Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| D-kvot | Rikstermbanken | antal dödade per miljon axelparkm | Statliga myndigheter |
| d-område | Rikstermbanken | små fastighetsområden som är utlagda, exempelvis vid delning av samfälligheter, och som inte var möjliga att redovisa på den analoga registerkartan i skala 1:10 000 | Statliga myndigheter |
| D/A-omvandlare | Rikstermbanken | För digital/analog omvandling där digital information (ettor och nollor) görs om till analog spänningsinformation. | Övrig offentlig verksamhet |
| DAB | Rikstermbanken | digital ljudradio med nästintill CD-kvalitet | Övrig offentlig verksamhet |
| DAB | Rikstermbanken | En digital teknik för distribution av ljudradio, anpassad för fast och mobil mottagning. | Statliga myndigheter |
| DAB | Rikstermbanken | standard för digital distribution av ljudradio | Statliga myndigheter |
| DAB | Rikstermbanken | Digital ljudradio. | Departement |
| DAB+ | Rikstermbanken | Den nya, effektivare ljudkodningen i DAB som gör det möjligt att öka sändningskapaciteten jämfört med tidigare ljudkodning. | Statliga myndigheter |
| DAB-IP | Rikstermbanken | överföringsmetod för Internet baserad data i DAB | Statliga myndigheter |
| dacit | Rikstermbanken | Finkornig lavabergart med en mineralsammansättning motsvarande andesit men med mindre Ca-plagioklas och mer kvarts. Dacitens motsvarande djupbergart är granodiorit. Ingår i gruppen kvartsdioritiska bergarter. Bergarterna inom denna grupp innehåller mer än 10 volymprocent kvarts. Detta innebär praktiskt sett att bergarterna i sina medel- till grovkorniga former uppvisar för ögat iakttagbara kvartskorn. Plagioklas dominerar mineralinnehållet vid sidan av kvarts, kalifältspat, amfibol och biotit. Magmatisk ytbergart. | Statliga myndigheter |
| dadel | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| DAE | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dagbarn | Rikstermbanken | barn som någon yrkesmässigt tar hand om i sitt hem medan föräldrarna arbetar | Statliga myndigheter |
| dagbarnvårdare | Rikstermbanken | kommunalt anställd person som tar hand om andras barn i sitt hem när barnens föräldrar arbetar | Statliga myndigheter |
| dagboksblad | Rikstermbanken | anteckningar över vad som hänt i ärendet | Statliga myndigheter |
| dagboksnummer inteckningsnummer |
Rikstermbanken | diarienummer + beslutsnummer | Statliga myndigheter |
| dagbrott | Rikstermbanken | Plats för utvinning av malm, industrimineral, brunkol och stenkol om fyndigheten ligger ytligt så att brytning kan utföras under bar himmel till skillnad från djupbrytning i orter under jord. Genom att man i dagbrott undviker besvärliga transporter och dåliga arbetsförhållanden är det mycket ekonomiskt, jämfört med att bryta i orter. Viktiga dagbrott finns bland annat i Sydamerika med förekomster av järnmalm och bauxit. | Statliga myndigheter |
| dagcentral | Rikstermbanken | samlingspunkt för äldre och handikappade med möjlighet till fritidssysselsättning, fotvård, hårvård, gymnastik etc. | Statliga myndigheter |
| dagen-före-marknaden | Rikstermbanken | På denna marknad fastställs elpriset i varje elområde ett dygn i förväg för varje timme på dygnet genom ett auktionsförfarande. Priset fastställs som ett jämviktspris, baserat på de samlade köp- och säljbuden i området. I Norden lämnar aktörerna varje morgon fram till kl. 12:00 sina bud för dagen därpå. | Regeringen |
| dagersättning | Rikstermbanken | ersättning som betalas per dag, t. ex. för värnpliktig under grundutbildningen | Statliga myndigheter |
| daggpunkt | Rikstermbanken | den temperatur till vilken luft måste avkylas, utan ändring av lufttryck eller innehåll av vattenånga, för att kondensation av vatten ska påbörjas | Statliga myndigheter |
| daghandikappersättning | Försäkringskassan | handikappersättning som betalas ut till en person som normalt vårdas på institution när denne tillfälligt inte vistas på institutionen | Begreppskatalog 2017 |
| daghem | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| daghem | Rikstermbanken | förskola med pedagogisk verksamhet för barn i åldern 1-5 | Statliga myndigheter |
| daghem | Rikstermbanken | verksamhet där barn mellan ca ½ och 7 år tas emot för regelbunden vistelse minst fem timmar per dag | Statliga myndigheter |
| daghytt | Rikstermbanken | enskilt utrymme som angränsar till sovhytt | Statliga myndigheter |
| dagkirurgi | Rikstermbanken | kirurgisk behandling varvid patienten kommer in på morgonen och kan åka hem färdigbehandlad på kvällen | Statliga myndigheter |
| dagkorrigering | Rikstermbanken | statistisk korrigering för skillnader i antalet arbetsdagar mellan olika månader eller kvartal beroende på när helgdagarna infaller | Statliga myndigheter |
| dagkorrigering | Rikstermbanken | statistisk korrigering för skillnader i antalet arbetsdagar mellan olika månader, kvartal eller är beroende på när helgdagarna infaller | Statliga myndigheter |
| dagkorrigering kalenderkorrigering |
Rikstermbanken | korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren | Statliga myndigheter |
| daglig avräkning | Rikstermbanken | Innebär att leveransdygnets 24 timmar avräknas dygnet efter leveransdygnet. Balansavräkningen är en typ av daglig avräkning. | Statliga myndigheter |
| daglig bullerexponeringsnivå | Rikstermbanken | ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till 8 respektive 24 timmar | Statliga myndigheter |
| daglig bullerexponeringsnivå | Rikstermbanken | ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå | Statliga myndigheter |
| daglig bullerexponeringsnivå | Rikstermbanken | ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till en åttatimmars arbetsdag | Statliga myndigheter |
| daglig dödlighet (%) | Rikstermbanken | antalet slaktkycklingar som har dött i en stallavdelning samma dag, inklusive sådana som har avlivats på grund av sjukdom eller av andra skäl, dividerat med totala antalet slaktkycklingar i stallavdelningen den aktuella dagen, multiplicerat med 100 | Statliga myndigheter |
| daglig vibrationsexponering | Rikstermbanken | tidsmedelvärde för accelerationens effektinnehåll, under en åttatimmarsperiod | Statliga myndigheter |
| dagligrum | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dagligvara | Rikstermbanken | en typ av vara som fortlöpande förbrukas i hushållet | Statliga myndigheter |
| dagmamma | Rikstermbanken | kvinna som tar hand om dagbarn i sitt hem | Statliga myndigheter |
| dagordning | Rikstermbanken | lista på frågor som ska diskuteras vid ett sammanträde, även bildligt | Statliga myndigheter |
| dagpenning | Försäkringskassan | (inom Försäkringskassan:) förmån som kan betalas ut till en hemvärnssoldat som tjänstgör i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder, till frivillig personal under höjd beredskap och till en totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller civilplikt än grundutbildning om utbildningen är längre än 60 dagar | Förmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilliga |
| dagpenning | Rikstermbanken | belopp som erhålls per dag i ersättning av erkänd arbetslöshetskassa eller i utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning | Statliga myndigheter |
| dagpenning | Rikstermbanken | ersättning per dag i arbetslöshetsförsäkringen | Departement |
| dagpenning till totalförsvarspliktig | Försäkringskassan | ersättning till den som fullgör repetitionsutbildning eller kort grundutbildning inom totalförsvaret | Begreppskatalog 2017 |
| dagrum | Rikstermbanken | gemensamt utrymme avsett för besättningens fritid | Statliga myndigheter |
| dagsbesökare | Rikstermbanken | besökare som inte övernattar på platsen för besöket | Statliga myndigheter |
| dagsbot | Rikstermbanken | bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårighetsgrad, medan varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömdes ekonomiska förhållanden | Statliga myndigheter |
| dagsböter | Polisen | bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. | Ordlista |
| dagsböter | Rikstermbanken | bötesstraff där böternas antal bestäms efter hur grovt brottet är | Statliga myndigheter |
| dagsböter | Rikstermbanken | bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden. | Statliga myndigheter |
| dagsböter | Rikstermbanken | bötesstraff, där böternas antal bestäms efter brottets svårhetsgrad, och varje dagsbots storlek fastställs med hänsyn till den dömde personens ekonomiska förhållanden | Statliga myndigheter |
| dagsgamla kycklingar | Rikstermbanken | fjäderfä som inte är äldre än 72 timmar och som ännu inte har utfodrats, inbegripet myskänder (Cairina moschata) eller deras korsningar som inte är äldre än 72 timmar, vare sig de utfodrats eller inte | Statliga myndigheter |
| dagsgiva | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dagskassehantering | Rikstermbanken | transport, uppräkning och insättning på konto av dagskassor från näringsidkare och föreningar | Statliga myndigheter |
| dagsljus synligt ljus |
Rikstermbanken | strålning i våglängdsområdet 380 nm--780 nm | Statliga myndigheter |
| dagsljusfaktor | Rikstermbanken | förhållandet mellan den belysningsstryka dagsljuset ger i ett visst plan inomhus och vad det samtidigt är utomhus från fri himmel | Statliga myndigheter |
| dagsljusinlänkning | Rikstermbanken | metod att fördela om dagsljusinfallet genom fönster, vanligtvis i strävan att öka dagsljusfaktorn i rummets inre delar och sänka den nära fönstret och därigenom få en jämnare ljusfördelning i rummet | Statliga myndigheter |
| dagslån | Rikstermbanken | lån från en bankdag till nästa som bankerna eller andra finansinstitut ger varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| dagslån | Rikstermbanken | lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten” | Statliga myndigheter |
| dagslåneränta | Rikstermbanken | ränta för interbanklån över natten | Övrig offentlig verksamhet |
| dagslåneränta | Rikstermbanken | ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra | Övrig offentlig verksamhet |
| dagsportion | Rikstermbanken | samtliga måltider under dagen -- frukost, lunch, middag, mellanmål -- för en person | Övrig offentlig verksamhet |
| dagstidning | Rikstermbanken | redaktionellt framställt textdokument som har som primärt syfte att sprida aktuella nyheter av speciellt eller allmänt intresse och som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka | Statliga myndigheter |
| dagstidning | Rikstermbanken | allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning | Departement |
| dagstidning | Rikstermbanken | En allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär är en dagstidning förutsatt att den reguljära allmänna nyhetsförmedlingen är tidningens primära uppgift. Nyhetsförmedlingen ska med kontinuitet gälla händelser och skeenden i anslutning till tidningens periodicitet och aktualiteten ska motivera och förutsätta periodiciteten. Nyhetsförmedlingen får inte ämnesmässigt begränsas annat än av tidningens geografiska spridningsområde och av händelsers och skeendens aktualitet. Nyhetsförmedlingen kan ske i skilda former t.ex. genom notiser, artiklar, reportage, text och bilder. En allmän nyhetstidning kan framställas i olika format och med olika tryckmetoder. Kraven att tidningen i huvudsak ska vara skriven på svenska samt att tidningen i huvudsak distribueras inom landet innebär att innehållet till 90 % ska vara skrivet på svenska samt att tidningen till 90 % ska distribueras inom landet. | Statliga myndigheter |
| dagsverkspenningar | Rikstermbanken | Skatteform. Dagsverken utgjordes i äldre tid i natura men under 1600-talet och senare förekom det att skatten kunde lösas i pengar. | Statliga myndigheter |
| dagtraktamente | Rikstermbanken | ett tillägg till lönen som betalas ut per dag för kostnader vid arbete på annan ort | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn- och smältvatten som rinner från t.ex. hustak, gator, parkeringar och gårdar | Övrig offentlig verksamhet |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn- och smältvatten som rinner av från hårda ytor som byggnader, gator och hård mark | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | ytvatten som härrör från nederbörd | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn- eller smältvatten som rinner av från hårda ytor (byggnader och gator m.m.) | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn och smältvatten från snö och is som avrinner från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar, parkeringsplatser etc. | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | vatten som tillfälligt rinner på markytan, huvudsakligen regn eller smältvatten från snö och is | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten som ytligt avrinner från gårdar, tomter, gator, vägar, taktäckta ytor eller liknande | Statliga myndigheter |
| dagvatten | Rikstermbanken | regn- och smältvatten som rinner av från hårda ytor (byggnader, gator) | Statliga myndigheter |
| dagvattensystem | Rikstermbanken | system av rör och öppna diken vilka har för avsikt att ta om hand och leda bort regn- och smältvatten | Statliga myndigheter |
| dagverksamhet | Rikstermbanken | bistånd som avser insats/åtgärd under dagtid utanför den egna bostaden | Departement |
| DAISY | Rikstermbanken | En öppen, internationellt etablerad standard för att strukturera, producera och distribuera ljud, text och bild. DAISY bygger på XML och SMIL, två standarder för elektronisk publicering som är framtagna av World Wide Web-konsortiet. DAISY 4-standarden kommer att integrera det kommersiella EPUB-formatet. MTM gör alla talböcker i DAISY-format. | Statliga myndigheter |
| dakryoadenit | Rikstermbanken | inflammation i tårkörteln | Statliga myndigheter |
| dakryocystit | Rikstermbanken | inflammation i tårsäcken | Statliga myndigheter |
| daktning | Rikstermbanken | tagande av fotografi och fingeravtryck | Statliga myndigheter |
| dala pälsfår | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dalgångsbygd | Rikstermbanken | landskap, präglat av lång jordbrukskontinuitet i en dalgång, vars grundstruktur av byar och gårdar vanligen bildats under yngre järnålder/tidig medeltid | Statliga myndigheter |
| dammande kadmiumhaltigt material | Rikstermbanken | material som vid normalt förekommande hantering ger upphov till kadmiumhaltigt damm | Statliga myndigheter |
| dammexplosion | Rikstermbanken | kraftyttring som uppstår när i luft svävande ytterst små dammpartiklar hastigt förbränns | Statliga myndigheter |
| dammlunga | Rikstermbanken | en typ av pneumokonios; kroniska lungförändringar som uppträder efter inandning av vissa former av damm under lång tid | Statliga myndigheter |
| dammprov | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dammtät förpackning | Rikstermbanken | förpackning som är ogenomsläpplig mot torrt innehåll, inklusive finpulvriserade fasta ämnen som uppstått under transporten | Statliga myndigheter |
| dammtäta förpackningar | Rikstermbanken | förpackningar som är ogenomsläppliga för torrt innehåll, inklusive finpulvriserade fasta ämnen som uppstått under transporten | Statliga myndigheter |
| dammvall | Rikstermbanken | vall uppförd i avsikt att kunna ansamla eller magasinera vatten i en grävd damm eller naturlig sänka | Statliga myndigheter |
| dammäng | Rikstermbanken | slåtteräng som periodvis läggs under vatten genom dämning | Statliga myndigheter |
| dark pools | Rikstermbanken | orderböcker utan synliga volymer, där stora order läggs i syfte att begränsa prispåverkan | Statliga myndigheter |
| DAT | Rikstermbanken | digital ljudbandspelare för 2 ljudkanaler | Övrig offentlig verksamhet |
| data | Försäkringskassan | representation av fakta, idéer eller liknande i en form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning av människor eller av automatiska hjälpmedel | Allmän juridik |
| data | Rikstermbanken | Data representerar fakta, begrepp eller instruktioner i sådan form att de är lämpade för överföring, tolkning eller bearbetning av människor eller maskiner. | Statliga myndigheter |
| data | Rikstermbanken | uppgifter eller information om något, oftast i samband med mätningar eller rapportering, exempelvis personuppgifter | Statliga myndigheter |
| databank | Rikstermbanken | lagringssystem för databaser | Statliga myndigheter |
| databas | Rikstermbanken | samling av samhörande data som är lagrade i strukturerad form och som kan bli åtkomliga för sökning, bearbetning och sortering | Statliga myndigheter |
| databas | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| databas | Rikstermbanken | mängd av data som är lagrade i en gemensam struktur och i vilka sökning och urval enligt olika kriterier kan göras med hjälp av en programvara | Statliga myndigheter |
| databas | Rikstermbanken | mängd av data som består av en eller flera filer som är strukturerade för snabb åtkomst och sökning | Statliga myndigheter |
| databasapplikation | Rikstermbanken | datorprogram via vars gränssnitt användare kommunicerar med en databashanterare | Statliga myndigheter |
| databashanterare | Rikstermbanken | programvara som hanterar lagring, återsökning och uppdatering av posterna i en databas | Statliga myndigheter |
| databärare | Rikstermbanken | fysiskt underlag för handlingar | Statliga myndigheter |
| databärare | Rikstermbanken | fysiskt underlag för datafiler | Övrig offentlig verksamhet |
| databärare | Rikstermbanken | fysiskt underlag för handlingar (t.ex. magnetband, hårddisk) | Statliga myndigheter |
| databärare | Rikstermbanken | fysiskt underlag för handlingar/uppgifter | Kommuner |
| databärare | Rikstermbanken | underlag för lagring och överföring av uppgifter | Statliga myndigheter |
| dataelementkatalog | Rikstermbanken | förteckning över dataelementtyper som förekommer i ett visst sammanhang | Statliga myndigheter |
| dataelementnamn | Rikstermbanken | ett eller flera ord i klartext som identifierar en dataelementtyp | Statliga myndigheter |
| datafil | Rikstermbanken | systematisk strukturerad mängd digital information | Övrig offentlig verksamhet |
| datafångst | Rikstermbanken | förhållandet mellan den tid då instrumentet har givit tillförlitliga data och den totala tiden för vilken mätning har skett | Statliga myndigheter |
| datainsamlingsverktyg | Rikstermbanken | metoder som används för att identifiera informationskällor och samla in information under en utvärdering | Statliga myndigheter |
| Datainspektionen f DI |
Rikstermbanken | statlig myndighet som ansvarar för att person uppgifter behandlas så att otillbörliga intrång i personlig integritet inte sker | Statliga myndigheter |
| dataintrång | Rikstermbanken | olovligt intrång i informationssystem för att hämta, ändra eller utplåna datademilitariserad zon | Statliga myndigheter |
| datakatalog | Rikstermbanken | katalog som innehåller metadata för data i en databas | Statliga myndigheter |
| datakonsument | Rikstermbanken | ansluten myndighet eller annan aktör som tar del av innehåll från systemet för Uppgiftslämnarservice | Departement |
| datamask | Rikstermbanken | spridningssätt som innebär att ett program genom att utnyttja olika säkerhetsbrister automatiskt sprider sig över ett nätverk. En datamask kräver ingen aktiv åtgärd från användaren för att sprida sig. | Regeringen |
| datamedia | Rikstermbanken | bärare av information i form av hårddiskar, databand, disketter, usb-minnen eller liknande | Statliga myndigheter |
| datapantbrev | Rikstermbanken | bevis för en inteckning i elektronisk form | Statliga myndigheter |
| dataportabilitet | Rikstermbanken | Rätten till dataportabilitet ger registrerade i vissa fall rätt att få ut de personuppgifter som de har tillhandahållit den personuppgiftsansvarige, och rätt att överföra dessa uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig. | Statliga myndigheter |
| dataproducent | Rikstermbanken | ansluten myndighet som bidrar med innehåll till systemet för Uppgiftslämnarservice | Departement |
| datarapporteringstjänster | Rikstermbanken | publicering av handelsrapporter för värdepappersföretags räkning, insamling av handelsrapporter från handelsplatser för konsolidering och tillhandahållande av pris och volym i realtid per finansiellt instrument, lämnande av transaktionsrapporter för värdepappersföretags räkning till de behöriga myndigheterna eller Esma | Regeringen |
| dataregister | Rikstermbanken | register lagrad i dator | Statliga myndigheter |
| datarepresentation | Rikstermbanken | kodad representation för text, bild, ljud mm | Kommuner |
| datarum | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn på de dokument och den information som säljaren gör tillgänglig inför företagsförsäljningar. | Statliga myndigheter |
| dataskyddsförordningen GDPR |
Försäkringskassan | Allmän juridik | |
| dataskyddsombud | Rikstermbanken | Den som behandlar personuppgifter måste i vissa fall utse ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. | Statliga myndigheter |
| datastruktur | Rikstermbanken | logiskt arrangemang av samhörande data | Statliga myndigheter |
| datautbyte | Rikstermbanken | överföring av fördefinierade och strukturerade data mellan olika parter | Statliga myndigheter |
| datavirus | Rikstermbanken | program som installeras på datorn mot användarens vilja och som kan spridas vidare till andra datorer | Regeringen |
| datavärd | Rikstermbanken | myndighet eller annan organisation som för Naturvårdsverkets räkning ansvarar för driften av en eller flera databaser | Riksdagen |
| datavärd | Rikstermbanken | organisation som driver ett datavärdskap | Statliga myndigheter |
| datavärdskap | Rikstermbanken | dataförvaltning med funktionen att ta emot och utföra leveranskontroll av, lagra och tillgängliggöra miljödata inom ett tematiskt område | Statliga myndigheter |
| dataägare | Rikstermbanken | de[n] som på olika sätt producerar och förvaltar data som kan tillgängliggöras som öppna data | Departement |
| dativ | Rikstermbanken | kasus (i vissa språk) | Statliga myndigheter |
| datorbaserade nationella prov | Rikstermbanken | nationella prov, förstudier för sådana prov, utprovning av nya provuppgifter och användartester för sådana prov i ett datorbaserat system, | Departement |
| datorhall | Rikstermbanken | lokal som förvarar en större mängd it-utrustningar | Statliga myndigheter |
| datormoln molntjänster, molnet |
Rikstermbanken | IT-tjänster som tillhandahålls över Internet, i synnerhet funktioner som traditionellt sköts på egna datorer men genom molnet sköts av någon annan | Departement |
| datorprogram | Rikstermbanken | Enbart programvara kan inte patentskyddas, då är det upphovsrätt som gäller. När det gäller datorrelaterade uppfinningar kan man få patent på ett datorprograms koppling till en teknisk lösning, alltså den funktion, metod eller process som blir resultatet av programmets körning i datorn. | Statliga myndigheter |
| datorrum | Rikstermbanken | lokal som förvarar en mindre mängd it-utrustningar | Statliga myndigheter |
| datorsimulering | Rikstermbanken | vågekvationsanalys för att bedöma slagbarhet och slagningskriterier för olika kombinationer hejare--påle--jord (WEAP = datorprogram för vågekvationsanalys). | Statliga myndigheter |
| datortomografi f CT; DT |
Rikstermbanken | metod för skiktvis röntgenundersökning vid vilken analysen och bildframställningen sker med datorteknik; eng. computed tomography | Statliga myndigheter |
| datumparkering | Rikstermbanken | förbud på ojämnt datum parkera bil på den sida av gatan som har ojämna husnummer och vice versa | Statliga myndigheter |
| dBA | Rikstermbanken | Mått på ljudets styrka som korrigerats med frekvensavvägningsfilter, A-vägd, för att efterlikna hörselns lägre känslighet för låga och höga frekvenser. | Statliga myndigheter |
| dBA | Rikstermbanken | en med frekvensfilter A-vägd ljudtrycksnivå | Departement |
| dBA | Rikstermbanken | enhet för mätning av bl.a. ljudnivå (ljudtrycksnivå) | Statliga myndigheter |
| dBA | Rikstermbanken | Enhet för mätning av bl.a. ljudnivå (ljudtrycksnivå). ”A” anger att det ingående ljudet vägts över det standardiserade A-filtret före nivåangivelsen. dB-skalan är logaritmisk. En ökning eller minskning av ljudnivån med 10 dBA uppfattas av det mänskliga örat som en fördubbling respektive halvering av ljudet. | Statliga myndigheter |
| DBP dibutylftalat |
Rikstermbanken | Uppförd på kandidatförteckningen samt bilaga XIV i Reach. Reglerad exempelvis i leksaker och barnavårdsartiklar. | Statliga myndigheter |
| DBS-metoden | Rikstermbanken | Ett verktyg för att korrigera klimatmodellernas utdata så att de kan användas som indata till hydrologisk modellering. | Statliga myndigheter |
| DBS-metoden | Rikstermbanken | ”Distribution Based Scaling” är ett verktyg för att korrigera klimatmodellernas utdata så att de kan användas som indata till hydrologisk modellering. | Statliga myndigheter |
| DC/DC-omvandlare | Rikstermbanken | elektronikkomponent som omvandlar likspänning (DC -- direct current) från en spänning till en annan | Statliga myndigheter |
| DCC | Rikstermbanken | Digital kassettbandspelare som lanserades 1992, men som aldrig slog igenom. | Övrig offentlig verksamhet |
| DDD definierad dygnsdos av ett läkemedel som används av en vuxen person |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| DDE | Rikstermbanken | Nedbrytningsprodukt av DDT, diklordifenyltrikloretan. | Statliga myndigheter |
| DDP | Rikstermbanken | Säljaren (leverantören) står för alla risker och kostnader tills godset finns på angiven plats. | Statliga myndigheter |
| DDT diklordifenyltrikloretan |
Rikstermbanken | Insektsbekämpningsmedel. | Statliga myndigheter |
| DDT | Rikstermbanken | Ett bekämpningsmedel som har använts sedan 1940-talet. Det fick omfattande användning fram till mitten av 1960-talet. Besprutning med DDT förbjöds i Sverige och många andra länder i början av 1970-talet. | Riksdagen |
| DDT | Rikstermbanken | Dicholoro-diphenyl-trichloroethenae (diklordifenyltrokloretan ) och dess biprodukter (derivat). Insektsbekämpningsmedlet DDT är en svårnedbrytbar (persistent), bioackumulerande klorerad organisk förening som visat sig vara giftig för djur. DDT-derivat innefattar DDE, DDD, DDA etc. Alla dessa substanser slås vanligen samman till vad som kallas summa-DDT (total DDT) eller DDTs. | Statliga myndigheter |
| DDT | Rikstermbanken | vitt, kristallint ämne, som är praktiskt taget olösligt i vatten men lättlösligt i de flesta organiska lösningsmedel | Statliga myndigheter |
| de fyra friheterna | Rikstermbanken | På EU:s inre marknad ska det råda fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, personer och kapital. | Statliga myndigheter |
| De Geer-morän | Rikstermbanken | små moränryggar, vanligen ett par hundra meter långa och upp till 55 meter höga | Statliga myndigheter |
| de gemensamma kontaktpunkterna | Rikstermbanken | E-förvaltningsportaler för tjänsteföretagare som medlemsstaterna enligt tjänstedirektivet är skyldiga att inrätta. Vid dessa ska alla tillståndsförfaranden och administrativa procedurer för att bedriva tjänsteverksamhet kunna fullgöras. | Regeringen |
| de grundläggande principerna | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| de minimis | Rikstermbanken | De minimis är en juridisk term som används för att ange en miniminivå/omfång under vilken en viss lag eller regel inte behöver tillämpas. | Statliga myndigheter |
| de minimis-stöd | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| de minimis-stöd | Rikstermbanken | Enligt WTO:s jordbruksavtal behöver inte WTO-medlemmarna reducera eller begränsa användningen av handelsstörande jordbruksstöd (s.k. gula stöd) som understiger 5 % av produktionsvärdet för en specifik jordbruksprodukt eller 5 % av det totala produktionsvärdet i jordbrukssektorn. För utvecklingsländer är gränsen för de minimis-stöden 10 % av produktionsvärdet. I Dohaförhandlingarna pågår diskussioner om sänkning av gränsen för de minimis-stöden. | Statliga myndigheter |
| de svenska miljömålen | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| De tre R:ns princip | Rikstermbanken | [princip] enligt vilken djurförsöken så långt möjligt ska ersättas, minskas och förfinas. | Departement |
| dead-end hosts | Rikstermbanken | arter som kan bli infekterade men som inte kan föra en smitta vidare | Departement |
| dealer | Rikstermbanken | handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs | Övrig offentlig verksamhet |
| debatt | Rikstermbanken | diskussion mellan ledamöterna i riksdagens kammare | Riksdagen |
| debattregler | Rikstermbanken | regler och rekommendationer för olika debatter i kammaren | Riksdagen |
| debensofuraner | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| debet | Rikstermbanken | den vänstra sidan på ett bokföringskonto | Övrig offentlig verksamhet |
| debitera | Rikstermbanken | påföra någon en kostnad för något | Övrig offentlig verksamhet |
| debitera | Rikstermbanken | skriva ett belopp på bokföringskontots vänstra sida, dess debetsida | Övrig offentlig verksamhet |
| debitera | Rikstermbanken | sätta upp på någons skuldräkning | Statliga myndigheter |
| debiterad tid | Försäkringskassan | del av närvarotiden som ägnas åt faktisk produktion. | Begreppskatalog 2017 |
| debriefing psykologisk debriefing |
Rikstermbanken | planerad och strukturerad genomgång i grupp av fakta, tankar och reaktioner efter en kritisk händelse | Övrig offentlig verksamhet |
| decentralisering | Rikstermbanken | det att göra en verksamhet mindre centralstyrd | Statliga myndigheter |
| decharge | Rikstermbanken | ansvarsfrihet som ett parlament beviljar regeringsmedlemmar | Riksdagen |
| decibel | Rikstermbanken | Ett dB-värde anger ett logaritmiskt förhållande mellan två värden. dB-värdet måste alltid refereras till en referensnivå, exempelvis dBu, dBV eller dBm. dB(A) anger en ljudnivå relaterad till en standardiserad mätkurva (vid bullernivåmätning i en lokal). | Övrig offentlig verksamhet |
| decibel | Rikstermbanken | Ett logaritmiskt mått. Används för att mäta ljudets styrka. Kan också användas som mått på hur stor del av ljudet som isolerats eller dämpats bort. | Statliga myndigheter |
| decilgrupp | Rikstermbanken | Befolkningen har delats in i tio jämnstora grupper utifrån deras inkomstnivåer. För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. | Departement |
| decoupling frånkoppling, frikoppling |
Rikstermbanken | Med decoupling (ofta översatt till frånkoppling eller frikoppling) avses i miljöpolitiska sammanhang ett speciellt samband mellan ekonomi och miljöpåverkan. Sambandet kan beskrivas som att två variabler som i procentuella termer tidigare växt i samma takt (t.ex. utsläpp och BNP, transporter och BNP, energianvändning och BNP) inte längre gör det, och att ekonomin vid decoupling fortsätter att växa men med mindre miljöpåverkan. När, exempelvis, utsläppen i procentuella termer minskar mer än BNP har det skett en decoupling mellan tillväxt och utsläpp. | Statliga myndigheter |
| defekationshastighet ”skithastighet” |
Rikstermbanken | det genomsnittliga antal spillningshögar ett djur lämnar från sig under ett vinterdygn | Statliga myndigheter |
| defekt | Rikstermbanken | brist eller fel i funktion eller utseende | Statliga myndigheter |
| defektiv alfabetisk skrift konsonantskrift |
Rikstermbanken | alfabetisk skrift, i vilken bokstäverna uteslutande eller till övervägande del representerar konsonanter, medan vokaler uteslutande eller främst representeras av icke bokstavslika markörer i form av punkter eller streck, ovanför, under eller bland de konsonantbetecknande bokstäverna | Statliga myndigheter |
| defensiv | Rikstermbanken | som inriktar sig på försvar | Statliga myndigheter |
| defensiva informationsoperationer IO-D |
Rikstermbanken | riktade och vanligen samordnade åtgärder i fred, kris och krig avseende operationer, personal, teknologi och policy för att skydda och försvara information, informationssystem och egen förmåga till rationellt beslutsfattande | Statliga myndigheter |
| defensiva informationsoperationer IO-D |
Rikstermbanken | samlade och samordnade åtgärder i fred, kris och krig avseende operationer, personal, teknologi och policy för att skydda och försvara information, informationssystem och egen förmåga till rationellt beslutsfattande | Statliga myndigheter |
| defensiva åtgärder | Polisen | åtgärder inom personsäkerhetsarbetet som riktar sig till skyddspersonen och dennes anhöriga | Föreskrifter och allmänna råd |
| defensiva åtgärder | Rikstermbanken | åtgärder inom personsäkerhetsarbetet som riktar sig till skyddspersonen och dennes anhöriga | Statliga myndigheter |
| defibrillator AED |
Rikstermbanken | apparat som används till att ge en person normal hjärtrytm | Statliga myndigheter |
| deficit | Rikstermbanken | nedsättning av förmåga eller funktion | Departement |
| definierad däcksarea | Rikstermbanken | area på ett fartygs väderdäck eller på ett rorofartygs fordonsdäck som är avdelad för stuvning av farligt gods | Statliga myndigheter |
| definitiv | Rikstermbanken | slutgiltig | Statliga myndigheter |
| deflagration | Rikstermbanken | explosion där den kemiska omsättningen (förbränningen) sker i en hastighet underskridande ljudhastigheten i mediet | Statliga myndigheter |
| deflation | Rikstermbanken | Allmänna prisfall som göra att pengarnas värde stiger, dvs. säga man kan köpa fler varor och tjänster för samma mängd pengar. Motsatsen är inflation. | Övrig offentlig verksamhet |
| deflation | Rikstermbanken | borttransport av lösa, fina partiklar av vinden | Statliga myndigheter |
| deflation | Rikstermbanken | Priserna faller, vilket leder till att ekonomin går trögare. Motsats till inflation. | Statliga myndigheter |
| deflation | Rikstermbanken | sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet) | Övrig offentlig verksamhet |
| deformationszon | Rikstermbanken | svaghetszon i berggrunden utefter vilken berggrunden rör sig | Statliga myndigheter |
| deformerad | Rikstermbanken | vanställd; oönskad ändring av den ursprungliga formen hos ngt föremål | Statliga myndigheter |
| defusing avlastningssamtal |
Rikstermbanken | kortare informell genomgång av upplevelser i samband med en händelse | Övrig offentlig verksamhet |
| deg | Rikstermbanken | icke-Newtonskt material som har elastiska och viskösa flödesegenskaper | Statliga myndigheter |
| degeneration | Rikstermbanken | försämring av funktionen i vävnader eller organ | Statliga myndigheter |
| DEHP dietylhexylftalat |
Rikstermbanken | Kemikalie som bl.a. används som mjukgörare i plast. | Statliga myndigheter |
| DEHP dietylhexylftalat |
Rikstermbanken | Uppförd på kandidatförteckningen samt bilaga XIV i Reach. Reglerad exempelvis i leksaker och barnavårdsartiklar. | Statliga myndigheter |
| dehydrering | Rikstermbanken | tillstånd av uttorkning, som orsakas av att celler och organ i kroppen förlorar vätska t.ex. genom svettning samtidigt som förlusten inte kompenseras genom tillräcklig mängd dryck | Statliga myndigheter |
| dejsa | Rikstermbanken | göra fart akteröver under segling | Statliga myndigheter |
| dekapitering | Rikstermbanken | avlivning genom att huvudet hastigt avskiljs från kroppen med hjälp av ett vasst verktyg | Statliga myndigheter |
| deklaration | Rikstermbanken | redovisning av inkomster och utgifter, som är en grund för beräkningen av inkomstskatt | Övrig offentlig verksamhet |
| deklaration | Rikstermbanken | skriftlig sammanfattning av någons årliga inkomst- och förmögenhetsuppgifter, självdeklaration | Statliga myndigheter |
| deklaration | Rikstermbanken | uppgifter om innehav av varor, tulldeklaration | Statliga myndigheter |
| deklaration | Rikstermbanken | uppgifter om innehåll i vara, varudeklaration | Statliga myndigheter |
| deklaration | Rikstermbanken | rapportering av uppgifter om försäljning eller förbrukning av lagringsbränslen samt biodrivmedel och tillsatser under referensåret enligt 3 kap. 5 & la<r° (2012:806) om beredskapslagring av olja | Statliga myndigheter |
| deklarera | Rikstermbanken | lämna uppgift om inkomst | Statliga myndigheter |
| deklorering | Rikstermbanken | kemiska och biologiska processer där klororganiska föreningar (t.ex. TCE) blir av med minst en kloratom i sina molekyler | Statliga myndigheter |
| dekoder | Rikstermbanken | Krets som återskapar ljud från digital information. Kan även vara krets som expanderar en komprimerad analog signal. | Övrig offentlig verksamhet |
| dekoder | Rikstermbanken | apparat som omvandlar krypterade TV-program | Departement |
| dekompression | Rikstermbanken | tryckminskning som erhålls vid uppstigning i vattnet eller vid tryckminskning i tryckkammare | Statliga myndigheter |
| dekompression | Rikstermbanken | tryckminskning som utförs genom uppstigning i vattnet eller tryckminskning i tryckkammare | Statliga myndigheter |
| dekompressionsgas dekogas |
Rikstermbanken | gas som används vid dekompressionen (etapp eller direkt) i vattnet | Statliga myndigheter |
| dekompressionstabell | Rikstermbanken | Ett samlande begrepp för instrument och tabeller som beskriver och/eller visar säker dekompression för att undvika dekompressionssjuka. | Statliga myndigheter |
| dekompressionstabell dyktabell |
Rikstermbanken | tabell som beskriver säker dekompression med hänsyn till tryckfallssjuka | Statliga myndigheter |
| dekompressionstid | Rikstermbanken | total tid för dekompression och uppstigning med korrekt uppstigningshastighet | Statliga myndigheter |
| dekompressionstid | Rikstermbanken | total uppstigningstid | Statliga myndigheter |
| dekontaminering | Rikstermbanken | behandling för att avdöda, inaktivera eller reducera mängden av biologiska agens så att de inte orsakar skada | Statliga myndigheter |
| dekontaminering | Rikstermbanken | rengöring (sanering), att avlägsna en kontamination | Statliga myndigheter |
| del-enhet | Rikstermbanken | fysisk anordning såsom anges i de instrumentspecifika föreskrifterna, som fungerar självständigt och som utgör ett mätinstrument tillsammans med andra del-enheter med vilka den är kompatibel, eller ett mätinstrument med vilket den är kompatibel | Statliga myndigheter |
| del-enhet | Rikstermbanken | flödesgivare, temperaturgivarpar eller integreringsverk | Statliga myndigheter |
| delad fälg | Rikstermbanken | centrumdelad fälg med skruvförband | Statliga myndigheter |
| delad förvaltning | Rikstermbanken | [Delad förvaltning innebär] att tillgängliga medel förvaltas och fördelas på medlemsstatsnivå i enlighet med fastställda procedurer, bl.a. upprättandet av ett nationellt program som fastställs mellan kommissionen och medlemsstaterna. | Regeringen |
| delad garanti | Rikstermbanken | Innebär att varje garantigivare endast ansvarar för sin del av garantin. | Regeringen |
| delad leverans | Rikstermbanken | Innebär att fler än ett elhandelsföretag levererar till en kund, till exempel flera återförsäljare levererar till en elanvändare eller fler balansansvariga levererar till en återförsäljare eller en producent levererar till fler balansansvariga. Endast ett elhandelsföretag kan vara balansansvarig för mätkraften. Övriga elhandelsföretag levererar fastkraft, varvid den balansansvarige kommer att avräkna balanskraft, det vill säga skillnaden mellan mätkraften och fastkraften. | Statliga myndigheter |
| delad slakt | Rikstermbanken | slakt av fjäderfän från en djuromgång där slakten sker under en tid som överstiger 10 dagar | Statliga myndigheter |
| delad utbetalning | Försäkringskassan | utbetalning av vårdbidrag som delas mellan föräldrarna till barnet | Begreppskatalog 2017 |
| delad vårdnad | Rikstermbanken | äldre benämning på gemensam vårdnad | Statliga myndigheter |
| delaktighet | Rikstermbanken | Ytterligare ett begrepp som ibland används för att beskriva en integrativ process är […] delaktighet. […] Delaktighet skulle […] kunna vara en möjlig ersättningsterm om den innebär deltagande i en helhet på egna villkor, dvs. med förtjänster och tillkortakommanden. | Departement |
| delavrinningsområde | Rikstermbanken | avrinningsområde inom ett huvudavrinningsområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar till en viss punkt i ett vattendrag | Departement |
| delavrinningsområde | Rikstermbanken | landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie åar, floder och möjligen sjöar till en viss punkt i ett vattendrag (normalt en sjö eller ett flodtillopp) | Statliga myndigheter |
| delbart hägn | Rikstermbanken | hägn som ska kunna delas för kortare tid då behov uppstår att skilja djuren åt | Statliga myndigheter |
| delbesiktning | Rikstermbanken | del av ibruktagandebesiktning begränsad till ett delsystem, en funktion eller en geografisk plats, som utförs och dokumenteras separat | Statliga myndigheter |
| deldom | Rikstermbanken | processrättslig term för ett avgörande av sakfrågan i ett av flera gemensamt handlagda mål, eller av en särskild fråga i ett och samma mål | Statliga myndigheter |
| delegat | Rikstermbanken | ombud med fullmakt | Statliga myndigheter |
| delegation | Rikstermbanken | Kan vara en tillfälligt sammansatt grupp som företräder sitt land vid en konferens eller förhandling, eller en ständig närvaro vid en internationell organisation där landet endast får bevaka förhandlingarna | Departement |
| delegation | Rikstermbanken | diplomatisk representation som ständigt finns vid en internationell organisation | Statliga myndigheter |
| delegationsbeslut | Rikstermbanken | beslut fattat av en delegation | Statliga myndigheter |
| delegera | Rikstermbanken | formellt överlåta befogenhet, vanligen från högre organ till lägre | Statliga myndigheter |
| delegera | Rikstermbanken | överlämna befogenhet att vidta en viss åtgärd, t.ex. beslutsfattande, till en eller flera tjänstemän | Regionala myndigheter |
| delegerad akt | Rikstermbanken | akt antagen av kommissionen med delegerad befogenhet | Departement |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen | Regeringen |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | Befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF-fördraget. Delegerad befogenhet kan endast tillämpas om befogenheten härleds från en lagstiftningsakt. Den delegerade befogenheten kan endast tillämpas på akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av den lagstiftningsakt den är knuten till. | Regeringen |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF- fördraget. Delegerad befogenhet kan endast tillämpas om befogenheten härleds från en lagstiftningsakt | Departement |
| delegerad befogenhet | Rikstermbanken | befogenhet som delegeras från lagstiftaren (Europaparlamentet och rådet) till kommissionen, regleras i artikel 290 EUF-fördraget | Departement |
| delegerad läkemedelsanvändning | Rikstermbanken | läkemedelsanvändning utan föregående veterinärundersökning i anslutning till behandlingen av det individuella djuret eller djurgruppen | Statliga myndigheter |
| delegering | Rikstermbanken | hänvisning i en zons namnserver till en underliggande zons namnserver som tjänar och förfogar över information om ett efterfrågat domännamn | Departement |
| delegering | Rikstermbanken | delegering eller delegation innebär att beslutanderätt flyttas från högre till lägre nivå i en organisation. Den lägre nivån bemyndigas att handlägga och fatta beslut i ärenden med samma befogenheter som tillkommer den högre; ansvaret för besluten ligger dock kvar på den högre nivån | Statliga myndigheter |
| delegeringsbara området | Rikstermbanken | den del av det primära lagområdet där riksdagen kan delegera sin normgivningskompetens | Regeringen |
| DELFOR-meddelande | Rikstermbanken | EDIEL-meddelande som används för att rapportera preliminära och slutliga andelstal, bilateral handel och planer och prognoser | Statliga myndigheter |
| delförvaltningsplan | Rikstermbanken | Enligt Vattendirektivet skall det upprättas förvaltningsplaner för varje vattendistrikt.Förvaltningsplanen är en sammanfattning av hur det står till med vattnen i distriktet, vad man har gjort och vad man planerar att göra. Planen blir en översiktlig och lättillgänglig sammanfattning av all den information som ställs samman inom distriktet. Den skall tjäna som ett planeringsunderlag för alla berörda myndigheter, liksom som ett fortlöpande verktyg för kommunikation med allmänheten och intressenter om vatten och vattenvård. Planen blir även den verksamhetsberättelse som lämnas till EU-kommissionen som rapportering om genomförandet av direktivet. Förvaltningsplaner skall göras på den nivå som motsvarar indelningen i vattendistrikt. Man får emellertid avgöra från fall till fall om det även kan behövas utarbetas detaljerade planer för delavrinningsområden -- delförvaltningsplaner. | Statliga myndigheter |
| delge | Rikstermbanken | formellt underrätta om beslut, dom ed. | Statliga myndigheter |
| delge misstanke | Rikstermbanken | meddela någon att denne är misstänkt | Statliga myndigheter |
| delgivning | Kronofogden | att en person får del av en handling, till exempel ett krav, som personen vanligtvis ska bekräfta | |
| delgivning | Rikstermbanken | När en person ska få del av handling. Handlingen kan exempelvis skickas eller lämnas till personen. Mottagaren ska i regel bekräfta delgivningen. | Statliga myndigheter |
| delgivning | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| delgivning | Rikstermbanken | bekräftelse på att svaranden tagit emot ett föreläggande eller ett beslut | Departement |
| delgivning | Rikstermbanken | överlämnande i lagligt bestämda former av en skriftlig handling, t. ex. en stämning, ett testamente eller ett betalningsföreläggande, till den som berörs av densamma | Statliga myndigheter |
| delgivning | Rikstermbanken | När en handling skickas eller lämnas till någon på ett sätt som innebär att den personen bevisligen har underrättats om det som står i handlingen. Delgivning sker vanligen genom att personen genom att underteckna ett kvitto bekräftar att denne har tagit emot handlingen. | Statliga myndigheter |
| delgivning | Rikstermbanken | det att låta en person få del av en handling, till exempel ett krav, som personen vanligtvis ska bekräfta | Statliga myndigheter |
| delgivningsbevis | Rikstermbanken | kvitto på mottagen delgivning | Statliga myndigheter |
| delgivningskvitto | Kronofogden | bekräftelse som signeras för att visa att en person har tagit emot en handling, till exempel ett krav eller beslut | |
| delgivningskvitto | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| delgivningsman | Rikstermbanken | särskilt utsedd myndighetsperson som intygar att en handling har överlämnats, dvs. att delgivning har skett | Statliga myndigheter |
| delikatessjäv grannlagenhetsjäv |
Rikstermbanken | Regeln om delikatessjäv är mycket allmänt hållen varför det är svårt att räkna upp alla de situationer där den kan bli aktuell. Om ärendet berör någon som är vän eller ovän till en tjänsteman eller om tjänstemannen står i ett mer markant beroendeförhållande till någon part, t.ex. genom en större skuld, är tjänstemannen jäviga. | Regionala myndigheter |
| delirium | Rikstermbanken | snabbt insättande förvirringstillstånd med bl.a. oro och vanföreställningar (hallucinationer) | Statliga myndigheter |
| delirium | Rikstermbanken | psykisk omtöckning | Departement |
| delirium | Rikstermbanken | övergående förvirringstillstånd med oro, ångest, skakningar och hallucinationer framkallat av organisk hjärnskada t. ex. vid förgiftning eller svår infektion | Statliga myndigheter |
| delkultur | Rikstermbanken | Utgångspunkten är att den större sammanhängande helheten, kultur, kan delas upp i mindre delar, eller som Ulf Hannerz har uttryckt det: ”Att säga att ett samhälle har delkulturer är att säga att medvetandet inte är likformigt fördelat där” (Hannerz 1982:58). Men samtidigt gäller det att minnas att om kulturbegreppet från början tillåtits rymma större komplexitet och variation, så hade inte ett begrepp som ‘delkultur’ alls behövts. Delkulturer uppstår så snart det finns social differentiering, samhällelig arbetsfördelning, vilket betyder att delkulturer i princip finns i alla samhällen. I sin tur betyder det att delkulturernas gränser och omfång i första hand har att göra med forskarnas intressen och frågeställningar. I vissa fall kan delkulturbegreppet bli så omfångsrikt att det i praktiken är detsamma som ‘kultur’. För mycket små enheter har föreslagits ‘minikultur’. | Statliga myndigheter |
| delkurser | Rikstermbanken | Nationella kurser kan delas upp i delkurser. Beslut om detta fattas av rektorn. | Departement |
| delmål | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| delmål | Rikstermbanken | Den svenska transportpolitiken rymmer ett övergripande mål och sex delmål. De transportpolitiska delmålen avser områdena tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, miljö, regional utveckling och jämställdhet och anger ambitionsnivån inom dessa områden på lång sikt. (Delmål inom andra politikområden kan definieras på annat sätt.) | Statliga myndigheter |
| delning | Rikstermbanken | Ärende eller förslag från ett statsråd på ett departement sänds ut (delas) till de övriga statsråden och till vissa tjänstemän inom Regeringskansliet för granskning och synpunkter. | Regeringen |
| delningsekonomi | Rikstermbanken | Ett vitt begrepp som saknar enhetlig definition. Gemensamt för företag som verkar inom delningsekonomin är dock att dessa använder nätverksplattformar för att kunna dela exempelvis tillgångar, tid och kunskap. | Regeringen |
| delningsekonomi gemensam konsumtion |
Rikstermbanken | Innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem. Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet. Ett annat namn för företeelsen är gemensam konsumtion (från engelskans collaborative consumption) som fokuserar på att dessa arrangemang kan möjliggöra för fler personer att konsumera en vara jämfört med om var och en skulle köpa den. | Regeringen |
| delningstal | Pensionsmyndigheten | Delningstalet används för att beräkna din årliga pension. Ditt försäkringskapital delas med delningstalet för att få fram hur stor pension du kommer att få ut under året. Delningstalet bygger bland annat på ett antagande om kvarstående medellivslängd för personer i din ålder och om avkastningen på ditt försäkringskapital framöver. | Pension |
| delningstal | Rikstermbanken | tal som speglar den beräknade återstående livslängden vid pensioneringstillfället med beaktande av den ränta som tillgodoräknas pensionen | Departement |
| delningstal | Rikstermbanken | särskilt tal som det sammanlagda pensionskapitalet delas med vid bestämningen av den årliga pensionen. Delningstalet är detsamma för alla individer i en årskull, men varierar mellan olika årskullar beroende på medellivslängd och andra faktorer | Statliga myndigheter |
| delningstal | Rikstermbanken | tal som används för att beräkna pensionsbelopp i en premiebestämd pensionsförsäkring och i den allmänna pensionen | Statliga myndigheter |
| delningstal | Rikstermbanken | tal som speglar den beräknade återstående livslängden från och med pensioneringstillfället samt den antagna framtida räntan | Statliga myndigheter |
| delpension | Rikstermbanken | Att få delpension innebär att en person går ner i arbetstid och får en utbetalning från SPV. Det är arbetsgivaren som bestämmer om en person får delpension. Det är också arbetsgivaren som står för kostnaden. | Statliga myndigheter |
| delprocess | Rikstermbanken | process som utgör en del av en överliggande process | Statliga myndigheter |
| delrapport | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| delresa | Rikstermbanken | En delresa går mellan delresepunkter, där ett ärende uträttas. En delresa delas upp i reselement (enligt RES 2005--2006). | Statliga myndigheter |
| delsystem | Rikstermbanken | funktionell del av järnvägssystemet | Departement |
| delta | Rikstermbanken | den i horisontalplanet mer eller mindre triangellikt formade partikelavlagring som bildas av en flod vid dess mynning i en sjö eller ett hav | Statliga myndigheter |
| delta flodmynningsområde |
Rikstermbanken | en ofta solfjäderformad avsättning av sedimenterat material vid mynningen av ett vattendrag | Statliga myndigheter |
| delta flodmynningsområde |
Rikstermbanken | ofta solfjäderformad avsättning av sedimenterat material vid mynningen av ett vattendrag | Statliga myndigheter |
| delta | Rikstermbanken | Flodmynningsområde. En ofta solfjäderformad avsättning av sedimenterat material vid mynningen av ett vattendrag. | Statliga myndigheter |
| deltagande utvärdering | Rikstermbanken | utvärderingsmetod i vilken företrädare för organisationer och intressenter (inklusive förmånstagare/målgrupper) arbetar tillsammans för att utforma, utföra och tolka en utvärdering | Statliga myndigheter |
| deltagandekvorum | Rikstermbanken | krav på att en bestämd andel av de röstberättigade måste delta i en folkomröstning | Departement |
| deltaisk | Rikstermbanken | Delta-, deltaavlagrad. | Statliga myndigheter |
| deltamuskeln | Rikstermbanken | muskel som är formad som den grekiska bokstaven delta, och som utgår från skuldergördeln och utbreder sig över axelleden för att fästa på överarmsbenet | Statliga myndigheter |
| deltidsanställd | Rikstermbanken | anställd som arbetar mindre än heltid | Statliga myndigheter |
| deltidsarbetande arbetstagare | Rikstermbanken | arbetstagare vars normala arbetstid under en vecka eller en annan period kortare än ett år understiger arbetstiden för en jämförbar arbetstagare som enligt avtal eller lag anses arbeta heltid | Departement |
| deltidsarbete | Rikstermbanken | arbete med mindre än full arbetstid | Statliga myndigheter |
| deltidsgrupp | Rikstermbanken | verksamhet för barn upp till ca 7 år, där varje barngrupp vanligen vistas högst tre timmar per dag | Statliga myndigheter |
| deltillfart | Rikstermbanken | det eller de körfält i en korsnings tillfart som utnyttjas gemensamt av en eller flera fordonsströmma | Statliga myndigheter |
| delvis eller helt planskild korsning | Rikstermbanken | korsning i vilken två eller flera trafikströmmar av samma eller olika trafikslag åtskiljs genom nivåskillnad | Statliga myndigheter |
| delvis fullbordad maskin | Rikstermbanken | sammansatt enhet som nästan utgör en maskin men som inte ensam kan användas för något särskilt ändamål | Statliga myndigheter |
| delvis strukturerade data | Rikstermbanken | data som inte är fullständigt strukturerade men som innehåller någon form av uppdelning i semantiska delar och där hierarkier av poster och fält upprätthålls i datamängden | Statliga myndigheter |
| delvis strukturerade data | Skatteverket | data som inte är fullständigt strukturerade men som innehåller någon form av uppdelning i semantiska delar och där hierarkier av poster och fält upprätthålls i datamängden | Öppna företagsdata |
| delägare | Rikstermbanken | person som äger något tillsammans med andra | Statliga myndigheter |
| delägarförvaltning | Rikstermbanken | förvaltning av en samfällighet genom gemensamma beslut av delägarna i enighet eller vid delägarsammanträde enligt lagen om förvaltning av samfälligheter | Statliga myndigheter |
| delårsrapport | Rikstermbanken | Delårsrapport upprättas av ca 60 statliga myndigheter enligt internrevisionsförordningen. Den upprättas i de flesta fall per den 30 juni och består av resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning samt prognoser över verksamhetens kostnader och intäkter för det pågående räkenskapsåret. Till skillnad från de statliga myndigheternas årsredovisning ställs inga krav på noter, finansieringsanalys, bemyndiganderedovisning eller resultatredovisning i delårsrapporten. Det ställs heller inte samma krav på precision i delårsrapporten; uppgifterna kan i högre utsträckning bygga på uppskattningar. | Statliga myndigheter |
| demandventil | Rikstermbanken | behovsstyrd andningsventil (2:a steg) | Statliga myndigheter |
| demarkationslinje | Rikstermbanken | folkrättsligt fastställd gränslinje mellan två stater | Statliga myndigheter |
| dematerialisering | Rikstermbanken | kontobaserade värdepapper som tillskapas genom emission in i en värdepapperscentral | Regeringen |
| dematerialisering | Rikstermbanken | elimineringen av certifikat, aktiebrev eller annan typ av dokument som bevis på äganderätten till ett finansiellt instrument | Departement |
| demens | Rikstermbanken | försämring av kognitiva funktioner (intellekt, minne och personlighet) orsakad av skada eller sjukdom i hjärnan | Statliga myndigheter |
| demens | Rikstermbanken | omfattande och bestående nedsättning i de psykiska funktionerna pga. sjukliga förändringar i hjärnan; symtomen kännetecknas av försämrat minne, bristande orientering till tid och rum, förändrad personlighet och nedsatt förmåga att ta hand om sig själv | Statliga myndigheter |
| demens | Rikstermbanken | obotlig stark nedsättning av förståndet och affektiva själslivet | Statliga myndigheter |
| dement | Rikstermbanken | som lider av demens | Statliga myndigheter |
| demersal art | Rikstermbanken | bottenlevande art | Statliga myndigheter |
| demersala bestånd | Rikstermbanken | arter som lever på eller nära havsbotten | Departement |
| demersalt fiske | Rikstermbanken | fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom torsk, gråsej, kolja, havskräftor och räkor | Riksdagen |
| demersalt redskap | Rikstermbanken | redskap som fångar demersala arter | Statliga myndigheter |
| demilitarisera | Rikstermbanken | avlägsna militära anordningar från ett område (avrusta, avväpna, nedrusta) | Statliga myndigheter |
| demining | Rikstermbanken | verksamhet för att avlägsna riskerna från minor och annan oexploderad ammunition i ett område | Statliga myndigheter |
| demografi | Rikstermbanken | Samlingsterm som beskriver hur en population är sammansatt i form av individer av olika åldrar och kön, samt de processer (reproduktion, dödlighet, tillväxt) som styr dynamiken. | Statliga myndigheter |
| demografi | Rikstermbanken | befolkningsstudier av statistiskt slag, t.ex. hur köns-/åldersfördelning påverkas av sociala och/eller ekonomiska faktorer | Statliga myndigheter |
| demografiska sidoeffekter | Rikstermbanken | effekter på dynamiken, funktionen och/ eller beteendet hos individer i en population som utsätts för olika typer av jaktstrategier, som gör att sammansättningen av djur i populationen avviker väsentligt från ickebeskattade populationer | Statliga myndigheter |
| demokrati | Rikstermbanken | Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd. | Riksdagen |
| demokratiskt delaktig | Rikstermbanken | Avser medborgarnas deltagande i allt från att producera samhällsrelevant innehåll, rösta, samt delta i debatt, politiska aktiviteter, opinionsbildning etc. | Departement |
| demonstrativt pronomen | Rikstermbanken | pronomen som är direkt utpekande | Statliga myndigheter |
| demonstrator | Rikstermbanken | konstruktion som syftar till att påvisa att nya idéer, nya tekniker eller nya systemlösningar är praktiskt och ekonomiskt genomförbara | Statliga myndigheter |
| den allmänna pensionen | Rikstermbanken | Sveriges allmänna pensionssystem. Den allmänna pensionen består av inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpension kan även innefatta tilläggspension. | Departement |
| den centrala statsledningen | Polisen | statschefen, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, kabinettssekreteraren och statssekreterarna | Föreskrifter och allmänna råd |
| den centrala statsledningen | Polisen | statschefen, tronföljaren, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, statssekreterarna och kabinettssekreteraren | Föreskrifter och allmänna råd |
| den centrala statsledningen | Rikstermbanken | statschefen, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, kabinettssekreteraren och statssekreterarna | Statliga myndigheter |
| den centrala statsledningen | Rikstermbanken | statschefen, tronföljaren, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, statssekreterarna och kabinettssekreteraren | Statliga myndigheter |
| den enskilde | Försäkringskassan | fysisk eller juridisk person som inte är en myndighet eller annat offentligt organ | Allmän juridik |
| den gröna sektorn | Rikstermbanken | sektor som omfattar jordbruks-, trädgårds-, och skogsbruksnäringen, inklusive förädling av produkter från dessa | Statliga myndigheter |
| den gröna sektorn | Rikstermbanken | sektor som omfattar jordbruks-, trädgårds-, renskötsel- och skogsbruksnäringen, inklusive förädling av produkter från dessa | Statliga myndigheter |
| den gröna sektorn | Rikstermbanken | sektor som omfattar jordbruks-, trädgårds-, renskötsel- och skogsnäringen, inklusive förädling av produkter ifrån dessa | Statliga myndigheter |
| Den internationella spannmålskoden | Rikstermbanken | Svenska bestämmelser som införlivar den internationella spannmålskoden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:4) om transport av last. | Statliga myndigheter |
| den nominella storleken | Rikstermbanken | numerisk benämning på den dimension som är gemensam för alla delar i ett rörsystem, utom de delar som beskrivs med sin ytterdiameter eller med gängdiametern | Statliga myndigheter |
| den nordiska reglerkraftmarknaden | Rikstermbanken | del av det vidare begreppet balansmarknad där mFRR energibud budas in och aktiveras | Statliga myndigheter |
| den registrerade | Rikstermbanken | den som en personuppgift avser | Statliga myndigheter |
| den registrerade | Rikstermbanken | den som en personuppgift avser, det vill säga handlar om | Statliga myndigheter |
| den totala bidragsnivån | Rikstermbanken | det belopp, den summa pengar, som innefattar normnivå och därutöver utgifter utanför den, som t.ex. boendekostnader | Departement |
| den valbara delen individuell ålderspension, ålderspension valbar |
Rikstermbanken | En del av tjänstepension från statlig anställning. Arbetsgivaren betalar in pengar som motsvarar 2,5 procent av en persons lön till den här delen. För personer som är födda 1988 eller senare betalar arbetsgivaren in 20 procent på lön från 37 064 kronor och uppåt. Det är personen själv som väljer vem som ska ta hand om pengarna för den här delen. Kallas även för individuell ålderspension och ålderspension valbar. | Statliga myndigheter |
| denaturera | Rikstermbanken | förändra ett ämnes naturliga egenskaper med någon tillsats | Statliga myndigheter |
| denaturering | Rikstermbanken | tillsättande av ett eller flera främmande ämnen till en produkt i syfte att göra den obrukbar till ett visst användningsområde | Departement |
| dendrimer | Rikstermbanken | sfäriska polymera molekyler | Statliga myndigheter |
| dendritika keratit | Rikstermbanken | grenformig keratit orsakad av herpesvirus | Statliga myndigheter |
| dendrohyfer | Rikstermbanken | tjockväggiga hyfer som i mikroskop ser ut som avlövade träd | Statliga myndigheter |
| denitrifikation | Rikstermbanken | biologisk reduktionsprocess som utförs av specifika bakterier | Departement |
| denitrifikation | Rikstermbanken | Denitrifikation, som är en naturlig process, kan endast äga rum under syrefria (anoxiska) förhållanden. Denitrifikation sker därför i en övergångszon -- redoxklinen -- mellan syresatta och syrefria lager i vattenmassan eller i bottensedimenten, där särskilda bakterier kan utnyttja nitrat- och sulfatjoner för att skaffa det syre och den energi de behöver. När bakterierna sönderdelar nitratjonerna leder denna process också till bildning av kvävgas, vilken slutligen lämnar vattnet och återvänder till atmosfären. Kvävgas löst i vatten kan inte utnyttjas av växter, men däremot av cyanobakterier. Denitrifikation kan också ske på land, i våtmarksområden. | Statliga myndigheter |
| denitrifikation | Rikstermbanken | nitratjoner (NO³⁻) omvandlas av bakterier till fri kvävgas (N²) eller dikväveoxid (N²O) | Statliga myndigheter |
| denominera | Rikstermbanken | uttrycka något i termer av en given monetär enhet | Statliga myndigheter |
| densitet täthet |
Rikstermbanken | massa per volymsenhet | Departement |
| densitet | Rikstermbanken | täthet på bränslet | Departement |
| densitet | Rikstermbanken | täthet | Statliga myndigheter |
| densitet | Rikstermbanken | Fysikalisk term som anger massan per volym för ett ämne. | Statliga myndigheter |
| densitetsmätare | Rikstermbanken | industriell utrustning som mäter densitet med hjälp av gammastrålning | Statliga myndigheter |
| dental | Rikstermbanken | som har att göra med tänderna | Statliga myndigheter |
| dentinkaries | Rikstermbanken | karies som tränger igenom emaljen och når in till tandbenet | Departement |
| denudation | Rikstermbanken | erosion av jordytan varvid material transporteras från högre liggande till lägre områden och en topografisk utjämning sker | Statliga myndigheter |
| denudationsgräns | Rikstermbanken | Erosionsgräns. | Statliga myndigheter |
| deoxiribonukleinsyra f DNA |
Rikstermbanken | den kemiska substans i kromosomerna som är bärare av arvsanlagen | Statliga myndigheter |
| departement | Rikstermbanken | enhet inom Regeringskansliet | Riksdagen |
| departement | Rikstermbanken | Departementen förbereder regeringens ärenden inom sina respektive sakområden, t.ex. jordbruk, kultur och miljö. | Regeringen |
| departement | Rikstermbanken | statsorgan som under regeringen ansvarar för viss gren av statsstyrelsen | Statliga myndigheter |
| departementschef | Rikstermbanken | statsråd som är chef för ett departement | Riksdagen |
| departementschef | Rikstermbanken | statsråd som är chef för ett departement t.ex. jordbruksministern och finansministern | Regeringen |
| departementsråd | Rikstermbanken | tjänsteman i Regeringskansliet, normalt i chefsställning | Regeringen |
| departementssekreterare handläggare |
Rikstermbanken | tjänsteman i Regeringskansliet som förbereder ärenden för beslut | Regeringen |
| Departementsserien | Rikstermbanken | serie där Regeringskansliets rapporter publiceras | Riksdagen |
| departementsserien Ds |
Rikstermbanken | serie för publicering av promemorior och rapporter som arbetats fram inom Regeringskansliet | Regeringen |
| Departementsserien | Rikstermbanken | När regeringen har utrett en fråga kan den publicera sina slutsatser och förslag i Departementsserien (Ds). | Övrig offentlig verksamhet |
| departementsuppdrag | Rikstermbanken | utrikesförvaltningens uppgift att vara beredningsorgan och bistå regeringen | Departement |
| depersonalisation | Rikstermbanken | tillstånd vid vilket man upplever sig själv som overklig eller skild från sin egen kropp | Statliga myndigheter |
| depersonalisationsfenomen | Rikstermbanken | känsla av att den egna personligheten löses upp | Statliga myndigheter |
| depesch | Rikstermbanken | rapport som normalt skrivs av en ambassadör och är ställd till utrikesministern | Statliga myndigheter |
| deplacement | Rikstermbanken | vikten av den vattenmassa som fartyget undantränger, dvs. totalvikten av fartyg med last och allt | Statliga myndigheter |
| deplacementsgränser | Rikstermbanken | Örlogsfartygs storlek anges i deplacementston (ubåtars deplacement anges även i volym, m³) och ej som för civila fartyg i dräktighet. | Statliga myndigheter |
| deplacementshöjd | Rikstermbanken | avstånden mellan viktstyngdpunkten och deplacementstyngdpunkten | Statliga myndigheter |
| deplacementstyngdpunkt | Rikstermbanken | centrum för ubåtens deplacement | Statliga myndigheter |
| deponera | Rikstermbanken | lämna för tillfällig förvaring | Statliga myndigheter |
| deponera | Rikstermbanken | bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi | Statliga myndigheter |
| deponering | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| deponering | Rikstermbanken | bortskaffande som innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi) | Departement |
| deponering | Rikstermbanken | kontrollerad uppläggning av avfall på en särskild plats | Departement |
| deponi | Rikstermbanken | upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden | Statliga myndigheter |
| deponi | Rikstermbanken | kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas | Departement |
| deponianläggning | Rikstermbanken | I deponier pågår en naturlig och kontinuerlig nedbrytning av det organiska materialet som lagt på deponin. | Statliga myndigheter |
| deponianläggning | Rikstermbanken | deponi som utvinner och tillvaratar biogas (deponigas) ur deponin | Statliga myndigheter |
| deponicell | Rikstermbanken | del av deponi avdelad mot kringliggande områden, ofta ämnad för en viss typ av avfall | Departement |
| deponigas | Rikstermbanken | gas som bildas vid anaerob(syrefri) nedbrytning i deponier för organiskt avfall | Statliga myndigheter |
| deponigas | Rikstermbanken | gas som genereras från det deponerade avfallet | Departement |
| deponigas | Rikstermbanken | gas från avfallsdeponi (soptipp), i första hand metan, som bildas när t.ex. hushållsavfall bryts ned av mikroorganismer | Departement |
| deponiåtervinning | Rikstermbanken | utvinning av värdefulla råvaror, t.ex. metaller, från en nedlagd deponi | Statliga myndigheter |
| deposition | Rikstermbanken | nedfall från luften | Departement |
| deposition | Rikstermbanken | Deposition av visst belopp, ofta viss del av varuvärdet, hos myndighet eller bank (i regel utan ränta) föreskrivs ibland som villkor för att importera eller exportera. | Departement |
| deposition tillväxt |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| deposition | Rikstermbanken | nedfall av ämnen över mark och vatten | Statliga myndigheter |
| depositionsavgift | Rikstermbanken | ersättning för förvaring av något | Statliga myndigheter |
| deposits depositmarknad |
Rikstermbanken | lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år | Övrig offentlig verksamhet |
| depotgranulat | Rikstermbanken | granulat där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm | Statliga myndigheter |
| depotkapslar | Rikstermbanken | kapslar där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm | Statliga myndigheter |
| depotplåster | Rikstermbanken | läkemedelsberedningar avsedda att fästas på intakt hud | Statliga myndigheter |
| depotpreparat depåpreparat |
Rikstermbanken | typ av läkemedel som har en långvarig effekt; upplagras och släpper långsamt ut den verksamma substansen i kroppen | Statliga myndigheter |
| depottabletter | Rikstermbanken | tabletter där läkemedelssubstansen helt eller delvis är avsedd att långsamt frisättas och absorberas från magsäck och/eller tarm eller är avsedd till lokal verkan i magsäck och/eller tarm | Statliga myndigheter |
| depreciering | Rikstermbanken | När värdet på en tillgång minskar eller när värdet på en valuta minskar relativt andra valutor. | Övrig offentlig verksamhet |
| depreciering | Rikstermbanken | Då en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är appreciering. | Statliga myndigheter |
| depreciering | Rikstermbanken | Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. | Övrig offentlig verksamhet |
| depression | Rikstermbanken | sjukligt tillstånd med svår, långvarig nedstämdhet, ofta i förening med stark hämning, självförebråelser och sömnsvårigheter | Statliga myndigheter |
| deprimerad | Rikstermbanken | som känner svår nedstämdhet under längre tid | Statliga myndigheter |
| deputerad | Rikstermbanken | ledamot av ett sammansatt utskott | Riksdagen |
| depå | Rikstermbanken | anläggning som används för lagring eller lastning av bensin i tankbilar, järnvägsvagnar eller fartyg, inbegripet alla cisterner på depåns område | Statliga myndigheter |
| depå | Rikstermbanken | förvar av aktier och andra finansiella instrument hos en bank eller ett värdepappersbolag | Departement |
| depåbankstjänster | Rikstermbanken | tjänster som tillhandahålls av en depåbank, även kallat förvaringsinstitut, såsom att förvara finansiella tillgångar, leverera och ta emot värdepapper vid köp och försäljning, administrera olika typer av företagshändelser i förvarade värdepapper (t.ex. kupongbetalning och utdelning), erbjuda konton i olika valutor, m.m. | Statliga myndigheter |
| depåbevis | Rikstermbanken | När aktier i utländska företag handlas på en svensk börs, sker det i form av ett depåbevis. Ett depåbevis ges ut av ett finansiellt företag. Den som har ett depåbevis är inte ägare till aktierna och har därmed inte rösträtt på bolagsstämman. | Statliga myndigheter |
| depåbevis | Rikstermbanken | Det är vanligt förekommande att handeln med utländska finansiella instrument sker genom s.k. depåbevis. Dessa representerar den rätt som ägaren av depåbevisen har gentemot den bank depåbanken som för hans räkning förvarar aktier i ett utländskt bolag se 9 kap. l § aktiekontolagen och 1 kap. 1 § LHF. Förvaring av instrumenten för depåbankens räkning kan i sin tur ske i en bank eller i ett kontosystem i instrumentets utgivningsland. | Departement |
| depåfynd | Rikstermbanken | fyndplats för ett eller flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ner på platsen | Statliga myndigheter |
| depåfynd | Rikstermbanken | fyndplats för ett eller flera föremål som kan antas ha medvetet lagts ned på platsen | Statliga myndigheter |
| depåförsäkring | Pensionsmyndigheten | En depåförsäkring påminner om en fondförsäkring, det vill säga du bestämmer själv hur dina pensionspengar ska förvaltas. Men depåförsäkringen räknas inte som en fondförsäkring eftersom den kan innehålla andra tillgångar än fonder, till exempel enskilda aktier eller obligationer. | Pension |
| depåförsäkring | Rikstermbanken | traditionell försäkring som normalt saknar garanterat försäkringsbelopp och för vilken försäkringstagaren eller den försäkrade själv bestämmer inriktningen på sparandet genom val av ett eller flera tillgångsslag som försäkringsföretaget erbjuder | Statliga myndigheter |
| depåförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring av sparandekaraktär där försäkringstagaren själv väljer hur sparandet ska placeras och därmed tar risken för hur försäkringens värde utvecklas | Statliga myndigheter |
| depåförsäkring kapitalförsäkring |
Rikstermbanken | livförsäkringsprodukt av sparandetyp där försäkringstagaren anvisar hur premier och avkastning ska placeras exempelvis i värdepapper eller investeringsfonder | Statliga myndigheter |
| depåförsäkring | Rikstermbanken | livförsäkring av sparandetyp där försäkringstagaren väljer hur premier och avkastning ska placeras | Statliga myndigheter |
| depåförvaltning | Pensionsmyndigheten | Om du har en depåförsäkring så förvaltas ditt försäkringskapital med depåförvaltning. Det innebär att du kan välja hur ditt försäkringskapital ska förvaltas bland olika typer av tillgångar som försäkringsbolaget erbjuder. | Pension |
| depåinjektion | Rikstermbanken | injektionsläkemedel där läkemedlet stannar kvar längre tid vid injektionsstället och fristätts långsamt tillblodet och som på så vis ger en långvarig effekt | Statliga myndigheter |
| depåkapsel | Rikstermbanken | kapsel vars läkemedel frisätts långsamt i mag-tarmkanalen, med långvarig effekt som följd | Statliga myndigheter |
| depåoperatör | Rikstermbanken | bolag som är operativt ansvarigt för verksamheten kring en depå | Övrig offentlig verksamhet |
| depåplåster | Rikstermbanken | plåster med läkemedel som långsamt transporteras in i huden och ger en långvarig effekt | Statliga myndigheter |
| depåstrand matarstrand |
Rikstermbanken | utfylld strand som förser nedströms liggande kust med sand genom naturlig transport | Statliga myndigheter |
| depåtablett | Rikstermbanken | tablett vars läkemedel frisätts långsamt i mag-tarmkanalen och ger en långvarig effekt | Statliga myndigheter |
| depåägare | Rikstermbanken | Endast banker eller andra företag som är deltagare i RIX kan vara ägare till kontanter i depå för vilka det utgår räntekostnadsersättning från Riksbanken. På marknaden för kontanthantering finns det även andra typer av depåer. När ordet depå används i denna rapport åsyftas enbart depåer som får räntekostnadsersättning -- såvida inget annat anges i texten. Enligt Riksbankens föreskrift (RBFS 2005:1) är en depåägare med rätt till räntekostnadsersättning någon av följande: Den som har ingått avtal om räntekostnadsersättning med Riksbanken och som är a) bankinstitut som är deltagare i RIX, b) bankinstitut som genom överenskommelse med deltagare i RIX använder RIX för sina betalningar, c) av ett eller flera bankinstitut helägt bolag som, genom eget deltagande i RIX eller genom överenskommelse med deltagare i RIX, använder RIX för sina betalningar. | Övrig offentlig verksamhet |
| derealisation | Rikstermbanken | upplevelse av att omvärlden förändrats och blivit overklig, ibland grym och förvriden | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | Samlingsnamn för alla värdepapper vars värde påverkas av värdet på ett annat (underliggande) värdepapper. Ett exempel: En aktieköpoption ger rätt, men inte skyldighet, att köpa en aktie till ett visst pris. Om aktien stiger i värde så stiger även optionen i värde. Olika typer av derivat är bland annat optioner, terminer, warranter och swappar. | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | kemisk förening som kan härledas ur eller framställas från en annan given kemisk förening | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser vid en given framtida tidpunkt | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | finansiella derivatinstrument och valutatransaktioner avista | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | Samlingsnamn på en form av värdepapper. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden. Värdet på ett derivat är kopplat till värdet på en underliggande tillgång, exempelvis aktier, aktieindex, valutor, räntor eller råvaror. | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | Samlingsnamn på finansiella kontrakt. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden. Värdet på ett derivat är kopplat till värdet på en underliggande tillgång, exempelvis aktier, aktieindex, valutor, räntor eller råvaror. | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument. Ett derivatinstruments värde är kopplat till värdet av ett underliggande instrument. Terminer avseende statsobligationer är ett exempel på derivat med statsobligationer som underliggande instrument. | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | En gemensam beteckning på finansiella instrument, t.ex. terminer eller optioner, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång, t.ex. aktier, valutor eller råvaror. | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | kemisk förening som uppvisar stora kemiska likheter med en ursprunglig substans | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | finansiella instrument, t.ex. terminer eller optioner, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång | Departement |
| derivat | Rikstermbanken | finansiella instrument vars pris bestäms av underliggande värde | Statliga myndigheter |
| derivat | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser, rättigheter eller andra förutsättningar vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument derivat, riskhanteringsinstrument |
Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser eller rättigheter vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument som uppfyller följande kriterier: a) värdet på instrumentet ändras till följd av ändringar i en särskilt angiven räntesats, valutakurs, råvarupris, pris på ett finansiellt instrument eller annan variabel som inte är specifik för någon av avtalsparterna. b) det krävs ingen initial nettoinvestering eller en initial nettoinvestering som är mindre än vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan förväntas reagera på ett liknande sätt vid förändringar i marknadsfaktorer. c) instrumentet regleras vid en framtida tidpunkt | Statliga myndigheter |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiella instrument, exempelvis optioner och terminer, vars värde påverkas av värdet på en underliggande tillgång eller annan faktor såsom en aktie eller en valuta | Regeringen |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser, rättigheter eller andra förutsättningar vid en given framtida tidpunkt | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiella kontrakt som är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt eller tidsperiod i framtiden | Statliga myndigheter |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | I vid mening finansiella avtal vars värde beror på en eller flera underliggande tillgångar eller index på sådana tillgångar. Vanliga underliggande tillgångar är valuta, räntebärande papper, råvaror och aktier. | Departement |
| derivatinstrument skuldskötselinstrument |
Rikstermbanken | Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal. | Statliga myndigheter |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande vara | Statliga myndigheter |
| derivatinstrument | Rikstermbanken | finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper | Övrig offentlig verksamhet |
| derivatmarknad | Rikstermbanken | marknad för köp och försäljning av derivatinstrument | Departement |
| dermatocystider | Rikstermbanken | cystider på hatt- eller fotyta, mest hos skivlingar | Statliga myndigheter |
| dermatolog | Rikstermbanken | läkare med specialistkompetens i hudsjukdomar | Statliga myndigheter |
| desaptera | Rikstermbanken | avlägsna samtliga tändsystem eller delar därav från verkansdel | Statliga myndigheter |
| desarmera | Rikstermbanken | försätta samtliga tändsystem eller delar därav ur funktion i syfte att göra ammunitionen hanteringssäker | Statliga myndigheter |
| design | Rikstermbanken | Med design menas en produkts utseende. När PRV talar om ett designskydd (även kallat mönsterskydd) är det alltså frågan om ett rent form- eller utseendeskydd för en produkt. En produkt definierar PRV som industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, förpackningar, utstyrslar, grafiska symboler eller typsnitt, dock inte datorprogram. Grafiska symboler kan till exempel vara en design på en webbplats eller en dataikon. På PRV används i dag ordet design när PRV beskriver och informerar om detta område på vår webbplats. Andra ord som brukar användas när man beskriver området är formgivning och mönster (vilket fortfarande används i lagtexterna). | Statliga myndigheter |
| Design för alla | Rikstermbanken | En vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. Utgångspunkten för designprocessen är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper | Statliga myndigheter |
| designansvarig | Rikstermbanken | roll med ansvar för teknisk lösning, konstruktion och konfiguration på uppdrag av ÄF | Statliga myndigheter |
| designer drugs designade droger |
Rikstermbanken | droger som givits en speciell kemisk struktur för att dels framkalla tydliga narkotikaliknande rus och dels undgå formell narkotikakontroll (åtminstone vid introduktionen på den illegala drogmarknaden) | Statliga myndigheter |
| designera | Rikstermbanken | Man anger i Europapatentansökningar och i internationella patentansökningar (PCT) i vilka länder man vill ha möjlighet att få patentet registrerat. Samma sak gäller för internationella varumärkesansökningar samt för mönster. | Statliga myndigheter |
| desinfektera desinficera |
Rikstermbanken | befria från smittämnen | Statliga myndigheter |
| desinfektion | Rikstermbanken | en genom fysikaliska eller kemiska metoder utförd reduktion av antalet mikroorganismer till en sådan nivå att en infektion inte uppstår hos mottagliga djur som kommer i kontakt med det desinfekterade materialet | Statliga myndigheter |
| desinfektion | Rikstermbanken | en genom fysikaliska eller kemiska metoder utförd reduktion av antalet mikroorganismer till en sådan nivå att en infektion inte uppstår direkt eller indirekt hos mottagliga djur och människor | Statliga myndigheter |
| desinfektion | Rikstermbanken | behandling som reducerar antalet livsdugliga biologiska agens | Statliga myndigheter |
| desinformation | Rikstermbanken | medvetet förvanskad eller felaktig information med avsikt att påverka en mottagare i en viss riktning | Statliga myndigheter |
| deskriptiv | Rikstermbanken | beskrivande (till skillnad från t.ex. värderande) | Statliga myndigheter |
| deskriptor | Rikstermbanken | vägledande beskrivning som konkretiserar innebörden av ett kvalitetskriterium | Regeringen |
| desorienterad | Rikstermbanken | vilsen eller förvirrad | Statliga myndigheter |
| desorientering | Rikstermbanken | oklarhetstillstånd, ofta utan kunskap om tid och rum | Statliga myndigheter |
| desoxidation | Rikstermbanken | avlägsnande av syre | Departement |
| dessertost | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| destillerad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| destinationsflygplats | Rikstermbanken | flygplats som under planering och genomförande beräknas för landning | Statliga myndigheter |
| destinationsland | Rikstermbanken | det land till vilket en internationell migrant flyttar i syfte att tillbringa längre eller kortare tid | Departement |
| destinationsuppfödning | Rikstermbanken | uppfödning av försöksdjur | Statliga myndigheter |
| destinationsuppfödning | Rikstermbanken | uppfödning av djur avsedda för att användas i djurförsök | Statliga myndigheter |
| destruktion | Rikstermbanken | behandling av avfall som inte leder till materialåtervinning eller återanvändning | Departement |
| destruktion | Rikstermbanken | Förstöring, oskadliggörande (av t.ex. kemiska vapen). | Statliga myndigheter |
| destruktion | Rikstermbanken | nedbrytning, förstöring, oskadliggörande | Statliga myndigheter |
| destruktionsanläggning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| destruktiv | Rikstermbanken | som är inriktad på förstörelse, konkret och abstrakt | Statliga myndigheter |
| destruktiv redigering | Rikstermbanken | Begrepp inom hårddiskredigering som innebär att den lagrade informationen påverkas. | Övrig offentlig verksamhet |
| destruktiv zon | Rikstermbanken | Kontakten mellan två litosfärplattor som rör sig mot varandra. Den ena plattan tvingas vid kollisionen ned under den andra och resorberas av manteln. | Statliga myndigheter |
| det fria havet | Rikstermbanken | Omfattar alla delar av havet som inte hör till någon stats ekonomiska zon, territorialhav eller inre vatten eller till en arkipelagsstats arkipelagvatten. | Regeringen |
| det globala sjöräddningssystemet | Rikstermbanken | INMARSAT den organisation som etablerades genom konventionen om ”International Maritime Satellite Organization”, antagen den 3 september 1976 internationell | Statliga myndigheter |
| det relativa utbytet | Rikstermbanken | kvoten mellan återstående disponibel inkomst (Å) och den totala bidragsnivån (T) | Departement |
| det vidsträckta karibiska området | Rikstermbanken | Mexikanska golfen och det egentliga Karibiska havet med vikar och hav och Atlanten inom gränsen bestående av latitudparallellen N30 från Florida ostvart till longituden W7730′, därifrån loxodromen till positionen latitud N720′, longitud W50 och därifrån loxodromen dragen sydväst till Franska Guyanas östra gräns. | Statliga myndigheter |
| detaljerad stabilitetsutredning | Rikstermbanken | För att bedöma stabiliteten för ett område utförs utredningsarbetet oftast stegvis, där första steget är en översiktlig nivå för att sedan gå vidare med en högre detaljeringsnivå. Vid en detaljerad utredning genomförs -- i sektioner som vid en översiktlig utredning visar sig ha låg säkerhet mot skred eller ras -- fält- och laboratorieundersökningar i sådan omfattning att en slänts tekniska egenskaper kan bestämmas, om än med viss osäkerhet. Utredningen ska innefatta stabilitetsberäkningar. Mer detaljerad beskrivning av vad utredningen bör innehålla för finkorniga jordar ges i Skredkommissionens Rapport 3:95 och för grovkorniga jordar i SGI Rapport 68. | Statliga myndigheter |
| detaljhandel | Rikstermbanken | Definieras som branscherna 45 och 47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G. | Statliga myndigheter |
| detaljhandel | Rikstermbanken | försäljning av läkemedel till konsument, sjukvårdshuvudman, sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning eller till den som är behörig att förordna läkemedel | Departement |
| detaljhandel | Rikstermbanken | Detaljhandel omfattar alla de handlingar som hänger samman med en leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst direkt till konsument för dennes privata bruk. Traditionellt har denna handel ägt rum inom ett land, men med e-handelns framväxt har det blivit allt vanligare att en säljare i ett land erbjuder sina varor eller tjänster direkt till konsumenter i ett annat land. Detaljhandeln kan alltså ske direkt via butik, torgstånd samt på distans via postorder eller internet. | Departement |
| detaljhandel | Rikstermbanken | försäljning till konsument | Departement |
| detaljhänsyn | Rikstermbanken | Utgör en del av generell hänsyn och kan exempelvis bestå av att vid avverkning lämna enstaka träd, mindre trädgrupper, död ved och högstubbar. | Statliga myndigheter |
| detaljplan | Rikstermbanken | plan som omfattar ett begränsat område av en kommun och som reglerar bebyggelsen och markanvändningen | Statliga myndigheter |
| detaljplan | Rikstermbanken | plan som omfattar ett begränsat område av en kommun och som reglerar hur man får bygga och använda marken | Statliga myndigheter |
| detaljplan | Rikstermbanken | juridiskt bindande plan som omfattar ett begränsat område av en kommun och som reglerar dels användningen av mark- och vattenområden, dels bebyggelsens utformning och omfattning | Statliga myndigheter |
| detaljplan | Rikstermbanken | Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska göras. | Statliga myndigheter |
| detaljplan | Rikstermbanken | juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglera markanvändning och bebyggelse | Statliga myndigheter |
| detaljpunkter | Rikstermbanken | de punkter som sätts ut från primär- eller sekundärsystemet för att ange läget för en byggnads olika detaljer | Statliga myndigheter |
| detaljritning | Rikstermbanken | arbetsritning som visar en konstruktion eller en del av en konstruktion med för utförandet nödvändiga detaljer redovisade | Statliga myndigheter |
| detaljritning | Rikstermbanken | ritning, som visar en konstruktion eller konstruktionsdel och är så detaljerad att det går att uppföra konstruktionen eller konstruktionsdelen efter den | Statliga myndigheter |
| detaljritning | Rikstermbanken | arbetsritning, som visar en konstruktion eller konstruktionsdel med erforderliga detaljer | Statliga myndigheter |
| detaljtyp | Rikstermbanken | klassificeringskod för detaljer | Statliga myndigheter |
| detaljutsättning | Rikstermbanken | utsättning av detaljpunkter på byggplats | Statliga myndigheter |
| detektionsgräns | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| detektionsgräns | Rikstermbanken | minsta värde av en undersökt parameter som är möjligt att upptäcka med en given arbetsmetod | Statliga myndigheter |
| detektionsgräns | Rikstermbanken | den lägsta koncentrationen vid vilken ett ämne med en viss statistisk säkerhet kan upptäckas med metoden | Statliga myndigheter |
| detektionsgräns LOD |
Rikstermbanken | den minsta mängd av en substans som visar att substansen är närvarande | Statliga myndigheter |
| detektionsgräns | Rikstermbanken | den minsta halt av ett ämne som en viss analysutrustning kan påvisa eller mäta | Statliga myndigheter |
| detektionsnivå | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| detektor | Rikstermbanken | anordning för att känna av trafikelement | Statliga myndigheter |
| detektor | Rikstermbanken | instrument som registrerar strålning | Statliga myndigheter |
| determinering | Rikstermbanken | Syftet är att säkerställa att projektet är i överensstämmelse med regelverket för JI och att den beräknade mängden utsläppsminskningar är korrekt. Projektets PDD ska determineras av en oberoende kontrollör (Accredited Independent Entity). För JI görs detta endast för det s.k. spår 2. Den oberoende kontrollören som utför determineringen ska vara ackrediterad av JISC. | Statliga myndigheter |
| determinering | Rikstermbanken | Projektets PDD ska determineras av en oberoende kontrollör (Accredited Independent Entity). För JI görs detta endast för det s.k. spår 2. Syftet är att säkerställa att projektet är i överrensstämmelse med regelverket för JI och att den beräknade mängden utsläppsminskningar är korrekt. Den oberoende kontrollören som utför determineringen ska vara ackrediterad av JISC. | Statliga myndigheter |
| deterministisk exponeringsuppskattning | Rikstermbanken | I en deterministisk exponeringsuppskattning utgörs inputvariablerna (t.ex. halten) av enskilda värden | Statliga myndigheter |
| deterministiska hälsoeffekter | Rikstermbanken | skador av joniserande strålning vilka uppträder när stråldosen överskrider ett tröskelvärde, som är olika för olika hälsoeffekter och där allvarlighetsgraden ökar med ökande stråldos | Statliga myndigheter |
| deterministiska hälsoeffekter | Rikstermbanken | skador av joniserande strålning som uppträder när stråldosen överskrider ett tröskelvärde, som är olika för olika hälsoeffekter, och där allvarlighetsgraden ökar med ökande stråldos | Statliga myndigheter |
| deterministiska skador | Rikstermbanken | akuta strålskador som inträffar vid en viss stråldos | Statliga myndigheter |
| detonation | Rikstermbanken | explosion där den kemiska omsättningen (förbränningen) sker i en hastighet överskridande ljudhastigheten i mediet | Statliga myndigheter |
| detonationshastighet | Rikstermbanken | den hastighet varmed förbränningsfronten rör sig genom sprängämnet | Statliga myndigheter |
| detoxifiering avgiftning |
Rikstermbanken | teknik för att bryta ner eller avlägsna substanser, som stör en process. | Statliga myndigheter |
| detresfa | Rikstermbanken | Beteckning för nödläge till sjöss och i luften. | Övrig offentlig verksamhet |
| detritus | Rikstermbanken | sjunkande finfördelade rester av vattenorganismer | Statliga myndigheter |
| deuterium | Rikstermbanken | Tungt väte. En isotop av väte med en proton och en neutron i kärnan. | Statliga myndigheter |
| devalvering | Rikstermbanken | justering av växelkursen så att landets valuta blir mindre värd jämfört med andra valutor | Statliga myndigheter |
| devalvering | Rikstermbanken | Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs. | Övrig offentlig verksamhet |
| devalvering | Rikstermbanken | Innebär en nedskrivning av valutan vid fast växelkurs. | Departement |
| devalveringscykel | Rikstermbanken | process då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen | Övrig offentlig verksamhet |
| deviation | Rikstermbanken | vinkelfel som uppstår då ledande föremål på båten påverkar kompassen | Statliga myndigheter |
| devon | Rikstermbanken | Den äldsta senpaleozoiska perioden. Devon är även namnet på motsvarande system. Geologisk period som inträffade ca 416--359 miljoner år före nutid. Jordytan bestod då av jättekontinenten Gondwana runt sydpolen (varifrån dagens sydliga kontinenter och sydliga delar av Europa och Asien inklusive Indien härstammar) och de nordliga kontinentalblocken Laurentia (ungefär nuvarande Nordamerika), Baltica (Nordeuropa), Siberia, Kazachstania och Kina. Under den föregående perioden silur började dessa block kollidera med varandra och den kaledoniska bergskedjebildningen (däribland den skandinaviska bergskedjan) uppstod och avslutades sedan under devon. Resultatet blev bl.a. en större sammanhängande kontinent kallad Laurasien. Under devon slog en stor meteorit ned i det nuvarande Dalarna och Siljansringen uppstod. Den biologiska utvecklingen var snabb under devon. Vegetationen bestod av lummer-, fräken- och ormbunksväxter och i faunan märktes de första flygande insekterna och tack vare vegetationens utveckling lades grunden för landlevande djur. Sålunda började ryggradsdjuren sin evolution under devon, som framför allt inbegrep fiskarnas kanske viktigaste utvecklingsfas då benfiskar och kvastfeniga fiskar, t.ex. grod- och salamanderfiskar, från vilka det anses att fyrfotadjuren utvecklats, kom till. Perioden uppkallad efter grevskapet Devon i England, eftersom det var där man började undersöka lagren från denna tid. | Statliga myndigheter |
| DFD | Rikstermbanken | kvalitetsfel på nöt- och svinkött som innebär ett högt pH-värde, ofta mer än 6,2--6,3 istället för 5,5--5,7 | Departement |
| DFP | Rikstermbanken | nationell ansvarig projektmyndighet för JI-projekt | Statliga myndigheter |
| DGPS differentiell GPS |
Rikstermbanken | Relativ GPS-mätning, vanligen underförstås relativ kodmätning. Noggrannhet: 0,3--5 m. För att få högsta noggrannhet krävs bärvågsunderstödd kodmätning med noggrann upplösning på koden. | Statliga myndigheter |
| DGR IATA-DGR |
Rikstermbanken | Regler för transport av farligt gods med flyg | Statliga myndigheter |
| diabas | Rikstermbanken | Basisk magmatisk gångbergart huvudsakligen bestående av plagioklas och pyroxen. Karakteriseras ofta av ofitisk textur (regellöst orienterade listformade plagioklaskristaller omslutna av pyroxen). Kornstorlek huvudsakligen mellan basaltens och gabbrons. | Statliga myndigheter |
| diabetes sockersjuka |
Rikstermbanken | vanlig kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens) eller en kombination av dessa störningar | Statliga myndigheter |
| diabeteskost | Rikstermbanken | den kost som utgör ett viktigt underlag i behandlingen vid diabetes; kosten bör vara kalorisnål, fettfattig och s.k. snabba kolhydrater får ej motsvara mer än 10 % av kaloriintaget | Statliga myndigheter |
| diabetiker | Rikstermbanken | person som lider av diabetes | Statliga myndigheter |
| diagenes | Rikstermbanken | alla processer som försiggår i ett sediment efter dess avsättning eller sedimentation men före eventuell vittring och metamorfos, såsom kompaktion, cementering, autigenes, utlösning, utfällning, omkristallisering, konkretionsbildning, konsolidering, silicifikation | Statliga myndigheter |
| diagnos | Försäkringskassan | bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion | Förmåner vid arbetskada |
| diagnos | Rikstermbanken | preciserat angivande av en sjukdom | Statliga myndigheter |
| diagnoskod | Försäkringskassan | statistisk kod för klassificering av sjukdomar och relaterade hälsoproblem | Förmåner vid arbetskada |
| diagnostikum | Rikstermbanken | medel som används för att undersöka eller påvisa sjukdom, t.ex. kontrastmedel som används vid röntgenundersökning | Statliga myndigheter |
| diagnostisera | Rikstermbanken | bestämma en sjukdoms art; ställa diagnos | Statliga myndigheter |
| diagnostisk referensnivå | Rikstermbanken | en av Strålsäkerhetsmyndigheten fastställd aktivitetsnivå för en viss typ av undersökning och som, om den överskrids, ska föranleda en åtgärd | Statliga myndigheter |
| diagnostisk referensnivå | Rikstermbanken | en av Strålsäkerhetsmyndigheten fastställd dosnivå för en viss typ av undersökning och som, om den överskrids, ska föranleda en åtgärd | Statliga myndigheter |
| diagnostisk standarddos diagnostisk referensnivå |
Rikstermbanken | en hos tillståndshavaren konstaterad stråldos för en viss typ av undersökning, uppmätt på samma sätt som det som gäller för motsvarande diagnostiska referensnivå | Statliga myndigheter |
| diagnostiskt test | Rikstermbanken | genetiskt test som inom hälso- och sjukvården används för att diagnostisera en sjukdom | Departement |
| diagonalband | Rikstermbanken | bältesband, som löper över ena axeln, kroppens framsida och höften på den andra sidan | Statliga myndigheter |
| diakritiska tecken | Rikstermbanken | utvidgad uppsättning av tecken för att notera transkriberad musik | Statliga myndigheter |
| diakritiskt tecken | Rikstermbanken | tecken, vanligen litet, placerat ovanför, under eller på en bokstav i syfte att förändra uttalsvärdet hos originalbokstaven eller för att ange uttal, t.ex. betoning, eller för att skilja två ord | Statliga myndigheter |
| diakron | Rikstermbanken | Av varierande ålder, t.ex. ett basalkonglomerat som bildats i strandlinjen alltefter hand som havet ryckt fram vid en transgression. | Statliga myndigheter |
| dialekt | Rikstermbanken | regionalt eller socialt särpräglad varietet av ett språk, karakteriserad och identifierad genom ett speciellt ordförråd, grammatisk struktur eller uttal | Statliga myndigheter |
| dialektal | Rikstermbanken | som avser eller präglas av en (viss) dialekt | Statliga myndigheter |
| diallela korsningar | Rikstermbanken | korsningsschema där två eller flera föräldrar korsas med varandra på alla tänkbara sätt | Statliga myndigheter |
| diallylftalat | Rikstermbanken | en av de monomerer som kan ingå i omättad esterplast ett lösningsmedel | Statliga myndigheter |
| dialys | Rikstermbanken | teknik för att separera små molekyler från stora (t. ex. proteiner) i en vätska med hjälp av diffusion genom ett poröst (semipermeabelt) membran; används för rening av blodet från avfallsämnen eller gifter | Statliga myndigheter |
| diamant | Rikstermbanken | Mineral bestående av grundämnet kol vars atomer är bundna till varandra med kovalent bindning (elektronparsbindning). Dessa starka bindningar finns på atomens alla fyra sidor vilket gör diamant till det hårdaste naturliga materialet. Diamant kristalliserar i det kubiska systemet och uppträder ofta som oktaedriska kristaller med rundade kanter eller böjda ytor. | Statliga myndigheter |
| diameteravdrag | Rikstermbanken | minskning av diameter på sågtimmerstocks behandlingscylinder för att höja återstående stocks beskaffenhetsklass | Statliga myndigheter |
| diamiktit | Rikstermbanken | Övergripande term som oberoende av bildningssätt (genes) avser en osorterad eller dåligt sorterad, icke kalkhaltig sedimentär bergart avsatt på land. | Statliga myndigheter |
| diamikton | Rikstermbanken | Allmän term för en jordart som motsvarar diamiktit. Diamikton är ett osorterat sediment som kan bestå av alla korngrupper från stora block ned till molekylstorlek. I princip utgörs den av större fragment, sten och block i en grundmassa (matrix) av finare kornstorlekar. Diamikt sammansättning avser således en blandning av olika kornstorlekar. | Statliga myndigheter |
| diapir | Rikstermbanken | uppveckning orsakad genom att ett lättare material (ofta salt) trängt upp genom överliggande bergartslager | Statliga myndigheter |
| diarie/dossierplan | Rikstermbanken | systematiskt ordnad plan för klassificering av ärenden (handlingar) avsedd att ligga till grund för registrering och arkivläggning efter ämne (dossiéer) | Kommuner |
| diarieföring | Rikstermbanken | De flesta handlingar som kommer till Regeringskansliet registreras, diarieförs, och får en beteckning, ett diarienummer. Även handlingar som upprättas i Regeringskansliet diarieförs i viss omfattning. | Regeringen |
| diarieföring | Rikstermbanken | Att diarieföra innebär att förteckna. | Regionala myndigheter |
| diarienummer | Rikstermbanken | registernummer på en handling | Övrig offentlig verksamhet |
| diarienummer | Rikstermbanken | löpnummer i ett diarium eller register | Riksdagen |
| diarienummer | Rikstermbanken | referensnummer som används för att hålla reda på handlingar | Statliga myndigheter |
| diariestyrning | Försäkringskassan | regler och rutiner kring diarieföring | Begreppskatalog 2017 |
| diarium | Försäkringskassan | fortlöpande förd förteckning över inkomna, utgående eller internt upprättade handlingar | Begreppskatalog 2017 |
| diarium | Rikstermbanken | register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten | Statliga myndigheter |
| diarium | Rikstermbanken | förteckning över de in- och utgående handlingar som registrerats vid en myndighet | Statliga myndigheter |
| diarium | Rikstermbanken | register som en myndighet för över bl. a. inkomna och utgående skrivelser | Riksdagen |
| diarium | Rikstermbanken | fortlöpande förd förteckning över inkomna och/eller utgående handlingar | Kommuner |
| diarré | Rikstermbanken | tillstånd med tätt upprepade, lösa och ofta vattentunna avföringar | Statliga myndigheter |
| diaspora | Rikstermbanken | befolkningsgrupper som vistas utanför sitt ursprungsland och som vanligtvis upprätthåller banden och utvecklar kontakterna med sitt ursprungsland | Departement |
| diasporakultur | Rikstermbanken | Termen ”diaspora” har använts för att beskriva olika typer av ”utspridda” religiösa gruppers belägenhet. Det tydligaste exemplet är judarna som tvingades leva i ”diasporan” utanför Palestina fram till staten Israels bildande. Under senare år har termen diaspora också använts för andra typer av grupperingar som inte har religiös grund. Ofta handlar det då om etniska grupper. Idag har moderna kommunikationsmedia gjort det möjligt för grupper i diasporan att ha en mycket stark sammanhållning. | Statliga myndigheter |
| diatermi | Rikstermbanken | metod att med högfrekvent växelström uppvärma inre kroppsdelar | Statliga myndigheter |
| diatoméer | Rikstermbanken | Kiselalger med ofta specifika krav på miljön och därför viktiga studieobjekt vid paleoekologisk analys av kvartära-tertiära lagerföljder, restaurering av sjöar, dokumentation av försurning och andra undersökningar. | Statliga myndigheter |
| diatoméer | Rikstermbanken | Kiselalger. De har ett kiselskal och är beroende av kisel som näringsämne. Algblomningar på våren och hösten består huvudsakligen av kiselalger. Dessa kan förekomma antingen fritt svävande i vattenmassan eller fastsittande på makroalger eller på havsbottnen. | Statliga myndigheter |
| DIBP diisobutylftalat |
Rikstermbanken | Uppförd på kandidatförteckningen samt bilaga XIV i Reach | Statliga myndigheter |
| dichohyphidier | Rikstermbanken | grenade cystider | Statliga myndigheter |
| Dictionary of Color Names | Rikstermbanken | The ISCC-NBS Method of Designating Colors; en av National Bureau of Standards år 1955 utgiven publikation, innehållande dels vid färgbedömning erhållna verbala beskrivningar av färgprover ur Munsell-atlasen (i vissa fall starkt avvikande från Munsell-beteckningarna), dels en omfattande korsreferenslista med dessa färgers motsvarande beteckningar i andra färgatlaser och färgsystem. Beskrivningarna har sedan infogats som ett led i Universal Color Language. | Övrig offentlig verksamhet |
| didjeridu | Rikstermbanken | trätrumpet tillverkad av en urholkad eukalyptusgren som spelas genom anblåsning och/eller med röstljud | Statliga myndigheter |
| DIDP diisodecylftalat |
Rikstermbanken | Högmolekylär ftalat, reglerad i leksaker och barnavårdsartiklar. | Statliga myndigheter |
| dieldrin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| diesel använd i byggmaskin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| diesel, miljöklass 1 | Rikstermbanken | relativt rent bränsle med mycket lågt svavelinnehåll | Statliga myndigheter |
| dieselbränsle | Rikstermbanken | bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN-nr 2710 19 41 eller 2710 19 45 | Departement |
| diet | Rikstermbanken | levnadsordning beträffande mat och dryck | Statliga myndigheter |
| dietist | Rikstermbanken | person som arbetar med dietfrågor inom hälso- och sjukvården | Statliga myndigheter |
| difenokonazol | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| differens skillnad |
Rikstermbanken | resultat av en subtraktion | Statliga myndigheter |
| differens i utbyte med angränsande nät (AN) | Rikstermbanken | differens i nätägarnas rapportering av energiutbytet mellan två nät som gränsar till varandra | Statliga myndigheter |
| differentiell GPS DGPS |
Rikstermbanken | metod där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på en referensstation och sänds till mobila GPS-mottagare som korrigerar sina mätningar med hjälp av dessa korrektioner | Departement |
| differentiell psykologi | Rikstermbanken | Kunskapsområdet psykologi kan grovt uppdelas i intresseområdena allmän psykologi och differentiell psykologi. Inom det förra studeras på vad sätt människor är lika varandra och inom det senare hur individer eller grupper av människor skiljer sig åt | Övrig offentlig verksamhet |
| differentierat bidrag | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| differentiering av partnerskap | Rikstermbanken | Term som används i meddelandet med innebörden att EU ska ha varierande förhållningssätt till utvecklingsländer beroende på ländernas behov, kapacitet att utöver traditionellt bistånd finansiera sin utveckling, ländernas egna åtaganden att bl.a. investera i social service och uppvisade resultat vad gäller miljöarbete, demokratisering, god samhällsstyrning och ekonomisk politik, samt vilken betydelse EU kan ha som utvecklingspartner. | Regeringen |
| diffraktion | Rikstermbanken | transport av energi längs vågkammen vilket medför att vågen utbreder sig in i ett läområde bakom ett skydd | Statliga myndigheter |
| diffus | Rikstermbanken | otydligt avgränsad, spridd (i motsats till riktad) | Övrig offentlig verksamhet |
| diffus | Rikstermbanken | attribut till transmittans och reflektans, där strålningen som lämnar ytan sprids isotropiskt | Statliga myndigheter |
| diffus elastning | Rikstermbanken | belastning som inte kan härledas till en specifik geografisk plats | Statliga myndigheter |
| diffus föroreningskälla | Rikstermbanken | En föroreningskälla är ursprunget till utsläpp av ämnen som förorsakar miljöeffekter. Man skiljer mellan mänskliga (antropogena) och naturliga källor, mellan punktkällor och diffusa källor, samt mellan landbaserade och havsbaserade källor. En punktkälla kan vara såväl stationär som rörlig. Man kan säga att punktkällor har något slags konstruerat utsläpp som t.ex. ett avloppsrör eller en skorsten. De kan vara klart urskiljbara -- en fabrik, ett kraftverk, ett reningsverk, ett industrikomplex, ett fordon -- och föremål för särskilda villkor för sin verksamhet. Man kan, åtminstone rent teoretiskt, stänga en punktkälla från en dag till nästa. Till skillnad från punktkällor så är de diffusa källorna mycket svårare att avgränsa och åtgärda. Diffusa källor kan vara en jord som på grund av naturliga processer fortsätter att läcka näringsämnen i årtionden trots att inga nya gödselmedel tillförs. Exempel på diffusa källor år läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark, läckage av olika ämnen från avfallstippar och gruvavfall, de gemensamma utsläppen som fortfarande sker från trafiken och annan förbränning (även om varje enskilt fordon eller kraftverk är en punktkälla) etc. Åtgärder för att motverka utsläpp från diffusa källor måste inriktas på de sätt på vilka olika ämnen hanteras inom jord- och skogsbruk, transporter, energiproduktion och avfallshantering etc. | Statliga myndigheter |
| diffus spridning | Rikstermbanken | sammantagen spridning av ett kemiskt ämne i ett område där utsläppskällorna är av obestämbar karaktär, t.ex. genom att vara många, små, rörliga, osv. | Statliga myndigheter |
| diffusa utsläpp | Rikstermbanken | utsläpp av organiska lösningsmedel till luft, mark eller vatten eller utsläpp som lösningsmedel i en produkt, om utsläppet inte är punktutsläpp | Departement |
| diffusion | Rikstermbanken | spridning av (i detta fall) ett ljusflöde | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | fuktvandring som orsakas av skillnad i ångtryck | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | fukttransport med skillnader i ånghalt som drivkraft | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | vandring av ett ämnes atomer eller molekyler i ett annat ämne, vanligen från plats med högre koncentration till plats med lägre koncentration | Övrig offentlig verksamhet |
| diffusion | Rikstermbanken | vandring av ett ämnes atomer eller molekyler i ett annat ämne, vanligen från plats med hög koncentration till plats med låg koncentration | Departement |
| diffusion | Rikstermbanken | spridning av kulturelement som sedvänjor och teknologi från ett samhälle till andra | Statliga myndigheter |
| diffusion | Rikstermbanken | molekylär eller turbulent spridning till följd av koncentrationsskillnader | Statliga myndigheter |
| diffusion | Rikstermbanken | process varigenom partiklarna i en gas- eller lösningsblandning sprids och fördelas likformigt | Statliga myndigheter |
| diffusion | Rikstermbanken | nettorörelsen av partiklar eller gas från högre till lägre koncentration | Statliga myndigheter |
| diffusionsindex DI |
Rikstermbanken | transformation av nettotal (NT): DI = NT/2 + 50. | Statliga myndigheter |
| diffusionskapacitans | Rikstermbanken | När det går en framström genom en pn-övergång så finns det ett överskott av minoritetsladdningsbärare i de neutrala delarna på var sida av övergången. Koncentrationen och profilen ändras med strömmen. Det gör en förändring av spänningen över övergången medför en förändring av laddningen. Det ger upphov till en kapacitans som bara finns vid framspänning. Vid backspänningar ändras inte laddningsprofilen och därför finns inte diffusionskapacitansen vid backspänning. Kapacitansen ändras med strömmen genom pn-övergången och är därför en småsignalkapacitans. | Statliga myndigheter |
| diffusionsström | Rikstermbanken | ström som beror på en skillnad i koncentrationen av laddningsbärare | Statliga myndigheter |
| diffusiv blandning | Rikstermbanken | naturlig eller spontan blandning | Statliga myndigheter |
| diffusor | Rikstermbanken | objekt som åstadkommer spridning av ett ljusflöde (diffusion) | Övrig offentlig verksamhet |
| diflufenikan | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| difteri | Rikstermbanken | smittsam infektionssjukdom orsakad av difteribacillen som vanligen angriper de övre luftvägarna | Statliga myndigheter |
| diftong | Rikstermbanken | kombination av två vokalelement i samma stavelse | Statliga myndigheter |
| digestion matsmältning, matspjälkning |
Rikstermbanken | den kemiska nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen under inverkan av enzymer och andra beståndsdelar i t. ex. saliv, magsaft, bukspott och galla | Statliga myndigheter |
| digital arbetsmiljö | Rikstermbanken | den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl fysisk, psykosocial som kognitiv art, som blir resultatet av att arbetets stödsystem och verktyg digitaliseras | Statliga myndigheter |
| digital bild | Rikstermbanken | bild som genererats via en bildfil | Statliga myndigheter |
| digital biografutrustning | Rikstermbanken | basutrustning för digital filmföreställning | Departement |
| digital infrastruktur | Rikstermbanken | Allt från internetuppkoppling till informationshantering med en hel rad tjänster kopplade till det, som till exempel grid-tjänster, datalagring, säkerhet, interaktivitet, m.m. | Övrig offentlig verksamhet |
| digital input/output | Rikstermbanken | digital in- och utgång i samma anslutning | Övrig offentlig verksamhet |
| digital kanal | Rikstermbanken | Kanal är ett kontaktsätt som används för förmedling av information och tjänster och digital kanal sker på ett digitalt sätt. | Statliga myndigheter |
| digital kompetens | Rikstermbanken | Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (EUR-Lex) Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar: -- kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt -- färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster -- förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker -- motivation att delta i utvecklingen. | Departement |
| digital kompetens | Rikstermbanken | Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar • kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker • motivation att delta i utvecklingen. | Departement |
| digital kompetens | Rikstermbanken | Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar: kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt, färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker, samt motivation att delta i utvecklingen. | Statliga myndigheter |
| digital kulturarvsinformation | Rikstermbanken | Begreppet har inom förstudien använts för både den digitala informationen om samlingar (metadata) och själva de digitala samlingarna (digitala objekt). | Övrig offentlig verksamhet |
| digital kulturarvsinformation | Rikstermbanken | Begreppet har använts för att beteckna både digital information om samlingar (metadata) och de digitala samlingarna själva (digitala objekt). | Övrig offentlig verksamhet |
| digital lagring | Rikstermbanken | teknisk lagring av data | Övrig offentlig verksamhet |
| digital ortnamnsdatabas | Rikstermbanken | digital databas innehållande alla eller ett urval av ortnamnen i en avgränsad region, med eller utan tillhörande uppgifter | Statliga myndigheter |
| digital registerkarta DRK |
Rikstermbanken | automatiskt databehandlad registerkarta enligt fastighetsregisterkungörelsen | Statliga myndigheter |
| digital samverkan | Rikstermbanken | Digital samverkan innebär att aktörer med gemensamma mål samverkar med digitala medel. Det innebär i praktiken att aktörernas verksamheter knyts samman med hjälp av digitala lösningar, där fokus ligger på informationsförsörjning. För att lyckas med detta måste även ledningsfrågor, utveckling, förvaltning och drift, samt de digitala tjänsterna med flera aspekter hanteras för att reell verksamhetsnytta ska uppstå. | Statliga myndigheter |
| digital teknik | Rikstermbanken | teknik där förändringar sker språngvis i binära serier, antingen 0 eller 1 | Departement |
| digital tjänst | Rikstermbanken | paketerad service eller lösning som erbjuds för att tillgodose ett behov och som förmedlas digitalt | Övrig offentlig verksamhet |
| digital TV | Rikstermbanken | distribution av TV i digital form | Departement |
| digital-TV-box set-top-box, digitalbox, dekoder |
Rikstermbanken | mottagarutrustning som omvandlar digitala signaler till analoga och normalt även innehåller system för åtkomstkontroll och API | Statliga myndigheter |
| digital-TV-box set-top-box, digitalbox, dekoder |
Rikstermbanken | mottagarutrustning som omvandlar digitala signaler till analoga och normalt även innehåller system för åtkomstkontroll | Statliga myndigheter |
| digital-tv-box set-top-box, digitalbox, dekoder |
Rikstermbanken | mottagarutrustning som är en förutsättning för mottagning och uppspelning av digitalt distribuerad television | Statliga myndigheter |
| Digitala agendan | Rikstermbanken | Europeiska kommissionen presenterade en rapport om digital konkurrenskraft 2010. Den digitala ekonomin utgörs av Internet/informations- och kommunikationsteknik och hör till de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin, som dessutom står för en betydande del av tillväxten i Europa. För att Europa ska kunna få maximal användning av den digitala ekonomin menar kommissionen att det krävs flera konkreta förbättringar, exempelvis snabbare bredband, ökad tillit till internet, förbättrade praktiska kunskaper på IT-området hos allmänheten och ytterligare främjande av innovation inom området. I agendan formuleras olika mål som ska uppnås samt åtgärder för att nå dit. I slutet av 2012 publicerades en revidering. Agendan är en del av den bredare Europa 2020-agendan. | Statliga myndigheter |
| digitala giganter | Rikstermbanken | Omfattar de multinationella företag som står bakom de dominerande plattformarna, som Google och Facebook. | Departement |
| digitala medier | Rikstermbanken | internetbaserade medietjänster och andra nätverksbaserade medietjänster | Departement |
| digitala tjänster elektroniska tjänster |
Rikstermbanken | [Dessa] två [uttryck] används omväxlande i olika sammanhang för att beskriva de tjänster som erbjuds på mediers webbplatser; i detta delbetänkande används de synonymt. | Departement |
| digitalisering | Rikstermbanken | operativt arbete med överföring av information, data och metadata till digitala format | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalisering | Rikstermbanken | Digitalisering innebär att digital kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker blir självklara. Allt större delar av tillvaron är digitaliserad samtidigt som vi i allt mindre grad kan skilja ut det digitala från det icke-digitala. | Departement |
| digitalisering | Rikstermbanken | Digitaliseringskommissionen definierade begreppet digitalisering i delbetänkande SOU 2014:13. Här lyftes såväl informationsdigitalisering som samhällelig digitalisering fram. Med informationsdigitalisering avses den process där analog information transformeras till digital information. Det innebär att informationen blir strukturerbar, sökbar och tillgänglig genom digitala kanaler. Samhällelig digitalisering är den förändring av verksamheten, teknikanvändningen och de affärsmässiga förutsättningarna som uppkommer genom de nya möjligheter som tekniken ger, som ofta kan ha en disruptiv och oväntad effekt. Det är en förändring som är snabb och ofrånkomlig och som kan få till följd att branscher förändras i grunden, nya områden uppkommer och förändringsobenägna verksamheter marginaliseras eller slås ut. | Statliga myndigheter |
| digitalisering | Rikstermbanken | Digitalisering är en förändringskraft i samhället som möjliggörs genom bland annat den snabba tekniska utvecklingen inom Informationsteknik, ökad efterfrågan på och utbyte av information på nya sätt och genom nya digitala kanaler. | Statliga myndigheter |
| digitalisering | Rikstermbanken | Ett centralt begrepp inom IT-politiken. Digitalisering är från början en teknisk term och innebär att analoga signaler omvandlas till digital form (ettor och nollor). Begreppet har därefter fått en allt vidare betydelse, till exempel vid överföring av texter för lagring i digital form. Inom samhällsvetenskap och politik har begreppet digitalisering börjat användas i överförd betydelse om införande av informationsteknologi och övergång till informationssamhället, och om ändrade arbetsmetoder och samhällsstrukturer i samband med detta införande. Digitalisering kan således avse införande av nya internetbaserade tjänster (ofta kallade e-tjänster), yrkesroller och undervisningsmetoder för e-lärande. Digitaliseringskommissionen, som var en kommitté som på uppdrag av regeringen hade som uppgift att verka för att det IT-politiska målet skulle uppnås, definierade digitalisering som kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker. | Statliga myndigheter |
| digitalt arkiv | Försäkringskassan | arkiv bestående av digitala dokument | Begreppskatalog 2017 |
| digitalt bevarande | Rikstermbanken | säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta till sig det | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalt bevarande | Rikstermbanken | säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig | Övrig offentlig verksamhet |
| digitalt bevarande | Rikstermbanken | bevarande av digitalt material skiljer sig en del från bevarande av fysiskt material. Digitalt material kan inte lagras på ett statiskt sätt, utan bevarandeprocessen måste vara aktiv och kontinuerlig för att informationen fortfarande ska gå att använda och förstå. Slutrapporten från norska Arkivverkets projekt kring Digital arkivpakkestruktur identifierar fyra utmaningarvid digitalarkivering och digitalt bevarande: 1. Lagringssäkerhet: att informationen hålls digitalt intakt. Regelbunden migrering av materialet krävs eftersom lagringsmedierna har kort livslängd. 2. Upprätthållen läsbarhet: att informationen hålls läs-och tolkningsbar. Med andra ord att den inte är beroende av viss teknik som blir föråldrad utan tasomhand på ett sådant sätt att den hålls användbar. 3. Upprätthållen integritet: att informationsinnehållet är oförändrat. 4. Upprätthållen autenticitet: att informationen har med sig alla de upplysningar om identitet, ursprungs-och användningssammanhang som krävs för att det ska vara förståeligt, och att det går att bekräfta att informationen har bevarats med integritet så man vet att det är vad det utger sig för att vara. (DIAS (Digital arkivpakkestruktur) sluttrapportDel 1, http://www.arkivverket.no/standarder/dias(läst2013-09-16)275 star Open Data,http://5stardata.info/(läst2013-09-16)) Till detta kan läggas att kopplingar och samband mellan olika objektmåste uppdateraskontinuerligt efterhand de tillkommer. Objektet måste alltså hållaslevande genomanvändning och utveckling eftersom desskontext (både den tekniska och dess förhållandetillandra objekt och system) förändras med tiden. | Statliga myndigheter |
| digitalt dokument | Försäkringskassan | dokument i digital form | Begreppskatalog 2017 |
| digitalt fotografi | Rikstermbanken | fotografi skapat och lagrat som en bildfil | Statliga myndigheter |
| digitalt lagringsmedium | Polisen | lagringsmedium som är avsett för annat än tillfällig lagring av digital information, exempelvis hårddiskar, disketter och USB-minnen | Föreskrifter och allmänna råd |
| digitalt lagringsmedium | Polisen | avses lagringsmedium som är avsett för annat än tillfällig lagring av digital information, exempelvis hårddiskar, disketter och USB-minnen | Föreskrifter och allmänna råd |
| digitalt lagringsmedium | Rikstermbanken | lagringsmedium som är avsett för annat än tillfällig lagring av digital information, exempelvis hårddiskar, disketter och USB-minnen | Statliga myndigheter |
| digitalt lagringsmedium | Rikstermbanken | avses lagringsmedium som är avsett för annat än tillfällig lagring av digital information, exempelvis hårddiskar, disketter och USB-minnen | Statliga myndigheter |
| digitalt ljud | Rikstermbanken | Begrepp som avser en digital beskrivning av ett analogt ljudförlopp. I allmänt tal ”ettor och nollor”. Beskrivningen kan enbart anta vissa förutbestämda värden vid förutbestämda tidpunkter. Beskrivningen är diskret. | Övrig offentlig verksamhet |
| diglossi | Rikstermbanken | relativt stabil språklig situation, i vilken två varieteter av ett språk förekommer sida vid sida i en språkgemenskap, varvid den ena (högre) varieteten vanligen är mer formell och prestigefylld medan den andra (lägre) varieteten används i mer informella miljöer, främst vid konversation | Statliga myndigheter |
| diglossisk | Rikstermbanken | som avser diglossi | Statliga myndigheter |
| digraf | Rikstermbanken | följd av två bokstäver, som representerar ett enda fonem | Statliga myndigheter |
| dihybrid korsning | Rikstermbanken | korsning mellan två individer som är heterozygota för generna i två olika lokus | Statliga myndigheter |
| diisocyanat | Rikstermbanken | isocyanat med två isocyanatgrupper per molekyl | Statliga myndigheter |
| dike/ränna | Rikstermbanken | grävd ränna eller dike | Statliga myndigheter |
| dikeschef | Rikstermbanken | person ansvarig för arbetet i ett scendike | Statliga myndigheter |
| dikesrensning | Rikstermbanken | återställande av dikets dränerande effekt genom att sediment, nedrasat material och vegetation tas bort | Statliga myndigheter |
| dikning | Rikstermbanken | Dikning av ett vattenmättat område innebär att man genom grävda diken leder bort vatten från området så att marken blir torrare. Dikning är en form av avvattning eller dränering av marken. | Statliga myndigheter |
| dikning | Rikstermbanken | Dikning av ett vattenmättat område innebär att man genom grävda diken leder bort vatten från området så att marken blir torrare. Dikning är en form av avvattning eller dränering. av marken. | Statliga myndigheter |
| diko | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| diko | Rikstermbanken | ko som får behålla sin kalv och ge kalven di och som enbart syftar till produktion av kött | Departement |
| diko | Rikstermbanken | ko som ger mjölk till sin kalv, men inte mjölkas | Statliga myndigheter |
| diko | Rikstermbanken | ko som ger di till egen kalv eller egna kalvar | Statliga myndigheter |
| diko | Rikstermbanken | ko som ger di till egna kalvar | Statliga myndigheter |
| dikromasi | Rikstermbanken | partiell färgblindhet varvid ett av tre tappsystem är helt ur funktion eller saknas (med varianterna protanopi, deutranopi eller tritanopi, beroende av vilket tappsystem som saknas) | Övrig offentlig verksamhet |
| dikt | Rikstermbanken | Så mycket det går. | Statliga myndigheter |
| diktatur | Rikstermbanken | En person eller en liten grupp människor har all makt. Ett sätt att styra. | Riksdagen |
| dilatant flöde | Rikstermbanken | Den skenbara viskositeten ökar med ökad töjningshastighet för detta flödesbeteende. | Statliga myndigheter |
| dill | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| dillfrö | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| DIM | Rikstermbanken | DIM betyder detektering, identifiering, övervakning. | Statliga myndigheter |
| dimbaklykta | Rikstermbanken | lykta avsedd att markera fordons förekomst vid körning i oklar sikt | Statliga myndigheter |
| dimension | Försäkringskassan | redovisningsfält i redovisningsplanen | Begreppskatalog 2017 |
| dimension | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dimensionalitetsproblem | Rikstermbanken | I matchningssammanhang innebär dimensionalitetsproblem att exakt matchning över många kovariater snabbt reducerar antalet möjliga matchningar, eftersom antalet möjliga kombinationer av variabelvärde ökar för varje ytterligare variabel. Ett sätt att undvika problemet är att nyttja propensity score-matchning. | Statliga myndigheter |
| dimensionerande fel | Rikstermbanken | den största förväntade störning som kan inträffa och som systemet har dimensionerats för | Statliga myndigheter |
| dimensionerande flöde | Rikstermbanken | det högsta vattenflöde som en anläggning ska klara av att hantera t.ex. dammkonstruktion, dräneringsrör | Statliga myndigheter |
| dimensionerande fordon | Rikstermbanken | det eller de typfordon som i kombination med dimensionerande utrymmesklass bildar dimensionerande trafiksituation DTS | Statliga myndigheter |
| dimensionerande hotbeskrivning DHB |
Polisen | beskrivning av en antagen förmåga som skyddsåtgärderna förväntas skydda mot, även om det inte föreligger ett konkret eller potentiellt hot mot en skyddsperson med högt skyddsvärde | Föreskrifter och allmänna råd |
| dimensionerande hotbeskrivning DHB |
Rikstermbanken | beskrivning av en antagen förmåga som skyddsåtgärderna förväntas skydda mot, även om det inte föreligger ett konkret eller potentiellt hot mot en skyddsperson med högt skyddsvärde | Statliga myndigheter |
| dimensionerande medelvattenhastighet | Rikstermbanken | HQ (m³/s) dividerad med vattendragets våta area (m²). | Statliga myndigheter |
| dimensionerande timme | Rikstermbanken | den eller de timmar under en trafikanläggnings förväntade livstid som den dimensioneras för | Statliga myndigheter |
| dimensionerande timtrafik | Rikstermbanken | dimensionerande timtrafikströmmar under det dimensionerande året | Statliga myndigheter |
| dimensionerande trafik | Rikstermbanken | det antal tåg som bankapaciteten dimensioneras efter på ett banavsnitt | Statliga myndigheter |
| dimensionerande trafik | Rikstermbanken | det trafikflöde som en trafikanläggnings trafiktekniska funktion ska dimensioneras för, exempelvis Dh-DIM, ÅDT-DIM | Statliga myndigheter |
| dimensionerande trafiksituation DTS |
Rikstermbanken | På sträcka, den kombination av breddmått för trafikanter och sidoavstånd mellan trafikanter samt mellan trafikant och bankant eller sidohinder som ger en vägbanans bredd eller den fria bredden mellan sidohinder. I korsning, de utrymmesklasser och kombinationer av fordon eller enstaka fordon för vilka korsningskurvor, kanalbredder och övriga körytor utformas. | Statliga myndigheter |
| dimensionerande utrymmesklass | Rikstermbanken | den utrymmesklass som ingår i dimensionerande trafiksituation DTS för utformning av sektioner och korsningar | Statliga myndigheter |
| dimensionerande vinterutetemperatur DVUT |
Rikstermbanken | Beräknas med hjälp av SS-EN ISO 15927-5 som medelvärdet av ”mean n-day air temperature” och ”hourly mean air temperature”. | Statliga myndigheter |
| dimensionerande vinterutetemperatur DVUT |
Rikstermbanken | den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5 | Statliga myndigheter |
| dimensioneringssätt | Rikstermbanken | Tre olika sätt att använda partialkoefficientmetoden för geokonstruktioner. I Sverige används enbart dimensioneringssätt 2 och 3. | Statliga myndigheter |
| dimensioneringsunderlag | Rikstermbanken | redovisning av de förutsättningar som utgör underlaget för dimensioneringen | Statliga myndigheter |
| dimensioneringsvärde for last | Rikstermbanken | karakteristiskt lastvärde multiplicerat med en partialkoefficient | Statliga myndigheter |
| dimensioneringsvärde för hållfasthet (eller annan liknande materialegenskap) | Rikstermbanken | karakteristiskt hållfasthetsvärde dividerat eller multiplicerat med en partialkoefficient (eller eventuellt flera) | Statliga myndigheter |
| dimensioneringsvärde för mått | Rikstermbanken | nominellt mått (enligt ritning, katalog etc.) eventuellt ökat eller minskat med förutsatt måttavvikelse | Statliga myndigheter |
| dimetoat | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dimetylsulfoxid | Rikstermbanken | polärt lösningsmedel som bl.a. löser polära polycykliska aromatiska kolväten | Statliga myndigheter |
| dimitisk | Rikstermbanken | En dimitisk svamp består av två sorters hyfer. | Statliga myndigheter |
| dimsköljning | Rikstermbanken | sköljning med finfördelade vattendroppar | Statliga myndigheter |
| dimstrålkastare | Rikstermbanken | strålkastare som är avsedd att användas vid körning i dimma eller vid kraftig nederbörd | Statliga myndigheter |
| DIN | Rikstermbanken | löst oorganiskt kväve | Statliga myndigheter |
| DIN-färgsystemet | Rikstermbanken | av det tyska standardiseringsorganet DIN fastställt psykofysiskt baserat färgsystem (från 1940-talet) som kolorimetriskt definierar färg i storheterna Farbton, Sättigung och Dunkelstufe -- vilka närmast motsvarar NCS kulörton, mättnad och svarthet | Övrig offentlig verksamhet |
| dinoflagellat | Rikstermbanken | Ett slags mikroalg (fytoplankton). Dinoflagellaterna -- kallas även pansarflagellater -- är ofta större än kiselalgerna och kan också bilda långa kedjor. De har piskformade trådar (flageller) som fungerar som enkla rörelseorgan. Pansarflagellaterna föredrar varmare vatten men såväl vår- som höstblomningar innefattar även en stor andel pansarflagellater. | Statliga myndigheter |
| DINP diisononylftalat |
Rikstermbanken | Högmolekylär ftalat, reglerad i leksaker och barnavårdsartiklar. | Statliga myndigheter |
| diodekvationen | Rikstermbanken | ekvationen beskriver hur strömmen genom en pn-övergång beror på spänning, geometri och materialparametrar | Statliga myndigheter |
| dioik tvåbyggare |
Rikstermbanken | växtart vars hon- och hanblommor sitter på skilda individer | Statliga myndigheter |
| dioptri f D; dptr |
Rikstermbanken | Måttenhet för linsers brytningsförmåga. Glasögons styrka anges i dioptrier som för konvexa linser betecknas med + och för konkava med – | Statliga myndigheter |
| diorit | Rikstermbanken | Kvartsfri magmatisk djupbergart av intermediär karaktär som innehåller plagioklas tillsammans med mörka mineral som biotit, hornblände och pyroxen. Jämfört med gabbro har diorit en mer albitrik plagioklas. Diorit ingår i gruppen grönstenar och bidrager till god bonitet i skogsmark. | Statliga myndigheter |
| dioxan | Rikstermbanken | Ett lösningsmedel. | Statliga myndigheter |
| dioxin | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| dioxin | Rikstermbanken | Samlingsnamn för ca 240 organiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad. De innehåller klor eller brom. | Departement |
| dioxin | Rikstermbanken | samlingsnamn för ca 210 olika klorerade kolväten, vilka alla består av två bensenringar sammanhållna av en eller två syreatomer, samt en eller flera kloratomer | Statliga myndigheter |
| dioxiner | Rikstermbanken | polyklorerade dibenzo-p-dioxiner och dibensofuraner (=PCDD/PCDF) | Statliga myndigheter |
| dioxiner | Rikstermbanken | Dioxiner är ett samlingsnamn på mer än 200 olika kemiska substanser, inklusive en grupp dibensofuraner. Många dioxiner är extremt giftiga och TCDD är en av de giftigaste substanser som man känner till. Dioxiner tillverkas inte med avsikt men bildas under produktion, användning eller förbränning av organiskt material i närvaro av klor. De bildas i de flesta förbränningsprocesser, också i naturliga sådana som t.ex. skogsbränder. Ju mindre effektiv förbränningen är, desto mera dioxiner bildas. Bland förbränningsprocesser där det bildas dioxiner kan nämnas förbränning av fossila bränslen i bilar, vid energiproduktion och i industriprocesser, samt vid förbränning av hushålls- och industriavfall i avfallsförbränningsanläggningar. | Statliga myndigheter |
| dioxiner | Rikstermbanken | kolväten innehållande klor och bensenringar i olika konfigurationer. | Statliga myndigheter |
| diploid | Rikstermbanken | cell med dubbel kromosomuppsättning | Statliga myndigheter |
| diploid | Rikstermbanken | individ med två homologa kromosomuppsättningar | Statliga myndigheter |
| direct market access DMA |
Rikstermbanken | kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem | Statliga myndigheter |
| direkt | Rikstermbanken | attribut till transmittans, där den direkt transmitterade solinstrålningen har samma riktning som den infallande strålningen | Statliga myndigheter |
| direkt anföring | Rikstermbanken | ordagrann återgivning av vad någon sagt eller skrivit | Statliga myndigheter |
| direkt dagsljus | Rikstermbanken | ljus genom fönster direkt mot det fria | Statliga myndigheter |
| direkt diskriminering | Rikstermbanken | att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder | Departement |
| direkt effekt | Rikstermbanken | en avgifts eller skatts ekonomiska styrverkan | Departement |
| direkt effekt | Rikstermbanken | EU-rätten ger rättigheter som enskilda kan åberopa inför nationella domstolar och myndigheter. Fördragsartiklar, direktiv, förordningar och beslut kan få direkt effekt under vissa förutsättningar. De ska vara precisa, klara och inte kräva kompletterande lagstiftning. Detta är principer som EU-domstolen slagit fast i sin praxis. | Statliga myndigheter |
| direkt effekt | Rikstermbanken | När EG-rätten ger upphov till rättigheter och skyldigheter för enskilda och juridiska personer. | Regeringen |
| direkt försäkring | Rikstermbanken | försäkring som utgör ett avtal direkt mellan en försäkringsgivare och en försäkringstagare | Regeringen |
| direkt joniserande strålning | Rikstermbanken | laddade partiklar, alfa- och betapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkan kan slå ut elektroner från atomernas banor | Statliga myndigheter |
| direkt kontakt | Rikstermbanken | kontakt mellan vakthavande befäl och en besättningsmedlem på vakt | Statliga myndigheter |
| direkt kostnad | Försäkringskassan | kostnad som direkt kan hänföras till en kostnadsbärare | Begreppskatalog 2017 |
| direkt kostnad | Rikstermbanken | faktisk kostnad som direkt och i sin helhet hör till en insats | Statliga myndigheter |
| direkt kostnad | Rikstermbanken | kostnad hörande till tidsbegränsade aktiviteter | Statliga myndigheter |
| direkt kostnad | Rikstermbanken | kostnad som direkt och i sin helhet tillhör en insats | Statliga myndigheter |
| direkt könsdiskriminering | Rikstermbanken | För att direkt könsdiskriminering skall föreligga förutsätts att det finns ett direkt orsakssamband mellan diskrimineringsgrunden och den diskriminerande effekten. Diskrimineringsgrunden är direkt kopplad till könstillhörigheten, exempelvis att kvinnor inte får utföra nattarbete eller att endast kvinnor kan komma i fråga för viss anställning. | Departement |
| direkt köpare | Rikstermbanken | den som av en överträdare direkt förvärvat varor eller tjänster som varit föremål för en överträdelse | Departement |
| direkt ledning | Rikstermbanken | ledning av räddningsåtgärder på skadeplats | Övrig offentlig verksamhet |
| direkt leverantör | Rikstermbanken | den som direkt tillhandahållit en överträdare varor eller tjänster som varit föremål för en överträdelse | Departement |
| direkt miljöpåverkan | Rikstermbanken | negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan | Departement |
| direkt nätkostnad | Rikstermbanken | den kostnad för insats av resurser som krävs för att nätet ska fungera, för vilken volymen av resurser är direkt beroende av den produktion som krävs, dvs. kostnadsdrivarna är utifrån verkande -- inte drivna av andra kostnadskategorier | Statliga myndigheter |
| direkt påföring | Rikstermbanken | påföringssätt där skumstrålen träffar vätskeytan direkt | Statliga myndigheter |
| direkt skatt | Rikstermbanken | skatt som betalas av den som ska bära kostnaden av skatten | Statliga myndigheter |
| direkt skatt | Rikstermbanken | skatt som utgår på inkomster och förmögenheter | Statliga myndigheter |
| direkt slutredovisade ärenden | Rikstermbanken | ärenden som läggs ned direkt vid anmälningsupptagningen då bearbetningsbara utredningsuppslag saknas | Statliga myndigheter |
| direkt solljus | Rikstermbanken | solljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats | Statliga myndigheter |
| direkt talan | Rikstermbanken | rätten att föra talan direkt mot en viss part | Statliga myndigheter |
| direkt uppstigning | Rikstermbanken | uppstigning som enligt dekompressionstabell inte erfordrar etappstopp | Statliga myndigheter |
| direkt utsläpp i grundvattnet | Rikstermbanken | utsläpp av föroreningar i grundvatten utan att de filtreras genom markytan eller underliggande jordlager | Statliga myndigheter |
| direkt ägande | Rikstermbanken | ägande utan mellanled | Övrig offentlig verksamhet |
| direkta investeringar | Rikstermbanken | investering som görs direkt i ett portföljbolag | Statliga myndigheter |
| direkta kostnader | Rikstermbanken | kostnader för personal, lokaler, utrustning, tillsynsavgifter och försäkringskostnader | Statliga myndigheter |
| direkta åtgärder | Rikstermbanken | åtgärder som kommissionen utför, främst genom Gemensamma forskningscentret, JRC | Departement |
| direktavkastning | Rikstermbanken | skillnaden mellan hyresintäkter och drift- och underhållskostnader för en fastighet eller ett fastighetsbolag, i relation till det pris som en investerare har betalat för fastigheten | Övrig offentlig verksamhet |
| direktavkastning | Rikstermbanken | mått på avkastning på en investering | Övrig offentlig verksamhet |
| direktavkastning | Rikstermbanken | årlig avkastning på en investering | Departement |
| direktavskrivning | Rikstermbanken | avskrivning av ärende utan att någon förundersökning inleds | Statliga myndigheter |
| direktbetalning | Rikstermbanken | Vid en direktbetalning kan en konsument använda inloggningsuppgifter till sin Internetbank för att betala varor och tjänster på Internet. Förmedlandet sker med hjälp av en säker betalväxel. Liknande overlay services men är avtalsmässigt säkerställd där alla parter har avtal med varandra. Direktbetalning är en specifikt svensk betallösning. | Övrig offentlig verksamhet |
| direktdebiterade pensioner | Rikstermbanken | Innebär att arbetsgivaren tryggar kommande utbetalningar av pensionsersättningar och delpensioner genom skuldföring. Den summa som SPV så småningom betalar ut i form av pension debiterar SPV arbetsgivaren direkt samma månad. | Statliga myndigheter |
| direktdemokrati | Rikstermbanken | De som har rösträtt beslutar själva i enskilda sakfrågor. Direktdemokrati användes i det antika Grekland. I dag utövas direktdemokrati exempelvis vid folkomröstningar och årsmöten i föreningar. | Riksdagen |
| direktdriven maskin | Rikstermbanken | hissmaskin med drivskiva anordnad på samma axel som drivmotorns rotor | Statliga myndigheter |
| direktelvärmd byggnad | Rikstermbanken | byggnad som värms upp med direktverkande elvärme | Statliga myndigheter |
| direktfaktura | Rikstermbanken | Bolagsverket fakturerar fakturamottagaren när publicering av begärd kungörelse skett. | Statliga myndigheter |
| direktförsäkringsbolag | Rikstermbanken | försäkringsbolag som driver direkt försäkringsrörelse | Statliga myndigheter |
| direktförsäkringsföretag | Rikstermbanken | sådana försäkringsföretag som uteslutande eller huvudsakligen bedriver direkt försäkringsrörelse | Statliga myndigheter |
| direktförsäljning | Rikstermbanken | försäljningsmetod som innebär att säljaren kontaktar den potentiella kunden och föreslår en affär | Övrig offentlig verksamhet |
| direktförsäljning | Rikstermbanken | En affärstransaktion räknas som direktförsäljning om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Priset som ska betalas är baserat på mätresultatet. b) Åtminstone en av de parter som är engagerade i den transaktion som avser mätning är konsument eller annan part som kräver en motsvarande skyddsnivå. c) Alla parter i transaktionen godtar mätresultatet vid den tid och den plats där trans-aktionen sker. | Statliga myndigheter |
| direktförvaltning | Rikstermbanken | Med direktförvaltning avses att genomförandet av programmets budget hanteras av EU-kommissionen, dvs. inte av medlemsstaterna till skillnad från delad förvaltning, där budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna, vilket t.ex. är fallet i fråga om Europeiska Socialfonden. | Regeringen |
| direktgjuten slitbetong | Rikstermbanken | betongbeläggning gjuten direkt på underliggande konstruktionsbetong utan mellanliggande tätskikt | Statliga myndigheter |
| direktimporterat läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som det parallellimporterade läkemedlet refererar till i ansökan | Statliga myndigheter |
| direktimporterat läkemedel | Rikstermbanken | det läkemedel som det parallellimporterade läkemedlet refererar till i ansökan | Statliga myndigheter |
| direktindikering | Rikstermbanken | den indikering, antingen massa eller volym, som motsvarar den mätstorhet som mätaren fysiskt kan mäta; direktindikering kan konverteras till en indikering av en annan mängd med hjälp av en omvandlare | Statliga myndigheter |
| direktinflygning | Rikstermbanken | instrumentinflygning som företas utan att bassväng utförs för att placera luftfartyget på färdvinkel för slutlig inflygning | Statliga myndigheter |
| direktinförsel | Rikstermbanken | Innebär att Sverige är det första land inom Europeiska unionen som tar emot varor eller produkter från tredje land. | Statliga myndigheter |
| direktinförsel | Rikstermbanken | införsel till Sverige av varor eller produkter från tredje land då Sverige är det första land inom EU som tar emot | Statliga myndigheter |
| direktinvestering | Rikstermbanken | Direktinvesteringar innebär att ett företag äger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller röstvärdet i en verksamhet belägen i ett annat land. | Regeringen |
| direktinvesteringar | Rikstermbanken | investeringar direkt i ett företags egna kapital | Statliga myndigheter |
| direktinvesteringar | Rikstermbanken | Innebär att ett företag äger 10 procent eller mer av aktierna/andelarna eller röstvärdet i en verksamhet belägen i ett annat land. En direktinvestering kan ske genom nybildning, förvärv av ett befintligt företag eller följdinvestering. | Departement |
| direktiv | Rikstermbanken | riktlinjer för en verksamhet eller ett uppdrag | Riksdagen |
| direktiv uppdragsbeskrivning |
Rikstermbanken | skriftligt dokument som anger utvärderingens syfte och omfattning, metoder som ska användas, normer som prestationen ska bedömas mot, analyser som ska utföras, avsatt tid, anslagna resurser samt rapporteringskrav | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | EU-rättsakt som riktar sig till medlemsländerna, dvs. inte till företag eller enskilda | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | anvisning om sättet att utföra visst uppdrag | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | samling riktlinjer som underlydande myndigheter måste rätta sig efter | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | dokument för att samordna eller leda en verksamhet, eller beredning av ett ärende | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | Ett lagstiftningsinstrument som ofta används i EU för harmonisering. Förslag om direktiv läggs av Europeiska kommissionen och antas av ministerrådet. Oftast måste också Europaparlamentet ge sitt godkännande. Direktiven är bindande för medlemsländerna när det gäller de mål som ska uppnås, men ger varje land valfrihet att utforma medlen. Direktiv införlivas i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. Ett direktiv riktar sig till medlemsländerna, inte till företag eller enskilda. | Statliga myndigheter |
| direktiv | Rikstermbanken | rättsakt som är riktad till medlemsländerna och bindande vad gäller de mål som ska uppnås och när det ska ske | Regeringen |
| direktiv | Rikstermbanken | EG-rättsakt som måste omformas till en svensk författning | Regeringen |
| direktivstyrd upphandling | Rikstermbanken | upphandling som omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv | Statliga myndigheter |
| direktjoniserande strålning | Rikstermbanken | laddade partiklar, t.ex. alfa- och betapartiklar, som genom direkt elektrisk växelverkan kan slå ut elektroner från atomernas elektronbanor | Statliga myndigheter |
| direktkonsumtion | Rikstermbanken | de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning | Statliga myndigheter |
| direktlandad fisk | Rikstermbanken | fisk som förs i land av det fartyg som fångat fisken | Statliga myndigheter |
| direktlandning | Rikstermbanken | inflygning för landning, där angöring av finalen sker utan föregående trafikvarv | Statliga myndigheter |
| direktpension | Pensionsmyndigheten | Direktpension är pension som din arbetsgivare har åtagit sig att betala ut till dig. Arbetsgivaren kan säkerställa direktpensionen på olika sätt, till exempel via en kapitalförsäkring. Arbetsgivaren äger då försäkringen men pantsätter den till dig så att du inte kan förlora rätten till pension, till exempel om arbetsgivaren går i konkurs. | Pension |
| direktreklam | Rikstermbanken | reklam som är adresserad direkt till mottagaren | Övrig offentlig verksamhet |
| direktreklam DR |
Rikstermbanken | reklam i form av riktade meddelanden som sänds till konsumenter eller företag via t.ex. brev, broschyrer, kataloger eller e-post | Statliga myndigheter |
| direktstöd | Rikstermbanken | stöd som betalas direkt till producenten per hektar, per djurenhet eller liknande, t.ex. arealstöd och djurbidrag | Departement |
| direktstöd | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| direktstöd | Rikstermbanken | generella stöd till jordbrukare vars syfte främst är att säkerställa viss inkomst i lantbruket | Regeringen |
| direktstöd | Rikstermbanken | kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare | Departement |
| direktstöd gårdsstöd |
Rikstermbanken | kopplat och frikopplat stöd som beviljas direkt till jordbrukare baserat på areal eller innehav av djur | Departement |
| direktstödskuvert | Rikstermbanken | medel som har tilldelats varje medlemsstat till direktstöd | Departement |
| direkttorkning | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| direkttåg | Rikstermbanken | tåg som går utan tågbyte för resenärerna eller växling av godsvagnar mellan startstation och målstation | Statliga myndigheter |
| direktupphandling | Rikstermbanken | upphandling utan krav på anbud i viss form | Departement |
| direktupphandling | Rikstermbanken | upphandling utan krav på annonsering och utan krav på anbud i en viss form | Statliga myndigheter |
| direktupphandling | Rikstermbanken | upphandling utan lagstadgat krav på anbud i viss form | Statliga myndigheter |
| direktupphandling | Rikstermbanken | förfarande utan krav på anbud i viss form | Statliga myndigheter |
| direktupphandling | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| direktupphandling | Rikstermbanken | upphandling utan krav på anbud i viss form, exempelvis utan krav på annonsering | Statliga myndigheter |
| direktupphandlingsgränsen | Rikstermbanken | 284 631 kronor under år 2013 (inom försörjningssektorerna 569 262 kronor). Avtal vars värde understiger direktupphandlingsgränsen kan ingås genom direktupphandling. | Statliga myndigheter |
| direktupphandlingsgränsen | Rikstermbanken | 505 800 kronor under år 2015 för direktupphandlingar enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och 939 342 kronor under år 2015 för direktupphandlingar enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet | Statliga myndigheter |
| direktupphandlingsgränsen | Rikstermbanken | 284 631 kronor under 2013 (inom försörjningssektorerna 569 262 kronor). Endast upphandlingar och kontrakt vars sammanlagda värde inte överstiger direktupphandlingsgränsen kan tecknas utan en annonserad upphandling (dvs. genom en direktupphandling), om det inte föreligger synnerliga skäl eller vissa särskilda förutsättningar är uppfyllda. (Hur direktupphandlingsgränsen beräknas framgår av 15 kap. 3 § LOU och 15 kap. 3 § LUF.) | Statliga myndigheter |
| direktupphandlingsgränsen | Rikstermbanken | Anger när direktupphandling är tillåtet i andra fall än när något av undantagen är tillämpliga. År 2016 var direktupphandlingsgränsen 534 890 kronor enligt LOU och 993 368 kronor enligt LUF och LUFS. Observera att vid beräkningen av upphandlingens värde ska samtliga direktupphandlingar av samma slag under samma räkenskapsår räknas med. (Upphandlingsmyndigheten 2015. Är inköpen av samma slag: hjälpregler för beräkning av kontraktsvärdet vid direktupphandlingar av samma slag.) | Statliga myndigheter |
| direktuppstigning | Rikstermbanken | uppstigning till ytan som, enligt dekompressionstabell, inte kräver etappstopp | Statliga myndigheter |
| direktuppstigning | Rikstermbanken | uppstigning som enligt dekompressionstabell inte erfordrar etappstopp | Statliga myndigheter |
| direktverkande elvärme | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| direktverkande elvärme | Rikstermbanken | uppvärmningssystem där elenergin omvandlas till värme direkt i varje element | Statliga myndigheter |
| direktverkande elvärme | Rikstermbanken | El omvandlas direkt till värme via elradiatorerna (elelementen), slingor i golvet eller taket. | Statliga myndigheter |
| direktverkande elvärme | Rikstermbanken | elvärme vid vilken värme tillförs det värmda utrymmet utan mellanliggande värmelagring och utan värmebärare | Departement |
| direktåtkomst | Rikstermbanken | möjlighet att på egen hand söka och ta del av uppgifter i register och databaser, som inte är allmänt tillgängliga, utan att kunna påverka innehållet | Övrig offentlig verksamhet |
| direktåtkomst | Rikstermbanken | Direktåtkomst innebär att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att bearbeta eller på något annat sätt påverka innehållet. Det är fråga om åtkomst via persondator, särskild terminal eller liknande. Från effektivitetssynpunkt är det motiverat att vissa användare har denna möjlighet, men samtidigt ökar riskerna för spridning av uppgifterna. | Departement |
| direktåtkomsttjänst | Rikstermbanken | tjänst som gör det möjligt att via direkt anrop läsa eller hämta ett eller flera objekt | Statliga myndigheter |
| dirk | Rikstermbanken | tåg som håller upp bommen då seglet inte är hissat | Statliga myndigheter |
| dirty floating | Rikstermbanken | När kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser. | Övrig offentlig verksamhet |
| disackarid | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| disaggregerade data | Rikstermbanken | uppgifter som görs tillgängliga och presenteras uppdelade för olika grupper, till exempel pojkar och flickor, i tabeller och diagram | Departement |
| disciplinansvar | Rikstermbanken | Om en tjänsteman medvetet eller av oaktsamhet inte följer vissa bestämmelser får arbetsgivaren meddela disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Påföljden är varning eller löneavdrag. | Regionala myndigheter |
| disciplinära åtgärder | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| disk mellankotskiva |
Rikstermbanken | ring av elastiskt brosk med trögflytande centrum belägen mellan kotor | Statliga myndigheter |
| diskanläggning | Rikstermbanken | diskmaskin jämte erforderliga anordningar för transport och sortering av diskgodset | Statliga myndigheter |
| diskantfrekvens | Rikstermbanken | ljud med högre tonläge i den övre delen av frekvensområdet | Statliga myndigheter |
| diskavdelning | Rikstermbanken | separat rum eller avdelning (avskild eller öppen) för diskfunktionen | Statliga myndigheter |
| diskbråck | Rikstermbanken | skada på disken mellan ryggkotorna så att det trögflytande innehållet pressas ut och trycker på nervrötter och därigenom orsakar smärta och ev. muskelförlamningar | Statliga myndigheter |
| diskbänk | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| diskonformitet erosionsdiskordans |
Rikstermbanken | mer eller mindre parallella lager åtskilda genom en erosionsyta | Statliga myndigheter |
| diskontera | Rikstermbanken | omvandla framtida belopp (t.ex. inkomst, kostnader, etc.) till nutida belopp | Departement |
| diskontera | Rikstermbanken | räkna ut värdet på ett framtida kassaflöde | Statliga myndigheter |
| diskontera | Rikstermbanken | räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen | Övrig offentlig verksamhet |
| diskontering | Rikstermbanken | metod som gör det möjligt att jämföra intäkter och kostnader som uppstår vid olika tidpunkter | Statliga myndigheter |
| diskontering | Rikstermbanken | En vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter. Diskontering görs med en räntesats med vilken man justerar det monetära värdet av framtida kostnader och intäkter. | Departement |
| diskontering | Rikstermbanken | vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter | Departement |
| diskontering | Rikstermbanken | En ekonomisk term som avser en metod för att jämna ut bördan av framtida ekonomiska effekter. Metoden speglar att vi värderar framtida effekter lägre än effekter som inträffar i dag. | Statliga myndigheter |
| diskontering/diskonteringsränta | Rikstermbanken | vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida ekonomiska storheter | Övrig offentlig verksamhet |
| diskonteringsränta | Rikstermbanken | ränta som används för att räkna om kostnader och nyttor som uppstår i framtiden till dagens värde | Statliga myndigheter |
| diskonteringsränta | Rikstermbanken | antagen ränta som används för att beräkna värdet av (diskontera) en betalning som ligger i framtiden | Statliga myndigheter |
| diskonteringsränta | Rikstermbanken | ränta som används för att beräkna nuvärdet av en betalning som ligger i framtiden | Statliga myndigheter |
| diskonteringsränta | Rikstermbanken | Används vid beräkning av framtida kostnader och nyttor till ett nuvärde (värde i dag) och används vid kostnadsnyttoanalys av t.ex. investeringar. | Departement |
| diskontinuitetsyta korrosionsyta |
Rikstermbanken | oregelbunden gräns mellan två inkonforma strata, bildad genom upplösning av sedimentytan under sedimentationsavbrottet | Statliga myndigheter |
| diskordans vinkeldiskordans |
Rikstermbanken | skevlagring, dvs. en kontakt där lagren från två olika sedimentationsomgångar ligger i vinkel mot varandra | Statliga myndigheter |
| diskretionär finanspolitik aktiv finanspolitik |
Rikstermbanken | finanspolitik som bygger på aktiva beslut | Statliga myndigheter |
| diskretionär finanspolitik | Rikstermbanken | En diskretionär finanspolitik innebär att riksdag och regering aktivt ändrar skattesatser och/eller offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin. | Statliga myndigheter |
| diskretionär finanspolitik | Rikstermbanken | En diskretionär finanspolitik innebär att man aktivt ändrar skattesatser och/eller offentliga utgifter för att uppnå en stabiliserande effekt på ekonomin, utöver den som de automatiska stabilisatorerna ger. | Statliga myndigheter |
| diskretionär finanspolitik | Rikstermbanken | Innebär att riksdag och regering aktivt ändrar skattesatser och offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin. | Statliga myndigheter |
| diskretionär finanspolitik | Rikstermbanken | Diskretionär finanspolitik innebär att riksdag och regering aktivt ändrar skattesatser och offentliga utgifter för att påverka efterfrågan i ekonomin. | Statliga myndigheter |
| diskretionär förvaltning | Rikstermbanken | förvaltningsmandat som är avgränsat och specificerat för en enskild portföljförvaltare | Statliga myndigheter |
| diskretionär förvaltning | Rikstermbanken | Kunden överlåter genom ett avtal förvaltning av sitt kapital till ett finansiellt företag. Enstaka placeringar sker utan rådgivning och kunden underrättas i efterhand om vilka placeringar som gjorts. | Statliga myndigheter |
| diskretionär förvaltning | Rikstermbanken | Med diskretionär förvaltning kan avses två saker 1) Ett avgränsat och väl specificerat uppdrag för en extern portföljförvaltare att inom vissa förutbestämda ramar fatta placeringsbeslut för uppdragsgivarens (fondens) räkning. 2) En diskretionär placeringsinriktning innebär att utifrån en professionell analysansats fatta ekonomiska placeringsbeslut. Denna typ av förvaltning är till skillnad från kvantitativ förvaltning inte regelbestämd. | Statliga myndigheter |
| diskretionär pensionsförmån | Rikstermbanken | pensionsförmån som ett fondbolag på individuell basis beviljar anställda som en del av deras rörliga ersättning | Statliga myndigheter |
| diskretionär prövning | Rikstermbanken | den befogenhet som stundom tillkommer en domare, en verkschef osv. att inom vissa gränser efter eget omdöme pröva och avgöra förekommande fall | Departement |
| diskretionära beslut | Rikstermbanken | beslut som inom givna ramar kan fattas fritt, på basis av senast tillgängliga information | Departement |
| diskriminering | Rikstermbanken | Diskriminering kan exempelvis förekomma om priser, rabatter eller andra affärsvillkor leder till att företag behandlas olika utan att det finns någon saklig anledning. Leveransvägran/säljvägran är en form av diskriminering. | Statliga myndigheter |
| diskriminering | Rikstermbanken | Diskriminering är en handling eller en struktur som kränker någon persons värdighet. Handlingen behöver inte vara medveten eller aktiv men ska ha koppling till diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering är att behandla någon sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering är när man ställer upp en regel eller föreskrift som uppfattas som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre. | Statliga myndigheter |
| diskriminering | Rikstermbanken | Departement | |
| dislokerad fraktur | Rikstermbanken | fraktur med benändarna i felläge | Statliga myndigheter |
| dispens | Försäkringskassan | (inom EU-rätten) överenskommelse om undantag från reglerna om tillämplig lagstiftning i förordning 1408/71 och 883/2004 | Begreppskatalog 2017 |
| dispens | Rikstermbanken | av myndighet medgiven befrielse från villkor eller förpliktelse enligt lag eller författning | Statliga myndigheter |
| dispens | Rikstermbanken | prövningstillstånd | Statliga myndigheter |
| dispenscertifikat | Rikstermbanken | certifikat som visar dels de undantag ett fartyg medges, dels vilka bestämmelser fartyget medges undantag från, dels de eventuella villkor som fartyget måste uppfylla för att dispensen ska gälla | Statliga myndigheter |
| dispensering | Rikstermbanken | uppdelning av ett radioaktivt läkemedel till enskild patient | Statliga myndigheter |
| dispenstransport | Rikstermbanken | För transporter som är breda, långa, höga eller tunga krävs särskilda tillstånd via s.k. dispenstransport. Vid dispenstransporter måste alltid en varningsbil, med varningsskylt på taket och blinkande ljus, åka framför och varna för transporten. | Statliga myndigheter |
| dispergera | Rikstermbanken | fördela (sig) i form av småpartiklar i en vätska | Statliga myndigheter |
| dispersion | Rikstermbanken | blandning av två faser där den ena bildar partiklar eller vätskedroppar i den andra sammanhängande fasen | Statliga myndigheter |
| dispersion | Rikstermbanken | kemisk blandning i form av små partiklar i vätska | Statliga myndigheter |
| dispersiv blandning | Rikstermbanken | blandning där storleken på de ultimata partiklarna är reducerade | Statliga myndigheter |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | hushållets inkomster efter skatt | Statliga myndigheter |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över när skatten är betald och personen eller hushållet fått de transfereringar de är berättigade till (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning) | Regeringen |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | det som återstår av inkomsten efter avdrag för skatter och obligatoriska försäkringsavgifter m.m. och efter tillägg av sociala bidrag, försäkringsutbetalningar m.m. | Statliga myndigheter |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | hushållets inkomster efter skatt innan samtliga lånekostnader, boendekostnader och eventuella underhållsskyldigheter har betalats | Statliga myndigheter |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar. | Statliga myndigheter |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | summan av alla inkomster som en person eller ett hushåll förfogar över minus skatter och avgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | summan av alla inkomster som en person eller ett hushåll förfogar över efter skatter och avgifter | Övrig offentlig verksamhet |
| disponibel inkomst | Rikstermbanken | sammanräknad förvärvsinkomst, inkomst av kapital, särskilt pensionstillägg, bostadsbidrag, handikappersättning, skattefri frivillig pension, skattefri del av livränta, socialbidrag m.m. | Departement |
| disposition | Rikstermbanken | nyttjanderätt, men vanligen inte äganderätt | Statliga myndigheter |
| dispositionsrätt till anslag | Rikstermbanken | rätt för en statlig myndighet att använda statens medel för angivet ändamål | Statliga myndigheter |
| dispositionsrätt till avgiftsinkomster | Rikstermbanken | rätt för en statlig myndighet att använda avgiftsinkomster för att täcka kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | Statliga myndigheter |
| dispositionssyn | Rikstermbanken | uppfattning att konstitution, läggning eller anlag utgör väsentliga orsaksfaktorer för t.ex. beteenden | Statliga myndigheter |
| dispositiv lag | Rikstermbanken | lag som avtalande parter kan göra avsteg från | Statliga myndigheter |
| dispositiv rättsregel | Rikstermbanken | rättsregel som tillåter att parterna i ett rättsförhållande genomför en annan reglering än den rättsregeln själv innehåller | Statliga myndigheter |
| dispositivt tvistemål | Rikstermbanken | tvistemål som är av sådan art att det står parterna fritt att reglera mellanhavandena genom förlikning | Statliga myndigheter |
| dissipera | Rikstermbanken | Förbruka, förlora. | Statliga myndigheter |
| dissociativ | Rikstermbanken | Egenskap hos vissa hallucinogener, t.ex. ketamin, att frikoppla olika medvetande- och associationsbanor, så att missbrukaren kan få en upplevelse av att medvetandet lämnar kroppen eller att man ser sig själv från sidan. | Statliga myndigheter |
| distans- och hemförsäljningslag | Rikstermbanken | Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) | Statliga myndigheter |
| distansarbete | Rikstermbanken | arbete på annan plats än den vanliga arbetsplatsen | Statliga myndigheter |
| distansavlivning | Rikstermbanken | avlivning på avstånd genom skjutning med bröstskott | Statliga myndigheter |
| distansbetalning | Rikstermbanken | betalning där betalningsavsändare och mottagare befinner sig på olika ställen | Övrig offentlig verksamhet |
| distansering | Rikstermbanken | Att vara distanserad i mötet, är att känslomässigt hålla sig långt bort från patienten. Motsatsen till närhet. | Statliga myndigheter |
| distansflygning | Rikstermbanken | flygning som sträcker sig mer än 25 nautiska mil (NM) ut från startplatsen | Statliga myndigheter |
| distansförsäljning | Rikstermbanken | ett öppenvårdsapoteks detaljhandel med läkemedel till konsumenter som inte får tillgång till läkemedlet i apotekets lokaler | Departement |
| distansförsäljning | Rikstermbanken | Distansförsäljning innebär en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för ”eget bruk” och säljaren eller någon annan för säljarens räkning står för transporten. I skattehänseende är det alltså avgörande att transporten utförs av säljaren eller någon annan för dennes räkning. Det medför nämligen att säljarensom huvudregel blir skattskyldig för varorna i enlighet med den svenska skattelagstiftningen. | Departement |
| distanshandel | Rikstermbanken | öppenvårdsapoteks detaljhandel med läkemedel eller teknisk sprit som innefattar distribution från öppenvårdsapoteket till en konsument eller dennes bud, när denne inte får tillgång till varan i öppenvårdsapotekets lokaler | Statliga myndigheter |
| distanshandel | Rikstermbanken | Den renodlade distanshandeln omfattar två huvudsakliga led, ett försäljnings- och ett transportled. Distanshandel kan betecknas som antingen distansförsäljningeller s.k. distansköp. Ur skattehänseende är det stor skillnad mellan distansförsäljning och distansköp. Nedan beskrivs skillnaden mellan dessa två begrepp utifrån bestämmelserna i lagen (1994:1564)om alkoholskatt och EU:s direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt (det s.k. punktskattedirektivet). I denna promemoria används begreppen på det sätt som de definieras nedan. | Departement |
| distansköp | Rikstermbanken | Om det inte är säljaren som anordnar transporten, utan istället köparen, då är det inte längre fråga om distansförsäljning. Den här situationen är inte särskilt definierad i lagen om alkoholskatt, men har kommit att kallas distansköp. Distansköp innebär således en situation där en privatperson köper alkoholdrycker från ett annat EU-land för ”eget bruk” och köparen själv anordnar transporten, genom yrkesmässig befordran eller annan oberoende mellanhand. I motsats till ovan beskrivna situation, dvs. distansförsäljning, är det nu köparen som blir skattskyldig och därmed ska betala skatt enligt den svenska skattelagstiftningen. | Departement |
| distanspåle | Rikstermbanken | påle av trä, plast eller metall i syfte att underlätta lokalisering och återfinning av en markering i terrängen, ofta försedd med bricka som anger avstånd och typ av markering | Statliga myndigheter |
| distansskydd | Polisen | Med distansskydd avses del av personskydd. Distansskydd består av platsbevakning, färdvägsbevakning, eskort och viss skyddsspaning. | Föreskrifter och allmänna råd |
| distansskydd | Rikstermbanken | Med distansskydd avses del av personskydd. Distansskydd består av platsbevakning, färdvägsbevakning, eskort och viss skyddsspaning. | Statliga myndigheter |
| distanständning | Rikstermbanken | tändning på relativt stort avstånd från utstrykningsställe för lim | Statliga myndigheter |
| distansundervisning | Rikstermbanken | interaktiv undervisningsmetod som innebär att elever och lärare är åtskilda både i rummet och i tiden och undervisningen sker genom användande av informations- och kommunikationsteknik | Departement |
| distansundervisning | Rikstermbanken | undervisning per korrespondens eller via tekniska hjälpmedel | Statliga myndigheter |
| distansutbildning | Rikstermbanken | utbildning där man inte är på plats på skolan, utan studerar hemifrån | Statliga myndigheter |
| distansutmätning | Kronofogden | när Kronofogden utmäter lös egendom utan att vara på platsen där egendomen finns | |
| distorsion | Rikstermbanken | ”Förvrängning” av ljud. Generell benämning för ljud som ”låter illa” eller ej överensstämmer med originalljudet. Distorsion erhålls exempelvis vid för stark utstyrning i förstärkarkretsar eller inspelning på band. Linjär distorsion innebär att vissa frekvenser försvagas eller förstärks i ett överföringssystem. Icke linjär distorsion innebär att det uppstår ej önskvärda övertoner i en återgivningskedja. | Övrig offentlig verksamhet |
| distorsion vrickning, stukning |
Rikstermbanken | alltför kraftig sträckning av en led med begränsad skada på ledkapsel och ligament | Statliga myndigheter |
| distorsion | Rikstermbanken | Vridning, förvrängning. | Statliga myndigheter |
| distribuera | Rikstermbanken | fördela och skicka ut på överenskommet eller regelmässigt sätt | Statliga myndigheter |
| distribution | Rikstermbanken | leverans av blod och blodkomponenter till andra blodcentraler samt tillverkare av produkter såsom läkemedel framställda av blod och plasma | Statliga myndigheter |
| distribution | Rikstermbanken | all hantering av läkemedel eller teknisk sprit som sker från det att varan utlämnas till det att en konsument eller dennes bud har mottagit varan t.ex. via postförsändelse eller på ett avhämtningsställe | Statliga myndigheter |
| distribution | Rikstermbanken | transport av elkraft inom lokala och regionala elnät, från produktionskällan eller från stomnätet, till konsumenten | Departement |
| distribution | Rikstermbanken | fördelning eller spridning av något | Övrig offentlig verksamhet |
| distribution | Rikstermbanken | alla former av förmedling av sperma | Statliga myndigheter |
| distribution | Rikstermbanken | utdelning av någonting | Statliga myndigheter |
| distributionsanläggning | Rikstermbanken | sådan del av en anläggning för distribution av dricksvatten som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten | Statliga myndigheter |
| distributionsanläggning | Rikstermbanken | del av en anläggning för distribution av dricksvatten som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten. | Statliga myndigheter |
| distributionsanläggning | Rikstermbanken | sådan del av en anläggning som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten | Statliga myndigheter |
| distributionsbyggnad | Rikstermbanken | byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten | Departement |
| distributionskanaler | Rikstermbanken | kanal genom vilken informationen har blivit eller sannolikt kommer att bli tillgänglig för allmänheten | Statliga myndigheter |
| distributionsnät | Rikstermbanken | elnät på lokal- och regionnätsnivå, dvs. nät som inte är transmissionsnät | Departement |
| distributionsnät | Rikstermbanken | finmaskigt nät för transport av mindre volymer kortare sträckor | Statliga myndigheter |
| distributionsområde | Rikstermbanken | det område inom vilket ett eller flera vattenverk distribuerar vatten till konsumenterna | Statliga myndigheter |
| distributionsplattform utsändningsnät, distributionsnät, plattform |
Rikstermbanken | infrastruktur för överföring av tv- och ljudsignaler till konsumenternas tv-mottagare. | Statliga myndigheter |
| distributiv | Rikstermbanken | som avser alla samordnade företeelser tagna var och en för sig | Statliga myndigheter |
| distributiv blandning | Rikstermbanken | blandning genom omfördelning genom skiktning och återställning | Statliga myndigheter |
| distributör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som är etablerad i gemenskapen, även en återförsäljare, och som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden -- antingen som sådant eller ingående i en blandning -- för en tredje parts räkning | Statliga myndigheter |
| distributör | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden | Regeringen |
| distributör | Rikstermbanken | grossist, detaljhandlare, säljare, leverantör eller annan fysisk eller juridisk person som tillhandahåller ett växtskyddsmedel på marknaden | Departement |
| distributör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person som har är etablerad i gemenskapen, även en återförsäljare, och som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden -- antingen som sådant eller ingående i en blandning -- för en tredje parts räkning | Statliga myndigheter |
| distributör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden | Departement |
| distributör | Rikstermbanken | fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden | Statliga myndigheter |
| distributör | Rikstermbanken | varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller dennes representant, som på den svenska marknaden tillhandahåller en maskin eller tar den i drift | Statliga myndigheter |
| distriktsbarnmorska | Rikstermbanken | barnmorska som svarar för mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning m.m. inom ett visst distrikt, vanligen knuten till en vårdcentral | Statliga myndigheter |
| distriktsbeteckning | Rikstermbanken | Distriktsbeteckning finns för fartyg avsett för yrkesmässigt fiske i saltsjön. Beteckningen består av två bokstäver, t.ex. FG för Falkenbergs kommun. Fartyget skall därvid hänföras till det registreringsdistrikt där det har hemmahamn. | Statliga myndigheter |
| distriktsförsök | Rikstermbanken | undersökning beställd av institution/avdelning/enhet eller enskild forskare vid SLU och där undersökningen är begränsad till ett givet försöksdistrikt | Statliga myndigheter |
| distriktsläkare | Rikstermbanken | läkare med specialistkompetens i allmänmedicin och med tjänst vid läkarstation/vårdcentral, ansvarig för primärvården till befolkningen inom sitt distrikt | Statliga myndigheter |
| distriktssköterska | Rikstermbanken | sjuksköterska som är verksam utanför sjukhus och arbetar inom ett visst distrikt och är vanligen knuten till en vårdcentral | Statliga myndigheter |
| diuretikum urindrivande medel, vätskedrivande medel |
Rikstermbanken | läkemedel som leder till ökad urinproduktion (diures); används vid både akutbehandling och långtidsbehandling för att avlägsna överflödig vätska från kroppen (ödem vid hjärtsvikt, skrumplever, hjärnsvullnad, vissa hormonrubbningar etc.) | Statliga myndigheter |
| diuretikum | Rikstermbanken | vätskedrivande läkemedel | Statliga myndigheter |
| divergens | Rikstermbanken | Spridning åt olika håll. Divergens inom plattektoniken beskriver att plattorna avlägsnas från varandra. Divergerande gränser där plattorna rör sig från varandra. Motsats: konvergens. | Statliga myndigheter |
| divergens | Rikstermbanken | Refrakterade vågortogonaler fjärmar sig från varandra. | Statliga myndigheter |
| diverse lyftinrättningar | Rikstermbanken | maskinspel, handspel, fristående lyftbord och mobila plattformar | Statliga myndigheter |
| diversifiera | Rikstermbanken | placera i flera olika tillgångar i syfte att minska den totala risken i investeringsportföljen | Övrig offentlig verksamhet |
| diversifiering | Rikstermbanken | investering i många olika tillgångsslag i syfte att sprida risken | Statliga myndigheter |
| diversifiering | Rikstermbanken | Diversifiering betyder riskspridning, dvs. att tillgångar har olika korrelation till varandra och därmed sänker den totala risken i portföljen. | Statliga myndigheter |
| divestering | Rikstermbanken | avyttring av investeringar på etiska grunder | Statliga myndigheter |
| divination | Rikstermbanken | spådomskonst för att exempelvis förutsäga framtiden, förklara sjukdomar eller tolka andars och gudars vilja | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | militär enhet bestående av 15 000--30 000 man | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | ett antal fartyg eller flygplan ur en fartygs- eller flygplansflottilj | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | Inom flygverksamheten i FM avses: • Organisatorisk enhet som leds av divisionschef; uppgifter/krav/ansvar och befogenheter på divisionschef enligt 1.3.9, 2.1.5, och 5.1.6 (Flygoperationell verksamhet kan även ledas direkt av L CF). • Division är den enda enhet som får bedriva flygoperationell verksamhet inom flygtjänsten. | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | militär enhet inom markstridskrafterna bestående av 10 000--30 000 man | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | uppsättning fartyg, två till sex stycken, samt eventuella stödfartyg, stab och underhåll | Statliga myndigheter |
| division | Rikstermbanken | uppsättning flygplan, fyra till sexton stycken, av samma typ med besättningar samt administrativ ledning | Statliga myndigheter |
| djupbergart plutonisk bergart |
Rikstermbanken | Löst definierat begrepp avseende en magmatisk bergart som stelnat på betydande djup under jordytan. Djupbergarter är vanligen grovkristallina. | Statliga myndigheter |
| djupbergart | Rikstermbanken | bergart bildad ur en smälta som stelnat nere i jordskorpan utan att nå jordytan | Departement |
| djupdataunderlag | Rikstermbanken | analog eller digital karta som beskriver djupförhållandena i ett specifikt geografiskt område | Statliga myndigheter |
| djupfrysta livsmedel | Rikstermbanken | sådana livsmedel som − har genomgått en nedfrysningsprocess, djupfrysning, i vilken varan infryses så snabbt som kan krävas för respektive vara, − alltid håller i alla delar en temperatur på −18 °C eller lägre efter infrysning och temperaturutjämning […] | Statliga myndigheter |
| djupförsvar | Rikstermbanken | tillämpning av flera överlappande nivåer av tekniska, organisatoriska och administrativa åtgärder för att skydda en anläggnings barriärer och vidmakthålla deras effektivitet samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett | Statliga myndigheter |
| djupgrav | Rikstermbanken | långsträckt ca 2 km djup fördjupning i oceanbottnen intill kontinentalsluttningen och parallell med kustlinjen | Statliga myndigheter |
| djupgående till dellastvattenlinjen | Rikstermbanken | lättviktsdjupgåendet plus 60 procent av skillnaden mellan lättviktsdjupgåendet och lastlinjedjupgåendet | Statliga myndigheter |
| djuphav | Rikstermbanken | de delar av haven som uppnår större djup än 200 m, dvs. utanför kontinentalsocklarna | Statliga myndigheter |
| djuphav | Rikstermbanken | Kontinentalsockeln, landmassans fortsättning ut i havet, övergår i en lång och olika brant ”backe”, kontinentalbranten. Där branten slutar på närmare 4 000 meters djup börjar djuphavet. Djuphavets botten kallas djuphavsslätterna och upptar en stor del av jordens totala yta -- den icke solbelysta delen av havsbottnen upptar ca 60 procent av jordytan. Världshavets allra största djup, djuphavsgravarna, stupar ner mer än 11 000 meter under havsytan. | Statliga myndigheter |
| djuphavsgrav | Rikstermbanken | avlång depression i havsbottnen, belägen utmed öbåge eller kontinentalmarginell bergskedja | Statliga myndigheter |
| djuphavsslätt | Rikstermbanken | plan region av havsbotten på djup > 4 000 m | Statliga myndigheter |
| djuphet | Rikstermbanken | den storhet eller duoegenskap som innebär samtidig likhet med elementarfärgen svart (S) och maximalkulören (C) | Övrig offentlig verksamhet |
| djupkurva | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| djupkurva | Rikstermbanken | linje som bildas av punkter med samma djupvärde och som alltid omringar punkter med grundare djupvärden | Statliga myndigheter |