Bläddra begrepp

Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.

Term	Organisation	Definition	Ämnesområde
K	Rikstermbanken	K(-märkt) används som beteckning i stadsplaner, huvudsakligen före 1976, men brukas i dag som populär benämning för en värdefull, men inte alltid skyddad, byggnad.	Statliga myndigheter
K-cistern	Rikstermbanken	cistern med god korrosionsbeständighet	Statliga myndigheter
K-märkt	Rikstermbanken	I dagligt tal används ”K-märkt” eller ”kulturhus” ofta för byggnader med bevarandeintresse i största allmänhet. Det kan hänvisa till byggnadsminnen, vilka är skyddade enligt kulturminneslagen eller en speciell förordning, men även till byggnader med skydd enligt detaljplan alternativt områdesbestämmelser eller till byggnader utpekade i en kulturhistorisk byggnadsinventering. Begreppet ”K-märkt” i sig har dock ingen formell innebörd utan bör i första hand ses som ett uttryck för kulturhistoriskt intressant bebyggelse.	Statliga myndigheter
K-rörledning	Rikstermbanken	rörledning med god korrosionsbeständighet	Statliga myndigheter
K1	Rikstermbanken	kalmark som är obehandlad eller ofullständigt behandlad (åtgärder kvarstår)	Statliga myndigheter
K2	Rikstermbanken	kalmark under föryngring, behandlad med nödvändiga återväxtåtgärder (åtgärder utförda)	Statliga myndigheter
kabel-TV	Rikstermbanken	I huvudsak vidaresändning av marknätets och satellitoperatörernas TV-program i ett kabelnät.	Departement
kabelgenomföring	Rikstermbanken	öppning i tryckskrovet med tryckfast tätning för genomföring av kablar	Statliga myndigheter
kabin	Rikstermbanken	insidan av ett luftfartyg förutom den del som kallas cockpit	Statliga myndigheter
kabinansvarig	Rikstermbanken	uppgift som innebär att svara för flygsäkerheten i kabinen avseende passagerare och materiel	Statliga myndigheter
kabinbagage	Rikstermbanken	bagage som är avsett att transporteras i luftfartygets kabin	Statliga myndigheter
kabinettsekreterare	Rikstermbanken	chefstjänsteman i Utrikesdepartementet, likställd med statssekreterare	Regeringen
kabinhöjd	Rikstermbanken	fiktiv höjd grundad på lufttryck i kabin	Statliga myndigheter
kabinlinbana	Rikstermbanken	anordning med separat draglina och bärlina som är avsedd att transportera personer stående eller sittande i till draglinan kopplade och i bärlinan hängande kabiner mellan en dal och en bergstation	Statliga myndigheter
kabintvätt	Rikstermbanken	tvättmaskin där godset tas in och ut på samma ställe	Statliga myndigheter
kadaver	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kadaverförbud	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kadavermjöl	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kadmium	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kadmium	Rikstermbanken	Kadmium är en naturligt förekommande metall i livsmedel, men halterna kan också vara förhöjda på grund av förorening. Kadmium ansamlas i lever och njure hos både djur och människor.	Statliga myndigheter
kadmium	Rikstermbanken	grundämnet kadmium som metall eller i kemiskt bunden form	Statliga myndigheter
kadmiumexposition	Rikstermbanken	utsättande av person för kadmium eller kadmiumhaltigt material i sådan form att kadmium kan tas upp i kroppen genom inandning, nedsväljning eller hudupptag	Statliga myndigheter
kadrilj	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kaffe	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaffeextrakt snabbkaffe	Rikstermbanken	koncentrerad vara som utvinns ur rostade kaffebönor med vatten som enda extraktionsmedel och utan någon hydrolys med tillsats av syra eller bas	Statliga myndigheter
kaffegrädde	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaj	Rikstermbanken	till strandlinjen anslutande konstruktion för förtöjning av fartyg	Statliga myndigheter
kajennpeppar	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kakaopulver	Rikstermbanken	produkt som erhålls genom att rensade, skalade och rostade kakaobönor omvandlas till pulver och som innehåller minst 20 % kakaosmör beräknat på torrsubstansens vikt och högst 9 % vatten	Statliga myndigheter
kakaosmör	Rikstermbanken	fett som erhålls från kakaobönor eller delar av kakaobönor och som har följande egenskaper: -- Halt av fria fettsyror Högst 1,75 % (uttryckt som oljesyra). -- Halt av oförtvålbar substans. Högst 0,5 %, utom för pressat (bestäms genom extraktion med kakaosmör där halten får vara petroleumeter). högst 0,35 %.	Statliga myndigheter
kakelugn	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaki	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaktusfikon	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kalander	Rikstermbanken	fristående maskin för glättning av papper eller kartong	Statliga myndigheter
kalanderplattform	Rikstermbanken	höj- och sänkbar arbetsplattform vid kalander	Statliga myndigheter
kalcedon	Rikstermbanken	Kryptokristallin variant av kvarts; huvudbeståndsdel i hornsten. Ett genomlysande, vitt eller mångfärgat mineral bestående av finkornig, fibrös kvarts.	Statliga myndigheter
kalcilutit	Rikstermbanken	Kalksten huvudsakligen uppbyggd av partiklar av ”slamstorlek”, dvs. < 63 µm. Termen omfattar av praktiska skäl både silt- och lerfraktionen, eftersom karbonatbergarter inte uppvisar någon naturlig gräns omkring 2 µm som fallet är med de terrigena klastiska bergarterna (där kvartspartiklar sällan är < ca 2 µm och partiklar av lermineral sällan > ca 2 µm). Ungefärlig synonym: mikrit(isk kalksten), kalkslamsten. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
kalcinering	Rikstermbanken	värmning lång tid vid hög temperatur	Departement
kalcinering	Rikstermbanken	värmning av malm för avdrivning av vatten och koldioxid	Departement
kalcirudit	Rikstermbanken	Kalksten huvudsakligen uppbyggd av partiklar > 2 mm. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
kalcit kalkspat	Rikstermbanken	Trigonalt mineral av kalciumkarbonat, CaCO₃ , ett färglöst, vitt eller svagt färgat mineral som är huvudkomponent i kalksten.	Statliga myndigheter
kalcium	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaldera	Rikstermbanken	upp till tiotals kilometer i diameter stor, mer eller mindre cirkelformad depression i jordytan	Statliga myndigheter
Kaldor-Hicks-kriteriet	Rikstermbanken	Enligt detta kriterium är en förändring önskvärd om de som vinner på förändringen kan kompensera dem som förlorar -- och ändå tjäna på förändringen.	Statliga myndigheter
kaledoniderna	Rikstermbanken	Kaledoniderna omfattar delar av nordvästra Irland, bergsområdena i norra Skottland, Nordgrönland samt den Skandinaviska fjällkedjan till Spetsbergen. Dess nordamerikanska del är Appalacherna. Den europeiska delen av Kaledoniderna är 2 600 km lång och dess högsta topp är Galdhøpiggen i Norge. Kaledoniderna är ett resultat av den kaledonska orogenesen och började att bildas för ca 490 miljoner år sedan. Den initierades genom att Avalonia började närma sig, för att sedan kollidera med Laurentia. Samtidigt närmade sig Baltika till Laurentia och till slut kolliderade de två kontinenterna. Detta innebar en period av intensiv bergskedjebildning. Det är därför som man i dag hitta delar av Laurentia (nuvarande Nordamerika) i Europa. I samband med att Baltika och Laurentia närmade sig varandra blev Iapetushavet allt mindre och mindre. Kaledonidernas europeiska och nordamerikanska längd blir tillsammans 5 100 km.	Statliga myndigheter
Kaledoniska bergskedjan	Rikstermbanken	Gammal bergskedja som går från nordvästra Irland och Skottland genom västra Skandinavien över Björnön och Spetsbergen till norra Grönland. Svenska tjällen är en rest av denna bergskedja. (Orogenes under silur-devon.)	Departement
kaledoniska orogenesen	Rikstermbanken	Paleozoisk orogenes inom västra Europa vilken gav upphov till Kaledoniderna. Bergskedjan sträcker sig från Irland och Skottland i riktning nordöst in över västra Skandinavien.	Statliga myndigheter
kaledonsk	Rikstermbanken	Tillhörande den omfattande orogenes som ägde rum under silurdevon i nordvästra Europa och Nordamerika.	Statliga myndigheter
kalenderdagsberäknad sjukpenning	Rikstermbanken	sjukpenning vars storlek beräknas per kalenderdag	Statliga myndigheter
kalenderhalvår	Rikstermbanken	1 januari till 30 juni (första kalenderhalvåret) och 1 juli till 31 december (andra kalenderhalvåret)	Statliga myndigheter
kalenderkorrigering	Rikstermbanken	korrigering för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren	Övrig offentlig verksamhet
kalendertid	Rikstermbanken	löpande tid enligt en given tidräkning; i de fall tillverkaren inte anger när kalendertid ska börja räknas ska kalendertid räknas från installationsdatumet eller från datumet för luftfartygets första luftvärdighetsbevis	Statliga myndigheter
kalendervecka	Rikstermbanken	måndag till och med söndag	Statliga myndigheter
kalenderår	Rikstermbanken	1 januari--31 december	Statliga myndigheter
kalibrergas	Rikstermbanken	gas för vilken en eller flera egenskaper har fastlagts tillräckligt väl för att den skall kunna användas för kalibrering av mätutrustning	Statliga myndigheter
kalibrering	Rikstermbanken	Anpassning, justering. Kalibrering av ett mätinstrument innebär att exakt fastställa dess utslag mot en rikslikare.	Övrig offentlig verksamhet
kalibrering	Rikstermbanken	följd av åtgärder som, under specificerade betingelser, fastställer sambandet mellan en mätutrustnings mätutslag och motsvarande kända värden på en mätstorhet	Statliga myndigheter
kalibrering	Rikstermbanken	följd av åtgärder som under specificerade betingelser fastställer sambandet mellan en mätutrustnings mätutslag och motsvarande kända värden på en mätstorhet	Statliga myndigheter
kalibrering	Rikstermbanken	följd av åtgärder som innebär att ett mätinstruments värden under specifika förhållanden jämförs med ett korrekt mått, dvs. en spårbar normal (ett materialiserat mått) i syfte att erbjuda spårbarhet och presentera mätosäkerhet	Statliga myndigheter
kalibrering	Rikstermbanken	justering av parametrar i en modell så att den överensstämmer med observationer	Statliga myndigheter
kalibrerings- och kontrollmaterial	Rikstermbanken	alla ämnen, material eller produkter som av tillverkaren är avsedda att upprätta relationer mellan mätningar eller för att kontrollera en produkts prestanda vid avsedd användning	Statliga myndigheter
kalifältspater	Rikstermbanken	Gemensam beteckning på fältspatmineral tillhörande tektosilikaterna med sammansättningen KAlSi₃O₈. Dit hör mikroklin, ortoklas, sanidin och adular.	Statliga myndigheter
Kaliningradområdet	Rikstermbanken	Del av Ryssland som saknar landkontakt med övrigt ryskt territorium, beläget vid Östersjön mellan Polen och Litauen.	Statliga myndigheter
kalk	Rikstermbanken	Egentligen kalciumoxid (CaO), s.k. bränd eller osläckt kalk, men också gemensam benämning på detta och kalciumhydroxid (Ca(OH)₂), s.k. släckt kalk. Släckt kalk bildas vid inverkan av vatten på bränd kalk. Kalk (osläckt) framställs ur kalksten genom bränning vid hög temperatur (> 900 °C).	Statliga myndigheter
kalk	Rikstermbanken	Vardaglig beteckning på ämne som innehåller kalciumkarbonat t.ex. bergarten kalksten eller mineralet kalcit (kalkspat).	Statliga myndigheter
kalk	Rikstermbanken	benämning på vissa kalciumsalter; viktiga beståndsdelar främst i skelettet	Statliga myndigheter
kalkarenit	Rikstermbanken	Kalksten huvudsakligen uppbyggd av partiklar av sandstorlek, dvs. 63 µm--2 mm. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
kalkcementpelare	Rikstermbanken	cylindrisk förstärkning av kohesionsjord, där minst 70 % av bindemedlet utgörs av osläckt kalk eller cement	Statliga myndigheter
kalkcementpelare	Rikstermbanken	förstärkning med djupstabilisering i kohesionsjord, där minst 70 % av bindemedlet utgörs av osläckt kalk och cement	Statliga myndigheter
kalkcementputs	Rikstermbanken	puts med kalk och cement som bindemedel	Övrig offentlig verksamhet
kalkkrusta	Rikstermbanken	Ytligt jordlager som litifierats genom karbonatcementering. Mäktigheten varierar från några centimeter upp till en dryg meter. Kalkkrusta bildas i varma, arida eller semiarida områden genom att karbonathaltigt vatten pga. kapillärkraft stiger upp till markytan och avdunstar, varvid karbonatet utfälls.	Statliga myndigheter
kalkmarksskog	Rikstermbanken	skog som uppkommit genom naturlig föryngring på kalkrika marker inom områden som bedöms ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer	Statliga myndigheter
kalkmålerikonservering	Rikstermbanken	konservering av bemålad interiör oavsett tidsepok, där det bärande underlaget är puts	Statliga myndigheter
kalkning	Rikstermbanken	För att öka buffertförmågan (förmågan att motstå försurning) i en försurad mark eller ett försurat vatten sprids kalk över området. Kalciumjoner neutraliserar försurande vätejoner.	Statliga myndigheter
kalkningsprodukter	Rikstermbanken	oorganiska substanser eller blandningar som används för att korrigera markens surhetsgrad	Departement
kalkon	Rikstermbanken	djur tillhörande arten Meleagris gallopavo	Statliga myndigheter
kalkon	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalkputs	Rikstermbanken	puts med kalk som bindemedel	Övrig offentlig verksamhet
kalksandsten	Rikstermbanken	Kalcitcementerad sandsten. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
kalkslam mikrit	Rikstermbanken	Finkornig (< 30 µm) kalcit och/eller aragonit.	Statliga myndigheter
kalkslamsten mikrit, mikritisk kalksten, kalcilutit	Rikstermbanken	Kalksten, till övervägande del ( > 90 %) bestående av mikrit. Sedimentär bergart.	Statliga myndigheter
kalkspat	Rikstermbanken	Mineralet kalcit, CaCO₃.	Statliga myndigheter
kalksten	Rikstermbanken	Karbonatbergart bestående huvudsakligen av kalcit och vars terrigena inslag understiger 20 %. Även sedimentbergart med ursprung i kemiskt sediment och huvudsakligen bestående av kalciumkarbonat, t.ex. ortoceratitkalksten.	Statliga myndigheter
kalktuff tuff	Rikstermbanken	Avlagring bestående av en porös massa av kalciumkarbonat utfälld ur kalkhaltigt vatten, hårdheten är mycket skiftande. Ger upphov till en porös sedimentär bergart som benämns travertin, vilken bl.a. bildas omkring källor eller bäckar. Travertin är i början vitgul eller vitgrå men får med åren en gul, röd eller brun ytfärg. En typ av kalksten som används som material till byggnader. Travertin användes till Colosseum och andra av Roms berömda byggnader.	Statliga myndigheter
kalkugn	Rikstermbanken	ugnslämning efter kalkbränning	Statliga myndigheter
kalkyl	Rikstermbanken	beräkning	Statliga myndigheter
kalkyldifferens	Försäkringskassan	skillnaden mellan den faktiska lönekostnaden som bokförs med lönefilen i kontoklass 4 och den timkostnad som fördelas via tidredovisningen i kontoklass 9	Begreppskatalog 2017
kalkyldifferenser	Rikstermbanken	Det finns alltid en differens mellan å ena sidan de uppskattade gemensamma kostnaderna och det verkliga utfallet och å andra sidan det uppskattade och det verkliga antalet nedlagda timmar (om timmar används som fördelningsbas). Båda dessa differenser har vi i denna handledning valt att benämna kalkyldifferens.	Statliga myndigheter
kalkylobjekt	Rikstermbanken	den åtgärd som en kalkyl avser	Statliga myndigheter
kalkylränta	Rikstermbanken	den ränta som ska motsvara investerarens avkastningskrav på eget kapital, alternativa investeringar och risker med investeringar	Statliga myndigheter
kalkylränta	Rikstermbanken	ränta som används för att bestämma avkastningskravet, det vill säga kostnaden för kapitalbindning i verksamheten	Statliga myndigheter
kalkylränta	Rikstermbanken	procentsats som används för att beräkna ett hushålls räntekostnader	Statliga myndigheter
kalkylränta	Rikstermbanken	procentsats som används i bankernas ”kvar att leva på”-kalkyler för att beräkna hushållens räntekostnader	Statliga myndigheter
kalkylränta	Rikstermbanken	räntesats som används vid investeringskalkyler, som ett mått på avkastningskravet	Departement
kalkyltryck	Rikstermbanken	fiktivt tryck, vilket allt efter farlighetsgraden hos det transporterade ämnet kan avvika mer eller mindre kraftigt uppåt från arbetstrycket, dock skall det vara minst lika högt som provtrycket	Statliga myndigheter
kalkylvärde	Rikstermbanken	samhällsekonomiskt värde som räknats fram med hjälp av någon värderingsmetod och som används i kalkyler	Statliga myndigheter
Kalla kriget	Rikstermbanken	De politiska motsättningarna mellan Västblocket (Nato) och Östblocket (Warszawapakten) 1948--1989.	Statliga myndigheter
kallelse på okända borgenärer	Kronofogden	uppmaning till den som har en fordran att skriftligen anmäla sitt krav för att inte riskera att förlora rätten att kräva det
kallelse på okända borgenärer	Rikstermbanken	uppmaning till den som har en fordran att skriftligen anmäla sitt krav för att inte riskera att förlora rätten att kräva det	Statliga myndigheter
kallhärdande	Rikstermbanken	som härdar under 30 ℃	Statliga myndigheter
kallkammarmaskin	Rikstermbanken	maskin där smält metall förs från en separat smält och/eller varmhållningsugn till maskinens påfyllningshål och därefter med en injektionskolv pressas in i formverktyget	Statliga myndigheter
kallmur	Rikstermbanken	murningsteknik, där murbruk eller annat fogningsmedel inte ingår	Statliga myndigheter
kalmark	Rikstermbanken	Omfattar kal skogsmark och under föryngring liggande mark, med eller utan spridda beståndsrester. Skogsmarken kan antingen omfattas av skyldigheten att anlägga ny skog eller där återväxten med hänsyn till trädslag, ålder och/eller plantantal ej är säkerställd. Till denna klass hänförs även skogsmark med fröträd och skärmar samt skog som på grund av sitt uppkomstsätt är extremt gles.	Statliga myndigheter
kalori	Rikstermbanken	ofta om kilokalorier för att ange energiinnehållet i födoämnen eller energiomsättningen i kroppen	Statliga myndigheter
kalottberg	Rikstermbanken	Typ av berg som förekommer främst i Norrlands kustland och består av berg som är delvis renspolade under den forna högsta kustlinjen (marina gränsen). Denna bortspolning lämnar en residualjord bestående av större rundslipade block och stenar. Ovanför den forna kustlinjen lämnades moränen oberörd vilket tillåter skogen att växa där och bilda en kalott. Ett vackert exempel utgör Listershuvud i Blekinge. Från forna kustnivån på ca 55 m ö.h. och ned till havsnivån finns, längs en kilometerlång sluttning, en residualjord bestående av rundslipade stenar och block avlagrade i tydliga strandterrasser.	Statliga myndigheter
kalv	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kalv	Rikstermbanken	nötkreatur som är högst 6 månader gammalt	Statliga myndigheter
kalv	Rikstermbanken	nötkreatur som är högst sex månader gammalt	Statliga myndigheter
kalvbog	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvbringa	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvbräss	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvfilé	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvgömma	Rikstermbanken	avskilt utrymme som bara kalvarna har tillträde till i lösdriftsstallar för am- eller dikor	Statliga myndigheter
kalvkotlett	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvkött	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalvningsbox	Rikstermbanken	box som enbart är avsedd att användas för kor eller kvigor när de ska kalva och fram till några dagar efter kalvningen	Statliga myndigheter
kalvslaktsbidrag	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kalvsylta	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kalyptra	Rikstermbanken	”mössa” av gametofytvävnad som täcker sporkapseln under en kortare eller längre period av dess utveckling	Statliga myndigheter
kambrium	Rikstermbanken	Geologisk period som inleder den fanerozoiska eonen. Den äldsta av de sex paleozoiska perioderna, vilken varade från ca 542 till 488 miljoner år tillbaka i tiden. Namnet har uppkommit genom att geologer undersökte berg i Wales med avlagringar från kambrium och har därför namngivits efter det latinska namnet för Wales, Cambria. Kambrium (542--488 miljoner år sedan) är den kanske märkligaste tiden i livets utveckling på Jorden. Talrika skalbärande djurformer uppträdde för första gången i haven. Vid periodens slut existerade faktiskt redan så gott som alla fyla i djurvärlden.	Statliga myndigheter
kambrosilur	Rikstermbanken	Undre paleozoikum (kambrium, ordovicium, silur) i Skandinavien, ofta något oegentligt använt även om de områden där kambrium eller ordovicium saknas.	Statliga myndigheter
kame	Rikstermbanken	En och annan kulle (s.k. kamekulle) eller kulligt landskap (s.k. kamefält eller kamelandskap) till största delen bestående av isälvssediment, framför allt grus och sand avsatta i sprickor i dödisen. Förekommer ganska allmänt ovanför högsta kustlinjen, och är även vanliga i områden med israndbildningar, t.ex. mellansvenska israndzonen.	Statliga myndigheter
kamel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kameldjur	Rikstermbanken	kamel, dromedar, lamadjur, alpacka, vikunja och guanaco	Statliga myndigheter
kameraövervakning	Rikstermbanken	användning av övervakningsutrustning	Departement
kameraövervakning	Rikstermbanken	användning av övervakningskameror och övrig övervakningsutrustning	Departement
kammardykning	Rikstermbanken	övertrycksexponering i tryckkammare	Statliga myndigheter
kammaren	Rikstermbanken	Riksdagens sammanträdeslokal. Kammaren kallas också plenisalen.	Riksdagen
kammaren	Rikstermbanken	riksdagsledamöterna samlade till sammanträde (plenum)	Riksdagen
kammarflimmer	Rikstermbanken	tillstånd med mycket snabba, oregelbundna och osamordnade muskelsammandragningar i hjärtkamrarna som sätter ut hjärtats pumpförmåga helt; utan behandling leder kammarflimmer till döden inom några minuter	Statliga myndigheter
kammarflimmer	Rikstermbanken	”elektriskt kaos” i hjärtat som leder fram till hjärtstopp	Statliga myndigheter
kammarkansliet	Rikstermbanken	Enhet inom Riksdagsförvaltningen. Kammarkansliet planerar och förbereder kammarens arbete och sammanträden samt ansvarar för riksdagens protokoll.	Riksdagen
Kammarkollegiet	Rikstermbanken	centralt ämbetsverk under justitiedepartementet som bl.a. auktoriserar tolkar och översättare	Statliga myndigheter
kammarrätt	Rikstermbanken	allmän förvaltningsdomstol närmast under Regeringsrätten	Statliga myndigheter
kammarrättsassessor	Rikstermbanken	färdigutbildad domare som ännu inte har ordinarie tjänst och som kan tjänstgöra i kammarrätt eller i förvaltningsrätt	Statliga myndigheter
kammarrättslagman	Rikstermbanken	ordinarie domare och chef över en avdelning på kammarrätten	Statliga myndigheter
kammarrättsråd	Rikstermbanken	ordinarie domare i kammarrätten	Statliga myndigheter
kammarsammanträde	Rikstermbanken	sammanträde i riksdagens plenisal, kammaren	Riksdagen
kammarsekreterare	Rikstermbanken	person som biträder talmannen i kammaren	Riksdagen
kammarvinkel	Rikstermbanken	vinkel mellan regnbågshinnan och hornhinnan	Statliga myndigheter
kammussla	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kampanj	Rikstermbanken	samling av olika marknadsföringsaktiviteter som samordnas och genomförs samtidigt i olika kanaler för att nå samma mål	Statliga myndigheter
kampementsplats	Rikstermbanken	övningsplats för de förband som låg stationerade vid exempelvis fästningar	Statliga myndigheter
kanal	Försäkringskassan	förbindelse över vilken data eller information överförs	Begreppskatalog 2017
kanal	Rikstermbanken	kontaktsätt som används för förmedling av information och tjänster	Övrig offentlig verksamhet
kanal	Rikstermbanken	kontaktsätt som myndigheten erbjuder för information och service	Övrig offentlig verksamhet
kanal	Rikstermbanken	konstgjord vattenväg för fartyg (sjöfarts- eller trafikkanal), för vatten till eller från en kraftstation (kraft- eller kraftverkskanal), för torrläggning (dräneringskanal) eller bevattning (bevattningskanal)	Statliga myndigheter
kanal	Rikstermbanken	lämning efter anlagd farled	Statliga myndigheter
kanalbredd	Rikstermbanken	avstånd mellan vägbanekant och trafikö eller mittlinje i korsnings till- och frånfarter	Statliga myndigheter
kanalisation	Rikstermbanken	rör för anläggning av optiska fiberförbindelser och brunnar i vilka fiberförbindelserna förläggs	Statliga myndigheter
kanalisation	Rikstermbanken	rör eller annan anordning som anbringas i kanalisationsutrymme för att underlätta etableringen av nät	Departement
kanalisationsutrymme	Rikstermbanken	fysisk infrastruktur såsom väg, järnväg, kraftledning, mast eller torn som kan användas för att underlätta utbyggnaden av kanalisation eller nät	Departement
kanaliserad korsning	Rikstermbanken	väg-/gatukorsning i vilken fordonsströmmarna delats upp -- kanaliserats -- med trafiköar, vägmarkeringar m.m.	Statliga myndigheter
kanalisering	Rikstermbanken	ordnande av fordonsströmmar i väg-/gatukorsning	Statliga myndigheter
kanalisering	Rikstermbanken	Fordonens sidolägesvariation är liten. Trafikbelastningen sker mer koncentrerat på en del av vägen.	Statliga myndigheter
kanalisering	Rikstermbanken	För närvarande agerar ett flertal spelbolag/lotterianorordnare på den svenska spelmarknaden utan att ha tillstånd till detta. Enligt nuvarande reglering kan dessa bolag inte erhålla tillstånd i Sverige. Att öka andelen av onlinemarknaden i Sverige som lyder under svensk lagstiftning kallas kanalisering. År 2016 uppgick denna kanalisering till cirka 44 procent.	Departement
kanaliseringseffekt	Rikstermbanken	yttre omständigheter som gör att trafiken kanaliseras, t.ex. räcken på båda sidor om vägen och/eller smala körfält	Statliga myndigheter
kanalmiljö	Rikstermbanken	farled med grävda partier och anslutande sjösystem, slussar och andra tekniska anläggningar	Statliga myndigheter
kanalmärke	Rikstermbanken	avståndsmarkering utmed anlagd farled	Statliga myndigheter
kanalstrategi	Rikstermbanken	Beskriver vilka kanaler myndigheten ska prioritera för att nå sina långsiktiga mål och lyckas med sitt uppdrag. Kanalstrategin bör innehålla en analys av vilka kanaler som myndigheten och dess målgrupp ska kommunicera via. I analysen bör hänsyn tas till både målgruppernas och myndighetens behov.	Övrig offentlig verksamhet
kanaltariff	Rikstermbanken		Departement
kanderad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kanderat suckatcitronskal suckat	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
Kandidatförteckningen	Rikstermbanken	Förteckning med SVHC-ämnen som förts in i enlighet med artikel 59 i Reach-förordningen. Ämnena är kandidater för att föras in på bilaga XIV i Reach, vilket innebär att det kommer att krävas tillstånd för att få använda dem.	Statliga myndigheter
Kandidatförteckningen	Rikstermbanken	Förteckning med SVHC-ämnen som förts upp där i enlighet med artikel 59 i Reachförordningen. Ämnena är kandidater för att föras in i på bilaga XIV i Reach, vilket innebär att det kommer att krävas tillstånd för att få använda dem.	Statliga myndigheter
Kandidatförteckningen	Rikstermbanken	En lista över SVHC-ämnen. Om ett ämne sätts upp på förteckningen ställs informationskrav på tillverkare och leverantörer.	Statliga myndigheter
kandidatförteckningen	Rikstermbanken	förteckning med SVHC-ämnen som förts upp i enlighet med artikel 59 i Reach-förordningen	Statliga myndigheter
Kandidatförteckningen	Rikstermbanken	En lista över SVHC-ämnen som regleras i Reach-förordningen. Om ett ämne sätts upp på förteckningen ställs informationskrav på tillverkare och leverantörer.	Statliga myndigheter
Kandidatförteckningen	Rikstermbanken	En lista med särskilt farliga ämnen (substances of very high concern, SVHC) som ingår i Reach. Nya ämnen tillkommer kontinuerligt. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. Om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne som finns på kandidatförteckningen ska leverantören lämna information om detta till mottagaren. Gäller för alla led i distributionskedjan, inklusive återförsäljare. Konsumenter ska på begäran få samma information inom 45 dagar.	Departement
kandidatland	Rikstermbanken	land som ansökt om medlemskap i EU och fått medlemsansökan godkänd	Regeringen
kanel	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kanin	Rikstermbanken	djur tillhörande arten Oryctolagus cuniculus	Statliga myndigheter
kanin	Rikstermbanken	däggdjur tillhörande arten europeisk kanin (Oryctolagus cuniculus)	Statliga myndigheter
kanin	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kaniner	Rikstermbanken	ordningen Lagomorpha (bl.a. kaniner och harar)	Statliga myndigheter
kaninunge	Rikstermbanken	kanin från födelsen och högst 8 veckor gammal	Statliga myndigheter
kanjon	Rikstermbanken	erosionsform i berggrunden, djup dalgång nedskuren av ett vattendrag samt begränsad av branta bergssidor	Statliga myndigheter
kannbrosk	Rikstermbanken	ett parigt, kannformat brosk i struphuvudet	Statliga myndigheter
kannelyr	Rikstermbanken	längsgående räfflor på en kolonn, pelare eller pilaster	Statliga myndigheter
kannibalism	Rikstermbanken	Innebär att ett djur av samma art angriper och äter på ett djur av samma art.	Departement
kanon	Rikstermbanken	tung artilleripjäs med långt eldrör	Statliga myndigheter
kansliråd	Rikstermbanken	tjänsteman i Regeringskansliet	Regeringen
kantarell	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kantbalk i nivå med beläggningen	Rikstermbanken	kantbalk vars överyta är förlagd 10--20 mm under den anslutande beläggningens överyta	Statliga myndigheter
kanteffekt	Rikstermbanken	ekologiska förändringar som uppstår när man skapar en kantzon mellan en öppen biotop och en busk- eller trädbärande biotop, t.ex. ökad predation	Statliga myndigheter
kantele	Rikstermbanken	en finsk cittratyp	Statliga myndigheter
kanthuggning	Rikstermbanken	föryngringsavverkning i anslutning till beståndskant	Statliga myndigheter
kantkonnektion	Rikstermbanken	kontroll och justering av att kartografiska eller geografiska data hänger samman över eller intill kartbladskant eller annan fysisk eller logisk uppdelning av en datamängd	Statliga myndigheter
kantlina	Rikstermbanken	lina som är monterad runt nätets kanter	Statliga myndigheter
kantlist	Rikstermbanken	utstickande list av betong runt lagerpallar och under övergångskonstruktioner	Statliga myndigheter
kantra	Rikstermbanken	En båt kantrar då den pressas omkull av vind, sjö eller förskjuten last.	Statliga myndigheter
kantra	Rikstermbanken	Vinden sägs kantra då den hastigt ändrar riktning.	Statliga myndigheter
kantremsa	Rikstermbanken	mark intill vägbanan eller annan därinvid belägen väganordning som är avsedd till kantremsa	Statliga myndigheter
kantstolpe	Rikstermbanken	stolpe som används för att markera vägbanekanten och därigenom förbättra den visuella ledningen	Statliga myndigheter
kantverk	Rikstermbanken	cirkelsåg för klyvsågning med två sågblad och horisontella matarvalsar	Statliga myndigheter
kantzon	Rikstermbanken	område där två olika miljötyper möts, t.ex. skog--åker, skog--hygge, skog--vattendrag	Statliga myndigheter
kanyl	Rikstermbanken	injektionsnål som kan användas för insprutning genom hud	Departement
kanyl	Rikstermbanken	rör genom vilket vätska införs i eller avleds från kroppen	Statliga myndigheter
kaolin porslinslera	Rikstermbanken	En mjuk, finkornig, jordaktig, vit, grå eller gulvit lera (”bergart”) bestående främst av kaolinmineral, varav kaolinit överväger. Kaolin bildas in situ vid vittring av aluminiumrika mineral, t.ex. fältspater i granit, och används bl.a. som råvara vid porslinstillverkning och i papper av hög kvalitet.	Statliga myndigheter
kaolinit	Rikstermbanken	Ett monoklint, vattenhaltigt lermineral av aluminiumsilikat tillhörande gruppen skiktsilikater (fyllosilikater). Kaolinit är vitt, gråaktigt eller gulvitt och bildas när fältspatshaltiga bergarter vittrar. I Sverige förekommer kaolinit bland annat på Ivö i Skåne. Kemisk formel, Al₂Si₂O₅(OH)₄. Huvudbeståndsdel i de flesta kaolinleror.	Statliga myndigheter
kaolinlera	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
KAP-KL/AKAP-KL	Pensionsmyndigheten	KAP-KL/AKAP-KL är kollektivavtalad tjänstepension för anställda inom kommun, landsting, region, kommunalförbund, kommunförbund eller kommunalt företag.	Pension
kapacitet	Rikstermbanken	största stationära flöde som kan passera en given anläggning under en given tidsperiod med givna förutsättningar	Statliga myndigheter
kapacitetsavgifter flaskhalsintäkter	Rikstermbanken	Kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) uppkommer vid prisskillnader mellan två elområden. Intäkten tillfaller den aktuella stamnätsägaren och ska användas för att finansiera nätinvesteringar som reducerar nätbegränsningar.	Regeringen
kapacitetsfaktor	Rikstermbanken	mått på hur stor andel den verkliga produktionen från vindkraftverket är av den maximala produktionen (vid produktion 24 timmar om dagen och 365 dagar per år) under en viss period, vanligen ett år	Statliga myndigheter
kapacitetsklass	Rikstermbanken	mått på ett vägräckes förmåga att vid standardiserat krockprov hålla tillbaka dimensionerande fordon	Statliga myndigheter
kapacitetsmarknad effektmarknad	Rikstermbanken	marknad där man får betalt för den kapacitet som finns tillgänglig -- inte det man levererar	Regeringen
kapacitetsmarknad	Rikstermbanken	marknad där man skapar incitament för elproducenterna att bygga och tillhanahålla kapacitet motsvarande marknadens hela reservbehov av effekt	Statliga myndigheter
kapacitetsmekanism	Rikstermbanken	regelverk som säkerställer en viss tillgänglighet av effekt	Statliga myndigheter
kapacitetsmekanismer	Rikstermbanken	särskilda betalningar utanför den ordinarie elmarknaden som syftar till att säkra att tillräcklig kapacitet alltid finns tillgänglig	Departement
kapacitetstilldelning	Rikstermbanken	fördelning av tid för användning av spårkapacitet efter ansökan från trafikorganisatör, järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltaren	Regeringen
kapacitetstilldelning	Rikstermbanken	process inom vilken beslut om utformning och fördelning av infrastrukturkapacitet till olika användare och användningsändamål fattas	Departement
kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling CBSD	Rikstermbanken		Departement
kapacitetsutnyttjande	Rikstermbanken	graden av utnyttjande av produktionskapaciteten, dvs. den maximala produktion som är möjlig med befintlig arbetsstyrka, maskinpark och lokaler	Övrig offentlig verksamhet
kapacitetsutveckling	Rikstermbanken	process varigenom individer, grupper, och organisationer utvecklar sin förmåga att identifiera och hantera utmaningar som de möter under utvecklingsprocessen	Statliga myndigheter
kapanslag anslag	Rikstermbanken	stöd för arbetsstycke vid kapsågning	Statliga myndigheter
kapell	Rikstermbanken	mindre gudstjänstlokal, som är en extra kyrkobyggnad (annex) i en församling utan egen kyrkoherde	Statliga myndigheter
kapillaritet	Rikstermbanken	vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga eller kvarhållas i ett rör eller i ett poröst material	Övrig offentlig verksamhet
kapillitium	Rikstermbanken	tråd- eller nätformiga strukturer i spormassan hos t.ex. slemsvampar	Statliga myndigheter
kapillär stighöjd	Rikstermbanken	avstånd från grundvattenytan till högsta nivå för kapillärvatten	Statliga myndigheter
kapillära nätet	Rikstermbanken	spår längst ut i järnvägsnätet som ansluter till kunden, dvs. huvudsakligen industrispår, hamnspår etc.	Statliga myndigheter
kapillärbrytande skikt	Rikstermbanken	materialskikt som hindrar vätskegenomgång pga. kapillär transport	Övrig offentlig verksamhet
kapillärbrytande skikt	Rikstermbanken	materialskikt som under antagna temperatur- och fuktförhållanden hindrar vätskegenomgång genom kapillär transport	Statliga myndigheter
kapillärt vatten	Rikstermbanken	I berg och jord förekommande vatten som på grund av ytspänningen hålls kvar i trånga porer mellan markpartiklarna. Det är den huvudsakliga källan till fukt för växternas rötter.	Statliga myndigheter
kapillärvatten	Rikstermbanken	vatten som kvarhålls eller transporteras i hålrummen i grunden och vars hydrostatiska tryck är mindre än atmosfärtrycket	Statliga myndigheter
kapital älg	Rikstermbanken	vuxen älg som har nått en ålder av minst fem år	Statliga myndigheter
kapitalandel	Rikstermbanken	myndighetens redovisade värde av företaget i balansräkningen	Statliga myndigheter
kapitalandelsmetoden	Rikstermbanken	En metod att redovisa och värdera ett företag i årsredovisningen. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas ett innehav initialt till anskaffningsvärdet. Det redovisade värdet ökas respektive minskas därefter med myndighetens andel av företagets resultat efter förvärvstidpunkten.	Statliga myndigheter
kapitalandelsmetoden	Rikstermbanken	En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen eller minskningen redovisas som en intäkt eller kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.	Statliga myndigheter
kapitalavgift	Pensionsmyndigheten	Kapitalavgiften är en administrationsavgift som försäkringsbolaget tar ut från ditt försäkringskapital.	Pension
kapitalbalans	Rikstermbanken	Omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar samt köp och försäljningar av rättigheter, såsom t.ex. patent. Utgör vanligen en mycket liten del av ekonomins totala betalningsbalans. Summan av en ekonomis kapitalbalans, bytesbalans och finansiella balans motsvarar dess betalningsbalans.	Departement
kapitalbas	Rikstermbanken	de anläggningstillgångar som utgör nätföretagens grund för beräkning av kapitalkostnadernas del av intäktsramen till grund för nättariffer i förhandsregleringen	Statliga myndigheter
kapitalbas	Rikstermbanken	Kapitalbasen kan något förenklat sägas vara summan av eget kapital, obeskattade reserver, primärkapitaltillskott och vissa förlagslån minskad med bl.a. immateriella tillgångar, uppskjuten skattefordran och innehav i andra kreditinstitut och försäkringsbolag.	Statliga myndigheter
kapitalbas	Rikstermbanken	Kapital som står till förfogande för att täcka ett instituts eller en banks förluster.	Övrig offentlig verksamhet
kapitalbelopp	Rikstermbanken	Kapitalkostnad multiplicerat med tillgångens genomsnittliga värde under det granskade året	Statliga myndigheter
kapitalbuffert	Rikstermbanken	kapital för att täcka förväntade eller oförväntade förluster	Statliga myndigheter
kapitalförlust	Rikstermbanken	förlust som uppstår vid icke yrkesmässig försäljning av exempelvis fastigheter, bostadsrätter och värdepapper	Övrig offentlig verksamhet
kapitalförslitning	Rikstermbanken	värdet av fasta tillgångar (maskiner, byggnader och annat) som förslitits under en viss period	Statliga myndigheter
kapitalförsäkring	Pensionsmyndigheten	En kapitalförsäkring är en försäkring där du inte får dra av premien i deklarationen och där du inte betalar någon inkomstskatt på de pengar som du får utbetalade från försäkringen. Det finns olika typer av kapitalförsäkringar. Vissa betalas ut som ett engångsbelopp medan andra betalas ut regelbundet under en längre period.	Pension
kapitalförsäkring	Rikstermbanken	Ursprunglig betydelse är livförsäkring med utbetalning av engångsbelopp. Kapitalförsäkring har i Sverige behandlats annorlunda än pensionsförsäkring när det gäller avdrag och beskattning.	Statliga myndigheter
kapitalförsäkring	Rikstermbanken	livförsäkring med investeringsinslag (sparmoment) som inte uppfyller de skatterättsliga kraven för pensionsförsäkring och som normalt sett ger möjlighet för försäkringstagaren att själv välja placering av kapitalet i olika typer av finansiella instrument	Regeringen
kapitalförsäkring	Rikstermbanken	livförsäkring där premien inte är avdragsgill i deklarationen och där de belopp som betalas ut från försäkringen är fria från inkomstskatt	Statliga myndigheter
kapitalförsörjning	Rikstermbanken	sätt att förse myndigheterna med kapital	Statliga myndigheter
kapitalförvaltning	Rikstermbanken	förvaltning av placeringstillgångar	Statliga myndigheter
kapitalförvaltningskostnad	Pensionsmyndigheten	Kapitalförvaltningskostnaden är försäkringsbolagets kostnad för att förvalta försäkringskapitalet i traditionell försäkring, oavsett om försäkringsbolaget självt förvaltar kapitalet eller lägger ut förvaltningen på någon annan. Denna kostnad dras oftast inte som en avgift utan täcks genom att du får en lägre avkastning på ditt kapital. För fond- och depåförsäkring tas avgiften för kapitalförvaltningen istället ut av fondbolagen och andra förvaltare.	Pension
kapitalförvaltningskostnad	Rikstermbanken	kostnader för förvaltning av ett försäkringsföretags placeringstillgångar	Statliga myndigheter
kapitalförändring resultat	Rikstermbanken	skillnaden mellan kostnader och intäkter	Statliga myndigheter
kapitalinkomst	Rikstermbanken	inkomst på tillgångar	Övrig offentlig verksamhet
kapitalintensitet	Rikstermbanken	realkapitalstocken i förhållande till antal arbetade timmar eller antalet sysselsatta	Departement
kapitaliserad ränta	Rikstermbanken	ränta som beräknats på kapitalskuld under ett visst år och som inte betalats under det året	Statliga myndigheter
kapitalkonserveringsbuffert	Rikstermbanken	krav på buffertkapital som består av kärnprimärkapital	Övrig offentlig verksamhet
kapitalkostnad	Rikstermbanken	den erforderliga avkastningsgraden på kapital	Statliga myndigheter
kapitalkostnad	Rikstermbanken	Kostnad för att använda fysiskt kapital, t ex. ledningar och transformatorstationer. Kostnaden består dels av kalkylmässig avskrivning, dels av kalkylmässig räntekostnad för en anläggningstillgång.	Statliga myndigheter
kapitalkostnad	Rikstermbanken	kostnaden för att utnyttja produktionsfaktorn kapital	Departement
kapitalkrav	Rikstermbanken	regler för hur mycket kapital ett företag minst måste hålla för att få bedriva verksamheten	Statliga myndigheter
kapitalkrav	Rikstermbanken	Enligt reglerna om kapitaltäckning kopplas kapitalkravet till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning samt bedömning av riskkapitalbehov. För försäkringsföretag benämns kapitalkravet solvensmarginal.	Statliga myndigheter
kapitalkrav	Rikstermbanken	regler för hur mycket kapital ett finansiellt företag minst måste hålla för att få bedriva verksamheten	Statliga myndigheter
kapitalmarknad	Rikstermbanken	Samlingsnamn för aktiemarknaden, kreditmarknaden och derivatmarknaden.	Övrig offentlig verksamhet
kapitalmarknad	Rikstermbanken	Sammanfattande beteckning på aktiemarknaden (eget kapital) och kreditmarknaden (lånat kapital).	Regeringen
kapitalmarknad	Rikstermbanken	Ett samlingsnamn för främst aktie- och räntemarknader där olika privata eller offentliga instutioner kan skaffa sig kapital.	Övrig offentlig verksamhet
kapitalmarknaden	Rikstermbanken	En sammanfattande beteckning på aktiemarknaden (eget kapital) och kreditmarknaden (lånat kapital).	Statliga myndigheter
kapitalmarknaden	Rikstermbanken	den del av kreditmarknaden som omfattar utbud och efterfrågan på långfristiga krediter (den långa marknaden)	Övrig offentlig verksamhet
kapitalmarknadsrelaterad transaktion	Rikstermbanken	kontrakt som ger institutet rätt att regelbundet få marginalsäkerhet för en eventuell nettofordran	Statliga myndigheter
kapitalpension	Pensionsmyndigheten	Kapitalpension är en livförsäkring som kombinerar skattereglerna för kapital- och pensionsförsäkring. Sedan 2007 går det inte längre att teckna kapitalpension.	Pension
kapitalpension	Rikstermbanken	livförsäkring där skattereglerna för kapital- och pensionsförsäkring kombineras	Statliga myndigheter
kapitalrisk	Rikstermbanken	risken för förlust av de finansiella instrument eller den likvid som överförts till en motpart som ställer in betalningarna	Departement
kapitalstock	Rikstermbanken	Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.	Statliga myndigheter
kapitaltäckning	Rikstermbanken	mått på hur stort kapital i förhållande till riskvägda tillgångar som en bank har för att klara kommande förluster	Statliga myndigheter
kapitaltäckning	Rikstermbanken	mått på hur stort buffertkapital som en bank har för att klara kommande förluster	Statliga myndigheter
kapitaltäckning	Rikstermbanken	Innebär att banker, för alla tillgångar (dvs. utlånade pengar), måste ha en proportionerlig mängd eget kapital som kan täcka eventuella förluster (dvs. lån som inte betalas tillbaka). Efter finanskrisen pågår processer för att öka bankernas kapitaltäckning (och i förlängningen göra bankbranschen mindre riskfylld), vilket i debatten syns mest under namnen Basel III och CRD IV.	Regeringen
kapitaltäckningsdirektivet CRD	Rikstermbanken	EU-direktiv (kallat Kapitaltäckningsdirektivet) som anger EU:s krav på storleken på den kapitalbas som kreditinstitut behöver för att möta de eventuella förluster som ett kreditinstitut kan drabbas av (kapitalkrav). Kraven är baserade på de s.k. Basel 2-reglerna.	Statliga myndigheter
kapitaltäckningsgrad	Rikstermbanken	storleken av företagets kapitalbas och de på visst sätt sammanräknade totala riskengagemangen	Statliga myndigheter
kapitaltäckningskrav	Rikstermbanken	krav på att det egna kapitalet skall utgöra en viss minsta andel av en banks totala utlåning, dvs. en form av soliditetskrav	Departement
kapitaltäckningskvot	Rikstermbanken	relation mellan kapitalbas och kapitalkrav hos en bank	Statliga myndigheter
kapitaltäckningsregler	Rikstermbanken	regler om kapitaltäckning för banker	Övrig offentlig verksamhet
kapitaltäckningsregler	Rikstermbanken	regler gällande miniminivå av kapital för banker	Övrig offentlig verksamhet
kapitalunderlag	Rikstermbanken	underlag som är beräknat utifrån verksamhetens tillgångar och skulder	Övrig offentlig verksamhet
kapitalutskott placeringsdelegation	Rikstermbanken	rådgivande organ med god kompetens i fråga om kapitalförvaltning som bistår en organisation och dess styrelse med analyser och beslutsunderlag	Statliga myndigheter
kapitalvara	Rikstermbanken	vara som ej omedelbart kan förbrukas, t. ex. bil, TV eller hushållsmaskin	Statliga myndigheter
kapitalvinst	Rikstermbanken	vinst som uppstår vid icke yrkesmässig försäljning av exempelvis fastigheter, bostadsrätter och värdepapper	Övrig offentlig verksamhet
kapitel	Rikstermbanken	balkarna i Sveriges Rikes Lag är indelade i kapitel	Statliga myndigheter
kapitering	Rikstermbanken	ersättning där det utgår per capitaersättning (peng per person)	Departement
kapitäl	Rikstermbanken	del av en gravanordning, monterad ovanpå livstenen och eventuella pelare	Statliga myndigheter
kapitäl	Rikstermbanken	den översta delen av en pelare, en kolonn eller en pilaster	Statliga myndigheter
kapitäl	Rikstermbanken	den dekorativt utformade översta delen på en kolonn, pelare eller pilaster	Statliga myndigheter
Kaplan-Meier	Rikstermbanken	Kaplan-Meier är en beräkning av överlevnadsfunktioner.	Statliga myndigheter
kapning	Rikstermbanken	det att genom olaga tvång bemäktiga sig luftfartyg eller fartyg m.m. BrB 13:5 a	Statliga myndigheter
kappe	Rikstermbanken	Spannmålsmått: 4,579 l. 1 kappe = 1 3/4 kanna.	Statliga myndigheter
kapphylla	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kappland	Rikstermbanken	Areal: 0,01542 ha. 1 kappland = 1/32 tunnland.	Statliga myndigheter
kapprum	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kapslar	Rikstermbanken	Kapslar är för oral användning och innehåller i doserad mängd och inneslutet i behållare av lämpligt material, läkemedelssubstans avsedd att snabbt frisättas för att absorberas från magsäck och/eller tarm eller till lokal verkan i magsäck och/eller tarm.	Statliga myndigheter
kapslingsklass	Rikstermbanken	Anger vilket skydd en elutrustning har mot damm och vatten. Anges med bokstäverna IP följt av två siffror, varav den första beskriver åtkomligheten av strömförande delar och den andra vattenskyddet.	Statliga myndigheter
kapsågning	Rikstermbanken	sågning (tämligen) vinkelrätt mot träets fiberriktning	Statliga myndigheter
kapten	Rikstermbanken	militär grad	Statliga myndigheter
karakterisering	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
karakterisering	Rikstermbanken	den sammantagna verksamhet, enligt Vattendirektivet, som innebär att man i ett avrinningsområde (vattendistrikt) inventerar vilka ytvatten, grundvatten och kustvatten som finns i området, var de finns och hur de avgränsas och vad som utmärker dem (avgränsning och typindelning) samt vad som bedöms vara referensförhållanden (naturliga, opåverkade tillstånd) för olika typer av vatten. Karakteriseringen omfattar således bl.a. kategorisering (vilken kategori/sorts ytvatten det handlar om -- flod, sjö, vatten i övergångszon eller kustvatten?) och typindelning (definition utifrån sådana faktorer som styr förutsättningarna för växt- och djurlivet i vattnet, i syftet att ge underlag för bedömningen om ekologisk status). Syftet med karakteriseringen är att skapa sig en bild och en bakgrundsbeskrivning av förhållandena i området.	Statliga myndigheter
karakteristisk likhet	Rikstermbanken	likhet mellan flera färger, uppfattad som släktskapslikhet med en elementarfärg, t.ex. rödhet	Övrig offentlig verksamhet
karakteristisk vattenföring	Rikstermbanken	uppsättning vattenföringsparametrar som används för att karaktärisera hydrologin i en punkt i ett vattendrag	Statliga myndigheter
karakteristiskt vattenstånd	Rikstermbanken	uppsättning vattenståndsparametrar som används för att karaktärisera hydrologin i en punkt i ett vattendrag	Statliga myndigheter
karakteristiskt värde	Rikstermbanken	det värde som motsvarar eller tänks motsvara en viss fraktil eller medelvärdet hos den statistiska fördelningen av ifrågavarande storhet	Statliga myndigheter
karaktär	Rikstermbanken	Sammanfattar, beskriver de egenskaper som utmärker eller kännetecknar något. I TRAST och Vägar och gators utformning (VGU) är karaktär en del av gaturumsbeskrivningen.	Statliga myndigheter
karaktär landskapskaraktär	Rikstermbanken	specifikt samspel av landskapselement som ges av de naturgivna förutsättningarna, den historiskt betingade markanvändningen samt de rumsliga och upplevelsemässiga förhållanden som präglar ett område och som skiljer det från omkringliggande områden.	Statliga myndigheter
karaktärisering	Rikstermbanken	arbetet med att hitta och beskriva en karaktär, funktion och relation -- att karaktärisera. Ingår som ett delmoment i integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA)	Statliga myndigheter
karaktärisering	Rikstermbanken	Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning är en metod att lyfta fram det specifika för en byggnad/ett objekt så att detta ska kunna tas tillvara och förvaltas för framtiden. Ett omfattande karaktäriserings- och inventeringsprojekt av kyrkor och begravningsplatser har genomförts stiftsvis under senare år. Merparten av det material som tagits fram genom projektet finns inlagt i BeBR.	Statliga myndigheter
karaktäristisk röntgenstrålning	Rikstermbanken	elektromagnetisk strålning som utsänds från elektronskalen - när en vakans (ett hål) i ett inre skal fylls igen av en elektron från ett yttre skal	Statliga myndigheter
karaktärsneuros	Rikstermbanken	term som åsyftar permanenta personlighetsdrag av neurotisk art	Statliga myndigheter
karaktärsområde	Rikstermbanken	område av en viss karaktär som är unikt	Statliga myndigheter
karaktärsämnen	Rikstermbanken	de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär	Departement
karamell bränt socker	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
karantän	Rikstermbanken	lokal som genom särskilt beslut godkänts av Jordbruksverket för isolering av djur i samband med införsel	Statliga myndigheter
karantän	Rikstermbanken	status för tillvaratagna vävnader eller celler, eller för vävnad som isolerats fysiskt eller på annat effektivt sätt, i avvaktan på ett beslut om godtagande eller avvisande	Statliga myndigheter
karantän	Rikstermbanken	avspärrning eller isolering under bestämd period av en misstänkt smittbärare, för observation och för att hindra spridning av smitta	Statliga myndigheter
karantänsskadegörare	Rikstermbanken	växtskadegörare som inte förekommer inom EU eller har en begränsad utbredning, och som kan etablera och sprida sig och har potential att orsaka allvarliga (direkta eller indirekta) skador på växter eller växtprodukter	Statliga myndigheter
karat	Rikstermbanken	Standardvikt för ädelstenar, t.ex. diamanter. Vikten baserades på Johannesbrödträdets bönor, som hade en anmärkningsvärt jämn vikt. Numera används en standardvikt motsvarande 0,2 g.	Statliga myndigheter
karat	Rikstermbanken	En enhet för en legerings guldhalt. 1 karat innebär att guldmängdens vikt i legeringen är 1/24 av den totala vikten. En 18 karats guldtacka som väger 240 gram innehåller alltså 180 gram rent guld. Rent guld anges som 24 karat.	Statliga myndigheter
karbamater	Rikstermbanken	Medel som används för att bekämpa insekter och skadedjur.	Statliga myndigheter
karbamid	Rikstermbanken	Urinämne eller urea (från grekiska uron, urin), är en kvävehaltig kemisk förening, med den kemiska formeln CO(NH2)₂. Urea finns naturligt i urinen hos alla däggdjur. När kroppen bryter ned aminosyror omvandlas dess kväve till det giftiga ämnet ammoniak vilket i sin tur omvandlas till urea i ureacykeln.	Statliga myndigheter
karbamidplastlim	Rikstermbanken	Ett speciallim.	Statliga myndigheter
karbid	Rikstermbanken	förening mellan kol och någon metall eller kisel eller bor	Departement
karbon	Rikstermbanken	Den näst yngsta av de paleozoiska perioderna, som inföll mellan devon och perm. Karbon eller stenkolstiden beräknas ha infallit för ca 359--299 miljoner år sedan då de stora stenkolslagren bildades. Vegetationen präglades av det varma, fuktiga klimatet och dominerades av väldiga ormbunksskogar, sumpskogar. Perioden har uppkallats efter de tjocka stenkolslager som avsatts efter den tidens täta skogar i England och övriga Västeuropa, och som undersöktes av brittiska geologer. Karbon blev den allra första geologiska period som man definierade, avgränsade och benämnde i en vetenskaplig tidskrift 1822. Kontinenterna var då samlade i två block, Laurasien och Gondwana. Under karbon uppträdde de första fröväxterna, föregångare till barrträden. Uppseendeväckande stora flygande insekter fanns det gott om. Rovinsekter hade framgång. Groddjuren dominerade bland de landlevande ryggradsdjuren, men småvuxna insektsätande reptiler började uppstå.	Statliga myndigheter
karbonatbergart	Rikstermbanken	Bergart bestående huvudsakligen av karbonatmineralen kalcit och/eller dolomit.	Statliga myndigheter
karbonater	Rikstermbanken	kolsyrans salter (E 500--504)	Statliga myndigheter
karbonatit	Rikstermbanken	Ur magma kristalliserad karbonatsten bestående av kalkspat eller dolomit. Bergarten förekommer tillsammans med alkalina bergarter och kimberliter.	Statliga myndigheter
karbunkel	Rikstermbanken	större, begränsad infektion i huden med varbildning	Statliga myndigheter
kardanknut	Rikstermbanken	ledad anordning på kraftöverföringsaxel som medger överföring av kraft i olika brytningsvinklar	Statliga myndigheter
kardemumma	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kardinalbokstav	Rikstermbanken	de bokstäver i en skrift som uppträder i de flesta alfabet som använder den aktuella skriften	Statliga myndigheter
kardinalmärken	Rikstermbanken	utmärker sjöfartshinder	Statliga myndigheter
kardinalsymptom	Rikstermbanken	det viktigaste symptomet vid en sjukdom	Statliga myndigheter
karelsk pirog	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
karensavdrag	Försäkringskassan	avdrag från en förmån som görs i samband med sjukfrånvaro	Förmåner vid arbetskada
karensdag	Försäkringskassan	dag i en sjukperiod för vilken en förmån inte betalas ut	Förmåner vid arbetskada
karensdag	Rikstermbanken	dag då en person inte kan få sjukpenning eller sjuklön	Övrig offentlig verksamhet
karenstid	Försäkringskassan	antal dagar i en sjukperiod för vilka ingen sjukpenning betalas ut till en försäkrad som har enskild näringsverksamhet, handelsbolag eller kommanditbolag	Förmåner vid arbetskada
karenstid	Rikstermbanken	period som under normala användningsbetingelser måste förflyta från det att det veterinärmedicinska läkemedlet senast administrerats till djur till dess att livsmedel framställts från dessa djur	Statliga myndigheter
karenstid	Rikstermbanken	tid i början av sjukdom eller arbetslöshet för vilken man inte får sjukpenning eller arbetslöshetsersättning	Statliga myndigheter
karenstid	Rikstermbanken	tidsfrist som ska ha förflutit från förfallodag innan Exportkreditnämndens skaderegleringsskyldighet inträder	Statliga myndigheter
karenstid	Rikstermbanken	den period som under normala användningsbetingelser måste förflyta från det att det veterinärmedicinska läkemedlet senast administrerats till djur till dess att livsmedel framställs från sådana djur	Statliga myndigheter
karenstid	Rikstermbanken	de första 30 dagarna i en godkänd sjukperiod från Försäkringskassan under studietiden	Statliga myndigheter
karies	Rikstermbanken	tandröta, hål i tänderna	Departement
karm	Rikstermbanken	den grova ramkonstruktion där fönsterbågarna är insatta	Statliga myndigheter
karnallit	Rikstermbanken	Färglöst till mjölkvitt, ibland rödaktigt mineral med formeln KMgCl₃ · 6H₂O. Det är ett av de sista mineralen som bildas (utkristalliserar) vid total indunstning av havsvatten. Karnallit finns i naturliga saltlager och saltdomer. Råmaterial för produktion av gödselmedel.	Statliga myndigheter
karnis	Rikstermbanken	list med S-formad profil	Statliga myndigheter
karotenoider	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
karriärkompetens	Rikstermbanken	ett antal färdigheter och kompetenser som stödjer individen i att förena, analysera och organisera kunskapen om sig själv (självinsikt) och kunskap och utbildnings- och yrkesinformation så hen kan fatta och genomföra beslut och klara övergångar/växlingar i livet	Departement
karriärkonsulat	Rikstermbanken	konsulat där arbetet leds av utsänd avlönad personal	Departement
karriärvägledning	Rikstermbanken	Stödja individen, oavsett ålder och livssituation att identifiera förmågor, kompetens och intressen som bidrar till förmågan att fatta meningsfulla beslut inom områdena utbildning, praktik och yrkesval.	Departement
karré	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
karst karstbildning	Rikstermbanken	landform som bildats i kalkstensområden genom delvis underjordisk erosion orsakad av kemisk vittring genom kolsyra och andra syror i vattnet och underjordisk vattenavrinning	Statliga myndigheter
kartdigitalisering	Rikstermbanken	Kartdigitalisering innebär främst att geometriska data inhämtas från en analog karta och lagras i digital form. Metoder och utrustning som används för digitalisering av kartor kan huvudsakligen delas in i två grupper: – manuell digitalisering, där koordinatregistrering och kodning görs av en operatör med hjälp av ett digitaliseringsbord med tillhörande markör (engelska: cursor). Denna metod genererar direkt kodade vektordata. – automatisk digitalisering, eller rasterscanning, varvid en optisk avkänningsanordning registrerar svärtningsvariationerna över hela dokumentet (kartan) och levererar dessa som digitala värden i rasterform. Ur rasterdata kan sedan vektordata genereras genom s.k. vektorisering, vilken kan ske med mer eller mindre hög grad av automatik.	Statliga myndigheter
kartell	Rikstermbanken	när flera företag på samma marknad samarbetar om priser eller delar upp marknaden mellan sig	Statliga myndigheter
kartell	Rikstermbanken	avtal eller samordnat förfarande mellan två eller flera konkurrenter som syftar till att samordna deras konkurrensbeteende på marknaden eller påverka konkurrensen på marknaden	Regeringen
kartell	Rikstermbanken	sammanslutning mellan företag ed. för att samordna priser etc.	Statliga myndigheter
kartell	Rikstermbanken	ett avtal eller ett samordnat förfarande mellan två eller flera konkurrenter som syftar till att samordna deras konkurrensbeteende på marknaden eller påverka de relevanta konkurrensparametrarna	Departement
kartell	Rikstermbanken	överenskommelse i konkurrensbegränsande syfte mellan flera företag inom samma bransch att samarbeta om t.ex. priser, priskarteller	Statliga myndigheter
kartering	Rikstermbanken	grafisk dokumentationsform som syftar till att presentera och lokalisera ett objekts originalteknik, skador, provtagningsställen och utförda åtgärder	Statliga myndigheter
karteringsritning för tunnel i berg	Rikstermbanken	relationsritning som redovisar resultatet av bergkarteringar efter sprängning samt slutligt utförda förstärknings- och tätningsåtgärder	Statliga myndigheter
karteringsritning för tunnel i berg	Rikstermbanken	relationsritning som redovisar resultatet av bergkartering efter sprängning samt slutligt utförda förstärknings- och tätningsåtgärder	Statliga myndigheter
karteringsunderlag	Rikstermbanken	rektifierat fotografi (alt. rektifierat fotomontage) av objektets nu-tillstånd	Statliga myndigheter
kartläggning	Rikstermbanken	systematisk beskrivning	Statliga myndigheter
kartografisk upplysningstext	Rikstermbanken	frivillig text, som anger typ av plan, bestämmelse eller rättighet	Statliga myndigheter
kartplan	Rikstermbanken	detaljerad redovisning av produktionen av de basdata över Sverige som tillhandahålls av Lantmäteriet (LM), Sveriges geologiska undersökning (SGU),Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sjöfartsverket (SjöV)	Statliga myndigheter
kartprojektion	Rikstermbanken	avbildning av jordklotet på ett plan	Statliga myndigheter
kartskrift	Rikstermbanken	ortnamn och andra verbala och numeriska uppgifter, såsom upplysningstext och höjduppgifter, i en karta	Statliga myndigheter
kartusch	Rikstermbanken	ornamentprytt ramverk	Statliga myndigheter
karusellbedrägeri	Rikstermbanken	mervärdesskattebedrägeri där samma vara kan säljas och köpas flera gånger mellan olika företag i syfte att undandra mervärdesskatt	Departement
KASAM känsla av sammanhang	Rikstermbanken	Känslan av sammanhang bygger på att livet är begripligt, hanterbart, och meningsfullt. Meningsfulla sammanhang innebär att händelser kan tolkas och förstås inom det värdesystem som rör sig i djupet av vår personlighet.	Departement
kasein	Rikstermbanken	Ett mjölkprotein. Det framställs genom syrning eller utfällning av skummjölk. Det används bl.a. som livsmedelsingrediens.	Regeringen
kasein	Rikstermbanken	mjölkprodukt som framställts genom att koagel, från skummjölk eller från andra produkter som har utvunnits ur mjölk, separerats, tvättats och torkats	Statliga myndigheter
kaseinat	Rikstermbanken	salt av kasein som framställs genom att kasein behandlas med natrium, kalium eller kalcium	Regeringen
kaseinater	Rikstermbanken	mjölkprodukt som framställts genom att kasein eller koagulerat kasein (ostmassa) reagerat med neutraliserande ämnen och därefter torkats	Statliga myndigheter
kaseinlim	Rikstermbanken	lim framställt av mjölkäggvita (kasein)	Statliga myndigheter
kasematt	Rikstermbanken	murad, med bombsäkert tak försedd, hålbyggnad inuti skans	Statliga myndigheter
kaserngård	Rikstermbanken	En kasern är en byggnad för permanent förläggning av militär trupp. Kaserngården är platsen utanför, där förbanden har uppställning.	Statliga myndigheter
kasinospel hasardspel	Rikstermbanken	Med kasinospel avses kort-, tärnings- och roulettspel. Detta är spelformer vars utfall delvis beror på skicklighet (kortspel) eller helt beror på slumpen (tärnings- och roulettspel). Dessa spel kallas ibland även hasardspel.	Departement
kaskadanvändning	Rikstermbanken	resurseffektiv användning och återanvändning av förnybara resurser där så är lämpligt	Regeringen
kassaflöde	Rikstermbanken	ett företags faktiska in- och utbetalningar under en viss mätperiod	Övrig offentlig verksamhet
kassaflöde	Rikstermbanken	samtliga betalningar som görs till och från ett företag under en viss tidsperiod	Statliga myndigheter
kassaflöde	Rikstermbanken	betalning till och från ett företag under en viss tidsperiod	Statliga myndigheter
kassaflödesanalys	Rikstermbanken	finansieringsanalys som ska lämnas enligt 2 kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554)	Statliga myndigheter
kassakrav	Rikstermbanken	Riksbankens kassakrav idag är = 0. Införs kassakrav igen betyder det att bankerna måste ha en viss andel av sin inlåning tillgänglig som betalningsreserv, antingen i kassa eller på särskilt konto i Riksbanken.	Övrig offentlig verksamhet
kassamässig korrigering	Rikstermbanken	Kassamässig korrigering är en post på statsbudgetens utgiftssida som utgörs av skillnaden mellan saldot på anslag och inkomsttitlar och saldot mellan in- och utbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken.	Statliga myndigheter
kassamässig korrigering	Rikstermbanken	skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken	Statliga myndigheter
kassamässig redovisning mot statens budget	Rikstermbanken	Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.	Statliga myndigheter
kassarabatt	Rikstermbanken	rabatt som ges när en kund betalat före bestämd förfallodag	Övrig offentlig verksamhet
kasserad strålkälla	Rikstermbanken	sluten strålkälla som varken används längre eller är avsedd att användas i den verksamhet för vilken tillstånd beviljats	Statliga myndigheter
kasserad strålkälla	Rikstermbanken	strålkälla som en innehavare inte längre använder eller avser att använda i den tillämpning som omfattas av tillståndet	Statliga myndigheter
kassettidning	Rikstermbanken	för synskadade avsedd upptagning på kassettband eller någon annan anordning, som kan läsas, avlyssnas eller på något annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel	Departement
kassler	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kassodling	Rikstermbanken	Kassodling är den vanligaste odlingsformen för stor matfisk. Kassarna har normalt en volym av 50--1000 m&#c00B3;. Besättningstätheten är vanligtvis mellan 15 och 25 kg/m³. De allra flesta fiskodlingar producerar antingen sättfisk i landbaserad odling eller matfisk i kassar.	Statliga myndigheter
kassodling	Rikstermbanken	odling av fisk i havet sker ofta i kassar (”nätburar”)	Statliga myndigheter
kasta vatten	Rikstermbanken	urinera	Statliga myndigheter
kastal	Rikstermbanken	stentorn med fyrsidig eller rund planform, i många fall troligen omgiven av utanförliggande befästningar så som palissader, murar och vallgravar	Statliga myndigheter
kastanj	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kastanjetter	Rikstermbanken	slagverksinstrument av trä som spelas av dansare i spansk folk- och populärmusik	Statliga myndigheter
kastell	Rikstermbanken	En regelbunden borg, som räknas till den romanska borgtypen. Utgörs av en ringmur. I muren kan finnas torn. Övriga hus ligger även de vid muren. Flankeringsprincipen ej införd (se t.ex. Aranäs).	Statliga myndigheter
kastrationsångest	Rikstermbanken	stark rädsla framför allt hos småpojkar för att få könsorganen stympade, t. ex. förlora sin penis	Statliga myndigheter
kastrering	Rikstermbanken	avlägsnande av könskörtlarna hos man eller kvinna	Statliga myndigheter
kastrering	Rikstermbanken	avlägsnande av könskörtlarna, dvs. äggstockarna på en biologisk kvinna och testiklarna på en biologisk man	Departement
katadrom	Rikstermbanken	art som vandrar från sött till salt vatten för att leka	Riksdagen
katadroma arter	Rikstermbanken	fiskarter som vandrar från lekområden i havet till tillväxtområden i sötvatten	Statliga myndigheter
katadroma arter	Rikstermbanken	fiskarter som vandrar från lekområden i havet till tillväxtområden i sötvatten, till exempel ål	Statliga myndigheter
katagenes	Rikstermbanken	Omvandling av kerogen till petroleum. Katagenes är alltså en delprocess vid bildning av olja då kerogenet sönderdelas till olja och gas på grund av den temperaturhöjning som inträffar då moderbergarten pålagras av yngre sedimentära lager och sjunker i jordskorpan. Processen inträffar i temperaturintervallet 60--170 °C.	Statliga myndigheter
kataklas	Rikstermbanken	Typ av mekanisk metamorfos innebärande att beståndsdelarna i en bergart spräcks upp och mals ned. Effekterna av kataklas påträffas i mylonitzonen, en starkt mylonitiserad (deformerad) zon i Sydvästsveriges gnejsberggrund.	Statliga myndigheter
kataklastisk bergart	Rikstermbanken	Metamorf bergart som bildats genom krossning av äldre bergart.	Statliga myndigheter
katalogansvarig	Försäkringskassan	(inom e-handel) processroll med ansvar för att administrera, informera om och uppdatera pris- och produktinformation i produktkatalog för e-handelstjänsten	Begreppskatalog 2017
katalogtjänst	Rikstermbanken	generell funktion som hjälper användaren att hitta och rätt utnyttja olika resurser	Statliga myndigheter
katalysator	Rikstermbanken	ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas	Statliga myndigheter
katalysator	Rikstermbanken	ämne som ökar hastigheten hos en kemisk reaktion och som efter reaktionens slut återfinns i oförändrad mängd	Departement
katalysator	Rikstermbanken	ämne som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv delta	Statliga myndigheter
katalysatoråtgärd	Rikstermbanken	innovativ åtgärd som leder till en hållbar trafikomställning från väg till närsjöfart, järnväg eller inre vattenvägar	Departement
katalytisk	Rikstermbanken	egenskap hos ett ämne som gör att det påskyndar kemiska reaktioner utan att själv förbrukas	Statliga myndigheter
kataplexi	Rikstermbanken	plötslig orörlighet och hopsjunkenhet pga. att musklerna tappar sin normala spänning	Statliga myndigheter
kataplexi	Rikstermbanken	plötsligt insättande, kortvarig minskning av muskeltonus, utlöst av emotionella reaktioner såsom förvåning, rädsla eller glädje så att den drabbade sjunker ihop, knäna viker sig, tappar hakan etc.	Statliga myndigheter
katarakt grå starr	Rikstermbanken	tilltagande grumling av linsen i ögat, oftast pga. förändringar som följer med åldern	Statliga myndigheter
katarakt grå starr	Rikstermbanken	grumling av ögats lins	Statliga myndigheter
katarr	Rikstermbanken	lätt form av slemhinneinflammation; numera vardaglig, allmän form av beteckning på sjukdom, t. ex. magkatarr, luftrörskatarr	Statliga myndigheter
katastrofbiståndsreserven	Rikstermbanken	reserv som kan aktiveras för katastrofbistånd till länder utanför EU	Regeringen
katastrofkommitté	Rikstermbanken	kommitté som finns på varje sjukhus för planering av det katastrofmedicinska arbetet	Övrig offentlig verksamhet
katastrofledningsgrupp	Rikstermbanken	grupp som bildas på sjukhuset för samordning av sjukhusets resurser vid en olycka eller en katastrof	Övrig offentlig verksamhet
katastrofmedicinsk beredskap	Rikstermbanken	beredskap inom sjukvården som krävs för att omhänderta och vårda drabbade en vid allvarlig händelse	Övrig offentlig verksamhet
katastrofmedicinsk plan	Rikstermbanken	fastställd plan som beskriver hur hälso- och sjukvården skall organiseras vid allvarlig händelse	Övrig offentlig verksamhet
katastroftankar	Rikstermbanken	tvångstankar om att något hemskt har hänt eller kommer att hända	Statliga myndigheter
katastroföverfart	Rikstermbanken	anordning för utryckningsfordon som måste vända på väg med två skilda körbanor	Statliga myndigheter
katatoni	Rikstermbanken	orörlighet pga. kraftig stelhet i muskulaturen	Statliga myndigheter
katatoni	Rikstermbanken	orörlighet med stel och orörlig muskulatur eller stundtals motsatsen till detta i form av stark motorisk oro; förekommer vid vissa svåra psykiska sjukdomar, bl.a. schizofreni	Statliga myndigheter
katazon	Rikstermbanken	Djupzon i jordskorpan. Efter graden av djup i jordskorpan, och därmed metamorfosens intensitet, skiljer man på epi-, meso- och katazonal regionalmetamorfos. Katazonen uppträder på 30--35 km djup i jordskorpan med ett temperaturintervall på 700--800 °C och ett tryck på 8 000 atm. Här bildas främst olika typer av gnejs beroende på utgångsmaterialet.	Statliga myndigheter
kategori	Rikstermbanken	den prioritering av kontrollbehovet (riskklassificering) ett kontrollobjekt i primärproduktionen ges med hänsyn tagen till prioritetsklass och erfarenhetsklass enligt prioritets-/erfarenhetsmatrisen i Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen	Statliga myndigheter
kategori	Rikstermbanken	specifik bransch, produkt eller liknande inom ett ackrediteringsområde	Statliga myndigheter
kategori	Rikstermbanken	specifik produktmetod, procedur, parameter eller liknande inom ett ackrediteringsområde	Statliga myndigheter
kategori	Rikstermbanken	Kollin indelas i tre olika kategorier beroende på strålningsnivån intill ett kolli och transportindex: I-VIT, II-GUL och III-GUL.	Statliga myndigheter
kategori A	Rikstermbanken	alla personer sysselsatta i arbete med joniserande strålning där sannolikheten inte är försumbar att de doser som meddelas i 3 § överskrids under ett år	Statliga myndigheter
kategori av luftfartyg	Rikstermbanken	luftfartyg med gemensamma grundläggande egenskaper	Statliga myndigheter
kategori av utsädespotatis	Rikstermbanken	stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde	Statliga myndigheter
kategoriindela kategorisera	Rikstermbanken	gruppera enligt principen ”likar med likar” utan stöd av ett klassifikationssystem	Statliga myndigheter
kategorisering	Rikstermbanken	Hur en förmån kategoriseras i samordningsbestämmelserna har betydelse för hur förmånerna samordnas. Kategorisering av en förmån innebär att den hänförs till någon av de grenar som anges i artikel 3 i förordning 883/2004.	Departement
kategorisering	Rikstermbanken	karakterisering är den sammantagna verksamhet, enligt Vattendirektivet, som innebär att man i ett avrinningsområde (vattendistrikt) inventerar vilka ytvatten, grundvatten och kustvatten som finns i området, var de finns och hur de avgränsas och vad som utmärker dem (avgränsning och typindelning) samt vad som bedöms vara referensförhållanden (naturliga, opåverkade tillstånd) för olika typer av vatten	Statliga myndigheter
katet(e)risering	Rikstermbanken	införing av en kateter i eller genom kanal- eller rörformade organ	Statliga myndigheter
kateter	Rikstermbanken	sond, rörformat instrument som kan införas i eller genom kanal eller rörformade kroppsdelar för avtappning av vätska eller införande av läkemedel	Statliga myndigheter
katjon	Rikstermbanken	positivt laddad jon	Statliga myndigheter
katrinplommon	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
katsor	Rikstermbanken	fasta fiskeverk	Statliga myndigheter
katt	Rikstermbanken	djur tillhörande arten Felis catus	Statliga myndigheter
Kattegat	Rikstermbanken	havsområde på Sveriges västkust, mellan Öresund i söder och Skagerrak i norr	Statliga myndigheter
kattguld	Rikstermbanken	Folklig benämning på vittrad biotit som erhållit en pärlemorartad guldgul metallglans i vittringsytan.	Statliga myndigheter
katthem	Rikstermbanken	anläggning där katter tas emot tillfälligt för att senare omplaceras eller avlivas	Statliga myndigheter
kattpensionat	Rikstermbanken	inrättning där katter tas om hand hela dygnet då kattägarna är på semester eller dylikt	Statliga myndigheter
kattsilver	Rikstermbanken	Folklig benämning på vittrad muskovit som erhållit en pärlemorartad silvrigt metalliknande glans.	Statliga myndigheter
kattstall	Rikstermbanken	byggnad med boxar för katter	Statliga myndigheter
Kaukasus Kaukasien	Rikstermbanken	Ett bergsområde mellan svarta havet och kaspiska havet. Området täcker delar av totalt sex länder: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Iran, Ryssland och Turkiet.	Statliga myndigheter
kausal kedja	Rikstermbanken	kedja av orsakssamband, där ett steg kan leda till nästa endast om vissa förhållanden är uppfyllda	Statliga myndigheter
kavalleri	Rikstermbanken	truppslag (en typ av förband) som i strid eller under förflyttning använder sig av olika former av motoriserade och/eller bepansrade transportmedel	Statliga myndigheter
kavalleriförband	Rikstermbanken	ett av arméns truppslag med uppgift att utbilda jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis	Statliga myndigheter
kavern	Rikstermbanken	håla, hålighet i ett organ, vanligen sådan som uppkommit genom nedbrytning av vävnad (varig smältning) t. ex. i lungorna vid tuberkulos	Statliga myndigheter
kaviar	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kavlad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
Kd	Rikstermbanken	Ljusets extinktions- eller utsläckningskoefficient i vatten som anger hur snabbt ljuset absorberas.	Statliga myndigheter
kedjebalansbrytare	Rikstermbanken	kontaktdon som bryter säkerhetskrets så att hissmaskinen stannar om någon av kedjorna mellan maskinen och hisskorgen skulle förlängas avsevärt mer än de övriga, brista eller lossna	Statliga myndigheter
kedjebrevsspel	Rikstermbanken	I kedjebrevsspel, pyramidspel och liknande spel är vinstmöjligheterna beroende av deltagarens förmåga att rekrytera nya deltagare att satsa pengar i spelet.	Statliga myndigheter
kedjedans	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kedjedrev	Rikstermbanken	kedjehjul med tänder för överförande av hissmaskinens driv och bromskraft till rullkedjorna som förbinder hisskorg och motvikt	Statliga myndigheter
kedjehiss	Rikstermbanken	hiss vars hisskorg bärs upp av en eller flera icke styrda rullkedjor från kedjedrev	Statliga myndigheter
kedjehus	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kedjereaktion	Rikstermbanken	serie kärnreaktioner, där initieringssteget är en kärnklyvning (fission) av en tung atomkärna, t.ex. uran ²³⁵U, varvid vanligen två eller tre neutroner utsänds	Statliga myndigheter
kedjeremiss	Rikstermbanken	Handlingarna skickas först till A, sedan till B, sedan till C osv. Metoden kan vara långsam.	Regionala myndigheter
kedjesilikater inosilikater	Rikstermbanken	I denna silikattyp är kiselsyratetraedrarna (SiO₄)₄⁻, hopkopplade till oändliga kedjor, vilka i sidled binds till varandra genom katjoner. Det finns två kedjetyper: enkelkedjor och dubbelkedjor.	Statliga myndigheter
kedjeskifte	Rikstermbanken	till synes osystematiska men dock lagbundna tegskiften	Statliga myndigheter
kedjor, kättingar, linor och vävband	Rikstermbanken	kedjor, kättingar, linor och vävband konstruerade och tillverkade för lyftändamål som delar av lyftande maskiner eller lyftredskap	Statliga myndigheter
kejsarsnitt	Rikstermbanken	förlossningsmetod där man gör en operation via buken direkt in i livmodern och tar ut barnet den vägen	Statliga myndigheter
kelp	Rikstermbanken	tång	Övrig offentlig verksamhet
kemikalie kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne och beredningar (blandningar) av kemiska ämnen (preparat)	Statliga myndigheter
Kemikalieinspektionen	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kemikalietankfartyg	Rikstermbanken	fartyg som är byggt eller huvudsakligen anpassat för att transportera flytande ämnen som räknas upp i kap. 17 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden)	Statliga myndigheter
kemikalietankfartyg	Rikstermbanken	lastfartyg som är byggt eller anpassat för och används till transport i bulk av de lättantändliga flytande produkter som finns angivna i IBC-koden kapitel 17	Statliga myndigheter
kemikalietankfartyg	Rikstermbanken	lastfartyg som är byggt eller anpassat för och som används för bulktransport av flytande produkter uppräknade i kapitel 17 i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:35) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (IBC-koden) och kapitel IV i bilagan till Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden)	Statliga myndigheter
kemisk	Rikstermbanken	bestående av oorganiskt utfällda mineral	Statliga myndigheter
kemisk absorption	Rikstermbanken	Uppgraderingstekniken liknar vattenskrubbertekniken men istället för vatten används kemikalier, lösta i vätska eller flytande, för avskiljning av koldioxiden. Ett flertal kemikalier för avskiljning av koldioxid finns kommersiellt tillgängliga. Vanligast förekommande är olika typer av etylaminer.	Statliga myndigheter
kemisk detektor sniffer	Rikstermbanken	utrustning baserad på kemiska preparat som används vid detektion av explosivämnen eller narkotiska preparat	Statliga myndigheter
kemisk industri	Rikstermbanken	lämning efter anläggning som använts för framställning av kemiska produkter	Statliga myndigheter
kemisk massa	Rikstermbanken	massa där fibrerna har frigjorts på kemisk väg, vanligen genom kokning, varvid andra ämnen än cellulosa i stor utsträckning utlösts	Statliga myndigheter
kemisk migration	Rikstermbanken	Kemiska elements förflyttning.	Statliga myndigheter
kemisk näringskontroll	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kemisk produkt	Rikstermbanken	ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara	Departement
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning och även kan utgöra avfall	Statliga myndigheter
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning	Statliga myndigheter
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiska ämnen och beredningar av kemiska ämnen	Statliga myndigheter
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne och blandning av kemiska ämnen (preparat)	Departement
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning eller utgör avfall	Statliga myndigheter
kemisk produkt	Rikstermbanken	kemiskt ämne, eller beredning av kemiska ämnen, som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning	Statliga myndigheter
kemisk rening	Rikstermbanken	Fosfater i avloppsvattnet får i avloppsreningsverket bilda svårlösliga kemiska föreningar med t.ex. aluminium eller järn. Det bildas då flockar som kan avskiljas.	Övrig offentlig verksamhet
kemisk rening	Rikstermbanken	Kemisk behandling sker främst för att ta bort fosforföreningar från avloppsvattnet. genom att tillsätta fällningskemikalier som aluminium- eller järnföreningar, eller kalk så binds föreningar som varit lösta i vattnet. Dessa flockas ut och kan därefter tas bort från vattnet i en sedimentationsbassäng.	Statliga myndigheter
kemisk riskkälla	Rikstermbanken	kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som, kan medföra ohälsa eller olycksfall genom -- sina hälsofarliga egenskaper, -- sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena används eller förekommer, -- sin temperatur, -- att minska halten syrgas i luften eller -- att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion	Statliga myndigheter
kemisk sammansättning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kemisk status	Rikstermbanken	Målet med Vattendirektivet är att alla ytvatten i EU-länderna skall ha god ekologisk och kemisk status och att alla grundvatten skall ha god kemisk och kvantitativ status. Kemisk status handlar om att en vattenförekomst inte får ha högre halter av förorenande ämnen än vad som gäller enligt direktivets bilaga IX (Gränsvärden för utsläpp och miljökvalitetsnormer), de kvalitetsnormer som kommer att tas fram för de ämnen som tagits upp som prioriterade på den lista som följde på vattendirektivet. Även andra miljökvalitetsnormer enligt relevant gemenskapslagstiftning ska hållas (se definitionen för ”kemisk status” i direktivets artikel 2). Både ytvatten och grundvatten skall uppnå målet ”god kemisk status”.	Statliga myndigheter
kemisk substans	Rikstermbanken	kemiskt grundämne eller kemisk förening	Departement
kemisk syreförbrukning COD	Rikstermbanken	den mängd syre som behövs för att bryta ner en viss mängd organiskt material	Statliga myndigheter
kemisk syreförbrukning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kemisk ytvattenstatus	Rikstermbanken	den kemiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst, klassificerad i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG och artikel 3, 4 och 6 samt bilaga I i direktiv 2008/105/EG och uttryckt såsom "god" eller "uppnår ej god"	Statliga myndigheter
kemiska bekämpningsmedel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kemiska produkter	Rikstermbanken	kemiska ämnen och beredningar av kemiska ämnen	Departement
kemiska produkter	Rikstermbanken	Kemiska produkter omfattar ämnen och blandningar av ämnen.	Statliga myndigheter
kemiska produkter	Rikstermbanken	En kemisk produkt omfattar ämnen och beredningar.	Statliga myndigheter
kemiska produkter	Rikstermbanken	kemiska ämnen och kemiska beredningar	Departement
kemiska vapen	Rikstermbanken	vapen med giftiga ämnen, t.ex. stridsgaser, som på grund av sin giftverkan kan utnyttjas för att skada eller döda människor, djur och växter.	Statliga myndigheter
kemiska ämnen	Rikstermbanken	grundämnen och deras kemiska föreningar	Departement
kemiska ämnen	Rikstermbanken	grundämnen och deras föreningar, t.ex. organiska ämnen, metaller och metallföreningar	Departement
kemiskt bekämpningsmedel	Rikstermbanken	kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom	Departement
kemiskt bekämpningsmedel	Rikstermbanken	kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom	Statliga myndigheter
kemiskt ljus	Rikstermbanken	böjlig stav eller cirkulär behållare av plast som innehåller ämnen som kan alstra kemiskt ljus	Statliga myndigheter
kemiskt raderskydd	Rikstermbanken	Papperet innehåller kemikalier som reagerar om de utsätts för lösningsmedel och/eller oxidationsmedel (alkoholer, syror, kolväten, klorin, tensider etc.) genom att papperet missfärgas.	Statliga myndigheter
kemiskt raderskydd	Rikstermbanken	Pappret innehåller kemikalier som reagerar om de utsätts för lösningsmedel och/eller oxidationsmedel (alkohol, syror, kolväten, klorin, tensider etc.) genom att pappret missfärgas.	Statliga myndigheter
kemiskt växtskyddsmedel	Rikstermbanken	kemisk produkt som är ett växtskyddsmedel enligt förordning (EG) nr 1107/2009	Departement
kemiskt ämne	Rikstermbanken	varje grundämne och varje kemisk förening, ensamma eller i blandning, naturligt förekommande eller tillverkade, avsiktligt eller oavsiktligt förekommande	Statliga myndigheter
kemiskt ämne	Rikstermbanken	kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form	Departement
kemiskt ämne	Rikstermbanken	kemiskt grundämne eller en kemisk förening	Statliga myndigheter
kemiskt ämne	Rikstermbanken	kemiska grundämnen och deras föreningar	Statliga myndigheter
kemoterapeutika	Rikstermbanken	Kemoterapeutika är substanser som dödar eller hämmar tillväxten av mikroorganismer, exempelvis bakterier. Dessa substanser används för att behandla bakteriella infektioner i bland annat luftvägarna, tarm och juver.	Statliga myndigheter
kemoterapi	Rikstermbanken	behandling av infektion eller tumörsjukdom med kemiskt framställda läkemedel	Statliga myndigheter
Kennedyrundan	Rikstermbanken	Den sjätte multilaterala tull- och handelsförhandlingsrundan i GATT 1964--67 inleddes sedan president Kennedy utverkat ett förhandlingsmandat från USA:s kongress. Målsättningen var att sänka tullarna på industrivaror med 50 %. I genomsnitt kom tullsänkningarna att ligga på 30--35 %, den största tullsänkningen sedan GATT:s tillkomst. Rundan var den första som inkluderade andra frågor än vanliga tullar. Den behandlade även antidumpning.	Statliga myndigheter
kenozoikum	Rikstermbanken	Den yngsta av de tre fanerozoiska erorna (de senast förflutna 65 Ma t.o.m. nutid), omfattande perioderna tertiär och kvartär.	Statliga myndigheter
keratin hornämne	Rikstermbanken	motståndskraftigt proteinämne som ingår i naglar, hud och hår	Statliga myndigheter
keratit	Rikstermbanken	inflammation i hornhinnan	Statliga myndigheter
keratit hornhinneinflammation	Rikstermbanken	inflammation i ögats hornhinna med smärta, tårflöde och stark ljuskänslighet	Statliga myndigheter
keratokonus	Rikstermbanken	konformig hornhinna	Statliga myndigheter
keratoplastik	Rikstermbanken	Hornhinnetransplantation.	Statliga myndigheter
kerma	Rikstermbanken	sammanlagd rörelseenergi hos laddade partiklar som frigjorts per massa i ett material, vilket bestrålas med fotoner (eller andra indirekt joniserande strålslag)	Övrig offentlig verksamhet
kerma	Rikstermbanken	sammanlagd rörelseenergi hos laddade partiklar som frigjorts per massenhet i ett material som bestrålats med t.ex. fotoner	Departement
Kernel-matchning	Rikstermbanken	Matchningsalgoritm som innebär att EGF-gruppen matchas med kontrollgruppen med olika vikt beroende på hur mycket de skiljer sig åt i beräknad sannolikhet för deltagande i EGF-utbildning. Fördelen är att mer information kan nyttjas jämfört med exempelvis ett-till-ett-matchning.	Statliga myndigheter
kerogen	Rikstermbanken	Fast organisk substans som bildas vid omvandling av växt- och djurrester i sediment och sedimentära bergarter. Även fast brännbart organiskt ämne som utgörs av en blandning av delvis identifierade och ofta svavelhaltiga vax-, harts- och fettämnen. Kerogen i sedimentära bergarter kan utvinnas som petroleum genom destillation.	Statliga myndigheter
kerogen	Rikstermbanken	organiskt material, vanligt i svarta skiffrar, vilket genom destillationsprocesser kan utvinnas som kolväten (olja)	Departement
Keso	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
ketchup	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kex	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kexchoklad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
KFOR	Rikstermbanken	Nato-ledd internationell fredsstyrka, vars uppgift är att upprätthålla fred och allmän säkerhet i Kosovo. Insatsen i Kosovo är given sitt mandat av FN:s Säkerhetsråd resolution 1244 och styrkan etablerades under 1999. Sverige har haft personal i KFOR sedan 1999 och ska finnas där till slutet av 2013.	Statliga myndigheter
KI Konjunkturinstitutet	Rikstermbanken	statligt prognosinstitut som bl.a. har till uppgift att en gång om året publicera en rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen	Statliga myndigheter
kick	Rikstermbanken	spel med block och talja som används för att spänna storseglet genom att dra bommen neråt längst masten	Statliga myndigheter
kick-backs	Rikstermbanken	ersättning som utgår från ett fondbolag till [vanligtvis] ett försäkringsföretag med anledning av att placeringar inom fondförsäkringar av en viss storlek har gjorts i den ifrågavarande fonden	Regeringen
kikhosta	Rikstermbanken	smittsam bakterieorsakad infektionssjukdom i andningsorganen (främst hos barn) med krampaktiga hostanfall avslutade med pipig inandning (kikning)	Statliga myndigheter
kikärta	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kil	Rikstermbanken	Kilformad litosom, dvs. en litosom som tunnas ut lateralt och försvinner.	Statliga myndigheter
kil	Rikstermbanken	förskjutbart mellanstycke för överföring av krafter mellan spontplank och hammarband eller mellan hammarband och strävor	Övrig offentlig verksamhet
kilavfart	Rikstermbanken	kilformad avfart som består av inledningssträcka, övergångssträcka och retardationssträcka	Statliga myndigheter
kilbenet	Rikstermbanken	ett av benen i skallbasen	Statliga myndigheter
kilbenshåla	Rikstermbanken	ett av näsans bihålor	Statliga myndigheter
killningsbox	Rikstermbanken	box som enbart är avsedd att användas för getter när de ska killa och fram till några dagar efter killning	Statliga myndigheter
kilning skolning	Rikstermbanken	anordning med små kilformade stenar för att öka en murs prestanda	Statliga myndigheter
kilometerpåle	Rikstermbanken	stolpe med kilometertal i banans längdmätning	Statliga myndigheter
kilometerskatt	Rikstermbanken	styrmedel som syftar till att minska negativa externa effekter från i första hand tunga lastfordon	Statliga myndigheter
kilowatt	Rikstermbanken	1 000 watt. kW är ett mått på effekt (energi per sekund).	Statliga myndigheter
kilowatt	Rikstermbanken	Effektmått på motorer. Används som mått på kapaciteten i flottan.	Statliga myndigheter
kilowatt	Rikstermbanken	enhet som används för att mäta motorstyrka/maskinstyrka	Riksdagen
kilowattdagar	Rikstermbanken	Används ofta som ett mått på fiskeansträngning. Beräknas som produkten av ett fartygs motorstyrka och antal dagar till sjöss.	Riksdagen
kilowattimme	Rikstermbanken	Kilowattimme, kWh, är ett mått på energi. Energi är effekt multiplicerad med den tid som effekten utnyttjas. Kilo betyder tusen. En hundrawattslampa som är tänd en timme använder 100 W x 1 h = 100 Wh, dvs. 0,1 kWh. För att den ska lysa i tio timmar behövs 1 kWh energi.	Statliga myndigheter
kinematisk mätning	Rikstermbanken	mätning då GPS-mottagaren är i rörelse, ofta underförstås kinematisk relativ bärvågsmätning	Statliga myndigheter
kinesisk dvärghamster	Rikstermbanken	djur tillhörande arten Cricetulus griseus	Statliga myndigheter
kinetik	Rikstermbanken	upptag och utsöndring av olika substanser i kroppen	Departement
kinetisk energi	Rikstermbanken	rörelseenergi.	Statliga myndigheter
kinon	Rikstermbanken	Giftigt aromatiskt ämne.	Statliga myndigheter
kiropraktor	Rikstermbanken	person som utövar kiropraktik	Statliga myndigheter
kirurgi	Rikstermbanken	del av medicinska vetenskapen som med hjälp av manuella ingrepp (utan eller oftast med instrument) diagnostiserar och/eller behandlar sjukliga tillstånd och skador	Statliga myndigheter
kirurgitropp	Rikstermbanken	En kirurgitropp består av erfarna läkare, sjuksköterskor och sjukvårdare. Deras uppgift är att vårda de som skadats i strid.	Statliga myndigheter
kisel	Rikstermbanken	Ett av de (förutom kväve och fosfor) viktigaste näringsämnena för algtillväxt.	Statliga myndigheter
kiselalg	Rikstermbanken	En slags mikroalg (fytoplankton). Kiselalger har ett kiselskal och kan bilda långa kedjor. Algblomningar på våren och hösten består huvudsakligen av kiselalger. Dessa kan förekomma antingen fritt svävande i vattenmassan eller fastsittande på makroalger eller på bottnen.	Statliga myndigheter
kiselkalksten	Rikstermbanken	Kalksten med hög halt av kiseldioxid.	Statliga myndigheter
kisellera	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kiselsyra	Rikstermbanken	Uttryck för kiseldioxid (SiO₂) i kemiska bergartsanalyser. Ej att förväxla med mineralet kvarts som också har den kemiska formeln SiO₂.	Statliga myndigheter
kiselsyratetraeder	Rikstermbanken	Fyra syreatomer i tetraedrisk koordination kring en kiselatom bildande ett slags ”byggstenar” som silikatmineralen uppbyggs av. Omfattar även lermineralen.	Statliga myndigheter
kistgravplats	Rikstermbanken	gravplats för en eller flera kistor	Statliga myndigheter
kistminneslund	Rikstermbanken	gemensamt gravområde för nedgrävning av kistor	Statliga myndigheter
kistmur	Rikstermbanken	anläggning som innehåller ett antal individuella nischer för kistor och varje nisch ska upplåtas med gravrätt	Statliga myndigheter
kit	Rikstermbanken	samförpackad produkt	Statliga myndigheter
kit	Rikstermbanken	beredningssats för radioaktiva läkemedel, oftast pulver till injektionsvätskor, som skall rekonstrueras eller kombineras med radionuklider i det bruksfärdiga radioaktiva läkemedlet, i regel innan det administreras	Statliga myndigheter
kitt	Rikstermbanken	plastiskt material för infästning av fönsterglaset	Statliga myndigheter
kittelfält	Rikstermbanken	område med rikligt med dödisgropar, s.k. kittlar	Statliga myndigheter
kiwi	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
KIX-index	Rikstermbanken	växelkursindex där samtliga OECD-länder och Kina ingår	Statliga myndigheter
KIX-index	Rikstermbanken	index för den svenska kronans växelkurs	Övrig offentlig verksamhet
KIX-vägd	Rikstermbanken	sammanvägning av exempelvis BNP, KPI eller växelkurs i 32 länder och regioner som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden	Övrig offentlig verksamhet
klackhållplats	Rikstermbanken	variant av körbanehållplats på gata med uppställningsfält	Statliga myndigheter
kladokarp	Rikstermbanken	mossa hos vilken sporkapseln växer ut från toppen av vanliga sidogrenar på mossplantan	Statliga myndigheter
klaff	Rikstermbanken	anatomisk veckstruktur som fungerar som en backflödeshindrande ventil för blod eller annan kroppsvätska	Statliga myndigheter
klaffbro	Rikstermbanken	öppningsbar bro där överbyggnaden vrids i vertikalled	Statliga myndigheter
klagan	Rikstermbanken	begäran hos högre myndighet om ändring i lägre myndighets beslut	Statliga myndigheter
klagan över domvilla	Rikstermbanken	överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel	Statliga myndigheter
klagande	Rikstermbanken	den som överklagar en domstols beslut till högre instans	Riksdagen
klagande	Rikstermbanken	den som överklagar ett beslut av domstol eller myndighet	Statliga myndigheter
klagande	Rikstermbanken	den som överklagat ett beslut	Regionala myndigheter
klagomål	Rikstermbanken	formell yttring av missnöje	Statliga myndigheter
klagomålsbaserad tillsyn	Rikstermbanken	Att hantera och handlägga enskilda klagomål är en del av tillsynen. Själva tillsynen utförs i form av att anmälningsärendet utreds. I generalläkarens fall handlar dessa klagomål ofta om missnöje över buller i samband med Försvarsmaktens flyg- och skjutövningar.	Departement
klander	Rikstermbanken	talan om ändring eller upphävande av förrättning, testamente eller olika rättigheter	Statliga myndigheter
klander av testamente	Rikstermbanken	göra gällande att testamente är ogiltigt, ÄB 14: 5	Statliga myndigheter
klar	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klarering	Rikstermbanken	tillstånd att framföra luftfartyg enligt villkor som anges av en flygkontrollenhet	Statliga myndigheter
klarering	Rikstermbanken	tillstånd att framföra ett luftfartyg enligt de villkor som anges av en flygtrafikledningsenhet	Statliga myndigheter
klarering	Rikstermbanken	tillstånd att framföra ett luftfartyg enligt de villkor som anges av en flygkontrollenhet	Statliga myndigheter
klargöringstjänst	Rikstermbanken	Före och efter ett flygpass måste man sköta om flygplanet. Det kallas klargöringstjänst. Exempel på uppgifter under klargöringstjänst är att fylla på bränsle och olja, kontrollera flygplanets yttre samt kontrollera flygplanets beväpning.	Statliga myndigheter
klarhet	Rikstermbanken	beteckning på den storhet eller duoegenskap som innebär samtidig likhet med elementarfärgen vitt (W) och maximalkulören (C)	Övrig offentlig verksamhet
klarhet	Rikstermbanken	storhet som anger en färgs frihet från svartaktighet och motsvarar det inverterade värdet av svarthet i NCS	Övrig offentlig verksamhet
klart skepp	Rikstermbanken	örlogsfartyg är klart för omedelbar strid	Statliga myndigheter
klass 1-medel	Rikstermbanken	växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass 1L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav och har tillstånd	Statliga myndigheter
klass 2-medel	Rikstermbanken	växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen har hänfört till behörighetsklass 2L och som endast får användas av den som uppfyller särskilda kunskapskrav	Statliga myndigheter
klass av luftfartyg	Rikstermbanken	typer av luftfartyg som i certifikat- och utbildningshänseende är sammanförda och som är likvärdiga	Statliga myndigheter
klassbeteckning	Rikstermbanken	beteckning som tilldelas fartyg genom klasscertifikat	Statliga myndigheter
klassbotten	Rikstermbanken	nedre gräns för måttklass	Statliga myndigheter
klasscertifikat	Rikstermbanken	certifikat utfärdat av erkänd organisation som intygar att fartyget är byggt och hållet i stånd i enlighet med organisationens regler	Statliga myndigheter
klassering	Rikstermbanken	uppdelning efter kornstorlek	Departement
klassföreståndare	Rikstermbanken	lärare som har huvudansvar för viss skolklass	Statliga myndigheter
klassificera	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klassificera	Rikstermbanken	ordna enligt ett klassifikationssystem	Statliga myndigheter
klassificerade substanser reglerade substanser, kontrollerade substanser	Rikstermbanken	I betänkandet används ibland de kortfattade uttrycken klassificerade substanser, kontrollerade substanser och reglerade substanser. När uttrycken används menas att substanserna är klassificerade/kontrollerade/reglerade som narkotika eller hälsofarlig vara, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.	Departement
klassificering	Rikstermbanken	bedömning av en kemisk produkt utifrån dess inneboende egenskaper	Statliga myndigheter
klassificering	Rikstermbanken	bedömning av ekologisk status och kemisk ytvattenstatus, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster en bedömning av ekologisk potential och kemisk ytvattenstatus	Statliga myndigheter
klassificering	Rikstermbanken	Parametrar och kvalitetsfaktorer bedöms för att sedan vägas samman till ekologisk status eller potential samt kemisk ytvattenstatus	Statliga myndigheter
klassificering	Rikstermbanken	ammunitions- och minröjningsverksamhet som syftar till att fastställa typ av ammunition, verkan och status	Statliga myndigheter
klassificeringsbibliotek	Rikstermbanken	förteckning över varukoder för alla dina varor	Statliga myndigheter
klassificeringsfel	Rikstermbanken	fel som innebär att den faktiska värdeklassen för ett jordbruksskifte eller en ren till ett stödberättigande landskapselement berättigar till lägre stöd än den värdeklass som jordbrukaren sökt stöd för	Statliga myndigheter
klassificeringsrutiner	Rikstermbanken	dokumenterad beskrivning över hur ditt företag bestämmer rätt varukod	Statliga myndigheter
klassificeringsstruktur	Rikstermbanken	struktur som representerar verksamheten, och som används för klassificering av handlingsslag	Statliga myndigheter
klassificeringssällskap	Rikstermbanken	erkända organisationer som i enlighet med internationella konventioner bemyndigas att besiktiga fartyg och utfärda säkerhetscertifikat för flaggstatens räkning	Regeringen
klassifikationssystem	Rikstermbanken	system för klassindelning inom ett visst område, ofta hierarkiskt uppbyggt	Statliga myndigheter
klassinstruktör	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klassisk svinpest	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klassiska sektorn	Rikstermbanken	statliga och kommunala myndigheter och offentligt styrda organ som inte bedriver någon av de verksamheter som hör till försörjningssektorerna	Statliga myndigheter
klassiska sektorn	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klassmitt	Rikstermbanken	aritmetiskt medelvärde av måtten för övre och nedre klassgräns	Statliga myndigheter
klassning klassificering	Rikstermbanken	Fartyg kan konstrueras och byggas till ett klassificeringssällskaps regler och under klassificeringssällskapets kontroll. Klassen utfärdar då certifikat som bekräftar detta.	Statliga myndigheter
klastisk bergart	Rikstermbanken	bergart som utgörs av fragment vilka bildats genom vittring av äldre bergarter och mineral och som transporterats en längre eller kortare sträcka från moderklyftet	Statliga myndigheter
klastisk textur	Rikstermbanken	textur som uppkommer då små eller stora mineral- eller bergartsfragment bildar en bergart	Statliga myndigheter
klaustrofobi cellskräck	Rikstermbanken	intensiv, irrationell rädsla för att stängas inne, t.ex. i hiss	Statliga myndigheter
klausul	Rikstermbanken	bestämmelse i ett avtal	Övrig offentlig verksamhet
klausul	Rikstermbanken	bestämmelse	Statliga myndigheter
klausul	Rikstermbanken	tilläggsbestämmelse eller villkor i skriftliga handlingar	Statliga myndigheter
klausul om ömsesidigt erkännande	Rikstermbanken	En klausul om ömsesidigt erkännande införs normalt i myndigheters föreskrifter om varor för att tydliggöra principen om ömsesidigt erkännande. Europeiska kommissionen har hittills krävt att en klausul om ömsesidigt erkännande införs i förslag som anmäls enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG). Exempel på klausul: ”Bestämmelserna i denna föreskrift gäller inte för varor som antingen är lagligen tillverkade eller saluförda i ett annat medlemsland inom EU eller Turkiet eller är lagligen tillverkade i ett EFTA-land som har undertecknat EES-avtalet. Bestämmelserna ska däremot gälla i de fall då [myndigheten] kan visa att produkten i fråga inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom denna föreskrift”.	Statliga myndigheter
klausul om ömsesidigt erkännande	Rikstermbanken	En klausul om ömsesidigt erkännande läggs normalt in i myndigheters föreskrifter om varor för att tydliggöra principen om ömsesidigt erkännande. Europeiska kommissionen har hittills krävt att en klausul om ömsesidigt erkännande införs i förslag som anmäls enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG).	Statliga myndigheter
klen	Rikstermbanken	som är tunn och ej håller för påfrestning	Statliga myndigheter
kletgödsel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klev	Rikstermbanken	Uttryck i svensk dialekt för brant bergvägg, klyfta eller trång och brant stig. Ordet som är besläktat med klippa ingår i ortsnamn.	Statliga myndigheter
kli	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klickad ammunition	Rikstermbanken	ammunition försedd med drivladdning vars tändhatt, tändskruv, elsprängkapsel (motsvarande) inte tänt drivladdningen vid avfyring	Statliga myndigheter
klient	Rikstermbanken	en person med en relation som t. ex.kund, patient eller rättssökande, ofta till en fackman	Statliga myndigheter
klientel	Rikstermbanken	grupp klienter; ofta benämning på grupper av hjälplösa eller utslagna personer	Statliga myndigheter
klimakterium övergångsålder	Rikstermbanken	tidsperiod under ca 8-10 år i en kvinnas liv då äggstockarna slutar producera könshormoner och menstruationer upphör, vanl. från ca 45 års ålder; tillfälligt kan blodvallningar och svettningar förekomma	Statliga myndigheter
klimat	Rikstermbanken	En beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått	Departement
klimatanpassning	Rikstermbanken	den anpassning av samhällets funktioner som blir nödvändiga när klimatet förändras	Departement
klimatanpassning	Rikstermbanken	Att anpassa samhället till nuvarande och framtida klimat.	Statliga myndigheter
klimatanpassning	Rikstermbanken	åtgärd för att hantera effekterna av befintliga klimatförändringar och för att förbereda sig för framtida klimatförändringar	Statliga myndigheter
klimatarkiv	Rikstermbanken	arkivlokal där luften ska vara ren från damm och den relativa luftfuktigheten ska vara lägre än i en vanlig arkivlokal	Statliga myndigheter
klimatextremer	Rikstermbanken	Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan (klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.	Statliga myndigheter
klimatfaktor	Rikstermbanken	faktor, oftast över 1, som läggs till dagens förhållande som en faktor för att beskriva förändringen kopplad till ett ändrat framtida klimat	Statliga myndigheter
klimatforskning	Rikstermbanken	forskning, utveckling och demonstration inom ett eller flera av följande områden: 1. Klimatprocesser och klimatmodeller 2. Klimateffekter, anpassning och sårbarhet 3. Minskning av växthusgaser	Statliga myndigheter
klimatförändring	Rikstermbanken	förändring i tillståndet för klimatet som kan identifieras av förändringar i medelvärdet och/eller variabilitet av dess egenskaper och som kvarstår under en längre tid, vanligtvis decennier eller längre (8)	Statliga myndigheter
klimatförändring	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klimatförändringar	Rikstermbanken	förändringar av klimatet som kan identifieras genom förändring av medelvärde och/eller extremvärden och som kvarstår under längre tid, vanligen decennier eller längre	Departement
klimatindex	Rikstermbanken	bearbetade utdata från klimatmodeller	Statliga myndigheter
klimatindikator	Rikstermbanken	Företeelse i en sedimentär bergart (vissa strukturer, fossil, litologier, etc.) som kan ge upplysningar om det klimat som rådde vid avsättningen av sedimentet.	Statliga myndigheter
klimatindikator	Rikstermbanken	olika mått som används för att följa klimatets utveckling	Statliga myndigheter
klimatindikator	Rikstermbanken	Olika mått som används för att följa klimatets utveckling.	Statliga myndigheter
Klimatkonventionen	Rikstermbanken	FN:s ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades av drygt 150 länder i samband med den konferens om hållbar utveckling som hölls i Rio de Janeiro 1992.	Departement
Klimatkonventionen	Rikstermbanken	Ett internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna som 195 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen. Klimatkonventionen är en ramkonvention som undertecknades vid Riokonferensen år 1992 och trädde i kraft år 1994. Vid ett möte i Kyoto i Japan år 1997 försågs konventionen med ett protokoll, det s.k. Kyotoprotokollet, som bl.a. innehåller bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthusgaser för flera länder.	Departement
Klimatkonventionen	Rikstermbanken	Konventionen, undertecknad 1992, syftar till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären till icke-skadliga nivåer. De 188 parterna till Klimatkonventionen har bl.a. åtagit sig att rapportera regelbundet om utsläpp och åtgärder. I mitten av 1990-talet bedömdes detta inte vara tillräckligt. Förhandlingar inleddes vilka utmynnade i Kyotoprotokollet som innehåller bindande utsläppsåtaganden för i-länderna.	Statliga myndigheter
klimatkonventionen	Rikstermbanken	internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna, (the United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) som 195 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen	Departement
Klimatkonventionen	Rikstermbanken	internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna, (the United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) som 191 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen	Övrig offentlig verksamhet
klimatkrav	Rikstermbanken	Klimatkrav kan inkludera effektiviseringsåtgärder för fordon och farkoster, åtgärder för minskat trafikarbete, ökad användning av förnybara drivmedel, enskilt eller i kombination.	Statliga myndigheter
klimatkänslighet	Rikstermbanken	den långsiktigt stabila höjning av jordens medeltemperatur som sker till följd av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären jämfört med den förindustriella nivån	Övrig offentlig verksamhet
klimatkänslighet	Rikstermbanken	mått på hur den globala medeltemperaturen nära jordytan förändras när halten koldioxid i atmosfären förändras	Statliga myndigheter
klimatkänslighet	Rikstermbanken	den temperaturökning vid jämvikt som erhålls till följd av en fördubbling av koldioxidkoncentrationen jämfört med förindustriella koncentrationen	Övrig offentlig verksamhet
klimatmanipulering	Rikstermbanken	storskalig och avsiktlig påverkan på jordens klimatsystem för att motverka klimatförändringar orsakade av människan	Statliga myndigheter
klimatmodell	Rikstermbanken	datormodell av klimatsystemet baserad på fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper hos systemets olika komponenter, deras processer och växelverkan inklusive återkopplingar	Övrig offentlig verksamhet
klimatmässiga miljöer	Rikstermbanken	villkor under vilka mätinstrument får användas	Statliga myndigheter
klimatmål	Rikstermbanken	Det svenska miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” ingår som ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Klimatmålet ansluter till klimatkonventionens målsättning och anger att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.	Statliga myndigheter
klimatneutralitet	Rikstermbanken	En enhet (anläggning, företag eller ett land) neutraliserar sin påverkan på klimatet genom att reducera utsläppen med 100 procent eller köpa utsläppsrätter som motsvarar de totala utsläpp som enheten orsakar.	Departement
klimatneutralitet	Rikstermbanken		Departement
klimatpåverkande gaser	Rikstermbanken	gaser som leder till en ökning av växthuseffekten	Departement
klimatrapportering	Rikstermbanken	rapportering som krävs enligt 1. klimatkonventionen, 2. Kyotoprotokollet, 3. beslut som har meddelats under klimatkonventionen eller Kyotoprotokollet, 4. förordning (EU) nr 525/2013, 5. akter som Europeiska kommissionen antar inom ramen för den befogenhet som följer av förordning (EU) nr 525/2013, 6. Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter, eller 7. Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020	Departement
klimatrelaterade skatter	Rikstermbanken	Samlingsbegrepp för energi-, koldioxid- och fordonsskatt. Skälet är att de påverkar användningen av energivaror och fordon bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser.	Statliga myndigheter
klimatscenario	Rikstermbanken	beskrivning av en tänkbar klimatutveckling i framtiden	Statliga myndigheter
klimatscenario klimatprojektion	Rikstermbanken	framtidsbild av klimatet baserat på antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser med hjälp av beräkningar i en klimatmodell	Statliga myndigheter
klimatsignal	Rikstermbanken	Ett allmänt begrepp som avser vad som kan utläsas i klimatscenarier i termer av ökat, minskat eller ingen förändring.	Statliga myndigheter
klimatskal	Rikstermbanken	husets ytterhölje, dvs. väggar, golv och tak	Statliga myndigheter
klimatskärm klimatskal	Rikstermbanken	byggdel, bestående av ett eller flera skikt, som isolerar det inre av en byggnad från omgivningen med avseende på bl.a. temperatur och fuktighet (t.ex. yttertak, ytterväggar och bottenbjälklag)	Övrig offentlig verksamhet
klimatskärm	Rikstermbanken	byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl.a. temperatur och fuktighet	Övrig offentlig verksamhet
klimatzon I	Rikstermbanken	Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.	Statliga myndigheter
Klimatzon II:	Rikstermbanken	Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.	Statliga myndigheter
Klimatzon III	Rikstermbanken	Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.	Statliga myndigheter
KLIMP klimatinvesteringsprogram	Rikstermbanken	Riksdagen avsatte under åren 2003--2008 knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten. Tanken var att kommuner, företag och andra aktörer skulle stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ.	Statliga myndigheter
klinik	Rikstermbanken	Kliniken eller det kliniska förloppet av en sjukdom betyder förekomst av iakttagbara symtom och yttringar. Klinisk diagnos sätts utan hjälp av (mer avancerade) laboratoriemässiga eller tekniska hjälpmedel.	Departement
klinisk evidens	Rikstermbanken	de uppgifter som stödjer den vetenskapliga grunden och prestandan för användning av produkten såsom tillverkaren avser	Regeringen
klinisk läkemedelsprövning	Rikstermbanken	prövning av läkemedel på människa för att undersöka dess effekt och/ eller biverkningar eller omsättning i kroppen	Statliga myndigheter
klinisk läkemedelsprövning	Rikstermbanken	varje undersökning som utförs på människor för att fastställa eller bekräfta de kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska effekterna av ett eller flera prövningsläkemedel, att identifiera biverkningar av ett eller flera prövningsläkemedel eller att studera absorption, distribution, metabolism och utsöndring av ett eller flera prövningsläkemedel, i syfte att säkerställa dessa läkemedels säkerhet eller effekt	Statliga myndigheter
klinisk läkemedelsprövning	Rikstermbanken	klinisk undersökning på människor eller djur av ett läkemedels egenskaper	Departement
klinisk läkemedelsprövning klinisk prövning	Rikstermbanken	undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod	Departement
klinisk prövare	Rikstermbanken	person med erforderlig behörighet att genomföra prövningen och med vilken sponsor träffat överenskommelse härom	Statliga myndigheter
klinisk prövning	Rikstermbanken	Klinisk studie där prövningsläkemedlen inte är godkända, eller prövningsläkemedlen enligt protokollet till den kliniska studien inte används i enlighet med villkoren i godkännandet för försäljning i den berörda medlemsstaten, eller den behandlingsstrategi som ska tillämpas på försökspersonen fastställts i förväg och inte följer vad som är normal klinisk praxis i den berörda medlemsstaten, eller beslutet att förskriva prövningsläkemedlet fattas samtidigt som beslutet att inkludera försökspersonen i den kliniska studien, eller förfarandena för diagnostik eller övervakning utöver normal klinisk praxis ska tillämpas på försökspersonerna.	Regeringen
klinisk prövning	Rikstermbanken	undersökning med avsikt att studera effekter, säkerhet och risker med en ny behandling, t.ex. ett nytt läkemedel	Statliga myndigheter
klinisk prövning	Rikstermbanken	undersökning på människor för att till exempel studera hur effektivt och säkert ett läkemedel eller en behandling är	Statliga myndigheter
klinisk prövning	Rikstermbanken	studie på patienter eller friska personer för att utreda om ett nytt läkemedel fungerar, eller om ett redan befintligt läkemedel kan få utökat användningsområde	Statliga myndigheter
klinisk sjukdom	Rikstermbanken	sjukdom med tydliga sjukdomssymtom	Departement
kliniska hudförändringar	Rikstermbanken	ödem, exsudation, nekros, rodnad eller ömhet	Statliga myndigheter
kliniska läkemedelsförsök	Rikstermbanken	försök på människor med en kemisk substans avsedd att användas som läkemedel	Departement
klinker	Rikstermbanken	våtpressat keramiskt material av högvärdiga leror som med olika tillsatser mals, pressas och bränns till sintring	Departement
klinker	Rikstermbanken	metallanprodukt vid cementframställning	Departement
klipplevande ödlor	Rikstermbanken	ödlearter som är anpassade till ett liv klättrande på stenar, klippor, murar, trädstammar och dylikt med vertikala ytor	Statliga myndigheter
klippta korngryn	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klippvägg	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klitter	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klivstätta	Rikstermbanken	trappor som finns på ömse sidor av en kyrkogårdsmur som gjorde det möjligt att kliva över muren, därav namnet	Statliga myndigheter
klockauktion	Rikstermbanken	auktionsdesign där frekvensblocken bjuds ut till samma pris och budgivarna anger hur många frekvensblock de vill köpa till det aktuella priset	Statliga myndigheter
klon	Rikstermbanken	plantor med ursprung från en enskild individ och som är vegetativt förökade, med till exempel sticklingar, avläggare eller genom ympning,	Statliga myndigheter
klon	Rikstermbanken	antal individer (rameter) som producerats från en och samma ursprungsindivid (ortet) genom vegetativ förökning, t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning	Statliga myndigheter
klon	Rikstermbanken	enskild avkomma som ursprungligen uppkommit genom vegetativ förökning av annan planta och som förblir genetiskt identisk med denna t.ex. genom sticklingar, mikroförökning, ympar, avläggare eller delning	Regeringen
klon	Rikstermbanken	genetisk kopia av en individ	Statliga myndigheter
klonal tillväxt	Rikstermbanken	vegetativ, icke-sexuell förökning som resulterar i avkomma (skott) som är genetiskt identisk med moderplantan	Statliga myndigheter
klonarkiv	Rikstermbanken	genbank för ympade fruktsorter och andra vegetativt förökade växter	Statliga myndigheter
klonblandning	Rikstermbanken	blandning av identifierade kloner i bestämda proportioner	Statliga myndigheter
kloner	Rikstermbanken	genetiskt identiska individer åstadkomna genom vegetativ förökning -- ympar, sticklingar, rotskott.	Statliga myndigheter
kloning	Rikstermbanken	skapandet av genetiskt identiska kopior av celler från en individ som redan existerar eller som har existerat	Departement
klonplantor	Rikstermbanken	plantor uppväxande från en och samma meristemplanta	Statliga myndigheter
klorerade organiska ämnen	Rikstermbanken	Flertalet långlivade organiska ämnen är sådana som människan avsiktligt och aktivt framställt eller fortfarande framställer för att använda som bekämpningsmedel och industrikemikalier. Andra miljögifter bildas oavsiktligt i industriella processer eller förbränningsprocesser. De s.k. halogenerade organiska ämnena är sådana som innehåller kol och väte, men där en eller flera av väteatomerna i föreningen har ersatts med någon halogen -- klor, brom, fluor eller jod -- för att bli mer stabila och svårnedbrytbara. Om klorjoner tillsätts kallas ämnet klorerat. Ju fler halogenatomer en förening innehåller, desto stabilare blir den. De långlivade organiska ämnena (POPs) är stabila mot nedbrytning (persistenta), har förmåga att anrikas i näringskedjan (bioackumulerbara) och är giftiga.	Statliga myndigheter
klorförening	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klorförening	Rikstermbanken	kemisk förening som innehåller grundämnet klor	Departement
klorider	Rikstermbanken	saltsyrans salter (E 508--509, E 511--512)	Statliga myndigheter
klorit 2:1:1-mineral	Rikstermbanken	Gemensamt namn för en del vanligen mörkt gröna skiktsilikater som byggs upp med alternerande kiselsyratetraederskikt och aluminium samt magnesiumhydroxidoktaederskikt med en viss järnsubstitution. Betecknas även som 2:1:1-mineral.	Statliga myndigheter
klorkolväten	Rikstermbanken	Samlingsbegrepp för vissa halogenkolväten där halogenen utgörs av klor.	Statliga myndigheter
kloroform	Rikstermbanken	Ett lösningsmedel.	Statliga myndigheter
klorogensyra	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klortetracyklin	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klorväte	Rikstermbanken	Saltsyragas.	Statliga myndigheter
klosettvatten	Rikstermbanken	toalettvatten med både urin och fekalier	Övrig offentlig verksamhet
kloster	Rikstermbanken	en eller flera lämningar eller ruiner efter bl.a. klosterkyrka, bostads- eller ekonomibyggnader, dammar m.m.	Statliga myndigheter
kloster/klostermiljö	Rikstermbanken	miljö med klosteranläggningar, i huvudsak uppförda under den katolska tiden. I miljön kan ingå följande komponenter: klosterkyrka, konventsbyggnader, ekonomibyggnader, trädgårdar, dammar och kapell	Statliga myndigheter
klotoid	Rikstermbanken	övergångskurva med den matematiska formen A² = R · L	Statliga myndigheter
klubba slickepinne	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klubbhamn	Rikstermbanken	fritidsbåtshamn som sköts av en båtklubb och som huvudsakligen tillhandahåller förtöjningsplatser och annan service till medlemmarnas båtar	Statliga myndigheter
klubbordförande	Rikstermbanken	ordförande i fackföreningsklubb	Statliga myndigheter
klump	Rikstermbanken	Karbonatpartikel, bestående av flera mindre korn som klumpats ihop.	Statliga myndigheter
klumpfot	Rikstermbanken	allmän beteckning för (medfödd) felställning i foten	Statliga myndigheter
klumpförebyggande medel	Rikstermbanken	ämnen som gör att livsmedel i pulverform rinner lättare och inte klumpar ihop sig	Statliga myndigheter
klumpförebyggande medel	Rikstermbanken	tillsats som förhindrar att torra livsmedel klumpar ihop sig om de utsätts för fukt	Statliga myndigheter
klumphand	Rikstermbanken	missbildning av handleden och felställning av handen	Statliga myndigheter
klungby	Rikstermbanken	by där gårdarna ligger i en oregelbunden grupp	Statliga myndigheter
klungby	Rikstermbanken	ofta ett stort antal gårdar som ligger oregelbundet placerade	Statliga myndigheter
kluster	Rikstermbanken	samling provytor	Statliga myndigheter
kluster	Rikstermbanken	grupp av företag, finansiella aktörer och institutioner som är lokaliserade i närheten av varandra och som har uppnått en sådan tillräcklig kompetens att de utifrån en högt specialiserad kunskapsnivå kan utveckla nya produkter, processer och/eller tjänster	Departement
kluster	Rikstermbanken	geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta krav på samspel med forskning	Statliga myndigheter
klusterinitiativ	Rikstermbanken	organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde	Statliga myndigheter
klusterutvärdering	Rikstermbanken	utvärdering av ett antal relaterade aktiviteter, projekt och/eller program	Statliga myndigheter
kluven	Rikstermbanken	vacklande, som tvekar mellan två olika alternativ	Statliga myndigheter
klyka	Rikstermbanken	stamdel med delad märg	Statliga myndigheter
klys klyse	Rikstermbanken	hål genom ett fartygs bordläggning för genomföring av tåg eller kätting till förtöjning eller ankring	Statliga myndigheter
klysma	Rikstermbanken	flytande läkemedelsform som appliceras i ändtarmen	Statliga myndigheter
klyvbandsåg bandklyvsåg	Rikstermbanken	bandsåg med anhåll och vertikala matarvalsar	Statliga myndigheter
klyvbart material	Rikstermbanken	fissilt material, nuklider av tunga grundämnen, t.ex. uran-235 och plutonium-239, som efter infångande av neutroner kan genomgå kärnklyvning	Statliga myndigheter
klyvbart ämne	Rikstermbanken	uran-232 och uran-235, plutonium-238, 239 och 241 samt varje kombination av dessa	Statliga myndigheter
klyvcirkelsåg	Rikstermbanken	ej stocktagande cirkelsåg för klyvsågning med matarvalsar	Statliga myndigheter
klyvkniv	Rikstermbanken	stadig plåt bakom cirkelsågblad i klyvsåg med uppgift dels att skydda mot återkast, dels att vara beröringsskydd och dels att i förekommande fall ge bladet erforderlig frigång	Statliga myndigheter
klyvning	Rikstermbanken	åtgärd vid en lantmäteriförrättning som innebär att en fastighet som ägs gemensamt av två eller flera personer delas upp i lotter (klyvningslotter) som kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning	Statliga myndigheter
klyvning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klyvningslott	Rikstermbanken	de lotter (fastigheter) som läggs ut vid klyvning kallas klyvningslotter	Statliga myndigheter
klyvningsprodukter	Rikstermbanken	fissionsprodukter, de radioaktiva ämnen som bildas vid en kärnklyvning	Statliga myndigheter
klyvsågning	Rikstermbanken	sågning (tämligen) parallellt med träets fiberriktning	Statliga myndigheter
kläckbarhet	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kläckägg	Rikstermbanken	ägg för inkubering som lagts av fjäderfä	Statliga myndigheter
kläckägg	Rikstermbanken	ägg avsedda för kläckning	Statliga myndigheter
kläckägg	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
klädkammare	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
klämskada	Rikstermbanken	skada som vävnader fått genom att kroppsdelen blivit klämd	Statliga myndigheter
klåda	Rikstermbanken	besvärande hudförnimmelse som leder till försök att genom rivning befria huden från den utlösande faktorn, t. ex. nässlor eller parasiter	Statliga myndigheter
klåv klov	Rikstermbanken	riktning (egentligen ett plan), längs vilken bergarten (stenen) är lätt klyvbar vid brytning eller bearbetning	Statliga myndigheter
klövbärande djur	Rikstermbanken	djur tillhörande ordningen Artiodactyle	Statliga myndigheter
klövdjur	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
KN-nomenklaturen	Rikstermbanken	KN-nomenklaturen är ett klassificeringssystem som tullen använder för varor vid import då tullen för varor fastställs. KN-nummer är varunummer i nomenklaturen.	Statliga myndigheter
KN-nr	Rikstermbanken	nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistik-nomenklaturen och om gemensamma tulltaxan	Departement
KN-nummer	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
KN-nummer	Rikstermbanken	Består av HS-undernumret (se separat förklaring) samt en sjunde och åttonde siffra. KN-numret använder man vid export till länder utanför EU samt för statistik över införsel och utförsel i handeln mellan EU-länderna.	Statliga myndigheter
KN-nummer	Rikstermbanken	tullklassificering av varor där varor har en särskild varukod	Statliga myndigheter
knagg lieknagg	Rikstermbanken	handtaget på ett orv	Statliga myndigheter
knaggrocka	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
knallskott	Rikstermbanken	produkt med ett icke metalliskt hölje innehållande metallbaserad pyroteknisk sats, vars huvudsakliga syfte är att avge knall	Departement
knap	Rikstermbanken	kort skarvbräda-stål som fästes i sträva för fixerad uppläggning mot hammarband	Övrig offentlig verksamhet
knap	Rikstermbanken	beslag på vilket man lägger fast skot och fall	Statliga myndigheter
knap	Rikstermbanken	fäste för draglina vid lingång som inte är motviktsbalanserad	Statliga myndigheter
knekt	Rikstermbanken	don med uppgift att förlänga påle under neddrivning så att pålhuvudet kan slås ned under markytan/vattenytan	Statliga myndigheter
knipsmärta	Rikstermbanken	kortvarig och häftig smärta	Statliga myndigheter
knivförbud	Rikstermbanken	innebär att det är förbjudet att bära kniv eller annat farligt föremål på allmän plats eller inom skolområde	Statliga myndigheter
knivlagen	Rikstermbanken	vardaglig benämning på lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (1988:254)	Statliga myndigheter
knoge	Rikstermbanken	upphöjning som bildas av fingerled då handen knyts	Statliga myndigheter
knop	Rikstermbanken	mått på ett fartygs hastighet	Statliga myndigheter
knopp	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
knot knorrhane	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
know-how	Rikstermbanken	Används för att beskriva kunnande, insikt och erfarenhet hos någon eller flera i en organisation.	Övrig offentlig verksamhet
knuthamling	Rikstermbanken	regelbunden beskärning av samtliga skott tillbaka till tidigare beskärningspunkter i kronan så att på sikt förtjockningar, s.k. knutar, bildas i grenändarna	Statliga myndigheter
knutpunkt	Rikstermbanken	En knutpunkt för trafikväxling mellan operatörer bör finnas i varje kommunhuvudort. Till denna knutpunkt förutsätts de regionala och nationella näten och det publika kommunnätet vara anslutna. Svenska Kraftnäts nationella nät, som byggs som ett led i statens IT-infrastruktursatsning, skall anslutas till knutpunkten.	Departement
knäckebröd	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
knäled	Rikstermbanken	ledförbindelse mellan lårben och skenben	Statliga myndigheter
knäskål	Rikstermbanken	ben som skyddar knäleden framifrån	Statliga myndigheter
knäveck	Rikstermbanken	böjveck på knäets baksida	Statliga myndigheter
knöl	Rikstermbanken	liten normal eller sjuklig utbuktning eller ojämnhet	Statliga myndigheter
knöl	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
knölros	Rikstermbanken	hudsjukdom med djupa, ömma, blåröda, knutor, stora som mynt, på underbenens och underarmarnas framsidor	Statliga myndigheter
koagulera	Rikstermbanken	den process varigenom flytande blod övergår i (halv)fast form och blir ett koagel	Statliga myndigheter
koagulerings- och klumpförebyggande medel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
koalitionsregering	Rikstermbanken	regering som består av två eller flera politiska partier	Riksdagen
kobenthet	Rikstermbanken	ökat avstånd mellan fötterna medan avståndet mellan knäna är normalt	Statliga myndigheter
koboltsalt	Rikstermbanken	Kobolt är en metall som ger salter liksom t.ex. järn och koppar.	Statliga myndigheter
koccidiostatika	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
koccidiostatika	Rikstermbanken	substanser som används för att förebygga koccidios, en sjukdom där parasiter angriper djuren som då drabbas av tarminflammation med diarréer	Statliga myndigheter
kodifiera	Rikstermbanken	sammanföra spridda regler och praxis till skriven lag	Departement
kodmätning	Rikstermbanken	mätning på satellitsignalens C/A-kod (våglängd (l) = 300 meter) eller P-kod (l = 30 meter) som är modulerade på bärvågen	Statliga myndigheter
kodnyckel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kodon	Rikstermbanken	sekvens av tre nukleotider som bestämmer vilken aminosyra som skall inkorporeras vid en viss plats i proteinkedja eller specificerar slutet på translation	Statliga myndigheter
koefficient	Rikstermbanken	faktor som multipliceras med en variabel	Statliga myndigheter
kognition	Rikstermbanken	den del av psykologin som behandlar de mentala processer som används när vi tänker, till skillnad från emotion, som handlar om hur vi känner	Statliga myndigheter
kognitiv	Rikstermbanken	intellektuell, som gäller kunskapslivet i motsats till motivation och känsloliv; kognitiv nivå: t.ex. perception, minne, kunskap och tänkande	Statliga myndigheter
kognitiv beteendeterapi KBT	Rikstermbanken	En psykoterapeutisk inriktning som utgår från kognitiv psykologi. Terapin fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden. Ofta används KBT som samlande beteckning för kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och kognitiv psykoterapi.	Departement
kognitiv ergonomi	Rikstermbanken	läran om anpassning av arbete, arbetssystem och arbetsmiljö till människans kognitiva behov och förutsättningar	Statliga myndigheter
kognitiv funktion	Rikstermbanken	funktion som avser intellektuella processer, såsom tänkande, varseblivning, minne m.m.	Statliga myndigheter
kognitiv miljö kognitivt landskap	Rikstermbanken	miljö med märkliga naturbildningar eller formationer, till vilka ha knutits folkliga, magiska eller religiösa föreställningar	Statliga myndigheter
kognitiv utveckling	Rikstermbanken	Ett barns intellektuella utveckling. Kognitiva funktioner är t.ex.: varseblivning, begreppsbildning, minne, resonerande, problemlösning, uppmärksamhet.	Statliga myndigheter
kognitiva arbetsmiljöproblem	Rikstermbanken	problem som uppstår när egenskaper i arbetssituationen hindrar människan från att utnyttja sin kognitiva förmåga (kunskaper och färdigheter) för att utföra arbetsuppgifterna på ett effektivt och säkert sätt	Statliga myndigheter
koherens	Rikstermbanken	samråd mellan WTO, IMF och Världsbanken i syfte att uppnå ökad insyn i och samförstånd om de följder som respektive organisations verksamhet får för de andra institutionernas arbete	Statliga myndigheter
kohesion	Rikstermbanken	sammanhållning i ett sediment pga. molekylära krafter	Statliga myndigheter
kohesionsintercept	Rikstermbanken	kohesionsandelen av jordens dränerande skjuvhållfasthet	Statliga myndigheter
kohesionsjord kohesionsjordart	Rikstermbanken	jord vars skjuvhållfasthet förutom av friktion också beror på kohesion	Statliga myndigheter
kohesionsjord	Rikstermbanken	Innefattar den finkorniga jordarten lera och de organiska jordarna dy och gyttja med förekommande mellanformer.	Övrig offentlig verksamhet
kohesionspåle mantelburen påle i kohesionsjord	Rikstermbanken	påle helt eller delvis nedförd i kohesionsjord, varvid huvuddelen av lasten överförs till jorden genom kohesion (adhesion) längs mantelytan	Statliga myndigheter
kohort	Rikstermbanken	definierad individer en grupp för epidemiologiska studier	Departement
kohortstatistik	Rikstermbanken	Statistik över kriminaliteten inom olika årskullar. Kohortstatistik definieras inte som officiell statistik.	Statliga myndigheter
koincidensmikrofon	Rikstermbanken	speciell typ av mikrofon/mikrofonteknik där kapslarna i princip befinner sig i samma punkt	Övrig offentlig verksamhet
koja	Rikstermbanken	vanligen en fristående liten byggnad eller liten byggnad i anslutning till annan byggnad, med fyra väggar, golv och tak	Statliga myndigheter
kokgrop	Rikstermbanken	grop med tät stenpackning av företrädesvis skörbränd sten	Statliga myndigheter
kokhus	Rikstermbanken	enrummig byggnad med öppen eldstad på fäbod	Statliga myndigheter
kokill	Rikstermbanken	gjutform av tackjärn	Departement
kokill	Rikstermbanken	form eller behållare i vilken metall stelnar	Statliga myndigheter
kokkolit	Rikstermbanken	Mikroskopisk (vanligen 0,5--4 µm) kalkplåt utgörande skalelement hos kokkolitoforer, ett slags planktiska gisselbärande alger (jura-recent). S.k. skrivkrita består till stor del av kokkoliter.	Statliga myndigheter
kokosbast	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kokosdryck	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kokosfett	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kokosnöt	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kokpunkt	Rikstermbanken	Anger vid vilken temperatur en vätska kokar. Ett lösningsmedel som är ett rent ämne har en väldefinierad kokpunkt medan ett lösningsmedel som utgörs av en blandning av kemiska ämnen vanligen har ett kokpunktsintervall.	Statliga myndigheter
kokskåp	Rikstermbanken	litet utrymme för matlagning, pentry	Statliga myndigheter
kokt	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kokvattenreaktor	Rikstermbanken	Den i Sverige vanligaste reaktortypen. I reaktortanken omges bränslet av vanligt vatten. Vattnet tjänstgör både som moderator och kylmedel. Pga. kärnklyvningar i bränslet, får bränslet så hög temperatur att vattnet kokar. Därav namnet kokvattenreaktor. Den ånga som bildas driver en turbin, som i sin tur driver generatorn. Efter turbinen passerar ångan en kondensator, som kyler ångan till vatten. Vattnet pumpas sedan åter in i reaktortanken. Som bränsle används anrikat uran. Det finns ca 100 ton bränsle i reaktorhärden.	Statliga myndigheter
kokvrå	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kokvrå	Rikstermbanken	litet utrymme för matlagning, pentry	Statliga myndigheter
KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom	Rikstermbanken	Ett tillstånd där lungornas funktion nedsätts gradvis pga. tilltagande förträngning av luftvägarna. Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning.	Statliga myndigheter
kol(mon)oxid	Rikstermbanken	gas som bildas vid ofullständig förbränning av kol och som binds vid inandning hårt till hemoglobinet och förhindrar transport och avgivning av syrgas; orsakar härigenom dödliga förgiftningar	Statliga myndigheter
kol-14	Rikstermbanken	metod för att åldersbestämma organiskt material.	Statliga myndigheter
kola	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kolangiografi	Rikstermbanken	röntgenundersökning vid vilken kontrastmedlet sprutas direkt in i gallvägarna för att göra dessa synliga	Statliga myndigheter
kolbotten	Rikstermbanken	lämning efter en kolmila	Statliga myndigheter
kolbågsvetsning	Rikstermbanken	Detta är en gammal sällan använd svetsmetod som i huvudsak endast kommer till användning vid svetsning av koppar. Svetsvärmen alstras genom en ljusbåge mellan en kolstav och svetsgods. Kolbågsvetsning kan utföras endast med likström. Kolbågsvetsning i koppar sker alltid med tillsatsmaterial. Vid svetsning i koppar bildas en rök som vid inandning kan ge upphov till metallrökfeber.	Statliga myndigheter
kolcykeln	Rikstermbanken	Uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) mellan atmosfären, haven och de terrestra systemen.	Departement
kolcykeln	Rikstermbanken	uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) mellan atmosfären, haven och de terrestra systemen	Departement
kolcykeln	Rikstermbanken	uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) i geobiosfären (dvs. litosfären, hydrosfären, atmosfären och biosfären)	Övrig offentlig verksamhet
koldioxid	Rikstermbanken	gasformig kemisk förening som är en slutprodukt vid kroppens förbränning	Statliga myndigheter
koldioxid	Rikstermbanken	Frigörs vid förbränning. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen och andra gaser gör att s.k. växthusgaser ökar i atmosfären. Gaserna släpper igenom solstrålningen mot jorden, men hindrar värmestrålningen från att stråla tillbaka ut i rymden. Mer värme fångas in och jordens medeltemperatur stiger. Det kallas växthuseffekten.	Statliga myndigheter
koldioxidborttagning	Rikstermbanken	mänskliga åtgärder för att ta bort koldioxid från atmosfären för långsiktig lagring	Statliga myndigheter
koldioxidbudget	Rikstermbanken	plan för den mängd koldioxidutsläpp som det finns utrymme för om den globala temperaturhöjningen ska hållas under en viss nivå	Statliga myndigheter
koldioxidekvivalent	Rikstermbanken	mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan	Statliga myndigheter
koldioxidekvivalent	Rikstermbanken	Uttrycket används när flera olika växthusgaser (i det här fallet koldioxid, metan och lustgas) omräknats till motsvarande koldioxidmängd.	Statliga myndigheter
koldioxidekvivalent	Rikstermbanken	den mängd växthusgas som medför en lika stor klimatpåverkan som ett kilogram koldioxid	Departement
koldioxidekvivalent CO₂-ekvivalent	Rikstermbanken	enhet för att mäta utsläpp av växthusgaser, uttryckt som den mängd koldioxid som har motsvarande påverkan på den globala uppvärmningen	Statliga myndigheter
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	När man viktar ihop olika gasers bidrag till växthuseffekten brukar man uttrycka varje gas bidrag i form av koldioxidekvivalenter. För koldioxid är faktorn 1, för metan ungefär 21, då koldioxidekvivalenter beräknas i ett hundraårsperspektiv.	Departement
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	Växthusgaser som koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser har olika kraftig växthuseffekt. Genom att räkna om utsläpp eller atmosfärshalter till koldioxidekvivalenter (koldioxid = 1) blir de lättare att jämföra.	Övrig offentlig verksamhet
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	När man viktar ihop olika gasers bidrag till växthuseffekten brukar man utrycka varje gas bidrag i forma av koldioxidekvivalenter För koldioxid är faktorn 1.	Regeringen
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	För att få alla växthusgaser summerbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (GWP, global warming potential) Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter.	Departement
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	omräkning av olika gasers påverkan på växthuseffekten uttryckt i termer av koldioxid	Departement
koldioxidekvivalenter	Rikstermbanken	omräkningstal används tillsammans med viktsenhet, för att kunna räkna om påverkan från olika växthusgaser så att de kan jämföras med den växthuseffekt som förorsakas av koldioxid	Departement
koldioxidekvivalenter koncentration	Rikstermbanken	Den koncentration av koldioxid som skulle orsaka samma mängd strålningsdrivning som en bestämd blandning av koldioxid och andra växthusgaser. Anges som ppmv CO2e.	Departement
koldioxidekvivalenter koncentration	Rikstermbanken	den koncentration av koldioxid som skulle orsaka samma mängd strålningsdrivning som en bestämd blandning av koldioxid och andra växthusgaser	Departement
koldioxidekvivalenter utsläpp	Rikstermbanken	Den mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålningsdrivning över en given tidsperiod, som ett utsläpp av en annan välblandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser. Motsvarande mängd koldioxidutsläpp fås fram genom att multiplicera de olika växthusgaserna med sina respektive globala uppvärmningspotentialer, för att ta hänsyn till de olika tidslängder gaserna stannar kvar i atmosfären. Anges som ton CO2e.	Departement
koldioxidekvivalenter utsläpp	Rikstermbanken	den mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålningsdrivning över en given tidsperiod, som ett utsläpp av en annan välblandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser	Departement
koldioxidinfångning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
koldioxidläckage	Rikstermbanken	Till följd av högre utgifter för koldioxidutsläpp förläggs produktionen i länder utan eller med lägre utgifter för utsläpp, så att de globala utsläppen i praktiken inte minskar.	Statliga myndigheter
koldioxidläckage	Rikstermbanken	Till följd av högre kostnader för koldioxidutsläpp förläggs produktionen till länder utan eller med lägre kostnader för utsläpp, så att de globala utsläppen i praktiken inte minskar.	Regeringen
koldioxidneutrala drivmedel	Rikstermbanken	drivmedel som i ett livscykelperspektiv inte orsakar något nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären	Departement
koldioxidneutralitet	Rikstermbanken	balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid	Statliga myndigheter
koldioxidplym	Rikstermbanken	den volym koldioxid som sprids i en geologisk formation	Departement
koldioxidskatt	Rikstermbanken	punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen för uppvärmning	Statliga myndigheter
koldioxidsnål	Rikstermbanken	som genererar förhållandevis små utsläpp av växthusgaser	Statliga myndigheter
koldioxidström	Rikstermbanken	flöde av ämnen som är resultatet av processer för koldioxidavskiljning	Departement
koldioxidtunnel	Rikstermbanken	slutet containersystem för koldioxidavlivning i två faser, vilket följs av nermalning av djurkropparna i kvarn	Statliga myndigheter
koldioxidutsläpp	Rikstermbanken	Utsläppen från förbränning av fossila drivmedel anses innebära att halten koldioxid i atmosfären ökar (en förstärkt växthuseffekt), genom att nytt kol tillförs atmosfären från det som lagrats i berggrunden.	Statliga myndigheter
koldosa	Rikstermbanken	mätmetod för radon	Övrig offentlig verksamhet
koledokoskopi	Rikstermbanken	undersökning av det inre av gemensamma gallgången, koledokus, med hjälp av ett instrument som förs ner genom matstrupe, matsäck och tolvfingertarm	Statliga myndigheter
kolera	Rikstermbanken	mycket smittsam tarmsjukdom orsakad av ’kommabacillen’ som ger feber, våldsam diarré, kräkningar och dehydrering	Statliga myndigheter
kolesterol	Rikstermbanken	fettämne som finns i blod och vävnader	Statliga myndigheter
kolets kretslopp	Rikstermbanken	flödet av kol i olika former (t.ex. koldioxid) genom atmosfären, havet, landbiosfären och jordskorpan	Övrig offentlig verksamhet
kolflöts	Rikstermbanken	Stenkolslager.	Statliga myndigheter
kolhydrat	Rikstermbanken	stor grupp sockerarter som spelar stor roll som energikälla i kosten	Statliga myndigheter
kolhydrat	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
kolhydrater	Rikstermbanken	grupp ämnen som gröna växter bildar ur koldioxid och vatten	Statliga myndigheter
kolik	Rikstermbanken	smärtsam knipartad buksmärta vanligen pga. hinder i tarmpassagen eller i urinavflödet (kallas då ’njurkolik’)	Statliga myndigheter
kolinergikum	Rikstermbanken	läkemedel som har liknande verkan som det kroppsegna ämnet acetylkolin	Statliga myndigheter
kolintensitet	Rikstermbanken	mått på hur mycket koldioxid som släpps ut relativt en viss ekonomisk aktivitetsnivå	Övrig offentlig verksamhet
kolja	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kolkanister	Rikstermbanken	särskild anordning på fordon för begränsning av utsläpp av bränsleångor	Departement
kollaps	Rikstermbanken	nedsjunkning av lager pga. att underliggande lager försvagats eller avlägsnats, t.ex. genom kemisk utlösning eller gruvbrytning	Statliga myndigheter
kollapsande våg brytande våg	Rikstermbanken	Vågen bryter precis innan den når stranden.	Statliga myndigheter
kollektiv dos	Rikstermbanken	summan av stråldoserna till en grupp och anges i mansievert (manSv)	Statliga myndigheter
kollektiv förmåga	Polisen	gemensamma förväntningar om att agera för allas bästa	Rapporter
kollektiv förmåga	Rikstermbanken	gemensamma förväntningar om att agera för allas bästa	Statliga myndigheter
kollektiv förvaltningsorganisation	Rikstermbanken	organisation som har tillstånd enligt lag eller genom överlåtelse, licens eller annat avtal från mer än en rättighetshavare, att förvalta upphovsrätter eller närstående rättigheter som sitt enda eller huvudsakliga uppdrag och som ägs eller kontrolleras av sina medlemmar	Regeringen
kollektiv förvaltningsorganisation	Rikstermbanken	en juridisk person vars enda eller huvudsakliga syfte är att bedriva kollektiv rättighetsförvaltning och som a) ägs eller kontrolleras av sina medlemmar, eller b) drivs utan vinstsyfte	Departement
kollektiv konsolidering	Pensionsmyndigheten	Kollektiv konsolidering är skillnaden mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade försäkringskapital. Kollektiv konsolidering finns inom traditionell försäkring i ömsesidiga försäkringsbolag och i premiepensionens traditionella försäkring.	Pension
kollektiv konsolidering	Rikstermbanken	mått på användningen av tillgångarna i en ömsesidig livförsäkringsrörelse	Statliga myndigheter
kollektiv konsolideringsgrad	Pensionsmyndigheten	Kollektiv konsolideringsgrad är ett mått som anger förhållandet mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade försäkringskapital. Kollektiv konsolideringsgrad används inom traditionell försäkring i ömsesidiga försäkringsbolag och i premiepensionens traditionella försäkring.	Pension
kollektiv konsolideringsgrad	Rikstermbanken	nyckeltal för kollektiv konsolidering	Statliga myndigheter
kollektiv konsolideringsgrad	Rikstermbanken	förhållandet mellan försäkringsgivarens fördelningsbara tillgångar och försäkringsgivarens åtaganden gentemot försäkringstagarna	Statliga myndigheter
kollektiv logi	Rikstermbanken	anläggningar med gemensam ledning och med plats för inkvartering av mer än en familj	Statliga myndigheter
kollektiv nyttighet	Rikstermbanken	tjänst eller vara som alla kan ha användning av	Statliga myndigheter
kollektiv rättighetsförvaltning	Rikstermbanken	förvaltning av rättigheter för mer än en rättighetshavares räkning till deras gemensamma nytta,	Departement
kollektiv vara kollektiv nyttighet	Rikstermbanken	En kollektiv vara har två egenskaper. För det första är det en vara eller nyttighet som alla kan konsumera utan att det finns mindre kvar för någon annan att konsumera (icke rivalitetsprincipen). För det andra går det inte att utesluta någon från att använda en kollektiv vara eller nyttighet (icke uteslutningsprincipen). Exempel på kollektiva varor är det militära försvaret och luft.	Statliga myndigheter
kollektiv vara	Rikstermbanken	Karaktäriseras av att en persons konsumtion av varan (eller nyttigheter) inte minskar andra personers möjligheter att dra nytta av densamma. Det kan också vara omöjligt, eller förbundet med stora kostnader, att hindra någon från att få tillgång till den kollektiva varan.	Departement
kollektiv vara	Rikstermbanken	vara som kan konsumeras av alla när den väl har producerats	Övrig offentlig verksamhet
kollektiva premier	Rikstermbanken	Utjämnas över den grupp som omfattas av förmånen och uppgår till en procentsats av ett underlag, alternativt ett belopp i kronor. Nivån på de kollektiva premierna bestäms för ett år i taget, så att det premier som betalas in förväntas täcka årets kostnader för de förmåner som premien finansierar.	Departement
kollektivanslutning	Rikstermbanken	medlemskap av en grupp eller organisation i en annan organisation, särskilt i ett politiskt parti	Statliga myndigheter
kollektivanställd	Rikstermbanken	arbetstagare vars anställningsvillkor är reglerade i ett kollektivavtal	Statliga myndigheter
kollektivavtal	Rikstermbanken	skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och facklig organisation om anställningsvillkor för arbetstagare, eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare	Statliga myndigheter
kollektivavtal	Rikstermbanken	avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation om vilka villkor som ska gälla för exempelvis löner och anställningsvillkor	Övrig offentlig verksamhet
kollektivavtal	Rikstermbanken	De största kollektivavtalade tjänstepensionerna är: ITP -- för tjänstemän inom den privata sektorn KAP-KL -- för kommun- och landstingsanställda PA 03 / PA 91 -- för statligt anställda SAF-LO -- för privatanställda arbetare	Statliga myndigheter
kollektivavtal	Rikstermbanken	skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation	Statliga myndigheter
kollektivavtal	Rikstermbanken	avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare om arbetsvillkor	Statliga myndigheter
kollektivavtalad tjänstepension avtalspension	Pensionsmyndigheten	En kollektivavtalad tjänstepension är en tjänstepension som grundas på ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack och som de flesta anställda har via jobbet. Kollektivavtalad tjänstepension får du utöver den allmänna pensionen. Det är arbetsgivaren som betalar för den.	Pension
kollektivavtalad tjänstepension	Rikstermbanken	avtal om tjänstepension som på central nivå har förhandlats fram mellan arbetsgivare och fackförbund	Statliga myndigheter
kollektivavtalsgrundad försäkring	Rikstermbanken	personförsäkring eller skadeförsäkring som 1. tecknas av arbetsgivare för att ge skydd åt anställda, 2. meddelas enligt ett kollektivavtal som har angetts i försäkringsvillkoren och som har slutits mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och en arbetstagarorganisation, och 3. tecknas hos ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare enligt kollektivavtalet	Statliga myndigheter
kollektivdos	Rikstermbanken	summan av stråldoserna till en grupp individer	Departement
kollektivdos	Rikstermbanken	den genomsnittliga dosen i en grupp, multiplicerad med antalet personer i gruppen.	Statliga myndigheter
kollektivmärke	Rikstermbanken	Ett kollektivmärke kan utgöras av vilken typ av varumärke som helst och är i sig ingen märkestyp. Kollektivmärket kan ägas av en sammanslutning av näringsidkare och kan användas av medlemmarna i sammanslutningen så länge de följer kollektivmärkesbestämmelserna. Det finns också kollektivmärken som har en garanti- och kontrollfunktion. Ett exempel är International Wool Society’s kännetecken som garanterar ullvaror. Deras symbol får bara användas för ullvaror som uppfyller de kvalitetskrav som märkesinnehavaren ställer.	Statliga myndigheter
kollektivmärken	Rikstermbanken	ensamrätt för medlemmar i en förening, ett bolag eller en annan sammanslutning att använda gemensamma varumärken	Regeringen
kollektivt sparande	Rikstermbanken	hushållens sparande i premiepensionssystemet (PPM) och kollektiva avtalspensioner	Övrig offentlig verksamhet
kollektivtrafiksignal	Rikstermbanken	signallykta endast avsedd för kollektivtrafik	Statliga myndigheter
kollektorström	Rikstermbanken	strömmen genom kollektorkontakten	Statliga myndigheter
kolli	Rikstermbanken	den transportfärdiga slutprodukten av förpackningsprocessen, som består av förpackningen, storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll	Statliga myndigheter
kolli	Rikstermbanken	transportfärdig slutprodukt av förpackningsprocessen, som består av förpackningen, storförpackningen eller IBC-behållaren och dess innehåll	Statliga myndigheter
kollision	Rikstermbanken	olycka som utgörs av sammanstötning mellan spårfordon	Statliga myndigheter
kollision	Rikstermbanken	häftig sammanstötning i trafiken	Statliga myndigheter
kollofan	Rikstermbanken	massiva kryptokristallina varianter av apatit, vilka utgör huvuddelen av fosforit (och fossila ben)	Statliga myndigheter
kolloid	Rikstermbanken	dispersion där partiklarna eller dropparna har en storlek mellan 1 nm och 100 nm	Departement
kolloid	Rikstermbanken	ytterst finkorniga (icke kristallina) partiklar jämnt fördelade i ett medium	Statliga myndigheter
kollusion	Rikstermbanken	medvetet försvårande av utredning i brottmål, genom undanröjande av bevis eller genom försök att få vittnena att avge tillrättalagda vittnesmål ed	Statliga myndigheter
kolm	Rikstermbanken	Konkretioner av orent kol, rika på uran, vilka förekommer framför allt i Västergötlands och Närkes överkambriska alunskiffer.	Statliga myndigheter
kolmonoxid	Rikstermbanken	En lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning i en bensinmotor, t.ex. vid tomgång och höga varvtal. Vid kallstart är halten särskilt hög. Påverkar människans hjärt- och kärlsystem.	Departement
kolmonoxid	Rikstermbanken	En lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning i en bensinmotor, t ex vid tomgång och höga varvtal. Vid kallstart är halten särskilt hög. Påverkar människans hjärt- och kärlsystem.	Departement
kolningsanläggning	Rikstermbanken	lämning efter framställning av träkol	Statliga myndigheter
kolobom	Rikstermbanken	medfödd defekt slutning av ögongloben i tidigt fosterstadium	Statliga myndigheter
kolon tjocktarm	Rikstermbanken	den del av tarmkanalen som ligger mellan tunntarmens slut och ändtarmens början; består av flera avsnitt och är cirka 1,5 m lång	Statliga myndigheter
kolonat	Rikstermbanken	Nybygge, mindre jordbruk i norra Sverige, främst i kronoparker under början av 1900-talet. Kolonisten betalade arrende till staten.	Statliga myndigheter
kolonat	Rikstermbanken	mindre jordbruk på statlig mark, som tillkom efter 1920 främst i övre Norrland med statligt stöd, främst för att garantera arbetskraft till skogsbruket	Statliga myndigheter
kolonett	Rikstermbanken	liten kolonn	Statliga myndigheter
koloni	Rikstermbanken	område som är en del av en annan stat (även om den geografiskt ligger på ett annat område)	Statliga myndigheter
koloniträdgårdsområde	Rikstermbanken	sammanhängande kommunalägt område, uppdelat i små lotter för trädgårdsodling	Statliga myndigheter
kolonn	Rikstermbanken	rund pelare	Statliga myndigheter
kolonn	Rikstermbanken	fristående, bärande stöd med rund genomskärning	Statliga myndigheter
kolorimeter	Rikstermbanken	instrument för färgstimulusmätning, där standardobservatören simuleras av inbyggda filter, som även tar hänsyn till valt standardljus samt instrumentets ljuskälla eller fotocell	Övrig offentlig verksamhet
koloskopi	Rikstermbanken	metod att med ett böjligt rör, s.k. koloskop, som införes via ändtarmen belysa och undersöka och ev. ta prov från tjocktarmens inre	Statliga myndigheter
kolpool kolreservoar	Rikstermbanken	hela eller en del av ett biogeokemiskt område eller ett geokemiskt system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, ett ämne som kan bilda en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras	Regeringen
kolposkopi	Rikstermbanken	metod att granska slemhinnorna i slidan och livmodermunnen med hjälp av ett instrument försett med belysning (ett kolposkop)	Statliga myndigheter
kolstybb	Rikstermbanken	finfördelat träkol i marken där kolmilor har stått	Statliga myndigheter
kolstål	Rikstermbanken	olegerat stål som blott innehåller mindre mängder av andra ämnen än järn och kol	Departement
kolsvavla	Rikstermbanken	Ett lösningsmedel.	Statliga myndigheter
kolsyrad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kolsänka	Rikstermbanken	varaktig ökning av koldioxidupptaget i skog och mark till följd av växternas fotosyntes	Departement
kolsänka	Rikstermbanken	process eller aktivitet som tar bort koldioxid från atmosfären	Departement
kolsänka	Rikstermbanken	process där upptag av koldioxid i ett ekosystem eller annat naturligt system är större än utsläpp av växthusgaser	Statliga myndigheter
koltetraklorid	Rikstermbanken	Ett lösningsmedel.	Statliga myndigheter
kolumbarium	Rikstermbanken	nisch för förvaring av kistor	Statliga myndigheter
kolv	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
kolväte	Rikstermbanken	Sammanfattande benämning på de organiska föreningar som består av grundämnena kol och väte. I allmänhet avses olja och naturgas.	Statliga myndigheter
kolväte	Rikstermbanken	ämne som består av kol och väte	Statliga myndigheter
kolväten	Rikstermbanken	föreningar som består uteslutande av kol och väte	Statliga myndigheter
kolväten	Rikstermbanken	kemiska föreningar i vilka endast kol och väte ingår	Statliga myndigheter
kolväten	Rikstermbanken	organiska kemiska föreningar som innehåller kol och väte.	Statliga myndigheter
koma	Rikstermbanken	medvetslöshet	Statliga myndigheter
koma	Rikstermbanken	djup medvetslöshet	Statliga myndigheter
kombattant	Rikstermbanken	stridande personal, medlem av stats väpnade styrkor, polisman som deltar i rikets försvar, skyddsvakt, samt medlem av organiserad motståndsrörelse	Statliga myndigheter
kombinationseffekt	Rikstermbanken	kombinerad effekt av exponering av människa eller miljö för en blandning av ämnen, vilken kan vara större än de enskilda ämnenas effekt var för sig	Statliga myndigheter
kombinationseffekter	Rikstermbanken	den biologiska effekten av flera komponenter i blandning	Statliga myndigheter
kombinationsfartyg	Rikstermbanken	fartyg avsett för transport av antingen olja eller fasta laster i bulk	Statliga myndigheter
kombinationsfartyg	Rikstermbanken	fartyg som är konstruerat för att transportera både olja och fasta bulklaster	Statliga myndigheter
kombinationslås	Rikstermbanken	en typ av lås som öppnas genom att inställas på viss kombination av siffror eller genom vridning av rattan	Statliga myndigheter
kombinationsprodukter	Rikstermbanken	produkter som består av flera växtbaserade material eller flera växtbaserade beredningar som verksamma beståndsdelar eller ett eller flera sådana material i kombination med en eller flera sådana beredningar	Statliga myndigheter
kombinerad analys	Rikstermbanken	Kombinerad analys innebär att säkerhetsfaktorn för dränerad respektive odränerad analys beräknas för varje del av en analyserad glidyta (”tänkbart” skred) och därefter väljs den lägsta av dessa för varje del av glidytan för att få fram en lägsta ”möjliga” säkerhetsfaktor för hela glidytan	Statliga myndigheter
kombinerad dörr och regelkontakt	Rikstermbanken	säkerhetskontakt som kan slutas endast när schaktdörren är i stängt läge och regelorganet är i spärrläge	Statliga myndigheter
kombinerad garanti	Rikstermbanken	garanti som ges till två parter avseende samma affär, garanti till exportör för tillverkningsförlust och garanti till bank för fordringsförlust	Statliga myndigheter
kombinerad hälsovarning	Rikstermbanken	hälsovarning som föreskrivs och som består av en kombination av en varningstext och ett motsvarande fotografi eller en motsvarande illustration […]	Regeringen
kombinerad träbearbetningsmaskin	Rikstermbanken	två eller flera delmaskiner, t.ex. såg, fräs, hyvel, sammanbyggda i en enhet	Statliga myndigheter
kombinerade anordningar	Rikstermbanken	anordningar som har skilda ljusytor och gemensam glödlampa i gemensamt lykt- eller strålkastarhus	Statliga myndigheter
kombinerade nomenklaturen KN	Rikstermbanken	EU:s systematiska förteckning av varor i världshandeln som bygger på HS-nomenklaturen	Statliga myndigheter
Kombinerade nomenklaturen KN	Rikstermbanken	EU:s gemensamma tullnomenklatur, dvs. indelning av varor, bygger på det Harmoniserade systemet (HS) men bygger vidare på detta med en finare indelning av varorna. Till den sexställiga (sexsiffriga) HS-koden läggs ytterligare två siffror, vilket gör att den fulla KN-numret är 8-ställigt. Syftet är att dela in varorna i ännu fler undergrupper, vilket kan behövas om man vill ha olika tullsatser på varor inom samma HS-nummer.	Statliga myndigheter
kombinerat system kombinerat avloppssystem	Rikstermbanken	Att ha en gemensam ledning för transport av spillvatten (avloppsvatten, gråvatten), dagvatten (från hårda ytor utomhus) och dränvatten från fastigheters dräneringssystem kallas kombinerat system. Ett system för transport av avloppsvatten i två separata ledningar, en för spillvatten och en för dagvatten, kallas duplikatsystem.	Statliga myndigheter
kombinerat tillvägagångssätt	Rikstermbanken	Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) ”reglering av utsläpp till ytvatten”, som skall göras i enlighet med det tillvägagångssätt som beskrivs i direktivet. Det innebär att länderna, för både punktkällor och diffusa källor till förorening, skall använda sig av både gränsvärden för utsläpp (utsläppsregleringar), med utgångspunkt från användningen av bästa tillgängliga teknik), och mål och normer för miljökvalitet (riktmärken för den miljökvalitet man vill uppnå). tidigare EG-direktiv, liksom i miljöarbetet i enskilda länder, har man tidigare i allmänhet lagt tyngdpunkten vid det ena eller det andra angreppssättet för att åstadkomma miljöförbättringar. Nu är det tänkt att man skall kombinera dessa tillvägagångssätt.	Statliga myndigheter
kombitrafik	Rikstermbanken	godstrafik med lösa lastbärare, dvs. trailer, container och växelflak	Statliga myndigheter
komedon	Rikstermbanken	blandning av horn och talg i en talgkörtelgång på huden som när den mörkfärgas genom oxidation och genom hudpigmentet melanin bildar det som (vardagligt) kallas pormask	Statliga myndigheter
komfort	Rikstermbanken	De klimatförhållanden, som gör att miljön upplevs som varken för kall eller för varm, sammanfattas i termen ”komfortzon”. Denna utgör vanligen ett brett område av temperaturer och andra klimatfaktorer (som luftfuktighet och lufthastighet), till vilka man kan anpassa sig med hjälp av lämplig klädedräkt eller på annat sätt. Upplevelsen av klimatkomfort är beroende också av psykologiska och medicinska faktorer och varierar därför kraftigt mellan olika personer. Bedömning av komfort i olika klimatförhållanden kan göras med den metod, som anges i den internationella standarden SS EN ISO 7730. Studier av stillasittande försökspersoner i kontorsarbete med normal inomhusklädsel visade, att färre än 10 % var otillfredsställda med lufttemperaturer från omkring 22 till cirka 26 ℃. Dessa värden gäller sommartid och små AFS 1997:2 26 lufthastigheter (< 0,25 m/s). Att betingelserna för komfort är uppfyllda betyder dock inte att miljön är ”termoneutral”", som har en särskild definition.	Statliga myndigheter
kommande	Rikstermbanken	författning som tryckts men som ännu inte trätt i kraft	Statliga myndigheter
kommanditbolag f KB	Rikstermbanken	handelsbolag där minst en av bolagsmännen, komplementären, är obegränsat ansvarig för bolagets förbindelser medan de övriga bara svarar med sitt insatta kapital	Statliga myndigheter
kommanditbolag	Rikstermbanken	företagsform där alla delägare utom en kan begränsa sitt personliga ansvar för företagets skulder	Statliga myndigheter