Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
253 begrepp, alfabetiskt.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| J-kurva | Rikstermbanken | Illustrerar utvecklingen av en private equityfonds avkastning. Kurvan bildar grafiskt formen av ett J. | Statliga myndigheter |
| jagbacke | Rikstermbanken | mindre kronopark i Uppland eller Södermanland, avsedd som jaktmark för hovet | Statliga myndigheter |
| jaginskränkning | Rikstermbanken | försvarsmekanism där man delvis medvetet drar sig undan från olust- eller ångestprovocerande aktiviteter och situationer | Statliga myndigheter |
| jagsvaghet jagsvikt |
Rikstermbanken | oförmåga att styra drifter och att hålla tillbaka bortträngda konflikter | Statliga myndigheter |
| jakobsboggi | Rikstermbanken | boggi som sitter mitt emellan två vagnskorgar mot vanligen en i vardera änden av vagnskorgen | Statliga myndigheter |
| jakt | Rikstermbanken | att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt | Departement |
| jakt med drivande hund | Rikstermbanken | Innebär att jägaren släpper sin hund så att den kan hitta viltspår. Därefter tar hunden upp spåret som följs och då hunden kommit tillräckligt nära viltet sätts detta i rörelse. Genom att välja lämplig plats där viltet tros passera under drevet kan jägaren fälla viltet då det passerar. | Departement |
| jakt med ställande hund | Rikstermbanken | Innebär att jägaren släpper en hund vilken söker efter viltet. Då viltet hittats börjar hunden skälla för att distrahera det och få det att stanna kvar så att jägaren kan smyga fram och skjuta. | Departement |
| jakt med stötande hund | Rikstermbanken | Vid jakt med stötande hund används hundar som släpps i områden där vilt antas befinna sig. Hunden skrämmer upp viltet utan att förfölja det mer än en mycket kort stund. Då viltet stöts fram av hunden kan strategiskt utplacerade jägare sedan fälla det. | Departement |
| jaktdag | Rikstermbanken | dag då jakt verkligen bedrivits, alltså inte enbart spårning eller förberedelse för jakten | Statliga myndigheter |
| jaktlagen | Rikstermbanken | SFS 1987:259 | Statliga myndigheter |
| jaktpark djurgård |
Rikstermbanken | Jaktparker – också kallade djurgårdar – har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Jaktparkerna bestod av större inhägnade skogsområden för djur, främst hjortar. De anlades nästan alltid i anslutning till slott och större herrgårdar och kunde även fungera som lustparker och promenadområden. Jaktparker innehöll framförallt inhemska trädarter. Under 1800-talet planterades buskage till skydd för fasaner och andra fåglar som jagades. | Statliga myndigheter |
| jaktvilla | Rikstermbanken | större egendom framför allt i fjällvärlden, som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förvärvats av storföretagare som bas för jakt och fiske i rekreationssyfte | Statliga myndigheter |
| jaktvård | Rikstermbanken | Jaktvård omfattar alla sådana åtgärder som syftar till att hålla bestånden av jaktbart vilt på högsta möjliga lämpliga nivå med hänsyn till övriga berörda intressen. Då huvudsyftet med jaktvården är att skapa fler jakttillfällen och en högre köttavkastning, är avsikten med vidtagna åtgärder att i möjligaste mån få till stånd en art- och individtäthet av jaktbart vilt, som åtminstone lokalt och från tid till annan överstiger den naturliga nivån. | Departement |
| jalusidörr | Rikstermbanken | i stängt läge plan skjutdörr, bestående av sinsemellan ledade dörrsegment | Statliga myndigheter |
| jams | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| japanskt taktegel | Rikstermbanken | Påminner om vingtegel men är spegelvänt. | Övrig offentlig verksamhet |
| jaspilit | Rikstermbanken | Benämning på kvartsbandad järnmalm bestående av omväxlande lager av hematit och röd jaspis. | Statliga myndigheter |
| jaspis | Rikstermbanken | Mineralet jaspis är en ogenomskinlig kvarts, men i somliga böcker hamnar det under kalcedonerna. Det finns många olika varianter av jaspis. De namnges ofta efter färgkombinationen men även efter fyndorten. | Statliga myndigheter |
| jaure | Rikstermbanken | Samiskt ord för sjö. En liten sjö heter på samiska jauratje. | Statliga myndigheter |
| Jean Monnet | Rikstermbanken | EU-program som finansierar undervisning och forskning som främjar den europeiska integrationen vid högskolor på global nivå. | Regeringen |
| JECFA Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives |
Rikstermbanken | Internationell expertgrupp som arbetar under FAO och WHO med att bedöma livsmedelstillsatser. | Statliga myndigheter |
| jejunum tomtarm |
Rikstermbanken | övre delen av tunntarmen | Statliga myndigheter |
| jet-slot | Rikstermbanken | landnings- eller starttillfälle på en flygplats som får användas av ett jetflygplan | Departement |
| JI gemensamt genomförande |
Rikstermbanken | Utsläppsminskningar genom investeringar i enskilda projekt i länder som har åtaganden om kvantifierade utsläppsreduktioner enligt Kyotoprotokollet. | Statliga myndigheter |
| JI gemensamt genomförande |
Rikstermbanken | JI är konkreta utsläppsminskningsprojekt i länder med kvantitativa åtaganden i Kyotoprotokollet (läs industriländer) som ger upphov till krediter som kallas för ERU (emission reduction units, utsläppsminskningsenheter). | Regeringen |
| JI-kommittén övervakningskommittén för JI |
Rikstermbanken | En internationell administration under UNFCCC som granskar projekt enligt spår 2 inom JI. | Statliga myndigheter |
| JI-projekt | Rikstermbanken | utsläppsminskande projekt som genomförs i ett Annex I-land med finansiering från ett annat Annex I-land, och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättigheter | Departement |
| JISC | Rikstermbanken | Övervakningskommitté för JI-projekt, en internationell administration under UNFCCC som granskar JI-projekt. | Statliga myndigheter |
| JISC övervakningskommittén för JI |
Rikstermbanken | En internationell administration under UNFCCC som granskar projekt enligt spår 2 inom JI. | Statliga myndigheter |
| jitter | Rikstermbanken | tidsvariationer hos en digital signal, exempelvis hos samplingsfrekvensen eller mellan enskilda databitar | Övrig offentlig verksamhet |
| JO Justitieombudsmännen, Riksdagens ombudsmän |
Rikstermbanken | Ser till att tjänstemän inom t.ex. domstolen följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet | Statliga myndigheter |
| jobb | Rikstermbanken | arbete, sysselsättning (som ger försörjning) | Statliga myndigheter |
| jobb- och utvecklingsgaranti | Rikstermbanken | individuellt anpassade aktiviteter för dem som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna på Arbetsförmedlingen, ersätter aktivitetsgarantin 2007 | Statliga myndigheter |
| jobbpool | Rikstermbanken | en typ av förmedling av tillfälliga arbetsuppgifter, korta vikariat etc. | Statliga myndigheter |
| jod | Rikstermbanken | grundämne som bl.a. ingår i sköldkörtelhormonerna T3 och T4 | Statliga myndigheter |
| jodtablett | Rikstermbanken | tablett som innehåller vanlig icke radioaktiv jod (i Sverige förut på 200 mg, nu enl. WHO´s riktlinjer 65 mg) | Statliga myndigheter |
| Johansson/Hesselgrens färgsystem ”det naturliga färgsystemet” |
Rikstermbanken | Beskrivande färgsystem, utarbetat under mitten av 1930-talet, grundat på Tryggve Johanssons bearbetning av Herings färgsystem, med storheterna färgton, mättnad och ljushet, av Sven Hesselgren senare kompletterat med färgstyrka och klarhet. | Övrig offentlig verksamhet |
| joint venture | Rikstermbanken | gemensam verksamhet och samtidigt ett gemensamt risktagande som delas av till exempel två företag, ofta av olika nationalitet | Övrig offentlig verksamhet |
| joint venture JV, samriskföretag, samföretag, konsortium |
Rikstermbanken | samarbete där företag går samman i ett nytt bolag för att kunna utveckla ett projekt tillsammans | Statliga myndigheter |
| jojk | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| joking relationship | Rikstermbanken | Innebär att vissa kategorier av släktingar och etniska grupper tillåts ha ett familjärt och ofta sexuellt frispråkigt förhållande till varandra | Statliga myndigheter |
| jokk | Rikstermbanken | Försvenskad stavning av det samiska ordet för bäck eller mindre älv. | Statliga myndigheter |
| jokk | Rikstermbanken | Samiskt ord för bäck eller mindre älv. | Statliga myndigheter |
| jon | Rikstermbanken | elektriskt laddad atom | Statliga myndigheter |
| jon | Rikstermbanken | atom som blivit positivt eller negativt laddad | Statliga myndigheter |
| jon | Rikstermbanken | elektriskt laddad atom eller atomgrupp | Departement |
| jon | Rikstermbanken | elektriskt laddad atom eller molekyl | Statliga myndigheter |
| jon | Rikstermbanken | laddad partikel som kan betraktas som uppkommen genom att en atom eller grupp av atomer avgivit eller upptagit en eller flera elektroner | Statliga myndigheter |
| jonbindning | Rikstermbanken | bindning mellan motsatt laddade joner (elektrostatisk) | Statliga myndigheter |
| jonbyte | Rikstermbanken | När vatten är alltför hårt, dvs. innehåller alltför mycket kalcium och magnesium, behöver det avhärdas för att bli mjukare. Avhärdning görs genom s.k. jonbyte i ett särskilt jonbytesfilter. Processen innebär att kalciumjoner byts ut mot natriumjoner. | Statliga myndigheter |
| jonisation | Rikstermbanken | alstrande av joner | Statliga myndigheter |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | strålning som ger upphov till joner i det material som den tränger in i | Övrig offentlig verksamhet |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning | Departement |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | Syftar oftast på benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och i och med det slås elektroner ut från atomer och molekyler vilket efterlämnar elektriskt laddade joner | Statliga myndigheter |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | strålning som har tillräcklig energi för att slita loss elektroner från atomer och molekyler, dvs. kan alstra joner | Departement |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | partikel- eller elektromagnetisk strålning med så hög energi att den kan slå ut elektroner från atomer och molekyler | Statliga myndigheter |
| joniserande strålning | Rikstermbanken | elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, som är så energirik att den kan slå bort elektroner från de atomers elektronbanor som den passerar. | Statliga myndigheter |
| jonisering | Rikstermbanken | omvandling av atom till joner | Statliga myndigheter |
| jonkammare | Rikstermbanken | gas- eller vätskefylld strålningsdetektor | Departement |
| jonosfärsfel | Rikstermbanken | brister i modelleringen av jonosfären (den delen av atmosfären som kännetecknas av hög jontäthet, 50--1000 kilometer över jordytan) | Statliga myndigheter |
| jonpar | Rikstermbanken | När den joniserande strålningen slår bort en elektron från en atom, blir atomen en positivt laddad jon. Den positivt laddade jonen och den utslagna elektronen kallas ett jonpar. | Statliga myndigheter |
| jord | Rikstermbanken | jordens ledande massa, vars elektriska potential i varje punkt sätts lika med noll | Statliga myndigheter |
| jordabalken f JB |
Rikstermbanken | balk som innehåller grundläggande bestämmelser på fastighetsrättens område | Statliga myndigheter |
| jordad bärlina | Rikstermbanken | bärlina (vajer) som används som stöd vid upphängningen av t.ex. kablar | Statliga myndigheter |
| jordart | Rikstermbanken | Klassificering av lösa jordlager beroende på bildningssätt, kornstorlek, sammansättning eller fysikaliska egenskaper. | Statliga myndigheter |
| jordart | Rikstermbanken | lösa avlagringar på jordytan | Statliga myndigheter |
| jordartsområden | Rikstermbanken | Jordarternas sammansättning beror till stor del på vilka bergarter som finns i berggrunden och vilka bildningsbetingelser som dominerat. Beroende på olika jordarters dominans kan man grovt dela in Sverige i sex typområden. Givetvis är gränserna dem emellan flytande. | Statliga myndigheter |
| jordbegravning kistbegravning |
Rikstermbanken | begravning som avslutas med gravsättning av kista | Statliga myndigheter |
| jordbrukare | Rikstermbanken | producent av jordbruks- eller trädgårdsprodukter, antingen en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer, vars jordbruks- eller trädgårdsföretag ligger inom Sveriges gränser | Statliga myndigheter |
| jordbrukarstöd | Rikstermbanken | den del av jordbruksstöden som söks på SAM-blanketten och som är av ”masskaraktär”, dvs. gårdsstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag m.m. | Departement |
| jordbruks- och skogsbrukstraktor | Rikstermbanken | motordrivet fordon med hjul eller band, och med motor, som har minst två axlar, som är konstruerat för en maximal hastighet om lägst 6 kilometer i timmen, vars främsta funktion är som dragfordon och som har konstruerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk, eller för att dra släpvagnar avsedda att användas inom jord- eller skogsbruk | Departement |
| jordbruks- och skogsbrukstraktor | Rikstermbanken | motordrivet fordon med minst två axlar som är försett med hjul och/eller band och vars huvuduppgift grundas på dess dragkraft | Statliga myndigheter |
| jordbruksarrende | Rikstermbanken | arrende för jordbruksändamål, JB 8 kap. | Statliga myndigheter |
| Jordbruksavtalet | Rikstermbanken | Avtal i WTO som innehåller åtaganden och regler som påverkar handeln med jordbruksprodukter. Dessa åtaganden och regler gäller för marknadstillträde (tullar, tullkvoter och den särskilda skyddsklausulen SSG), exportsubventioner samt tillämpningen av interna stöd till jordbruket. I avtalet klassificeras stöden till jordbruket i olika kategorier -- boxar -- utifrån hur handelsstörande stöden är. Olika regler gäller för handelsstörande respektive minimalt handelsstörande stöd. Avtalet innehåller också vissa särskilda villkor och undantag för utvecklingsländerna. Jordbruksavtalet slöts under Uruguayrundan och började tillämpas 1995. Under avtalets genomförandeperiod (1995--2000 för utvecklade länder) åtog sig WTO-medlemmarna att reducera tullar, exportsubventioner och handelsstörande jordbruksstöd med vissa fastställda procentsatser. För utvecklingsländernas del var reduktionskraven en tredjedel lägre än för de utvecklade länderna och genomförandeperioden var fyra år längre. Efter det att reduktionskraven har genomförts innebär avtalet att beloppsbegränsningar gäller för medlemsländernas användning av handelsstörande stöd och exportsubventioner. Tullarna får inte överstiga en bunden maximal nivå. Sedan 2001 pågår, som en del av Doharundan, förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal och nya åtaganden om bl.a. tull- och stödsänkningar samt villkor för en total avveckling av exportsubventionerna på jordbruksområdet. | Statliga myndigheter |
| jordbruksdel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Jordbruksdepartementet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordbruksegnahem | Rikstermbanken | mindre jordbruksfastighet som tillkom med egnahemslån | Statliga myndigheter |
| jordbruksegnahem | Rikstermbanken | mindre brukningsenhet med tillhörande jord- eller skogsbruksområde, som ägdes och brukades av en familj | Statliga myndigheter |
| jordbruksfastighet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordbruksföretag | Rikstermbanken | samtliga produktionsenheter som drivs av jordbrukaren inom Sveriges gränser | Statliga myndigheter |
| jordbruksföretag | Rikstermbanken | företag som bedriver jordbruksverksamhet inklusive rennärings- och trädgårdsföretag och har verksamheten registrerad som näringsverksamhet enligt Skattemyndighetens regler | Statliga myndigheter |
| jordbruksmark | Rikstermbanken | åker- eller betesmark | Statliga myndigheter |
| jordbruksmark | Rikstermbanken | åkermark plus betesmark | Departement |
| jordbruksmark | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordbrukspolitik | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordbruksprodukt | Rikstermbanken | jordens och husdjursskötselns produkter samt produkter i första bearbetningsledet som har direkt samband med dessa produkter | Statliga myndigheter |
| jordbruksprodukter | Rikstermbanken | I WTO finns en definition av jordbruksprodukter i Jordbruksavtalet. Denna definition omfattar bl.a. jordbruksråvaror, förädlade livsmedel, foder, drycker och tobak liksom bomull och silke. För de produkter som omfattas av definitionen gäller jordbruksavtalets regler om exportsubventioner, interna stöd och marknadstillträde för de länder som är medlemmar i WTO. | Statliga myndigheter |
| jordbruksskifte | Rikstermbanken | sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda gröda | Statliga myndigheter |
| jordbruksstöd | Rikstermbanken | samtliga direkta stöd till jordbruk och landsbygd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken | Departement |
| jordbrukssubventioner | Rikstermbanken | Subventioner till jordbruket kan vara utformade på många olika sätt. Jordbruket kan exempelvis subventioneras indirekt av konsumenterna genom att marknaden är reglerad och priserna på jordbruksprodukter därför ligger på en högre nivå än världsmarknadspriset. Jordbruket kan också subventioneras direkt av staten genom olika typer av stöd som betalas direkt till jordbrukaren via statskassan. Även allmänna serviceaktiviteter (t.ex. rådgivning, infrastruktur) kan betraktas som indirekta subventioner till jordbruket. Jordbrukssubventioner kan vara mer eller mindre handelspåverkande. Hur handelspåverkande en subvention är beror på hur stark koppling det finns mellan subventionens storlek och produktionens storlek. Sådana subventioner som uppmuntrar jordbrukarna att producera mer än vad de skulle göra utan stöd påverkar priser, konkurrens och handel mer än de som inte är kopplade till produktion. Inom WTO finns en klassificering av jordbrukssubventioner baserad på subventionernas handelspåverkan. OECD uppskattar omfattningen av medlemsländernas subventioner till jordbruket i ett särskilt stödmått, Producer Support Estimate. | Statliga myndigheter |
| Jordbruksverkets författningssamling | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordbruksverksamhet | Rikstermbanken | Som jordbruksverksamhet räknas uppfödning av djur, odling av jordbruksprodukter eller verksamhet för att sköta jordbruksmarken enligt skötselkraven. | Departement |
| jordbruksverksamhet | Rikstermbanken | 1. producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter inklusive trädgårdsprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion eller annan produktion, inklusive verksamhet som får bedrivas av sameby med stöd av rennäringslagen (1971:437) eller 2. hålla en jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. | Statliga myndigheter |
| jordbävning jordskalv, skalv |
Rikstermbanken | plötsligt uppträdande vibrationer i Jorden vilka framkallas av att en i jordskorpan eller manteln under lång tid uppbyggd elastisk spänning får en plötslig utlösning | Statliga myndigheter |
| jordfelsbrytare JFBR, JFB |
Rikstermbanken | elkopplare som är konstruerad för att slå till, bryta och föra ström under normala förhållanden och att orsaka frånkoppling när felströmmen har uppnått ett givet värde under specificerade förhållanden | Statliga myndigheter |
| jordfelsbrytare | Rikstermbanken | elkopplare avsedd att automatiskt frånkoppla elektrisk installation så snart ett jordfel inträffar | Statliga myndigheter |
| jordfly | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordflytning solifluktion |
Rikstermbanken | långsam (0,5--5 cm/år) flytrörelse hos en vattenrik regolit utför en sluttning | Statliga myndigheter |
| jordfästning | Rikstermbanken | religiös ceremoni i samband med begravning | Statliga myndigheter |
| jordförbättringsmedel | Rikstermbanken | material som förbättrar markens fysiska, kemiska och/eller biologiska egenskaper | Departement |
| jordförflyttningsmaskin | Rikstermbanken | hydrauliska grävmaskiner, lingrävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare för användning vid byggnads och anläggningsarbete | Statliga myndigheter |
| jordgubbe | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| jordkabel | Rikstermbanken | kabel som är speciellt anpassad för att grävas ner | Statliga myndigheter |
| jordkrypning | Rikstermbanken | mycket långsam rörelse av jord nedför sluttning orsakad av små rörelser i marken | Statliga myndigheter |
| jordkällare | Rikstermbanken | utrymme, nedgrävt i marken som håller en konstant låg temperatur | Statliga myndigheter |
| jordkärnan | Rikstermbanken | Jordens centrala del som utbreder sig på djup > 2 900 km | Statliga myndigheter |
| jordlina | Rikstermbanken | mindre ledning som grävs ner i kraftledningsgatan, längs med hela luftledningen eller punktvis vid enskilda stolpar, och utgör luftledningens anslutning till jord | Statliga myndigheter |
| jordmån | Rikstermbanken | Av kemisk, fysikalisk och biologisk vittring (klimat, vegetation och djurliv påverkad regolit vilken uppvisar ett antal mer eller mindre distinkt avgränsade lager eller horisonter med förändrade kemiska och strukturella egenskaper i förhållande till den ursprungliga regolitens. | Statliga myndigheter |
| jordnatur | Rikstermbanken | Begrepp som beskriver ägoförhållanden av jord och annan mantalssatt egendom. De vanliga jordnaturerna är krono, skatte, frälse, kyrko, men det finns flera olika jordnaturer. | Statliga myndigheter |
| jordning | Rikstermbanken | metalliskt ledande förbindning med jord, eventuellt via vattenledning e.d. | Statliga myndigheter |
| jordnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| jordnötssmör | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| jordobservation | Rikstermbanken | del av begreppet fjärranalys, och innebär att jordens yta, innandöme eller atmosfär studeras på avstånd med hjälp av bilder tagna från till exempel satelliter | Statliga myndigheter |
| jordpackning i alven | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordpolitik | Rikstermbanken | Med jordpolitik avses här statens samlade ambitioner i frågor som rör skötsel-, markförvärvs-, fastighetsbildnings- och strukturrationaliseringslagstiftning inom jord- och skogsbruket. Hit räknas också frågor som rör jordfonden och statligt stöd till strukturrationalisering på grund av dessa frågors nära samband med den jordpolitiska lagstiftningen. | Departement |
| jordrevning | Rikstermbanken | uppmätning av inägor till en gård eller by, ofta i samband med skattläggning, skifte av jord e.d. | Statliga myndigheter |
| jordskorpan litosfär |
Rikstermbanken | Det yttersta lagret av jordklotet, ca 10--50 km tjockt som utbreder sig ovan Mohorovičićs diskontinuitet, bestående av ett kontinuerligt sima-lager (oceanbottnarna) och ett fläckvis förekommande sial-lager (kontinenterna). De olika lagren skiljer sig åt genom olika struktur och kemisk/mineralogisk sammansättning. | Statliga myndigheter |
| jordtryck | Rikstermbanken | tryck från jord mot en konstruktion eller en tänkt yta | Statliga myndigheter |
| jordtrötthet | Rikstermbanken | fenomen som kan uppstå om man planterar arter från samma familj på samma plats under en längre tid | Statliga myndigheter |
| jordvall gropvall |
Rikstermbanken | vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller hägnad | Statliga myndigheter |
| jordvall | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jordägarandel | Rikstermbanken | del av äganderätten (hälften) till inmutad fyndighet, som enligt äldre lag tillkom markägare | Regeringen |
| jordärtskocka | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jotnium | Rikstermbanken | Äldre beteckning för en period i yngre proterozoikum. | Statliga myndigheter |
| joule | Rikstermbanken | mått som anger energiinnehållet i födoämnen eller energiomsättning i kroppen | Statliga myndigheter |
| joule | Rikstermbanken | enheten för energi | Statliga myndigheter |
| jour | Rikstermbanken | tjänstgöring eller mottagning utanför vanlig tjänstetid, t. ex. inom sjukvården | Statliga myndigheter |
| jour | Rikstermbanken | Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete (ibid.) | Statliga myndigheter |
| jourdomstol | Rikstermbanken | tingsrätt som under ett veckoslut eller en helg har beredskapstjänst för att pröva frågor om häktning | Statliga myndigheter |
| jourdos | Rikstermbanken | läkemedel som vid behandlingstillfället lämnas ut i mindre antal doser för att täcka patientens eller djurets behov till dess läkemedlet kan expedieras från öppenvårdsapotek | Statliga myndigheter |
| jourfamiljehem | Rikstermbanken | familjehem som med kort varsel kan ta emot barn som inte kan vistas hos föräldrarna | Statliga myndigheter |
| jourhavande driftpersonal | Rikstermbanken | personal i beredskap med erforderlig kännedom om anläggningens funktion | Statliga myndigheter |
| jourhavande läkare | Rikstermbanken | läkare som finns i tjänst dygnet runt dels på sjukhus, dels på vårdcentraler | Statliga myndigheter |
| journal | Rikstermbanken | dokumentation i löpande ordning om konsultationer rörande ett visst djur eller djurgrupp | Statliga myndigheter |
| journal | Rikstermbanken | handling som innehåller medicinska uppgifter m.m. om en patient | Statliga myndigheter |
| journal | Rikstermbanken | dokumentation i löpande ordning om konsultationer rörande djur | Statliga myndigheter |
| journalhandling | Försäkringskassan | (inom hälso- och sjukvård:) handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder | Förmåner vid arbetskada |
| journalhandling | Rikstermbanken | framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder | Departement |
| jourtid | Rikstermbanken | den tid då en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande för att vid behov börja arbeta | Statliga myndigheter |
| judiciell | Rikstermbanken | som avser domstolsväsendet | Statliga myndigheter |
| juice | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| julkaka | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| jungfrutal | Rikstermbanken | en ledamots första anförande i kammaren | Riksdagen |
| jungman | Rikstermbanken | (person med) nybörjarbefattning inom ett fartygs däcksavdelning | Statliga myndigheter |
| juniorbefattning | Rikstermbanken | fartygs- eller maskinbefälsbefattning annan än som befälhavare, överstyrman, teknisk chef eller förste fartygsingenjör | Statliga myndigheter |
| jura | Rikstermbanken | Den mellersta av de tre mesozoiska perioderna. Jura är även namnet på motsvarande system. Geologisk period som inföll ca 200--146 miljoner år före nutid, dvs. mellan trias och krita. Har uppkallats efter en lagerföljd i Jurabergen, som breder ut sig längs gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Juraperioden betydde en uppgång för dinosaurierna, som blev djurrikets nya härskare. De första fåglarna uppträdde under denna period. Pangeas olika brottstycken gled isär och förde med sig sin last av livsformer till nya miljöer och klimat, där de anpassade sig och utvecklades oberoende av varandra. Det följde en ny våg av biologisk mångfald på Jorden. | Statliga myndigheter |
| juridisk byrå | Rikstermbanken | byrå där jurister ger hjälp i rättsliga frågor | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Försäkringskassan | organisation som kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder | Allmän juridik |
| juridisk person | Kronofogden | organisation som bland annat kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder | |
| juridisk person | Rikstermbanken | sammanslutning av personer, t.ex. ett bolag, en myndighet, en förening eller liknande | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | organisation, som kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder osv. | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | rättssubjekt som inte är fysisk person, t. ex. bolag, föreningar, staten, kommuner och dödsbon | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | företag eller förening | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | Juridisk person är exempelvis ett företag, myndighet eller förening som, precis som en fysisk person, kan äga egendom, låna pengar eller bli stämd inför domstol. | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | organisation som bland annat kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder | Statliga myndigheter |
| juridisk person | Rikstermbanken | organisation som kan handla på liknande sätt som en enskild människa, dvs. en fysisk person | Regionala myndigheter |
| juridisk prövning | Rikstermbanken | ärendehandläggning som innehåller ett beslut om tillstånd, dispens eller lov | Statliga myndigheter |
| juridisk rådgivning | Rikstermbanken | råd i juridiska frågor som lämnas av juridiskt biträde | Statliga myndigheter |
| juridiskt biträde | Rikstermbanken | juristutbildad person, t.ex. en advokat, som har till uppgift att stödja någon i juridiska frågor | Statliga myndigheter |
| juridiskt biträde | Rikstermbanken | juridiskt utbildat biträde i rättsliga frågor | Statliga myndigheter |
| juridiskt koncept | Rikstermbanken | juridisk tankekonstruktion, som tar sin utgångspunkt i gällande rätt, för att tillämpas på en viss elektronisk företeelse, t.ex. ett eget utrymme eller ett elektroniskt mottagningsställe | Övrig offentlig verksamhet |
| juridiskt kön juridisk könstillhörighet |
Rikstermbanken | det kön som registrerats för en person i folkbokföringen | Departement |
| juridiskt ombud | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för advokat eller annan jurist som hjälper i rättsliga frågor och har fullmakt att företräda i den rättsliga angelägenheten. | Statliga myndigheter |
| juridiskt ombud | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jurisdiktion | Rikstermbanken | rätt att utöva rättskipning och döma | Regeringen |
| jurisdiktion | Rikstermbanken | domsrätt, befogenhet att utöva rättskipning inom visst område | Statliga myndigheter |
| jurisdiktionskonflikt positiv jurisdiktionskonflikt |
Rikstermbanken | En stat sägs ha jurisdiktion över ett visst brott om staten kan pröva frågan om straffrättsligt ansvar för brottet. Om fler än en stat kan göra den prövningen för samma brott och samma person föreligger en (positiv) jurisdiktionskonflikt i den mening som avses här. | Departement |
| jurist | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare eller på försäkringsbolag. | Statliga myndigheter |
| jurist | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan t.ex. jobba som domare, åklagare, advokat och på försäkringsbolag. | Statliga myndigheter |
| jurist | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare, på försäkringsbolag med mera. | Statliga myndigheter |
| juristdomare | Rikstermbanken | domare som har juristutbildning | Statliga myndigheter |
| jurt jurta |
Rikstermbanken | rund, tältliknande bostad som centralasiatiska boskapsskötande folk använder, ibland som permanentbostad | Statliga myndigheter |
| jury | Rikstermbanken | grupp av edsvurna lekmän med särskilda uppgifter i vissa domstolsprocesser såsom vid vissa tryck- och yttrandefrihetsmål | Statliga myndigheter |
| justerad anskaffningsutgift | Rikstermbanken | omkostnadsbelopp för ett handels- eller kommanditbolag där beloppet ökats eller minskats med hänsyn till bolagets resultat och övriga tillskott | Övrig offentlig verksamhet |
| justerad nettonationalprodukt | Rikstermbanken | Används i denna Långtidsutredning som ett mått på hållbar utveckling och definieras som konsumtion justerad för värdet av nettoförändringar i realkapital, värdet av naturkapitalstocken, värdet av miljöskador samt handelsbalansnettot. | Departement |
| justerbart framljussystem AFS |
Rikstermbanken | belysningssystem som avger ljusstrålar vars egenskaper anpassas automatiskt till halvljusets och i före-kommande fall helljusets växlande användningsvillkor | Statliga myndigheter |
| justering | Rikstermbanken | slutligt godkännande av ett dokument | Riksdagen |
| justeringsman | Rikstermbanken | person som utsetts att justera protokoll, dvs. att bestyrka protokollets riktighet | Statliga myndigheter |
| justeringsprincip | Rikstermbanken | metod för genomförande av teknisk justering av kvotpliktskurvan | Statliga myndigheter |
| justersåg | Rikstermbanken | cirkelsåg med skjutbord och med ett sågblad | Statliga myndigheter |
| justitiekanslern f JK |
Rikstermbanken | av regeringen utsedd lagfaren ämbetsman vars främsta uppgift är att tjänstgöra som regeringens juridiske expert | Statliga myndigheter |
| Justitiekanslern JK |
Rikstermbanken | Justitiekanslern, JK, är regeringens jurist som utövar tillsyn över myndigheter och offentliganställda på samma sätt som JO. JK handlägger även skadeståndsanspråk mot myndigheter. | Regionala myndigheter |
| justitieombudsmannen f JO |
Rikstermbanken | titeln för riksdagens ombudsmän som är fyra till antalet och vakar över att de som utövar offentlig verksamhet rättar sig efter lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden | Statliga myndigheter |
| Justitieombudsmännen JO |
Rikstermbanken | Justitieombudsmännen (JO) är en myndighet under riksdagen. Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän. JO kontrollerar att myndigheterna behandlar dig och andra medborgare enligt lagen. Hos JO kan du klaga om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid en myndighet. | Övrig offentlig verksamhet |
| Justitieombudsmännen JO |
Rikstermbanken | Justitieombudsmännen, JO, är riksdagens ombudsmän som utövar tillsyn över myndigheter och offentliganställda. JO prövar klagomål från enskilda och genomför även egna inspektioner. JO kan uttala kritik eller konstatera att något fel inte begåtts. JO kan även åtala tjänstemän för brott i tjänsten. | Regionala myndigheter |
| justitieråd | Rikstermbanken | titel för ledamot i Högsta domstolen | Statliga myndigheter |
| juvenil | Rikstermbanken | ung | Riksdagen |
| juveniler | Rikstermbanken | ung fisk som ej har lekt | Regeringen |
| jägarförband | Rikstermbanken | förband med kompetens inom bland annat störstrid och underrättelseinhämtning | Statliga myndigheter |
| jämförande tuberkulinundersökning | Rikstermbanken | intrakutan injektion med bovint och aviärt tuberkulin | Statliga myndigheter |
| jämförelseindex | Rikstermbanken | Visar den sammantagna värdeutvecklingen för de innehav som ingår i index. Syftet är att ge en representativ bild av utvecklingen på en viss marknad eller bransch. | Statliga myndigheter |
| jämförelseindex referensindex |
Rikstermbanken | indexserie mot vilken en portföljs avkastning och risk jämförs | Statliga myndigheter |
| jämförelseindex referensindex |
Rikstermbanken | Används för att utvärdera en portföljs avkastning. Vanligen i form av ett standardiserat marknadsindex. | Statliga myndigheter |
| jämförelseränta | Rikstermbanken | den ränta som en bunden kredits ränta jämförs med vid beräkning av ränteskillnadsersättning | Statliga myndigheter |
| jämförelseränta | Rikstermbanken | ränta som en bunden kredits ränta jämförs med vid beräkning av ränteskillnadsersättning | Statliga myndigheter |
| jämförpris | Rikstermbanken | Jämförpriser på el är till för att du ska kunna jämföra elhandelsföretagens priser. Jämförpriset uttrycks i öre/kWh och innehåller samtliga rörliga och fasta priser, elcertifikatpris, energiskatt och moms. Priset för elabonnemanget, nättariffen, ingår inte. | Statliga myndigheter |
| jämförpris | Rikstermbanken | priset i kronor inklusive mervärdesskatt för en 10 kilometer lång transport som varar 15 minuter inklusive eventuell grundavgift | Statliga myndigheter |
| jämförpris | Rikstermbanken | det slutliga priset för en produkt per kilogram, liter, meter eller annat vanligen använt mått för produkten, uttryckt i kronor, inbegripet mervärdesskatt och andra skatter | Departement |
| jämka | Rikstermbanken | korrigera, justera; i ekonomiska sammanhang minska i viss utsträckning | Statliga myndigheter |
| jämkning | Rikstermbanken | Om den som har fått rättshjälp får förändrade ekonomiska förhållanden, till exempel ändrad lön, under den tid då han/hon har rättshjälp kan rättshjälpsavgiften ändras. Detta kallas jämkning. En rättshjälpsavgiften kan jämkas uppåt eller neråt. | Statliga myndigheter |
| jämkning | Rikstermbanken | prövning av om avgiften skall sättas ned med anledning av den individuella situationen | Departement |
| jämkning av skatt | Rikstermbanken | anpassning av preliminärskatten så att den stämmer med den beräknade inkomsten för hela året | Statliga myndigheter |
| jämlik | Rikstermbanken | Alla människors lika värde. | Departement |
| jämlikhet | Rikstermbanken | det att varje person anses vara lika mycket värd som varje annan | Statliga myndigheter |
| jämlikhet | Rikstermbanken | Innebär att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter utan åtskillnad av något slag enligt FN:s deklaration för Mänskliga rättigheter. Jämlikhetsbegreppet är bredare än omfattningen av diskrimineringslagen, i detta dokument refererar vi till jämlikhet utifrån diskrimineringsgrunderna. | Statliga myndigheter |
| jämnkapning | Rikstermbanken | Stock är jämnkapad när dess ändytor är helt jämna eller har fällkam eller annan ojämnhet understigande 5 centimeters höjd från rotskär eller kapskär. Finns flera sådana skär, mäts fällkam eller annan ojämnhet från det skär som är längst in på stocken. | Statliga myndigheter |
| jämnkornig | Rikstermbanken | Om texturen hos bergarter som är sammansatta av korn med nära överensstämmande storlek. | Statliga myndigheter |
| jämställd | Rikstermbanken | Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sitt eget liv. | Departement |
| jämställdhet | Rikstermbanken | det att vara jämställd, särskilt i fråga om kvinna i förhållande till man | Statliga myndigheter |
| jämställdhet | Rikstermbanken | Jämställdhetsarbetet styrs av två olika områden, det juridiska och det politiska. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet som rör alla människors lika värde men jämställdhet är förbehållet förhållandet mellan könen. Jämställdhet ur ett juridiskt perspektiv betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Enligt Sveriges jämställdhetspolitiska mål ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina liv. Under det övergripande målet för jämställdhetspolitiken finns fyra delmål: • Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. • Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Kvinnor och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter i statlig verksamhet är ytterst en demokratifråga. Utifrån Sveriges jämställdhetspolitiska mål ska Försvarsmaktens Styrdokument för jämställdhet och jämlikhet skapa förutsättningar för att kunna erbjuda en jämställd och utvecklande arbetsmiljö på såväl ett organisatoriskt som ett personligt plan. | Statliga myndigheter |
| jämställdhetsbonus JBO |
Försäkringskassan | bonus till föräldrar som delar på uttaget av föräldrapenningen | Begreppskatalog 2017 |
| jämställdhetsintegrering | Rikstermbanken | Jämställdhetsintegrering innebär en förbättring, utveckling och utvärdering av organisationen och beslutsprocesser så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de som normalt deltar i beslutsfattandet. Kortfattat innebär det att de som fattar beslut för verksamheten skall göra det med ”genusglasögon” på, i syfte att uppmärksamma och bli medvetna om vilka konsekvenser beslut får för kvinnor respektive män. | Statliga myndigheter |
| jämställdhetsombudsmannen f JämO |
Rikstermbanken | ombudsman med uppgift att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män | Statliga myndigheter |
| jämviktsarbetslöshet | Rikstermbanken | den nivå på arbetslösheten som är förenlig med stabil inflation | Statliga myndigheter |
| jämviktsarbetslöshet | Rikstermbanken | den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation | Statliga myndigheter |
| jämviktsarbetslöshet | Rikstermbanken | den nivå på arbetslösheten som är förenlig med konstanta pris- eller löneökningar | Departement |
| jämviktsfaktorn F-faktorn |
Rikstermbanken | Används för att beteckna förhållandet mellan radondotterhalt och radonhalt. Enligt SSI:s [numer SSN:s] metodbeskrivningar för radonmätning i bostäder används för F-faktorn sedan 1994 schablonvärde på 0,4 (tidigare användes F-faktorn 0,5). Eftersom radondotterhalten varierar med både ventilation och luftens innehåll av partiklar ligger det verkliga värdet oftast mellan 0,2 och 0,8. | Övrig offentlig verksamhet |
| jämviktsprofil | Rikstermbanken | den form en kustprofil antar om den utsätts för kontinuerlig påverkan av vågor och vattenstånd som är oförändrade över tillräckligt lång tid | Statliga myndigheter |
| jämviktsprofil | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| jämviktsprofilmetoden | Rikstermbanken | Metod för att kvantifiera hur mycket sand som måste tillföras för att åstadkomma en viss ökning av strandbredden. Metoden förmår ta hänsyn till att den ursprungliga respektive den utfyllda profilen har olika jämviktsprofiler beroende på olika kornstorleksfördelning. Om kornstorleksfördelningen hos det naturliga respektive den utfyllda materialet är identiska, sammanfaller jämviktsprofilmetoden med profilförskjutningsmetoden. | Statliga myndigheter |
| järn | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| järngenua | Rikstermbanken | öknamn på en i en segelbåt monterad motor | Statliga myndigheter |
| järnmalm | Rikstermbanken | mineral med tillräckligt hög halt av järn för att vara ekonomiskt brytvärd | Departement |
| järnsvamp | Rikstermbanken | poröst, mjukt järn, framställt vid så låg temperatur att järnet ej smälter | Departement |
| järnvägsfordon | Rikstermbanken | rullande materiel som kan framföras på järnvägsspår | Departement |
| järnvägsföretag operatör |
Rikstermbanken | företag som bedriver spårtrafik enligt järnvägslagen (2004:519) | Statliga myndigheter |
| järnvägsföretag | Rikstermbanken | varje offentligt eller privat företag med tillstånd i enlighet med detta direktiv vars huvudsakliga verksamhet består i att tillhandahålla tjänster för transport av gods och/eller passagerare på järnväg med kravet att företaget måste tillhandahålla dragkraft; detta gäller även företag som endast tillhandahåller dragkraft | Regeringen |
| järnvägsföretag trafikutövare, trafikoperatör, tågoperatör |
Rikstermbanken | den som beviljats licens eller särskilt tillstånd av Transportstyrelsen för att utöva järnvägstrafik (i egen regi eller åt annan) | Regeringen |
| järnvägsföretag | Rikstermbanken | den som med stöd av licens eller särskilt tillstånd tillhandahåller dragkraft och utför järnvägstrafik | Statliga myndigheter |
| järnvägsföretagskategori | Rikstermbanken | den klassificering av ett järnvägsföretag i mikro-, små-, medelstort eller storföretag, baserat på antalet anställda, som definieras i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 av den 13 juni 2007 om användningen av ett gemensamt europeiskt format för säkerhetsintyg och ansökningsdokument i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG och om giltigheten för säkerhetsintyg som utfärdats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG1 | Statliga myndigheter |
| järnvägsinfrastruktur | Rikstermbanken | för järnvägstrafik avsedda spår-, signal- och säkerhetsanläggningar, trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för anläggningarnas bestånd, drift eller brukande | Departement |
| järnvägsmiljö | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| järnvägsnätsbeskrivning JNB |
Rikstermbanken | Grundläggande information från infrastrukturförvaltaren om förutsättningarna för att ansöka om infrastrukturkapacitet eller att utföra järnvägstrafik på järnvägsnätet, i enlighet med EG-direktivet 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av infrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg. I Sverige utfärdas järnvägsnätsbeskrivningen av Trafikverket och även järnvägslagen (2004:519) är tillämplig. | Statliga myndigheter |
| järnvägspark | Rikstermbanken | Järnvägsparker började anläggas i samband med järnvägens utbyggnad från mitten av 1800-talet. På 1930- och 40-talen utgjorde järnvägsparkerna ett betydelsefullt inslag i många tätorter och spelade en viktig roll för trädgårdsodlingens utveckling. Träden som planterades kring stationen och i järnvägsparkerna skulle inte bara vara vackra, de kunde även ha till uppgift att förhindra att gnistor från tågen orsakade stadsbränder och att ge skugga och en behagligare miljö för resenärerna. Idag har de flesta järnvägsparker försvunnit även om enstaka finns bevarade i varierande skick. | Statliga myndigheter |
| järnvägsstad | Rikstermbanken | stad, som uppstått och utvecklats som en följd av järnvägsnätets utbyggnad under 1800-talets andra hälft och tidigt 1900-tal | Statliga myndigheter |
| järnvägssystem | Rikstermbanken | järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt drift och förvaltning av infrastrukturen och fordonen | Departement |
| järnvägsvåg | Rikstermbanken | automatisk våg med lastgivare och spår där spårbundna fordon kan passera | Statliga myndigheter |
| järnåldersdös | Rikstermbanken | förhistorisk gravanläggning av mindre storlek (jfr Stenkammargrav), bestående av resta hällar eller block som bildar ett rum | Statliga myndigheter |
| järv | Rikstermbanken | Försvenskad form av järvi, som är det finska ordet för sjö. Det samiska ordet för sjö är jaure. | Statliga myndigheter |
| järv | Rikstermbanken | Samiskt ord för sjö. Jämför finskans järvi. | Statliga myndigheter |
| jäst | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| jästsvampar | Rikstermbanken | familj av encelliga mikroskopiskt små svampar | Statliga myndigheter |
| jätteväxt | Rikstermbanken | onormal stor tillväxt till följd av överproduktion av tillväxthormon från hypofysens framlob under barn- och ungdomsåren, dvs. innan skelettets tillväxtzoner har slutits | Statliga myndigheter |
| jäv | Rikstermbanken | partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne | Statliga myndigheter |
| jäv | Rikstermbanken | Den som känner en part eller har ett eget intresse av det som ska prövas och därför inte opartiskt kan avgöra en viss fråga är jävig. | Statliga myndigheter |
| jäv | Rikstermbanken | partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller som ledamot i en nämnd | Riksdagen |
| jäv | Rikstermbanken | det att inte vara fristående i förhållande till parterna i ett förfarande | Statliga myndigheter |
| jäv | Rikstermbanken | Reglerna om jäv finns för att förvaltningsmyndigheternas handlande skall präglas av objektivitet och opartiskhet. Jävsreglerna ger uttryck för objektivitetsprincipen. Förvaltningslagens reglering om jäv gäller ”den som skall handlägga ett ärende”. De gäller således inte t.ex. registrator eller biträdespersonal. Jävsreglerna innefattar beslutsfattare och de personer som deltar i ärendets slutliga handläggning samt de personer som berett ett ärende utan att delta i den slutliga handläggningen. Det finns olika sorters jäv, nämligen sakägar-, intresse och släktskapsjäv, ställföreträdarjäv, tvåinstansjäv, ombuds- och biträdesjäv. Se förklaringar under respektive ord. Det finns vidare en allmänt formulerad regel, delikatessjäv, som skall täcka de jävssituationer som inte omfattas av de övriga jävsgrunderna. | Regionala myndigheter |
| jävig | Rikstermbanken | obehörig på grund av jäv, jävig är t. ex. den som är nära släkt med part eller som på annat sätt har eget intresse i saken | Statliga myndigheter |
| jävsinvändning | Rikstermbanken | invändning i process, att någon i domstolen är jävig | Statliga myndigheter |
| jävsprocess | Rikstermbanken | mål om tvistig fordran i konkurs | Statliga myndigheter |