rikstermbanken | företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år | Statliga myndigheter |
| medelstrålningstemperatur | Rikstermbanken | medelvärdet av temperatur mätt i flera olika riktningar, en parameter som kan användas vid termisk värdering av en arbetsplats | Statliga myndigheter |
| medelvattenyta | Rikstermbanken | medelnivå av vattenytan under en lång period | Statliga myndigheter |
| medelvattenytan | Rikstermbanken | vattenytans medelnivå över en längre tid | Statliga myndigheter |
| medelvärde | Rikstermbanken | tyngdpunkten hos en statistisk fördelning, väntevärde | Statliga myndigheter |
| medelvärde genomsnitt |
Rikstermbanken | summan av månadslönerna i respektive grupp delat med antalet personer i gruppen | Statliga myndigheter |
| medelvärdesbildad punkttariff | Rikstermbanken | tariff som oavsett geografiskt läge är lika för alla inom en kundkategori | Departement |
| medelålder | Rikstermbanken | den genomsnittliga åldern i en viss befolkningsgrupp vid en viss tidpunkt | Statliga myndigheter |
| medevac | Rikstermbanken | Denna metod omfattar transport av skadade med möjlighet till mer kvalificerad vård än Casevac. | Statliga myndigheter |
| Medevac | Rikstermbanken | Betyder att en sjuktransport har möjlighet att ge vård. Ett Medevac-fordon är bemannat av medicinsk personal som kan ge sjukvård under transport. | Statliga myndigheter |
| medfinansiering | Rikstermbanken | Innebär att någon annan part än staten finansierar (delar av) den statliga infrastrukturen. Medfinansieringen kan dels betalas av brukarna, dels bestå av lån (förskotteringar) eller bidrag från kommuner, regioner, näringslivet eller EU. Samtliga dessa former av medfinansiering utgör alltså alternativ finansiering. | Statliga myndigheter |
| medfinansiering | Rikstermbanken | bidrag från kommun, region eller näringsliv till byggandet av infrastruktur som inte påverkar ägoförhållanden | Departement |
| medfödd kongenital |
Rikstermbanken | som man har från födelsen | Statliga myndigheter |
| medförsäkrad | Pensionsmyndigheten | Vissa försäkringar har inte bara dig själv som försäkrad utan även till exempel din make, registrerade partner, sambo eller dina barn. Dessa personer räknas i så fall som medförsäkrade, och gör så att efterlevandeskyddet kan betalas ut. Medförsäkrade har inte automatiskt rätt till efterlevandeskyddet utan det betalas ut till de personer som du har valt bland dem som kan vara förmånstagare. | Pension |
| medförsäkrad | Rikstermbanken | person, utöver den försäkrade, på vars liv eller hälsa en försäkring gäller | Statliga myndigheter |
| medförsäkring | Rikstermbanken | Innebär att en persons make, maka eller sambo omfattas av personens tjänstegrupplivsförsäkring om han eller hon inte har någon egen. | Statliga myndigheter |
| medgivande | Rikstermbanken | att hålla med eller erkänna | Statliga myndigheter |
| medgivande | Rikstermbanken | rätt att se uppgift om inteckningsbrevshavare för andra elektroniska inteckningsbrev än egna | Statliga myndigheter |
| medgivande | Rikstermbanken | godkännande av att betalning av ärende i företagsinteckningsregistret tas ut via autogiro | Statliga myndigheter |
| medgivandenummer | Rikstermbanken | nummer som Bolagsverket ger till autogirokunder | Statliga myndigheter |
| medgivet överskridande | Rikstermbanken | rätt för en statlig myndighet att i kraft av ett särskilt regeringsbeslut få överskrida ett tilldelat ramanslag | Statliga myndigheter |
| medgivet överskridande | Rikstermbanken | rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag | Statliga myndigheter |
| medhjälp | Rikstermbanken | Även medhjälp till brott är straffbart. Som medhjälp räknas bland annat att hålla vakt och att bära inbrottsverktyg. | Statliga myndigheter |
| medhjälp till brott | Rikstermbanken | BrB 23:4 | Statliga myndigheter |
| MediaFlo | Rikstermbanken | teknik för rundradiosändningar av bild och ljuddata till bärbara enheter, t.ex. mobiltelefoner | Statliga myndigheter |
| medialisering | Rikstermbanken | process som inträder när en musikform anpassas till ett nytt medium | Statliga myndigheter |
| median | Rikstermbanken | Medianen är nätpriset för det mittersta prisområdet då de ordnats efter nätprisets storlek. Det betyder att priset i hälften av prisområdena är lägre än medianen och i den andra hälften av prisområdena är nätpriset högre. | Statliga myndigheter |
| median | Rikstermbanken | värdet för den 50 percentilen | Statliga myndigheter |
| medianlön | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| medical food | Rikstermbanken | produkter som skall användas av sjuka personer som står under läkarkontroll | Departement |
| medicinering | Rikstermbanken | givande eller intagande av läkemedel | Statliga myndigheter |
| medicinman | Rikstermbanken | person som äger övernaturliga läkande krafter och kunskaper om läkemedel, speciellt örter | Statliga myndigheter |
| medicinsk bestrålning | Rikstermbanken | bestrålning med joniserande strålning av 1. patienter i diagnostiskt eller terapeutiskt syfte, 2. personer som ett led i yrkesbetingade hälsoundersökningar, 3. personer i screeningprogram, 4. personer som deltar i forskningsprogram, 5. levande personer i rättsliga undersökningar eller 6. personer i försäkringstekniska sammanhang | Statliga myndigheter |
| medicinsk handling | Försäkringskassan | handling som beskriver en persons hälsotillstånd och är utfärdad av legitimerad medicinsk personal | Socialförsäkringsbalken |
| medicinsk kontroll | Rikstermbanken | medicinsk åtgärd avsedd att vara till stöd i arbetsmiljöarbetet | Statliga myndigheter |
| medicinska tamponger | Rikstermbanken | avdelade läkemedelsberedningar avsedda att tillfälligt införas i kroppshåligheter | Statliga myndigheter |
| medicinska tuggummin | Rikstermbanken | fasta läkemedelsberedningar i doserad mängd avsedda att tuggas men inte sväljas | Statliga myndigheter |
| medicinskt ansvarig | Rikstermbanken | den ur hälso- och sjukvårdspersonalen som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder vid en skadeplats | Övrig offentlig verksamhet |
| medicinskt ansvarig | Rikstermbanken | person med medicinsk kompetens och med ledningsutbildning som har ansvaret för de övergripande medicinska besluten | Statliga myndigheter |
| medicinskt solarium | Rikstermbanken | solarium som används eller är avsett att användas för bestrålning i syfte att behandla, förebygga eller motverka sjukdom | Statliga myndigheter |
| medicinskt underlag | Försäkringskassan | medicinska handlingar och muntliga uppgifter från legitimerad medicinsk personal som ligger till grund för beslut i ett ärende. | Socialförsäkringsbalken |
| medicinskt verksamma | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| medicinteknisk produkt | Rikstermbanken | instrument, apparat, anordning, programvara, implantat, reagens, material eller annan artikel som enligt tillverkaren är avsedd att, antingen separat eller i kombination, användas för människor för ett eller flera av följande medicinska ändamål: -- diagnos, profylax, övervakning, behandling eller lindring av sjukdom, -- diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller funktionsnedsättning, -- undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process eller ett fysiologiskt tillstånd, -- befruktningskontroll eller fertilitetsstöd, -- desinfektion eller sterilisering av någon av de ovannämnda produkterna, och som inte uppnår sin huvudsakliga, avsedda verkan i eller på människokroppen med hjälp av farmakologiska, immunologiska eller metaboliska medel, men som kan understödjas i sin avsedda funktion av sådana medel | Regeringen |
| medicinteknisk produkt | Rikstermbanken | produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor /…/ påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning | Statliga myndigheter |
| medicinteknisk produkt avsedd för in vitro-diagnostik | Rikstermbanken | medicinteknisk produkt som är ett reagens, en reagerande produkt, en kalibrator, ett kontrollmaterial, en uppsättning (ett KIT), ett instrument, en apparat, en utrustning eller ett system som används separat eller i kombination och som är avsedd av tillverkaren att användas in vitro vid undersökning av prover, inklusive blod- och vävnadsprover, från människor i syfte att enbart eller huvudsakligen få information om ett fysiologiskt tillstånd eller ett sjukdomstillstånd, eller om en medfödd missbildning, eller som gör det möjligt att bestämma säkerhet och kompatibilitet med möjliga mottagare, eller som gör det möjligt att övervaka terapeutiska åtgärder | Statliga myndigheter |
| medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik | Rikstermbanken | medicinteknisk produkt som är en reagens, en reagerande produkt, en kalibrator, ett kontrollmaterial, en uppsättning (ett kit), ett instrument, en apparat, en utrustning, en programvara eller ett system som används separat eller i kombination och som enligt tillverkaren är avsedd att användas in vitro vid undersökning av prover från människokroppen, inklusive donerat blod och donerad vävnad, enbart eller huvudsakligen för att ge information -- om ett fysiologiskt tillstånd eller ett sjukdomstillstånd, -- om en medfödd missbildning, -- om anlag för ett medicinskt tillstånd eller en sjukdom, -- som gör det möjligt att bestämma säkerhet och kompatibilitet med möjliga mottagare, -- som gör det möjligt att förutsäga behandlingseffekter eller behandlingsreaktioner, eller -- som gör det möjligt att fastställa eller övervaka terapeutiska åtgärder | Regeringen |
| medieborgare | Rikstermbanken | medborgare som använder medier för att själva producera innehåll samt sprider detta innehåll till andra | Departement |
| medieprogrammet | Rikstermbanken | utbildning i gymnasieskolan | Statliga myndigheter |
| medier | Rikstermbanken | Omfattar samtliga medieslag som kan användas för att göra enskilt innehåll till spritt innehåll. | Departement |
| medier i allmänhetens tjänst | Rikstermbanken | samtliga medier som verkar demokratistärkande bl.a. genom publicistiskt ansvarstagande, värnat redaktionellt oberoende och i rollen som granskare av makten | Departement |
| medierad musik | Rikstermbanken | musiktyp som i första hand förekommer i medieburen form | Statliga myndigheter |
| medierande faktor | Rikstermbanken | faktor som påverkar och orsakar en effekt genom att den länkar samman två variabler, till exempel en viss bakgrundsfaktor med ett senare utfall | Departement |
| mediespelare | Rikstermbanken | apparat som kan spela upp olika slags filer t.ex. musik och video | Statliga myndigheter |
| medinflytande | Rikstermbanken | möjlighet att påverka någonting tillsammans med andra | Statliga myndigheter |
| medisterkorv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| medium | Rikstermbanken | medel och metoder för överföring och lagring av information | Statliga myndigheter |
| medium | Rikstermbanken | medel och metoder för framställning, överföringoch lagring av handlingar | Statliga myndigheter |
| medium | Rikstermbanken | Medel och metoder för framställning, överföring och lagring av handlingar. | Statliga myndigheter |
| medium | Rikstermbanken | medel och metoder för framställning, överföring och lagring av handlingar | Statliga myndigheter |
| medium | Rikstermbanken | medel och metoder för överföring av information | Kommuner |
| medla | Rikstermbanken | försöka att åstadkomma överenskommelse mellan tvistande parter | Statliga myndigheter |
| medlare | Rikstermbanken | de personer som utses att medla av Medlingsinstitutet | Statliga myndigheter |
| medlem | Rikstermbanken | en rättighetshavare, eller en juridisk person som företräder rättighetshavare, som uppfyller villkoren för att bli medlem och har antagits som medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation | Departement |
| medlemsbank | Rikstermbanken | ekonomisk förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster som insättare eller på annat sätt | Departement |
| medlemskap | Rikstermbanken | det att vara medlem i någonting | Statliga myndigheter |
| medlemsstat | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| medlemsstat | Rikstermbanken | EU-medlemsstater, inklusive Norge, Island och Liechtenstein (EES) samt Schweiz | Statliga myndigheter |
| medlemsstat | Rikstermbanken | EU-medlemsstater, inklusive Norge, Island och Liechtenstein (EES) samt Schweiz. | Statliga myndigheter |
| medling | Polisen | Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen. | Ordlista |
| medling | Rikstermbanken | Brottsoffer och gärningsperson möts för att tillsammans med en opartisk medlare tala om brottet. | Statliga myndigheter |
| medling | Rikstermbanken | strukturerat förfarande genom vilket två eller flera parter med hjälp av en tredje man (en medlare) frivilligt söker lösa en uppkommen tvist | Departement |
| medling | Rikstermbanken | Medling, som är frivilligt, innebär att gärningsman och brottsoffer möts tillsammans med en opartisk medlare, för att prata om brottshändelsen. | Statliga myndigheter |
| medling | Rikstermbanken | försök att ena parter och få dem att teckna kollektivavtal med stöd av medlare | Statliga myndigheter |
| medling | Rikstermbanken | försök att åstadkomma överenskommelse mellan tvistande parter | Statliga myndigheter |
| medlingsöverenskommelse | Rikstermbanken | skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling och som innefattar en förpliktelse för någon eller några av dem som ingått överenskommelsen | Departement |
| medlut | Rikstermbanken | När marken lutar nedåt i den riktning man avser. | Statliga myndigheter |
| medskyldig | Rikstermbanken | som jämte någon annan är skyldig till visst brott | Statliga myndigheter |
| medsökande | Rikstermbanken | person som jämte annan söker arbete, bostad ed | Statliga myndigheter |
| medtagande till förhör | Rikstermbanken | åtgärd en polisman har rätt att vidta för att kunna genomföra ett förhör med någon som befinner sig på en brottsplats om denne inte frivilligt följer med och inte har godtagbart skäl att vägra | Statliga myndigheter |
| medtagen | Rikstermbanken | som är matt, trött, slut | Statliga myndigheter |
| medverkan till brott | Rikstermbanken | BrB 23 kap. | Statliga myndigheter |
| medvetandegrumling | Rikstermbanken | oklarhet, förvirring, bristande rums- och tidsorientering | Statliga myndigheter |
| medvetandetrappan | Rikstermbanken | grafisk illustration över medvetandefokus för den som arbetar med säkerhet | Statliga myndigheter |
| medvetslös | Rikstermbanken | utan medvetande | Statliga myndigheter |
| medvurst | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| medvållande | Rikstermbanken | skadeståndsrättslig term som innebär att en skadelidande genom oaktsamhet har medverkat till sin egen skada | Statliga myndigheter |
| MEG-container | Rikstermbanken | transportutrustning som består av element, som är förbundna med varandra med ett samlingsrör och som är monterade i en containerram, som element räknas gasflaskor, storflaskor, tryckfat och gasflaskpaket samt tankar för gaser i klass 2 med volym över 450 liter | Statliga myndigheter |
| megaannum | Rikstermbanken | Miljon år, enhet för tid med beteckningen Ma. Benämningen förekommer bl.a. inom geologin. | Statliga myndigheter |
| meios reduktionsdelning |
Rikstermbanken | den celldelning som leder till bildning av de haploida könscellerna | Statliga myndigheter |
| mejeri | Rikstermbanken | mjölk- eller mjölkproduktanläggning som tar emot obehandlad mjölk, behandlar mjölk, framställer konsumtionsmjölk eller framställer mjölkbaserade produkter | Statliga myndigheter |
| mejram | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mekaniserad bataljon | Rikstermbanken | rörlig och operativ militär enhet som är tränad och rustad att genomföra strid mot alla typer av motståndare i alla typer av miljöer | Statliga myndigheter |
| mekanisk bedövning | Rikstermbanken | bedövning med kulvapen, hagelgevär eller bultpistol eller slag i huvudet med ett hårt föremål | Statliga myndigheter |
| mekanisk massa | Rikstermbanken | massa där fibrerna frilagts uteslutande på mekanisk väg så att lignin finns kvar | Statliga myndigheter |
| mekanisk press | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på excenterpress, skruvpress och annan press med mekanisk energiöverföring. | Statliga myndigheter |
| mekanisk rening | Rikstermbanken | grovrening av avloppsvatten genom t.ex. galler eller sedimentering | Övrig offentlig verksamhet |
| mekanisk rening | Rikstermbanken | Mekanisk rening av avloppsvatten sker vanligtvis i reningsverkets sedimentationsbassäng. Partiklar faller till botten och bildar ett slamlager. En enklare form för mekanisk behandling kan ske om vattnet får passera genom ett galler, en sil eller någon annan typ av grovt filter som kan fånga stora partiklar och föremål. | Statliga myndigheter |
| mekanistisk forskning | Rikstermbanken | forskning som på den grundläggande cellulära eller molekylära nivån klarlägger exempelvis olika giftiga ämnens verkningsmekanismer | Departement |
| melaminplastlim | Rikstermbanken | Ett speciallim. | Statliga myndigheter |
| melankoli | Rikstermbanken | djup form av depression med nästan total oförmåga att känna lust eller glädje | Statliga myndigheter |
| melanom | Rikstermbanken | elakartad pigmentrik tumör som i hälften av alla fall utvecklas från födelsemärke i huden men som också utvecklas i slemhinnor och ögat; solljusets ultravioletta strålning har stor betydelse för uppkomsten | Statliga myndigheter |
| melasserad betsnitsel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Melina Mercouri-priset | Rikstermbanken | EUs ekonomiska insats för kulturhuvudstaden. Det avsatta beloppet är för närvarande 1,5 miljoner euro per kulturhuvudstad och år. | Regeringen |
| mellanbanksersättning interchange |
Rikstermbanken | avgift som ett kontoförande institut betalar till en annan för dess hjälp vid förmedlandet av en betalning | Övrig offentlig verksamhet |
| mellanboendeformer | Rikstermbanken | Begreppet mellanboendeformer har använts av forskare och vissa kommuner om bostäder som riktar sig till äldre personer men som inte kräver något biståndsbeslut -- boendeformer som utgör ett alternativ ”mellan” vanliga bostäder och särskilt boende. (Se t.ex. Abramsson, M (2009) Mellanboendeformer för äldre -- av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen.) Begreppet förekommer inte i socialtjänstlagen och har ingen vedertagen definition. | Departement |
| mellanbranschhandel | Rikstermbanken | handel mellan länder med varor som tillhör olika industribranscher, t.ex. export av bilar mot import av båtar | Statliga myndigheter |
| mellanbås | Rikstermbanken | bås för bundna nötkreatur | Statliga myndigheter |
| mellancistern | Rikstermbanken | cistern utanför klorlager, vilken används t.ex. för kloravgasning eller för att säkerställa drift vid skifte av uttag mellan olika cisterner i klorlager | Statliga myndigheter |
| mellandom | Rikstermbanken | ett processrättsligt instrument som används för att dela upp en rättegång i flera delar, där en mellandom är en dom över en särskild fråga, RB 17:5 | Statliga myndigheter |
| mellanexemplar | Rikstermbanken | mikrofilm avsedd för framställning av bruksexemplar | Statliga myndigheter |
| mellanexemplar | Rikstermbanken | exemplar som endast får användas vid framställning av bruksexemplar | Kommuner |
| mellanfalang | Rikstermbanken | det mellersta fingerbenet | Statliga myndigheter |
| mellanfotsben | Rikstermbanken | de fem ben som bildar mellanfoten, dvs. partiet mellan vristen och tårna | Statliga myndigheter |
| mellanförpackning | Rikstermbanken | förpackning som befinner sig mellan innerförpackningar eller föremål och en ytterförpackning | Statliga myndigheter |
| mellangeneration | Rikstermbanken | personer födda från och med 1938 till och med 1953 vilkas pension beräknas delvis enligt det allmänna pensionssystemet och delvis enligt ATP-systemet | Statliga myndigheter |
| mellangenerationell antropocentrism den hållbara utvecklingens etik |
Rikstermbanken | människocentrerad miljöetik som bygger på tanken om rättvisa mellan generationerna | Statliga myndigheter |
| mellanhand | Rikstermbanken | aktör som samordnar en köpares behov av varor, tjänster eller byggentreprenader genom att stödja köpare och säljare att mötas och utföra transaktioner eller genom att köpa varor, tjänster eller byggentreprenader från en säljare och sälja dessa vidare till en köpare | Statliga myndigheter |
| mellanhandsaffär | Rikstermbanken | affär där exportören, bland annat på grund av lagbestämmelser i importlandet, måste teckna kontrakt med en mellanhand i importlandet istället för med slutköparen | Statliga myndigheter |
| mellanhandsben | Rikstermbanken | de fem ben som bildar mellanhanden, dvs. partiet mellan handloven och fingrarna | Statliga myndigheter |
| mellanhjärna | Rikstermbanken | del av hjärnan som är belägen under storhjärnhemisfärerna och som reglerar vegetativa funktioner såsom hungern, sömnen m.m. talamus och hypotalamus räknas som del av mellanhjärnan | Statliga myndigheter |
| mellaninjektor | Rikstermbanken | separat placerad injektor mellan pump och strålrör | Statliga myndigheter |
| mellanjord | Rikstermbanken | jord som beteendemässigt är en mellanform av friktionsjord och kohesionsjord | Statliga myndigheter |
| mellanlager | Rikstermbanken | För ägare av stora eller dyra databaser och system kan det vara svårt eller dyrt att ändra sina API:er. Då kan ett mellanlager skapas som fungerar som översättare mellan olika standarder och olika typer av API:er. Mellanlagret kan också dölja funktionalitet i ägarens ordinarie system som ägaren inte önskar göra publik. Mellanlager kan skapas och drivas av ägaren eller av en separat entitet. När en separat entitet skapar mellanlager så kan många olika API:er, från flera olika privata eller offentliga organisationer, nås med en och samma fråga. Mellanlagret ser då till att samla in data från flera olika API:er och sedan presentera det som en samlad vy till användaren. Vidare kan ett mellanlager som drivs av en separat entitet lagra data i en så kallad cachefil. Den kan sedan användas om det överordnade systemet inte fungerar och för att ge snabbare svar, vilket ger bättre tillgänglighet. För att en separat entitet ska kunna skapa ett mellanlager med ovan nämnda egenskaper måste de som tillhandahåller data tillåta det i licensvillkoren. Det måste också finnas ekonomiska möjligheter att driva tjänsten. Licensen kan innebära att det är tillåtet med vidareförsäljning av data från tjänsterna för att ge den som skapar mellanlagret ersättning. En annan lösning är att databasägaren utför eller finansierar driften av mellanlagren. | Departement |
| mellanled | Rikstermbanken | uppställning som markerar ett mellanliggande resultat i en beräkning eller i en förenkling som innehåller flera steg | Statliga myndigheter |
| mellanliggande EG-kontrollförklaring | Rikstermbanken | förklaring att ett delsystem överensstämmer med kraven i 2 kap. 8 § järnvägslagen för faserna konstruktion eller tillverkning | Statliga myndigheter |
| mellanlina | Rikstermbanken | lina kopplad mellan dykare genom vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls | Statliga myndigheter |
| mellanlina | Rikstermbanken | lina kopplad mellan dykare, för att dykarna inte ska komma ifrån varandra vid pardykning | Statliga myndigheter |
| mellanlina | Rikstermbanken | lina kopplad mellan dykare, för att dykarna inte ska komma ifrån varandra vid pardykning, genom vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls | Statliga myndigheter |
| mellanläge | Rikstermbanken | det läge ubåten har då ballasttankar helt eller delvis fyllts med luft och den visar delar av skrovet ovanför vattenytan | Statliga myndigheter |
| mellanlångt bevarande | Rikstermbanken | IT-lösningar som används så länge ett system håller, max 10 år | Övrig offentlig verksamhet |
| mellannamn | Rikstermbanken | ytterligare efternamn som man kan lägga till mellan förnamn och familjenamn | Statliga myndigheter |
| mellanområde | Rikstermbanken | brett gaturum, bebyggelse > 2 m från körbana, enstaka lokala gatuanslutningar, gång- och cykelbana skild från körbana med kantstöd alternativt gångbanor och cyklister på körbanan, korsande gång- och cykeltrafik i korsningar, ingen parkering | Statliga myndigheter |
| mellanprodukt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mellanprodukt | Rikstermbanken | bearbetad substans eller blandning av substanser som måste genomgå ytterligare steg i tillverkningsprocessen av ett läkemedel, fram till det steg då läkemedlet ska förpackas i sin slutliga förpackning | Departement |
| mellanrelease | Försäkringskassan | skanningsleverantörens månadsrelease för att ta blankettens nya skanningsmall i drift | Begreppskatalog 2017 |
| mellanstatlighet | Rikstermbanken | Ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut. | Regeringen |
| mellanstatligt enhetstillstånd | Rikstermbanken | av en stats behöriga myndighet utfärdat tillstånd att använda ett förenklat förfarande vid viss godkänd tullbehandling i en annan stat i enlighet med en överenskommelse mellan de två staterna | Departement |
| mellanstock | Rikstermbanken | stock från helstams mellersta del mellan rotstocken och toppstocken | Statliga myndigheter |
| Mellansvenska israndzonen | Rikstermbanken | Område genom Mellansverige med fortsättning i både Norge (raerna) och Finland (salpausselkä-ryggarna) med randmoräner och platåer växelvis bestående av morän och sorterade sediment. Landskapsformerna uppkom då inlandsisen drog sig tillbaka från trakten under en period då tillbakadragningen gick stötvis, ibland avbruten av framryckning, pga. Snabba klimatsvängningar. | Statliga myndigheter |
| mellantrycksblandare | Rikstermbanken | skumvätskebehållare som har en inre blåsa (gummi e.d.) som omsluter skumvätskan | Statliga myndigheter |
| mellanventil | Rikstermbanken | Mellanventil används som benämning för den sekundära avstängningen mot det yttre sjövattentrycket oavsett systemmedium. | Statliga myndigheter |
| mellanöra | Rikstermbanken | del av örat som är belägen mellan trumhinnan och innerörat | Statliga myndigheter |
| melon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| meltalimnion | Rikstermbanken | språngskikt (mellan vattenmassor av olika täthet) i en sjö | Statliga myndigheter |
| Melzers reagens | Rikstermbanken | Jodlösning som används vid artbestämning av svampar. Hyfer och sporer hos vissa arter färgas rödbruna eller blå av reagenset. | Statliga myndigheter |
| membran | Rikstermbanken | anatomisk term för hinnliknande bildning | Statliga myndigheter |
| membranofoner | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| membranteknik | Rikstermbanken | Uppgraderingsteknik som bygger på att biogas passerar membran som består av tunna hålfibrer, vilka släpper igenom koldioxid och vatten men inte metan, och gaserna kan därmed separeras. | Statliga myndigheter |
| Mendels lagar | Rikstermbanken | Förklarar uppkomsten av bestämda kategorier med bestämda frekvenser av individer med specifika egenskaper. Lagarna gäller för såväl kvalitativ nedärvning som kvantitativ nedärvning men är vanligen omöjliga att upptäcka för de senare. | Statliga myndigheter |
| mened | Rikstermbanken | Den som är vittne i en rättegång avlägger en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot vittneseden, dvs. att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened vilket är ett brott. | Statliga myndigheter |
| mened | Rikstermbanken | brott som innebär att någon medvetet ljuger under ed, exempelvis vid ett vittnesförhör | Riksdagen |
| mened | Rikstermbanken | det att under laga ed. lämna osann uppgift, BrB 15:1 | Statliga myndigheter |
| menisk | Rikstermbanken | halvmånformad broskskiva mellan två ledytor; vanl. avses broskskivorna i knäleden | Statliga myndigheter |
| menopaus | Rikstermbanken | upphörandet av kvinnans månatliga blödningar (menstruationer) som en del av klimakteriet | Statliga myndigheter |
| menorragi | Rikstermbanken | ovanligt riklig menstruation | Statliga myndigheter |
| mens | Rikstermbanken | kortform för menstruation | Statliga myndigheter |
| mental retardation | Rikstermbanken | den vanligaste internationella benämningen på psykisk utvecklingsstörning eller förståndshandikapp , dvs. en hämmad begåvningsutveckling som iakttagits sedan barnaåren och som föranleder hjälpbehov i det dagliga livet | Statliga myndigheter |
| mental rubbning | Rikstermbanken | psykisk störning | Statliga myndigheter |
| mentalprov | Polisen | bedömning av en hunds mentala egenskaper och anlag | Föreskrifter och allmänna råd |
| mentalprov | Rikstermbanken | bedömning av en hunds mentala egenskaper och anlag | Statliga myndigheter |
| mentalvård | Rikstermbanken | vård av psykiskt sjuka; vardagligt uttryck | Statliga myndigheter |
| mentor | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| meravkastning | Rikstermbanken | avkastning som är högre än referensindex avkastning, synonym till överavkastning | Statliga myndigheter |
| Mercators projektion | Rikstermbanken | cylindrisk kartprojektion | Statliga myndigheter |
| Mercators projektion | Rikstermbanken | cylindrisk projektion som omvandlar jordgloben till en tvådimensionell karta | Statliga myndigheter |
| merchandise | Rikstermbanken | försäljning av artistens egna produkter | Statliga myndigheter |
| Mercosur | Rikstermbanken | Den gemensamma marknaden för ett antal Sydamerikanska länder. I Mercosur ingår Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. | Regeringen |
| Mercosur | Rikstermbanken | Mercosur är en partiell (svagt sammanhållen och ofullständig) tullunion som utgör världens fjärde största handelsblock. Medlemmar är Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela (sedan 2006). Frihandelsavtal har ingåtts med Chile (1995) samt Bolivia (1996), och förhandlingar pågår sedan hösten 1999 om att sluta ett frihandelsavtal med EU, men dessa förhandlingar har inte slutförts. | Statliga myndigheter |
| meridian | Rikstermbanken | snittlinje, som erhålles då en sfär eller rotationsellipsoid skäres med ett plan innehållande rotationsaxeln | Statliga myndigheter |
| meridian | Rikstermbanken | båge eller storcirkel genom de geografiska polerna på jorden | Statliga myndigheter |
| meridiankonvergens | Rikstermbanken | vinkelskillnaden mellan ”kartnorr” och sann nordriktning | Statliga myndigheter |
| meristem | Rikstermbanken | tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag | Statliga myndigheter |
| meristem | Rikstermbanken | en växts tillväxtzon | Statliga myndigheter |
| meristemklon | Rikstermbanken | samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning härstammar från ett och samma meristem | Statliga myndigheter |
| meristemplanta | Rikstermbanken | planta uppväxande från meristem på sterilt substrat | Statliga myndigheter |
| meritförteckning | Rikstermbanken | sammanställning av uppgifter om utbildning, anställningar, föreningsuppdrag o.s.v. | Statliga myndigheter |
| meritlista | Rikstermbanken | förteckning över kvalifikationer för försökspersonal | Statliga myndigheter |
| merkantilism | Rikstermbanken | Nationalekonomiskt tankesätt som starkt präglade Europa framför allt på 1600- och 1700-talet. Enligt merkantilismen var den ekonomiska politikens huvudsakliga mål, i relation till omvärlden, att dra in maximalt med pengar till statskassan. För att uppnå detta uppmuntrades export medan import motarbetades med olika medel. Tankegången står i kontrast mot dagens handelsliberala tankar som istället understryker att all handel, inte bara export, är en samhällsekonomisk vinst. Än i dag är delvis merkantilistiskt tänkande vanligt i form av uppfattningen om export som mer värdefullt än import. | Statliga myndigheter |
| merkostnad | Försäkringskassan | extra kostnad en person har på grund av sin funktionsnedsättning | Begreppskatalog 2017 |
| merkostnad | Rikstermbanken | tillkommande kostnad | Statliga myndigheter |
| merkostnadsersättning MEK |
Försäkringskassan | förmån som kan betalas ut för merkostnader till en försäkrad person som före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år, till en försäkrad person som är blind eller gravt hörselskadad om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före 65 års ålder och kan antas bestå under minst ett år, eller för merkostnader till försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har en underhållsskyldig förälder om det kan antas att barnets funktionsnedsättning kommer att bestå under minst sex månader | Särskilda förmåner vid funktionshinder |
| merkostnadsersättning | Rikstermbanken | ersättning för merkostnader som betalas i samband med vårdbidrag | Statliga myndigheter |
| merkostnadsersättning | Rikstermbanken | ersättning för mat och logi som betalas till försäkringstagaren då bostaden skadats och försäkringstagaren måste bo på annat håll under reparationen | Statliga myndigheter |
| merkostnadsersättning för barn | Försäkringskassan | merkostnadsersättning som betalas ut till en förälder för ett barn | Särskilda förmåner vid funktionshinder |
| merkostnadslån | Rikstermbanken | lån som kan sökas om man har vissa merkostnader i samband med sin utbildning, exempelvis för studieresor | Statliga myndigheter |
| Mertensgruppen Mertens |
Rikstermbanken | Mertensgruppen består av företrädare från medlemsländernas EU-representationer i Bryssel. Har till uppgift att förbereda möten som ska hållas i Coreper I. Gruppen är uppkallad efter sin första ordförande. Mertensmöten sker normalt dagen före Coreper I-möten. | Regeringen |
| mervärdesskatt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mervärdesskattegap | Rikstermbanken | skillnaden mellan den teoretiska mervärdesskatten, dvs. den mervärdesskatt som skulle ha betalats in om reglerna följdes, och den mervärdesskatt som faktiskt betalats in | Departement |
| MES marint evakueringssystem |
Rikstermbanken | utrustning för snabb överföring av personer från utrymningsdäck till en flytande räddningsfarkost | Statliga myndigheter |
| MES | Rikstermbanken | En paraffinolja som är ett möjligt alternativ till HA-oljan. | Statliga myndigheter |
| mesa | Rikstermbanken | bergsformation med plan överyta och branta sidor | Statliga myndigheter |
| mesa | Rikstermbanken | slam som bildas vid regenerering av lut vid sulfatprocessen | Statliga myndigheter |
| mesolitisk tid | Rikstermbanken | arkeologisk beteckning på perioden mellan sen-paleolitisk tid och yngre stenålder innan jordbruket utvecklades för 10 000--12 000 år sedan | Statliga myndigheter |
| mesopisk | Rikstermbanken | som syftar på en blandning av dagsljus- och mörkerseende | Statliga myndigheter |
| mesopiskt seende skymningsseende |
Rikstermbanken | den successiva övergången mellan fotopiskt seende och skotopiskt seende | Övrig offentlig verksamhet |
| mesost på get- och komjölk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mesosulfuron | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| mesozoikum | Rikstermbanken | Den mellersta av de tre fanerozoiska erorna, omfattande perioderna trias, jura och krita, täckande intervallet 245--65 Ma f.nd. Mesozoikum är även beteckning för motsvarande eratem. | Statliga myndigheter |
| mesozoisk | Rikstermbanken | från ”medeltiden” i jordens historia | Regeringen |
| messiansk rörelse | Rikstermbanken | rörelse under ledning av en andlig ledare -- en Messias -- med en framtidsvision som lovar sina anhängare en ny värld | Statliga myndigheter |
| messmör | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| mest gynnad nation MGN |
Rikstermbanken | Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, till exempel sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder. | Regeringen |
| mest gynnad nation MGN |
Rikstermbanken | grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder | Statliga myndigheter |
| meta- | Rikstermbanken | Prefix som anger att en bergart utgör en metamorf omvandlingsprodukt. Sålunda är en metabasalt en metamorft omvandlad basalt. | Statliga myndigheter |
| metaanalys | Rikstermbanken | systematisk genomgång av ett antal studier som har undersökt samma ämne | Statliga myndigheter |
| metabasit | Rikstermbanken | Under metamorfa förhållanden omkristalliserad basisk magmabergart. | Statliga myndigheter |
| metabol process | Rikstermbanken | process/reaktion i cellens enzym som resulterar i energivinst för cellen och/eller cell-uppbyggnad | Statliga myndigheter |
| metaboliseras | Rikstermbanken | omvandlas genom en organisms ämnesomsättning | Departement |
| metabolisk värme | Rikstermbanken | värme bildad i kroppen vid energiomsättningen | Statliga myndigheter |
| metabolism ämnesomsättning |
Rikstermbanken | den samlade processen av upptag, (rus)effekt, nedbrytning och utsöndring av en drog i människokroppen | Statliga myndigheter |
| metabolism ämnesomsättning |
Rikstermbanken | de kemiska processer i kroppen vid vilka ämnen byggs upp eller bryts ner; bl.a. omvandlas upptagen näring till energi | Statliga myndigheter |
| metabolism ämnesomsättning |
Rikstermbanken | kroppens omvandling och nedbrytning av ett läkemedel | Statliga myndigheter |
| metabolit | Rikstermbanken | ämne som deltar i ämnesomsättningen (metabolismen) | Statliga myndigheter |
| metabolit | Rikstermbanken | En nedbrytningsprodukt i ämnesomsättningen. | Övrig offentlig verksamhet |
| metabolit | Rikstermbanken | När en substans kommer in i kroppen omvandlas den vanligen till andra kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller s.k. metaboliter. | Statliga myndigheter |
| metacenterhöjd | Rikstermbanken | avståndet mellan viktstyngdpunkten och metacentrum | Statliga myndigheter |
| metacentrum | Rikstermbanken | den punkt i vilken lodlinjen genom deplacementstyngdpunkten (B) vid liten krängning skär lodlinjen genom B vid upprätt läge | Statliga myndigheter |
| metadata | Rikstermbanken | ”Data om data” är knutna endera till ett informationssystem eller dess objekt med syftet att beskriva, administrera eller använda dessa. Termen används vanligen för strukturerande uppgifter om digitala system. | Statliga myndigheter |
| metadata | Rikstermbanken | information som beskriver geografiska dataset och geografiska datatjänster och gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja dem | Regeringen |
| metadata | Rikstermbanken | data om data | Övrig offentlig verksamhet |
| metadata | Rikstermbanken | data om data eller information om data | Statliga myndigheter |
| metadata | Rikstermbanken | Metadata är data om data eller information om data och är kopplad till antingen ett objekt eller ett informationssystem. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter som fotograf, författare, datum, ämneskategori, filformat, teknik eller typ av material. | Statliga myndigheter |
| metadata | Rikstermbanken | data som definierar och beskriver andra data | Statliga myndigheter |
| metadatapost | Rikstermbanken | Återger ett antal metadata om en viss datamängd, visnings- eller nedladdningstjänst. Dessa uppgifter är t.ex. aktualitet, kvalitetsparametrar, sammanfattning och nyckelord, rättsliga restriktioner och begränsningar, namn på kontaktpersoner och onlinekälla. Metadataposterna följer svensk nationell metadataprofil. | Statliga myndigheter |
| metadatastandarder | Rikstermbanken | olika standarder används inom olika kulturarvssektorer, t.ex. MARC (bibliotek) och LIDO/CIDOC-CRM (museer) | Övrig offentlig verksamhet |
| metadatastandarder | Rikstermbanken | Olika standarder används inom olika kulturarvssektorer. | Övrig offentlig verksamhet |
| metadataväxel | Rikstermbanken | tjänster och/eller verktyg som kan skapa automatiserade eller halvautomatiserade mappningar mellan olika metadatascheman | Övrig offentlig verksamhet |
| metagenomik | Rikstermbanken | sekvensbestämning och analys av arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö | Statliga myndigheter |
| metainformation | Rikstermbanken | information om en informationsresurs som behövs för att man ska kunna återanvända den | Övrig offentlig verksamhet |
| metakron | Rikstermbanken | Yttryck som används för att betona att den högsta kustlinjen är en strandlinje som har utbildats under skilda tidsavsnitt i takt med att inlandsisens front avsmälte och retirerade mot norr. | Statliga myndigheter |
| metalimnion | Rikstermbanken | språngskikt (mellan vattenmassor av olika täthet) i en sjö | Statliga myndigheter |
| metall | Rikstermbanken | material vars bandstruktur har ett delvis fyllt valensband, eller så ligger valensbandskanten över ledningsbandskanten | Statliga myndigheter |
| metall | Rikstermbanken | grundämne som karaktäriseras av god ledningsförmåga för värme och elektricitet, glänsande yta och formbarhet | Departement |
| metall | Rikstermbanken | grundämne som kännetecknas av god ledningsförmåga för värme och elektricitet | Departement |
| metallbågsvetsning | Rikstermbanken | I litteraturen används vanligen beteckningen MMA (Manual Metal Arc Welding). Såväl växelström som likström kan användas. Elektroden består av en kärntråd, omgiven av ett hölje som innehåller olika kemikalier. Höljet smälter i samma takt som kärntråden och bildar ett slaggtäcke över smältan, som på så sätt skyddas mot oxidation och kväveupptagning. Metoden benämns också MAW (Metal Arc Welding). | Statliga myndigheter |
| metallindustri/järnbruk | Rikstermbanken | lokal med lämningar efter industriell anläggning för metallframställning och/eller metallförädling | Statliga myndigheter |
| metallisk bindning | Rikstermbanken | bindning mellan atomerna i en metall | Statliga myndigheter |
| metallografi | Rikstermbanken | läran om metalliska materials byggnad, struktur och egenskaper | Departement |
| metallrester | Rikstermbanken | metaller som förekommer i kista samt ev. inplantat i stoft som sorteras bort på krematoriet | Statliga myndigheter |
| metallspeciering | Rikstermbanken | Anger i vilken form eller vilka former en metall förekommer där den påträffas, exempelvis som grundämne, i jonform eller i en viss kemisk förening. | Departement |
| metallurgi | Rikstermbanken | läran om teknisk framställning av metaller och legeringar samt i viss mån dessas bearbetning | Departement |
| metameri | Rikstermbanken | När två objekt uppfattas ha samma färg i en belysning men olika i en annan, beroende på att den spektrala reflektansen förändras med ljusets spektrala energifördelning. | Övrig offentlig verksamhet |
| metamikt mineral | Rikstermbanken | mineral som innehåller radioaktiva grundämnen och som genom den radioaktiva strålningen fått kristallstrukturen ”sönderskjuten”, medan en kristallografiskt definierad yttre form förblir opåverkad | Statliga myndigheter |
| metamorf | Rikstermbanken | Om något som är knutet till metamorfos såsom bergartsbildande process. Bildad genom metamorfos, t.ex. gnejs. | Statliga myndigheter |
| metamorf | Rikstermbanken | som framgått ur annan bergart under inverkan av tryck, värme eller kemiska förändringar | Regeringen |
| metamorf bergart metamorfit |
Rikstermbanken | bergart som under kristallina förhållanden, dvs. utan att en smälta uppträder, genom mekanisk deformation, rekristallisation och/eller materialutbyte med omgivningen (exempelvis metasomatos) förändrat sin struktur, textur och/eller minerala sammansättning i förhållande till ursprungsmaterialet | Statliga myndigheter |
| metamorf bergart | Rikstermbanken | omvandlad bergart vars kemiska och fysikaliska egenskaper förändrats i fast tillstånd genom tryck-, värme- eller kemiska förändringar | Departement |
| metamorfopsi | Rikstermbanken | Synrubbning, bilden ses förvrängd, typiskt är att raka kanter blir ”vågiga”. | Statliga myndigheter |
| metamorfos | Rikstermbanken | genomgripande mineralogisk och strukturell förändring av en bergart pga. starka tryck- och temperaturhöjningar och grundämnesbyten | Statliga myndigheter |
| metamorfosgrad metamorfosstadium. |
Rikstermbanken | Mått på intensiteten hos metamorfos. Metamorfosgraden hos en bergart avspeglas framförallt i dess minerala sammansättning (mineralassociationen) men i viss mån även av bergartens strukturella/texturella prägel. Bergart med hög metamorfosgrad benämns högmetamorf och bergart med låg metamorfosgrad lågmetamorf. Bergarter som inte genomgått metamorfos kallas ometamorfa. | Statliga myndigheter |
| metamorfostyp | Rikstermbanken | Följande typer av metamorfos brukar särskiljas: regionalmetamorfos, nedsänkningsmetamorfos, kontaktmetamorfos, dynamometamorfos och impaktmetamorfos. | Statliga myndigheter |
| metan | Rikstermbanken | Den enklaste formen av kolväte CH₄. Metan förekommer som en fossil gas men också naturligt i miljön genom nedbrytning av organiskt material, sumpgas och som biogas framställd genom rötning samt genom förgasning av organiskt material. Energiinnehållet i ren metan är ungefär 10 000 kWh/ 1000 m³. Metan är en växthusgas där klimateffekten av metanutsläppen är ca 25 gånger mer klimatpåverkande än koldioxid. | Statliga myndigheter |
| metanisering | Rikstermbanken | framställning av metan från syntesgas | Departement |
| metanol | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| metanol | Rikstermbanken | Metanol är en alkohol. Produceras med hjälp av katalys av naturgas. Biometanol kan framställas ur syntesgas från förgasning av biomassa. | Statliga myndigheter |
| metasomatos | Rikstermbanken | processer genom vilka en bergartsmassa utbyter kemiska komponenter med en lösningsfas, vilken vanligen har hydrotermal karaktär men som alternativt kan ha pneumatolytisk karaktär | Statliga myndigheter |
| metastabil | Rikstermbanken | Ej helt stabil. Tillståndet hos ett rent ämne eller en kemisk förening som uppträder i en form vilken ej är den stabila under rådande fysikaliska förhållanden men som trots detta ändå ej spontant övergår till den stabila formen. | Statliga myndigheter |
| metastabil | Rikstermbanken | När vissa nuklider sönderfaller stannar dotterkärnan en viss tid i ett tillstånd med överskottsenergi, innan denna överskottsenergi lämnar kärnan i form av strålning. En sådan dotter brukar betecknas med m, som efterföljer nuklidbeteckningen, t.ex. Tc-99m. Tc-99m är en dotter till Mo-99. | Statliga myndigheter |
| metautvärdering | Rikstermbanken | utvärderingar som aggregerar iakttagelser och slutsatser från en serie utvärderingar | Statliga myndigheter |
| metazaklor | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| meteor | Rikstermbanken | ljusspår på natthimlen som uppstår då en fast partikel från rymden inträder i atmosfären och där förgasas | Statliga myndigheter |
| meteorit | Rikstermbanken | på jordytan nedfallen fast kropp av utomjordiskt (extraterrestriskt) ursprung | Statliga myndigheter |
| meteorologiskt tidvatten | Rikstermbanken | oregelbunden vattenståndsvariation till följd av varierande vind och lufttryck | Statliga myndigheter |
| METI | Rikstermbanken | Japanska handels- och industriministeriet. | Statliga myndigheter |
| metionin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| metodutvärdering | Rikstermbanken | regelbundna vetenskapliga test och stickprovsinventeringar för att utvärdera doser, appliceringsteknik m.m. av växtskyddsmedel inom skogsbruket | Statliga myndigheter |
| metribuzin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| metrifonat | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| metrum | Rikstermbanken | rytmiskt mönster med karakteristiska betoningar, vilket upprepas och varieras | Statliga myndigheter |
| metylenklorid | Rikstermbanken | Klorerat kolväte, lösningsmedel klassat som vådligt ämne. | Statliga myndigheter |
| metylklorid | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| metylkloroform | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| metylkvicksilver | Rikstermbanken | Den kemiska form av kvicksilver som finns i fisk. | Statliga myndigheter |
| metylmetakrylat | Rikstermbanken | tunnflytande färglös vätska som genom inverkan av värme och katalysatorer övergår till en fast slutprodukt | Statliga myndigheter |
| MEW uttag av eget kapital |
Rikstermbanken | Innebär att ett hushåll utökar sitt befintliga bolån mot säkerhet i den bostad de redan äger. Tenderar att vara vanligare när bostadspriserna stiger. | Övrig offentlig verksamhet |
| mezzaninekapital | Rikstermbanken | Ett företagsförvärv finansieras med eget kapital samt bankfinansiering. Bankerna brukar bevilja krediter upp till en viss belåningsgrad, något som dock varierar över tiden. Det har vuxit fram en kompletterande form av finansiering, s.k. mezzaninelån. Säkerhetsmässigt är mezzaninelån efterställda banklånen. Den högre risken för den som ger ut mezzanine-lån gör att räntan för ett mezzaninelån är högre än för vanlig bankfinansiering. Dessutom brukar det finnas ett inslag kopplat till optioner som gör att långivaren får viss ersättning kopplat till värdeutvecklingen på bolaget. | Statliga myndigheter |
| mezzaninelån | Rikstermbanken | typ av efterställt lån som kan vara är en kombination av kredit och aktieoptioner som ger långivaren viss avkastning jämförlig med den för eget kapital | Statliga myndigheter |
| MF-transsexuell | Rikstermbanken | man-till-kvinna-transsexuell | Departement |
| MFA multifiberavtalet |
Rikstermbanken | Departement | |
| MFI monetära finansinstitut |
Rikstermbanken | Begrepp som används på finansinstitut i den EU-samordnade finansmarknadsstatistiken. | Departement |
| MFI Monetära finansiella institut |
Rikstermbanken | Samlingsnamn för banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). | Övrig offentlig verksamhet |
| MFI monetära finansinstitut |
Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för bland andra banker, bolåneinstitut och andra kreditföretag. | Statliga myndigheter |
| MFK 1 | Rikstermbanken | bortkoppling av hela eller delar av lokalnät från regionnät samt av elanvändare direktanslutna till regionnät | Statliga myndigheter |
| MFK 2 | Rikstermbanken | MFK 2 innebär att oprioriterade elanvändare på lokalnät kopplas bort för att i möjligaste mån tillgodose behoven av el hos de elanvändare som länsstyrelsen givit prioritet och de elanvändare som har avtal om effektreduktion. Bortkoppling ska ske så snabbt som möjligt, men kan i vissa lokalnät ta upp till ett par timmar att genomföra. | Statliga myndigheter |
| MFK-planer | Rikstermbanken | planer som upprättas och beslutas av nätföretagen | Statliga myndigheter |
| MFN multifrekvensnät |
Rikstermbanken | nät med flera sändare som använder olika frekvenser | Statliga myndigheter |
| mFRR tertiär frekvensreglering, tertiärreglering |
Rikstermbanken | FRR med manuell aktivering | Statliga myndigheter |
| MGA maximal garanterad areal |
Rikstermbanken | Ett budgettak, överskrids MGA dras stödet ned proportionellt mot överskridandet. | Regeringen |
| MGN-principen mest gynnad nation-principen |
Rikstermbanken | Innebär att alla tredjeländer får samma marknadstillträde. WTO-reglerna kräver att kvoterna fördelas enligt MGN. | Departement |
| MHEG-5 | Rikstermbanken | standard för interaktiv digital-TV som används i Storbritannien för att möjliggöra olika typer av avancerade text-TV-tjänster | Statliga myndigheter |
| MHP | Rikstermbanken | API-baserat tillämpningsprogram på programspråket Java | Statliga myndigheter |
| MHP | Rikstermbanken | En teknisk standard för mjukvaran i digitala avkodare. | Departement |
| MI motiverande samtal |
Rikstermbanken | behandlingsmetod som till exempel används i BSF för att öka klientens motivation till förändring | Statliga myndigheter |
| micropayment | Rikstermbanken | affärsmodell som ger konsumenten möjlighet att mot en avgift se nästa avsnitt av exempelvis en tv-serie innan den visas i linjär tv | Statliga myndigheter |
| microtoxtest | Rikstermbanken | Microtoxmetoden mäter testlösningars toxicitet mot en viss saltvattenbakterie. Bakterien utsänder en fluorescerande strålning, vars intensitet hämmas av toxiska ämnen. | Statliga myndigheter |
| midja | Rikstermbanken | bålens smalaste del mellan bröstkorg och höfter | Statliga myndigheter |
| midskepps | Rikstermbanken | mittpunkten av fartygets längd | Statliga myndigheter |
| midskepps | Rikstermbanken | Rodret sägs vara midskepps då det inte bildar någon vinkel mot fartyget. | Statliga myndigheter |
| midskepps | Rikstermbanken | platsen mitt i fartyget, lika långt från för som från akter | Statliga myndigheter |
| Mifid | Rikstermbanken | EU-direktiv med syfte att stärka investerarskyddet och öka konkurrensen på de finansiella marknaderna. | Statliga myndigheter |
| Mifid | Rikstermbanken | EU-direktiv om marknader för finansiella instrument. Innehåller bland annat regler om handelsplatsers verksamhet och krav på transparens för värdepapperstransaktioner. | Statliga myndigheter |
| Mifid | Rikstermbanken | Enhetliga regler för värdepappersföretag och reglerade marknader inom EU. Också namnet på EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument. I Sverige infördes Mifid som lag den 1 november 2007 (Lagen om värdepappersmarknaden 2007:528). | Statliga myndigheter |
| Mifid | Rikstermbanken | Ett direktiv om handeln med finansiella produkter som började gälla under 2007. År 2017 ersätts detta direktiv av ett nytt direktiv (Mifid 2) och en ny förordning (Mifir). | Statliga myndigheter |
| MiFID | Rikstermbanken | EU-direktiv om marknader för finansiella instrument som tillämpas i EU:s medlemsstater sedan 1 november 2007. | Övrig offentlig verksamhet |
| Mifid 2 | Rikstermbanken | Reviderat EU-direktiv om marknader för finansiella instrument. Innehåller bland annat bestämmelser värdepappersbolagens och handelsplatsernas verksamhet. | Statliga myndigheter |
| Mifid-regelverket | Rikstermbanken | Direktivet om marknader för finansiella instrument som började gälla under 2007. År 2018 ersätts detta direktiv av ett nytt direktiv (Mifid 2) och en ny förordning (Mifir). | Statliga myndigheter |
| MIFO Metodik för Inventering av Förorenade områden |
Rikstermbanken | MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade områden) utgör bedömningsgrund för miljökvaliteten på förorenade områden samt fungerar som en vägledning för insamling av underlags data från dessa områden. Inom MIFO-metodiken görs en samlad riskbedömning som senare ligger till grund för prioritering mellan områden som ska skall efterbehandlas i syfte att skydda miljö och hälsa. | Statliga myndigheter |
| MIFO | Rikstermbanken | Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden. Metodiken används för riskklassning. | Statliga myndigheter |
| migrant | Rikstermbanken | person som flyttar permanent eller tillfälligt | Departement |
| migrantarbetare | Rikstermbanken | person som varit, är eller väntas bli sysselsatt inom avlönad verksamhet i ett annat land än sitt ursprungsland där han eller hon inte är medborgare | Departement |
| migration | Rikstermbanken | förskjutning av en organisms utbredningsområde | Statliga myndigheter |
| migrering | Rikstermbanken | kolvätenas vandring från den bergart där de bildas via porösa bergarter till reservoarer | Statliga myndigheter |
| migrering | Rikstermbanken | löpande konvertering av digitala filer till nya databärare, filformat och system i takt med att de befintliga blir omoderna, föråldrade eller oläsbara | Övrig offentlig verksamhet |
| migrän | Rikstermbanken | anfallsvis insättande halvsidig huvudvärk, ofta i förening med kräkningar och synfenomen, såsom ljusblixtar och ljusskygghet | Statliga myndigheter |
| Mikaeli dag | Rikstermbanken | 29 september. | Statliga myndigheter |
| mikroalger | Rikstermbanken | Mikroskopiska alger. | Statliga myndigheter |
| mikrob | Rikstermbanken | organism som inte kan ses med blotta ögat, bara med hjälp av mikroskop | Statliga myndigheter |