Bläddra begrepp

Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.

Term	Organisation	Definition	Ämnesområde
e-	Rikstermbanken	E- står för elektronisk. Som förled avser e- utnyttjandet av datorbaserade lösningar, t.ex. i e-förvaltning, e-tjänst, e-handel.	Övrig offentlig verksamhet
e-ansökan	Rikstermbanken	ansökan i inskrivningsärende i form av ett elektroniskt dokument	Statliga myndigheter
e-ansökan	Rikstermbanken	elektronisk ansökan om studiemedel	Statliga myndigheter
e-arkiv	Rikstermbanken	system för långsiktig informationsförsörjning	Statliga myndigheter
e-betalningar	Rikstermbanken	E-betalningar görs över Internet.	Regeringen
e-blankett	Försäkringskassan	blankett i XML-format som finns på forsakringskassan.se och signeras med e-legitimation	Begreppskatalog 2017
e-bok elektronisk bok	Rikstermbanken	bok i elektronisk form	Statliga myndigheter
e-bok elektronisk bok	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
e-bok	Rikstermbanken	bok med digitalt lagrad text som går att läsa på en skärm med hjälp av ett läsprogram i en elektronisk utrustning	Statliga myndigheter
e-brev e-postmeddelande, mejl	Försäkringskassan	brev i elektronisk form	Begreppskatalog 2017
e-brevlåda	Rikstermbanken	konto där elektronisk post kan levereras	Övrig offentlig verksamhet
E-CODEX	Rikstermbanken	LSP inom området e-rättsinformation.	Statliga myndigheter
E-delegationen	Rikstermbanken	E-delegationen är en kommitté under Näringsdepartementet som har i uppdrag att driva på e-utvecklingen inom den offentliga sektorn. Delegationen arbetar med e-förvaltning, sociala medier och vidareutnyttjande av offentlig information. Till exempel initierar och koordinerar man förstudier och projekt som leder till förvaltningsgemensamma tjänster som utgår från privatpersoners och företags behov samt tar fram riktlinjer för och följer upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning.	Statliga myndigheter
e-faktura	Rikstermbanken	Elektronisk faktura som ersätter pappersfakturor.	Statliga myndigheter
e-faktura	Rikstermbanken	system för elektroniska fakturor som till skillnad från autogiro ger betalaren kontroll att godkänna en betalning av en faktura innan pengarna dras från hans eller hennes bankkonto	Statliga myndigheter
e-faktura	Rikstermbanken	faktura som presenteras för mottagaren i dennes Internetbank och som förenklar för kunden att initiera betalningen	Övrig offentlig verksamhet
e-förvaltning	Rikstermbanken	Den svenska motsvarigheten till det internationellt vedertagna begreppet e-government. I Sverige använder regeringen även begreppet 24-timmarsmyndighet för att beteckna reformen.	Statliga myndigheter
e-förvaltning	Rikstermbanken	offentlig förvaltning som bygger på ett omfattande IT-stöd	Statliga myndigheter
e-förvaltning	Rikstermbanken	offentlig förvaltnings användning av informationsteknik (IT) som verktyg dels för att tillhandahålla service och information till medborgare och företag, dels för att effektivisera och förenkla den interna verksamheten och informationsutbytet mellan myndigheterna	Regeringen
e-förvaltning	Rikstermbanken	verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser	Statliga myndigheter
e-förvaltning	Rikstermbanken	offentlig förvaltning som sker med stöd av e-tjänster	Statliga myndigheter
e-förvaltning	Rikstermbanken	En e-förvaltning kännetecknas av samverkan och förvaltningsövergripande informationshantering i syfte att • frigöra resurser från administration till kärnverksamhet • effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten i syfte att skapa ”mer tid för kund” genom att minska tiden för kringuppgifter • förenkla och effektivisera kontaktvägar till kommunen. E-förvaltning har betoning på kommuner och landsting.	Statliga myndigheter
e-förvaltningsinitiativ	Rikstermbanken	utvecklingsinitiativ som har till syfte att leverera lösningar som möjliggör tillvaratagandet av digitaliseringens möjligheter	Statliga myndigheter
e-handel elektronisk handel	Rikstermbanken	Det finns inte någon klar eller allmängiltig definition av begreppet elektronisk handel och i direktiven preciseras inte heller begreppets närmare innebörd. OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) menar att den engelska motsvarigheten till begreppet e-handel, ”e-commerce”, passar bäst som paraplybegrepp för att täcka in alla former av affärsaktiviteter som sker elektroniskt. I regeringens skrivelse Elektronisk handel (skr. 1997/98:190) anges att begreppet elektronisk handel bör ges en vid definition där alla situationer av utväxlande av affärsinformation via olika former av telekommunikation inbegrips. […] EITO (European Information Technology Observatory) har tagit fram en liknande definition av e-handel. Fritt översatt lyder denna ”kommersiell aktivitet över elektroniska nätverk, ofta över internet, som leder till köp eller försäljning av varor eller tjänster”.	Departement
e-handel	Rikstermbanken	köp av varor eller tjänster över Internet	Övrig offentlig verksamhet
e-handel	Rikstermbanken	kommersiell aktivitet över elektroniska nätverk, ofta över internet, som leder till köp eller försäljning av varor eller tjänster	Departement
e-handel	Rikstermbanken	köp av efterhandsdragna lotter över internet, mobiltelefoner och andra interaktiva enheter	Departement
e-handelsansvarig	Försäkringskassan	processroll med ansvar för e-handeln inom Försäkringskassan och är kontaktperson Statens servicecenter	Begreppskatalog 2017
e-handelstjänst	Försäkringskassan	system för beställning, leverans och fakturahantering inom e-handel	Begreppskatalog 2017
e-handla	Rikstermbanken	Att handla på Internet.	Statliga myndigheter
e-hälsa	Rikstermbanken	Att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.	Departement
e-infrastruktur	Rikstermbanken	verktyg för elektronisk kommunikation, lagring, bearbetning och visualisering av data samt datorer för storskaliga beräkningar, visualisering, modellering och lagring, nätverk för dataöverföring och avancerat användarstöd som hör ihop med detta	Övrig offentlig verksamhet
e-kund	Rikstermbanken	studerande med e-legitimation	Statliga myndigheter
e-legitimation	Rikstermbanken	En e-legitimation är en elektronisk legitimation som du använder på Internet och som motsvarar ditt ID-kort eller körkort.	Statliga myndigheter
e-legitimation Bank ID	Rikstermbanken	En elektronisk legitimation för användning på Internet. Bank ID är det vanligaste e-legitimationssystemet i Sverige.	Statliga myndigheter
e-legitimation	Rikstermbanken	identitetshandling i elektronisk form, som vid elektronisk kommunikation används för legitimering, underskrift eller bådadera	Övrig offentlig verksamhet
e-legitimation	Rikstermbanken	En elektronisk ID-handling som kan jämföras med pass, körkort och andra fysiska legitimationshandlingar. BankID gör det möjligt att identifiera sig och ingå avtal med företag, banker, organisationer och myndigheter på Internet. Det går att skaffa en e-legitimation hos Telia och hos de flesta bankerna.	Statliga myndigheter
e-legitimation	Rikstermbanken	elektronisk id-handling som man t.ex. använder för att legitimera sig och skriva under en ansökan elektroniskt	Statliga myndigheter
e-meddelande	Försäkringskassan	information som är överförs elektroniskt i ett sammanhang och som har tydlig avsändare och mottagare	Begreppskatalog 2017
e-mottagning	Försäkringskassan	mottagning av data på elektronisk väg	Begreppskatalog 2017
e-märke	Rikstermbanken	ett gement ”e” minst 3 mm högt med vilket förpackaren eller importören garanterar att färdigförpackningen uppfyller kraven i dessa föreskrifter	Statliga myndigheter
E-nummer	Rikstermbanken	nummer som har tilldelats tillsatser godkända inom EU	Statliga myndigheter
e-penninginstitut institut för elektroniska pengar	Rikstermbanken	ett svenskt aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut e-pengar i enlighet med lagen om elektroniska pengar	Övrig offentlig verksamhet
E-Perm med elektret	Rikstermbanken	mätmetod för radon	Övrig offentlig verksamhet
e-post Se kommentar	Försäkringskassan	meddelandebefordran över internet	Begreppskatalog 2017
e-post elektronisk post	Rikstermbanken	överföring av meddelande med hjälp av datorer där meddelandet kan läsas vid valfri tidpunkt	Departement
e-postkonto	Rikstermbanken	konto för att kunna ta emot och skicka e-post	Statliga myndigheter
e-postserver	Rikstermbanken	dator kopplad till Internet med uppgift att agera ”postkontor” genom att skicka e-post och lagra inkommen e-post till dess mottagaren hämtar den	Statliga myndigheter
e-samhället	Rikstermbanken	E-samhället har en offentlig förvaltning med ändamålsenliga, effektiva och behovsanpassade system och processer som använder de nya e-teknologierna för att skapa en hög användar- och verksamhetsnytta. Sverige ska vara ett ledande e-samhälle, med en effektiv och tillgänglig infrastruktur som bygger på marknadsmässiga lösningar, och med bättre förutsättningar för att utveckla och använda elektroniska media och tillämningar än i andra länder.	Statliga myndigheter
E-SENS	Rikstermbanken	Projektnamnet för E-SENS.	Statliga myndigheter
e-sport	Rikstermbanken	E-sport är elektroniska sporter där människor spelar mot andra människor. I Sverige räknas inte e-sporter officiellt som sport men det gör de i till exempel Korea, Kina, Ryssland och Bulgarien.	Statliga myndigheter
e-tjänst	Försäkringskassan	tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt	Begreppskatalog 2017
e-tjänst	Rikstermbanken	it-baserad tjänst som har ett användargränssnitt	Övrig offentlig verksamhet
e-tjänst	Rikstermbanken	tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt	Statliga myndigheter
e-tjänst	Rikstermbanken	offentlig service som medborgare och företag kan använda för att uträtta olika ärenden hos en offentlig myndighet	Statliga myndigheter
e-tjänst	Rikstermbanken	tjänst med användargränssnitt	Statliga myndigheter
e-tjänst	Rikstermbanken	Exempel på e-tjänster är Skatteverkets självdeklaration och Försäkringskassans föräldraförsäkring. En förutsättning för e-tjänster är att verksamheten kan hantera inkomna ärenden elektroniskt. Andra exempel på e-tjänster är Medborgarassistent, Gymnasieval, Ansökan om barnomsorg och föreningsbidrag och lokalbokning.	Statliga myndigheter
e-Twinning	Rikstermbanken	Ett projekt från kommissionen som lanserades 2005 som det viktigaste initiativet i Europeiska kommissionens eLearning-program, och sedan 2007 är initiativet fast integrerat i Programmet för livslångt lärande. Initiativets Central Support Service drivs av Europeiska skoldatanätet, ett internationellt partnerskap av 26 europeiska utbildningsdepartement som utvecklar pedagogiska projekt för skolor, lärare och elever i hela Europa.	Regeringen
E2	Rikstermbanken	gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag, vars virkesförråd är mindre än en tredjedel av det förråd som normalt bör finnas	Statliga myndigheter
E85	Rikstermbanken	drivmedel bestående av ca 85 volymprocent etanol och resterande andel bensin	Regeringen
E85	Rikstermbanken	På volymbas 85 % etanol och 15 % bensin. Vinterkvaliteten kan innehålla upp till 30 procent bensin.	Departement
E85	Rikstermbanken	drivmedel som ersätter bensin och som består av en blandning av etanol och bensin, i genomsnitt 85 volymprocent etanol	Statliga myndigheter
E85	Rikstermbanken	bränsle bestående av upp till 85 procent etanol och resterande andel bensin	Statliga myndigheter
EA	Rikstermbanken	Samarbetsorganisation för nationella ackrediteringsorgan inom Europa (t.ex. svenska Swedac). Organen ackrediterar bl.a. laboratorier, inspektionsorgan och certifieringsorgan för att skapa öppenhet och gemensamt accepterade standarder.	Statliga myndigheter
EAC	Rikstermbanken	EAC är en regional mellanstatlig organisation med Kenya, Tanzania, Uganda, samt från juli 2007 även Rwanda och Burundi, som medlemmar. Kenya, Tanzania och Uganda har upprättat en gemensam tullunion och har som ambition att fortsätta utveckla den regionala integrationen, med slutmål om en politisk federation.. Flera länder är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer såsom COMESA och SADC.	Statliga myndigheter
EAD-dokument	Rikstermbanken	harmoniserade tekniska specifikationer för områden som inte täcks av harmoniserade standarder	Statliga myndigheter
EAN-kod	Rikstermbanken	Koden säkerställer att rätt läkemedel lämnas ut och koden tjänar även som underlag för apotek vid betalning.	Statliga myndigheter
EAPR Euroatlantiska partnerskapsrådet	Rikstermbanken	Råd för att stärka samarbetet mellan Nato, PFF och de nya stater som uppstod vid Sovjetunionens fall.	Statliga myndigheter
Earlyeffekten	Rikstermbanken	effekt som påverkar kollektorströmmen när man ändrar spänningen mellan kollektor och emitter	Statliga myndigheter
EASA Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	Rikstermbanken	EASA utfärdar luftvärdighetsdirektiv i enlighet med förordning (EG) nr 216/2008 på uppdrag av EU, dess medlemsstater och övriga medlemsstater i EASA	Statliga myndigheter
EASA Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	Rikstermbanken	EASA är konstruktionsstat för luftfartyg, produkter, delar och anordningar som tillverkas inom EU; detta gäller dock inte luftfartyg som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 216/2008	Statliga myndigheter
EASA-luftfartyg	Rikstermbanken	luftfartyg som omfattas av europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet och om upphävande av rådets direktiv 91/670 EEG, förordning nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG. (1 EUT L 79, 19.3.2008, s. 1, 32008R0216.)	Statliga myndigheter
EASA-luftfartyg	Rikstermbanken	luftfartyg som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet och om upp-hävande av rådets direktiv 91/670 EEG, förordning nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG	Statliga myndigheter
EBA	Rikstermbanken	Europeiska bankmyndigheten upprättar gemensamma reglerings och tillsynsstandarder inom EU och utför stresstester på europeiska banker.	Övrig offentlig verksamhet
Eba	Rikstermbanken	Den av EU:s tillsynsmyndigheter som reglerar bankerna.	Statliga myndigheter
Eba Europeiska bankmyndigheten	Rikstermbanken	Säte i London.	Statliga myndigheter
EBA	Rikstermbanken	Delsystem inom GSP-förordningen, för de minst utvecklade länderna, som erbjuder tullfrihet för samtliga varor utom vapen vid import till EU. En förutsättning är att varorna har ursprung i ett minst utvecklat land genom att de har tillverkats enligt de ursprungsregler som gäller för GSP-systemet.	Regeringen
EBA	Rikstermbanken	Europeiska bankmyndigheten. Upprättar gemensamma reglerings- och tillsynsstandarder inom EU och utför stresstester på europeiska banker.	Övrig offentlig verksamhet
EBA	Rikstermbanken	Genom förordningen om EU:s allmänna preferenssystem (GSP) erbjuder EU de minst utvecklade länderna (MUL) tullfrihet för alla varor utom vapen och ammunition. Beslutet har varit gällande från och med mars 2001 och kallas ”Everything But Arms”, EBA.	Statliga myndigheter
ebb	Rikstermbanken	lågvatten vid tidvatten	Statliga myndigheter
EBH	Rikstermbanken	efterbehandling (av förorenat område)	Statliga myndigheter
EBR elbyggnadsrationalisering	Rikstermbanken	System för rationell planering, byggnation och underhåll av eldistributionsanläggningar 0,4--145 kV, framtagen av branschen.	Statliga myndigheter
EBRD Europeiska utvecklingsbanken	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
EC-FAIR	Rikstermbanken	EU:s forsknings- och utvecklingsprogram inom jordbruk och fiske mellan 1994--98.	Statliga myndigheter
ECA	Rikstermbanken	Exportgarantiinstitut.	Statliga myndigheter
ECAC European Civil Aviation Conference	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	Gemensam centralbank för euroländerna med säte i Frankfurt, Tyskland.	Statliga myndigheter
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	ECB ligger i Frankfurt och är gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. ECB:s uppgift är att sköta penningpolitiken för dessa länder och se till att inflationen blir låg.	Övrig offentlig verksamhet
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	Gemensam centralbank för de medlemsländer i EU som har infört euron som valuta. Säte i Frankfurt. Bankens uppgifter anges i en stadga som är en del av EU-fördraget. Målet för ECB:s penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Högsta beslutsorgan är ECB-rådet, som utgörs av de sex direktionsledamöterna i ECB och cheferna för de nationella centralbankerna i de länder som har infört euron.	Övrig offentlig verksamhet
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	ECB är gemensam centralbank för de nitton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.	Statliga myndigheter
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	Upprättades i slutet av den andra etappen vid genomförandet av EMU, efter det att deltagarna i valutaunionen valts ut.	Regeringen
ECB Europeiska centralbanken	Rikstermbanken	ECB är gemensam centralbank för de tretton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.	Övrig offentlig verksamhet
ECB:s allmänna råd	Rikstermbanken	Samrådsorgan inom ECBS där centralbankschefer i alla EU länder samt ECB:s ordförande och vice ordförande ingår.	Övrig offentlig verksamhet
ECBS Europeiska centralbankssystemet	Rikstermbanken	Forum för samarbete mellan ECB och de nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater.	Övrig offentlig verksamhet
ECBS Europeiska centralbankssystemet	Rikstermbanken	Består av ECB och de nationella centralbankerna.	Regeringen
ECBS Europeiska centralbankssystemet	Rikstermbanken	Sammanfattande benämning på ECB och de nationella centralbankerna i EU-länderna.	Övrig offentlig verksamhet
ECDIS	Rikstermbanken	Elektroniskt sjökorts- och informationssystem.	Statliga myndigheter
ECDIS	Rikstermbanken	system för vektoriserade, digitala sjökort	Departement
ECDIS elektroniskt sjökorts- och informationssystem	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ECE-reglemente	Rikstermbanken	reglemente knutet till Överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska bestämmelser för utrustning för hjulförsedda fordon och komponenter som kan sättas fast eller användas på hjulförsedda fordon och villkoren för ömsesidigt erkännande av godkännanden utfärdade enligt dessa bestämmelser (1958, i gällande version)	Statliga myndigheter
ECHA	Rikstermbanken	Den europeiska kemikaliemyndigheten. Har sitt säte i Helsingfors.	Statliga myndigheter
ECHO	Rikstermbanken	EU:s kontor för humanitärt bistånd	Regeringen
ECI	Rikstermbanken	Utfärdas av EASA och är en del av den obligatoriska luftvärdighetsinformationen (MCAI -- Mandatory Continuing Airworthiness Information) som ges ut av konstruktionsstaten; ECI ges ut på underhålls- och produktionsrelaterade säkerhetsproblem	Statliga myndigheter
ECI europeisk kritisk infrastruktur	Rikstermbanken	Slutsatserna från mötet med rådet för rättsliga och inrikes frågor den 1--2 december 2005 anger: ”Utan hinder för vidare diskussioner kan den europeiska kritiska infrastrukturen definieras som infrastruktur vars förstörelse eller upplösning skulle medföra allvarliga konsekvenser i ett antal medlemsstater när det gäller kritiska samhällsfunktioner, bl.a. försörjningskedjan, hälso- och sjukvård, säkerhet, ekonomiskt och socialt välbefinnande samt statens sätt att fungera, som behöver preciseras ytterligare”.	Regeringen
ecklesiastikbyggnad	Rikstermbanken	- kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet, - krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet	Departement
ECLIPS	Rikstermbanken	Tillsynsprojekt inom EU:s samverkan av inspektionsinsatser.	Statliga myndigheter
ECN	Rikstermbanken	Ett nätverk bestående av de nationella konkurrensmyndigheterna i EU:s medlemsstater samt EU- kommissionen som fungerar som ett samarbetsforum vid tillämpningen och tillsynen av artiklarna 101 och 102 EUF-fördraget.	Departement
eco-margin	Rikstermbanken	den aggregerade undvikandekostnaden för olika miljöutsläpp i ett land, dvs. kostnaden för att undvika att ett miljöproblem uppstår	Departement
ECOWAS	Rikstermbanken	ECOWAS är en regional organisation i Västafrika som grundades 1975. Den har 15 medlemsstater: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo. Syftet är att verka för ekonomisk integration och ambitionen är att på sikt skapa en gemensam ekonomisk och monetär union. Vissa av medlemsländerna har redan skapat en monetär union.	Statliga myndigheter
ECS	Rikstermbanken	Elektroniskt sjökortssystem.	Statliga myndigheter
ECT	Rikstermbanken	behandling där patienten under kort narkos får en elektisk stimulering av hjärnan	Statliga myndigheter
ECTS	Rikstermbanken	Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter.	Regeringen
ECTS-poäng	Rikstermbanken	det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, enligt vilket ett års heltidsstudier motsvarar 60 ECTS-poäng	Regeringen
ECTS-poäng	Rikstermbanken	poängsystem som gör det möjligt att överföra studiemeriter mellan olika länder i Europa	Statliga myndigheter
ECVAM	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ECVET	Rikstermbanken	Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.	Regeringen
ed	Rikstermbanken	sanningsförsäkran som t.ex. ett vittne gör inför domstol	Statliga myndigheter
ed	Rikstermbanken	försäkran om att hålla sig till sanningen	Statliga myndigheter
ED 50	Rikstermbanken	European Datum 1950 (Hayfords ellipsoid). Resultatet av den första gemensamma beräkningen av Europas triangelnät.	Statliga myndigheter
ED 87	Rikstermbanken	European Datum 1987 (Hayfords ellipsoid). Resultatet av den tredje beräkningen av Västeuropas triangelnät.	Statliga myndigheter
ED₅₀	Rikstermbanken	den dos som ger någon form av effekt hos hälften av en grupp exponerade individer	Statliga myndigheter
ED-50 Hayfords ellipsoid	Rikstermbanken	Resultatet av den första gemensamma beräkningen av Europas triangelnät.	Statliga myndigheter
ED95	Rikstermbanken	Etanolbaserat drivmedel för anpassade dieselmotorer. Används i tunga lastbilar och bussar.	Regeringen
ED95	Rikstermbanken	drivmedel som ersätter diesel och som består av i genomsnitt 95 volymprocent etanol och en tillsats av tändförbättrare, smörjmedel och korrosionsskydd	Statliga myndigheter
EDD	Rikstermbanken	sprängämneshund som tillsammans med hundföraren är utbildad och certifierad i en medlemsstat i enlighet med gällande EU-förordningskrav	Statliga myndigheter
EDD-företag	Rikstermbanken	Organisation som bedriver verksamhet med sprängämneshundar inom luftfartsskyddet.	Statliga myndigheter
EDD-företag	Rikstermbanken	organisation som bedriver verksamhet med sprängämneshundar inom luftfartsskyddet	Statliga myndigheter
EDD-företag	Rikstermbanken	organisation som bedriver verksamhet med spräng-ämneshundar inom luftfartsskyddet	Statliga myndigheter
EDD-team	Rikstermbanken	Sprängämneshund och hundförare som tillsammans är utbildade och certifierade i enlighet med gällande EU-förordningskrav.	Statliga myndigheter
EDD-team	Rikstermbanken	sprängämneshund och hundförare som tillsammans är utbildade och certifierade i enlighet med gällande EU-förordningskrav	Statliga myndigheter
EDF	Rikstermbanken	sannolikheten att ett börsnoterat företag ska gå i konkurs inom ett år	Övrig offentlig verksamhet
edgång	Rikstermbanken	avläggande av ed	Statliga myndigheter
edgångssammanträde	Rikstermbanken	sammanträde som ska hållas vid konkursdomstolen tidigast en månad och senast två månader efter ett beslut om konkurs	Statliga myndigheter
EDI	Rikstermbanken	EDI innebär ett standardiserat, elektroniskt och till stora delar automatiserat informationsutbyte av strukturerad information mellan affärssystem, oberoende av plattform och format.	Statliga myndigheter
EDI	Rikstermbanken	Elektronisk dataöverföring mellan företag.	Departement
EDIEL	Rikstermbanken	Standard för elektroniskt informationsutbyte inom energibranschen.	Statliga myndigheter
EDIEL	Rikstermbanken	En standard för elektroniskt informationsutbyte inom elbranschen.	Statliga myndigheter
EDIEL	Rikstermbanken	ett av Svenska Kraftnät tillhandahållet standardiserat elektroniskt informationsutbytessystem för elbranschen	Statliga myndigheter
EDIEL-ID	Rikstermbanken	särskilt ID som varje aktör som använder EDIEL får i samband med att avtal om EDIEL tecknas med Svenska Kraftnät	Statliga myndigheter
EDIFACT	Rikstermbanken	internationell standard för utformning av elektroniska meddelanden (t.ex. faktura, beställning, tulldeklaration).	Statliga myndigheter
editionsföreläggande	Rikstermbanken	domstol kan meddela editionsföreläggande kombinerat med vite eller anlita kronofogdemyndighet för att på så sätt få fram en handling	Statliga myndigheter
editionsplikt	Rikstermbanken	skyldighet att lämna ut eller lägga fram viss skriftlig handling	Regeringen
editionsplikt	Rikstermbanken	skyldighet att förete en skriftlig handling som har betydelse som bevis i en rättegång	Statliga myndigheter
eDok	Försäkringskassan	intern standard för metadata utvecklad av Försäkringskassan	Begreppskatalog 2017
EDR	Rikstermbanken	Turbulensens upplösningshastighet.	Statliga myndigheter
EDS	Rikstermbanken	system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och, med hjälp av alarm, avslöja förekomsten av sprängämnen i bagage oavsett vilket material väskan är tillverkad av	Statliga myndigheter
EDS	Rikstermbanken	Ett system eller en kombination av olika tekniker för att upptäcka och, med hjälp av larm, avslöja förekomsten av spräng-ämnen i bagage oavsett vilket material väskan är tillverkad av.	Statliga myndigheter
Edulink	Rikstermbanken	Ett samarbetsprogram för de 78 ACP-länderna -- African, Caribbean and Pacific Group of States -- och 15 EU-länder, däribland Sverige. Programmet ska främja institutionsuppbyggnad och regional utveckling inom högre utbildning.	Regeringen
EEA	Rikstermbanken	EU:s miljömyndighet. Finns i Köpenhamn.	Statliga myndigheter
EEA Europeiska miljöbyrån.	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
EEAS	Rikstermbanken	När Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 inrättades ett nytt organ inom EU -- den europeiska utrikestjänsten (EEAS). Utrikestjänsten leds av Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) och ska bistå representanten med att utforma och samordna EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EEAS ska vara ett oberoende organ underställt den höga representanten, skiljt från Europeiska kommissionen och ministerrådet. Utrikestjänsten kommer att bestå av dels en central organisation i Bryssel, dels EU-delegationer i länder utanför EU och vid internationella organisationer. De nya delegationerna inom EEAS ersätter Europeiska kommissionens tidigare delegationer i länder utanför EU. EEAS är under uppbyggnad och ska vara fullt utbyggd år 2013. Den höga representanten är ordförande i ministerrådet för utrikes frågor och vice ordförande i kommissionen med ansvar för yttre förbindelser. Den höga representanten är ansvarig att leda EU gemensamma utrikes och säkerhetspolitik och att samordna EU:s yttre åtgärder . Eftersom Lissabonfördraget explicit anger att handelspolitiken[JP1] ska vara en del av EU:s utrikespolitik är det inte uteslutet att EEAS kan komma in i beredning av handelsärenden inom EU. Även om ansvaret för handelspolitiken inom kommissionen fortsatt ligger på direktoratet för handelsfrågor (DG Trade).	Statliga myndigheter
eelsystemoperatör DSO	Rikstermbanken	framtida roll som utövar ett delsystemansvar för region- eller lokalnät	Statliga myndigheter
EER	Rikstermbanken	Beteckning för radondotterhalt i jämvikt med radonhalt.	Övrig offentlig verksamhet
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet	Rikstermbanken	EES omfattar EU:s 27 medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge.	Övrig offentlig verksamhet
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet	Rikstermbanken	EES är ett samarbetsavtal mellan EU:s medlemsländer och Liechtenstein, Island samt Norge.	Statliga myndigheter
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet	Rikstermbanken	Består av de 27 EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla anslutande länder.	Regeringen
EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet)	Rikstermbanken	Associeringsavtal mellan EU och de tre EFTA-länderna Island, Liechtenstein och Norge. Avtalet innebär att EFTA-länderna genom att anpassa sig till EU:s regelverk blir en del av den inre marknaden. Dock omfattas generellt inte jordbruks-produkter och fisk av avtalet. Efter EU:s utvidgningar 2004 och 2007 blev tolv nya medlemsländer också medlemmar i EES. Avtalet övervakas av Europeiska kommissionen och EU-domstolen respektive EFTA:s övervakningsmyndighet, ESA, och EFTA-domstolen.	Statliga myndigheter
EES-land	Rikstermbanken	Medlemsstater i Europeiska unionen samt Norge, Island och Liechtenstein.	Statliga myndigheter
EES-stat	Rikstermbanken	stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet	Departement
EESK Ekonomiska och sociala kommittén	Rikstermbanken	Rådgivande organ inom EU med representanter från arbetsmarknadens parter. Kommittén har 344 ledamöter, varav 12 från Sverige.	Regeringen
EETS	Rikstermbanken	Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar	Statliga myndigheter
EETS	Rikstermbanken	Den europeiska tjänsten för elektroniska vägtullar.	Departement
EETS-område	Rikstermbanken	område där vägtull ska betalas och kan betalas med EETS	Statliga myndigheter
EEZ	Rikstermbanken	Den ekonomiska zonen. Området från territorialgränsen ut till 200 nautiska mil (M). I Europa ligger de olika nationerna inte sällan närmre varandra än 200 M (t.ex. Sverige/Danmark/Norge). Då utgår man vanligtvis från den så kallade mittlinje-principen när man ska dra den ekonomiska zongränsen.	Statliga myndigheter
EEZ ekonomisk zon	Rikstermbanken	Området från Territorialgränsen ut till 200 M.	Statliga myndigheter
effekt	Försäkringskassan	förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat	Begreppskatalog 2017
effekt	Rikstermbanken	sambandet mellan en bestämningsfaktor och ett hälsoutfall	Departement
effekt	Rikstermbanken	energi per tidsenhet	Övrig offentlig verksamhet
effekt	Rikstermbanken	förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	Har symbolen P och mäts i watt (W) och är energi (symbol W, enhet Joule, J) per tidsenhet (symbol t, enhet s), (alternativt arbete per tidsenhet), dvs. P = W/t. Inom elektroniken (likström) definieras effekten som spänning (symbol U, enhet volt, V) multiplicerat med ström (symbol I, enhet ampere, A), dvs. P = U · I. Kombineras den ekvationen med ohms lag, U = R · I, så erhålls förhållande mellan effekten och motståndet, resistansen (symbol R, enhet ohm, Ω) enligt följande: P = I2 · R = U2/R	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	mått på hur mycket arbete t.ex. en maskin utför eller hur mycket energi den förbrukar per sekund eller timme	Statliga myndigheter
effekt konsekvens	Rikstermbanken	avsiktlig eller oavsiktlig förändring som följer av en intervention, direkt eller indirekt	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	verkan	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	händelse som en prestation har bidragit till och som utan prestationen inte skulle ha inträffat, inte ha förändrats lika mycket eller gått i en annan riktning	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	den maximala kapaciteten/den optimala potentialen energi i driftögonblicket eller den aktuella produktionen, förbrukningen eller överföringen vid ett givet ögonblick	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	påföljden av en förändring eller någon händelse som inträffar	Statliga myndigheter
effekt	Rikstermbanken	kvot av energi och tid	Statliga myndigheter
effektavgift	Rikstermbanken	Betalas av balansansvarig enligt balansavtalet. Tas ut för varje avräkningsperiod, dvs. 24 ggr per år. Baseras på summan av den balansansvariges uppmätta förbrukning och preliminära schablonleverans under den timme med högsta förbrukningen under avräkningsperioden.	Statliga myndigheter
effektavgift	Rikstermbanken	Ingår i en nätägares punkttariff för nätet.	Statliga myndigheter
effektavgift	Rikstermbanken	Avgiften baseras på abonnerad effekt för anslutning av kraftstation eller transformering till stamnätet. Effektavgiftens storlek bestäms av det nord-sydliga läget i Sverige.	Statliga myndigheter
effektbalans	Rikstermbanken	balansen mellan tillförsel och användning av elenergi i driftögonblicket, dvs. att det i varje givet ögonblick finns tillräckligt med effekt för att tillgodose förbrukningens behov	Statliga myndigheter
effektbedömning	Rikstermbanken	För varje investering i transportinfrastruktur som föreslås i den nationella planen redovisas samlade effektbedömningar, inklusive måluppfyllelse (Uppdrag att genomföra åtgärdsplanering (...), regeringsbeslut 2008-12-19). De samlade effektbedömningarna ska redovisa hur investeringen bidrar (eller inte bidrar) till måluppfyllelse och hur den relateras till de nya transportpolitiska målen.	Statliga myndigheter
effektbrist	Rikstermbanken	Om uttaget av el vid enskilda tillfällen är större än tillförseln uppstår brist på el vid den givna tidpunkten.	Statliga myndigheter
effektbrist	Rikstermbanken	tillstånd då ett energisystem saknar kapacitet att omedelbart leverera efterfrågad effekt	Statliga myndigheter
effekter på institutionsutveckling	Rikstermbanken	den utsträckning i vilken en utvecklingsinsats har positiva och negativa effekter på ett lands eller en regions förmåga att använda sina mänskliga, finansiella och naturliga resurser ändamålsenligt, rättvist och hållbart	Statliga myndigheter
effekter på kort och medellång sikt outcome	Rikstermbanken	utvecklingsinterventions förväntade eller uppnådda effekter på kort och medellång sikt, åstadkomna genom dess outputs	Statliga myndigheter
effekter på lång sikt impact	Rikstermbanken	positiva och negativa, primära och sekundära, långsiktiga effekter av en utvecklingsinsats, direkta eller indirekta, avsedda eller oavsiktliga	Statliga myndigheter
effektfaktor	Rikstermbanken	cos φ = cosinus för fasskillnaden φ mellan I och U	Statliga myndigheter
effektiv dos	Rikstermbanken	summan av alla ekvivalenta doser till organ och vävnader, viktade med deras olika känslighet för strålning	Statliga myndigheter
effektiv dos	Rikstermbanken	För att jämföra stråldoser från olika bestrålningssituationer räknar man normalt ut den helkroppsbestrålning som kan förväntas ge samma risk för allvarlig skada som den aktuella bestrålningen av en del av kroppen. För att göra detta behöver man ta hänsyn till olika organs och vävnaders varierande strålkänslighet.	Departement
effektiv dos	Rikstermbanken	summan av alla doser viktade med aktuella strålslags biologiska verkan och de olika organens känslighet för strålning	Statliga myndigheter
effektiv dos	Rikstermbanken	För omräkning av organdos till det som ur risksynpunkt motsvarar helkroppsbestrålning. Genom att multiplicera dosekvivalenten med de viktningsfaktorer som är ekvivalenta för de bestrålade organen och addera doserna, erhåller man den effektiva dosen.	Statliga myndigheter
effektiv energianvändning	Rikstermbanken	Effektiv energianvändning innebär bland annat att man tar vara på möjligheten att utbyta energi mellan olika energianvändare, till exempel att använda spillvärme från en industri för värme till omgivande företag eller bostäder. Ett samhälle kan också planeras för att minimera energianvändningen. Skillnaden mellan energieffektivisering och effektiv energianvändning är att energieffektivisering kan kopplas till möjligheten att effektivisera produkter, industriprocesser eller fastigheter, medan effektiv energianvändning också innebär att se till att energin används så effektivt som möjligt.	Statliga myndigheter
effektiv fästpunkt	Rikstermbanken	Begreppet effektiv fästpunkt är identiskt med ”effective belt anchorage” i ECE-reglemente 14; vanligtvis är det den punkt i vilken bältesbandet överför kraft till bältets infästningsdon.	Statliga myndigheter
effektiv konkurrens	Rikstermbanken	En effektiv konkurrens råder på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, där de produkter som erbjuds inte är för differentierade, där företagen inte handlar i samförstånd med varandra och där inga väsentliga hinder finns för nyetablering av företag.	Statliga myndigheter
effektiv rullningsomkrets	Rikstermbanken	den sträcka som fordonet tillryggalägger under ett varvs rotation av hjulen på den axel som alstrar signalen till hastighetsregulatorn den effektiva rullningsomkretsen uttrycks i L (1) och anges i millimeter	Statliga myndigheter
effektiv ränta	Rikstermbanken	kreditkostnad angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden	Departement
effektiv ränta	Rikstermbanken	den totala kostnaden för ett lån (ränta, uppläggningskostnader och aviseringsavgifter)	Övrig offentlig verksamhet
effektiv ränta	Rikstermbanken	de totala kostnaderna för ett lån eller en kredit uttryckt i årsränta	Statliga myndigheter
effektiv ränta	Rikstermbanken	kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar ska göras under den löpande kredittiden	Departement
effektiv ränta	Rikstermbanken	ränta som är uttryckt så att den tar hänsyn till ränta-på-ränta-effekt	Statliga myndigheter
effektiv ränta	Rikstermbanken	den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid	Övrig offentlig verksamhet
effektiv tunghet	Rikstermbanken	resulterande kraft av materialets totala tyngd minskat med vattnets tyngd	Statliga myndigheter
effektiv värme och kyla	Rikstermbanken	värme- och kylmöjlighet som, jämfört med ett referensscenario som återspeglar ett scenario där man fortsätter som tidigare, mätbart minskar den primärenergiinsats som behövs för att leverera en enhet levererad energi inom en relevant systemgräns på ett kostnadseffektivt sätt, i enlighet med bedömningen i den kostnads--nyttoanalys som avses i detta direktiv, med hänsyn tagen till den energi som krävs för utvinning, omvandling, transport och distribution	Statliga myndigheter
effektiv växelkurs	Rikstermbanken	vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor	Statliga myndigheter
effektiv årsränta	Rikstermbanken	Den effektiva räntan omräknad till årsränta. Den tar hänsyn till hur många ränteutbetalningar som har gjorts under året.	Statliga myndigheter
effektiv årsränta	Rikstermbanken	den effektiva räntan uppräknad på årsbasis	Övrig offentlig verksamhet
effektivitet måluppfyllelse	Rikstermbanken	den omfattning i vilken utvecklingsinsatsens mål har uppnåtts, eller förväntas uppnås, med beaktande av deras relativa betydelse	Statliga myndigheter
effektivitet	Rikstermbanken	aggregerat mått på (eller omdöme om) en aktivitets (sammantagna) förtjänst eller värde, dvs. i vilken utsträckning en insats uppfyllt, eller förväntas uppfylla, sina viktigaste relevanta målsättningar på ett kostnadseffektivt och bärkraftigt sätt och med en positiv effekt på institutionell utveckling	Statliga myndigheter
effektivitet	Rikstermbanken	det att vara effektiv	Statliga myndigheter
effektivitet yttre effektivitet	Rikstermbanken	förhållandet mellan kostnader och kvalitet	Statliga myndigheter
effektivitet	Rikstermbanken	Att göra rätt saker för rätt personer på rätt sätt vid rätt tid.	Departement
effektivitet	Rikstermbanken	prestation (måluppfyllelse) i förhållande till resursinsats	Departement
effektivitetsrevision	Rikstermbanken	den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är	Statliga myndigheter
effektivitetsrevision	Rikstermbanken	Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.	Statliga myndigheter
effektivitetsutvärdering	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
effektivränta	Rikstermbanken	räntesats som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till instrumentets redovisade värde	Statliga myndigheter
effektivräntemetoden	Rikstermbanken	metod för beräkning enligt vilken ränteintäkten eller räntekostnaden ett räkenskapsår är lika med den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens redovisade värde vid räkenskapsårets början multiplicerat med effektivräntan	Statliga myndigheter
effektivspänning	Rikstermbanken	rådande spänningar i jorden utvärderade genom vertikaltryck och porvattentryck	Statliga myndigheter
effektivspänningsanalys	Rikstermbanken	analys baserad på effektivspänningar i jorden	Statliga myndigheter
effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla	Rikstermbanken	system för fjärrvärme eller fjärrkyla som använder minst 50 % förnybar energi, 50 % spillvärme, 75 % kraftvärmeproducerad värme eller 50 % av en kombination av sådan energi och värme	Statliga myndigheter
effektkedja	Rikstermbanken	Effekter kan ibland uppstå i flera led, i en s.k. effektkedja, där en insats leder till en effekt som i sin tur leder till en annan effekt osv.	Övrig offentlig verksamhet
effektkraft	Rikstermbanken	kraft utöver regler - och balanskraft som handlas mellan Svenska Kraftnät och balansansvarig eller systemansvarigtföretag i grannländerna för motköp eller balanshållning	Statliga myndigheter
effektmål	Försäkringskassan	effekter (intäkter, nytta) som ska uppstå i den egna verksamheten och eller hos kund	Begreppskatalog 2017
effektmål	Rikstermbanken	förväntad nytta av satsningens resultat vid en given tidpunkt i den verksamhet där det skall nyttjas	Övrig offentlig verksamhet
effektmål	Rikstermbanken	de effekter som EFUD har lett till på samhällelig nivå	Statliga myndigheter
effektreserv	Rikstermbanken	”reserv” av el som upphandlas av Svenska Kraftnät	Statliga myndigheter
effektreserv kortvarig störningsreserv	Rikstermbanken	Effektreserven tas i anspråk om det inte är möjligt att få utbud och efterfrågan att matcha varandra med andra medel. Effektreserven ingår inte i marknaden under normala förhållanden. Den svenska effektreserven består i nuläget av 660 MW produktionskapacitet och 340 MW förbrukningsreduktion.	Statliga myndigheter
effektreserv	Rikstermbanken	en enligt lagen om effektreserv (2003:436) av Svenska Kraftnät upphandlad elproduktionsreserv som kan användas som ett komplement till övriga produktion som finns på elmarknaden	Statliga myndigheter
effektsamband	Rikstermbanken	samband mellan åtgärder och deras effekter för samhället	Statliga myndigheter
effektstudier	Rikstermbanken	analyser där klimatscenarier används för att studera effekter av klimatförändringen på olika sektorer	Statliga myndigheter
effekttillräcklighet	Rikstermbanken	tillräcklig effekt finns tillgänglig inom ett visst område för att täcka förbrukningen, inräknat import, export och förluster	Statliga myndigheter
effektutveckling	Rikstermbanken	den värmeenergi som utvecklas under ett tidsintervall vid brand	Statliga myndigheter
effektutvärdering impact-utvärdering	Rikstermbanken	utvärdering av en utvecklingsinterventions effekter (kortsiktiga eller långsiktiga, direkta eller indirekta, avsedda eller oavsedda), vanligtvis med statistiska metoder	Statliga myndigheter
effektvakt	Rikstermbanken	anordning som ser till att du inte använder mer el än huvudsäkringen klarar	Statliga myndigheter
effort	Rikstermbanken	Insatsbegränsning, exempelvis i form av att båtarna tilldelas ett visst antal fiskedagar.	Statliga myndigheter
effort	Rikstermbanken	insatsbegränsning exempelvis i form av att båtarna tilldelas ett visst antal fiskedagar	Statliga myndigheter
effort	Rikstermbanken	Insatsbegränsning, exempelvis i form av att fiskebåtarna tilldelas ett visst antal fiskedagar.	Riksdagen
effortsystemet	Rikstermbanken	de fartyg som tilldelats fiskeansträngning från Sveriges totala tilldelning av fiskeansträngning för torskfångande redskap i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt	Riksdagen
effusiv bergart	Rikstermbanken	bergart som bildats genom vulkanism på eller nära jordytan	Departement
EFH-system	Rikstermbanken	system för elektronisk fakturahantering	Statliga myndigheter
EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommitté	Rikstermbanken	Rådgivande organ till Ekofinrådet och Europeiska kommissionen. Följer bland annat den ekonomiska och finansiella utvecklingen i EU och euroområdet samt granskar medlemsländernas stabilitets- och konvergensprogram. Centralbankerna är företrädda i EFK av vice centralbankschefer.	Övrig offentlig verksamhet
EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommittén	Rikstermbanken	Ger råd till Ekofin-rådet inom EU i ekonomisk-politiska och finansiella frågor.	Övrig offentlig verksamhet
EFSA	Rikstermbanken	Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, placerad i Parma, Italien. Har i uppdrag att ge oberoende vetenskaplig rådgivning och information om risker i livsmedelskedjan, till exempel om hälsoeffekter av olika ämnen (tillsatser, mögelgifter, rester av bekämpningsmedel m.m.) i livsmedel. EFSA gör vetenskapliga riskbedömningar som ligger till grund för de beslut som fattas inom EU om hur riskerna ska hanteras genom olika typer av åtgärder.	Statliga myndigheter
Efsa Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	Rikstermbanken	Rådgivande myndighet i frågor om risker i livsmedelskedjan. Efsa bedömer livsmedelstillsatsers säkerhet och bestämmer ADI. Efsa finns i Parma, Italien.	Statliga myndigheter
EFSA	Rikstermbanken	Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Består av bland annat olika paneler med experter och har sitt säte i Parma.	Statliga myndigheter
EFSF	Rikstermbanken	Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten är en räddningsfond inrättad för att säkra finansiell stabilitet i Europa genom att erbjuda finansiellt stöd till euroländer.	Övrig offentlig verksamhet
EFSF	Rikstermbanken	Stödmekanism för att låna ut pengar till länder i eurozonen som inte längre kan låna på marknaderna. Den finansieras genom garantier från euroländerna. Säte i Luxemburg	Statliga myndigheter
EFSF Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten	Rikstermbanken	Den temporära stabilitetsmekanismen för euroområdet.	Regeringen
EFTA	Rikstermbanken	Ett frihandelsavtal, ingått 1960, mellan sju länder som av olika skäl inte ville ansluta sig till den europeiska ekonomiska gemenskapen (dagens EU). Dessa var Storbritannien, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz, Portugal och Österrike. Senare anslöt sig även Finland. Sedan övriga stater gått med i EU består dagens EFTA endast av Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein. Island lämnade 2009 dock in en ansökan om medlemskap i EU.	Statliga myndigheter
Efta Europeiska frihandelssammanslutningen	Rikstermbanken	frihandelsområde som i dag består av Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz	Regeringen
efter samråd med	Rikstermbanken	Efter överläggning (med ngn); ofta även med tanke på åstadkommen överenskommelse eller uppnått samförstånd.	Statliga myndigheter
efterannonsering	Rikstermbanken	meddelande i TED om en avslutad upphandling	Statliga myndigheter
efterannonsering	Rikstermbanken	annons om resultatet av en upphandling	Statliga myndigheter
efterannonsering	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
efterarv	Rikstermbanken	sekundosuccession, sådan uppskjuten rätt till arv som inträder först när annan arvinge till den avlidne i sin tur har avlidit	Statliga myndigheter
efterarvinge	Rikstermbanken	arvinge som får vänta på sitt arv tills den efterlevande maken avlider	Statliga myndigheter
efterbehandling	Rikstermbanken	Facktermen efterbehandling omfattar inventeringar, undersökningar och åtgärder av potentiellt förorenade områden. Även utredning av ansvar kan inbegripas.	Statliga myndigheter
efterbehandlingsfas	Rikstermbanken	del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen	Departement
efterbehandlingsåtgärd	Rikstermbanken	åtgärd som syftar till att eliminera eller minska den nuvarande och framtida påverkan på människors hälsa, miljön eller naturresurser från föroreningar i mark, grundvatten, sediment, deponier, byggnader och anläggningar	Statliga myndigheter
efterbete	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
efterbevakning	Rikstermbanken	bevakning av fordran efter utgången av den för bevakning av fordringar utsatta tiden, Konkurslag 20 §, ÄB	Statliga myndigheter
efterbild	Rikstermbanken	det färgade synintryck man får om man, efter att under ca 20 sekunder fixerat ett mindre färgfält mot ett annorlunda färgat omfält, därefter fäster blicken mot ett ensfärgat omfält (samma eller annan färg som det första)	Övrig offentlig verksamhet
efterbörd	Rikstermbanken	avgång av moderkaka med hinnor och navelsträng efter barnets födelse	Statliga myndigheter
efterdropp	Rikstermbanken	urin som kommer efter den egentliga urinstrålen	Statliga myndigheter
efterfordon	Rikstermbanken	fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon	Departement
efterforskning	Rikstermbanken	uppgift att fastställa position för luftfartyg som saknas, havererat eller nödlandat	Statliga myndigheter
efterforskning	Rikstermbanken	spaningsåtgärder som syftar till att saknade människor skall kunna återfinnas	Departement
efterforskning eftersökning	Rikstermbanken	verksamhet som syftar till att återfinna saknade personer eller saknad egendom	Övrig offentlig verksamhet
efterforskningsförbud	Rikstermbanken	Myndigheter eller andra allmänna organ får inte efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.	Riksdagen
efterforskningsuppdrag	Rikstermbanken	Samlande begrepp för arbetet vid en efterforskning	Övrig offentlig verksamhet
efterforskningsuppgift	Rikstermbanken	avgränsad uppgift som av flygräddningscentral under efterforskning kan tilldelas en enhet som utövar flygtrafikledningstjänst	Statliga myndigheter
efterforskningsuppgift	Rikstermbanken	åtgärd för att leta efter person eller föremål	Övrig offentlig verksamhet
efterfrågan	Rikstermbanken	det att efterfråga	Statliga myndigheter
efterfrågan	Rikstermbanken	att det finns någon som vill köpa varor eller tjänster till ett visst pris	Övrig offentlig verksamhet
efterfrågeelasticitet	Rikstermbanken	den procentuella förändringen i kvantitet delat med den procentuella förändringen i pris	Statliga myndigheter
efterfrågeflexibilitet	Rikstermbanken	frivillig ändring av efterfrågad elektricitet från elnätet under kortare eller längre perioder till följd av någon typ av incitament	Statliga myndigheter
efterfällning	Rikstermbanken	När man i den kemiska reningen av avloppsvatten tillsätter fällningskemikalier -- flockningsmedel -- till det biologisk renade vattnet kallas det efterfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, t.ex. polymer.	Statliga myndigheter
efterfällning	Rikstermbanken	När man i den kemiska reningen av avloppsvatten tillsätter fällningskemikalier -- flockningsmedel -- till det biologisk renade vattnet kallas det efterfällning. Fällningskemikalier kan vara metalljoner som aluminium eller järn i olika föreningar, eller annan medel, t.ex. polymer. Syftet med flockningen är att få mindre partiklar att klumpa ihop sig till större partiklar, som kan bilda slam.	Statliga myndigheter
efterföljande	Polisen	körning med ett polisfordon i syfte att ta reda på vart den flyende tar vägen och för att, när sådana förutsättningar föreligger, ingripa enligt 22 § polislagen	Föreskrifter och allmänna råd
efterföljande	Rikstermbanken	körning med ett polisfordon i syfte att ta reda på vart den flyende tar vägen och för att, när sådana förutsättningar föreligger, ingripa enligt 22 § polislagen	Statliga myndigheter
eftergift concession	Rikstermbanken	Termen ”concession” används handelspolitiskt för att beskriva de eftergifter ett land ger för att uppnå det förhandlingsresultat som sökes. I WTO-förhandlingarna anser länder att de gör eftergifter för att erhålla liberaliseringar (som ger ökade möjligheter att exportera till andra länder). Eftergiften kan vara i form av t.ex. sänkta tullar, ökat marknadstillträde för tjänster eller bistånd. Användandet av termen ”concession” följer av att WTO-förhandlingar bygger på en merkantilistisk syn på världshandeln, dvs. att ett land ”vinner” om det får ökat marknadstillträde hos ett annat land och ”förlorar” om landet självt ger ökat marknadstillträde, dvs. export är bättre än import.	Statliga myndigheter
eftergift	Rikstermbanken	Innebär att en deltagare i en hemlig kartell som samarbetar med en konkurrensmyndighet i en utredning hos denna kan beviljas immunitet eller nedsättning av böter för sin inblandning i kartellen. ECN har tagit fram ett modellprogram för eftergift som närmare beskriver vilka regler och former som gäller för eftergift.	Departement
eftergift	Rikstermbanken	beslut som innebär att man slipper betala tillbaka ett hemutrustningslån	Statliga myndigheter
eftergiftsprogram	Rikstermbanken	program för tillämpningen av artikel 101 i EUF-fördraget eller motsvarande bestämmelse i nationell rätt på grundval av vilket ett företag som deltagit i en hemlig kartell, oberoende av övriga företag som är inblandade i kartellen, samarbetar med konkurrensmyndigheten i dennas utredning genom att frivilligt ge information om vad företaget vet om kartellen och företagets roll i denna, och i utbyte beviljas befrielse från eller nedsättning av sanktionsavgift för sin inblandning i kartellen	Departement
eftergivande	Rikstermbanken	förklaring av part att framställt yrkande inte längre vidhålles	Statliga myndigheter
eftergivliga föremål	Rikstermbanken	fasta föremål som vid påkörning med bil normalt inte ger allvarliga personskador	Statliga myndigheter
eftergymnasial	Rikstermbanken	som kommer efter gymnasiestudier	Statliga myndigheter
eftergymnasial nivå	Rikstermbanken	nivå där man läser utbildningar på en högre nivå än gymnasienivå	Statliga myndigheter
eftergymnasial utbildning	Rikstermbanken	utbildning med krav på genomgången treårig gymnasieutbildning eller motsvarande	Departement
eftergymnasial utbildning	Rikstermbanken	utbildning med förkunskapskravet att man gått en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande	Statliga myndigheter
efterhandsdragen lott	Rikstermbanken	lott där dragning sker efter inköpet	Statliga myndigheter
efterhandsdraget lotteri	Rikstermbanken	lotter där dragning sker efter försäljningstidens slut	Statliga myndigheter
efterhandskontroll	Försäkringskassan	(inom tandvård) kontroll som utförs i efterhand för att säkerställa att Försäkringskassan har betalat ut rätt ersättning enligt reglerna om statligt tandvårdsstöd	Begreppskatalog 2017
efterinställning	Rikstermbanken	automatisk justering av planinställningen vid exempelvis in och urlastning	Statliga myndigheter
efterklang	Rikstermbanken	Täta ljudreflektioner som tillsammans bildar en efterklang till ett direktljud.	Övrig offentlig verksamhet
efterklangtidstid	Rikstermbanken	tiden från det direkta ljudet till det att efterklangen har skjutit till en viss nivå 60 dB under sitt första värde eng RT 60	Övrig offentlig verksamhet
efterkontroll	Rikstermbanken	kontroll efter huvudsaklig kontroll för komplettering, slutjustering ed.	Statliga myndigheter
efterkonvertering	Rikstermbanken	Att ett fordon byggs om så att fordonet kan drivas med ett alternativt drivmedel som exempelvis fordonsgas eller etanol.	Statliga myndigheter
efterkrav	Rikstermbanken	Att en köpare måste betala direkt till speditören, den som fraktat varan, innan varan lämnas ut.	Övrig offentlig verksamhet
efterkrav	Rikstermbanken	betalning vid leverans av vara	Statliga myndigheter
efterled	Rikstermbanken	det senare ledet i en sammansättning	Statliga myndigheter
efterlevande	Pensionsmyndigheten	Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.	Pension
efterlevande	Rikstermbanken	närmast anhörig till en person som avlidit	Statliga myndigheter
efterlevande	Rikstermbanken	make, maka, registrerad partner, sambo -- även f.d. sådana - och dessa personers barn samt egna barn	Statliga myndigheter
efterlevandepension	Pensionsmyndigheten	Efterlevandepension är en form av efterlevandeskydd som kan börja betalas ut till dina efterlevande när du dör.	Pension
efterlevandepension	Rikstermbanken	dels barnpension till barn vars far eller mor eller båda föräldrar avlidit, dels omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension till man eller kvinna vars make - eller i vissa fall sambo - har avlidit	Statliga myndigheter
efterlevandepension familjepension	Rikstermbanken	pengar som kan betalas ut till en persons familj om han eller hon dör	Statliga myndigheter
efterlevandepension	Rikstermbanken	pension som betalas ut till efterlevande	Statliga myndigheter
efterlevandeskydd	Pensionsmyndigheten	Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av skydd som ger ekonomisk ersättning till dina efterlevande när du dör. Om du har ett efterlevandeskydd blir din ålderspension oftast lägre.	Pension
efterlevandeskydd	Rikstermbanken	Kan utgöras av en livförsäkring som man väljer att teckna som ett tillägg till ens pensionsförsäkring och som ger ens familj ett på förhand bestämt belopp om man avlider innan försäkringen faller ut. Det kan också vara ett återbetalningsskydd.	Statliga myndigheter
efterlevandeskydd	Rikstermbanken	Ett samlingsnamn för olika typer av skydd som ger ekonomisk ersättning till efterlevande vid dödsfall. Om ett efterlevandeskydd köps blir ålderspension oftast lägre.	Statliga myndigheter
efterlevandeskydd	Rikstermbanken	tillägg i försäkring som innebär att ersättning betalas ut till efterlevande om den försäkrade dör	Statliga myndigheter
efterliggningstid	Rikstermbanken	tid från upphinnande av kö till omkörning av kö	Statliga myndigheter
efterlysning	Rikstermbanken	offentliggörande av att en person är eftersökt av myndighet	Statliga myndigheter
efterlön	Rikstermbanken	förmån som enligt utredningens förslag tillsammans med omställningsersättning ska ersätta ålderspensionen före 65 år enligt PISA-förordningen för sångare och dansare	Departement
efterringning	Rikstermbanken	varningssignalering som kvarstår i en vägskyddsanläggning trots att ett kortslutande spårfordon i hela sin längd passerat plankorsningen eller varningssignalering som igångsätts när ett spårfordon befinner sig på väg bort från plankorsningen	Statliga myndigheter
efterskydd	Pensionsmyndigheten	Om din pensionsförsäkring har ett efterskydd innebär det att den fortsätter att gälla under en viss tid även om du slutar din anställning av någon annan anledning än att du går i pension. Det kan till exempel innebära att om du blir sjuk under den perioden får du sjukpension under sjukdomstiden.	Pension
efterskydd	Rikstermbanken	Om en person som slutat sin anställning blir sjuk eller avlider inom tre månader finns det ett visst skydd kvar. Det kallas för efterskydd. Efterskyddet kan ge en person rätt till sjukpension. Det kan också innebära att det finns pengar till familjen om personen avlider.	Statliga myndigheter
efterskydd	Rikstermbanken	skydd som gör att en tjänstepensionsförsäkring fortsätter att gälla med oförändrade förmåner under viss tid, för en försäkrad som lämnar sin anställning av annan anledning än pensionsavgång	Statliga myndigheter
efterskänka	Rikstermbanken	avstå från att utkräva en fordran, ett ådömt straff ed.	Statliga myndigheter
efterslagning	Rikstermbanken	slagning för kontroll av att spetsburen påle eller friktionspåle uppfyller krav på stoppslagning efter det att samtliga närliggande pålar slagits	Statliga myndigheter
efterställd bestämning	Rikstermbanken	bestämning som är placerad efter det led den bestämmer	Statliga myndigheter
efterställda obligationer	Rikstermbanken	För efterställda obligationer gäller att om utgivaren går i konkurs kommer innehavaren att få betalt efter prioriterade fordringsägare.	Statliga myndigheter
eftersändning	Rikstermbanken	sändning av t. ex. brev vidare till någon som flyttat till annan adress	Statliga myndigheter
eftersöksekipage	Polisen	eftersöksjägare med hund	Föreskrifter och allmänna råd
eftersöksekipage	Rikstermbanken	eftersöksjägare med hund	Statliga myndigheter
eftersöksjägare	Polisen	person som, via Nationella Viltolycksrådet regionalt, frivilligt åtagit sig och av polismyndigheten blivit godkänd för att stå till förfogande för eftersök enligt 40 § jaktförordningen (1987:905).	Föreskrifter och allmänna råd
eftersöksjägare	Rikstermbanken	person som, via Nationella Viltolycksrådet regionalt, frivilligt åtagit sig och av polismyndigheten blivit godkänd för att stå till förfogande för eftersök enligt 40 § jaktförordningen (1987:905).	Statliga myndigheter
eftersökspatrull	Polisen	eftersöksjägare med hund och ytterligare minst en eftersöksjägare beroende på vilket djur som eftersöks enligt 46 och 47 §§	Föreskrifter och allmänna råd
eftersökspatrull	Rikstermbanken	eftersöksjägare med hund och ytterligare minst en eftersöksjägare beroende på vilket djur som eftersöks enligt 46 och 47 §§	Statliga myndigheter
eftertaxering	Rikstermbanken	taxering som sker senare än ordinarie taxering	Statliga myndigheter
eftervård	Rikstermbanken	vård i efterhand, särsk. av person som är eller har varit intagen på sjukhus, anstalt ed.	Statliga myndigheter
eftervårdskontrakt	Rikstermbanken	överenskommelse om fortsatt öppenvårdsbehandling efter avslutad institutionsvård	Statliga myndigheter
EFUD	Rikstermbanken	Energiforskning, utveckling och demonstration. Ibland förekommer akronymen EFUDK, där K står för kommersialisering.	Statliga myndigheter
EG Europeiska gemenskapen, Europeiska gemenskaperna	Rikstermbanken	den del av EU-samarbetet som innehåller gemensam lagstiftning och gemensamma institutioner	Regeringen
EG Europeiska gemenskaperna	Rikstermbanken	Nästan alla lagar inom Europeiska unionen (EU) stiftas och antas inom ramen för EG, som är EU:s s.k. första pelare av tre. EG är alltså en del av EU. Inom EG, där bl.a. miljöpolitiken ligger, fattar ministerrådet vanligtvis beslut med kvalificerad majoritet. Ett medlemsland kan därför tvingas följa lagstiftning som det har röstat emot. Inom EG har dessutom betydande befogenheter förts över till EU:s överstatliga institutioner, inklusive kommissionen, Europaparlamentet och EG-domstolen (som har befogenhet att tolka lagarna). EU:s andra två pelare inrymmer mellanstatligt samarbete för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, respektive för polisiärt och straffrättsligt samarbete. Ministerrådet, som består av en minister från varje medlemsland (miljöministrarna när det handlar om miljöfrågor), är EU:s högsta beslutande organ. Rådet beslutar om lagstiftning, efter förslag från kommissionen. I många frågor, men inte alla, delar Rådet och Europaparlamentet på lagstiftningsmakten. Förslag till ny lagstiftning kommer dock alltid från kommissionen, ibland efter önskemål från rådet. Beträffande förslag som gäller utrikespolitik, polisiära och straffrättsliga frågor samt asyl- och invandringspolitik har även medlemsländerna rätt att väcka förslag till ny EU-gemensam lagstiftning.	Statliga myndigheter
EG-direktiv	Rikstermbanken	EG-direktiv innehåller bindande bestämmelser som riktar sig till EU:s medlemsländer. Till skillnad mot EG-förordningar är det bara resultatet av EG-direktiven och när resultatet ska vara uppnått som är bindande. Medlemsländerna beslutar själva vad de ska göra för att uppnå resultatet. Om det uppstår en tvist är det EG-domstolen som avgör om direktivet är uppfyllt.	Övrig offentlig verksamhet
EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol	Rikstermbanken	Består av 27 domare och åtta generaladvokater samt en förstainstansrätt med 27 domare, alla utsedda för sex år på förslag av medlemsländerna. EG-domstolen tolkar EG-rätten och lämnar förhandsavgörande om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan medlemsländerna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsländerna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande.	Regeringen
EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol	Rikstermbanken	EG-domstolen har två huvudsakliga uppgifter • döma i tvister mellan EU-medlemsländer och EU:s organ • tolka EG-rätten. Under EG-domstolen finns också en domstol som dömer i mål som rör enskilda personer och företag. Dessa domar kan överklagas till EG-domstolen.	Övrig offentlig verksamhet
EG-fördraget Romfördraget	Rikstermbanken	fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG)	Regeringen
EG-fördraget	Rikstermbanken	EG-fördraget innehåller Europeiska gemenskapens (EG:s) grundläggande principer. EG-fördraget undertecknades i Rom 1957 och började gälla 1958. EG-fördraget brukar även kallas för Romfördraget.	Övrig offentlig verksamhet
EG-kontrollförklaring	Rikstermbanken	intyg om att ett delsystem överensstämmer med de väsentliga kraven i enlighet med TSD	Regeringen
EG-lufttrafikföretag	Rikstermbanken	lufttrafikföretag med en giltig operativ licens i enlighet med förordning (EG) nr 1008/2008	Statliga myndigheter
EG-lufttrafikföretag	Rikstermbanken	lufttrafikföretag med giltig operativ licens utfärdad av en medlemsstat i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag	Regeringen
EG-mobilkran	Rikstermbanken	tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter	Departement
EG-motorfordon	Rikstermbanken	fordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en maximihastighet över 25 kilometer i timmen. Dock undantas spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, mopeder, motorcyklar och motorredskap	Departement
EG-nummer	Rikstermbanken	sjusiffrigt identifieringsnummer för kemiska ämnen på EU-marknaden	Statliga myndigheter
EG-rätt	Rikstermbanken	EG-rätt är ett samlingsbegrepp för EU-medlemsländernas gemensamma regelverk. Fyra typer av regler ingår i EG-rätten • primär EG-rätt -- de grundläggande fördragen och medlemsavtalen • sekundär EG-rätt -- EG-förordningar, EG-direktiv och beslut • EG-domstolens praxis • internationella avtal.	Övrig offentlig verksamhet
EG-rätten	Rikstermbanken	EU-ländernas gemensamma regelverk. EG-rätten delas vanligen in i fyra huvudtyper: primär och sekundär EG-rätt, EG-domstolens praxis samt internationella avtal. Den primära EG-rätten består av de grundläggande fördragen och medlemsavtalen, medan sekundärrätten består av förordningar, direktiv och beslut.	Regeringen
EG-varumärke gemenskapsvarumärke	Rikstermbanken	varumärke med giltighet för hela EU-området	Statliga myndigheter
egalisera	Rikstermbanken	Under senare hälften av 1500-talet och det tidiga 1600-talet jämnades taxeringsmåtten ut mellan gårdar i byar. Egaliseringen kunde vara en verklig omfördelning av jord, särskilt i krono och frälsejord. Lika ofta kunde det vara en korrigering av äldre taxeringar.	Statliga myndigheter
egen affär	Rikstermbanken	handel med ett finansiellt instrument som utförs av en relevant person eller för en relevant persons räkning, om åtminstone en av följande punkter är uppfyllda. a) Den relevanta personen handlar utanför ramarna för den verksamhet som han eller hon utför i egenskap av relevant person. b) Handeln utförs för någon av följande personers räkning: -- den relevanta personen själv, -- någon annan person med vilken den relevanta personen har ett närståendeförhållande, eller med vilken denne har nära förbindelser, -- en person med vilken den relevanta personens förbindelser är sådana att han eller hon har direkt eller indirekt väsentligt intresse av handelns resultat, annat än en avgift eller kommission för handelns utförande	Statliga myndigheter
egen affär	Rikstermbanken	handel med ett finansiellt instrument som utförs av en relevant person eller för en relevant persons räkning, om åtminstone en av följande punkter är uppfyllda a) Den relevanta personen handlar utanför ramarna för den verksamhet som han eller hon utför i egenskap av relevant person. b) Handeln utförs för någon av följande personers räkning: -- den relevanta personen själv, -- en annan person som den relevanta personen har ett nära förhållande till eller har nära förbindelser med, -- en person som den relevanta personen har sådana förbindelser med att den relevanta personen har direkt eller indirekt väsentligt intresse av handelns resultat, annat än en avgift eller kommission för handelns utförande.	Statliga myndigheter
egen affär	Rikstermbanken	finansiellt instrument som utförs av en relevant person eller för en relevant persons räkning, om åtminstone en av följande punkter är uppfyllda a) Den relevanta personen handlar utanför ramarna för den verksamhet som han eller hon utför i egenskap av relevant person. b) Handeln utförs för någon av följande personers räkning; – den relevanta personen själv, – någon annan person med vilken den relevanta personen har ett släktskapsförhållande, eller med vilken denne har nära förbindelser, – en person med vilken den relevanta personens förbindelser är sådana att han eller hon har direkt eller indirekt väsentligt intresse av handelns resultat, annat än en avgift eller kommission för handelns utförande	Statliga myndigheter
egen regi egenregin	Rikstermbanken	utbildningsverksamhet som kommunen bedriver med egen anställd personal	Departement
egen regi	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
egen värmecentral	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
egenavgift	Rikstermbanken	social avgift som löntagaren själv skall betala, Lag (1981:691) om socialavgifter	Statliga myndigheter
egenavgifter	Försäkringskassan	socialavgifter som betalas av en enskild näringsidkare	Allmän juridik
egenbesiktning	Rikstermbanken	besiktningsmoment i återkommande besiktning som efter bedömning av ett ackrediterat organ får utföras av en kontrollenhet hos brukaren	Statliga myndigheter
egendom	Kronofogden	något en person äger
egendom	Rikstermbanken	all slags egendom, materiell eller immateriell, lös eller fast egendom, samt juridiska handlingar eller urkunder som styrker äganderätt eller annan rätt till sådan egendom, som den behöriga rättsliga myndigheten i den utfärdande staten anser - utgöra vinning av ett brott som avses i artikel 3 eller helt eller delvis motsvara värdet av denna vinning eller, - utgöra hjälpmedel eller föremål för sådant brott	Statliga myndigheter
egendom	Rikstermbanken	något en person äger	Statliga myndigheter
egendomsbrott	Rikstermbanken	förmögenhetsbrott	Statliga myndigheter
egendomsföljd	Rikstermbanken	andel egendomsskadeolyckor per polisrapporterad olycka	Statliga myndigheter
egenfärg lokalfärg, materialfärg	Rikstermbanken	den färg man föreställer sig att en yta eller ett material har oberoende av vilka belysnings- och betraktningsförhållanden som råder	Övrig offentlig verksamhet
egenföretagare	Rikstermbanken	fysisk person med inkomst av affärsverksamhet	Statliga myndigheter
egenförsäkran ESPD	Rikstermbanken	standardiserat dokument och utgör ett preliminärt bevis för att en leverantör uppfyller kvalificeringskrav och därför inte ska uteslutas	Statliga myndigheter
egenhantering	Rikstermbanken	situation där en användare av en flygplats skaffar sig marktjänster utan att ingå något avtal om detta med tredje man	Regeringen
egenhantering	Rikstermbanken	situation där en användare av en flygplats skaffar sig en eller flera typer av marktjänster utan att ingå något avtal om detta med tredje man	Regeringen
egeninsats	Rikstermbanken	det intäktsberättigade privatkapital från svensk finansiär som ingår i filmens finansiering	Departement
egenkontroll	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
egenkontroll	Rikstermbanken	kontroll där man undersöker den egna verksamhetens efterlevnad av de krav som gällande regelverk, tillsynsmyndigheter och erkända organisationer ställer som görs av den som bedriver tillståndspliktig sjöfart och är redare för ett fartyg som omfattas av systemtillsyn enligt dessa föreskrifter	Statliga myndigheter
egenkontroll	Rikstermbanken	kontroll av att de regler som styr verksamheten följs, som utförs av verksamhetsutövaren själv	Övrig offentlig verksamhet
egenkontroll	Rikstermbanken	den kontroll av en sjukdom som en patient själv kan utföra; t. ex. en diabetiker som kontrollerar sitt eget blodsocker	Statliga myndigheter
egenkontroll	Rikstermbanken	enkel kalibrering av t.ex. vågar mot känd referensvikt	Statliga myndigheter
egenkontroll	Rikstermbanken	kontroll som utförs i egen verksamhet (även av utomstående) på eget ansvar	Statliga myndigheter
egenmotion	Rikstermbanken	motion som ledamoten undertecknar ensam eller som första namn	Riksdagen
egenmäktighet med barn	Rikstermbanken	brott som innebär att en person skiljer ett barn från dess vårdnadshavare, BrB 7:4	Statliga myndigheter
egenmäktigt förfarande	Rikstermbanken	Om man olovligt tar eller använder något som tillhör någon annan men inte har för avsikt att behålla det eller sälja det vidare kan det rubriceras som egenmäktigt förfarande, t.ex. ”låna” en motorsåg utan lov av grannen i syfte att lämna tillbaks den senare.	Statliga myndigheter
egenmäktigt förfarande	Rikstermbanken	BrB 8:8	Statliga myndigheter
egennamn namn	Rikstermbanken	ord som unikt identifierar en person, en ort, en sak eller annan företeelse	Statliga myndigheter
egennamn	Rikstermbanken	substantiv som kännetecknas av att det betecknar en unik, namngiven referent	Statliga myndigheter
egentillsyn	Rikstermbanken		Departement
Egentliga Östersjön	Rikstermbanken	den del av Östersjön som sträcker sig från Ålands Hav till de danska sunden	Statliga myndigheter
Egentliga Östersjön	Rikstermbanken	Östersjön består av havsområdena Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön. Egentliga Östersjön består, från norr till söder, av Norra Östersjön, Centrala Östersjön, Södra Östersjön och Gdanskbukten.	Statliga myndigheter
egentligt lotteri	Rikstermbanken	lotteri som avgörs genom lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden samt marknads- och tivolinöjen	Statliga myndigheter
egentligt lotteri	Rikstermbanken	Egentligt lotteri omfattar enligt lotterilagen lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden med undantag för vadhållning i samband med hästtävling och vadhållning i samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en kommun.	Statliga myndigheter
egenvärde	Rikstermbanken	värde ett objekt har oberoende av den nytta andra individer har av objektet, dvs. ett objekts icke-instrumentella värde	Statliga myndigheter
egenvård	Rikstermbanken	behandling av egna, enklare åkommor, t. ex. huvudvärk, förkylning, mindre sårskador	Statliga myndigheter
eget arbete	Rikstermbanken	arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon eller barn. Som eget arbete räknas också arbete som utförs av anställda vid företaget, såvida inte anställningen enbart hänför sig till insatsen	Statliga myndigheter
eget arbete	Rikstermbanken	arbete som utförs av stödmottagaren, dennes make eller maka, registrerad partner eller sambo, förälder, syskon eller barn	Statliga myndigheter
eget arbete	Rikstermbanken	arbete som utförs av stödmottagare som är privatperson eller bedriver verksamhet som enskild firma och är 16 år eller äldre	Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken	Eget kapital är en post i balansräkningen och utgörs av skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital är kommunens egna medel. Om en kommun har ett positivt resultat ökar det egna kapitalet. På motsvarande sätt måste en kommun med negativt resultat ta av det egna kapitalet.	Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken	post i ett företags balansräkning som visar skillnaden mellan tillgångar och skulder	Övrig offentlig verksamhet
eget kapital	Rikstermbanken	post i företagets balansräkning som visar skillnaden mellan tillgångar och skulder, innehållande exempelvis kapital som tillskjutits av ägare, balanserade vinstmedel och reserver	Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken	post i företagets balansräkning som visar skillnaden mellan tillgångar och skulder	Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken	skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder dvs. det kapital som kan sägas utgöra organisations egna medel	Regeringen
eget kapital	Rikstermbanken	skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen	Statliga myndigheter
eget kapital	Rikstermbanken	tillgångar minus skulder och avsättningar i företagets bokföring	Statliga myndigheter
eget utrymme	Rikstermbanken	förvar för information hos myndighet som myndigheten tillhandahåller endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning	Departement
eget utrymme	Rikstermbanken	skyddat förvar hos myndighet som den, enligt 2 kap. 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen (TF), tillhandahåller endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning	Övrig offentlig verksamhet
eget utrymme för en session	Rikstermbanken	eget utrymme som tillhandahålls endast kortvarigt	Övrig offentlig verksamhet
eget utsäde	Rikstermbanken	utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde	Statliga myndigheter
eget uttag	Rikstermbanken	enskild näringsidkares uttag av kontanter, varor eller tjänster ur näringsverksamheten	Statliga myndigheter
EGF-utbildningar	Rikstermbanken	utbildningsinsatser som syftade till omställning som finansierades av EGF	Statliga myndigheter
EGG	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
egna hem egnahemsområde	Rikstermbanken	område med företrädesvis enhetligt utformade bostadshus med tillhörande tomt, som ägs av de boende eller upplåtits med tomträtt	Statliga myndigheter
egna medel	Rikstermbanken	EU-avgifterna från medlemsstaterna benämns egna medel. Det finns tre typer av egna medel: -- traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, -- en avgift baserad på medlemsstatens mervärdesskattebas och -- en avgift baserad på medlemsstatens BNI.	Regeringen
egnahem	Rikstermbanken	enbostadshus som bebos av ägaren	Övrig offentlig verksamhet
EGNOS	Rikstermbanken	Ett satellitbaserat system för förbättring av GPS. Systemet utnyttjar signalerna från de satelliter som ingår i det amerikanska GPS-systemet och det ryska satellitnavigeringssystemet.	Regeringen
egocentricitet	Rikstermbanken	självupptagenhet, egenskapen att ställa sig själv i mittpunkten för allt	Statliga myndigheter
egocentrisk	Rikstermbanken	Att sätta sig själv i centrum, ”egotrippad”.	Statliga myndigheter
EGT Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning	Rikstermbanken	I och med Sveriges medlemskap i den Europeiska Gemenskapen den 1 januari 1995 har Sverige erhållit en nivå som är ”högre” än SFS(Svensk Författningssamling), nämligen Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Detta har bl.a. inneburit att ett antal §§ lyfts ur de svenska författningarna då de numera ligger på gemenskapsnivå och därför publiceras i EGT.	Statliga myndigheter
EI 30	Rikstermbanken	den brandtekniska avskiljning som ska ge ett motstånd mot brand och brandgaser under 30 minuter med avseende på täthet och isolerförmåga.	Statliga myndigheter
EIB Europeiska investeringsbanken	Rikstermbanken	Ett finansieringsinstitut för långfristiga lån för projekt i framför allt medlemsländerna. Lån ges även till länderna i Östeuropa och till de länder som är associerade till EU genom Cotonouavtalet. Banken ägs av EU:s medlemsländer.	Regeringen
EIF	Rikstermbanken	EIF är ett program med syfte att stärka de minst utvecklade ländernas (MUL) handelskapacitet, dvs. deras förmåga att delta i och dra nytta av handel, genom att identifiera handelsrelaterade behov och integrera dessa i ländernas utvecklingsstrategier. Grunden för arbetet inom Enhanced Integrated Framework är studier för att identifiera flaskhalsar mot ökad handel. Behovet av att hantera dessa blir sedan en del av landets utvecklingsstrategi, som i sin tur ligger till grund för samordnade biståndsinsatser.	Statliga myndigheter
EIFAC	Rikstermbanken	Kommissionen för europeiskt inlandsfiske och vattenbruk. Underställt FAO (som är FN:s organ för jordbruk, skogsbruk och fiske).	Statliga myndigheter
EIFAC europeiskt inlandsfiske och vattenbruk	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
EINECS	Rikstermbanken	Förteckning över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen som antas ha funnits på EU-marknaden mellan 1 januari 1971 och 18 september 1981.	Statliga myndigheter
Eiopa Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	Rikstermbanken	Ett unionsorgan inom EU sedan 2011, baserat i Frankfurt, Tyskland. Eiopa är en del av det europeiska systemet för finansiell tillsyn och är också ett oberoende rådgivande organ till Europaparlamentet och rådet. Eiopa ersätter den tidigare organisationen Ceiops.	Statliga myndigheter
Eiopa Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	Rikstermbanken	Ett unionsorgan inom EU sedan 2011. Eiopa är en del av det europeiska systemet för finansiell tillsyn och är också ett oberoende rådgivande organ till Europaparlamentet och rådet.	Statliga myndigheter
EIR	Rikstermbanken	instrumentbehörighet på sträcka	Statliga myndigheter
EIXM	Rikstermbanken	Uppdrag till kommissionen i Stockholmsprogrammet att bedöma om det behöver utarbetas en europeisk modell för informationsutbyte. Ett första översiktsmeddelande (KOM[2010] 385) publicerat i juli 2010 innehöll en översikt över informationshanteringen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Meddelandet byggde bl.a. på en kartläggning av informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter och diskussioner med berörda parter, däribland dataskyddsmyndigheter.	Regeringen
ej egen regi	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ej i arbete	Rikstermbanken	Denna kategori består av grupperna sysselsatta frånvarande hela veckan och arbetslösa samt kategorin ej i arbetskraften.	Statliga myndigheter
ej i arbetskraften	Rikstermbanken	Denna kategori består av de personer som varken tillhör kategorin sysselsatta eller kategorin arbetslösa.	Statliga myndigheter
ej tilldelad	Rikstermbanken	En av de roller användare kan ha i systemet. • Har inte läsrätt i systemet utifrån sin aktör.	Statliga myndigheter
ejakulation	Rikstermbanken	(stötvis) utsprutning; särskilt om uttömning av sperma vid orgasm	Statliga myndigheter
EK Ekonomiska kartan	Rikstermbanken	Ekonomiska kartan ingick i Lantmäteriets serie av allmänna kartor. Kartans skala är 1:10 000 (Norrlands inland 1:20 000). Den täcker hela landet utom fjällen. Ersätts successivt av Fastighetskartan.	Statliga myndigheter
ekkymos	Rikstermbanken	blodutgjutning, större infiltrerande blödning i vävnader	Statliga myndigheter
eklampsi	Rikstermbanken	utbrett allmänt krampanfall utan förbindelse med epilespi eller hjärnskada	Statliga myndigheter
eklampsi graviditetskramp	Rikstermbanken	allvarligt tillstånd med kraftig blodtrycksstegring, kramper och medvetslöshet som kan leda till döden för både fostret och modern	Statliga myndigheter
eko	Rikstermbanken	tidsfördröjd ljudsignal (> 80 ms) som uppfattas som en eller flera repetitioner	Övrig offentlig verksamhet
Ekobrottsmyndigheten EBM	Rikstermbanken	Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en fristående åklagarmyndighet som leds av en generaldirektör och som finns i de tre storstäderna och några angränsande län. Uppgiften är att bekämpa ekonomisk brottslighet. Inom EBM finns cirka 80 åklagare samt bland annat poliser och ekonomer. Riksåklagaren är högsta åklagare även för EBM i åklagarfrågor.	Statliga myndigheter
ekocentrism	Rikstermbanken	synsättet att förutom alla levande varelser också arter, ekosystem, floder och berg har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta	Statliga myndigheter
ekocid	Rikstermbanken	olagliga eller hänsynslösa handlingar som har begåtts med vetskap om att det finns en hög sannolikhet för allvarlig och antingen vida spridd eller långvarig skada på miljön som en konsekvens av dessa handlingar	Statliga myndigheter
ekodukt	Rikstermbanken	bro på vilken omgivande natur fortsätter ut över vägen och där djuren kan passera över vägen	Statliga myndigheter
Ekofin	Rikstermbanken	Möte mellan EU:s ekonomi- och finansministrar. Beslutar i frågor på det ekonomiska och monetära området.	Regeringen
ekokardiografi	Rikstermbanken	registrering av hjärtväggens och -klaffarnas läge och rörelser med hjälp av ultraljudseko	Statliga myndigheter
ekoklin klin	Rikstermbanken	ärftlig anpassning längs en miljögradient	Statliga myndigheter
ekolod	Rikstermbanken	instrument som man använder när man ska bedöma avstånd i vatten	Statliga myndigheter
ekologi	Rikstermbanken	vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i	Statliga myndigheter
ekologi	Rikstermbanken	läran om samspelet mellan levande organismer och deras omgivning	Statliga myndigheter
ekologisk	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
ekologisk balans	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekologisk funktionalitet	Rikstermbanken	Långsiktig ekologisk funktionalitet innebär att ett område även i framtiden har goda förutsättningar att upprätthålla sina ekologiska funktioner och ha kvar sina viktiga strukturer och sitt artinnehåll. Om ett område är mycket litet så att det lätt påverkas av sin omgivning (stor kanteffekt) eller om ett område ligger mycket isolerat från andra liknande områden har det ofta låg långsiktig funktionalitet. Andra faktorer som kan minska ett områdes långsiktiga funktionalitet är till exempel förändringar i hydrologin eller att det totala antalet skyddsvärda träd är för litet eller att lämpliga träd som kan fungera som efterträdare saknas.	Statliga myndigheter
ekologisk kvalitetskvot EK	Rikstermbanken	Motsvarar förhållandet mellan observerade värden för en viss ytvattenförekomst och de referensvärden som är tillämpliga på denna ytvattenförekomst. Kvoten uttrycks som ett numeriskt värde mellan 0 och 1, där hög ekologisk status motsvaras av värden nära ett (1) och dålig ekologisk status motsvaras av värden nära noll (0).	Statliga myndigheter
ekologisk känslighet	Rikstermbanken	ekosystemets förmåga att återhämta sig efter skada	Statliga myndigheter
ekologisk nisch	Rikstermbanken	den specifika plats som en art eller befolkning intar i ett ekosystem	Statliga myndigheter
ekologisk odling	Rikstermbanken	certifierad ekologisk produktion eller odling enligt villkoren för miljöersättningen för ekologiska produktionsformer	Statliga myndigheter
ekologisk odling	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekologisk odling	Rikstermbanken	odling som sker i enlighet med denna författning eller odling som godkänts av ett godkänt kontrollorgan	Statliga myndigheter
ekologisk potential	Rikstermbanken	tillståndet hos en kraftigt modifierad eller konstgjord ytvattenförekomst, klassificerad i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG och uttryckt såsom "maximal", "god", "måttlig", "otillfredsställande" eller "dålig".	Statliga myndigheter
ekologisk produktion	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekologisk restaurering	Rikstermbanken	restaurering där målet är att återupprätta ett degraderat ekosystem till ett historiskt tillstånd	Statliga myndigheter
ekologisk status	Rikstermbanken	uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska system som är förbundna med ytvatten	Statliga myndigheter
ekologisk status	Rikstermbanken	kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG och uttryckt såsom "hög", "god", "måttlig", "otillfredsställande" eller "dålig"	Statliga myndigheter
ekologisk status	Rikstermbanken	uttryck för kvaliteten på strukturen och funktonen hos akvatiska system som är förbundna med ytvatten	Statliga myndigheter
ekologisk validitet	Rikstermbanken	den grad till vilken en vetenskaplig mätning ger en riktig uppfattning om verkligheten	Övrig offentlig verksamhet
Ekologiska produktionsformer	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
Ekologiska produktionsmetoder	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekologiskt hållbar utveckling	Rikstermbanken	Ekologiskt hållbar utveckling innebär skydd av miljön, hållbar försörjning och effektiv användning av resurser.	Statliga myndigheter
ekologiskt odlat foder	Rikstermbanken	foder från egen produktion framställt i enlighet med denna författning eller foder som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan	Statliga myndigheter
ekologiskt odlat förökningsmaterial	Rikstermbanken	förökningsmaterial som har godkänts av ett godkänt kontrollorgan enligt reglerna för ekologisk produktion eller förökningsmaterial från egen odling enligt villkoren för miljöersättningen ekologiska produktionsformer	Statliga myndigheter
ekonometri	Rikstermbanken	gren av nationalekonomin som med matematiskt-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin	Departement
ekonometri	Rikstermbanken	gren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin	Övrig offentlig verksamhet
ekonometri	Rikstermbanken	vetenskapen om matematiska och statistiska beräkningar av ekonomiska förhållanden	Departement
ekonometrisk skattning	Rikstermbanken	Oftast en statistisk beräkning baserad på historiska data.	Övrig offentlig verksamhet
ekonomi	Rikstermbanken	frånvaro av slöseri för ett givet utfall	Statliga myndigheter
ekonomiadministration	Rikstermbanken	Innefattar i denna rapport delprocesserna redovisning och rapportering, leverantörsreskontra och kundreskontra.	Departement
ekonomibyggnad	Rikstermbanken	byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.	Departement
ekonomilokal	Rikstermbanken	arbetslokal inom storhushåll från och med varuintag till och med utlämning, dock inte serveringslokal	Statliga myndigheter
ekonomisk aktör	Rikstermbanken	tillverkare, tillverkarens representant, importör och distributör	Statliga myndigheter
ekonomisk aktör	Rikstermbanken	tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören	Statliga myndigheter
ekonomisk aktör	Rikstermbanken	fysisk eller juridisk person som 1. tillverkar eller låter konstruera eller tillverka en apparat och saluför apparaten, i eget namn eller under eget varumärke (tillverkare), 2. är etablerad inom Europeiska unionen och som enligt fullmakt från tillverkaren har rätt att i tillverkarens ställe utföra särskilda uppgifter (tillverkarens representant), 3. är etablerad inom Europeiska unionen och släpper ut en apparat från ett tredjeland på unionsmarknaden (importör), eller 4. tillhandahåller en apparat på marknaden och inte är apparatens tillverkare eller importör (distributör)	Departement
ekonomisk analys	Rikstermbanken	Enligt Vattendirektivet ska en ekonomisk analys göras av den ekonomiska betydelsen av vattenanvändningen inom ett avrinningsområde. Den ekonomiska analysen ska bana väg för utformningen av kostnadseffektiva kombinationer av åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattnet. I ett senare skede i arbetet med att uppnå målen ska analysen även ligga till grund för beräkning av ett eventuellt system för vattenavgifter (kostnadstäckning för vattentjänster). Den ekonomiska analysen ska således göras för att visa vad olika användning av vatten egentligen är värd samt vilka ekonomiska styrmedel som kan brukas för att få till stånd en effektiv användning av vattenresurserna.	Statliga myndigheter
ekonomisk analys	Rikstermbanken	Enligt Vattendirektivet skall en ekonomisk analys göras av den ekonomiska betydelsen av vattenanvändningen inom ett avrinningsområde. Den ekonomiska analysen skall bana väg för utformningen av kostnadseffektiva kombinationer av åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattnet. I ett senare skede i arbetet med att uppnå målen skall analysen även ligga till grund för beräkning av ett eventuellt system för vattenavgifter (kostnadstäckning för vattentjänster). Den ekonomiska analysen skall således göras för att visa vad olika användning av vatten egentligen är värd samt vilka ekonomiska styrmedel som kan brukas för att få till stånd en effektiv användning av vattenresurserna.	Statliga myndigheter
ekonomisk antropologi	Rikstermbanken	Traditionellt var inriktningen studiet av småskaliga samhällens ekonomiska liv, där pengar inte alls eller bara delvis utgjorde ett betalningsmedel. Numera inkluderas industriländer och ämnen som genus, kollektivt ägande, informell ekonomi och storskalig marknadsföring.	Statliga myndigheter
ekonomisk behovsprövning	Rikstermbanken	tillämpning i enskilda fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av att man kan påvisa att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, eller av att man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering	Regeringen
ekonomisk brottslighet	Rikstermbanken	brottslighet av ekonomisk karaktär, t.ex. skattebrott och brott i samband med konkurser, så kallade borgenärsbrott	Statliga myndigheter
ekonomisk brottslighet	Rikstermbanken	brottslighet av ekonomisk karaktär	Statliga myndigheter
ekonomisk brottslighet	Rikstermbanken	brott som sker inom ramen för en näringsverksamhet eller som begås utanför näringsverksamheten och som är riktade mot centrala ekonomiska system som skatte- eller socialförsäkringssystemen	Statliga myndigheter
ekonomisk bärkraft	Rikstermbanken	företagets långsiktiga möjligheter att uppnå ett positivt ekonomiskt resultat	Statliga myndigheter
ekonomisk frizon frizon, EPZ	Rikstermbanken	Som ett led i främjandet av en exportinriktad utvecklingsstrategi har många utvecklingsländer uppmuntrat utländska och inhemska företag att investera i särskilda frizoner, där andra regler än landets vanliga lagar gäller, för att tillverka varor för export till i-länderna. Tullfrihet, skattefrihet och fri utförsel av intjänad valuta är vanliga stimulansåtgärder. Frizoner upprättas ofta i anslutning till en hamn.	Statliga myndigheter
ekonomisk förening	Rikstermbanken	förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar, Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 1:1	Statliga myndigheter
ekonomisk förening	Rikstermbanken	förening som driver ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av	Statliga myndigheter
ekonomisk geologi	Rikstermbanken	studium och utvinning av ekonomiskt användbart bergartsmaterial, såsom malmer, kolväten, stenkol, stensalt och övrig nyttosten (industrimineral)	Statliga myndigheter
ekonomisk händelse	Rikstermbanken	alla förändringar i storleken och sammansättningen av tillgångar, skulder eller kapital som beror på ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder	Statliga myndigheter
ekonomisk händelse	Rikstermbanken	alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital	Statliga myndigheter
ekonomisk integration integration	Rikstermbanken	När två eller flera länder ekonomiskt öppnar sig för varandra för att underlätta transaktioner och möjliggöra ökat kommersiellt utbyte talar man om integration. Integrationen kan vara ytlig eller djup. Ytlig integration är ofta frihandelsavtal (eller tullunioner) som sänker eller eliminerar tullar och andra gränsbaserade hinder för varuhandeln. Djup integration är mer långtgående och inbegriper också ofta bestämmelser om fri rörlighet för tjänster, kapital och människor. Denna frihet uppnås genom harmonisering av lagar, regleringar och standarder innanför gränsen och kräver större politiskt samarbete mellan de inblandade länderna. EU:s inre marknad är ett exempel på djup integration.	Statliga myndigheter
ekonomisk jämställdhet	Rikstermbanken	Begreppet ekonomisk jämställdhet används när kvinnors och mäns inkomster av olika slag undersöks. Det gäller då både de ensamstående och de sammanboende. Ekonomisk jämställdhet föreligger när inkomster fördelas i lika hög grad till kvinnor som till män och när kvinnors inkomster är lika stora som mäns. Ekonomisk jämställdhet mäts ofta som kvinnors andel av mäns inkomster, t.ex. kvinnors löner i förhållande till mäns löner. Det kan vara värt att påpeka att ekonomisk jämställdhet mätt på detta sätt likaväl kan vara ett resultat av att männen har låga inkomster som att kvinnor har höga och att jämställdheten kan öka både genom att männens inkomster sjunker som att kvinnors stiger. Det kan därför ibland vara väsentligt att även redovisa inkomsterna i kronor.	Departement
ekonomisk livslängd	Rikstermbanken	den tid som en tillgång anses göra ekonomisk nytta i företaget	Övrig offentlig verksamhet
ekonomisk livslängd	Rikstermbanken	En kapitalvaras ekonomiska livslängd är tiden mellan den tidpunkt då föremålet köptes och den tid då det för ägaren är ekonomiskt mer fördelaktigt att kasta eller sälja föremålet än att behålla och utnyttja det.	Statliga myndigheter
ekonomisk livslängd	Rikstermbanken	tidsperiod under vilken det är ekonomiskt motiverat att använda en byggnad, anläggning eller del av den	Statliga myndigheter
ekonomisk modell	Rikstermbanken	en (oftast) matematisk, stiliserad representation av en del av ekonomin, t.ex. av individens konsumtionsval	Departement
ekonomisk nytta	Rikstermbanken	nytta som värderas i pengar	Övrig offentlig verksamhet
ekonomisk och monetär union	Rikstermbanken	sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion samt därtill en gemensam valuta (den monetära delen av unionen)	Statliga myndigheter
ekonomisk potential	Rikstermbanken	potential att minska utsläpp som speglar samhällsekonomiska kostnader utan beaktande av eventuella hinder för att genomföra en viss åtgärd	Övrig offentlig verksamhet
ekonomisk skada	Rikstermbanken	skada som uppskattas i pengar	Statliga myndigheter
ekonomisk styrning	Rikstermbanken	ett medel för politikens förverkligande som består av resultatstyrning och finansiell styrning	Statliga myndigheter
ekonomisk styrning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekonomisk union	Rikstermbanken	sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion	Statliga myndigheter
ekonomisk vårproposition	Rikstermbanken	regeringens förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och budgetpolitiken som ett första led i budgetprocessen	Statliga myndigheter
ekonomisk vårproposition vårproposition, våpen	Rikstermbanken	förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken	Riksdagen
ekonomisk vårproposition vårproposition	Rikstermbanken	proposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken lämnas som ett första led i budgetprocessen	Regeringen
ekonomisk zon exklusiv ekonomisk zon, EEZ	Rikstermbanken	Enligt reglerna i FN:s havsrättkonvention har varje kuststat rätt att fastställa sitt territorialhav ut till en gräns av högst 12 nautiska mil från den baslinje man bestämt sig för. Territorialhavet är i alla bemärkelser kuststatens eget havsområde, där man har suverän bestämmanderätt om vad som får göras och av vem. Kuststatens ekonomiska zon ligger utanför territorialhavet och ska också beräknas utifrån samma för kuststaten fastställda baslinje. Den ekonomiska zon som kuststaten har rätt till får inte ha en utsträckning utöver 200 nautiska mil från baslinjen. En kuststat har inte absolut suveränitet över allting i sin ekonomiska zon, men har vissa specificerade suveräna rättigheter ”i syfte att utforska och utvinna, bevara och förvalta naturtillgångarna, vare sig dessa är levande eller icke levande”. Samtidigt är alla stater tillförsäkrade de grundläggande s.k. fria havsrättigheterna, såsom ”friheter till sjöfart och överflygning, utläggande av undervattenskablar och rörledningar samt annan enligt folkrätten legitim användning av havet”. Generellt sett har en kuststat omfattande befogenhet att utfärda lagar för att bl.a. förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från fartyg i den ekonomiska zonen. Förkortningen EEZ står för exklusiv ekonomisk zon, vilket är samma sak som ekonomisk zon.	Statliga myndigheter
ekonomisk zon	Rikstermbanken	havsområdet utanför en kuststats territorialhav ut till maximalt 200 sjömil från kuststatens baslinje	Regeringen
ekonomisk zon	Rikstermbanken	Enligt reglerna i FN:s havsrättkonvention har varje kuststat rätt att fastställa sitt territorialhav ut till en gräns av högst 12 nautiska mil från den baslinje man bestämt sig för. Territorialhavet är i alla bemärkelser kuststatens eget havsområde, där man har suverän bestämmanderätt om vad som får göras och av vem. Kuststatens ekonomiska zon ligger utanför territorialhavet och skall också beräknas utifrån samma för kuststaten fastställda baslinje. Den ekonomiska zon som kuststaten har rätt till får inte ha en utsträckning utöver 200 nautiska mil från baslinjen. En kuststat har inte absolut suveränitet över allting i sin ekonomiska zon, men har vissa specificerade suveräna rättigheter ”i syfte att utforska och utvinna, bevara och förvalta naturtillgångarna, vare sig dessa är levande eller icke levande”. Samtidigt är alla stater tillförsäkrade de grundläggande s.k. fria havsrättigheterna, såsom ”friheter till sjöfart och överflygning, utläggande av undervattenskablar och rörledningar samt annan enligt folkrätten legitim användning av havet”. Generellt sett har en kuststat omfattande befogenhet att utfärda lagar för att bl.a. förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från fartyg i den ekonomiska zonen. Förkortningen EEZ står för exklusiv ekonomisk zon, vilket är samma sak som ekonomisk zon.	Statliga myndigheter
ekonomiska incitament	Rikstermbanken	ekonomiska drivkrafter, som påverkar valet hos individer, kommuner, företag m.m.	Departement
Ekonomiska och monetära unionen EMU	Rikstermbanken	EU:s ekonomiska och monetära union med den gemensamma valutan euro. Valutaunionen startade den 1 januari 1999. Sedlar och mynt i euro introducerades den 1 januari 2002. Endast EU-medlemmar som uppfyller de s.k. konvergenskriterierna får delta. Dessa är fem ekonomiska krav avseende inflations- och räntenivå, växelkursstabilitet, statsskuld och budgetunderskott. 17 av EU:s 28 medlemsländer deltar fullt ut i EMU. Det är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland samt Österrike. De nya medlemsländerna har åtagit sig att gå med i EMU och gå över till euro när de är redo. Storbritannien och Danmark har rätten att stå utanför EMU om de så önskar. Sverige anses inte uppfylla alla krav för att delta i valutaunionen. I en folkomröstning om euron 2003 sade en majoritet av de röstande nej till ett svenskt deltagande i valutaunionen.	Statliga myndigheter
ekonomiska partnerskapsavtal EPA	Rikstermbanken	Förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal pågår mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) sedan 2002. Avtalen ersätter de särskilda och ensidiga preferenser som EU gav AVS-länderna under Cotonouavtalet och de föregående Yaoundé- och Lomékonventionerna.	Regeringen
ekonomiska partnerskapsavtal EPA, EPA-avtal	Rikstermbanken	Förhandlingar om Ekonomiska partnerskapsavtal pågår mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) sedan 2002. Avtalen ersätter de särskilda och ensidiga preferenser som EU gav AVS-länderna under Cotonouavtalet och de föregående Yaoundé- och Lomékonventionerna. Dessa särskilda preferenser ansågs strida mot WTO:s regelverk, eftersom de utvecklingsländer som stod utanför AVS-gruppen inte fick lika förmånliga preferenser. EU beviljades 2001 ett undantag (waiver) för de särskilda preferenserna i WTO, men detta undantag löpte ut i slutet av 2007. De avtal som nu förhandlas syftar till att ersätta handelsordningen i Cotonou med regionala frihandelsavtal. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan ensidiga preferenser och frihandelsavtal är att WTO-regelverket kräver reciprocitet för frihandelsavtal vilket innebär att såväl EU som AVS måste erbjuda långtgående handelslättnader. Skillnaden mellan EPA:s och andra regionala frihandelsavtal som EU förhandlar, är att EPA:s innefattar ett bredare samarbete där handelsliberaliseringar sker parallellt med biståndsinsatser. Kopplingen mellan handel och utveckling ska vara en central del av avtalen. Målet med partnerskapsavtalen är en smidig och gradvis integrering av AVS-länderna i världsekonomin och därigenom främjandet av en hållbar utveckling. Samarbetet är tänkt att öka handelsutbytet mellan parterna samt att stärka AVS-ländernas handelsförmåga och deras möjligheter att attrahera investeringar. Dessutom ska EPA:s bidra till att främja regional integration, dvs. handel mellan AVS-länderna själva. Förhandlingarna har blivit starkt försenade och endast en av de sju grupper som EU förhandlar med (CARIFORUM) hade ett fullständigt avtal när undantaget för de särskilda preferenserna löpte ut 1 januari 2008. Inom de övriga förhandlingsgrupperna beslöt sig en del av AVS-länderna för att ingå interimistiska EPA med EU och kunde därför fortsätta exportera varor tull- och kvotfritt till EU, medan resterande AVS-länder överfördes till GSP-systemet. Interims-EPA omfattar främst varuhandel. Övriga handelsområden (tjänstehandel, investeringar, konkurrens etc.) har efter ingåendet av interimsavtal fortsatt förhandlas mellan EU och vissa AVS-länder, med målsättningen att nå fullständiga EPA. Ansträngningarna att sluta interimsavtal fokuserade framför allt på de länder som inte är MUL-länder, eftersom de till skillnad från MUL-länderna som omfattas av Everything But Arms (EBA) i GSP, inte har tull- och kvotafritt tillträde till EU:s marknad. EU önskar att interimsavtalen så snart som möjligt skall ersättas av breda, regionala avtal som inkluderar ett större spektrum av handelsfrågor och samtliga länder i varje region.	Statliga myndigheter
ekonomiska styrmedel	Rikstermbanken	metoder att påverka resursanvändningen i samhället genom att påverka den privatekonomiska lönsamheten för olika handlingsalternativ	Statliga myndigheter
ekonomiska zonen	Rikstermbanken	Är belägen utanför territorialhavet (se definition under sjöterritorium), maximalt 200 nautiska mil från baslinjerna. Sverige upprättade sin ekonomiska zon 1993. Den yttre gränsen för Sveriges ekonomiska zon utgörs i allmänhet av en linje mitt emellan Sveriges och angränsande länders territorialhavsgränser.	Riksdagen
ekonomiskt bistånd	Rikstermbanken	Ekonomiskt bistånd, tidigare benämnt socialbidrag, ges för försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt.	Departement
ekonomiskt mest fördelaktiga anbud	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ekonomiskt mål	Rikstermbanken	mål som anger hur stor del av kostnaderna för en viss avgiftsbelagd verksamhet som på sikt ska täckas av avgiftsintäkter	Statliga myndigheter
ekonomiskt mål	Rikstermbanken	Anger hur stor del av kostnaderna för en viss avgiftsbelagd verksamhet som på sikt ska täckas av avgiftsintäkter.	Statliga myndigheter
ekonomiskt oberoende	Rikstermbanken	Ekonomiskt oberoende är på flera sätt ett besvärligt begrepp. Det antyder att det skulle vara möjligt att i någon absolut mening vara ekonomiskt oberoende och att det är fråga om ett antingen/eller: antingen är man oberoende eller så är man beroende. Men kvinnor som är ekonomiskt oberoende av män är istället beroende av marknaden och/eller välfärdsstaten. De allra flesta människor lever idag i en kombination av beroenden av marknaden, välfärdsstaten samt eventuellt en partner, särskilt om man anlägger ett livsloppsperspektiv. Makt är en viktig hierarkiseringsprincip. Manlighet är förknippat med överordning, oberoende och makt -- kvinnlighet med underordning, beroende och brist på makt. Att begreppet ekonomiskt oberoende har olika betydelse för kvinnor och män förklaras av kvinnors och mäns skilda historiska erfarenheter. Historiskt har mannen varit sinnebilden för en oberoende person. Endast män skulle delta i det offentliga livet på marknaden och i politiken, medan kvinnorna begränsades till den privata sfären och var ekonomiskt beroende av fäder, bröder och äkta män. Dagens arbetsfördelning mellan könen är resultatet av en historisk process.	Departement
ekonomiskt värde	Rikstermbanken	nuvärdet av framtida kassaflöden	Statliga myndigheter
ekoregion	Rikstermbanken	I Vattendirektivet anges ett antal bestämda ekoregioner (områden med vissa gemensamma ekologiska förhållanden och förutsättningar) för floder och sjöar respektive för kustvatten. Ekoregionerna för floder och sjöar är Iberisk-makaronesiska regionen, Pyrenéerna, Italien + Korsika + Malta, Alperna, Dinariska västra Balkan, Grekiska västra Balkan, Östra Balkan, Västra högländerna, Centrala högländerna, Karpaterna, Ungerska lågländerna, Pontiska regionen, Västra slätten, Centralslätten, Baltiska regionen, Östra slätten, Irland + Nordirland, Storbritannien, Island, Boreala högländerna, Tundran, Fennoskandiska skölden, Tajgan, Kaukasus samt Kaspiska sänkan. De i direktivet angivna ekoregionerna för kustvatten och övergångsvatten är Atlanten, Norska havet, Barents hav, Nordsjön, Östersjön och Medelhavet.	Statliga myndigheter
ekoregion	Rikstermbanken	I Vattendirektivet anges ett antal bestämda ekoregioner (områden med vissa gemensamma ekologiska förhållanden och förutsättningar) för floder och sjöar respektive för kustvatten. Ekoregionerna för floder och sjöar är Iberisk-makaronesiska regionen, Pyrenéerna, Italien+ Korsika+Malta, Alperna, Dinariska västra Balkan, Grekiska västra Balkan, Östra Balkan, Västra högländerna, Centrala högländerna, Karpaterna, Ungerska lågländerna, Pontiska regionen, Västra slätten, Centralslätten, Baltiska regionen, Östra slätten, Irland+Nordirland, Storbritannien, Island, Boreala högländerna, Tundran, Fennoskandiska skölden, Tajgan, Kaukasus samt Kaspiska sänkan. De i direktivet angivna ekoregionerna för kustvatten och övergångsvatten är Atlanten, Norska havet, Barents hav, Nordsjön, Östersjön och Medelhavet.	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	växt- och djursamhälle med tillhörande miljö	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	avgränsat samhälle av organismer som utgör en enhet i naturen	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	Består av olika komponenter, dels av djur, växter och andra organismer, dels av den omgivande miljön. De olika organismerna i ekosystemet är delar i en näringsväv, där allt hänger ihop och där olika nivåer påverkar varandra genom komplexa och dynamiska samband. Allt liv på land är beroende av havets förmåga att cirkulera näringsämnen och reglera klimatet.	Riksdagen
ekosystem	Rikstermbanken	ett avgränsat område med alla organismer som lever där, samt mark, vatten och luft. Det kan vara till exempel en sjö eller en skog.	Övrig offentlig verksamhet
ekosystem	Rikstermbanken	funktionell enhet som består av ett antal samverkande organismer (växter, djur och mikroorganismer) i en gemensam miljö samt deras fysiska omgivning (jord, vatten, luft)	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet	Departement
ekosystem	Rikstermbanken	avgränsat område som hyser ett visst antal grupper eller arter av organismer	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	allt levande och dess livsmiljö inom ett område	Statliga myndigheter
ekosystem	Rikstermbanken	system av organismer och i miljön, t.ex. en skog eller en sjö	Departement
ekosystemansatsen	Rikstermbanken	Innebär att man bedriver en förvaltning som är inriktad på att återställa ekosystemens funktion och struktur. Även människans roll i ekosystemet beaktas.	Riksdagen
ekosystembaserad förvaltning av älgstammen	Rikstermbanken	adaptiv förvaltning som, i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna, tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovdjursförekomst, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till jordbruk och skador på skog	Statliga myndigheter
ekosystemens buffrande förmåga	Rikstermbanken	förmåga att ta hand störningar samtidigt som grundläggande struktur och funktionssätt bibehålls, samt anpassningsförmåga till stress och förändring	Departement
ekosystemens buffrande förmåga	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
ekosystemfunktioner	Rikstermbanken	de biologiska, kemiska och fysiska processer och beståndsdelar som pågår och förekommer i ett ekosystem	Statliga myndigheter
ekosystemingenjör	Rikstermbanken	organism med förmåga att skapa eller modifiera sin fysiska och/eller biologiska livsmiljön, och som påverkar en mängd andra organismer	Statliga myndigheter
ekosystemskifte regimskifte	Rikstermbanken	stora och ihållande förändringar i strukturen och funktionen hos ett ekosystem som vidmakthålls via återkopplingsmekanismer	Statliga myndigheter
ekosystemstjänst	Rikstermbanken	de nyttor som naturen tillhandahåller	Riksdagen
ekosystemtjänst	Rikstermbanken	ekosystemfunktion som utnyttjas av människor för att öka välbefinnandet	Statliga myndigheter
ekosystemtjänst	Rikstermbanken	funktioner hos ett ekosystem som förser människan med varor eller tjänster	Statliga myndigheter
ekosystemtjänst EST	Rikstermbanken	Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket). Ofta indelade i stödjande, reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster.	Statliga myndigheter
ekosystemtjänst	Rikstermbanken	process som genereras av ett ekosystem och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet	Statliga myndigheter
ekosystemtjänstbedömning	Rikstermbanken	process som identifierar ekosystemtjänster, uppskattar deras tillstånd och nytta samt faktorer som påverkar deras vidmakthållande, som underlag för analyser av samhällsekonomiska konsekvenser av olika beslutsalternativ	Departement
ekosystemtjänster	Rikstermbanken	Människor är beroende av att organismerna i ekosystemen uträttar en mängd olika tjänster, t.ex. pollinering, fröspridning, fotosyntes och nedbrytning. Naturen ger oss bland annat föda, fibrer och energi.	Övrig offentlig verksamhet
ekosystemtjänster ekologiska tjänster	Rikstermbanken	funktioner och processer genom vilka ekologiska system och deras ingående arter upprätthåller mänskligt liv och välfärd	Regeringen
ekosystemtjänster	Rikstermbanken	ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande	Departement
ekosystemtjänster	Rikstermbanken	Ekosystemtjänster avser de nyttigheter vi får gratis av naturen. Det kan exempelvis vara rening av luft, klimatutjämning, vattenrening och bullerdämpning.	Statliga myndigheter
ekosystemtjänster	Rikstermbanken	tjänster som ekosystemen förser oss med, dvs. direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande	Statliga myndigheter
ekosystemtjänster	Rikstermbanken	de tjänster naturen utför som kan uppfattas som fördelaktiga för människan och det mänskliga samhället	Övrig offentlig verksamhet
ekotoxikologi	Rikstermbanken	Beskriver hur miljögifter påverkar ekosystemen.	Departement
ekotoxikologi	Rikstermbanken	läran om ämnens giftverkan i och på ekosystem	Statliga myndigheter
ekotoxisk egenskap	Rikstermbanken	ämnes förmåga att framkalla skador på miljön (växter och djur)	Departement
ekotripp flashback	Rikstermbanken	återuppflammande rusupplevelse utan att drogen tillförts på nytt	Statliga myndigheter
ekotyp	Rikstermbanken	grupp av individer inom en art som har en viss ärftligt anpassning till en bestämd ståndort	Statliga myndigheter
eksem	Rikstermbanken	samlingsnamn på ej smittsamma, oftast långvariga, ytliga hudretningar (inflammationer) av olika orsaker och former; kallas vardagligt för hudutslag	Statliga myndigheter
EKSG Europeiska kol- och stålgemenskapen	Rikstermbanken	Den första Europeiska gemenskapen. Fördraget undertecknades den 18 april 1951 i Paris av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Trädde i kraft i juli 1952 och kallas också för Parisfördraget.	Regeringen
ektomykorrhiza	Rikstermbanken	Karaktäriseras av att svampmycelet inte penetrerar cellerna i trädets finrötter, utan bildar ett nät av hyfer mellan trädrotens barkceller, det så kallade Hartigska nätet. Svampmycelet kapslar in roten i en mantel från vilken hyfer växer ut och bildar det vegetativa mycelet.	Statliga myndigheter
ekvipotentialförbindning	Rikstermbanken	metalliskt ledande förbindning mellan avgivar och mottagarkärl	Statliga myndigheter
ekvipotentialyta	Rikstermbanken	teoretisk yta, där potentialen överallt är konstant	Statliga myndigheter
ekvivalensbedömning	Rikstermbanken	värdering av utländska högskoleutbildningar	Statliga myndigheter
ekvivalensbestämmelser	Rikstermbanken	bestämmelser som ger företag i tredjeland mer eller mindre tillgång till EU:s inre marknad	Departement
ekvivalenskvot	Rikstermbanken	Beskriver ventilationsförhållandena i en brand.	Statliga myndigheter
Ekvivalenslistan	Rikstermbanken	Inom EU har tidigare upprätthållit en lista med de tredjeländer vars system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism bedömts vara likvärdigt med EU:s.	Regeringen
ekvivalent	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå	Rikstermbanken	energiekvivalent medelvärde av en varierande A-vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod (T{sub}e{/sub}).	Statliga myndigheter
ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå	Rikstermbanken	energiekvivalent medelvärde av en A-vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod T	Statliga myndigheter
ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå	Rikstermbanken	energiekvivalent medelvärde av en varierande A-vägd ljudtrycksnivå under en given tidsperiod T{sub}e{/sub}	Statliga myndigheter
ekvivalent dos	Rikstermbanken	absorberad dos till ett organ eller vävnad, viktad med faktorer som tar hänsyn till aktuella strålslags biologiska verkan	Statliga myndigheter
ekvivalent dos	Rikstermbanken	stråldos, där man tagit hänsyn till de olika strålslagens olika biologiska verkan	Departement
ekvivalent dos	Rikstermbanken	storhet där man tar hänsyn till de olika strålslagens biologiska verkan.	Statliga myndigheter
ekvivalent ljudnivå	Rikstermbanken	medelljudnivå för spårtrafik och vägtrafik, beräknad som ett frifältsvärde och som ett medelvärde per dygn under ett år	Departement
ekvivalent ljudnivå	Rikstermbanken	genomsnittlig ljudnivå för en viss tidsperiod	Statliga myndigheter
ekvivalent luftdjup	Rikstermbanken	Vid dykning med vissa blandgasblandningar omvandlas verkligt dykdjup till det dykdjup med luft där nitrogenets partialtryck är lika.	Statliga myndigheter
ekvivalent nivå	Rikstermbanken	medelljudtrycksnivå, som regel A-vägd, på effektbasis av varierande buller	Statliga myndigheter
ekvivalentvikt	Rikstermbanken	molekylvikt dividerad med antal reaktiva grupper	Statliga myndigheter
ekvivalering	Rikstermbanken	värdering av utländska högskoleutbildningar	Statliga myndigheter
el från fossila energikällor	Rikstermbanken	el som produceras med icke förnybara energikällor såsom kol, olja och naturgas	Departement
el från förnybara energikällor	Rikstermbanken	El som produceras med förnybara, icke-fossila energikällor, vilka är vindenergi, solenergi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.	Departement
el från kärnkraft	Rikstermbanken	el som framställs i en kärnkraftsreaktor	Departement
El Niño	Rikstermbanken	Återkommande klimatfenomen som förstärker torkperioder och översvämningar i olika regioner.	Departement
El Niño	Rikstermbanken	El Niño är den varma fasen av El Niño Southern Oscillation (ENSO). ENSO beskriver variationen på temperaturen i östra Stilla havet. Temperaturen pendlar naturligt mellan varma och kalla faser vilket får betydelse för det globala klimatet.	Statliga myndigheter
elanläggning anläggning	Rikstermbanken	Elledningar, strömbrytare och eluttag i bostad eller fastighet.	Statliga myndigheter
elanläggning	Rikstermbanken	anläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el	Departement
elanläggning anläggning	Rikstermbanken	anläggning ansluten till ett elnät	Statliga myndigheter
elansvarig	Rikstermbanken	person som har fått arbetsuppgiften av anläggningens innehavare att svara för elsäkerhetsfrågorna	Statliga myndigheter
elanvändare	Rikstermbanken	fysisk eller juridisk person som tar ut el i en uttagspunkt	Statliga myndigheter
elanvändare slutkund	Rikstermbanken	användare (förbrukare) av elenergi i en uttagspunkt i nätet	Statliga myndigheter
elanvändning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
elasticitet	Rikstermbanken	en skatts styreffekt som avgörs av efterfrågans pris- och inkomstkänslighet	Departement
elasticitet känslighet	Rikstermbanken	Används för att beskriva hur mycket efterfrågan (eller utbudet) förändras vid en viss förändring av priset hos en vara eller tjänst. En priselasticitet för efterfrågan på −0,5 innebär att om priset stiger med 10 % förändras efterfrågan med %#x2212;0,5 × 10 % = −5 %, dvs. efterfrågan minskar med 5 %	Departement
elasticitet	Rikstermbanken	Uttrycker hur känslig efterfrågan eller utbudet av en viss vara eller tjänst är för förändringar i t ex pris eller inkomst.	Departement
elasticitetsmodul	Rikstermbanken	Beskriver den elastiska deformationen orsakad av en påförd belastning (spänning).	Statliga myndigheter
elasticitetsmodul	Rikstermbanken	Beskriver den elastiska deformationen orsakad av en påförd belastning. Elasticitetsmodulen för jord är ofta rent fiktiv. Att man ändå försöker bestämma den beror på elasticitetsteorins användbarhet och att den, använd med relevanta parametrar, ger god överensstämmelse mellan beräknade och uppmätta deformationer.	Statliga myndigheter
elastisk binda	Rikstermbanken	tänjbar tygbinda som används som stödförband	Statliga myndigheter
elastisk spärr	Rikstermbanken	spärr för att reglera tillströmning av personer till viss plats	Övrig offentlig verksamhet
elavfall	Rikstermbanken	avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, innefattande alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som utgör en del av produkten när den blir avfall	Statliga myndigheter
elavfall	Rikstermbanken	avfall från elektriska och elektroniska produkter	Departement
elavfall	Rikstermbanken	elutrustning som omfattas av förordningen och som har blivit avfall	Departement
elbas	Rikstermbanken	kontinuerlig timmarknad för handel med fysisk el timme för timme för innevarande och nästa dygn	Statliga myndigheter
elberedskapsavgift	Rikstermbanken	statlig avgift för finansiering av samhällets behov av el i kriser och krig	Statliga myndigheter
elbil	Rikstermbanken	bil som enbart drivs av el och laddar sitt batteri från elnätet	Statliga myndigheter
elbil	Rikstermbanken	fordon som bara använder el för framdrivning och har ett batteri som laddas via elnätet	Statliga myndigheter
elbil batteribil	Rikstermbanken	bil som drivs helt av el från batterier	Statliga myndigheter
elbrist	Rikstermbanken	Elbrist kan delas upp i eleffektbrist och elenergibrist.	Statliga myndigheter
elbrist	Rikstermbanken	”Elbrist” kan uppstå om behovet av el av någon anledning inte kan tillgodoses av elproduktionen. Begreppet elbrist definieras inte i ellagen. Däremot anges i proposition 2010/11:56 att frånkoppling endast får tillämpas vid ”sådan elbrist att balansen mellan produktion och för brukning inte kan upprätthållas på något annat sätt”.	Statliga myndigheter
elbrist	Rikstermbanken	En situation då elanvändares kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses	Statliga myndigheter
elbrist	Rikstermbanken	Antingen eleffektbrist eller elenergibrist beroende på sammanhanget.	Statliga myndigheter
elbuss	Rikstermbanken	buss enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner som 1. ställts på enligt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister och tidigare inte har varit påställd enligt den förordningen, 2. inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans, och 3. är klassificerad i utsläppsklass El eller utsläppsklass Laddhybrid enligt 32 § avgasreningslagen (2011:318), eller drivs endast av elektrisk energi från en extern källa	Departement
elbörs	Rikstermbanken	kommersiell marknadsplats för elkraftaffärer	Statliga myndigheter
elcentral	Rikstermbanken	kopplingsutrustning som fördelar elektrisk energi	Statliga myndigheter
elcertifikat	Rikstermbanken	Ett finansiellt system för att främja produktion av förnybar energi. Priset för elcertifikat ingår i elpriset.	Statliga myndigheter
elcertifikat	Rikstermbanken	elektroniskt bevis utfärdat av staten om att det producerats en megawattimme (MWh) förnybar el	Statliga myndigheter
elcertifikat	Rikstermbanken		Departement
elcertifikat	Rikstermbanken	ett av staten utfärdat elektroniskt bevis om att en megawattimme (MWh) förnybar el har producerats i enlighet med Lag (2003:113) om elcertifikat	Statliga myndigheter
elcertifikatberättigad	Rikstermbanken	elproducenter som har rätt att tilldelas elcertifikat utifrån regelverket om i elcertifikat	Statliga myndigheter
elcertifikatberättigad elproduktion	Rikstermbanken	elproduktion från förnybara energikällor och torv som uppfyller kraven i Lag (2003:113) om elcertifikat	Statliga myndigheter
elcertifikatberättigad producent	Rikstermbanken	innehavare av en anläggning som producerar el från förnybara energikällor eller torv och som har fått sin anläggning godkänd av Energimyndigheten för tilldelning av elcertifikat	Statliga myndigheter
elcertifikatkvoten kvoten	Rikstermbanken	andel som anger hur mycket av den kvotpliktiga elanvändningen som de kvotpliktiga aktörerna varje år behöver inneha elcertifikat för	Statliga myndigheter
elcertifikatsystemet	Rikstermbanken	marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av förnybara energikällor	Statliga myndigheter
eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer	Rikstermbanken	syntetiska glasartade (silikat-)fibrer, som är slumpvis orienterade och vars totala innehåll av oxider av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller (Na₂O+K₂O+CaO+MgO+BaO) är lika med eller understiger 18 viktprocent	Statliga myndigheter
eldhandvapen	Rikstermbanken	finkalibrigt skjutvapen som saknar lavett och som hanteras av en enda person	Statliga myndigheter
eldhandvapen	Rikstermbanken	vapen som kan hanteras av en (1) man	Statliga myndigheter
eldhandvapen handeldvapen	Rikstermbanken	vapen (som skjuter kulor eller projektiler) som kan hanteras av en person utan särskilda stöd eller stativ	Statliga myndigheter
eldhus	Rikstermbanken	enrumsstuga med öppen härd i mitten, s.k. eldpall	Statliga myndigheter
eldledning	Rikstermbanken	åtgärder för att tyngre vapen ska träffa sina mål	Statliga myndigheter
eldningsolja	Rikstermbanken	tunga destillat eller rester från råolja eller blandningar av sådana material som är avsedda att användas till bränsle för framställning av värme eller energi av en kvalitet som motsvarar American Society for Testing and Material’s Specification for Number Four Fuel Oil (Designation D396) eller tyngre	Statliga myndigheter
eldriven cykel	Rikstermbanken	elmotordrivet fordon 1. med en tramp- eller vevanordning, om elmotorn endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt, eller 2. utan tramp- eller vevanordning, om fordonet är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, är inrättat huvudsakligen för befordran av en person och för att föras av den åkande och är konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen	Departement
eldöverfall	Rikstermbanken	överraskande beskjutning av fienden	Statliga myndigheter
eleffektbrist	Rikstermbanken	Eleffektbrist är en situation då det momentant inte är balans mellan produktion och efterfrågan. Det kan uppstå om produktionskapaciteten inte är tillräcklig eller genom en begränsning i överföring, t.ex. i importen. Det kan också handla om att erforderlig elmängd inte kan överföras till ett delområde av landet även om nödvändig kapacitet finns tillgänglig utanför delområdet.	Statliga myndigheter
eleffektbrist	Rikstermbanken	Eleffektbrist uppstår när efterfrågan på el tillfälligt övers tiger tillgången. Eleffektbrist kan uppstå som ett resultat av en elenergibrist eller på grund av ett akut problem i exempelvis distributionsnätet. En omfattande eleffektbrist leder till att elförsörjningen kollapsar och det blir elavbrott. Svenska Kraftnät har på nationell nivå ansvaret för att förebygga och hantera eleffektbrist, både i det normala driftläget och inom ramen för krisberedskapen. För att undvika eleffektbrist har Svenska Kraftnät ett antal tekniska och avtalsmässiga mekanismer att tillgå, t.ex. störningsreserv och, effektreserv.	Statliga myndigheter
eleffektbrist	Rikstermbanken	När elproducenterna vid ett visst tillfälle, trots att det finns vatten i kraftverksmagasinen, inte kan tillgodose behoven. Detta kan t.ex. inträffa vid begräsningar i överföringen eller vid avställningar av produktion. En effektbrist kan jämföras med det som händer när en bil, trots att det finns bränsle i tanken, inte orkar upp för en brant backe. Motorn är inte tillräckligt stark och det finns ingen som kan hjälpa till att skjuta på.	Statliga myndigheter
elektretmikrofon	Rikstermbanken	förenklad typ av kondensatormikrofon, där kondensatorplattorna förses med en permanent elektrisk laddning redan vid tillverkningen	Övrig offentlig verksamhet
elektricitet el	Rikstermbanken	El är en färskvara och måste förbrukas i samma stund som den produceras, utom när den lagras i batterier.	Statliga myndigheter
elektrisk anläggning	Rikstermbanken	anläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el	Departement
elektrisk anläggning	Rikstermbanken	anläggning med elektrisk utrustning för generering, överföring, omvandling, distribution och nyttjande av elektrisk energi	Statliga myndigheter
elektrisk anläggning	Rikstermbanken	anläggning för produktion, överföring eller användning av el med de särskilda föremål som finns i anläggningen och som behövs för driften av den	Departement
elektrisk effekt	Rikstermbanken	storhet för överförd effekt mellan två punkter	Statliga myndigheter
elektrisk energi	Rikstermbanken	storhet för överförd energi mellan två punkter, exempelvis från elkraftverket via kraftledningarna till den förbrukande hushållsmaskinen	Statliga myndigheter
elektrisk huvudkraftkälla	Rikstermbanken	kraftkälla som är avsedd att förse huvudeltavlan med elektrisk kraft för fördelning till alla de system som behövs för att fartyget ska kunna upprätthålla normala drifts- och boendeförhållanden	Statliga myndigheter
elektrisk kontaktmatta	Rikstermbanken	matta med inbyggda elektriska kontaktelement	Statliga myndigheter
elektrisk och elektronisk utrustning	Rikstermbanken	utrustning som behöver elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att åtminstone en av utrustningens avsedda funktioner ska fungera korrekt samt utrustning för generering, överföring och mätning av sådan ström och sådana fält, om utrustningen är avsedd att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström	Departement
elektrisk pådrivare	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
elektrisk starkströmsanläggning	Rikstermbanken	anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för person eller egendom	Departement
elektrisk utrustning	Rikstermbanken	anordning, apparat eller annat föremål som producerar, överför, använder eller förbrukar el eller en komponent i en sådan utrustning eller i en starkströmsanläggning	Statliga myndigheter
elektrisk/elektronisk underenhet	Rikstermbanken	en elektrisk eller elektronisk anordning eller uppsättningar av anordningar avsedda att utgöra en del av ett fordon som, tillsammans med tillhörande elektriska förbindningar, utför en eller flera specificerade funktioner	Statliga myndigheter
elektrisk/elektronisk underenhet	Rikstermbanken	elektrisk eller elektronisk anordning eller uppsättningar av anordningar avsedda att utgöra en del av ett fordon som, tillsammans med tillhörande elektriska förbindningar, utför en eller flera specificerade funktioner	Statliga myndigheter
elektriska fält	Rikstermbanken	spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält	Statliga myndigheter
elektriskt/elektroniskt system	Rikstermbanken	en eller flera elektriska eller elektroniska anordningar eller uppsättningar av anordningar som, tillsammans med tillhörande elektriska förbindningar, utgör en del av ett fordon	Statliga myndigheter
elektroencefalografi f EEG	Rikstermbanken	metod för registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen	Statliga myndigheter
elektroencefalogram EEG	Rikstermbanken	registrering av de mycket svaga strömmar som hjärnan genererar	Övrig offentlig verksamhet
elektroencefalogram f EEG	Rikstermbanken	resultatet av EEG registrering utskrivet i form av en kurva	Statliga myndigheter
elektrofoner	Rikstermbanken	alla instrument med elektronisk ljudalstring	Statliga myndigheter
elektrofores	Rikstermbanken	metod att skilja olika molekyler och partiklar från varandra, som bygger på skillnader i vandringshastighet under inverkan av ett elektriskt fält	Departement
elektrogassvetsning	Rikstermbanken	Elektrogassvetsning används vid svetsning av vertikala fogar. Fogen svetsas i en sträng. Metoden fungerar i princip som gasmetallbågsvetsning med skyddsgas. Elektroden kan vara fylld med slaggbildande svetspulver med liknande sammansättning som beläggningen på belagda elektroder.	Statliga myndigheter
elektroingenjör	Rikstermbanken	person med teknisk bakgrund, normal elingenjörsexamen, anställd av rederiet och har befattningen elektroingenjör	Statliga myndigheter
elektrokardiografi f EKG	Rikstermbanken	registrering av hjärtmuskelns aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på kroppsytan	Statliga myndigheter
elektrokardiogram EKG	Rikstermbanken	registrering av de strömmar som alstras i samband med hjärtats aktivitet, framförallt i hjärtrytmen	Övrig offentlig verksamhet
elektrokardiogram f EKG	Rikstermbanken	resultatet av EKG registrering utskrivet i form av en kurva	Statliga myndigheter
elektrolys	Rikstermbanken	sönderdelning av kemiska föreningar i deras beståndsdelar genom verkan av elektrisk ström	Departement
elektromagnetisk kompatibilitet EMC	Rikstermbanken	en utrustnings (apparat eller fast installation) förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska miljö utan att oacceptabelt påverka något annat i den miljön	Statliga myndigheter
elektromagnetisk miljö	Rikstermbanken	de sammanlagda elektromagnetiska fenomen som kan observeras på en viss plats	Statliga myndigheter
elektromagnetisk miljö	Rikstermbanken	de sammanlagda elektromagnetiska fenomen som kan finnas på en viss plats	Statliga myndigheter
elektromagnetisk strålning	Rikstermbanken	Elektromagnetisk strålning är ett samlingsbegrepp för olika typer av strålning som har det gemensamt att de utgörs av en elektromagnetisk vågrörelse. Elektromagnetisk strålning omfattar ett brett område av våglängder från radiovågor över vanligt ljus till röntgenstrålning och gammastrålning.	Statliga myndigheter
elektromagnetisk störning	Rikstermbanken	elektromagnetiskt fenomen i form av ett brus, en oönskad signal, en förändring i själva överföringsmediet eller något annat som kan försämra funktionen hos en utrustning	Departement
elektromagnetisk störning	Rikstermbanken	fenomen som kan försämra funktionen hos utrustning	Statliga myndigheter
elektromagnetiska fält	Rikstermbanken	Elektromagnetisk strålning består av tidsvarierande elektriska och magnetiska fält och omfattar både joniserande och icke-joniserande strålning. I detta betänkande användes beteckningarna elektromagnetiska fält alternativt elektriska och magnetiska fält för att beteckna sådan icke-joniserande elektromagnetisk strålning som har låg frekvens t.ex. 50 Hz nätfrekvens eller frekvenser i kHz-området.	Departement
elektromagnetiskt fält	Rikstermbanken	Alstras vid elektrisk ström och finns i omgivningen vid all användning av el. Mäts i enheten tesla. Tesla = Weber/kvadratmeter. T=Wb/m² (Weber, Wb är enheten för magnetiskt flöde med beteckningen Wb).	Statliga myndigheter
elektromyografi f EMG	Rikstermbanken	registrering av aktiviteten hos skelettmuskler i vila, arbete och vid elektrisk stimulering	Statliga myndigheter
elektromyogram f EMG	Rikstermbanken	resultatet av EMG-registrering utskrivet i form av en kurva	Statliga myndigheter
elektron	Rikstermbanken	elementarpartikel som har negativ laddning	Statliga myndigheter
elektronacceptor	Rikstermbanken	grundämne eller förening som under reaktion med annat ämne/förening tar emot en eller flera elektroner	Statliga myndigheter
elektrondonator	Rikstermbanken	grundämne eller förening som under reaktion med annat ämne/förening lämnar ifrån sig en eller flera elektroner	Statliga myndigheter
elektroneurografi f ENG	Rikstermbanken	undersökning av bl.a. impulsledningshastigheten i nerver i armen eller benet	Statliga myndigheter
elektroneurogram f ENG	Rikstermbanken	resultatet av ENeG(ENG-)-registrering utskrivet i form av en kurva	Statliga myndigheter
elektronisk	Rikstermbanken	som utnyttjar IT-lösningar	Övrig offentlig verksamhet
elektronisk	Rikstermbanken	Elektronisk innebär att förmedling, visning eller lagring av bilder sker genom elektronisk påverkan. Med därmed jämförbara utrustningar avses t.ex. utrustning som utnyttjar sådan elektromagnetisk strålning som röntgen och radiofrekvent strålning. Detta innebär att t.ex. röntgenkameror kan omfattas av lagen.	Departement
elektronisk auktion	Rikstermbanken	upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden	Statliga myndigheter
elektronisk auktion	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
elektronisk autentisering	Rikstermbanken	process genom vilken en e-legitimation verifieras	Regeringen
elektronisk avskrift	Rikstermbanken	elektronisk handling som återger texten i 1. en traditionell originalhandling med uppgift om vem eller vilka som har undertecknat originalet, eller 2. ett elektroniskt original, utan elektronisk underskrift i kontrollerbar form, med uppgift om vem eller vilka som har undertecknat det elektroniska originalet	Statliga myndigheter
elektronisk börs	Rikstermbanken	tillämpning där av kunden förbetalt värde lagras i minnet på ett IC-kort	Departement
elektronisk cigarett	Rikstermbanken	produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank	Departement
elektronisk direktåtkomst	Rikstermbanken	Sättet eller formen för ett elektroniskt utlämnande av patientuppgifter, det vill säga en åtkomst till information med hjälp av IT-stöd.	Statliga myndigheter
elektronisk faktura e-faktura	Rikstermbanken	faktura som hanteras i elektronisk form	Statliga myndigheter
elektronisk faktura	Rikstermbanken	faktura som har utfärdats och mottagits i något elektroniskt format	Regeringen
elektronisk faktura e-faktura	Rikstermbanken	faktura som både skickas och tas emot i elektronisk form	Statliga myndigheter
elektronisk fakturahantering EFH	Rikstermbanken	den interna hanteringen av en faktura i ett elektroniskt arbetsflöde	Statliga myndigheter
elektronisk fotboja	Rikstermbanken	övervakningsapparat placerad på smalbenet	Statliga myndigheter
elektronisk förskrivning	Rikstermbanken	utfärdande av recept som överförs elektroniskt	Statliga myndigheter
elektronisk handel e-handel	Rikstermbanken	Någon brett vedertagen definition av e-handel finns inte. E-handel är ett samlingsbegrepp för handelstransaktioner och annan informationsöverföring som sker med användande av elektroniska hjälpmedel, inkl. via telefon, TV, ”Electronic Data Interchange” (EDI) och Internet. E-handel är en tjänst och regleras i WTO av GATS-avtalet. Introduktionen av Internet och EDI utgör bara ett nytt sätt att handla och därmed gäller samma regler för elektronisk handel, via dessa medier, som för traditionell handel. Men på grund av Internets specifika natur fungerar i vissa fall inte gällande lagar. WTO ser för närvarande över sina regler för att kunna anpassa dem till e-handeln. Utöver detta har WTO:s medlemsländer beslutat om att inte tullbelägga e-handeln, det s.k. tullmoratoriet.	Statliga myndigheter
elektronisk handling	Polisen	handling som förvaras elektroniskt	Föreskrifter och allmänna råd
elektronisk handling digital handling	Rikstermbanken	handling i elektronisk form	Övrig offentlig verksamhet
elektronisk handling	Rikstermbanken	upptagning för automatiserad behandling i enlighet med 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)	Statliga myndigheter
elektronisk handling	Rikstermbanken	handling som förvaras elektroniskt	Statliga myndigheter
elektronisk handling	Rikstermbanken	handling som är i elektroniskt skick, så kallad ADB-upptagning	Statliga myndigheter
elektronisk identifiering	Rikstermbanken	process genom vilken elektronisk legitimering av en person sker genom användandet av en elektronisk identitetshandling (e-legitimation)	Regeringen
elektronisk informationsbärare	Rikstermbanken	informationsbärare som kan användas för lagring av elektronisk information	Departement
elektronisk ingivning	Rikstermbanken	begäran om kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar som ges in till Bolagsverket via den elektroniska tjänst som finns på Bolagsverkets webbplats www.bolagsverket.se/poit.	Statliga myndigheter
elektronisk kommunikationstjänst	Rikstermbanken	tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät	Statliga myndigheter
elektronisk kommunikationsutrustning	Rikstermbanken	utrustning som kan användas för elektronisk kommunikation	Departement
elektronisk kopia	Rikstermbanken	elektronisk handling som återger en traditionell originalhandling så att text och utseende visas, så som i förlagan, med bl.a. underskrifter avbildade	Statliga myndigheter
elektronisk legitimation e-legitimation	Rikstermbanken	identitetshandling i elektronisk form som kan användas för legitimering och för undertecknande av lämnade uppgifter	Regeringen
elektronisk legitimation	Rikstermbanken	En term som innebär certifikat med tillhörande privata nycklar.	Statliga myndigheter
elektronisk lott	Rikstermbanken	fysisk lottbärare som kan innehålla en eller flera lotter och innehåller elektroniska komponenter (inte EMV-lotter)	Statliga myndigheter
elektronisk post	Rikstermbanken	adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det	Departement
elektronisk programguide EPG	Rikstermbanken	programtablå på tv-skärmen med översikt över och information om pågående och kommande program och med möjlighet för tittaren att söka efter tv-program	Statliga myndigheter
elektronisk programguide EPG	Rikstermbanken	programtablå på tv-skärmen med information om pågående och kommande program, vilket ger tittaren en snabb överblick av tv-utbudet	Statliga myndigheter
elektronisk rekvisition	Rikstermbanken	rekvisition som överförs elektroniskt	Statliga myndigheter
elektronisk servicetjänst servicetjänst	Rikstermbanken	webbaserad tjänst som utgör en samlad ingång för företag att se och ändra grundläggande företagsuppgifter samt slussas vidare till relevanta myndighets-e-tjänster	Departement
elektronisk signatur	Rikstermbanken	data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats	Departement
elektronisk signatur	Rikstermbanken	data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till vissa elektroniska uppgifter och som används för att underteckna dessa uppgifter	Regeringen
elektronisk stämpel	Rikstermbanken	En elektronisk stämpel utgör för en juridisk person motsvarigheten till en elektronisk underskrift av en fysisk person.	Statliga myndigheter
elektronisk tidsstämpling	Rikstermbanken	uppgifter i elektronisk form som binder andra uppgifter i elektronisk form till en viss tidpunkt och därmed utgör bevis för att de senare uppgifterna existerade vid den angivna tidpunkten	Statliga myndigheter
elektronisk underskrift	Rikstermbanken	avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer	Statliga myndigheter
elektronisk uppgiftslämning	Rikstermbanken	Lämna uppgifter papperslöst med hjälp av automatisk databehandling. Kräver tillstånd.	Statliga myndigheter
elektronisk övervakning	Rikstermbanken	övervakning med elektronisk apparatur	Statliga myndigheter
elektroniska medel	Rikstermbanken	medel som överför signaler via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier	Departement
elektroniska pengar	Rikstermbanken	elektroniskt förvarat penningvärde som a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren	Departement
elektroniska pengar e-pengar	Rikstermbanken	betalningsmedel i form av ett elektroniskt förvarat penningvärde som representerar en fordran på utgivaren	Övrig offentlig verksamhet
elektroniska tjänster för rekommenderade leveranser	Rikstermbanken	Gör det möjligt att överföra uppgifter mellan tredje män på elektronisk väg på ett sätt som tillhandahåller bevis om uppgifternas hantering, inklusive sändande och mottagande, och som skyddar uppgifterna mot risken för förlust, stöld, skada eller otillåtna ändringar. Genom autentisering av webbplatser är det möjligt att bekräfta att en fysisk eller juridisk person är kopplad till en viss webbplats och att uppgifterna på webbplatsen är korrekta.	Statliga myndigheter
elektroniskt dokument e-dokument	Rikstermbanken	dokument vars information är digitalt lagrad och manifesteras och blir åtkomlig via någon form av elektronisk utrustning	Statliga myndigheter
elektroniskt företagsinteckningsbrev	Rikstermbanken	företagsinteckningsbrev som utfärdats och bara existerar elektroniskt	Statliga myndigheter
elektroniskt initierad	Rikstermbanken	En betalning som initierats via en elektronisk instruktion, exempelvis via Internetbank, mobiltelefon, kortterminal, autogiro eller fil översänd från ett företag till en bank eller clearingorganisation.	Övrig offentlig verksamhet
elektroniskt kommunikationsnät	Rikstermbanken	system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs	Statliga myndigheter
elektroniskt material	Rikstermbanken	avgränsad enhet av en elektronisk upptagning med text, ljud eller bild som har ett på förhandbestämt innehåll som är avsett att presenteras vid varje användning	Departement
elektroniskt meddelande	Rikstermbanken	all information som utbyts eller överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst […]	Statliga myndigheter
elektroniskt meddelande	Rikstermbanken	meddelande som utformas och skickas via elektroniskt medium enligt viss standard	Statliga myndigheter
elektroniskt original	Rikstermbanken	elektronisk handling med en elektronisk underskrift	Statliga myndigheter
elektroniskt recept	Rikstermbanken	recept i elektronisk form som tillkommit antingen genom elektronisk förskrivning eller genom att uppgifter från en receptblankett har förts över till ett elektroniskt format	Statliga myndigheter
elektroniskt sigill	Rikstermbanken	Motsvarar en elektronisk signatur men där undertecknaren är en juridisk person (ibland används benämningen elektronisk stämpel).	Regeringen
elektroniskt undertecknad	Rikstermbanken	försedd med en elektronisk underskrift	Statliga myndigheter
elektroniskt vägtullssystem	Rikstermbanken	tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde med stöd av fordonsutrustning	Departement
elektronskal	Rikstermbanken	Elektronerna i en atom delas in i olika energinivåer, skal. I-skalet närmast kärnan, K-skalet, är elektronerna starkast bundna. Utanför K-skalet finns L-skalet, M-skalet osv.	Statliga myndigheter
elektronstrålesvetsning	Rikstermbanken	Elektronstrålesvetsning tillgår så att en elektronstråle fokuseras och accelereras mot arbetsstycket. Elektronstrålen genereras i högvakuum från en glödkatod och accelereras i ett högspänningsfält. Metoden kommer främst till användning vid svetsning av komponenter i svårsvetsade material som molybden, tantal m.fl. i bl.a. flygplan där det ställs stora krav på svetsens kvalitet. Metoden benämns också EBW (Electron Beam Welding).	Statliga myndigheter
elektronvolt	Rikstermbanken	den rörelseenergi som en elektron vinner då den accelereras genom en spänningsskillnad på en volt	Statliga myndigheter
elektrooptisk längdmätning EDM	Rikstermbanken	längdmätning som grundar sig på bestämning av fasskillnaden mellan utgående och reflekterade signaler av en elektromagnetisk vågrörelse (vanligen ljus eller mikrovågor)	Statliga myndigheter
elektroslaggsvetsning	Rikstermbanken	Elektroslaggsvetsning är en automatisk metod som kommer till användning vid svetsning av vertikala fogar i grov plåt. Svetsningen tillgår så att tillsatsmaterialet, elektroden, tillsammans med svetspulver matas ned i fogar som täcks av glidskor. Svetsningen påbörjas genom att en ljusbåge mellan elektrod och grundmaterial värmer svetspulvret så mycket att det bildas ett slaggbad. Därefter släcks ljusbågen och fortsättningsvis smälts elektroden genom den motståndsvärme som tillförs då strömmen leds genom slaggbadet.	Statliga myndigheter
elektrostatisk teknik	Rikstermbanken	Genom att ladda upp ett papper kan man med hjälp av särskild utrustning (exempelvis ESDA) påvisa svaga reliefer.	Statliga myndigheter
elementarby	Rikstermbanken	äldre järnålderns ätt- och släktenheter	Statliga myndigheter
elementaregenskap	Rikstermbanken	graderbar besläktad eller karakteristisk likhet med en elementarfärg	Övrig offentlig verksamhet
elementarfärg	Rikstermbanken	en av de sex (imaginära) färgpercepten vitt, svart (okulörta ), gult, rött, blått och grönt (kulörta) som var och en beskrivs med hänvisning till sig själv, medan alla andra färger beskrivs som uppvisande större eller mindre likhet med dessa	Övrig offentlig verksamhet
elementarkulörton	Rikstermbanken	kulörtonen hos kulörta färger som endast har likhet med en av de fyra kulörta elementarfärgerna	Övrig offentlig verksamhet
elementarskala	Rikstermbanken	bipolär skala mellan två elementarfärger vilken beskriver en färgs släktskap med dessa	Övrig offentlig verksamhet
elementutjämning	Rikstermbanken	metod för minsta-kvadratutjämning, som bygger på att observationerna uttrycks som oberoende linjärkombinationer av de obekanta storheterna	Statliga myndigheter
elementär	Rikstermbanken	enkel och grundläggande	Statliga myndigheter
elenergi	Rikstermbanken	Mäts i kWh (kilowattimmar).	Statliga myndigheter
elenergibrist	Rikstermbanken	Elenergibrist är en långvarig situation (veckor--månader) då den samlade eltillförseln inte förväntas motsvara det samlade behovet av el på grund av begränsningar i råvarutillförsel, kapacitet i produktionsanläggningar eller importmöjligheter. Under denna situation kan det uppstå effektbrist.	Statliga myndigheter
elenergibrist	Rikstermbanken	Är konsekvensen av en långsiktig brist på ”bränsle” till elproduktionen eller brist på produktionsresurser. Elenergibrist kan t.ex. uppstå vid torrår på grund av brist på vatten till vattenkraftverken, vid långvariga störningar i kärnkraftverk eller vid störningar i importen av el. Energimyndigheten har ansvaret för att förebygga och hantera elenergibrist. De åtgärder som kan sättas in mot elenergibrist är förbrukningsdämpande åtgärder, t.ex. vädjan till allmänheten, höjning av energiskatten eller till och med ransonering. Om åtgärderna inte är tillräckliga finns risk för att eleffektbrist uppstår.	Statliga myndigheter
elenergibrist	Rikstermbanken	En elenergibrist uppkommer när resurserna inte är tillräckliga för att tillgodose alla behov under säsongen. Det händer t.ex. när vattnet i magasinen inte räcker till. Elproducenterna kan välja mellan att anpassa förbrukningen till bristen i magasinen eller att fortsätta producera. Det senare leder till att magasinen till slut står tomma och att det då uppstår effektbrist. En elenergibrist kan jämföras med det som händer när bränslet i en bil inte räcker för hela sträckan och att det inte finns någon möjlighet att tanka längs vägen.	Statliga myndigheter
elenergiskatt	Rikstermbanken	skatt som tas ut på elförbrukning	Statliga myndigheter
elens ursprung	Rikstermbanken	de attribut elleverantörens el består av	Statliga myndigheter
elev	Rikstermbanken	den som deltar i utbildning enligt skollagen	Departement
elev	Rikstermbanken	den som deltar i utbildning enligt skollagen (2010:800)	Departement
elev	Rikstermbanken	den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan	Departement
elevator	Rikstermbanken	kontinuerligt arbetande transportanordning för vertikalförflyttning av gods, vanligen i form av två parallellöpande kedjor på vilka skopor är fasta	Departement
elevhem	Rikstermbanken	hem för elever vid en internatskola	Statliga myndigheter
elevhälsa	Rikstermbanken	Inom Elevhälsan ska det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med kompetens i socialt arbete, psykologi, medicin, omvårdnad, specialpedagogik och studie - och yrkesvägledning. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag, annan skolpersonal och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. De ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Kallades tidigare elevvård och skolhälsovård i skolan.	Departement
elevrapportering	Rikstermbanken	skolans rapportering om elevers studier till CSN för att eleverna ska kunna få studiestöd	Statliga myndigheter
elevtillstånd	Rikstermbanken	behörighetshandling som visar att vissa krav för att få delta i viss luftfartsutbildning är uppfyllda	Statliga myndigheter
elevvård	Rikstermbanken	den verksamhet i skolan som skall tillgodose elevernas personliga behov	Statliga myndigheter
elfordon	Rikstermbanken	fordon i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, som är försett med en eller flera elektriska drivmotorer som inte är permanent anslutna till elnätet	Regeringen
elfordon	Rikstermbanken	Samlingsbegrepp för elbilar, hybridfordon och laddhybridfordon.	Statliga myndigheter
elfordon	Rikstermbanken	motorfordon försett med ett drivsystem som innehåller minst en icke-perifer elektrisk maskin som energiomvandlare med ett elektriskt uppladdningsbart energilagringssystem som kan laddas externt	Departement
elfordon elbil	Rikstermbanken	Sammanfattande begrepp för fordon med batterier som kan laddas via elnätet. Inkluderar både batterifordon och laddhybrider.	Statliga myndigheter
elfordon	Rikstermbanken	elbilar och laddhybridbilar som är laddningsbara från elnätet	Departement
elfordon	Rikstermbanken	fordon som drivs helt av el från batterier	Statliga myndigheter
elfordon	Rikstermbanken	Elfordon har ett batteri som kan laddas via elnätet och drivs enbart av en eller flera elmotorer (Miljöklass El). Elfordon räknas i detta sammanhang som alternativbränslefordon.	Statliga myndigheter
elhandelsavtal	Rikstermbanken	avtal mellan kund och elhandelsföretag	Statliga myndigheter
elhandelsföretag	Rikstermbanken	det företag som man köper sin el av	Statliga myndigheter
elhandelsföretag elleverantör	Rikstermbanken	den som yrkesmässigt levererar el som produceras av honom själv eller annan	Departement
elhandelsföretag elhandlare	Rikstermbanken	företag som köper och säljer mätkraft eller fastkraft	Statliga myndigheter
elhandelspris	Rikstermbanken	det pris man betalar för el	Statliga myndigheter
elhybrid	Rikstermbanken	fordon som tankas och körs med ett drivmedel, men som även har ett batteri eller en kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning	Regeringen
elhybridfordon elhybrid	Rikstermbanken	Elhybridfordonen tankas och körs med bensin eller dieselbränsle, beroende på motortyp, men har även ett särskilt högeffektbatteri eller kondensor för energilagring samt en elmotor som hjälper till vid accelerationer och stadskörning. Bränsleförbrukningen minskas genom och optimerad drift av förbränningsmotorn. energiåtervinning. Exempelvis kan bromsenergin tas omhand och ladda batteriet för att sedan användas för framdrivning av fordonet.	Statliga myndigheter
elimination	Rikstermbanken	kroppens nedbrytning och utsöndring av ett läkemedel	Statliga myndigheter
eliminera	Rikstermbanken	ta bort fordringar, skulder, intäkter och kostnader som avser mellanhavanden mellan de statliga myndigheterna och andra belopp som inte är intäkter, kostnader, fordringar eller skulder för staten	Statliga myndigheter
eliminera	Rikstermbanken	fullständigt avlägsna ur visst sammanhang	Statliga myndigheter
eliminering	Rikstermbanken	moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning	Statliga myndigheter
eliminering	Rikstermbanken	Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.	Statliga myndigheter
ELINCS	Rikstermbanken	Förteckning över anmälda kemiska ämnen efter 1981.	Statliga myndigheter
elinstallationsarbete	Rikstermbanken	arbete som avser 1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning, 2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller 3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som utrustningen är fast ansluten till.	Departement
elinstallationsföretag	Rikstermbanken	näringsidkare som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete	Departement
elinstallatör	Rikstermbanken	person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning	Statliga myndigheter
elinstallatör	Rikstermbanken	fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete	Departement
elintensiv industri	Rikstermbanken	företag eller del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där det a) bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process där det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, b) bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process där det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet, eller c) bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi	Departement
elintensiv industri	Rikstermbanken	företag i sin helhet eller en del av ett företag som utgör en egen verksamhet eller verksamhetsgren, där: - det bedrivs och under de senaste tre åren har bedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använts i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, eller - det bedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en process i vilken det används eller beräknas användas i genomsnitt minst 190 megawattimmar el för varje miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva produktionen, eller - det bedrivs verksamhet för vilken avdrag får göras för skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap 9 § 2, 3 eller 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi	Statliga myndigheter
elitförband specialistförband	Rikstermbanken	militärt förband bestående av en mindre grupp militärer med specialiserade och ofta krävande uppgifter	Statliga myndigheter
elitmaterial	Rikstermbanken	material som tas från kärnplantorna	Statliga myndigheter
elitplanta	Rikstermbanken	planta som härrör direkt från en närmare angiven kärnplanta	Statliga myndigheter
elkopplare	Rikstermbanken	apparat avsedd att sluta och öppna en eller flera strömbanor, genom öppningsbara kontakter (mekanisk elkopplare) eller på elektronisk väg (elektronisk elkopplare)	Statliga myndigheter
elkopplare	Rikstermbanken	apparat som är konstruerad för att bryta strömmen i en eller flera strömkretsar	Statliga myndigheter
elkopplare	Rikstermbanken	apparat som är konstruerad för att bryta och sluta strömmen i en eller flera strömkretsar	Statliga myndigheter
elkraft	Rikstermbanken	elektrisk energi eller elektrisk effekt	Statliga myndigheter
elkraftssystem	Rikstermbanken	Samlingsord för delsystemen elproduktion, transmissionssystem, regionnät och distributionssystem.	Statliga myndigheter
elkraftsystemet elsystemet	Rikstermbanken	produktionsapparaten och överföringsnäten på alla spänningsnivåer (stam-, region- och lokalnät) mellan produktionsanläggningarna och elkonsumenterna	Statliga myndigheter
elkund	Rikstermbanken	köpare av elenergi	Statliga myndigheter
elleverantör	Rikstermbanken	den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller någon annan	Departement
elleverantör	Rikstermbanken	den som yrkesmässigt levererar el	Departement
elleverantör	Rikstermbanken	leverantör av el som har producerats av denne själv eller av någon annan	Statliga myndigheter
elleverantör elåterförsäljare, leverantör	Rikstermbanken	En av elhandelsföretagets roller. Elleverantören säljer el till elanvändaren.	Statliga myndigheter
elmarknad	Rikstermbanken	marknad som byggs upp av affärsrelationerna mellan de aktörer som är inblandade i produktion, leverans och konsumtion av elektricitet	Statliga myndigheter
elmarknadsreformen	Rikstermbanken	År 1996 avreglerades den svenska elmarknaden, efter beslut av Sveriges riksdag. Det innebar att det monopol som olika kraftföretag haft försvann, och att konsumenterna själva kunde välja vilket företag de ville köpa elen från. Delar av elmarknaden blev därmed konkurrensutsatt. Transporten av el, den s.k. eldistributionen, är inte avreglerad. Nätföretagen har monopol i sina respektive nätområden. Energimarknadsinspektionen bedriver tillsyn över de nättariffer som nätföretagen tar ut.	Statliga myndigheter
elmix	Rikstermbanken	Beskriver ett slags genomsnitt av den el som produceras. Elproduktionen består utav en mängd olika kraftslag. Genomsnittet är beroende av rådande förhållande som varierar år från år och är beroende av vad och hur mycket som produceras, importeras respektive exporteras.	Statliga myndigheter
elmix	Rikstermbanken	ett lands kombination av olika energikällor för produktion av elektricitet, exempelvis vattenkraft, kärnkraft och kolkraft	Statliga myndigheter
elmäklare	Rikstermbanken	Förmedlar elkraftavtal mellan två parter (t.ex. elproducent och elhandelsföretag eller mellan elhandelsföretag) via: finansiella kontrakt, självbetjäningsavtal, fastkraftavtal. En elmäklare kan inte vara balansansvarig eftersom han bara förmedlar avtal.	Statliga myndigheter
elmätare	Rikstermbanken	instrument för mätning av transporterad elektrisk energi	Statliga myndigheter
elnät	Rikstermbanken	en nätkoncessionsinnehavares sammankopplade elektriska anläggningar för överföring av el som innehas med nätkoncession för linje eller med nätkoncession för område	Statliga myndigheter
elnät	Rikstermbanken	system av ledningar, ställverk och transformatorer för överföring av elkraft	Statliga myndigheter
elnätsföretag	Rikstermbanken	Regionnätföretag och lokalnätföretag. De kan också definieras som innehavare av linjekoncession respektive områdeskoncession.	Statliga myndigheter
elnätsföretag	Rikstermbanken	företag som ansvar för distributionen av el	Statliga myndigheter
elnätsföretag	Rikstermbanken	innehavare av nätkoncession för linje eller nätkoncession för område	Statliga myndigheter
elnätsföretag	Rikstermbanken	den som överför elektrisk kraft med stöd av en koncession (enligt 2 kap. ellagen (1997:857))	Departement
elnätsföretag	Rikstermbanken	regionnätföretag och lokalnätföretag	Statliga myndigheter
eloberoende värmesystem	Rikstermbanken	Med eloberoende menas ett system som är oberoende av extern elförsörjning, eller som har en fortsatt funktionalitet med reservsystem i de fall extern elförsörjning avbryts. I begreppet Värmesystem omfattar såväl småskaliga (enstaka hus) som storskaliga lösningar (fjärrvärme, m.m.) samt produktion, distribution och värmeväxling inom byggnader.	Statliga myndigheter
elområde	Rikstermbanken	geografiskt fastställt avgränsat område för bud till spotmarknaden	Statliga myndigheter
elområde	Rikstermbanken	fördefinierat område för uppdelning av handel på elmarknaden	Statliga myndigheter
elområde	Rikstermbanken	geografiskt område inom vilket ett elpris bestäms på elbörsen för varje timma	Departement
elpanna	Rikstermbanken	anläggning för värmeproduktion, i vilken vatten värms med elektrisk energi	Departement
elpris	Rikstermbanken	Ellagstiftningen innebär bl.a. att ett företag (nätföretag) sköter elnätet och ett annat företag (elhandlare) har hand om elförsäljningen. Bägge företagen kan ingå i samma koncern. Elräkningen kan då bestå av kostnader för både nät och elhandel. Har man aktivt valt elhandlare får man i regel två olika räkningar, en för nät och en för elhandel. På elräkningen tillkommer energiskatt och moms.	Statliga myndigheter
elproducent	Rikstermbanken	fysisk eller juridisk person som matar in elenergi i en inmatningspunkt	Statliga myndigheter
elproducent	Rikstermbanken	den som äger en anläggning för elproduktion	Statliga myndigheter
elproducent producent	Rikstermbanken	aktör som är ansluten till det svenska kraftsystemet och som producerar elektrisk kraft	Statliga myndigheter
elprogrammet	Rikstermbanken	utbildning i gymnasieskolan	Statliga myndigheter
elschema	Rikstermbanken	beskrivning av elkretsar, ledningar, säkringar, instrument, givare och varningssystem	Statliga myndigheter
Elspot spotmarknaden	Rikstermbanken	Nordisk dygnsbaserad timauktionsmarknad, som tillhandahålls av Nord Pool Spot, för köp och försäljning av el för fysiskt leverans timme för timme nästa dygn. Spotmarknaden är en s.k. day ahead-marknad där priset beräknas timme för timme baserat på inlämnade bud.	Statliga myndigheter
elspotmarknad spotmarknad	Rikstermbanken	Nord Pools spotmarknad, som är en handelsplats för timvis handel. Handeln avslutas dagen före driftdygnet. Har ersatt begreppet dygnsmarknad.	Statliga myndigheter
elspotområde	Rikstermbanken	anmälningsområde för handel på Nord Pool	Statliga myndigheter
elstängsel	Rikstermbanken	hinder som består av en eller flera blanka elektriska ledare som är isolerade från jord och spänningssätts med pulser från en elstängselapparat	Statliga myndigheter
elstängselapparat	Rikstermbanken	apparat som är avsedd att lämna periodiska spänningspulser till ett stängsel som är ansluten till den	Statliga myndigheter
elsystem	Rikstermbanken	det sammankopplade system som består av elnät samt anslutna anläggningar för produktion och distribution av el	Statliga myndigheter
elsäkerhetsavgift	Rikstermbanken	statlig avgift för säkerheten i elnätet	Statliga myndigheter
elsäljare	Rikstermbanken	Allmänt begrepp för funktion (person) inom elhandelsföretag som säljer elkraft.	Statliga myndigheter
ELT	Rikstermbanken	nödsändare ombord på luftfartyg	Statliga myndigheter
eltekniker	Rikstermbanken	person med elteknisk utbildning, anställd av rederiet och har befattningen eltekniker	Statliga myndigheter
elterminsmarknad terminsmarknad	Rikstermbanken	På elterminsmarknaden görs finansiella kraftaffärer upp för terminer och prissäkringskontrakt för upp till tre år framåt. Har ersatt begreppet veckomarknad.	Statliga myndigheter
elutrustning	Rikstermbanken	apparater, produkter, komponenter, maskiner, verktyg, instrument och annan utrustning 1. för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller 2. som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt.	Departement
elverkningsgrad	Rikstermbanken	elproduktion dividerat med energiinnehållet i det bränsle som förbrukats under motsvarande tid	Departement
elväg	Rikstermbanken	vägsträcka där elektricitet överförs till tunga fordon under färd, för både framdrift och laddning	Statliga myndigheter
elvärme	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
elvärme	Rikstermbanken	omvandling av elenergi till värme, antingen direkt, s.k. direktverkande elvärme, eller via ett vattenburet system där vatten värms upp först för att sedan ledas runt i elementen	Statliga myndigheter
elvärme	Rikstermbanken	uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m² ({i}A{/i}{sub}temp{/sub})	Statliga myndigheter
EMA	Rikstermbanken	Den europeiska läkemedelsmyndigheten. Har sitt säte i London.	Statliga myndigheter
emaljerat glas	Rikstermbanken	glas som har täckmålats med en ogenomskinlig glaskeramisk färg	Övrig offentlig verksamhet
emanation	Rikstermbanken	den avgång av radon som sker från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet utanför mineralkornet	Övrig offentlig verksamhet
emanation	Rikstermbanken	Utflöde. Används i radonsammanhang som beteckning för den avgång av radon som sker från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet utanför mineralkornet.	Departement
emanationskoefficient	Rikstermbanken	Används i radonsammanhang för att beteckna hur stor andel av alla bildade radonatomer som avgår från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet.	Övrig offentlig verksamhet
emanometer	Rikstermbanken	momentan mätmetod för radon	Övrig offentlig verksamhet
EMAS	Rikstermbanken	EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, för att effektivisera miljöarbetet på företag. EMAS är ett kommunikationsverktyg för ISO 14001-certifierade företag och organisationer.	Statliga myndigheter
EMAS	Rikstermbanken	System för miljöstyrning och miljörevision, som bygger på frivilligt deltagande. Omfattar i första hand industrin.	Regeringen
Emas	Rikstermbanken	EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är ett miljöledningssystem som utarbetats av EU. Systemet baseras på ISO 14001 och den egentliga skillnaden ligger i att EMAS kräver att alla handlingar ska vara offentliga. EMAS syftar till att allt miljöarbete på företag och i organisationer ständigt ska effektiviseras och förbättras.	Statliga myndigheter
EMAS	Rikstermbanken	EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Krav för företag med EMAS är främst att de registrerade produktionsanläggningarna ska uppfylla gällande nationell miljölagstiftning samt att företaget upprättar en miljöpolicy och ett system för miljöledning.	Departement
embargo	Rikstermbanken	regeringsförbud för enskilda och företag etc. att bedriva varuhandel med ett eller flera länder	Departement
embargo	Rikstermbanken	Beslag, kvarstad, t.ex. att ett fartyg inte får lämna hamn förrän vissa villkor uppfyllts.	Statliga myndigheter
embargo	Rikstermbanken	När ett land vägrar att handla med att annat.	Statliga myndigheter
emblematisk funktion	Rikstermbanken	I många situationer är musik uttryck för identitet. Sådan funktion kan musicerande ha för musiker och sångare. Genom att ”ansluta” sig till en viss musik kan också en lyssnare eller dansare använda musik för att hävda sin grupptillhörighet. I många sammanhang sker detta på ett mer eller mindre omedvetet sätt, dvs. den grupptillhörighet som musicerandet uttrycker är så självklar att få tänker på den aspekten. Andra gånger är den huvudsakliga -- och därmed beräknade -- meningen med ett musiktillfälle att hävda en identitet, antingen det handlar om att tillhöra en etnisk eller annan grupp, eller en nation. När en grupp vill visa sin tillhörighet inför andra, utanförstående kan man säga att musiken har en emblematisk funktion. Musiken berättar på ett nästan övertydligt sätt -- med musikaliska schabloner som ofta är historicerande -- vilken grupptillhörighet musikanterna vill få fram. Musiken fungerar nästan som ett emblem, en fana eller flagga. Ofta sker sådant musicerande i ett sceniskt sammanhang. Men identitetsuttrycken kan också rikta sig inåt, mot den egna gruppen. I sådana sammanhang har musiken en katalytisk funktion. Det kan t.ex. handla om etniska grupper som i musikens tecken umgås i festliga former i sitt nya hemland. Sådana gånger behöver musiken inte alls vara historicerande och laddad med symbolik, det är oftast viktigare att musiken följer det mode som gäller.	Statliga myndigheter
embolism	Rikstermbanken	blodproppssjukdom som orsakas av en embolus (ibland flera emboli)	Statliga myndigheter
embolus	Rikstermbanken	blodpropp som bildas i ett blodkärl, lossnar och förs till ett annat ställe i blodomloppet	Statliga myndigheter
embrassyr	Rikstermbanken	Öppning i vall, skottglugg, kanonport.	Statliga myndigheter
embryo	Rikstermbanken	medicinsk benämning på ett befruktat ägg under den period som inträffar mellan dag fjorton, från befruktningen räknat, och den åttonde graviditetsveckan	Departement
embryo	Rikstermbanken	ursprungsstadiet i utvecklingen av ett foster medan det fortfarande kan överföras till ett annat mottagligt hondjur	Statliga myndigheter
embryonal stamcell	Rikstermbanken	stamcell som utvinns ur befruktat ägg som är ca sju dagar gammalt	Departement
embryoproduktionsgrupp	Rikstermbanken	en av Jordbruksverket godkänd och registrerad embryosamlingsgrupp som utför samling av ägg, mognad, befruktning och odling av ägg och embryon in vitro	Statliga myndigheter
embryosamlingsgrupp	Rikstermbanken	en av Jordbruksverket godkänd och registrerad grupp av personer som utför samling, behandling och förvaring av embryon	Statliga myndigheter
embryoöverföring	Rikstermbanken	moment omfattande uttagning av embryon ur donator samt inläggning av embryon i recipienter	Statliga myndigheter
EMC elektromagnetisk kompatibilitet	Rikstermbanken	en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att introducera oacceptabla elektromagnetiska störningar för annan utrustning i denna omgivning	Statliga myndigheter
EMCS	Rikstermbanken	Ett datoriserat kontrollsystem som gör det möjligt att i realtid följa förflyttningar av punktskattepliktiga varor.	Regeringen
EMEC	Rikstermbanken	Konjunkturinstitutets statiska, allmänna jämviktsmodell som beskriver den ekonomiska utvecklingen i Sverige.	Statliga myndigheter
emerging markets	Rikstermbanken	Term som används om länder utanför gruppen traditionella i-länder och vars ekonomi växer snabbt. Det gäller de länder i framför allt Asien men också Latinamerika och Östeuropa och i några fall Afrika vars ekonomi utvecklas på ett sådant sätt att de utgör en framväxande marknad. Länderna lämnar världsekonomins marginaler och håller på att bli betydelsefulla delar av den globala ekonomin. Termen har ingen handelspolitisk betydelse men desto större kommersiell betydelse då dessa länders export och import ökar snabbt.	Statliga myndigheter
emetikum	Rikstermbanken	medel som framkallar kräkning	Statliga myndigheter
emigrant	Rikstermbanken	person som har flyttat från sitt land för att bosätta sig i ett annat land, utvandrare	Statliga myndigheter
Emir	Rikstermbanken	EU-förordning som trädde i kraft i augusti och som bland annat kräver att OTC-derivat i högre utsträckning clearas via en central motpart samt ställer nya krav på centrala motparter.	Statliga myndigheter
emiskt-etiskt	Rikstermbanken	Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt (ur phonemic resp. phonetic), vilket sedan länge används inom många kulturvetenskaper. Dikotomin bygger på iakttagelsen att en kulturvetenskapligt inriktad forskare rör sig mellan sin egen vetenskapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv närmar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt på den studerade kulturens egna villkor. Bland annat anammar han/hon den terminologi som tillämpas i den studerade kulturen. Med stark förenkling kan detta sägas vara ett inifrånperspektiv. Med ett etiskt perspektiv ser forskaren den studerade kulturen utifrån och skapar således på egen hand sina begrepp eller lånar dem ur den befintliga litteraturen.	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	utsläpp av ämnen till luft eller vatten	Departement
emission	Rikstermbanken	utsändande av strålningsenergi från en ljuskälla	Övrig offentlig verksamhet
emission	Rikstermbanken	avgivning av ämne till omgivningen	Övrig offentlig verksamhet
emission	Rikstermbanken	En process som resulterar i att något skapas, t.ex. en foton eller en elektron. I en halvledare talar man ofta om fotonemission, som normalt sker när en elektron i ledningsbandet rekombinerar med ett hål i valensbandet. Det som då kan hända är att en foton skapas, där fotonens energi ges av bandgapet.	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	utsläpp av ämnen, till exempel svaveldioxid till luft eller ammonium till vatten	Departement
emission	Rikstermbanken	Innebär att ett företag ger ut en obligation, eller en annan typ av värdepapper, i syfte att låna pengar på marknaden.	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	Innebär att ett företag ger ut en obligation, eller en annan typ av värdepapper, i syfte att erhålla finansiering från marknaden.	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	utsläpp av ämnen t.ex. luft eller vatten	Departement
emission	Rikstermbanken	utfärdande av obligationer för försäljning	Departement
emission	Rikstermbanken	oavsiktliga signaler som avges från utrustning, som en biprodukt till den avsedda funktionen	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	När Riksgälden ger ut nya statspapper till försäljning.	Statliga myndigheter
emission	Rikstermbanken	utgivning av nya statspapper till försäljning	Övrig offentlig verksamhet
emission	Rikstermbanken	utgivning av värdepapper	Övrig offentlig verksamhet
emission	Rikstermbanken	Utsläpp - inom transportsektorn t.ex. avgaser och buller.	Statliga myndigheter
emissioner	Rikstermbanken	Utsläpp. I klimatsammanhang är det främst växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, halogenerade kolväten m.fl.) och svaveldioxid (som bildar små partiklar i luften) samt sot som är av intresse.	Statliga myndigheter
emissions	Rikstermbanken	utsläpp från en källa, t.ex. från en brand eller fabrik	Statliga myndigheter
emissionsfaktor	Rikstermbanken	utsläpp (av koldioxid) per producerad enhet, t.ex. uttryckt som CO₂/MWh.	Statliga myndigheter
emissionsfaktor	Rikstermbanken	faktor som anger förhållandet mellan utsläppt mängd koldioxid och bränslets eller materialets energiinnehåll, massa eller volym	Statliga myndigheter
emissionsfaktorer	Rikstermbanken	utsläpp per enhet (t.ex. energienhet mg/MJ).	Departement
emissionsfria fordon	Rikstermbanken	fordon som inte ger upphov till lokala utsläpp	Statliga myndigheter
emissionskurva emissionsfunktion	Rikstermbanken	spektral fördelning av den från en ljuskälla utsända (emitterade) energin	Övrig offentlig verksamhet
emissionskälla	Rikstermbanken	plats där utsläpp av t.ex. luftförorening sker	Statliga myndigheter
emissivitet	Rikstermbanken	den andel som en verklig yta utstrålar jämfört med en idealt svart kropp	Statliga myndigheter
emittent	Rikstermbanken	finansiell institution som ger ut värdepapper	Övrig offentlig verksamhet
emittent	Rikstermbanken	den som ger ut aktier eller andra värdepapper	Statliga myndigheter
emittent	Rikstermbanken	juridisk person som emitterar värdepapper	Regeringen
emittent	Rikstermbanken	företag som ger ut ett värdepapper i form av en aktie eller en obligation	Övrig offentlig verksamhet
emittent	Rikstermbanken	institution som ger ut ett värdepapper, exempelvis en aktie	Statliga myndigheter
emittent utgivare	Rikstermbanken	den som givit ut ett fondpapper	Departement
emittent	Rikstermbanken	utgivare av finansiella instrument som rekommendationen direkt eller indirekt avser	Statliga myndigheter
emittera	Rikstermbanken	ge ut ett värdepapper som t.ex. en aktie eller en obligation	Övrig offentlig verksamhet
emitterat ljus emission	Rikstermbanken	elektromagnetisk strålning som sänts ut från en ljuskälla	Övrig offentlig verksamhet
emitterström	Rikstermbanken	strömmen som går ut genom emittern	Statliga myndigheter
EML	Rikstermbanken	den maximala skada som vid en och samma skadehändelse bedöms kunna drabba ett försäkringsobjekt (eller flera objekt vid kumul)	Statliga myndigheter
EML-genombrott	Rikstermbanken	skada som blev större än vad som bedömdes vid EML-beräkningen	Statliga myndigheter
eMLPP	Rikstermbanken	Utgör en samling standardbaserade logiska funktioner i PLMN-nät som gör det möjligt att ge utvalda både kö- och brytprioritet i olika nätdelar.	Statliga myndigheter
EMME/2	Rikstermbanken	En modell för ruttval av persontransporter, utvecklad av det kanadensiska konsultföretaget INRO. Ingår som delmodell i persontransportmodellen Sampers.	Statliga myndigheter
emotionell störning	Rikstermbanken	känslomässig störning	Statliga myndigheter
EMP	Rikstermbanken	kortvarig förekomst av elektromagnetisk strålning som kan ge upphov till snabbt föränderliga elektriska och magnetiska fält	Statliga myndigheter
EMP elektromagnetisk puls	Rikstermbanken	Inträffar framför allt vid kärnvapensprängningar, och är till sin natur som åska. Påverkar elektronisk utrustning, framför allt mikrochips och liknande, som främst finns i datorer. Räckvidden är mycket stor.	Statliga myndigheter
empati	Rikstermbanken	förmåga till inlevelse i andra personers känslor och reaktioner	Statliga myndigheter
empirisk beräkningsmetod	Rikstermbanken	beräkningsmetod baserad på erfarenhetsdata	Statliga myndigheter
empowerment bemyndigande	Rikstermbanken	Empowerment beskriver i vilken mån individen upplever (emotionellt) och förstår (intellektuellt) sammanhang och meningsfullhet i sin vardag och understryker varje individs behov av att själv kunna påverka sitt liv. Men också i vilken mån han har möjlighet till kontroll över det egna livet. Det bygger på ömsesidighet mellan samhälle och individ, att man har tilltro till varandra. (I svensk översättning bemyndigande).	Departement
EMR-reformen	Polisen	En lagstiftningsreform som trädde i kraft den 1 november 2008. Reformen innebar omfattande förändringar i det processuella regelverket.	Rapporter
EMR-reformen	Rikstermbanken	En lagstiftningsreform som trädde i kraft den 1 november 2008. Reformen innebar omfattande förändringar i det processuella regelverket.	Statliga myndigheter
EMS	Rikstermbanken	funktion som möjliggör Internetsurfande via mobilen (t.ex. WAP)	Regeringen
EMS	Rikstermbanken	Europeiska monetära systemet	Regeringen
EMSA	Rikstermbanken	EU:s sjösäkerhetsmyndighet	Departement
EMU Ekonomiska och monetära unionen	Rikstermbanken	Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har nitton av EU-länderna infört euron som valuta.	Statliga myndigheter
EMU Ekonomiska och monetära unionen	Rikstermbanken	Genomförs i tre etapper varav den sista inleddes den 1 januari 1999 med bildandet av den gemensamma valutan euron. Elva EU-länder deltar fullt ut i EMU. Sveriges riksdag beslutade i december 1997 att Sverige inte ska delta i valutaunionen från starten. Detta beslut ligger fast efter att en folkomröstning i september 2003 sade nej till svensk anslutning.	Regeringen
EMU ekonomiska och monetära unionen	Rikstermbanken	Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tretton av EU-länderna infört euron som valuta.	Övrig offentlig verksamhet
emulgeringsmedel	Rikstermbanken	ämnen som gör det möjligt att bilda eller bibehålla en homogen blandning av två eller flera icke blandbara ämnen som olja och vatten i ett livsmedel	Statliga myndigheter
emulgeringsmedel emulsion	Rikstermbanken	livsmedelstillsats som gör det möjligt att blanda två ämnen som normalt inte är blandningsbara, t.ex.olja och vatten, och gör blandningen, emulsionen, stabil	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	blandning av två vätskor, där den ena består av finfördelade droppar som ej löser sig i den andra vätskan	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	dispersion där båda faserna är vätskor	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	blandning av två vätskor som normalt sett inte löser sig i varandra	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	uppslamning av olösligt ämne i vätska	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	finfördelad blandning av olja i vatten (även vatten i olja)	Statliga myndigheter
emulsion	Rikstermbanken	blandning där droppar av t ex olja eller lösningsmedel hålls svävande i en vätska	Statliga myndigheter
EMV	Rikstermbanken	Global kommersiell standard för kort som innebär att magnetremsan ersätts av ett chip. EMV står för Europay, MasterCard och Visa.	Övrig offentlig verksamhet
EMV-kort	Rikstermbanken	kort med chip	Regeringen
EMV-lotteri	Rikstermbanken	lotteri som anordnas i samband med sändning i radio eller television eller på annat sätt förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor är att anse som egentliga lotterier	Departement
EMV-lotteri online-spel	Rikstermbanken	lotteri som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor, såsom Internet, mobiltelefon eller digital-TV	Statliga myndigheter
EN	Rikstermbanken	Den europeiska grannskapspolitiken.	Regeringen
en varas livscykel	Rikstermbanken	Omfattar produktion, transport, användning samt avfall och återvinning. Utsläpp av kemikalier kan ske under alla dessa led.	Departement
enabling clause	Rikstermbanken	Den inofficiella benämningen på WTO-beslutet om särskild och mer förmånlig behandling av utvecklingsländerna som fattades i Tokyorundan 1979 och som innebär ett permanent undantag från MGN-principen i GATT och WTO. Klausulen är WTO:s juridiska grund för att tillåta sådana preferenser som i-länderna beviljar utvecklingsländerna inom ramen för det generella preferenssystemet, GSP. Vidare gör klausulen det tillåtet att ge de minst utvecklade länderna, MUL, en mer förmånlig behandling än övriga utvecklingsländer. Klausulen tillåter också att utvecklingsländerna ger varandra förmånsbehandling inom ramen för regionala eller globala arrangemang.	Statliga myndigheter
enaxlig trädgårdstraktor	Rikstermbanken	drivenhet som har en hjulaxel och kan kopplas till redskap eller vagn samt är avsedd att framföras av gående eller åkande förare	Statliga myndigheter
enbränsle etanolbil	Rikstermbanken	personbil eller lätt lastbil som kan köras på endast etanolbränsle	Statliga myndigheter
enbär	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ENC	Rikstermbanken	Officiella elektroniska sjökort.	Statliga myndigheter
ENC	Rikstermbanken	benämning på officiella elektroniska sjökort	Departement
enceinte kärnfästning, huvudvärn	Rikstermbanken	en fästnings inre försvarslinje avsedd att utgöra ett stöd för försvaret av de yttre försvarsområdena	Statliga myndigheter
end of waste	Rikstermbanken	När avfall upphör att vara avfall: Enligt Avfallsdirektivet ska visst specifikt avfall upphöra att vara avfall i den mening som avses i avfallsdirektivets artikel 3.1 när det har genomgått ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor: a) Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för specifika ändamål. b) Det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål. c) Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter. d) Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Kriterierna ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa miljöeffekter. Specifika kriterier för när avfall upphör att vara avfall bör övervägas åtminstone för t.ex. ballastmaterial, papper, glas, metall, däck och textilier. Denna definition får kompletteras i "icke väsentliga delar" av medlemsstaterna, men Sverige har ännu inte gjort det. Enligt Miljöbalken ska ett ämne eller föremål som blivit avfall upphöra att vara avfall, om det har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § i Miljöbalken. Inga sådana har meddelats ännu.	Statliga myndigheter
end-to-end digital process	Rikstermbanken	Att en process (söka information om regler, krav och genomföra administrativa förfaranden) kan inledas och avslutas inom ramen för samma digitala ingång.	Departement
endemi	Rikstermbanken	ständigt pågående eller återkommande sjukdomsspridning utan större fluktuationer i en viss befolkning eller befolkningsgrupp	Departement
endemisk	Rikstermbanken	när ett taxon eller en art bara förekommer inom ett specifikt område	Statliga myndigheter
endemisk	Rikstermbanken	om en infektion som är ständigt förekommande i ett samhälle och uppträder utan stora svängningar i förekomst	Departement
endimensionell hydraulisk modell 1D-modell	Rikstermbanken	endimensionell beskrivning av t.ex. rörledningsnät eller vattendrag för beräkning av flöden, hastigheter och nivåer	Statliga myndigheter
endive	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
endogami ingifte	Rikstermbanken	norm att giftermål bara får ske mellan parter från samma grupp eller sociala kategori, t.ex. den kast eller klan man själv tillhör	Statliga myndigheter
endogen	Rikstermbanken	vilka har sitt ursprung inom Jorden	Statliga myndigheter
endogen	Rikstermbanken	bestämd inom ett system eller ett visst sammanhang	Departement
endogen	Rikstermbanken	alstrad inuti kroppen; uppkommen av inre orsaker; motsats exogen	Statliga myndigheter
endokrinologi	Rikstermbanken	läran om de hormonbildande organen	Statliga myndigheter
endometrios	Rikstermbanken	växt av livmoderslemhinna (endometrium) utanför livmodern, vanligen på äggstockar, ibland i form av s.k. chokladcysta, eller i bukhinna, blåsa och tarm	Statliga myndigheter
endonym	Rikstermbanken	namn på ett geografiskt objekt i ett av språken som talas i det område där objektet är beläget	Statliga myndigheter
endoskopi	Rikstermbanken	undersökningsmetod att se direkt in i kroppen med hjälp av ett endoskop som är ett böjligt, rörformat instrument försett med belysning	Statliga myndigheter
endosulfan	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
endotoxin	Rikstermbanken	giftiga substanser som bildas inne i vissa bakterieceller och som frigörs då cellen dör	Statliga myndigheter
energi	Rikstermbanken	produkten av effekt och tid	Övrig offentlig verksamhet
energi	Rikstermbanken	allt som kan omvandlas till arbete	Statliga myndigheter
energi	Rikstermbanken	mängden effekt som överförs under en viss tid, t.ex. det verkliga utfalleteffekt under året	Statliga myndigheter
energi	Rikstermbanken	tillståndsstorhet som anger avvikelse från ett referenstillstånd	Departement
energi	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
energi för komfortkyla	Rikstermbanken	den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort	Statliga myndigheter
energianläggning	Rikstermbanken	samförbränningsanläggning som huvudsakligen producerar energi	Departement
energianvändning	Rikstermbanken	nyttiggörande av energi (el eller värme)	Övrig offentlig verksamhet
energianvändning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
energianvändning	Rikstermbanken	metod eller form av användning av energi (ljus, värme, kyla, transporter, processer, produktionslinjer)	Statliga myndigheter
energianvändning	Rikstermbanken	metod eller form av användning av energi	Statliga myndigheter
energiaska	Rikstermbanken	restprodukt som genereras vid förbränning av biobränslen och avfall	Statliga myndigheter
energiavgift - nät	Rikstermbanken	Ingår i en nätägares punkttariff för nätet. Avgiften ska täcka kostnader, i första hand ett näts överföringsförluster. Oftast beräknat som produkten mellan uppmätt energi och ett energipris.	Statliga myndigheter
energiavgift - stamnätet	Rikstermbanken	en av två avgifter för att utnyttja stamnätet	Statliga myndigheter
energibalans	Rikstermbanken	förhållande mellan tillförd och bortförd energi i ett system	Övrig offentlig verksamhet
energibalans	Rikstermbanken	skillnaden mellan producerad och förbrukad elkraft för ett visst område under en viss period	Statliga myndigheter
energibehov för normalår	Rikstermbanken	systemets energibehov för värme och tappvarmvatten då den genomsnittliga utomhustemperaturen är normal för orten. (inklusive förluster i kulvertar, ackumulatorer m.m.)	Statliga myndigheter
energibehov/summa installerad effekt	Rikstermbanken	Normalårsbehovet dividerat med summa installerad effekt. Lågt tal medför en nödvändig hög investering relativt driftskostnaden.	Statliga myndigheter
energibehov/VP värmeeffekt	Rikstermbanken	Normalårsbehovet dividerat med installerad värmeeffekt på värmepumpar. Ett mått på hur stora värmepumpar som installerats i för hållande till energibehovet. Lågt tal bör ge hög energitäckning och investering, men kanske lägre värmefaktor.	Statliga myndigheter
energibesparing	Rikstermbanken	mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en eller flera åtgärder för förbättrad energieffektivitet, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energiförbrukningen	Statliga myndigheter
energibesparing	Rikstermbanken	Innebär en faktisk minskning av energianvändningen, vilket också kan leda till minskad nytta. Behoven av upplevda nyttor beror på olika livsstilsval och värderingar.	Statliga myndigheter
energibesparing	Rikstermbanken	en mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en eller flera åtgärder för förbättrad energieffektivitet, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energiförbrukningen	Statliga myndigheter
energibärare	Rikstermbanken	Är här samma sak som energiråvaror	Departement
energibärare	Rikstermbanken	ämne eller system som lagrar energi, snarare än att vara en energikälla i sig	Departement
energibärare	Rikstermbanken	ämne eller flöde vars syfte är att överföra eller lagra energi	Statliga myndigheter
energideklaration	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
energideklaration	Rikstermbanken	verktyg för att fastställa nuläget av energianvändningen (kWh/m²) i en byggnad och ge förslag på åtgärder för hur den kan minskas	Statliga myndigheter
energideklaration	Rikstermbanken	Energideklarationen är ett bra verktyg för att se hur man kan minska energiåtgången i sin byggnad. Deklarationen görs av en energiexpert tillsammans med byggnadsägaren. Den visar hur mycket energi som går åt och ger råd om hur byggnaden kan bli mer energismart.	Statliga myndigheter
energideklarationer	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
energieffektiviserande åtgärd	Rikstermbanken	åtgärd som leder till mindre energibehov för att genomföra samma nytta, till exempel en åtgärd som leder till bättre verkningsgrad i en traktormotor	Statliga myndigheter
energieffektivisering	Rikstermbanken	sätt att uppnå effektivare användning av energi genom någon form av teknikutveckling och innebär att man får ut samma nytta med mindre mängd energi, till exempel genom bättre verkningsgrad i en bilmotor som leder till lägre bensinförbrukning, eller hushållsmaskiner som drar mindre energi	Statliga myndigheter
energieffektivisering ökad energieffektivitet	Rikstermbanken	ökning av förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi, som ett resultat av tekniska, beteendemässiga och/eller ekonomiska förändringar	Statliga myndigheter
energieffektivisering	Rikstermbanken	sätt att uppnå effektivare energianvändning genom någon form av teknikutveckling och innebär att man får ut samma nytta med mindre mängd energi, eller ökad nytta med bibehållen energianvändning	Statliga myndigheter
energieffektivisering	Rikstermbanken	förhållande eller annan kvantitativ relation mellan utfallet i form av prestanda, tjänster, varor eller energi och den tillförda energin	Statliga myndigheter
energieffektivisering	Rikstermbanken	Energieffektivisering innebär att samma nytta kan uppnås med mindre mängd energi.	Statliga myndigheter