Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| F lim | Rikstermbanken | den gräns för fiskeridödlighet man bör befinna sig under om beståndet skall anses beskattat inom säkra biologiska gränser | Statliga myndigheter |
| F pa | Rikstermbanken | den tröskel för fiskeridödlighet som med beaktande av försiktighetsansatsen som inte får överskridas | Statliga myndigheter |
| F-gaser | Rikstermbanken | fluorerade växthusgaser; fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF₆) | Departement |
| F-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas av den som bedriver näringsverksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| F-skatt | Rikstermbanken | system för debitering av preliminär skatt från enskild näringsidkare eller juridisk person, Skattebetalningslag (1997:483) 4:2 | Statliga myndigheter |
| F-skattsedel | Rikstermbanken | skattsedel som innebär att innehavaren skall betala F-skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) | Statliga myndigheter |
| F-system frånluftssystem |
Rikstermbanken | fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt | Övrig offentlig verksamhet |
| F-ventilation | Rikstermbanken | ventilation där frånluftsflödet drivs av fläkt | Övrig offentlig verksamhet |
| F-verksamhet | Rikstermbanken | innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer med försumbar eller ingen risk för skador på människors hälsa eller miljön | Departement |
| F/EL | Rikstermbanken | Flygmekaniker. | Statliga myndigheter |
| F1-generation | Rikstermbanken | avkommor efter korsning mellan två föräldrar | Statliga myndigheter |
| FA-region | Rikstermbanken | Sverige är sedan 2015 indelat i 60 funktionella analysregioner (FA-regioner). En ny indelning av landet i FA-regioner görs vart tionde år, och avser att ge en bild av de svenska arbetsmarknadernas geografiska utsträckning under det kommande decenniet. Indelningen är därmed framåtblickande. Tillväxtverket ansvarar för FA-regionindelningen, som används vid analyser av regional tillväxt och utveckling på både nationell och regional nivå. Den senaste indelningen, FA15, baseras på en framskrivning av SCB:s lokala arbetsmarknadsindelning fram till 2025 samt av analyser och studier av gränsöverskridande arbetspendling, samverkande pendlingsströmmar och diskussioner med regionala företrädare. | Departement |
| FA-skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas av den som bedriver näringsverksamhet, samtidigt som denna person har en anställning där arbetsgivaren gör skatteavdrag | Övrig offentlig verksamhet |
| fabriksklubb | Rikstermbanken | fackförening i en fabrik | Statliga myndigheter |
| face | Rikstermbanken | bastionens utåtriktade sidor | Statliga myndigheter |
| facies | Rikstermbanken | Ett sediments eller en bergarts utbildning eller karaktär, ofta använt vid lateral jämförelse. | Statliga myndigheter |
| facilitator | Rikstermbanken | aktör, en tredje part, som bidrar till att underlätta en marknad eller process, i detta sammanhang energitjänstemarknaden och energitjänsteprocessen | Statliga myndigheter |
| fackbokhandel | Rikstermbanken | bokhandel som är ansluten till överenskommelsen den 21 februari 1985 mellan Svenska bokförläggareföreningen och Bok-, pappers- och kontorsvaruförbundet (Bopako) rörande fackbokhandel i Sverige gällande från och med den 1 juli 1985 | Departement |
| Facken inom industrin | Rikstermbanken | samverkan mellan fackliga organisationer inom Industriavtalet: LO-förbunden IFMetall, Livs, Pappers, Skogs- och Träfacket samt TCO-förbundet Sif och SACO-förbundet Sveriges Ingenjörer | Statliga myndigheter |
| Facken inom industrin | Rikstermbanken | Samverkan mellan industrins fackliga organisationer. De är LO-förbunden IF Metall, Livs, GS -- Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch samt TCO-förbundet Unionen och Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer. | Statliga myndigheter |
| facket | Rikstermbanken | fackförening | Statliga myndigheter |
| fackförbund | Rikstermbanken | riksomfattande sammanslutning av löntagare för facklig verksamhet | Statliga myndigheter |
| fackförening | Rikstermbanken | en grupp löntagare inom samma bransch och ofta inom samma ort och region som tillvaratar sina intressen gentemot arbetsgivaren | Statliga myndigheter |
| fackklubb | Rikstermbanken | fackförening på en arbetsplats | Statliga myndigheter |
| fackkunnig person | Rikstermbanken | person som har lämplig utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna analysera risker och undvika riskkällor som elektricitet kan medföra | Statliga myndigheter |
| facklig förtroendeman | Rikstermbanken | person som utsetts till en befattning i en facklig organisation | Statliga myndigheter |
| fackligt ansluten | Rikstermbanken | medlem i en fackförening | Statliga myndigheter |
| fackligt ombud | Rikstermbanken | person som företräder facket | Statliga myndigheter |
| fackman | Rikstermbanken | hypotetisk person som är expert på sitt område, behärskar alla språk, har kunskap om allt som publicerats och har en normal kapacitet att utföra viss efterforskning och experimentering, däri inbegripet att göra närliggande konstruktioner | Statliga myndigheter |
| fackutskott | Rikstermbanken | utskott med ansvar för ett särskilt ämnesområde | Riksdagen |
| fackverk | Rikstermbanken | konstruktion bestående av horisontalt, vertikalt eller diagonalt sammanfogade virken eller stänger | Statliga myndigheter |
| fackverksbro | Rikstermbanken | En fackverksbro är gjord av aluminium eller stål och består av fack som man drar ut till önskad längd. En fackverksbro kan bli upp till 40 meter lång. | Statliga myndigheter |
| factoring | Rikstermbanken | Att en säljare fakturerar sin kund och sedan överlåter fakturan och därmed rätten att få betalt till ett annat företag, factoringföretaget. Kan även innebära att ett företag beviljas ett lån mot att långivaren får säkerhet i de fakturor som företaget har skickat men ännu inte fått betalt för. | Övrig offentlig verksamhet |
| faderras | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| faderskapsbekräftelse | Rikstermbanken | skriftligt medgivande att man är far till ett visst barn | Statliga myndigheter |
| faderskapsbestämning | Rikstermbanken | fastställande av vem som skall lagligt betraktas som far till ett visst barn | Statliga myndigheter |
| faderskapserkännande | Rikstermbanken | skriftligt medgivande att man är far till ett visst barn | Statliga myndigheter |
| faderskapsförmån | Försäkringskassan | sakområde inom EG-rätten inom vilket föräldrapenning ingår | Begreppskatalog 2017 |
| faderskapspresumtion | Rikstermbanken | det att hålla för sannolikt att den äkta mannen är far till ett barn fött inom äktenskapet | Statliga myndigheter |
| faderskapstalan | Rikstermbanken | talan i faderskapsmål, FB 1 kap. | Statliga myndigheter |
| faderskapsundersökning | Rikstermbanken | det att undersöka om en viss man är far till ett visst barn | Statliga myndigheter |
| faderskapsutredning | Rikstermbanken | utredning som görs av de sociala myndigheterna för att kunna fastställa faderskapet till ett barn | Statliga myndigheter |
| FADN | Rikstermbanken | Ett verktyg framtaget av EU-kommissionen för att utvärdera årliga resultatförändringar på gårdar utifrån påverkan av bl.a. CAP. Gårdarna (cirka 800 i Sverige) är aggregerade till ett antal typgårdar. | Statliga myndigheter |
| FAEE | Rikstermbanken | Fettsyraetylester omförestras med etanol. | Departement |
| faeko--oral mag--tarm-smitta |
Rikstermbanken | Ordagrant: Avföring till mun. | Departement |
| fagning | Rikstermbanken | metod vid ängsbruk | Statliga myndigheter |
| fagocytos | Rikstermbanken | omslutning av partiklar | Statliga myndigheter |
| failfair | Rikstermbanken | sammankomst ägnad åt att belysa projekt och verksamhet som misslyckats eller gått fullständigt åt skogen | Övrig offentlig verksamhet |
| Fair Trade Centre | Rikstermbanken | Fair Trade Center är en svensk organisation som arbetar med att utvärdera svensk handel med och investeringar i utvecklingsländer. Man vill ge konsumenterna ökad information för att kunna göra etiska val i butiken. Målet är att ”främja rättvis handel”. | Statliga myndigheter |
| fair value accounting | Rikstermbanken | redovisning till marknadsvärdet av handlade tillgångar och skulder samt även icke-handlade tillgångar och skulder | Övrig offentlig verksamhet |
| faktablad med basfakta | Rikstermbanken | faktablad som uppfyller villkoren i Kommissionens Förordning nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats | Regeringen |
| faktapromemoria | Rikstermbanken | redogörelse från regeringen om viktigt EU-förslag | Riksdagen |
| faktisk brottslighet | Rikstermbanken | Omfattar alla brott, både de dolda och de anmälda. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt. | Statliga myndigheter |
| faktisk brottslighet | Rikstermbanken | Omfattar alla brott, både de dolda och de synliga. Av teoretiska och praktiska skäl kan storleken på den faktiska brottsligheten aldrig anges exakt. | Statliga myndigheter |
| faktisk försäkringstid | Försäkringskassan | försäkringstid från och med då en person fyller 16 år till och med den 31 december året före försäkringsfallet | Särskilda förmåner vid funktionshinder |
| faktisk pensionsålder | Rikstermbanken | ålder när människor i genomsnitt har lämnat arbetsmarknaden | Departement |
| faktisk publikyta | Rikstermbanken | den yta publiken faktiskt kommer att använda – dvs. nettoyta minus döda vinklar och oattraktiva ytor | Statliga myndigheter |
| faktisk tillgång till bredband | Rikstermbanken | Att ett bredbandsabonnemang på kort tid och utan några särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. | Statliga myndigheter |
| faktiskt arbetad tid | Rikstermbanken | Antalet timmar som personen arbetade den undersökta veckan. | Statliga myndigheter |
| faktiskt innehåll | Rikstermbanken | den varumängd (vikt eller volym) som färdigförpackningen verkli-gen innehåller | Statliga myndigheter |
| faktiskt uppmätt förbrukning | Rikstermbanken | den uppmätta (= faktiska) mängden förbrukad elkraft | Statliga myndigheter |
| faktor | Rikstermbanken | omständighet som bidrar till visst resultat | Statliga myndigheter |
| faktoranalys | Rikstermbanken | statistisk-matematisk metod med vilken man kan uppskatta och beskriva samvariation mellan variabler | Övrig offentlig verksamhet |
| faktorinkomster | Rikstermbanken | ersättning till insatsvarorna (faktorerna), oftast till kapital och arbetskraft, för insatsen i produktionen | Departement |
| faktorpoäng | Rikstermbanken | Term i faktoranalys; anger för varje undersökt färg (eller färgkombination) hur mycket försökspersonerna som grupp associerar den med en viss betydelsefaktor. | Övrig offentlig verksamhet |
| faktum | Rikstermbanken | sakförhållande som ej kan bestridas | Statliga myndigheter |
| faktura | Rikstermbanken | räkning på levererade varor eller utförda tjänster | Statliga myndigheter |
| fakturadeklaration | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fakturadeklaration | Rikstermbanken | ursprungsintyg för förmånsbehandling där man som exportör skriver en bestämd formulering direkt på exportfakturan | Statliga myndigheter |
| fakturamottagare | Rikstermbanken | den betalningsskyldige eller den som fått i uppdrag av den betalningsskyldige att ge in begäran om kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar till Bolagsverket | Statliga myndigheter |
| fakturaportal | Rikstermbanken | tjänst där leverantören kan registrera kundfakturor i ett webbformulär, som sedan skickas elektroniskt till kunden i ett på förhand fastställt format | Statliga myndigheter |
| fakturaväxel | Rikstermbanken | tjänst för överföring av elektroniska fakturor och andra dokument eller skannade fakturor i elektroniskt format mellan köpare och säljare | Statliga myndigheter |
| fakturering - balanskraft | Rikstermbanken | Fakturering/utbetalning av balanskraft sker för närvarande (1998) två gånger per månad. | Statliga myndigheter |
| faktureringsfas | Rikstermbanken | fas i avräkningen då faktura produceras (faktureringskörning) | Statliga myndigheter |
| faktureringsmetoden | Rikstermbanken | metod som innebär att du grundar redovisningen på bokförda fakturor | Övrig offentlig verksamhet |
| faktureringsperiod | Rikstermbanken | den tidsperiod som bildar underlag till fakturan | Statliga myndigheter |
| faktureringsskyldighet | Rikstermbanken | skyldighet för den som är skattskyldig för moms att utfärda faktura för varje momspliktig försäljning | Övrig offentlig verksamhet |
| faktureringsunderlag | Rikstermbanken | sammanställning över fakturaperiodens avräknade värden | Statliga myndigheter |
| fakultativ | Rikstermbanken | Frivillig, valfri. | Riksdagen |
| fakultativ ansökan | Rikstermbanken | ansökan om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket enligt lag kan göra till förvaltningsrätten | Statliga myndigheter |
| falang | Rikstermbanken | litet rörben i finger eller tå; också del av finger | Statliga myndigheter |
| falanger | Rikstermbanken | de två eller tre mot varandra ledade stycken som tillsammans bygger upp ett finger eller en tå | Statliga myndigheter |
| fall | Rikstermbanken | Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott. Exempel: i en och samma polisanmälan rapporteras misshandel som ägt rum vid tre olika preciserade tillfällen. Detta redovisas som tre brott, men som ett fall i statistiken. Skulle man dessutom anmäla olaga hot vid samma anmälningstillfälle redovisas detta i statistiken som två fall. I statistiken över anmälda brott redovisas nästan alltid antal brott. | Statliga myndigheter |
| fall | Rikstermbanken | tåg med vilket segel hissas | Statliga myndigheter |
| fall | Rikstermbanken | Vid en och samma polisanmälan kan en eller flera brottstyper/brottskoder registreras. Antalet fall avser antalet registrerade brottstyper/brottskoder. Varje fall kan innehålla ett eller flera brott. | Statliga myndigheter |
| fall-kontroll-studie | Rikstermbanken | jämförelse mellan en grupp individer som har fått en viss sjukdom och en jämförbar kontrollgrupp i syfte att kartlägga faktorer som kan ha betydelse för sjukdomens uppkomst | Departement |
| falla av | Rikstermbanken | Falla av sägs ett fartyg göra när dess förstäv avlägsnar sig från vinden. Motsatsen är lova. | Statliga myndigheter |
| fallen snedliggare | Rikstermbanken | fallen bassten som inte ligger helt horisontellt | Statliga myndigheter |
| fallgirighet | Rikstermbanken | segelfartygs benägenhet att vid midskepps ror falla av | Statliga myndigheter |
| fallgjutning | Rikstermbanken | smälta gjuts direkt ned i kokillen | Statliga myndigheter |
| fallhöjd | Rikstermbanken | avståndet mellan dammens vattenyta och den ursprungliga älvens vattenyta nedströms dammkonstruktionen | Statliga myndigheter |
| fallhöjd | Rikstermbanken | vertikala avståndet från den nivå där arbete utförs (arbetsnivå) till planet genom kantlinan | Statliga myndigheter |
| fallrep fallrepstrappa |
Rikstermbanken | trappa som fälls ner längst ett fartygs styrbordssida och gör så att folk kan komma till och från fartyget i små båtar, t.ex. barkasser | Statliga myndigheter |
| fallrättighet | Rikstermbanken | rätten att utvinna energi ur strömmande vatten | Departement |
| fallvilt | Rikstermbanken | fågel eller däggdjur som påträffats dött av okänd anledning, eller observeras med tecken på sjukdom och avlivats för undersökning | Statliga myndigheter |
| falsk angivelse | Rikstermbanken | Om man anger en person för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att personen är oskyldig, kan man dömas för falsk angivelse. | Statliga myndigheter |
| falsk angivelse | Rikstermbanken | ett menedsbrott, BrB 15:6 | Statliga myndigheter |
| falsk huvudled | Rikstermbanken | huvudled, som inte indikerar rätt typ av objekt beroende på s.k. denotationsförändring | Statliga myndigheter |
| falsk kohesion | Rikstermbanken | sammandragande kraft som bidrar positivt till jordens hållfasthet | Statliga myndigheter |
| falsk krupp | Rikstermbanken | en i spädbarns- och småbarnsåldern vanlig sjukdom med framför allt andningssvårigheter i samband med övre luftvägssjukdom | Statliga myndigheter |
| falsk substitution | Rikstermbanken | Ett farligt ämne byts ut mot ett annat ämne som senare visar sig vara lika farligt eller farligare. | Departement |
| falsk såbädd | Rikstermbanken | teknik för ogräsbekämpning då man lockar ogräsfröna att gro innan den riktiga sådden | Statliga myndigheter |
| falsk tillvitelse | Rikstermbanken | Att lämna osanna uppgifter om en annan person till polis, åklagare eller någon annan myndighet. | Statliga myndigheter |
| falsk tillvitelse | Rikstermbanken | ett menedsbrott, BrB 15:7 | Statliga myndigheter |
| falskdeklaration | Rikstermbanken | deklaration som innehåller falska uppgifter | Statliga myndigheter |
| falskt stopp | Rikstermbanken | stoppslagningskrav för påles sjunkning uppnås utan att avsedd bärförmåga erhålls | Statliga myndigheter |
| falskt åtal | Rikstermbanken | Att medvetet väcka åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att han är oskyldig. Den som i andra fall väcker åtal utan tillräckliga skäl kan dömas för obefogat åtal. | Statliga myndigheter |
| falskt åtal | Rikstermbanken | ett menedsbrott, BrB 15:5 | Statliga myndigheter |
| falstaktegel | Rikstermbanken | taktegel som försetts med tätningsfals för att ligga jämnare och tätare | Övrig offentlig verksamhet |
| falukorv | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| FAME fettmetylestrar |
Rikstermbanken | Samlingsnamnet för ett antal förestrade vegetabiliska oljor som lämpar sig för inblandning i dieselbränsle. Den vanligaste är RME (rapsmetylester). | Statliga myndigheter |
| FAME | Rikstermbanken | Ett EU-projekt med syfte att utveckla en fiskbaserad metod för bedömning av ekologisk status i vattendrag enligt kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. | Statliga myndigheter |
| FAME fettsyrametylestrar |
Rikstermbanken | FAME (fettsyrametylestrar) framställs ur oljeväxter. I Sverige är den vanligaste råvaran rapsolja som förestras till RME (rapsmetylester). Används huvudsakligen för låginblandning i dieselbränsle. | Regeringen |
| FAME fettsyrametylester |
Rikstermbanken | vegetabilisk eller animalisk olja som omförestras med metanol | Departement |
| FAME fettsyrametylester |
Rikstermbanken | Omfattar såväl rena bränslen som B100 som låginblandade volymer i vanlig diesel. RME, rapsmetylester, är en FAME som producerats genom förestring av rapsolja. Kallas i vardagligt tal biodiesel. | Statliga myndigheter |
| FAME | Rikstermbanken | Bränslen som består av fettsyrametylestrar. [FAME omfattar] förestrade vegetabiliska oljor, såsom RME, som ersätter diesel. Exempel på andra produkter som kan omvandlas till FAME är djurfetter i slakteriavfall, olivolja och druvkärnolja. | Regeringen |
| FAME fettsyrametylester, biodiesel |
Rikstermbanken | Omfattar såväl rena bränslen som B100 som låginblandade volymer i vanlig diesel. | Statliga myndigheter |
| FAME fettsyrametylester, biodiesel |
Rikstermbanken | Kallas i vardagligt tal biodiesel och omfattar såväl rena bränslen som B100 som låginblandade volymer i vanlig diesel. | Statliga myndigheter |
| FAME fettsyrametylester, biodiesel |
Rikstermbanken | Kallas i vardagligt tal biodiesel och omfattar såväl rena bränslen som B100 som låginblandade volymer i vanlig diesel. RME, rapsmetylester, är en FAME som producerats genom förestring av rapsolja. | Statliga myndigheter |
| FAME | Rikstermbanken | I Sverige normalt förestrad rapsolja, RME. Används i första hand för låginblandning i dieselbränsle. | Statliga myndigheter |
| familj | Rikstermbanken | grupp grundad på äktenskap eller släktskap | Statliga myndigheter |
| familj | Rikstermbanken | Det finns ingen entydig definition av vad en familj är. Familjen är dock i de allra flesta kulturer utgångspunkten för samhällets organisation och av såväl regeringsformen som Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) framgår att familjen och familjelivet ska värnas. Svensk lagstiftning saknar således en rättslig definition av vad en familj är, och familjer är inte heller i sig bärare av några juridiska rättigheter eller skyldigheter. Vad lagstiftningen reglerar är i stället de inbördes relationer individer i olika konstellationer har till varandra, såsom samboförhållanden, äktenskap, föräldraskap och släktskap. För familjemedlemmar medför olika familjekonstellationer specifika rättsverkningar för de individer som ingår. (Mägi och Zimmerman 2105, s. 17) Tidigare var vigseln det som var avgörande för att en familj skulle anses etablerad, medan på senare tid har barn kommit att få stor betydelse för när en familj ska anses vara etablerad (Schiratzki 2107, s. 52). En familj kan se ut på många olika sätt. Kärnfamiljen, som vid införandet av föräldraförsäkringen var utgångspunkten, har fått sällskap av många andra familjekonstellationer och mer än vart femte barn växer upp i en annan familjekonstellation än den med båda sina rättsliga föräldrar. I Sverige finns familjer där barnen stadigvarande bor med båda föräldrarna, ombildade familjer med bonusbarn och bonusföräldrar, ensamstående föräldrar, barn som bor växelvis, regnbågsfamiljer och flera andra familjekonstellationer. Barn kan även ha föräldrar som bor eller arbetar i ett annat land än Sverige. | Departement |
| familjebehandlare | Rikstermbanken | person som ger familjebehandling | Statliga myndigheter |
| familjebehandling | Rikstermbanken | det att behandla hela familjen i terapeutiska sammanhang som en enhet | Statliga myndigheter |
| familjebidrag | Försäkringskassan | förmån som kan betalas ut till en totalförsvarspliktig eller en rekryt under grundutbildning som är längre än 60 dagar, en totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller civilplikt, en hemvärnssoldat, frivillig personal eller en officersaspirant. | Förmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilliga |
| familjebidrag till rekryter | Försäkringskassan | bidrag till den som genomgår militär grundutbildning | Begreppskatalog 2017 |
| familjedaghem | Rikstermbanken | enskilt hem där en kommunalt anställd dagbarnvårdare tar hand om andras barn när föräldrarna arbetar eller studerar | Statliga myndigheter |
| familjeförmån | Försäkringskassan | förmån till föräldrar och barn | Familjeförmåner |
| familjeförmån | Rikstermbanken | alla förmåner och kontantförmåner som är avsedda att kompensera för en familjs utgifter, exklusive förskott avseende underhållsstöd till barns vårdnadshavare samt vissa särskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption | Departement |
| familjeförsörjare | Rikstermbanken | familjemedlem som ansvarar för familjens uppehälle | Statliga myndigheter |
| familjegravplats | Rikstermbanken | Familjegravplats är en äldre benämning på en gravplats. Innehavaren köpte nyttjanderätten till gravplatsen (köpgrav). Familjegraven var avsedd för kistor och urnor och uppläts med gravrätt. Alternativet till familjegravplats var allmängrav, linjegrav eller allmänna varvet. | Statliga myndigheter |
| familjehem | Försäkringskassan | enskilt hem som tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt | Familjeförmåner |
| familjehem | Rikstermbanken | hem där en familj tar hand om barn som av någon anledning inte kan vistas hos föräldrarna | Statliga myndigheter |
| familjehemsförälder | Försäkringskassan | person som tagit emot ett barn för stadigvarande vård i enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet | Socialförsäkringsbalken |
| familjehemsförälder | Rikstermbanken | den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet | Departement |
| familjehemsplacerad | Rikstermbanken | När ett barn av någon anledning inte kan bo kvar i sitt föräldrahem under en kortare eller längre period och i stället får bo hos en annan familj. Det är en social myndighet som bestämmer om familjehemplaceringen. | Statliga myndigheter |
| familjemedlem | Försäkringskassan | (inom EU-familjeförmåner:) person som genom sitt förhållande till en försäkrad person har en viss rättighet eller rätt till en viss förmån | Allmän juridik |
| familjepenning | Försäkringskassan | form av familjebidrag som kan betalas ut till en person som har rätt till familjebidrag och har någon form av försörjningsansvar för barn, make eller en före detta make | Förmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilliga |
| familjepension | Pensionsmyndigheten | Familjepension är ett slags efterlevandeskydd. | Pension |
| familjeplanering | Rikstermbanken | åtgärder för att förhindra oönskade havandeskap | Statliga myndigheter |
| familjerådgivare | Rikstermbanken | person som arbetar med rådgivning och hjälp i familje och samlevnadsfrågor | Statliga myndigheter |
| familjerådgivning | Rikstermbanken | det att ge hjälp och rådgivning i familje- och samlevnadsfrågor | Statliga myndigheter |
| familjeskydd | Pensionsmyndigheten | Familjeskydd är ett slags efterlevandeskydd. | Pension |
| familjeskydd | Rikstermbanken | efterlevandeskydd som ger en pension till efterlevande under en begränsad tid om den försäkrade dör under sin anställningstid | Statliga myndigheter |
| familjeterapeut | Rikstermbanken | en person som arbetar med familjerådgivning och familjeterapi | Statliga myndigheter |
| familjeterapi | Rikstermbanken | en form av psykoterapi där hela familjen deltar när en medlem har psykiska problem | Statliga myndigheter |
| familjevårdsprincipen | Rikstermbanken | princip att vårda hela familjen när en familjemedlem har psykiska eller sociala problem | Statliga myndigheter |
| famn | Rikstermbanken | Längdmått: 1,78 m. 1 famn =3 alnar = 6 fot. | Statliga myndigheter |
| famn | Rikstermbanken | maritimt längdmått i sex fot eller 1 829 meter | Statliga myndigheter |
| fana | Rikstermbanken | fanduk som fästs på en stång | Statliga myndigheter |
| faneritisk | Rikstermbanken | vars minerala komponenter kan urskiljas med blotta ögat | Statliga myndigheter |
| fanerozoikum | Rikstermbanken | Den del av jordens historia då organismer med hårdvävnad existerar, varom vittnar ofta talrika fossil i de sedimentära bergarterna. Fanerozoikum sträcker sig från nutiden ca 542 miljoner år tillbaka. | Statliga myndigheter |
| fantasy | Rikstermbanken | litteratur med inslag av fantasi och magi | Statliga myndigheter |
| fantom | Rikstermbanken | modell av hela kroppen, kroppsdel eller organ | Departement |
| fantomsmärta | Rikstermbanken | kvarstående smärta på platsen för amputerad kroppsdel | Statliga myndigheter |
| FAO | Rikstermbanken | FN:s livsmedels och jordbruksorganisation. FAO:s huvuduppgift är att trygga tillgången till mat så att människor världen över får leva ett friskt och aktivt liv. | Statliga myndigheter |
| FAO | Rikstermbanken | FN:s fackorgan för jordbruksfrågor, landsbygdsutveckling, skogsbruk och fiske, grundat 1945. FAO ska fungera som ett neutralt forum för dialog om politiska åtgärder på dessa områden samt ska underlätta utarbetande av internationella överenskommelser. Organisationen har också en viktig kunskapsöverförande roll och producerar statistik på en rad områden samt gör analyser. Det övergripande syftet med FAO:s arbete är att trygga tillgången till mat och att bekämpa hunger. Huvudsätet ligger i Rom. FAO:s arbetsområde inkluderar handels- och marknadsfrågor. Sedan några år tillbaka gör FAO och OECD gemensamma prognoser för utvecklingen på jordbruksmarknaderna. FAO är också huvudman för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) som tar fram internationella standarder för handeln med växter. Tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) har FAO grundat Codex Alimentarius som fastställer standarder för livsmedlens säkerhet och kvalitet. Dessa verksamheter har betydelse för den internationella handeln då de kan bidra till en internationell harmonisering, dvs. att fler länder använder samma regler i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. | Statliga myndigheter |
| FAO | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| FAO | Rikstermbanken | FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. | Statliga myndigheter |
| fara | Rikstermbanken | inneboende egenskap hos ett ämne som kan orsaka oönskade effekter | Statliga myndigheter |
| fara | Rikstermbanken | farlig företeelse, ämne, mänsklig aktivitet eller ett tillstånd som kan orsaka förlust av liv, skada eller andra hälsoeffekter, skador på egendom, påverka försörjningsmöjligheten, eller som kan orsaka sociala och ekonomiska störningar eller orsaka miljöskador. | Statliga myndigheter |
| farkost | Rikstermbanken | teknisk anordning för transporter av någon eller något | Statliga myndigheter |
| farkost | Rikstermbanken | fartyg eller flytande utrustning | Departement |
| farled | Rikstermbanken | sjöväg i inlandsvatten, inomskärs eller nära kusten, anvisad genom sjösäkerhetsanordningar eller utmärkt i sjökort eller i nautisk publikation | Statliga myndigheter |
| farled | Rikstermbanken | Omfattar i sin vidaste betydelse de vattenområden som sjöfarten använder. I allmänhet avses dock de vattenvägar som i sjökortet är markerade med heldragna svarta linjer. | Riksdagen |
| farled | Rikstermbanken | vattenområde med sjötrafik | Statliga myndigheter |
| farled | Rikstermbanken | Departement | |
| farledens kapacitet | Rikstermbanken | maximalt djupgående, maxlängd och maxbredd för fartyg i farleden, samt i förekommande fall segelfri höjd | Statliga myndigheter |
| farledsavsnitt | Rikstermbanken | del av farled som det finns särskild anledning att specificera egenskaper för | Statliga myndigheter |
| farledshållare | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som ombesörjer sjömätning och utmärkning samt eventuella andra åtgärder nödvändiga för att upprätthålla angiven kapacitet för en farled | Statliga myndigheter |
| farledsklass | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| farledsklass 1 | Rikstermbanken | Sjöfartsverkets klassbeskrivning: prioriterade sjövägar utpekade som Säkra sjövägar ledande till allmänna hamnar. Avgiftsbelagd trafik. | Statliga myndigheter |
| farledsklass 2 | Rikstermbanken | Sjöfartsverkets klassbeskrivning: övriga allmänna farleder för handelstrafik inkluderande farled till större industrihamnar. Avgiftsbelagd trafik. | Statliga myndigheter |
| farledsklass 3 | Rikstermbanken | Sjöfartsverkets klassbeskrivning: farleder avsedda för den mindre sjöfarten samt fritidsbåtstrafik, till övervägande delen utmärkt med stöd för mörkernavigering. Ej avgiftsbelagd trafik. | Statliga myndigheter |
| farledsklass 4 | Rikstermbanken | Sjöfartsverkets klassbeskrivning: farleder där utmärkningen normalt är utformad endast för trafik i dagsljus, avsedda för den mindre sjöfarten samt fritidsbåtstrafik. Ej avgiftsbelagd trafik. | Statliga myndigheter |
| farledsmiljö | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| farledsyta | Rikstermbanken | navigerbar yta mellan sjösäkerhetsanordningar eller andra avgränsningar i farled eller farledsavsnitt | Statliga myndigheter |
| farlig kemisk produkt | Rikstermbanken | kemisk produkt eller explosivt föremål, inklusive de som inte släpps ut på marknaden, som klassificeras som farligt enligt -- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordningen) eller -- Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter | Statliga myndigheter |
| farlig kemisk produkt | Rikstermbanken | kemisk produkt som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farlig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) eller föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat | Departement |
| farlig kemisk produkt | Rikstermbanken | kemisk produkt eller explosivt föremål som medför en fysikalisk fara eller hälsofara, inklusive de som inte släpps ut på marknaden, enligt kriterierna i -- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordningen). | Statliga myndigheter |
| farlig reaktion | Rikstermbanken | (a) Förbränning eller avsevärd värmeutveckling, (b) utveckling av brandfarliga, kvävningsframkallande, oxiderande eller giftiga gaser, (c) uppkomst av frätande ämnen, (d) uppkomst av instabila ämnen, eller (e) farlig tryckstegring (endast för tankar). | Statliga myndigheter |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | ämnen som genom sina toxikologiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper kan föranleda ohälsa eller olycksfall | Statliga myndigheter |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | de ämnen, blandningar och beredningar som regeringen föreskriver och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka | Departement |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | ämnen eller grupper av ämnen som är toxiska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering, samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upphov till motsvarande farhågor | Statliga myndigheter |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | ämnen som är klassificerade som farliga enligt CLP-förordningen och sådana som uppfyller regelverkets kriterier för farliga ämnen, men som ännu inte har klassificerats | Statliga myndigheter |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | de ämnen som är klassificerade som farliga enligt CLP-förordningen och sådana som uppfyller regelverkets kriterier för farliga ämnen, men som ännu inte har klassificerats | Statliga myndigheter |
| farliga ämnen | Rikstermbanken | ämnen och blandningar som regeringen har meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka | Statliga myndigheter |
| farlighet | Rikstermbanken | ämnes inneboende möjlighet att skada människan eller miljön | Statliga myndigheter |
| farligt avfall | Rikstermbanken | ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 4 till avfallsförordningen (2011:927) eller som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 12 § avfallsförordningen är farligt avfall | Departement |
| farligt avfall | Rikstermbanken | avfall som kan skada människor och miljö genom att det t.ex. är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt | Statliga myndigheter |
| farligt avfall | Rikstermbanken | restprodukter med giftiga eller på anat sätt skadliga komponenter | Statliga myndigheter |
| farligt avfall | Rikstermbanken | avfall som i bilaga 4 till avfallsförordningen beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen ska anses vara farligt avfall | Statliga myndigheter |
| farligt avfall | Rikstermbanken | avfall som t.ex. är giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt | Departement |
| farligt avfall | Rikstermbanken | avfall som är giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt | Statliga myndigheter |
| farligt gods | Rikstermbanken | gods som består av eller innehåller - explosiva ämnen och föremål, - gaser, - brandfarliga vätskor, - brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen, självantändande ämnen och ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, - oxiderande ämnen och organiska peroxider, - giftiga och smittförande ämnen, - radioaktiva ämnen, - frätande ämnen, och - övriga farliga ämnen och föremål | Departement |
| farligt gods | Rikstermbanken | gods som består av eller innehåller bl.a. hälso- och brandfarliga varor, vätskor eller gaser och som på grund av detta kan medföra skador på människor, djur och egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framförande | Departement |
| farligt gods | Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, djur, miljö och egendom om de inte hanteras rätt. | Övrig offentlig verksamhet |
| farligt gods | Rikstermbanken | ämnen och föremål vars transport enligt ADR/ADR-S är antingen förbjuden eller tillåten endast under vissa angivna villkor | Statliga myndigheter |
| farligt kemiskt ämne | Rikstermbanken | kemiskt ämne som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom sina toxikologiska egenskaper, sin temperatur, sin radioaktivitet, undanträngande av luftens syre eller att det ökar risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| farligt kemiskt ämne | Rikstermbanken | kemiskt ämne som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall genom -- sina toxikologiska egenskaper, -- sin temperatur, -- sin radioaktivitet, -- undanträngande av luftens syre eller -- att det ökar risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion | Statliga myndigheter |
| farligt område | Rikstermbanken | plats, som kan träffas av fallande sten eller ras | Statliga myndigheter |
| farligt överhäng | Rikstermbanken | mineraljordsparti, som kan befaras rasa så att arbetsskada uppstår | Statliga myndigheter |
| farmaceut | Rikstermbanken | den som är behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie | Statliga myndigheter |
| farmaceut | Rikstermbanken | den som är behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie enligt 4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen | Departement |
| farmaceut | Rikstermbanken | person med utbildning för utveckling, tillverkning, beredning, hantering, användning samt distribution och försäljning av läkemedel | Statliga myndigheter |
| farmakodynamik | Rikstermbanken | Uttryck för vilka effekter ett läkemedel har på kroppen. Vidgning av luftrören och smärtlindring är exempel på farmakodynamiska effekter. | Statliga myndigheter |
| farmakogenetik | Rikstermbanken | läran om hur individuella olikheter i arvsmassan påverkar förmågan att tillgodogöra sig och ha nytta av läkemedel | Departement |
| farmakokinetik | Rikstermbanken | Uttryck för hur ett läkemedel omsätts i kroppen, hur det tas upp, bryts ned och utsöndras. | Statliga myndigheter |
| farmakologi | Rikstermbanken | läkemedelslära | Statliga myndigheter |
| farmakopé | Rikstermbanken | förteckning som innehåller kvalitetskrav och analysmetoder relaterade till kvalitetskraven för substanser som ska användas i läkemedel, för läkemedelsformer och färdiga läkemedel | Statliga myndigheter |
| farmakovigilans | Rikstermbanken | den vetenskap och de aktiviteter som syftar till att upptäcka, utvärdera, förstå och förhindra biverkningar av läkemedel samt hantera andra läkemedelsrelaterade problem | Statliga myndigheter |
| faroanalys | Rikstermbanken | Producenter eller distributörer av dricksvatten ska utföra en faroanalys för dricksvattnet som huvudsakligen innebär att ”identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå”. | Statliga myndigheter |
| farobedömning | Rikstermbanken | identifiering av fara och fastställande av sambandet mellan dos och respons för observerade, skadliga effekter | Statliga myndigheter |
| faroidentifiering | Rikstermbanken | identifiering av de skadliga effekter ett ämne har på grund av sina inneboende egenskaper | Statliga myndigheter |
| farsot | Rikstermbanken | allmänt spridd smittsam sjukdom | Statliga myndigheter |
| fartbegränsning | Rikstermbanken | det att inom ett visst område råder högsta tillåtna hastighet | Statliga myndigheter |
| fartblindhet | Rikstermbanken | det att mista förmågan att uppskatta hastighet, särskilt pga långvarig körning | Statliga myndigheter |
| fartområde | Rikstermbanken | Med fartområde avses i detta regelverk ett i RMS-D definierat geografiskt område. SJÖI beslutar för varje örlogsfartyg vilket fartområde det är godkänt att uppträda i, baserat på fartygets konstruktion och utrustning. | Statliga myndigheter |
| fartområde | Rikstermbanken | områdesindelning av farvatten med avseende på våghöjd och avstånd till land eller skyddad plats enligt definitioner i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning | Statliga myndigheter |
| fartområde för bemanning | Rikstermbanken | i RMS-P definierat geografiskt område | Statliga myndigheter |
| fartområde för sjövärdighet | Rikstermbanken | i RMS-D definierat geografiskt område eller avstånd/tid till skyddad hamn | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | fartyg av alla slag som används i den marina miljön, inbegripet undervattensfartyg, flytande farkoster, flytande plattformar, flytande lagringsenheter samt flytande enheter för produktion, lagring och avlastning | Departement |
| fartyg | Rikstermbanken | Varje farkost som används eller kan användas för transport på vatten. Med skepp avsågs förr ett större fartyg, avsett för längre resor och egentligen ett segelfartyg med tre eller flera master. Enligt sjölagen betecknas ett fartyg med minst 12 meters längd och minst 4 meters bredd som skepp. Annat fartyg kallas båt. I dagligt tal indelas marinens farkoster av tradition i fartyg (=örlogsfartyg) och båtar. Marinens fartyg har inmönstrad besättning, står under befäl av militär chef samt för befälstecken. Marinens båtar däremot är farkoster för tillfälligt utnyttjande utan inmönstrad besättning. | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | farkost som används till eller kan användas till transport på vattnet | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | varje farkost som används eller kan användas till transport på vatten | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | farkost som används till eller kan användas till transport på vatten | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | luftfartyg eller sjöfarkost | Statliga myndigheter |
| fartyg | Rikstermbanken | båt som är minst 12 meter lång och 4 meter bred | Departement |
| fartyg | Rikstermbanken | farkost som kan användas till transport på vattnet och med minst 12 m längd och 4 m bredd | Statliga myndigheter |
| fartyg byggda | Rikstermbanken | fartyg som befinner sig i ett byggnadsstadium när -- fartyget är kölsträckt, eller -- byggande som kan hänföras till ett bestämt fartyg har påbörjats, eller -- sammanfogning av fartyget har inletts och omfattar minst 50 ton eller 1 % av den beräknade massan av hela byggnadsmaterialet om denna massa är mindre än 50 ton | Statliga myndigheter |
| fartyg byggt | Rikstermbanken | fartyg vars köl har sträckts eller som har uppnått motsvarande byggnadsstadium | Statliga myndigheter |
| fartyg i drift | Rikstermbanken | fartyg som har en påmönstrad besättning och som inte är taget ur trafik | Statliga myndigheter |
| fartyg på väg | Rikstermbanken | fartyg som inte ligger till ankars, inte är förtöjt vid land och inte står på grund | Statliga myndigheter |
| fartyg som bogserar | Rikstermbanken | fartyg som drar eller på annat sätt förflyttar något som inte har ett framdrivningsmaskineri eller farkost som har ett framdrivningsmaskineri som inte används | Statliga myndigheter |
| fartygets fria höjd | Rikstermbanken | skillnaden mellan högsta fartygshöjd och segelfri höjd | Statliga myndigheter |
| fartygs-/båtlämning | Rikstermbanken | farkost som förolyckats, övergivits eller sänkts | Statliga myndigheter |
| fartygsarbete | Rikstermbanken | arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget gränsvärde värde som inte får överskridas | Statliga myndigheter |
| fartygsarbete | Rikstermbanken | arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget | Statliga myndigheter |
| fartygsbefäl | Rikstermbanken | behöriga nautiker som är mönstrade i befälsbefattning ombord på ett fartyg | Statliga myndigheter |
| fartygsbefäl | Rikstermbanken | sjöman som yrkesmässigt tjänstgör som befälhavare eller styrman med uppgifter som huvudsakligen har samband med tjänstgöring på bryggan vid fartygets framförande | Statliga myndigheter |
| fartygsburen pråm pråm |
Rikstermbanken | oberoende, men inte självgående farkost, särskilt konstruerad och utrustad för att lyftas i lastat tillstånd och stuvas ombord i ett pråmbärande fartyg eller pråmmatarfartyg | Statliga myndigheter |
| fartygschef FC, båtchef, BåtC |
Rikstermbanken | den i säkerhetsbesättningen som utövar rollen som ”befälhavare” enligt sjölag (1994:1009) | Statliga myndigheter |
| fartygschef | Rikstermbanken | chef på örlogsfartyg | Statliga myndigheter |
| fartygselektriker | Rikstermbanken | person med elteknisk bakgrund och som arbetar som elektriker på ett fartyg | Statliga myndigheter |
| fartygsflottilj | Rikstermbanken | militär enhet bestående av 10--12 fartyg | Statliga myndigheter |
| fartygsförlagd utbildning | Rikstermbanken | lärarledd utbildning på övningsfartyg som -- genomförs inom treårig gymnasieutbildning med inriktning mot sjöfart som godkänts av Transportstyrelsen, -- följer en utbildningsplan, och -- har godkänts av Transportstyrelsen | Statliga myndigheter |
| fartygsförlagd utbildning FFU |
Rikstermbanken | handledd utbildning ombord som utgör del av program eller kurs och som genomförs under ledning av utbildningsanordnare som har ett av Sjösäkerhetsinspektören godkänt system för kvalitetsnormer | Statliga myndigheter |
| fartygsgrupp | Rikstermbanken | Fartygs grupptillhörighet -- A1-A3, B -- baseras på storlek (deplacement), fartområde sjövärdighet, maskinstyrka och komplexitet. | Statliga myndigheter |
| fartygsingenjör | Rikstermbanken | person med teknisk bakgrund, normalt sjöingenjörsexamen, som är anställd av rederiet och har befattningen 1:e eller 2:e fartygsingenjör | Statliga myndigheter |
| fartygsrapporteringssystem FRS |
Rikstermbanken | webbaserat övervaknings- och informationssystem för sjötrafik som bygger på EU direktiv 2002/59/EG | Departement |
| fartygsregister | Rikstermbanken | Svenskt fartyg som används yrkesmässigt för befordran av gods eller passagerare skall införas i skepps- eller båtregister. Fartyg med största längd av minst tolv meter och bredd av minst fyra meter betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt. | Departement |
| fartygsstråk | Rikstermbanken | sjöväg som utgör den kortaste navigerbara vägen mellan två punkter | Statliga myndigheter |
| fartygstillstånd | Rikstermbanken | tillstånd som licensmyndigheten utfärdar då fråga är om överlåtelse av fartyg till utlandet enligt lag och förordning om tillstånd till överlåtelse av fartyg | Departement |
| farvatten | Rikstermbanken | vattenområde där sjötrafik kan äga rum | Statliga myndigheter |
| faryngit | Rikstermbanken | inflammation i svalget | Statliga myndigheter |
| fas | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fasad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fasadfärg | Rikstermbanken | Fasadfärgerna har dels organiska och dels oorganiska bindemedel. Färgen påförs med målarverktyg. | Övrig offentlig verksamhet |
| fasan | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fashastighet | Rikstermbanken | den individuella vågens hastighet. | Statliga myndigheter |
| fasledare faslina |
Rikstermbanken | En 400 kV kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. | Statliga myndigheter |
| Fass | Rikstermbanken | Läkemedelsindustrins gemensamma läkemedelsförteckning över läkemedel som får säljas i Sverige. Utges årligen av Läkemedelsindustriföreningen, LIF. | Statliga myndigheter |
| fast ansluten | Rikstermbanken | elektrisk materiel ansluten till en starkströmsanläggning genom elektrisk fast inkoppling | Statliga myndigheter |
| fast anslutning | Rikstermbanken | anslutning via det fasta telenätet (PSTN, ISDN, xDSL), fast radio, satellit, kabel-tv-nät, fiber och fiber-LAN | Statliga myndigheter |
| fast anslutning | Rikstermbanken | En fast anslutning mot Internet, kallas oftast bredband. Användaren kan vara ständigt uppkopplad. | Statliga myndigheter |
| fast anställda | Rikstermbanken | Denna grupp består av personer med tillsvidareanställning. | Statliga myndigheter |
| fast arbetsplats | Rikstermbanken | arbetsplats på permanent arbetsställe | Statliga myndigheter |
| fast avfall | Rikstermbanken | Omfattar all slags mat-, hushålls- och driftsavfall med undantag av färsk fisk och delar därav, som uppstår under fartygets normala drift och förmodas avlägsnas löpande eller periodiskt, med undantag för de ämnen som annars är definierade eller förtecknade i dessa föreskrifter. | Statliga myndigheter |
| fast avtal | Rikstermbanken | leverans av i förväg bestämda volymer/timme | Statliga myndigheter |
| fast bredband | Rikstermbanken | bredband via teknikerna xDSL, fiber och kabel-tv-nät med en nedladdningshastighet på minst 2 Mbit/s | Statliga myndigheter |
| fast bruttoinvestering | Rikstermbanken | anskaffning av materiella eller immateriella tillgångar som ska användas upprepade gånger (under minst ett år) i produktionsprocessen | Statliga myndigheter |
| fast bulklast | Rikstermbanken | alla material, utom vätskor och gaser, som består av en kombination av partiklar, granulat eller större bitar av material, i allmänhet likformiga till sin sammansättning, som lastas direkt ner i fartygets lastutrymmen utan någon mellanliggande form av inneslutning | Statliga myndigheter |
| fast driftställe | Rikstermbanken | stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs | Departement |
| fast driftställe | Rikstermbanken | en stadigvarande plats, från vilken ett företags affärsverksamhet helt eller delvis bedrivs | Departement |
| fast egendom | Kronofogden | mark som är indelad i fastigheter | |
| fast egendom | Rikstermbanken | Med fast egendom avses även tomträtt samt byggnader och anläggningar som är lös egendom. | Departement |
| fast egendom | Rikstermbanken | sådan egendom som består av fastighet | Statliga myndigheter |
| fast egendom | Rikstermbanken | mark som är indelad i fastigheter | Statliga myndigheter |
| fast elpris | Rikstermbanken | Fast elpris innebär att priset, i avtalet mellan en person och dennes elhandelsföretag, är bundet för en viss period. Det är elhandelspriset som binds; inga övriga elenergiposter såsom nättariff, skatt, moms etc. binds. | Statliga myndigheter |
| fast fras lexikaliserad fras |
Rikstermbanken | fras bestående av två eller flera ord som tillsammans står för en enhetlig betydelse | Statliga myndigheter |
| fast hinder | Polisen | anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd | Föreskrifter och allmänna råd |
| fast hinder | Polisen | en av polisen tillfälligt placerad anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd | Föreskrifter och allmänna råd |
| fast hinder | Rikstermbanken | anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd | Statliga myndigheter |
| fast hinder | Rikstermbanken | en av polisen tillfälligt placerad anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd | Statliga myndigheter |
| fast installation | Rikstermbanken | en särskild kombination av olika apparater och andra anordningar som är monterade på en i förhand bestämd plats och avsedda för permanent användning på den platsen | Departement |
| fast installation | Rikstermbanken | en särskild kombination av olika apparater och andra anordningar som är monterade, installerade och avsedda för permanent användning på en på förhand bestämd plats | Statliga myndigheter |
| fast installation | Rikstermbanken | en särskild kombination av olika typer av apparater och i förekommande fall andra anordningar som är monterade, installerade och avsedda för permanent användning på en på förhand fastställd plats | Statliga myndigheter |
| fast internetanslutning | Rikstermbanken | uppringd anslutning och bredbandsanslutning | Statliga myndigheter |
| fast klyft | Rikstermbanken | blottad berggrund | Statliga myndigheter |
| fast lager | Rikstermbanken | brolager som tar upp horisontalkrafter i en eller två riktningar men som medger rotationer | Statliga myndigheter |
| fast linkar | Rikstermbanken | linkar som direkt eller genom transmission stadigvarande är förbundet med spelmotorn | Statliga myndigheter |
| fast medlare | Rikstermbanken | Medlare kan förordnas av Medlingsinstitutet även på ett fast medlingsuppdrag. De fasta medlingsuppdragen avser lokala tvister mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Tvisten gäller krav på att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Under 2008 är fem fasta medlare förordnade. De förordnas på ett år i taget och är spridda över landet med varsitt geografiskt område. Medlarna står under tillsyn av Medlingsinstitutet. Fyra av de fasta regionala medlarna är domare. | Statliga myndigheter |
| fast mätsystem | Rikstermbanken | mätsystem som den kväveoxidavgiftsskyldiga anläggningen använder för bestämning av gashalt respektive rökgasflöde | Statliga myndigheter |
| fast nättariff abonnemangsavgift |
Rikstermbanken | den fasta delen av nättariffen | Statliga myndigheter |
| fast pris | Rikstermbanken | pris enligt avtal för leverans av el som innebär att elanvändaren betalar ett i förväg fastställt elpris för en specificerad avtalsperiod | Statliga myndigheter |
| fast pris | Rikstermbanken | typ av tariff som utgörs av ett i förväg fastställt belopp för en i förväg fastställd typ av köruppdrag | Statliga myndigheter |
| fast radioutrustning | Polisen | fast monterad radioutrustning vid radiostationsanläggning, kommunikationscentral eller liknande | Föreskrifter och allmänna råd |
| fast radioutrustning | Rikstermbanken | fast monterad radioutrustning vid radiostationsanläggning, kommunikationscentral eller liknande | Statliga myndigheter |
| fast redskap | Rikstermbanken | 1. fiskebyggnad, och 2. fiskeredskap med ledarm, om redskapet är fastsatt vid bottnen eller stranden och avses stå kvar i mer än två dygn i följd | Departement |
| fast ränta | Rikstermbanken | ränta som sätts för t.ex. statspapper eller Riksgäldsspar i samband med köpet | Statliga myndigheter |
| fast sjösäkerhetsanordning | Rikstermbanken | sjösäkerhetsanordning uppförd på land eller sjöbotten | Statliga myndigheter |
| fast skydd | Rikstermbanken | avskärmningsskydd som hålls på plats antingen permanent (t.ex. fastsvetsat), eller genom fasta förband som inte kan avlägsnas utan specialverktyg | Statliga myndigheter |
| fast spärr | Rikstermbanken | spärr som innebär hinder för all passage | Övrig offentlig verksamhet |
| fast tank | Rikstermbanken | tank med en volym över 1 000 liter, som är varaktigt fäst på ett fordon eller utgör en integrerad del av ramen på ett sådant fordon, t.ex. ett tankfordon | Statliga myndigheter |
| fast tank | Rikstermbanken | tank med volym över 1 000 liter, som är varaktigt fäst på ett fordon (som därigenom blir ett tankfordon) eller utgör en integrerad del av ramen till ett sådant fordon | Statliga myndigheter |
| fast växelkurs | Rikstermbanken | system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor | Övrig offentlig verksamhet |
| fast ämne | Rikstermbanken | (a) Ett ämne med smältpunkt eller smältstart över 20 ℃ vid ett tryck av 101,3 kPa, eller (b) ett ämne som enligt provningsmetoden ASTM D 4359-90 inte är flytande eller som enligt kriterierna i penetrometermetoden för bestämning av flytbarhet är tjockflytande | Statliga myndigheter |
| fasta | Rikstermbanken | avstående eller att avstå från mat och dryck | Statliga myndigheter |
| fasta arbetsexemplar | Rikstermbanken | exemplar som inte skickas ut från tidningshuset eller tryckeriet | Statliga myndigheter |
| fasta bränslen | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fasta bränslen | Rikstermbanken | biobränslen, torv, kol, avfall från hushåll och industri samt gaser som produceras av sådana bränslen i till pannan ansluten gasgenerator | Statliga myndigheter |
| fasta fisken fasta fiskeanläggningar |
Rikstermbanken | Är i de flesta fall en anläggning byggd som en spärr med ledarmar, som leder fisken in i ”fångstsäckar” eller fasta ”fångstrum”. Byggnadsmaterial kan exempelvis vara timmer, pålar/störar, ris, stenar eller en kombination av dessa material. Ibland är fiskeanläggningar svåra att skilja från lämningar efter spärranordningar och broar. Byggnadsmaterialet i en fiskeanläggning bör dock generellt vara av klenare dimensioner än det i en spärranordning eller bro. Fågelfångstanläggning avser vanligen lämningar efter fångst av skogsfågel. Fågelfångstanläggningar kan utgöras av en eller flera rader av stenar i ett eller flera skikt med öppningar för snaror eller av på rad liggande eller spridda stenrösen i vilka störar med fångstnät eller snaror varit placerade. Egenskapsvärdet övrig används för t.ex. giller, anläggning för självskott, snarstig, flak, tana samt även anläggning för äggtäkt, såsom äggningsholk och värphåla. Avser även t.ex. äldre notvarp eller andra platser som utifrån skriftligt källmaterial eller muntlig tradition utpekas som plats för återkommande fiske. | Statliga myndigheter |
| fasta fisken fiskeverke |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fasta gödselslag | Rikstermbanken | stallgödsel och andra organiska gödselmedel som är stapelbara till en höjd av minst 1 meter utan stödvägg | Statliga myndigheter |
| fasta installationer som huvudsakligen används för transportområdet | Rikstermbanken | a. järnvägsanläggning: bana, bro, tunnel eller liknande byggnadsverk, b. luftfartsanläggning: infrastrukturen för lufttransporter, c. sjöfartsanläggning: infrastrukturen för sjötransporter, d. väganläggning: väg och gata innefattande bro, tunnel eller liknande, | Statliga myndigheter |
| fasta investeringar | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fasta kostnader | Rikstermbanken | kostnader som inom vissa gränser inte påverkas av hur mycket av en vara eller tjänst företaget producerar | Övrig offentlig verksamhet |
| fasta priser | Rikstermbanken | Värdering till fasta priser innebär att flöden och stockar under en bokföringsperiod värderas till priser från en tidigare period. Syftet med värdering till fasta priser är att dela upp värdeförändringar i dels förändringar i priser, dels förändringar i volym. | Övrig offentlig verksamhet |
| fasta priser | Rikstermbanken | priser som är oförändrade över tiden och anges i ett så kallat basårs pris | Statliga myndigheter |
| fasta priser | Rikstermbanken | värdet i en annan periods pris | Statliga myndigheter |
| fasta punkter | Rikstermbanken | kärndelarna i en befästning | Statliga myndigheter |
| fasta redskap | Rikstermbanken | fiskebyggnad och fiskeredskap med ledarm, om redskapet är fastsatt vid bottnen eller stranden och avses stå kvar i mer än två dygn i följd | Riksdagen |
| fastande på fastande mage |
Rikstermbanken | (för laboratorieprover) som ej har intagit föda eller dryck under de senaste 12 timmarna | Statliga myndigheter |
| fasteblodsocker | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fastgödsel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fastighet | Kronofogden | ett eller flera avgränsade områden på marken med tillhörande byggnader, skog, vatten med mera | |
| fastighet | Rikstermbanken | En fastighet består av ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten m.m. All mark i landet är indelad i fastigheter och alla har en särskild beteckning inom kommunen (namn och nummer) t.ex. Berga 1:8 i Lyckeby kommun. | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | En fastighet består av ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten m.m. All mark i landet är indelad i fastigheter och alla har en särskild beteckning inom kommunen (namn och nummer) t.ex. Torp 1:1 i Gävle kommun. | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | En fastighet består av ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan höra byggnader, skog och vatten. All mark i Sverige är indelad i fastigheter och alla fastigheter har en unik beteckning, till exempel Berga 1:8 i Lyckeby kommun. | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fastighet | Rikstermbanken | den geografiska indelning som är den minsta beståndsdel som Sveriges yta delas in i | Departement |
| fastighet | Rikstermbanken | land och/eller vattenområde med därtill hörande byggnader och andra fasta anordningar med den avgränsning som redovisas i fastighetsregister | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | enhet av fast egendom som är införd eller skall införas i fastighetsregistret | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | Rättslig enhet, ett mark- eller vattenområde eller en volym som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör, till exempel byggnader, anläggningar och växtlighet. | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | All mark i landet är indelat i fastigheter och alla har en särskild beteckning inom kommunen (namn och nummer). Fastighetsbeteckningen kan redovisas på skilda sätt t.ex. på landsbygd som Linköping Ekenäs 3:1 och i stad som Stockholm Krubban 18 där Krubban står för ett kvarter. Uppgifterna om en fastighets beteckningar finns i fastighetsregistret, som Lantmäteriet ansvarar för. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten m.m. Byggnaderna inom varje fastighet numreras i en löpande följd. | Statliga myndigheter |
| fastighet | Rikstermbanken | ett eller flera avgränsade områden på marken med tillhörande byggnader, skog, vatten med mera | Statliga myndigheter |
| fastighetsbestämning | Rikstermbanken | åtgärd vid en lantmäteriförrättning för att avgöra t.ex. var gränsen går mellan två fastigheter eller vad som ingår i ett servitut eller en ledningsrätt | Statliga myndigheter |
| fastighetsbestämningsbeslut | Rikstermbanken | Fråga som tagits upp vid fastighetsbestämning avgörs genom ett fastighetsbestämningsbeslut som fattas av lantmäterimyndigheten. | Statliga myndigheter |
| fastighetsbeteckning | Rikstermbanken | Varje registerenhet (fastighet eller samfällighet) har en särskild beteckning, t.ex. Gävle Berga 1:3 eller Gävle Berga s:4. | Statliga myndigheter |
| fastighetsbildning | Rikstermbanken | åtgärd vid en lantmäteriförrättning genom vilken indelningen i fastigheter ändras eller servitut bildas, ändras eller upphävs | Statliga myndigheter |
| fastighetsbildning | Rikstermbanken | Fastighetsbildningslag (1970: 988) | Statliga myndigheter |
| fastighetsbildningsbeslut | Rikstermbanken | beslut av lantmäterimyndigheten att genomföra fastighetsbildning | Statliga myndigheter |
| fastighetsbildningslagen | Rikstermbanken | den särskilda lag som innehåller regler om bl.a. fastighetsbildning, fastighetsbestämning och fastighetsregister | Statliga myndigheter |
| fastighetsdomstol | Rikstermbanken | Till fastighetsdomstolen kan man som sakägare överklaga beslut som Lantmäteriet fattat vid förrättningen. Det finns normalt en fastighetsdomstol i varje län. | Statliga myndigheter |
| fastighetsdomstol | Rikstermbanken | Till fastighetsdomstolen kan man som sakägare överklaga beslut som lantmäterimyndigheten fattat vid förrättningen. Det finns normalt en fastighetsdomstol i varje län. | Statliga myndigheter |
| fastighetsdomstol | Rikstermbanken | domstol med uppgift att pröva framför allt fastighetsbildningsmål men också andra mål med anknytning till fast egendom, som hyres- och arrendemål, bostadsrättsmål och expropriationsmål | Statliga myndigheter |
| fastighetsel | Rikstermbanken | den elenergi som används till fasta installationer för klimatisering av byggnaden samt drift av servicefunktioner, t.ex. hissar, rulltrappor och allmän belysning | Departement |
| fastighetsfond | Rikstermbanken | Inte en fond i lagens mening eftersom fastigheter inte är finansiella tillgångar. I stället är det ofta ett aktiebolag som äger fastigheter i vilket man som investerare köper aktier. | Statliga myndigheter |
| fastighetsförvaltning | Rikstermbanken | ansvar för förvärv, upplåtelse, drift, underhåll och avyttring av fast egendom för statens räkning | Departement |
| fastighetsgräns | Rikstermbanken | skiljelinjen mellan två fastigheter eller områden av fastigheter | Statliga myndigheter |
| fastighetsinformationen | Rikstermbanken | Beskriver landets fastigheter avseende form, läge, ägare, adress, taxeringsvärde, fångst, inteckningar samt olika rättigheter. | Statliga myndigheter |
| fastighetsinteckning | Rikstermbanken | innebär att en fastighetsägare pantsätter sin fastighet som säkerhet för en skuld | Statliga myndigheter |
| Fastighetskartan | Rikstermbanken | Fastighetskartan ersätter successivt den Ekonomiska och Gula kartan sedan 1999, trycks på beställning i skalorna 1:10 000 eller 1:12 500. | Statliga myndigheter |
| fastighetslån slutfinansiering, bolån |
Rikstermbanken | lån som tas när byggprojektet är klart | Departement |
| fastighetsmäklare | Rikstermbanken | Denna lag gäller en fysisk persons yrkesmässiga förmedling av fastigheter, delar av fastigheter, bostadsrätter, byggnader på annans mark, tomträtter, andelsrätter avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter. Den som bedriver sådan verksamhet kallas fastighetsmäklare. | Departement |
| fastighetsnod | Rikstermbanken | Fastighetsnoden är en passiv eller aktiv nod för sammanbindning av de enskilda anslutningarna i fastigheten (byggnaden). | Departement |
| fastighetsnod | Rikstermbanken | Fastighetsnoden sammanbinder områdesnätet med fastighetsområdesnätet/fastighetsnätet. | Departement |
| fastighetsnyckel | Rikstermbanken | tekniskt löpnummer som håller ihop uppgifter rörande en viss fastighet, samfällighet eller gemensamhetsanläggning | Statliga myndigheter |
| fastighetsnät | Rikstermbanken | Fastighetsnätet förbinder lägenheterna/lokalerna i samma byggnad/fastighet med fastighetsnoden. | Departement |
| fastighetsnät | Rikstermbanken | Fastighetsnätet förbinder lägenheterna/lokalerna i samma byggnad med fastighetsnoden. | Departement |
| fastighetsområde | Rikstermbanken | En fastighet och en samfällighet kan bestå av ett eller flera fastighetsområden respektive samfällighetsområden. Ett fastighetsområde/samfällighetsområde är ett sammanhängande mark- och/eller vattenområde. Undantagna är andelsfastigheter som inte har någon enskild mark. I denna handbok används fastighetsområde både för samfällighetsområde och fastighetsområde. | Statliga myndigheter |
| fastighetsområdesnät | Rikstermbanken | Inom villaområden, industriområde och verksamhetsområden etableras fastighetsområdesnät genom vilket fastigheterna (byggnaderna)/fastighetsnoderna sammanbinds med en fastighetsområdesnod som sedan förbinds med områdesnoden. | Departement |
| fastighetsregister | Rikstermbanken | Samtliga fastigheter och rättigheter som tillkommer vid en förrättning redovisas i fastighetsregistret och på kartor hos Lantmäteriet. | Statliga myndigheter |
| fastighetsregister | Rikstermbanken | register med information om Sveriges fastigheter | Statliga myndigheter |
| fastighetsregistret | Rikstermbanken | för hela landet upprättat register där fastigheter och samfälligheter finns upptagna | Statliga myndigheter |
| fastighetsreglering | Rikstermbanken | åtgärd vid en lantmäteriförrättning som innebär att en fastighet ombildas, t. ex. att mark förs över från en fastighet till en annan | Statliga myndigheter |
| fastighetsrättslig beskrivning | Rikstermbanken | Förrättningsakten i en lantmäteriförrättning innehåller bl.a. en fastighetsrättslig beskrivning. Den tar upp de fastigheter som berörs av förrättningen, vilka åtgärder som respektive fastighet berörs av samt en fullständig beskrivning av förändringar av areal, rättigheter och andelstal för varje fastighet. | Statliga myndigheter |
| fastighetsstrand | Rikstermbanken | redovisningsteknisk begränsningslinje mellan en fastighets/samfällighets land- och vattenområden i de fall det inte är utrett om vatten hör till berörd fastighet/samfällighet | Statliga myndigheter |
| fastighetstillbehör tillbehör till fastighet |
Rikstermbanken | byggnad, ledning stängsel eller annan anläggning som anbragts på fastigheten för stadigvarande bruk samt träd och andra växter m.m. | Statliga myndigheter |
| fastighetsvärdesmetoden | Rikstermbanken | En s.k. hedonisk värderingsmetod som går ut på att studera hur huspriserna i ett område varierar beroende på hur utsatta de är för någon faktor, som t.ex. buller. | Statliga myndigheter |
| fastighetsägare | Rikstermbanken | ägare av flerbostadshus | Departement |
| fastighetsägare | Rikstermbanken | den som äger en fastighet | Statliga myndigheter |
| fastighetsöverlåtelse | Rikstermbanken | det att en fastighet formellt övergår i annans ägo genom överlåtelse av äganderätten | Statliga myndigheter |
| fastkraft papperskraft |
Rikstermbanken | en i förväg genom avtal bestämd mängd energi per tidsenhet som inte påverkas av verklig förbrukning | Statliga myndigheter |
| fastkraftaffär | Rikstermbanken | handel med fastkraft | Statliga myndigheter |
| fastkraftavtal take or pay-avtal |
Rikstermbanken | avtal om köp och försäljning av fastkraft | Statliga myndigheter |
| fastkubikmeter | Rikstermbanken | ”Fastkubikmeter” avser verklig volym av hela eller del av stammen exklusive bark. m³fub är den vanligaste måttenheten när man talar om avverkade volymer, t.ex. i virkesaffärer. | Departement |
| fastrope | Rikstermbanken | nedfart från helikopter på rep (friktionsrep/fastrope) | Statliga myndigheter |
| fastrope pickup | Rikstermbanken | hämtning av personal mha. hovrande helikopter med särskild fastropeutrustning | Statliga myndigheter |
| faströta | Rikstermbanken | röta som i ofruset tillstånd vid tryck med kantigt hårt föremål gör samma motstånd som intilliggande frisk ved | Statliga myndigheter |
| fastställa | Rikstermbanken | fastlägga, fastslå | Statliga myndigheter |
| fastställa bekräfta |
Rikstermbanken | En slagning ”en-till-en”, dvs. fingeravtryck från en person jämförs med den uppsättning fingeravtryck som man genom alfanumerisk sökning på exempelvis namn och födelsetid fått fram ur SIS, och man fastställer/bekräftar att det rör sig om en och samma person. | Departement |
| fastställande av faderskap | Rikstermbanken | fastställande av vem som skall lagligt betraktas som far till ett visst barn | Statliga myndigheter |
| fastställd areal | Rikstermbanken | den vid kontroll uppmätta arealen med hänsyn tagen till mätmetod och fel ägoslag | Statliga myndigheter |
| fastställd trafikriktning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fastställelseintyg | Rikstermbanken | intyg som följer med årsredovisningen där en styrelseledamot eller verkställande direktören intygar att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämman | Statliga myndigheter |
| fastställelsetalan | Rikstermbanken | talan vid domstol som går ut på att denna skall fastställa att t. ex. ett avtal skall tolkas på ett visst sätt eller att en viss person är ägare till en fastighet; talan går däremot inte ut på att motparten skall förpliktas att fullgöra något | Statliga myndigheter |
| fastställt namn fastställd toponym |
Rikstermbanken | namn sanktionerat av en namnmyndighet som det förordade namnet, eventuellt bland flera allonymer för samma objekt | Statliga myndigheter |
| fastvolym | Rikstermbanken | en eller flera stockars volym på eller under bark | Statliga myndigheter |
| fastvolym | Rikstermbanken | virkesvolym i vilken eventuellt mellanrum mellan virkets bitar inte är inkluderad | Statliga myndigheter |
| fastvolymprocent | Rikstermbanken | sammanlagd fastvolym på eller under bark hos stockar i virkestrave i procent av travens travvolym | Statliga myndigheter |
| fastvolymprocent | Rikstermbanken | sammanlagd fastvolym hos virke i virkestrave, virkesskäppa eller hög i procent av skrymvolymen | Statliga myndigheter |
| fat | Rikstermbanken | cylindrisk förpackning av metall, papp, plast, plywood eller annat ändamålsenligt material och med plana eller välvda gavlar | Statliga myndigheter |
| fat | Rikstermbanken | cylindrisk behållare med inåtkupade gavlar | Statliga myndigheter |
| fatabur | Rikstermbanken | förrådsbod för matvaror eller finare varor | Statliga myndigheter |
| FATF | Rikstermbanken | Ett samarbete mellan ett trettiotal länder om åtgärder mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism. | Statliga myndigheter |
| FATF | Rikstermbanken | Förkortning för den mellanstatliga organisationen Financial Action Task Force, som beslutar om internationella standarder för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av massförstörelsevapen. I februari 2012 beslutades om 40 reviderade rekommendationer. | Regeringen |
| FATF | Rikstermbanken | Mellanstatligt organ som arbetar för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. | Övrig offentlig verksamhet |
| FATO start- och landningsområde för helikopter |
Rikstermbanken | definierat område över vilket slutfasen av inflygning med övergång till hovring eller en sättning utförs och från vilket en start påbörjas | Statliga myndigheter |
| FATO/TLOF | Rikstermbanken | särskild benämning där ett FATO och ett TLOF upptar samma område på en helikopterflygplats som är placerad på plattformar, fyrar, fartyg och flytande eller fasta konstruktioner som är omgivna av vatten | Statliga myndigheter |
| faunadepå | Rikstermbanken | tillvaratagna delar av ett fällt eller beskuret träd som utplaceras för att gynna den biologiska mångfalden som är beroende av död ved | Statliga myndigheter |
| faunapassage viltpassage |
Rikstermbanken | säker väg över eller under vägen för de vilda djuren | Statliga myndigheter |
| FB | Rikstermbanken | Fri varmluftsballong och varmluftsskepp. | Statliga myndigheter |
| FB | Rikstermbanken | fri varmluftsballong och varmluftsskepp | Statliga myndigheter |
| FBN | Rikstermbanken | medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt | Departement |
| FCF | Rikstermbanken | En klimatfond som startades av Asian Development Band under 2008 för att förvärva utsläppskrediter för perioden efter 2012. | Statliga myndigheter |
| FCF | Rikstermbanken | En klimatfond som startades av Asian Development Bank under 2008 för att finansiera utsläppsreduktioner efter 2012. | Statliga myndigheter |
| FCR primär frekvensreglering, primärreglering |
Rikstermbanken | reserver för aktiv effekt med syftet att dämpa frekvensändringar | Statliga myndigheter |
| FCR-D | Rikstermbanken | FCR som aktiveras vid frekvens under 49,9 Hz och över 50,1 Hz | Statliga myndigheter |
| FCR-N | Rikstermbanken | FCR som aktiveras vid frekvensavvikelse inom ±0,1 Hz | Statliga myndigheter |
| FDD Frekvensblock | Rikstermbanken | Innebär att sändare och mottagare opererar på två olika frekvenser. En fördel med FDD är att det gör planering av radiotrafik enklare och effektivare, eftersom basstationerna inte kan ”höra” varandra, då de skickar och tar emot data i olika band och därför normalt inte kommer att störa varandra. | Statliga myndigheter |
| feber | Rikstermbanken | förhöjning av kroppstemperaturen | Statliga myndigheter |
| feberfri | Rikstermbanken | som har normal kroppstemperatur (efter sjukdom) | Statliga myndigheter |
| feberkurva | Rikstermbanken | kurva som återger kroppstemperaturens variation | Statliga myndigheter |
| FEBO | Rikstermbanken | separationsmetod där jaktflygplan använder flygnivåer med jämna tiotal och målluftfartyg använder flygnivåer med udda tiotal | Statliga myndigheter |
| feceshög | Rikstermbanken | hög som bildas av de exkrementer som (t.ex. en mask) utsöndrar | Statliga myndigheter |
| Fechners lag | Rikstermbanken | matematiskt uttryck för det psykofysiska sambandet mellan stimulus och respons, enligt vilken en linjär ökning av responsen kräver en logaritmisk ökning av stimulus | Övrig offentlig verksamhet |
| fed batch | Rikstermbanken | satsvis process, i vilket reaktionskärlet vid starten bara till mindre del är fyllt med råvara (slurry) och där mer råvara successivt tillsätts under processens gång | Statliga myndigheter |
| federation | Rikstermbanken | sammanslutning av delstater som bildar ett land | Statliga myndigheter |
| feed-in tariff | Rikstermbanken | garanterat elpris | Departement |
| feed-in-system | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för ett antal typer av driftstöd vanliga för stöd till förnybar el. Feed-in-tariff innebär en garanterad ersättning per producerad mängd el. Försäljningen av el sköts då inte av producenten Feed-in-premium är ett stöd som ges ovanpå elpriset per producerad mängd el. Fast premium är en typ av feed-in-premie där stödnivån per producerad mängd el är på förhand bestämd. Den går att kombinera med både tak och golv. Sliding premium är en typ av feed-in-premie där stödnivån fastställs utifrån elpriset och en bestämd ersättningsnivå. Därigenom garanteras producenten en genomsnittlig inkomst per kWh. Stödformen påminner om feed-in-tariff men här behöver fortfarande elproduktionen säljas på elmarknaden. | Statliga myndigheter |
| feeder-bolag matarbolag, matarflyg |
Rikstermbanken | flygbolag med mindre flygplan som samlar ihop passagerare för att fylla ett större flygplan | Departement |
| feeder-trafik | Rikstermbanken | matartrafik med mindre fartyg som går från större till mindre destinationer | Departement |
| feedersjöfart | Rikstermbanken | Feedersjöfarten är en del av containersjöfarten, ett s.k. subsegment. Feederfartygen transporterar containrar och torrlast mellan de stora europeiska transithamnarna, t.ex. Hamburg/Bremerhaven, Rotterdam och Amsterdam. Feedersjöfarten trafikerar ofta en hel slinga med stopp i flera hamnar där de svenska rederierna trafikerar norra Europa. Feedersjöfarten är standardsjöfart och således är det svårt att påverka intäktssidan. | Departement |
| fekal spridning | Rikstermbanken | spridning via avföring | Departement |
| fekunditet | Rikstermbanken | förmågan att alstra avkomma | Riksdagen |
| fekunditet | Rikstermbanken | förmåga till reproduktion | Statliga myndigheter |
| felmarginal | Rikstermbanken | Ett mått på osäkerheten i skattat värde som kommer sig av att man inte frågat alla eller mätt på alla platser | Statliga myndigheter |
| felparkeringsavgift | Rikstermbanken | påföljd i form av en avgift vid felparkering eller liknande | Statliga myndigheter |
| felsisk | Rikstermbanken | Mnemotekniskt uttryck som används för mineral och bergarter med höga halter av fältspater, fältspatoider och kvarts med ursprung i benämningar i engelskan för feldspar + lenad (feldspatoid) + silica + c. Uttrycket tillämpas på magmatiska bergarter med förekomst av lätta, ljusfärgade mineral men även som benämning av mineralen kvarts, fältspater, fältspatpoider och muskovit såsom grupp. Enligt den kemiska klassifikationen av magmatiska bergarter innebär det att kiselsyrahalten ligger över 52 viktprocent SiO₂. Det motsvaras av begreppet mafisk. | Statliga myndigheter |
| felskydd | Rikstermbanken | metod att upptäcka och korrigera fel i en digital signal | Övrig offentlig verksamhet |
| felsäkerhetssystem | Rikstermbanken | stödsystem som är integrerat i UAS, men fristående från ordinarie styr- och kontrollsystem, som vid bortfall av kommunikationsfunktion eller möjlighet att från pilotposition manövrera luftfartyget istället kan styra luftfartyget enligt ett förutbestämt reservmode och/eller avbryta flygningen | Statliga myndigheter |
| femininum | Rikstermbanken | genus (i vissa språk) som ofta omfattar ord som betecknar referenter av honkön | Statliga myndigheter |
| feministisk antropologi | Rikstermbanken | Studerar relationer mellan kvinnor och män och hur genus strukturerar samhällen, deras historia, ideologi, ekonomiska system och politiska strukturer. | Statliga myndigheter |
| femkloal | Rikstermbanken | triangulär kloharv med fem klor | Statliga myndigheter |
| femtocell | Rikstermbanken | lågeffektsbasstation avsedd för hem eller små kontor | Statliga myndigheter |
| fendert fender |
Rikstermbanken | buffert av mjukt material för att ta upp stötar vid t.ex. tilläggning | Statliga myndigheter |
| fenknot | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Fennoskandia | Rikstermbanken | Området Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och ryska Karelen (geologiskt och geografiskt). | Statliga myndigheter |
| fennoskandiska området | Rikstermbanken | Norge, Sverige, Finland, Kolahalvön och ryska Karelen (geologiskt och geografiskt). | Statliga myndigheter |
| Fennoskandiska skölden | Rikstermbanken | Den urbergsplatta som finns i större delen av vårt land. I vissa landsdelar finns yngre bergarter ovanpå urberget, främst i fjällen, Skåne, Öland och Gotland men även inom några få andra områden där kambrosilurbergarter finns bevarade. Urbergsplattan har vandrat genom de plattektoniska rörelserna från våra nuvarande breddgrader för ca 2 800 miljoner år sedan ner till ekvatorn för 1 800 miljoner år sedan. Där låg den i 200 miljoner år innan den började vandringen ner till Sydpolen. För 700 miljoner år sedan började den åter att vandra norrut och befinner sig nu åter på den 60:e breddgraden på norra halvklotet. | Statliga myndigheter |
| fenol | Rikstermbanken | aromatisk förening innehållande OH grupp (hydroxylgrupp) bunden direkt till aromatringen | Statliga myndigheter |
| fenologi | Rikstermbanken | Ungefär ”årsrytm”. | Statliga myndigheter |
| fenolplastlim | Rikstermbanken | Ett speciallim. | Statliga myndigheter |
| fenomenologi | Rikstermbanken | beskrivning och klassificering av perceptuella fenomen utan försök att förklara dem utifrån fysiska eller fysiologiska orsaksförhållanden | Övrig offentlig verksamhet |
| fenoplastkomponent | Rikstermbanken | härdplastkomponent som helt eller delvis består av harts framställt av fenoler och formaldehyd eller annan aldehyd | Statliga myndigheter |
| fenotyp | Rikstermbanken | summan av en viss genotyps egenskaper vid ett visst tillfälle | Statliga myndigheter |
| fenotyp | Rikstermbanken | egenskap hos en organism som man kan observera (till exempel strukturell, biokemisk, fysiologisk eller beteendemässig) och som bestäms av ett samspel mellan genotyp och miljö | Statliga myndigheter |
| fenotyp | Rikstermbanken | de observerbara egenskaperna hos en organism, till exempel hårfärg | Statliga myndigheter |
| feodalism | Rikstermbanken | socialt och ekonomiskt system av rättigheter och skyldigheter knutet till innehav av land och personliga band till den som givit landområdet i förläning | Statliga myndigheter |
| feriearbete | Rikstermbanken | arbete som studerande gör under ledighet från studier | Statliga myndigheter |
| ferieomvårdnadsbidrag | Försäkringskassan | omvårdnadsbidrag som betalas ut för ett barn som normalt vårdas på institution när barnet tillfälligt inte vistas på institutionen | Socialförsäkringsbalken |
| ferievårdbidrag | Försäkringskassan | vårdbidrag som betalas ut för ett barn som normalt vårdas på institution när barnet tillfälligt inte vistas på institutionen | Begreppskatalog 2017 |
| ferievårdbidrag | Rikstermbanken | bidrag som kan betalas för ett barn som stadigvarande, genom samhällets försorg, vårdas i ett annat hem eller på en institution, t. ex. ett elevhem, för de dagar då barnet bor i det egna hemmet | Statliga myndigheter |
| fermenterad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fermenterad mjölk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Fermi-nivå | Rikstermbanken | Ett viktigt begrepp inom halvledarfysiken. Den beskriver en statistisk energinivå, som definieras som den energi där det är 50 % chans att hitta en elektron, om det finns ett tillstånd där. I en metall är det enkelt, eftersom det normalt finns tillstånd kring Fermi-nivån. I en halvledare ligger Fermi-nivån normalt i bandgapet där det inte finns några tillstånd. I en dopad halvledare ges Fermi-nivån av dopningskoncentrationen. De viktiga poängerna med Fermi-nivån är: 1) Den är konstant i ett system i jämvikt, vilket innebär att Fermi-nivån i ett system med olika dopning är konstant. Fermi-nivån kan alltså användas som referensnivå. 2) Det finns en direkt koppling mellan Fermi-nivån och laddningsbärarkoncentrationerna. I en opåverkad halvledare ges Fermi-nivån av laddningsbärarkoncentrationen. Påverkas Fermi-nivån kan även laddningsbärarkoncentrationen påverkas. | Statliga myndigheter |
| ferrolegering | Rikstermbanken | legering av järn med relativt höga halter av legeringselement, t.ex. kisel, mangan etc. | Departement |
| fertilitet | Rikstermbanken | en individs förmåga att få avkomma | Statliga myndigheter |
| fertilitet fruktsamhet |
Rikstermbanken | förmåga att fortplanta sig | Statliga myndigheter |
| festivalisering | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| festong | Rikstermbanken | ornament utformat som en girland eller båge sammansatt av blommor, blad och frukter o.d. | Statliga myndigheter |
| fet | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| feta oljor | Rikstermbanken | oljor eller fetter av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung | Departement |
| fetalalkoholsyndrom f FAS |
Rikstermbanken | det skadliga tillstånd som fostret råkar i pga. moderns alkoholmissbruk under graviditeten och som leder till missbildningar eller undermålig fosterutveckling | Statliga myndigheter |
| fetaost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fetch | Rikstermbanken | den sträcka en vind har blåst över öppet vatten | Statliga myndigheter |
| fetisch | Rikstermbanken | föremål som anses besitta eller hysa en övernaturlig kraft | Statliga myndigheter |
| fetma | Rikstermbanken | kroppsvikt väsentligen högre än den normala beroende på ökad ansamling av fett | Statliga myndigheter |
| fett | Rikstermbanken | sammanlagda mängden lipider, även fosfolipider | Statliga myndigheter |
| fett | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fettfeneklippning | Rikstermbanken | En förvaltningsåtgärd som utförs på laxfiskar. Genom att klippa bort fettfenan på odlad lax och öring innan den sätts ut möjliggör man ett selektivt fiske på just odlad lax och öring. Fettfeneklippning har inga kända negativa effekter för fisken. | Statliga myndigheter |
| fettlöslig | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fettreducerat kakaopulver | Rikstermbanken | kakaopulver med mindre än 20 % kakaosmör, beräknat på torrsubstansens vikt | Statliga myndigheter |
| fettsyra | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fettsyror | Rikstermbanken | byggstenar för fetter och oljor | Statliga myndigheter |
| fettvävnad | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fettåtervinning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fetus foster |
Rikstermbanken | benämning för ofött barn, räknat efter andra graviditetsmånaden | Statliga myndigheter |
| FEV 1,0 | Rikstermbanken | En term vid spirometri. Mäter maximal volym som kan utandas under 1 sekund. | Statliga myndigheter |
| FFFS Finansinspektionens författningssamling |
Rikstermbanken | De regler för finansmarknaden och de finansiella företagen som Finansinspektionen ger ut. | Statliga myndigheter |
| FFR | Rikstermbanken | systemtjänst vars syfte är att hantera snabba obalanser för att motverka inverkan av minskad svängmassa i systemet | Statliga myndigheter |
| FFS | Rikstermbanken | Flygutbildningshjälpmedel, återgivning i fullstorlek av cockpit av viss typ eller visst fabrikat, viss modell och serie av luftfartyg, inklusive sammankoppling av all utrustning och alla datorprogram som krävs för att återge luftfartyget under mark- och i flygverksamhet, ett visuellt system som ger utblick från cockpit samt ett rörelsesystem som simulerar de krafter som uppstår vid flygning. | Statliga myndigheter |
| FFS | Rikstermbanken | feminiserande ansiktskirurgi | Departement |
| FFV | Rikstermbanken | Bränsleflexibelt fordon. T.ex. fordon som kan köras på valfri blandning av E85 och bensin. | Regeringen |
| FI flyginstruktör |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| FI(R) | Rikstermbanken | Flyginstruktör med begränsning. | Statliga myndigheter |
| FIA Förändring i anläggningsbranschen |
Rikstermbanken | Skapades på initiativ av generaldirektörerna på Vägverket respektive Banverket i december 2003. FIA var ett förändringsinitiativ som pågick under åren 2003--2012, där både beställare, entreprenörer, konsulter och forskare inom anläggningsbranschen ingick. | Statliga myndigheter |
| fial | Rikstermbanken | litet, smalt prydnadstorn | Statliga myndigheter |
| fiatpengar fiatvaluta |
Rikstermbanken | pengar vars värde endast kommer från att den utgivande institutionen, vanligen statsmakten, bestämt att de ska ha ett visst värde till skillnad från pengar vars värde garanteras genom att de kan lösas in mot exempelvis guld (guldmyntfot) | Övrig offentlig verksamhet |
| fiber | Rikstermbanken | tråd, trådformig bildning | Statliga myndigheter |
| fiber kostfiber |
Rikstermbanken | fibrer i kosten | Statliga myndigheter |
| fiber | Rikstermbanken | Fiberoptiska elektroniska kommunikationsnät. | Statliga myndigheter |
| fiberbelysning | Rikstermbanken | Lampan är placerad i ett lamphus och ljuset leds med hjälp av en böjbar ljusledare av glasfiber (s.k. svanhals) till en punktformad ljusöppning. | Statliga myndigheter |
| fiberoptik | Rikstermbanken | optiskt system där ljus används för att överföra digitala signaler | Departement |
| fiberrik kost | Rikstermbanken | mat som huvudsakligen innehåller kostfiber | Statliga myndigheter |
| fibertäckning | Rikstermbanken | I detta sammanhang motsvarar fibertäckning antalet kilometer som täcks av optisk fiber, dvs. om fler fiberpar/kanalisation finns inom samma sträcka räknas denna sträcka enbart en gång. | Statliga myndigheter |
| fibrer | Rikstermbanken | partiklar med ett längdbreddförhållande, som är större än 3:1 | Statliga myndigheter |
| fibromyalgi | Rikstermbanken | mjukdelsreumatism | Statliga myndigheter |
| fibros | Rikstermbanken | sjukligt ökad inlagring av bindväv | Statliga myndigheter |
| fibros | Rikstermbanken | sjuklig bindvävsökning i lungorna (eller andra organ) | Statliga myndigheter |
| FIC | Rikstermbanken | signaleringskanal som ingår i en DAB-multiplex | Statliga myndigheter |
| fickhållplats | Rikstermbanken | busshållplats där angöringsutrymmet för bussen är utformat som en ficka utanför vägbanan | Statliga myndigheter |
| fideikommiss | Rikstermbanken | gods eller egendom som skall gå i arv och får inte delas, säljas eller pantsättas | Statliga myndigheter |
| FIDES | Rikstermbanken | Fiskdatabas för europeiska vattendrag. | Statliga myndigheter |
| FIDES | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| figurmärken | Rikstermbanken | varumärken som består av en figur eller av en figur och ett ord i kombination | Statliga myndigheter |
| fikon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiktiv film | Rikstermbanken | Med fiktiv film -- med dess betydelse av något uppdiktat, inbillat, låtsat, illusoriskt etc. -- avser man vanligen i första hand biograf- eller spelfilm, men även kortfilmer av olika slag, reklamfilm osv. Utvecklingen de senaste decennierna, inte minst genom televisionen, har visat att den ”icke-fiktiva” filmen eller dokumentär film har haft och har en växande betydelse, för att inte säga dominerande. […] begreppet ”dokumentär film” […] syftar då på film med ett alldeles eget värde och som har en ambition att skildra en historisk eller samtida verklighet genom att använda ”fakta” eller har en ambition att skildra ”verkligheten”. Dokumentär film täcker ett brett spektrum av ämnen, tekniker, stilar och syften. Begreppet är även bättre genom sin anknytning till det i engelskspråkliga sammanhang ofta använda begreppet ”documentary film”. | Departement |
| fiktiv släktskap | Rikstermbanken | förhållande mellan icke besläktade personer -- t.ex. blodsbrödraskap och gudföräldraskap -- som är utformat så att det påminner om verkliga släktskapsförhållanden | Statliga myndigheter |
| fil | Rikstermbanken | logiskt sammanhängande enhet för datalagring i ett filsystem | Statliga myndigheter |
| fildelning | Rikstermbanken | det att utbyta filer över nätet med hjälp av särskilda program som tillåter användaren att hämta hem filer hos och dela ut filer till andra, som också är anslutna till Internet och har samma program | Statliga myndigheter |
| filformat | Rikstermbanken | format som används för digitala filer, exempelvis bilder | Övrig offentlig verksamhet |
| filformat | Rikstermbanken | specifikation för hur data lagras i en fil | Statliga myndigheter |
| filial | Rikstermbanken | avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial | Departement |
| filial | Rikstermbanken | avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial | Departement |
| filial | Rikstermbanken | företags underavdelning på en annan plats än huvudavdelningen | Övrig offentlig verksamhet |
| filial | Rikstermbanken | avdelningskontor med självständig förvaltning | Departement |
| filial | Rikstermbanken | verksamhet i form av ett avdelningskontor med självständig förvaltning men som inte är ett separat bolag | Statliga myndigheter |
| filial | Rikstermbanken | avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en utländsk kreditgivares eller kreditförmedlares etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial | Departement |
| filial | Rikstermbanken | ett företags underavdelning på en annan plats än huvudavdelningen | Statliga myndigheter |
| filial | Rikstermbanken | utländskt företags avdelningskontor i Sverige med självständig förvaltning | Statliga myndigheter |
| filingivare | Kronofogden | ingivare som är ansluten till Kronofogdens digitala filtjänster | |
| fillermaterial | Rikstermbanken | finfördelat material (mjölsand, kalksten etc.) använt till inblandning i vägbeläggning eller i betong eller för att dryga ut och påverka egenskaperna hos exempelvis färger | Departement |
| film | Rikstermbanken | lång spelfilm, kortfilm, dokumentärfilm och barn- och ungdomsfilm, i olika tekniker och för olika visningsfönster | Departement |
| filmbildande skumvätska AFFF, FFFP |
Rikstermbanken | skum som har en förmåga att bilda en gastät film av vatten ovanpå petroleumprodukter | Statliga myndigheter |
| filmdosmätare | Rikstermbanken | Eftersom fotografisk film svärtas av joniserande strålning, kan ljustätt innesluten film användas som persondosmätare. Filmens svärtning blir en funktion av stråldosen. Genom att den placeras i en speciell hållare med olika metallfilter kan även strålningens energi uppskattas. | Statliga myndigheter |
| filmföreställning | Rikstermbanken | filmvisning för allmänheten | Departement |
| filter | Rikstermbanken | elektrisk anordning som släpper igenom signaler i önskat frekvensområde (exempelvis elnätets frekvens) och spärrar andra oönskade signaler för att hindra att de sprids via elektriska nät | Statliga myndigheter |
| filterbrunn | Rikstermbanken | Filterbrunnar anläggs i huvudsak i grova porösa jordlager som sand och grus. I vissa fall kan de även anläggas i uppsprucket ytberg eller sedimentära bergarter med god vattentillgång. Brunnskonstruktionen har fått sitt namn av att intaget av vatten sker genom slitsade plaströr eller rostfria stålrör vilka benämns filter eller sil. Man brukar skilja mellan filterbrunn och filterbrunn med förlorat filter. | Statliga myndigheter |
| filterbrunn | Rikstermbanken | vattenbrunn för att utnyttja grundvatten kan vara en (berg) borrad brunn eller en grävd brunn | Statliga myndigheter |
| filterförsedd tillrednings/uppdragningskanyl filterspike, filterkanyl |
Rikstermbanken | hjälpmedel för tillredning och uppdragning av läkemedel | Statliga myndigheter |
| filtermedel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| filtrerad honung | Rikstermbanken | honung som utvinns genom att avlägsna främmande oorganiska och organiska ämnen på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas | Statliga myndigheter |
| filtrerare | Rikstermbanken | organism som filtrerar vatten och ”äter” partiklarna (de små organismerna) i vattnet | Statliga myndigheter |
| filtrering | Rikstermbanken | En del av processen att bereda dricksvatten från råvatten. Vid filtrering silar man bort föroreningar ur vattnet. Det vanligaste filtermaterialet är sand. | Statliga myndigheter |
| filtrering | Rikstermbanken | sätt på vilket vissa bottenlevande djur, filtrerare, skiljer ut födopartiklar ur vatten eller sediment | Statliga myndigheter |
| filtrering | Rikstermbanken | del av processen att bereda drickvatten från råvatten | Statliga myndigheter |
| filtrering | Rikstermbanken | det sätt på vilket vissa bottenlevande djur, filtrerare , skiljer ut födopartiklar ur vatten eller sediment | Statliga myndigheter |
| filé | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| FIN-NET | Rikstermbanken | Ett europeiskt nätverk för tvistlösningsmekanismer utanför domstol. Genom nätverket kan en konsument få hjälp om det uppstår en tvist vid köp av en tjänst i ett annat land inom EU än där konsumenten bor. | Regeringen |
| FIN-USE | Rikstermbanken | Expertgrupp tillsatt av kommissionen. | Regeringen |
| finansanalytiker | Rikstermbanken | relevant person som utför investeringsanalyser | Statliga myndigheter |
| finansbolag | Rikstermbanken | bolag med tillstånd till finansverksamhet | Statliga myndigheter |
| finansföretag | Rikstermbanken | företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att a) förvärva aktier eller andelar, och b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 1 kap. 3 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse | Statliga myndigheter |
| finansiell | Rikstermbanken | Förenklat kan man säga att något betecknas som finansiellt (investering, transaktioner, kapital, effekter) när det räknas i pengar eller tillgångar och skulder med penningvärde. Motsatsen är realekonomisk. | Statliga myndigheter |
| finansiell anläggningstillgång | Rikstermbanken | anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt | Statliga myndigheter |
| finansiell balans | Rikstermbanken | del av betalningsbalansen | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell effekt | Rikstermbanken | Utnyttjande av reala resurser är oftast förknippade med finansiella effekter, dock inte alltid såsom när befintliga lokaler utnyttjas. En enbart finansiell effekt är inte direkt förknippad med utnyttjandet av reala resurser, dvs. arbetskraft, realkapital (maskiner, byggnader inventarier etc.) eller naturtillgångar. Effekter som är enbart finansiella är bl.a. lån, amorteringar och räntor liksom bidrag (barnbidrag, pensioner, sjukpenning etc.) och skatt. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell elmarknad | Rikstermbanken | handel med elcertifikat, utsläppsrätter och derivat som har el som underliggande vara | Statliga myndigheter |
| finansiell företagsgrupp | Rikstermbanken | den del av en sådan finansiellföretagsgrupp som avses i 9 kap. 1 § 1 lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar som består av ett institut och de dotterföretag som är institut eller motsvarande utländska företag | Statliga myndigheter |
| finansiell företagsgrupp | Rikstermbanken | den del av en finansiell företagsgrupp enligt 9 kap. 1 § 1 lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar som består av ett institut och de dotterföretag som är institut eller motsvarande utländska företag | Statliga myndigheter |
| finansiell företagsgrupp | Rikstermbanken | vad som anges i 6 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag | Statliga myndigheter |
| finansiell grupp | Rikstermbanken | grupp där ett moderbolag eller en juridisk person utövar kontroll och ansvar över resten av gruppen, och i enhet med FATF-reglering därav sköter ett gruppomfattande program för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism | Regeringen |
| finansiell infrastruktur | Rikstermbanken | de system som hanterar finansiella positioner och/eller möjliggör finansiella flöden mellan olika aktörer | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell intermediering | Rikstermbanken | Att omvandla sparande till finansiering via en finansiell intermediär såsom en bank, försäkringsbolag eller värdepappersföretag. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell kund | Rikstermbanken | kund som huvudsakligen bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; kreditinstitut, värdepappersbolag, specialföretag för värdepapperisering, fondbolag, fonder med fast andelskapital, försäkringsföretag, finansiella holdingföretag och finansiella holdingföretag med blandad verksamhet samt dess utländska motsvarigheter | Statliga myndigheter |
| finansiell nettoförmögenhet | Rikstermbanken | skillnaden mellan finansiella tillgångar (t.ex. likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder | Statliga myndigheter |
| finansiell och ekonomisk ställning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| finansiell risk | Rikstermbanken | Finansiella risker kan i huvudsak delas in i följande kategorier. marknadsrisker och kreditrisker. | Departement |
| finansiell skuld | Rikstermbanken | skuld som innebär en avtalsenlig skyldighet att a) erlägga kontanter eller en annan finansiell tillgång till en annan part, eller b) byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig förmånliga | Statliga myndigheter |
| finansiell stabilitet | Rikstermbanken | Att det finansiella systemet fungerar, dvs. att människor och företag kan betala, spara och få hjälp att hantera de risker som kan uppstå på de finansiella marknaderna. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell stabilitet | Rikstermbanken | tillstånd då det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och dessutom har motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiell styrning | Rikstermbanken | fastställande av ekonomiska ramar för en verksamhets resursförbrukning | Statliga myndigheter |
| finansiell tillgång | Rikstermbanken | tillgång i form av a) kontanter, b) en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter eller en annan finansiell tillgång från en annan part, c) en avtalsenlig rätt att byta finansiella instrument med en annan part enligt villkor som kan komma att visa sig förmånliga, eller d) egetkapitalinstrument utgivna av ett annat företag | Statliga myndigheter |
| finansiella institut | Rikstermbanken | fysiska eller juridiska personer som antingen själva eller på uppdrag av kund utför vissa definierade tjänster på finansmarknaden | Regeringen |
| finansiella instrument | Rikstermbanken | fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden RF 1 kap. i § LHF. | Departement |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | marknader där finansiella instrument handlas | Statliga myndigheter |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | marknader där finansiella tillgångar köps och säljs | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för marknader där finansiella instrument handlas. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden. | Statliga myndigheter |
| finansiella marknader | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för de marknader där finansiella instrument handlas. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiella risker | Rikstermbanken | Finansiella risker uppkommer på grund av osäkerheten kring portföljens framtida värde. Osäkerheten består dels i hur tillgångspriserna utvecklas, så kallade marknadsrisker, dels på hur väl fondens motparter fullföljer sina åtaganden, så kallade motpartsrisker. | Statliga myndigheter |
| finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag | Rikstermbanken | tjänster som privatkonton, betalningar, personliga lån, hypotekslån, sparkonton, pensions-, investerings- och försäkringsprodukter, som erbjuds enskilda kunder inklusive ickeprofessionella investerare | Regeringen |
| finansiellt garantiavtal | Rikstermbanken | finansiellt instrument enligt vilket utställaren av garantin ska ersätta innehavaren av garantin för en förlust som denne ådrar sig på grund av att en viss gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för en finansiell skuld | Statliga myndigheter |
| finansiellt holdingföretag | Rikstermbanken | aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag | Departement |
| finansiellt institut | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling, penningöverföring eller annan finansiell verksamhet | Departement |
| finansiellt institut | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling i väsentlig omfattning eller viss annan finansiell verksamhet | Statliga myndigheter |
| finansiellt institut | Rikstermbanken | En bred term för företag vars huvudverksamhet är att agera på de finansiella marknaderna, till exempel banker eller hypoteksinstitut. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt instrument | Rikstermbanken | varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument hos en annan part | Statliga myndigheter |
| finansiellt instrument | Rikstermbanken | fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden | Departement |
| finansiellt instrument | Rikstermbanken | överlåtbara värdepapper (sådana värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, t.ex. aktier och obligationer) penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument | Statliga myndigheter |
| finansiellt sparande | Rikstermbanken | skillnaden mellan totala inkomster och totala utgifter enligt nationalräkenskapernas avgränsningar | Statliga myndigheter |
| finansiellt sparande | Rikstermbanken | skillnaden mellan inkomster och utgifter enligt SCB:s sektorräkenskaper, som är en del av nationalräkenskaperna | Statliga myndigheter |
| finansiellt sparande | Rikstermbanken | Det finansiella sparandet visar hur mycket som sparas i finansiella tillgångar och definieras som totalt sparande med avdrag för kollektivt och realt sparande. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt sparande | Rikstermbanken | skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet | Statliga myndigheter |
| finansiellt sparande i offentlig sektor | Rikstermbanken | den offentliga sektorns inkomster minus utgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt system | Rikstermbanken | system som omfattar banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer samt finansiella marknader och den finansiella infrastruktur i form av tekniska system, dess regler och rutiner som krävs för att göra betalningar och utbyta värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| finansiellt åtagande | Rikstermbanken | avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part, samtidigt som en annan part ådrar sig en finansiell skuld eller utfärdar ett ägarandelsbevis samt finansiella instrument | Statliga myndigheter |
| finansiera | Rikstermbanken | tillhandahålla nödvändigt kapital för något | Statliga myndigheter |
| finansiering | Rikstermbanken | Att ett företag skaffar kapital till sin verksamhet. Det kan exempelvis ske genom lån eller riskkapital. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansieringsanalys | Rikstermbanken | Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. nettoutlåningen, har förändrats på ett år, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. | Regeringen |
| finansieringsanalys | Rikstermbanken | dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten | Statliga myndigheter |
| finansieringsanalys | Rikstermbanken | dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet | Statliga myndigheter |
| finansieringskostnad | Rikstermbanken | ränta som låntagaren enligt skuldebrevet betalar till långivaren | Departement |
| finansieringskälla | Försäkringskassan | källa för finansiering av utgifter | Begreppskatalog 2017 |
| finansieringskälla | Rikstermbanken | det kapital som krävs för att täcka kostnaderna över tid och som inte kommer att betalas tillbaka | Departement |
| finansieringsmetod | Rikstermbanken | Hur kapital flyttas till den tid då kostnaderna uppstår. Avser kapital som kommer att betalas tillbaka. | Departement |
| finansieringspotential | Rikstermbanken | uppskattad storlek på intäkter | Departement |
| finansieringsprincipen | Rikstermbanken | Innebär att staten inte bör införa nya obligatoriska uppgifter för kommuner och landsting utan medföljande finansiering, t.ex. höjda statsbidrag. En förändring som leder till sänkta kostnader för kommunerna och landstingen medför i sin tur minskade bidrag. | Departement |
| finansieringsrisk | Rikstermbanken | risk att det blir svårt och/eller kostsamt att ta upp ny finansiering | Statliga myndigheter |
| finansieringsrörelse | Rikstermbanken | rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att (i) ta emot insättningar från allmänheten och (ii) erbjuda lån, ställa garantier för lån eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller bedriva leasingverksamhet | Statliga myndigheter |
| finansieringsrörelse | Rikstermbanken | rörelse i vilken det ingår näringsverksamhet som har till ändamål att - ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, direkt eller indirekt via ett företag med vilket det finns ett nära samband, och - lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing) | Departement |
| finansieringsverksamhet | Rikstermbanken | näringsverksamhet som har till ändamål att lämna eller ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande | Departement |
| finansinspektionen | Pensionsmyndigheten | Finansinspektionen är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Finansinspektionens uppgift är att bidra till ett stabilt finansiellt system i Sverige, som fungerar för hushållen och företagen och som skyddar och stärker konsumenterna. | Pension |
| Finansinspektionen | Rikstermbanken | Statlig myndighet med uppgift att övervaka verksamheten för banker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondkommissionärer, fondbolag, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. | Övrig offentlig verksamhet |
| Finansinspektionen | Rikstermbanken | statlig myndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet | Övrig offentlig verksamhet |
| finansmakten | Rikstermbanken | Med finansmakten avses rätten att bestämma över statens inkomster samt att besluta om utgifter och på annat sätt förfoga över statens tillgångar, alltså besluta om beskattning och budgetreglering. | Statliga myndigheter |
| finansmakten | Rikstermbanken | rätten att bestämma hur statens tillgångar ska användas | Riksdagen |
| finansnetto | Rikstermbanken | Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. De finansiella posterna utgörs av till exempel räntor och avkastning på värdepapper och aktier. | Statliga myndigheter |
| finansplan | Rikstermbanken | plan för den ekonomiska politiken och ekonomins utveckling | Riksdagen |
| finansplan | Rikstermbanken | Del av budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen med allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. | Regeringen |
| finanspolitik | Rikstermbanken | Finanspolitiken innefattar all den påverkan på ekonomin som den offentliga sektorn utövar genom förändringar i skatter och utgifter. | Statliga myndigheter |
| finanspolitik | Rikstermbanken | Att använda skatter och offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin så att ekonomin växer i lagom takt utan att hög arbetslöshet eller inflation. | Övrig offentlig verksamhet |
| finanspolitik | Rikstermbanken | Riksdagens beslut om offentliga utgifter och skatter som påverkar den samlade efterfrågan och inflationen | Statliga myndigheter |
| finanspolitik | Rikstermbanken | den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster, dvs. de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin | Statliga myndigheter |
| finanspolitik | Rikstermbanken | de beslut om offentliga inkomster och utgifter som riksdag och regering fattar för att påverka samhällsekonomin | Departement |
| finanspolitik | Rikstermbanken | en politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster | Statliga myndigheter |
| finanspolitik | Rikstermbanken | de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin | Övrig offentlig verksamhet |
| finanspolitikens inriktning | Rikstermbanken | Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP. | Statliga myndigheter |
| finanspolitikens inriktning | Rikstermbanken | bedömning av om finanspolitiken har en expansiv eller kontraktiv effekt på den ekonomiska aktiviteten | Departement |
| finanspolitisk konsolidering | Rikstermbanken | minskningar av utgifter och/eller ökningar av inkomster som inte går att hänföra till förändringar i konjunktur eller demografi | Regeringen |
| finanspolitisk transparens | Rikstermbanken | öppenhet gentemot allmänheten om finansmaktens struktur och funktioner, skattepolitikens intentioner, samt beräkningar och prognoser för den offentliga sektorns ställning | Statliga myndigheter |
| finanspolitiska ramverket | Rikstermbanken | Omfattar utöver det budgetpolitiska ramverket ett antal principer som finanspolitiken utformas efter och som syftar till att finanspolitiken ska var långsiktigt hållbar och transparent. Till dessa hör exempelvis principer för hur finanspolitiken bör utformas ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. | Statliga myndigheter |
| finanspolitiska ramverket | Rikstermbanken | Omfattar överskottsmålet för offentlig sektor, utgiftstaket för staten samt kravet på att enskilda kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning och en budget i balans. Till det finanspolitiska ramverket hör även regler för hur finanspolitiken bereds och beslutas av regering och riksdag. | Statliga myndigheter |
| finansräkenskaper | Rikstermbanken | del av nationalräkenskapssystemet som behandlar de finansiella aktiviteter som sker i ekonomin | Departement |
| finansunderrättelseenheter | Rikstermbanken | enheter som centralt ska ansvara för att ta emot, begära, analysera samt till behöriga myndigheter sprida information som gäller möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism | Regeringen |
| finansunderrättelsetjänst finansunderrättelseenhet |
Rikstermbanken | den myndighet i ett land som tar emot rapporter om misstänkta transaktioner från banker och andra verksamhetsutövare som är rapporteringsskyldiga enligt penningtvättsregelverket. Eftersom myndigheten tar emot all underrättelseinformation från verksamhetsutövarna blir samarbete mellan finansunderrättelsetjänster mycket viktigt i bekämpningen av gränsöverskridande penningtvätt och finansiering av terrorism. I Sverige är finansunderrättelsetjänsten Finanspolisen, som är en del av Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA). | Departement |
| finansutskottet | Rikstermbanken | Riksdagsutskott som bereder ärenden i ekonomiska frågor, bl.a. om Riksbankens verksamhet och om statsbudgeten. | Övrig offentlig verksamhet |
| finansutskottet | Rikstermbanken | riksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken | Övrig offentlig verksamhet |
| finbredspackling | Rikstermbanken | Efter avslipning bredes hela ytan med smidig och lättarbetad spackelfärg. | Övrig offentlig verksamhet |
| fingerben | Rikstermbanken | ben i finger | Statliga myndigheter |
| fingercymbaler | Rikstermbanken | slagverksinstrument i form av små kupade mässingsplattor | Statliga myndigheter |
| fingerled | Rikstermbanken | led i ett finger | Statliga myndigheter |
| fingrus | Rikstermbanken | kornfraktion med kornstorlek 6--2 mm | Statliga myndigheter |
| fingrus | Rikstermbanken | jordart där fingrusfraktionen utgör den karakteriserande delen och där den del av materialet som har en kornstorlek mindre än 20 mm innehåller mindre än 5 viktprocent ler | Statliga myndigheter |
| finhackad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fininställning | Rikstermbanken | automatisk rörelse hos hiss för noggrann inställning av korggolvet i nivå med stannplanet | Statliga myndigheter |
| finit verbform | Rikstermbanken | verbform som kan utgöra det enda verbet i en sats | Statliga myndigheter |
| finjord | Rikstermbanken | jordart bestående av kornfraktionerna sand, silt och ler | Statliga myndigheter |
| finjord | Rikstermbanken | jordart bestående av kornfraktionerna silt och ler | Statliga myndigheter |
| finjord | Rikstermbanken | Sammanfattande namn för fraktionerna ler och silt. Har korn med kornstorlek mindre än 0,06 m.m. | Statliga myndigheter |
| finjusterande transaktioner | Rikstermbanken | transaktioner som Riksbanken använder för att dra in överskottslikviditet från bankerna eller ge bankerna möjlighet att låna pengar mot säkerhet hos Riksbanken för att hålla dagslåneräntan stabil och nära reporäntan | Övrig offentlig verksamhet |
| finkalibriga vapen | Rikstermbanken | eldrörsvapen med en kaliber under 20 mm | Statliga myndigheter |
| finkornig jord | Rikstermbanken | jordar med en kornstorlek mindre än 0,063 mm, dvs. lera och silt samt finkornig morän | Statliga myndigheter |
| finlekstal | Rikstermbanken | Motsvarar ungefär den vattenhalt vid vilket en kohesionsjord övergår i flytande konsistens vid ett visst definierat ”skakarbete”. | Övrig offentlig verksamhet |
| finlera | Rikstermbanken | jordart där den del av materialet som har en kornstorlek mindre än 20 mm innehåller mer än 25 viktprocent ler | Statliga myndigheter |
| finmaterial | Rikstermbanken | material med kornstorlek mindre än 0,063 mm | Statliga myndigheter |
| finmotorik | Rikstermbanken | rörelseförmåga och rörelsemönster i händer och fingrar | Statliga myndigheter |
| Finn Crisp | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| finnal kloharv, kloal |
Rikstermbanken | 1--1,5 m långa böjda pinnar av trä i två rader. Den främre raden var höj- och sänkbar. | Statliga myndigheter |
| finngård finnbebyggelse |
Rikstermbanken | gårdar i ”finnskogarna” i Svealand och södra Norrland, som anlagts av inflyttade östfinska svedjebrukare under 1500- och 1600-talen | Statliga myndigheter |
| finrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| Finska viken | Rikstermbanken | Östersjön består av havsområdena Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön. | Statliga myndigheter |
| finspackling | Rikstermbanken | Finspackling innebär att eventuella ojämnheter utfylls efter avslipning. | Övrig offentlig verksamhet |
| fintech | Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp för den bransch som försöker med hjälp av ny teknologi effektivisera och leverera finansiella system/tjänster/produkter. | Regeringen |
| FinTech finansiell teknologi |
Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp som används för att beskriva företag som erbjuder nya innovativa digitala lösningar för produkter och tjänster på finansmarknaden. | Departement |
| fintrådig trådformig, filamentös |
Rikstermbanken | När begreppet fintrådig (filamentös) eller trådformig används om större alger menas att algerna bildar trådar. Grenade epifyter, växter som växer på andra växter, är exempel på trådformiga växter. De är kortlivade (ettåriga), snabbväxande, frodas i näringsrika miljöer och växer på eller ofta över stora alger som blåstång. Grönslick är ett exempel på en trådformig grönalg, ullsleke är ett exempel på en trådformig rödalg och trådslick är ett exempel på en trådformig brunalg. | Statliga myndigheter |
| fintrådig trådformig, filamentös |
Rikstermbanken | När begreppet fintrådig (filamentös) eller trådformig används om större alger menas att algerna bildar trådar. Grenade epifyter, växter som växer på andra växter, är exempel på trådformiga växter. De är kortlivade (ettåriga), snabbväxande, frodas i näringsrika miljöer och växer på eller ofta över stora alger som blåstång. Grönslick är ett på en trådformig grönalg, ullsleke är ett exempel på en trådformig rödalg och trådslick är ett exempel på en trådformig brunalg. | Statliga myndigheter |
| finullfår | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| FIR flyginformationsregion |
Rikstermbanken | luftrum av definierad omfattning inom vilket flyginformations- och alarmeringstjänster tillhandahålls | Statliga myndigheter |
| fira | Rikstermbanken | kontrollerat ge efter på ett tåg så att firningen när som helst kan stoppas | Statliga myndigheter |
| firma | Rikstermbanken | namn på någons ekonomiska verksamhet | Statliga myndigheter |
| firma | Rikstermbanken | företagsnamn | Statliga myndigheter |
| firmaflyg | Rikstermbanken | privatflygverksamhet som bedrivs för företags eller organisations egen räkning och inte mot ersättning från utomstående och som utgör en mindre del av företagets eller organisationens verksamhet | Statliga myndigheter |
| firmaintrång | Rikstermbanken | Firmalag 15 § | Statliga myndigheter |
| firmatecknare | Rikstermbanken | person som har rätt att skriva under i företagets eller organisationens namn med rättsligt bindande verkan | Statliga myndigheter |
| firmatecknare | Rikstermbanken | person som har rätt att med rättsligt bindande verkan företräda företaget | Statliga myndigheter |
| firmateckningsrätt | Rikstermbanken | Att en eller flera personer har firmateckningsrätt innebär att den/de får företräda en organisation genom att underteckna till exempel ansökningshandlingar till myndigheter. Vid ansökan/anmälan som gäller periodisk skrift krävs att behöriga firmatecknare undertecknat ansökan/anmälan. För registrerade firmor framgår i regel firmateckningsrätten av ett registerutdrag från svenskt eller utländskt firmaregister. För andra föreningar, förbund, stiftelser, kommunala och statliga organisationer eller dylikt framgår i regel firmateckningsrätten genom styrelsebeslut, stadgar, delegationsordningar med mera. Utländska firmor och organisationer förutsätter vanligtvis att den ledande representanten, exempelvis vd:n eller ordföranden, har teckningsrätt för verksamheten. | Statliga myndigheter |
| firn | Rikstermbanken | omkristalliserad, grovkornig snö som är en övergångsform mellan snö och glaciäris | Statliga myndigheter |
| firning | Rikstermbanken | Samlingsnamn för rappellering och fastroping. | Statliga myndigheter |
| Fischer-Tropsch-diesel FT-diesel, syntetisk diesel |
Rikstermbanken | Framställs via syntesgas enligt Fischer-Tropsch-metoden från t.ex. naturgas, kol eller biomassa, dvs. ha fossil eller förnybar råvara. | Statliga myndigheter |
| Fischer-Tropschdiesel | Rikstermbanken | syntetisk diesel, vilken framställs via syntesgas enligt Fischer-Tropschmetoden från t.ex. naturgas, kol eller biomassa | Regeringen |
| fiskal | Polisen | person som genomgår utbildning till domare | Rapporter |
| fiskal | Rikstermbanken | icke ordinarie domare som är under utbildning | Statliga myndigheter |
| fiskal | Rikstermbanken | person som genomgår utbildning till domare | Statliga myndigheter |
| fiskbulle | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiske | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk | Departement |
| fiske | Rikstermbanken | verksamhet som syftar till att fånga fritt levande fisk och skaldjur | Riksdagen |
| fiske för försäljning | Rikstermbanken | Fiske för försäljning i havet och utmed kusterna är endast tillåtet för den som är yrkesfiskare eller fiskar med stöd av enskild fiskerätt och har fiskelicens. I sjöar och vattendrag behövs ingen fiskelicens för att få sälja fångsten. | Statliga myndigheter |
| fiske för försäljning | Rikstermbanken | fiske för försäljning i havet och utmed kusterna är endast tillåtet för den som är yrkesfiskare eller fiskar med stöd av enskild fiskerätt och har fiskelicens | Riksdagen |
| fiske med aktiva redskap | Rikstermbanken | fiske med rörliga redskap (släpande trålar och vadredskap) | Riksdagen |
| fiske med garn | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fiske med passiva redskap | Rikstermbanken | fiske som sker med stillastående redskap i vattnet (burar och garn) | Riksdagen |
| fiskeansträngning effort, dagar till havs, fiskeeffort |
Rikstermbanken | båtens storlek gånger fisketiden | Departement |
| fiskeborgare | Rikstermbanken | stadsbo som hade kungligt privilegium att bedriva fiske på kronans vatten | Statliga myndigheter |
| fiskefartyg | Rikstermbanken | fartyg som används för fångst av fisk eller andra levande tillgångar i havet | Statliga myndigheter |
| fiskefartyg | Rikstermbanken | handelsfartyg utrustat för att i kommersiellt syfte användas för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet | Statliga myndigheter |
| fiskefartyg | Rikstermbanken | fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet | Statliga myndigheter |
| fiskelag | Rikstermbanken | SFS 1993:787 | Statliga myndigheter |
| fiskelicens | Rikstermbanken | licens för yrkesmässigt fiske i havet med fiskefartyg. | Statliga myndigheter |
| fiskelicens | Rikstermbanken | licens för yrkesmässigt fiske i havet med fiskefartyg | Riksdagen |
| fiskeläge | Rikstermbanken | plats som utgjort bas för fiske, med lämningar efter anläggningar för båtar, fiskberedning m.m., ofta även husgrunder efter bostadshus och förråd | Statliga myndigheter |
| fiskeläge fiskehamn |
Rikstermbanken | miljö med bebyggelse och/eller anläggningar där fisket varit utgångspunkt för lokaliseringen | Statliga myndigheter |
| fiskeriansträngning effort, dagar till havs |
Rikstermbanken | båtens storlek gånger fisketiden | Regeringen |
| fiskeribiologi | Rikstermbanken | Avser undersökningar av fiskar och andra organismer som är föremål för fångst och exploatering. I Sverige bedrivs fiskeribiologisk forskning vid Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium, sötvattenslaboratorium, kustlaboratorium samt vid fiskodlingsanstalterna i Älvkarleby och Kälarne. | Statliga myndigheter |
| fiskeridödlighet | Rikstermbanken | den andel av ett bestånd som under året dör på grund av fiske | Statliga myndigheter |
| fiskeridödlighet | Rikstermbanken | den mängd fisk som dör per år på grund av fiske som förutom landningar omfattar fångster som kastas överbord, och orapporterat fiske | Departement |
| fiskeriföretag yrkesfiskare |
Rikstermbanken | företag som bedriver kommersiellt yrkesfiske och säljer sin fångst, antingen som huvudinriktning eller som en del i en diversifierad näringsverksamhet | Statliga myndigheter |
| Fiskerikonventionen Gdanskkonventionen |
Rikstermbanken | Genom Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten ska Östersjöstaterna samarbeta med målsättningen att bevara och öka de levande resurserna i området och för att nå största avkastning. Den viktigaste uppgiften för det verkställande organet (kommissionen, IBSFC) är att varje år fastställa fångstkvoter för de kommersiellt viktigaste fiskarterna i Östersjön och Bälten. Kommissionen beslutar också om särskilda regler för fisket. Eftersom alla Östersjöstater utom Ryssland nu är EU-medlemmar kommer EU:s gemensamma fiskeripolitik allt mer att överta den roll som Gdanskkonventionen hittills haft. | Statliga myndigheter |
| Fiskerikonventionen Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten, Gdanskkonventionen |
Rikstermbanken | Genom Konventionen rörande fisket och bevarandet av de levande tillgångarna i Östersjön och Bälten (Gdanskkonventionen, Convention on Fishing and Conservation of the Living Resources in the Baltic Sea and the Belts) skall östersjöstaterna samarbeta med målsättningen att bevara och öka de levande resurserna i området och för att nå största avkastning. Den viktigaste uppgiften för det verkställande organet (kommissionen, IBSFC) är att varje år fastställa fångstkvoter för de kommersiellt viktigaste fiskarterna i Östersjön och Bälten. Kommissionen beslutar också om särskilda regler för fisket. Eftersom alla östersjöstater utom Ryssland nu är EU-medlemmar kommer EU:s gemensamma fiskeripolitik allt mer att överta den roll som Gdanskkonventionen hittills haft. | Statliga myndigheter |
| fiskerinäring | Rikstermbanken | samtliga led och all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeriprodukter | Statliga myndigheter |
| fiskerinäringen | Rikstermbanken | yrkesfisket, beredningsindustrin, vattenbruket och fisketurismen | Riksdagen |
| fiskeriprodukter | Rikstermbanken | vattenlevande organismer som erhålls genom fiskeverksamhet, eller produkter som framställts av dessa | Statliga myndigheter |
| fiskerättigheter och fiskemöjligheter | Rikstermbanken | För att särskilja begreppet kvoter från de nationella fiskekvoterna brukar HaV använda begreppet fiskerättigheter när det är frågan om permanenta rättigheter och fiskemöjligheter när det är frågan om tillfälliga fiskemöjligheter under året. | Riksdagen |
| fisketryck | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| Fiskevattendirektivet Direktivet om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (Fiskevattendirektivet, 78/659/EEG) |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fiskfiske | Rikstermbanken | Till skillnad från t.ex. skaldjursfiske. | Regeringen |
| fiskfärsbiff | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskmjöl | Rikstermbanken | mjöl till största del bestående av torkad, mald fisk | Riksdagen |
| fiskodling | Rikstermbanken | anläggning för uppfödning av fisk under kontrollerade förhållanden, exempelvis bassänger, dammar, kassar eller andra fullt avgränsade inhägnader | Statliga myndigheter |
| fiskodling | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fiskodling | Rikstermbanken | anläggning för uppfödning av fisk under kontrollerade förhållanden | Statliga myndigheter |
| fiskodling | Rikstermbanken | anordning för att under kontrollerade förhållanden föda upp fisk för försäljning och konsumtion | Statliga myndigheter |
| fiskodling med sättfiskstatus | Rikstermbanken | odling som är ansluten till hälsoövervakning av fisk enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94) om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk och är underkastad hälsokontroll avseende smittsamma sjukdomar i enlighet med bilagan till dessa föreskrifter. (FIFS 2002:4) | Statliga myndigheter |
| fiskpinne | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskpudding | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fiskskiva | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fission | Rikstermbanken | atomkärnans klyvning i fragment, med mindre massor | Statliga myndigheter |
| fistel | Rikstermbanken | abnorm förbindelse mellan två hålformiga organ eller mellan ett hålformigt organ och huden | Statliga myndigheter |
| fitness | Rikstermbanken | en individs bidrag till nästa generation | Statliga myndigheter |
| fitness | Rikstermbanken | grad av genetisk anpassning till en biologisk miljö | Statliga myndigheter |
| FIU | Rikstermbanken | Finansunderrättelseenhet som i Sverige motsvaras av Finanspolisen (Fipo), som organisatoriskt faller under Rikspolisstyrelsen (RPS). | Regeringen |
| fixartjänst | Rikstermbanken | funktion vissa kommuner erbjuder till personer över viss ålder och/eller med funktionsnedsättning, ofta med inriktning mot fallförebyggande (t.ex. uppgifter i hemmet där det behövs stege) eller som är tunga | Departement |
| fixering | Rikstermbanken | begränsning av ett djurs rörelseförmåga i syfte att underlätta bedövning | Statliga myndigheter |
| fixering | Rikstermbanken | varje metod som tillämpas för att begränsa djurets rörelseförmåga i syfte att underlätta effektiv bedövning och avlivning, samtidigt som djuren inte utsätts för onödig smärta, rädsla eller ångest | Statliga myndigheter |
| fixering | Rikstermbanken | metod som tillämpas för att begränsa ett djurs rörelseförmåga i syfte att underlätta bedövning | Departement |
| fixering av alleler | Rikstermbanken | När endast en allel finns kvar i en population trots att det fanns flera från början. | Statliga myndigheter |
| fixhåll | Rikstermbanken | den avvägda sträckan mellan två, i terrängen markerade, fixpunkter | Statliga myndigheter |
| fixing | Rikstermbanken | pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| fixpunkt | Rikstermbanken | markerad geodetisk mätpunkt […] | Statliga myndigheter |
| fjord | Rikstermbanken | genom överfördjupning bildad, vattenfylld dalgång som har förbindelse med havet | Statliga myndigheter |
| fjäderbuffert | Rikstermbanken | buffert bestående av stålfjäder, vanligen spiralfjäder | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | fåglar av typerna höns (Gallus gallus), kalkoner (Meleagridae), ankor (Anatinae), gäss (Anser), vaktlar (Coturnix) och pärlhöns (Numdidae) | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | fjäderfä avsedda för slakt eller äggproduktion eller avel för sådan produktion | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, gäss, vaktlar, duvor, fasaner och rapphöns som föds upp eller hålls i fångenskap för avel, produktion av kött eller ägg för konsumtion eller för att genom utsättning vidmakthålla viltstammen | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller konsumtionsägg, för framställning av andra produkter, för vidmakthållande av stammen av fjädervilt eller för alla former av uppfödning med tanke på produktion av dessa fågelkategorier | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg för konsumtion samt för avelsändamål för sådan produktion | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg för konsumtion samt avelsändamål för sådan produktion | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | alla fåglar som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg för konsumtion samt för avelsändamål för sådan produktion, | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | fåglar som hålls för livsmedelsproduktion eller avel | Departement |
| fjäderfä | Rikstermbanken | tamfjäderfä, inklusive fåglar som inte betraktas som tamfjäderfä men som föds upp som sådan, med undantag för ratiter | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | domesticerade fåglar av grupperna kalkoner (Meleagridae), ankor (Anatinae), gäss (Anser), vaktlar (Coturnix) och pärlhöns (Numididae), samt höns (Gallus gallus) | Statliga myndigheter |
| fjäderfä | Rikstermbanken | alla fåglar som yrkesmässigt föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött eller ägg för konsumtion samt för avelsändamål för sådan produktion | Statliga myndigheter |
| fjäderfäanläggning | Rikstermbanken | ett eller flera hus eller andra byggnader eller markområden där fjäderfän hålls och som är geografiskt koncentrerade till en enhet | Statliga myndigheter |
| fjäderfän | Rikstermbanken | höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns, gräsänder och strutsfåglar | Statliga myndigheter |
| fjädervilt | Rikstermbanken | vild fågel av art som är föremål för jakt i syfte att användas som livsmedel | Statliga myndigheter |
| fjädring | Rikstermbanken | pålens återfjädring efter ett hejarslag, dvs. största förskjutningen under slaget reducerad med kvarstående sjunkning | Statliga myndigheter |
| fjäl fjöl |
Rikstermbanken | plogens vändskiva | Statliga myndigheter |
| fjäll och ödemark | Rikstermbanken | fjällområdet och ett område i anslutning till detta | Departement |
| fjällbygd | Rikstermbanken | landskap där jordbruk bedrivits på fjällnära och mindre odlingsvärd mark med kärvt klimat | Statliga myndigheter |
| Fjällkartan | Rikstermbanken | Fjällkartan ingår i Lantmäteriets serie av allmänna kartor. Fjällkartan, skala 1:100 000, täcker hela fjällkedjan. Kartbladen har övertäckning och är anpassade till vandringsleder och turistanläggningar. | Statliga myndigheter |
| fjällko | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fjällmygga | Rikstermbanken | En mygga som finns i fjällen. | Statliga myndigheter |
| fjällnära kor | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fjällnära skog | Rikstermbanken | Fjällnära skog har ofta en hög andel gamla träd och skogen är ofta mycket svårföryngrad efter avverkning. | Departement |
| fjällräddningshund | Polisen | hund som tränats för att söka efter människor i fjällterräng och laviner | Föreskrifter och allmänna råd |
| fjällräddningshund | Rikstermbanken | hund som tränats för att söka efter människor i fjällterräng och laviner | Statliga myndigheter |
| fjällräddningstjänst | Rikstermbanken | I fjällen ska polisen, med hjälp av frivilliga undsätta folk i nöd. | Övrig offentlig verksamhet |
| fjällröding | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fjällsjö | Rikstermbanken | sjö i fjällområdena, med mycket klart, kallt och näringsfattigt vatten | Statliga myndigheter |
| fjälltömygga | Rikstermbanken | En art man träffar på i norra Sverige. | Statliga myndigheter |
| fjärd | Rikstermbanken | bred vik, flodmynning eller öppen vattenyta i en skärgård | Statliga myndigheter |
| fjärde åldern | Rikstermbanken | den sista delen av livet, som karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk och/eller psykisk funktionsförmåga | Departement |
| fjärdedelsträda | Rikstermbanken | odlingssystem där en fjärdedel läggs i träda | Statliga myndigheter |
| fjärding fjärdedel |
Rikstermbanken | Underavdelning till ett flertal mått -- volymmått, längdmått och större äldre territoriell indelning. | Statliga myndigheter |
| fjärranalys | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fjärranalys | Rikstermbanken | mätningar av egenskaper hos ett område från satellit- eller flygbilder | Statliga myndigheter |
| fjärranslutning | Rikstermbanken | teknik för fjärråtkomst som möjliggör att anställda kan komma åt sina e-postkonton och delade filer hemifrån eller på andra platser utanför företagets nätverk via internet | Statliga myndigheter |
| fjärravläst elmätare | Rikstermbanken | elmätare som inte läses av manuellt utan elektroniskt | Statliga myndigheter |
| fjärrblockering fjb |
Rikstermbanken | fjärrstyrd linjeblockering | Statliga myndigheter |
| fjärrblockering fjb |
Rikstermbanken | styrnings- och övervakningssystem för driftplatser med fullständigt signalställverk och för bevakningssträckor med linjeblockering | Statliga myndigheter |
| fjärrfart | Rikstermbanken | annan trafik än inre fart och närfart | Departement |
| fjärrkontroll | Rikstermbanken | system för fjärrmätning, fjärrindikering och fjärrmanövrering av stationer från driftställen i elnätet | Statliga myndigheter |
| fjärrkontroll | Rikstermbanken | system för fjärrmätning, fjärrindikering och fjärrmanövrering av stationer från driftställen | Statliga myndigheter |
| fjärrkyla | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fjärrkyla | Rikstermbanken | Principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används främst i kontors- och affärslokaler, men också för att kyla industriprocesser. | Statliga myndigheter |
| fjärrmanövrering | Rikstermbanken | styrning av en bromanöver från en manöverplats som inte är belägen vid bron | Statliga myndigheter |
| fjärrskrift | Rikstermbanken | automatiskt utskriven telegrafi som uppfyller tillämpliga rekommendationer från ITU-R Global Maritime Distress and Safety System (GMDSS) | Statliga myndigheter |
| fjärrstridskrafter | Rikstermbanken | förband eller enhet speciellt anpassat för enskilt (autonomt) uppträdande på stort avstånd från eget territorium | Statliga myndigheter |
| fjärrstyrd vapenstation | Rikstermbanken | överlagrad vapenstation som fjärrstyrs från en eller flera operatörsplatser | Statliga myndigheter |
| fjärrtågklarerare | Rikstermbanken | tågklarerare som tjänstgör på en annan plats än på de bevakade driftplatser som hon är tågklarera för, dvs. i regel på en trafikledningscentral | Statliga myndigheter |
| fjärrvärme | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fjärrvärme | Rikstermbanken | system för central produktion av värme som med hjälp av varmt vatten i rörledningar leds ut till anslutna fastigheter | Statliga myndigheter |
| fjärrvärmecentral | Rikstermbanken | central som överför värmen från fjärrvärmeledningarna till en fastighets värme- och varmvattenssystem | Statliga myndigheter |
| fjärrvärmeföretag | Rikstermbanken | juridisk person som bedriver fjärrvärmeverksamhet | Departement |
| fjärrvärmekund | Rikstermbanken | den som ingått ett avtal om fjärrvärme med ett fjärrvärmeföretag | Departement |
| fjärrvärmeverksamhet | Rikstermbanken | rörledningar av hetvatten eller annan värmebärare för uppvärmning, om en obestämd grupp inom ett visst geografiskt område får anslutas till verksamheten | Departement |
| fjärsing | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| FL-fordon | Rikstermbanken | fordon för transport av brandfarliga vätskor i tank eller tankcontainers enligt bestämmelser i kap 9 ADR | Statliga myndigheter |
| flackning | Rikstermbanken | När lutningen på avkastningskurvan minskar, det vill säga gapet mellan korta och långa räntor minskar. | Statliga myndigheter |
| flagga | Rikstermbanken | flaggduk som hissas på flaggstång eller mast | Statliga myndigheter |
| flaggdiskriminering | Rikstermbanken | När nationella lagar och bestämmelser förbehåller rätten till sjötransport helt eller delvis åt den egna handelsflottan. | Departement |
| flaggning | Rikstermbanken | Aktieägare ska anmäla förändringar i sina innehav när de uppnår eller uppåt eller nedåt passerar vissa fastställda gränser. Gränserna anges som en viss procent av ägandet eller rösterna i ett börsbolag. | Statliga myndigheter |
| flaggspel | Rikstermbanken | flaggstången akterut på vilken nationalitetsflagga förs | Statliga myndigheter |
| flaggspel | Rikstermbanken | flaggstången längs akterut där nationalitetsflaggan förs | Statliga myndigheter |
| flaggstat | Rikstermbanken | den stat vars flagga ett fartyg för | Statliga myndigheter |
| flaggstat | Rikstermbanken | stat som utfärdar regler för fartyg som seglar under dess flagg | Regeringen |
| flaggstat | Rikstermbanken | stat i vilken ett fartyg är registrerat | Regeringen |
| flamförbränning | Rikstermbanken | Vid flamförbränning sker en homogen oxidation, d.v.s. oxidationsmedel och bränsle är i samma fas. | Statliga myndigheter |
| flamhärdigt ytskikt (klass II) | Rikstermbanken | ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod […] bedöms dels endast i måttlig grad medverka till övertändning, dels inte utveckla rök i stor mängd | Departement |
| flampunkt | Rikstermbanken | den temperatur i grader Celsius (sluten behållare) vid vilken en produkt avger flambara gaser i tillräcklig mängd för att antändas, där flampunkten fastställts med en godkänd apparat för mätning av flampunkt | Statliga myndigheter |
| flampunkt | Rikstermbanken | den lägsta temperaturen hos en vätska, vid vilken dess ångor bildar en antändbar blandning med luft | Statliga myndigheter |
| flampunkt | Rikstermbanken | den temperatur då antändning sker med hjälp av gnistbildning | Statliga myndigheter |
| flampunkt | Rikstermbanken | lägsta temperatur vid vilken en vätska avger antändbara ångor vid provning enligt viss standardiserad metod | Statliga myndigheter |
| flamskyddsmedel | Rikstermbanken | En grupp ämnen som används för att hindra eller fördröja att ett material börjar brinna. Skyddskläder, möbler, isoleringsmaterial och elektronik är exempel på varor där de kan förekomma. Vissa flamskyddsmedel är hälso- och miljöfarliga och en del är misstänkt hormonstörande. De halogenerade (bromerade och klorerade) är de mest omdiskuterade. De bromerade flamskyddsmedlen hexabromcyklododekan (HBCDD) och dekabromdifenyleter (DBDE) finns på kandidatförteckningen i Reach. | Departement |
| flamsäkert ytskikt (klass I) | Rikstermbanken | ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod […] bedöms dels endast i ringa grad medverka till övertändning, dels utveckla rök endast i ringa mängd | Departement |
| flank | Rikstermbanken | ur byggnadsteknisk synvinkel den sida av bastionen som möter kurtinen | Statliga myndigheter |
| flankeringsprincipen | Rikstermbanken | Torn knyts till muren så att man kan försvara denna. Förekommer fr.o.m. 1200-talets slut i Sverige och utvecklas efterhand. | Statliga myndigheter |
| FLAOR framåtblickande bedömning av de egna riskerna |
Rikstermbanken | En del av förberedelserna inför Solvens 2 med syfte att säkerställa att försäkringsföretagen klarar solvenskraven från den dagen reglerna träder i kraft. FLAOR ska genomföras i enlighet med de principer som gäller för en ORSA. | Statliga myndigheter |
| flaps | Rikstermbanken | anordning på tungskumrör och -kanoner som ger en mjukare påföring av tungskum | Statliga myndigheter |
| flashback | Rikstermbanken | spontan och återkommande upplevelse av något som hänt tidigare | Statliga myndigheter |
| flaskhals begränsad överföringskapacitet |
Rikstermbanken | geografiskt snitt i elnätet där den fysiska överföringskapaciteten inte alltid räcker till för att täcka efterfrågan på överföring | Statliga myndigheter |
| flaskhals | Rikstermbanken | avsmalnande sektion eller plats på ett flöde | Statliga myndigheter |
| flaskhals överföringsbegränsning |
Rikstermbanken | trång sektor i stamnätet eller på utlandsförbindelserna där möjligheten att överföra el är mindre än behovet | Statliga myndigheter |
| flatbandspänning | Rikstermbanken | den spänning som behöver läggas på gaten i en MOS-struktur för att banden i halvledaren ska vara helt flata (speciellt vid ytan) | Statliga myndigheter |
| flatlus | Rikstermbanken | lus som lever i håriga partier av huden, oftast kring könsorganen | Statliga myndigheter |
| flatmarksgrav | Rikstermbanken | förhistorisk grav utan idag synlig markering ovan jord | Statliga myndigheter |
| flegmatiserat | Rikstermbanken | Betyder att ett ämne (eller ”flegmatiserare”) har tillsatts ett explosivämne för att öka säkerheten vid hantering och transport. Flegmatiseraren gör explosivämnet okänsligt eller mindre känsligt för följande: värme, stöt, anslag, slag eller friktion. Vanliga flegmatiseringsämnen är bl.a. men utan begränsning till vax, papper, vatten, polymerer (t.ex. klorfluorpolymerer), alkohol samt oljor (t.ex. vaselin och paraffin). | Statliga myndigheter |
| flegmatisering | Rikstermbanken | För att minska känsligheten på i första hand EGDN-/GTN-sprängämnen tillsätts en mindre mängd ämnen som reducerar känsligheten. Därmed ökar hanteringssäkerheten hos sprängämnena. Av flegmatisk, ”trög”. | Statliga myndigheter |
| flegmatiseringsmedel | Rikstermbanken | ämne som förhindrar instabila föreningar, t.ex. peroxider, att sönderfalla | Statliga myndigheter |
| FLEGT Licenssystem för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel |
Rikstermbanken | Licenssystem för handel med timmer som förhandlats fram med partnerländer och partnerregioner. | Regeringen |
| FLEGT-licens | Rikstermbanken | En förfalsknings- och manipuleringssäker handling av standardformat som hänför sig till en sändning av trävaruprodukter och i vilken det anges att denna är i överensstämmelse med kraven i systemet med FLEGT-licenser utfärdad och godkänd av den behöriga myndigheten i ett partnerland eller en partnerregion. | Regeringen |
| flera efter varandra följande trappor | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flerbarnstillägg FBT |
Försäkringskassan | form av barnbidrag som betalas ut till hushåll som får barnbidrag eller studiebidrag för två eller flera barn | Familjeförmåner |
| flerbarnstillägg | Rikstermbanken | flerbarnstillägg betalas till den som får barnbidrag för två eller flera barn | Statliga myndigheter |
| flerbladig skjutdörr | Rikstermbanken | skjutdörr med parallella dörrblad som skjuts in bakom varandra när dörren öppnas | Statliga myndigheter |
| flerbostadshus | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flerbränsleanläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning som använder två eller flera typer av bränsle samtidigt eller växelvis | Statliga myndigheter |
| flerbränsleanläggning | Rikstermbanken | förbränningsanläggning där två eller flera typer av bränslen används samtidigt eller växelvis | Departement |
| flerbränslefordon | Rikstermbanken | fordon som kan drivas med flera drivmedel/bränsle -- ofta ett fordon som kan köras med ett alternativt bränsle och ett annat konventionellt bränsle (bensin eller diesel). | Statliga myndigheter |
| flerbörd | Rikstermbanken | förlossning där modern föder mer än ett barn | Statliga myndigheter |
| flerdimensionell redovisning | Försäkringskassan | ekonomiska händelser som bokförs samtidigt på flera olika redovisningsbegrepp | Begreppskatalog 2017 |
| flerfaktoriellt försök | Rikstermbanken | försök med mer än en studerad behandlingsfaktor, t.ex. 2-faktoriella eller 3-faktoriella försök | Statliga myndigheter |
| flerfamiljshus | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flerfunktionsanordningar | Rikstermbanken | anordningar som har skilda glödlampor alternativt flertrådslampor i gemensamt lykt- eller strålkastarhus och som har helt eller delvis gemensam ljusyta | Statliga myndigheter |
| flerfäbodsystem | Rikstermbanken | system där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen | Statliga myndigheter |
| flerhandikappad | Rikstermbanken | person med två eller flera funktionshinder (fysiska, psykiska eller sociala) som försvårar den dagliga livsföringen | Statliga myndigheter |
| flerkomponentprodukt | Rikstermbanken | T.ex. lim som består av flera delar som blandas före användning. | Statliga myndigheter |
| flerlinespel | Rikstermbanken | drivskivespel med mer än en bärlina | Statliga myndigheter |
| flernivådykning | Rikstermbanken | dykning enligt direktuppstigningstabell som innebär att uppstigning från största dykdjup sker med uppehåll på djupnivåer men med tider inom respektive djupnivås direktuppstigningstid | Statliga myndigheter |
| fleromättad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fleromättade fettsyror | Rikstermbanken | fettsyror med metylenåtskilda cis-cis-dubbelbindningar | Statliga myndigheter |
| fleromättat fett | Rikstermbanken | fett med hög andel omättade fettsyror | Statliga myndigheter |
| flerpilotscertifikat | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flerskiktad | Rikstermbanken | Väl utvecklade träd-, busk- och fältskikt på samma yta. | Statliga myndigheter |
| flerspråkig ortnamnsförteckning | Rikstermbanken | ortnamnsförteckning som visar allonymer i skilda språk, dock inte nödvändigtvis standardiserade allonymer | Statliga myndigheter |
| flerspår | Rikstermbanken | sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser | Statliga myndigheter |
| flerstavig | Rikstermbanken | som består av minst två stavelser | Statliga myndigheter |
| flertidsmätning | Rikstermbanken | mätning som sker med fler än ett räkneverk i en energimätare | Statliga myndigheter |
| flertydighet | Rikstermbanken | egenskapen att kunna tydas på fler än ett sätt | Statliga myndigheter |
| flervalsuppgift | Rikstermbanken | uppgift till vilken ges flera möjliga svarsalternativ, varav ett är riktigt | Statliga myndigheter |
| flervägsfel | Rikstermbanken | fel beroende på interferens mellan radiovågor som färdats olika väg (direkt eller reflekterat) mellan sändaren (satelliten) och mottagaren | Statliga myndigheter |
| Flerårig vallodling | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fleråriga grödor | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flexi fuel | Rikstermbanken | Används för bilar som valfritt kan tankas med bensin eller annat bränsle (i praktiken E85). I tanken kommer då att finnas hela skalan av bensinhalter från 15 % till 100 %. Bilen känner av det aktuella blandningsförhållandet och justerar om sin insprutning m.m. så att det passar. | Departement |
| flexibel ackreditering | Rikstermbanken | ackreditering som tillåter ett ackrediterat organ att lägga till ytterligare aktiviteter inom ett ackrediteringsområde där organet har ackreditering | Statliga myndigheter |
| flexibel ackreditering | Rikstermbanken | form av ackreditering som tillåter ett ackrediterat organ att lägga till ytterligare aktiviteter inom sin ackrediteringsomfattning efter organets kompetens har utvärderats dels i fråga om att genomföra aktiviteter i enlighet med tidigare utvärderade procedurer, och dels för utvecklandet och valideringen av procedurerna i enlighet med ett i förväg etablerat system | Statliga myndigheter |
| flexibel bulkcontainer | Rikstermbanken | flexibel container med en volym om högst 15m³, innefattande innerbeklädnader samt fastsatta hanteringsanordningar och driftutrustningar | Statliga myndigheter |
| flexibel IBC-behållare | Rikstermbanken | IBC-behållare som består av ett behållarskal, försett med ändamålsenlig driftutrustning och hanteringsanordningar, som är bildat av folie, väv eller annat flexibelt material eller av kombinationer av material av detta slag och om så krävs med invändig beläggning eller beklädnad | Statliga myndigheter |
| flexibel utträdesålder | Rikstermbanken | spannet mellan den tidigaste åldern för uttag av allmän ålderspension som är 61 år och åldersgränsen för rätt att stanna kvar i sin anställning som är 67 år | Departement |
| flexibilitet | Rikstermbanken | förmåga till anpassning till skilda situationer | Statliga myndigheter |
| flexibilitet | Rikstermbanken | möjligheten att välja och variera studietakt samt tid och plats för studierna | Departement |
| flexibilitet | Rikstermbanken | Möjligheten att möta svängningar i kunders behov. Detta är en förädling av naturgastjänsten, en högre flexibilitet ger ett högre pris. | Statliga myndigheter |
| flexibla mekanismer | Rikstermbanken | Begreppet avser den princip att ett land som reducerar sina utsläpp utöver sina åtaganden i Kyotoprotokollet, dvs. enligt utsläppstaket för perioden 2008-2012, har möjlighet att sälja överskottet till ett land som överskrider sitt utsläppstak. Det finns tre typer av flexibla mekanismer: EU:s utsläppshandel (EU Emissions Trading Scheme, EU ETC), dvs. EU:s handelsystem för utsläppsrätter som tillåter länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att köpa och sälja dessa sinsemellan ; Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI), dvs. möjligheten för länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att antingen minska utsläppen eller öka kolupptaget i andra länder inom systemet och själva tillgodoräkna sig effekten av dessa åtgärder; Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM), dvs. möjligheten för länder med bindande åtaganden enligt Kyotoprotokollet att antingen minska utsläppen eller öka kolupptaget i länder utanför systemet. | Statliga myndigheter |
| flexibla mekanismer | Rikstermbanken | inom det s.k. Kyotoprotokollet (protokoll till klimatkonventionen) former för överföring av tillstånd/rättigheter att släppa ut klimatpåverkande gaser mellan konventionsparter, t.ex. handel med utsläppsrätter | Departement |
| flexibla mekanismer | Rikstermbanken | Mekanismerna är skapade för att ge industriländerna möjlighet att klara sina åtaganden genom Kyotoprotokollet. Mekanismerna gör det möjligt att reducera utsläpp av klimatpåverkande gaser där det är mest kostnadseffektivt. Det finns tre flexibla mekanismer, nämligen Handel med utsläppsrättigheter, Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveckling. | Statliga myndigheter |
| flexibla mekanismer | Rikstermbanken | former för överföring av tillstånd/rättigheter att släppa ut klimatpåverkande gaser mellan konventionsparter, t.ex. handel med utsläppsrätter | Departement |
| flexibla mekanismer | Rikstermbanken | mekanismer i Kyotoprotokollet som tillåter länder att räkna sig till godo utsläppsminskningar som de medverkar till i andra länder | Departement |
| flexibla polyuretanskum | Rikstermbanken | Flexibla polyuretanskum används främst som möbelstoppningsmaterial och till madrasser. Det finns flera olika typer av flexibla polyuretanskum, t.ex. polyeter, kallskum. Benämningen polyeter härrör från den typ av polyol som används vid framställningen. Polyolen kan vara en polyeter eller en polyester. I förstnämnda fallet erhålls skumplasten ”polyeter”. Benämningen ”kallskum” säger inte någonting om materialets sammansättning. Det är en äldre benämning som endast talar om att man inte behöver tillföra någon värme vid avformningen. | Departement |
| flexicurity | Rikstermbanken | politik/strategi för att på ett medvetet sätt både öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och säkerheten vad gäller anställningar och inkomst | Regeringen |
| flexion böjning |
Rikstermbanken | anatomisk term för böjning | Statliga myndigheter |
| FlexMex FlexMex2-utredningen |
Rikstermbanken | de utredningar inom vilka det nu gällande svenska systemet och regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer utarbetats | Statliga myndigheter |
| flexpension | Pensionsmyndigheten | Flexpension är en form av kompletterande pensionspremie. | Pension |
| flextrafik | Rikstermbanken | Flextrafik är en ny sammanfattande benämning på flexibel, mer eller mindre anropsstyrd, kollektivtrafik som bedrivs i form av (1) särskild flextrafik för legitimerade användare med särskilda behov, (2) öppen flextrafik för allmänheten eller som (3) kombinationer därav -- integrerad flextrafik. Utveckling av trafikformer och system för flextrafik har varit begränsad sedan 1990‐talet men nu pågår parallellt en oerhörd teknikbaserad utveckling av taxibranschen globalt, inklusive självkörande taxifordon. […] Flextrafik är en (danskinspirerad) bred sammanfattande benämning på mer eller mindre flexibla och anropsstyrda former av kollektivtrafik. Särskild flextrafik är till för legitimerade användare, t.ex. färdtjänst och sjukresor. Öppen flextrafik är för alla, t ex flexbussar och kompletteringstrafik på landsbygden. Integrerad flextrafik är en kombination av särskild och öppen trafik och/eller kombination av flextrafik och vanlig linjetrafik. Konceptet föddes i USA på 1970‐talet under benämningen paratransit och vidareutvecklades i Sverige på 1980 och 90‐talet, tack vare innovationer inom mobil datakommunikation och databashantering. Därefter har området med några få undantag varit ganska ”lugnt” både i Nordamerika och i Sverige, medan man gjort vissa framsteg i ett fåtal länder i Europa under det senaste decenniet. Under de allra senaste åren har en starkt teknikinriktad parallell utveckling skett inom taxiområdet med mångmiljardinvesteringar i Uber, Lyft, Didi (Kina) och andra liknande bolag. | Statliga myndigheter |
| flexur | Rikstermbanken | En mjuk lagerböjning, ofta i form av en monoklinal. | Statliga myndigheter |
| flimmerhår | Rikstermbanken | hårlika, rörliga utskott från cellytor | Statliga myndigheter |
| flingor | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flinta | Rikstermbanken | Homogen, grå till svart hornsten med mussligt brott; förekommer framför allt som konkretioner i kalksten, t.ex. kritkalksten. | Statliga myndigheter |
| flintgruva | Rikstermbanken | plats för brytning av flinta under förhistorisk tid | Statliga myndigheter |
| flip-chip | Rikstermbanken | okapslat kiselchip som monteras upp och ned och har därmed den aktiva ytan med chipets utgångar ned mot kretskortet | Statliga myndigheter |
| flis spån |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| float | Rikstermbanken | den ränteintäkt de kontoförande instituten gör på ett transaktionsbelopp mellan det att beloppet debiterats på avsändarens konto och krediterats på mottagarens konto | Övrig offentlig verksamhet |
| floatglas flytglas |
Rikstermbanken | genomsynligt planglas som under ett skede i tillverkningen har flutit på en yta av smält metall (flytplaning) och samtidigt värmts uppifrån | Övrig offentlig verksamhet |
| flock | Rikstermbanken | snöflingeliknande partikel som bildas vid fällningen | Statliga myndigheter |
| flockar | Rikstermbanken | snöflingeliknande partiklar som bildas vid fällningen | Statliga myndigheter |
| flockbildning | Rikstermbanken | suspenderade partiklar som är bundna tillsammans med svaga strukturer i en vätska | Statliga myndigheter |
| flockning | Rikstermbanken | Syftet med flockning som en del av behandlingen av avloppsvatten är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam. | Statliga myndigheter |
| flockning | Rikstermbanken | Syftet med flockning som en del av behandlingen av avloppsvatten är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam. När man i den kemiska reningen tillsätter fällningskemikalier -- flockningsmedel -- till det biologisk renade vattnet kallas det efterfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, t.ex. polymer. | Statliga myndigheter |
| flod | Rikstermbanken | förekomst av inlandsvatten som till största delen strömmar på markytan men som kan strömma under jorden en del av sitt ”lopp” | Statliga myndigheter |
| flod | Rikstermbanken | större vattendrag | Statliga myndigheter |
| flod | Rikstermbanken | riklig vattenföring | Statliga myndigheter |
| flod | Rikstermbanken | högvatten vid tidvatten | Statliga myndigheter |
| flod | Rikstermbanken | förekomst av inlandsvatten som till största delen strömmar på markytan men som kan strömma under jorden en del av sitt lopp | Statliga myndigheter |
| flodburen tillförsel | Rikstermbanken | transport av olika ämnen med flodvatten från ett avrinningsområde till havet och därav följande miljöbelastning | Statliga myndigheter |
| floddike | Rikstermbanken | dike som avleder vatten från en odlad åker | Statliga myndigheter |
| flodljus | Rikstermbanken | belysning som ger en bred ljusstråle | Statliga myndigheter |
| flodmynningsområde estuarium |
Rikstermbanken | området där en flod mynnar i havet | Statliga myndigheter |
| flodmynningsområde estuarium |
Rikstermbanken | området där en flod mynnar i havet. Det kan vara en flodslätt, ett deltaområde eller annan sorts relativt vidsträckt, grunt område | Statliga myndigheter |
| flodnejonöga | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flodvåg tidvattenflodvåg |
Rikstermbanken | våg med vertikal eller nästan vertikal front | Statliga myndigheter |
| florsocker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| flotation | Rikstermbanken | En del av processen att bereda dricksvatten från råvatten. Vid flotation blåser man in luft i vattnet så att mikroskopiskt små luftblåsor fäster vid flockarna (hopklumpade partiklar), som då flyter upp till ytan och kan skummas av och tas bort. | Statliga myndigheter |
| flotation aminflotation |
Rikstermbanken | avskiljande ur vätska av suspenderade partiklar eller flockar genom att de förs till ytan med hjälp av gasblåsor | Departement |
| flotation | Rikstermbanken | En del av processen att bereda dricksvatten från råvatten . Vid flotation blåser man in luft i vattnet så att mikroskopiskt små luftblåsor fäster vid flockarna (hopklumpade partiklar), som då flyter upp till ytan och kan skummas av och tas bort. | Statliga myndigheter |
| flottan | Rikstermbanken | Vapenslag. Utgör tillsammans med amfibiekåren försvarsgrenen marinen. | Statliga myndigheter |
| flottan | Rikstermbanken | vapenslag inom marinen | Statliga myndigheter |
| flottled | Rikstermbanken | vattendrag som är lämpligt att transportera timmer på | Statliga myndigheter |
| flottning | Rikstermbanken | Att transportera lösa timmerstockar i rinnande vatten (strömflottning eller lösflottning) eller att transportera virkesbuntar över sjöar eller längs en kust (sjöflottning, havsflottning eller buntflottning). | Statliga myndigheter |
| flottning | Rikstermbanken | transportera lösa timmerstockar i rinnande vatten (strömflottning eller lösflottning) eller att transportera virkesbuntar över sjöar eller längs en kust (sjöflottning, havsflottning eller buntflottning) | Statliga myndigheter |
| flottningsanläggning | Rikstermbanken | lämningar och spår efter timmerflottning i vattendrag och på land | Statliga myndigheter |
| fluazinam | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| fluid | Rikstermbanken | gaser, vätskor eller ångor i ren fas samt blandningar av dessa | Statliga myndigheter |
| fluid | Rikstermbanken | Vätska. | Statliga myndigheter |
| fluid | Rikstermbanken | flytande | Statliga myndigheter |
| fluid | Rikstermbanken | gas, vätska och ånga i ren fas samt blandningar av dessa oavsett om fasta ämnen ingår som suspension eller inte | Statliga myndigheter |
| fluid | Rikstermbanken | gaser, vätskor eller ångor i ren fas samt blandningar av dem | Statliga myndigheter |
| fluider | Rikstermbanken | gaser, vätskor och ångor i ren fas samt blandningar av dessa | Regeringen |
| fluidisering | Rikstermbanken | metod att fördela ett fast, finkornigt ämne i en gas eller en vätska | Departement |
| fluktuera | Rikstermbanken | växla, variera | Övrig offentlig verksamhet |
| flundra skrubbskädda |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| fluorerade gaser | Rikstermbanken | HFC, PFC och SFB6B är de fluorerade gaser som omfattas av Kyotoprotokollet. | Departement |
| fluoresceinangiografi | Rikstermbanken | kontrastundersökning av ögonbottencirkulation (blodkärl) | Statliga myndigheter |
| fluorescens | Rikstermbanken | Vissa ämnen absorberar energi i ljus av viss färg (våglängdsområde) effektivt och återutsänder omedelbart energi i form av ljus (fluorescerar). Fenomenet är användbart i fluorescensmikroskopi där undersökningsobjektet belyses med kortvågigt ljus och fluorescerande ämnen i låga koncentrationer då strålar ut ljus och kan studeras. | Statliga myndigheter |
| fluorlack | Rikstermbanken | fluoridlösning som tänderna behandlas med för att förebygga uppkomsten av karies | Statliga myndigheter |
| fluortelomerer | Rikstermbanken | polyfluorerade ämnen som 8:2 FTOH och 6:2 FTS | Statliga myndigheter |
| flussmedel | Rikstermbanken | substans som används för att göra det möjligt att foga samman två metallstycken utan att de oxideras | Statliga myndigheter |
| flussmedel | Rikstermbanken | tillsats för att sänka smältpunkten eller öka flytbarheten hos slagg samt för att justera slaggsammansättningen | Departement |
| flusspat | Rikstermbanken | Ett glasglänsande, färglöst, rött, blått, grönt, violett eller brunt färgat mineral med god oktaederspaltning. Sammansättningen är CaF₂. | Statliga myndigheter |
| fluvial | Rikstermbanken | Flod-, flodtransporterad. | Statliga myndigheter |
| fluvial | Rikstermbanken | som har med vattendrag att göra | Statliga myndigheter |
| fluvial | Rikstermbanken | som avser eller tillhör rinnande vatten | Statliga myndigheter |
| fluvial översvämning | Rikstermbanken | översvämning i ett vattendrag orsakad av nederbörd eller snösmältning som infiltrerar under en längre tid | Statliga myndigheter |
| fly-jib | Rikstermbanken | extra arm avsedd att monteras i spetsen på kranarm för att förlänga denna | Statliga myndigheter |
| flyende fordon | Polisen | fordon där föraren medvetet försöker undkomma polismän som förföljer fordonet | Föreskrifter och allmänna råd |
| flyende fordon | Rikstermbanken | fordon där föraren medvetet försöker undkomma polismän som förföljer fordonet | Statliga myndigheter |
| flygande personal | Rikstermbanken | personal inom försvarsmakten som av respektive försvarsgrenmchef kommenderats till flygtjänst | Statliga myndigheter |
| flygande personal | Rikstermbanken | varje person ombord på ett flygplan som a) flyger flygplanet, b) tar hand om teknisk övervakning, underhåll eller reparation, c) är ansvarig för säkerheten för passagerare i kabinen, eller d) ger service till passagerarna | Departement |
| flygande tågmöte | Rikstermbanken | möte mellan två tåg utan att något av tågen minskar hastigheten mer än marginellt på en lång mötesstation eller partiellt dubbelspår | Statliga myndigheter |
| flygaska | Rikstermbanken | partiklar som består av oorganiskt material | Statliga myndigheter |
| flygaska | Rikstermbanken | förbränningsavfall som transporteras med förbränningsgaserna | Statliga myndigheter |
| flygavtalen | Rikstermbanken | 1992 slöt EU och USA ett bilateralt avtal om statsstödet till stora civila flygplan, det vill säga med mer än 100 sittplatser. Avtalet reglerar storleken på såväl de direkta subventioner som Airbuskonsortiet i EU kan erhålla som på det indirekta stöd som den amerikanska civila flygtillverkningen får genom subventionerna till den militära tillverkningen. | Statliga myndigheter |
| flygbassäkerhetstjänst | Rikstermbanken | Flygbassäkerhetstjänst bedrivs av flygvapnet. Vid en flygbas finns två insatskompanier som båda skyddas av två flygbassäkplutoner var. De verkar sex till åtta kilometer utanför flygbasen och utför bland annat patrullering, stridsspaning, genomsökningar och spaning vid observationsplatser. | Statliga myndigheter |
| flygbriefingtjänst | Rikstermbanken | tjänst som har inrättats inom ett avgränsat täckningsområde och som ansvarar för tillhandahållandet av sådan information till luftfarten och sådan data som är nödvändig för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik | Statliga myndigheter |
| flygbriefingtjänst | Rikstermbanken | tjänst som inrättats inom ett avgränsat täckningsområde och som ansvarar för tillhandahållandet av sådan information till luftfarten och sådan data som är nödvändig för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik | Statliga myndigheter |
| flygbullernivå | Rikstermbanken | FBN används som ett mått på bullrets styrka i nivå eller medeltal per dygn runt flygplatser. Den framräknas på basis av genomsnittlig trafik under ett år. Bullerhändelse under kväll värderas som tre daghändelser och en natthändelse som tio daghändelser, vilket i stort motsvarar att kvällsbuller ges 5 dBA och nattbuller 10 dBA större vikt än dagbuller. | Statliga myndigheter |
| flygcertifikat för lätta flygplan | Rikstermbanken | flygcertifikat för fritidsflygning enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 216/2008 | Statliga myndigheter |
| flygchef | Rikstermbanken | ansvarshavare som kan accepteras av FSI och som har ansvaret för och leder flygtjänsten | Statliga myndigheter |
| flygdivision | Rikstermbanken | militär enhet bestående av 20 st. flygplan | Statliga myndigheter |
| flygel | Rikstermbanken | instrument för mätning av strömhastighet i ett vattendrag | Statliga myndigheter |
| flygflottilj | Rikstermbanken | organisatorisk enhet som bedriver militär luftfart | Statliga myndigheter |
| flygflottiljchef | Rikstermbanken | lokal verksamhetsledare inom det militära luftfartssystemet vid flygflottilj (motsv), som accepteras av FSI | Statliga myndigheter |
| flygfotografi | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flygföretag | Rikstermbanken | a) en fysisk eller juridisk person som innehar ett giltigt drifttillstånd eller motsvarande tillstånd som ger personen rätt att utföra kommersiella flygresor, b) den som svarar för driften av det svenska statsflyget, | Departement |
| flygföretagens materiel | Rikstermbanken | materiel vars avsändare och mottagare båda är ett flygföretag eller materiel som används av ett flygföretag | Statliga myndigheter |
| flygföretagens post | Rikstermbanken | försändelser vars avsändare och mottagare båda är ett flygföretag | Statliga myndigheter |
| flyghandbok | Rikstermbanken | handbok som innehåller begränsningar, inom vilka ett luftfartyg är att anse som luftvärdigt samt nödvändiga föreskrifter och upplysningar för flygbesättningens säkra handhavande av luftfartyget | Statliga myndigheter |
| flyghinder | Rikstermbanken | buskar, träd, säckväv eller liknande mjuka hinder som förhindrar att fåglarna flyger in i nätet eller motsvarande begränsning av voljären | Statliga myndigheter |
| flyghöjd | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning för luftfartygs läge i vertikalled uttryckt i höjd över underliggande terräng (AGL), höjd över havets medelnivå (AMSL eller QNH) eller i flygnivå (FL)/meter standard (m STD). Flyghöjd kan även uttryckas som höjd över visst referensplan t.ex. flygplats (QFE). | Statliga myndigheter |
| FLYGI | Rikstermbanken | Militära flyginspektionen, som är den enhet i Högkvarteret som bl.a. ansvarar för den militära luftfartsmyndighetsfunktionen. | Statliga myndigheter |
| flyginformationsregion FIR/UIR |
Rikstermbanken | luftrum av definierad omfattning inom vilket flyginformations- och alarmeringstjänster tillhandahålls | Statliga myndigheter |
| flyginformationsregion FIR |
Rikstermbanken | avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas | Statliga myndigheter |
| flyginformationsregion | Rikstermbanken | Avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas. Startar från GND och sträcker sig till FL285/8700 m STD. | Statliga myndigheter |
| flyginformationstjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet | Statliga myndigheter |
| flyginformationstjänst för flygplats | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| flyginformationstjänst för flygplats AFIS |
Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid okontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| flyginformationstjänst för flygplats | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att lämna upplysningar, och i vissa fall förslag, av betydelse för luftfartyg vid icke kontrollerad flygplats | Statliga myndigheter |
| flyginstruktör | Rikstermbanken | Förmedlar annan pilotutbildning än grundläggande utbildning på respektive flyg- eller helikoptersystem. Sådan utbildning kan genomföras i dubbelkommando eller från annat luftfartyg. Därutöver kan FLI även förmedla utbildning av besättning i tvåpilotsystem. | Statliga myndigheter |
| flyginstruktör | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flygkontrolltjänst | Rikstermbanken | Den sammanfattande benämningen på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst och är en tjänst som tillhandahålls i syfte att a) förebygga kollisioner -- mellan luftfartyg, och -- mellan luftfartyg och ett hinder inom manöverområdet, samt b) påskynda och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde. | Statliga myndigheter |
| flygkontrolltjänst | Rikstermbanken | Den sammanfattande benämningen på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst vilket är en tjänst som tillhandahålls i syfte att a) förebygga kollisioner – mellan luftfartyg, och – mellan luftfartyg och ett hinder inom manöverområdet, samt b) påskynda och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde. | Statliga myndigheter |
| flygkontrolltjänst | Rikstermbanken | verksamhet med uppgift att förebygga kollisioner mellan luftfartyg inbördes samt mellan luftfartyg och hinder på manöverområde samt främja en välordnad flygtrafik | Statliga myndigheter |
| flygkontrolltjänst | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst. | Statliga myndigheter |
| flygkontrolltjänst | Rikstermbanken | Sammanfattande benämning på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst och en tjänst som tillhandahålls i syfte att 1. förebygga kollisioner a) mellan luftfartyg, och b) mellan luftfartyg och ett hinder inom manöverområdet, och 2. främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde. | Statliga myndigheter |
| flygläkare | Rikstermbanken | läkare med genomgången flygläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret | Statliga myndigheter |
| flygläkare | Rikstermbanken | läkare som är utbildad i flygmedicin och har praktisk kännedom och erfarenhet av flygmiljön och som av en luftfartsmyndighet blivit auktoriserad eller certifierad att utföra medicinska undersökningar för, och i vissa fall utfärda, medicinska intyg | Statliga myndigheter |
| flygläkare | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flygläraraspirant | Rikstermbanken | pilot under utbildning till att bli FLL-N | Statliga myndigheter |
| flyglärare | Rikstermbanken | pilot som genomgått flyglärarutbildning | Statliga myndigheter |
| flyglärare ny | Rikstermbanken | pilot under utbildning till att bli FLL | Statliga myndigheter |
| flygmaskinist | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flygmateriel | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för luftfartyg, motorer, propellrar, komponenter, standarddelar och råmaterial. | Statliga myndigheter |
| flygmedicinskt centrum | Rikstermbanken | mottagning som är auktoriserad eller certifierad av en luftfartsmyndighet och som har en samlad kompetens att utföra samtliga medicinska undersökningar för flygmedicinska intyg för elevtillstånd och certifikat | Statliga myndigheter |
| flygmedicinskt centrum | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| flygmätning | Rikstermbanken | mätning ombord i ett luftfartyg av signaler från mark- eller satellitbaserad navigationsutrustning för att kontrollera att utrustningen anger korrekta värden | Statliga myndigheter |
| flygning | Rikstermbanken | Flygning sträcker sig från den tidpunkt pilot övertar (eller normalt skulle ha övertagit) luftfartyget från mekaniker till dess det avlämnas (eller skulle ha avlämnats) till mekaniker. Parenteserna avser flygning då pilot själv ansvarar för åtgärder som annars åligger mekaniker. | Statliga myndigheter |
| flygning med degraderade system | Rikstermbanken | flygning som genomförs med en stabilitetsnivå som underskrider den för helikoptern lägsta föreskrivna nivån för normal användning, ex ATT OFF, AP disconnected, SAS OFF etc. | Statliga myndigheter |
| flygning över vatten | Rikstermbanken | Med detta menas i FOM ”vistelse över vatten vid vilken man inte kan nå land vid nödlandning”. | Statliga myndigheter |
| flygnivå | Rikstermbanken | yta med konstant atmosfäriskt lufttryck vilket är relaterat till lufttrycksvärdet 1013,2 hPa och som är separerad från andra sådana ytor genom särskilda lufttrycksintervall | Statliga myndigheter |
| flygnivå | Rikstermbanken | yta med konstant lufttryck som bestäms med utgångspunkt från tryckvärdet 1013,2 hPa och som med bestämda tryckskillnader skiljer sig från andra sådana ytor | Statliga myndigheter |
| flygpersonal i lufttrafikföretag | Rikstermbanken | varje besättningsmedlem ombord på civilt luftfartyg under flygning, anställd av ett företag som är etablerat i en medlemsstat inom Europeiska unionen | Statliga myndigheter |
| flygplan | Rikstermbanken | luftfartyg tyngre än luften, som framdrivs av en kraftkälla och som får sin lyftkraft huvudsakligen genom luftens reaktioner mot ytor, vilka förblir fasta under givna flygtillstånd och som inte definieras som ultralätta flygplan | Statliga myndigheter |
| flygplan | Rikstermbanken | luftfartyg tyngre än luften, som framdrivs av en kraftkälla och som erhåller sin lyftkraft under flygning huvudsakligen genom luftens reaktion mot ytor, vilka förblir fasta under givna flygtillstånd | Statliga myndigheter |
| flygplan | Rikstermbanken | luftfartyg tyngre än luften, som framdrivs av en kraftkälla och som får sin lyftkraft under flygning huvudsakligen genom luftens reaktioner mot ytor, vilka förblir fasta under givna flygtillstånd och som inte definieras som ultralätta flygplan | Statliga myndigheter |
| flygplats | Rikstermbanken | markområde som är särskilt inrättat för landning, start och manövrering av luftfartyg, inbegripet de närliggande anläggningar som kan behövas för flygtrafiken och för service till luftfartygen, samt de anläggningar som behövs för de kommersiella luftfartstjänsterna | Departement |
| flygplats | Rikstermbanken | på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning) som helt eller delvis används för luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken (vattnet) | Statliga myndigheter |
| flygplats | Rikstermbanken | på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning) som helt eller delvis avses för luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken (vattnet) | Statliga myndigheter |
| flygplats | Rikstermbanken | på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis avses för luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken (vattnet) | Statliga myndigheter |
| flygplats | Rikstermbanken | mark- eller vattenområde som helt eller delvis har inrättats så att flygplan ska kunna ankomma, avgå samt röra sig på marken eller vattnet | Departement |
| flygplats referenspunkt | Rikstermbanken | fastställd punkt som anger flygplatsens geografiska position | Statliga myndigheter |