Bläddra begrepp
Ämnesområde:
Alla
Allmän juridikArbetsmarknadsstödBegreppskatalog 2017BostadsstödDepartementFamiljeförmånerFöreskrifter och allmänna rådFörmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilligaFörmåner vid arbetskadaFörmåner vid sjukdom eller arbetsskadaInternationell vårdKommunerMyndighetsgemensamma begreppOrdlistaOrganisationsnamnPensionRapporterRegeringenRegionala myndigheterRiksdagenSocialförsäkringsbalkenStatliga myndigheterStatligt tandvårdsstödSärskilda förmåner vid funktionshinderÖppna företagsdataÖvrig lagstiftningÖvrig offentlig verksamhet
721 begrepp, alfabetiskt.
| Term | Organisation | Definition | Ämnesområde |
|---|---|---|---|
| c₀ | Rikstermbanken | det första lakvattnet vid perkolationstest där L/S = 0,1 l/kg | Statliga myndigheter |
| C- | Rikstermbanken | Förkortning för kemisk, t.ex. C-vapen, C-stridsmedel. | Statliga myndigheter |
| C-4 | Rikstermbanken | Gruppen omfattar de fyra minst utvecklade länder -- Benin, Burkina Faso, Mali och Tchad -- som ligger bakom bomullsinitiativet i Dohaförhandlingarna. | Statliga myndigheter |
| C-horisont | Rikstermbanken | Internationell beteckning för det föga påverkade underlaget i en jordmån. Modermaterial för jordmånsbildning. | Statliga myndigheter |
| C-händelse | Rikstermbanken | En C-händelse inbegriper alla skadehändelser med avsiktlig eller oavsiktlig spridning av kemiska ämnen eller toxiner. C står för Chemical. | Statliga myndigheter |
| C-klassindelningar | Rikstermbanken | indelningar som är konstruerade av godkända obrännbara material | Statliga myndigheter |
| C-larm | Rikstermbanken | varning för befarad eller utförd insats med kemiska stridsmedel (C-stridsmedel) | Statliga myndigheter |
| C-meddelande | Rikstermbanken | radiomeddelande utan krav på kvittens | Statliga myndigheter |
| C-stridsmedel | Rikstermbanken | gifter som används som vapen | Statliga myndigheter |
| C-stridsmedel | Rikstermbanken | fasta, flytande eller gasformiga, giftiga ämnen som används för att skada eller döda människor, djur och växter | Övrig offentlig verksamhet |
| C-TPAT | Rikstermbanken | Den amerikanska tullens certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller. | Statliga myndigheter |
| C-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter C enligt standarden IEC 61672-1 | Statliga myndigheter |
| C-vägd ljudtrycksnivå | Rikstermbanken | vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara frekvensområdet mätt med vägningsfilter C enligt standarden SS-EN 61672-1 | Statliga myndigheter |
| C2StriC | Rikstermbanken | Ett svenskt stridslednings- och luftbevakningssystem. | Statliga myndigheter |
| C3-växt | Rikstermbanken | växt där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller tre kolatomer | Övrig offentlig verksamhet |
| C4-växt | Rikstermbanken | växt där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller fyra kolatomer | Övrig offentlig verksamhet |
| CA | Rikstermbanken | system för villkorad åtkomst till innehåll genom kryptering | Statliga myndigheter |
| CA | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för krypteringsmodeller för tv. Eftersom krypteringsmodellerna är flera till antalet så finns CA-moduler som gör tv-mottagaren mottaglig för flera. | Statliga myndigheter |
| CA åtkomstkontroll |
Rikstermbanken | kryptering av signal så att den endast är tillgänglig för de hushåll som beställt tjänsten | Departement |
| CAB | Rikstermbanken | organ (myndighet eller företag) som utför bedömning av överensstämmelse | Statliga myndigheter |
| cabotage | Rikstermbanken | inrikestrafik som bedrivs av ett företag som har sitt säte i ett annat land än där trafiken bedrivs | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | inrikes person- eller godstrafik i ett annat land än det i vilket transportföretaget är hemmahörande | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | rätt för utländskt företag att utföra inrikes transporttjänster (till lands, sjöss eller i luften) inom annat land | Statliga myndigheter |
| cabotage | Rikstermbanken | rätten för en transportör att utöva yrkesmässiga inrikes transporter på väg i ett annat EU-land än det där denne är etablerad | Departement |
| cabotage | Rikstermbanken | Cabotage innebär att ett transportföretag utför inrikes transporter i ett annat land än där transportföretaget har sitt säte. | Statliga myndigheter |
| CAC-material | Rikstermbanken | kategori av utsäde som uppfyller kraven för EG-kvalitet vid saluföring | Statliga myndigheter |
| CAC-material | Rikstermbanken | fruktplantor och förökningsmaterial av fruktplantor av de släkten och arter […] som uppfyller minimikraven (EG-kvalitet) för ett godkännande vid försäljning | Statliga myndigheter |
| CACEU | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cachning | Rikstermbanken | teknik för tillfällig lagring av data | Departement |
| CACM | Rikstermbanken | Medlemmar av den Centralamerikanska gemenskapen, grundad 1960, är Costa Rica, Guatemala, Honduras, Nicaragua och El Salvador. Panama är än så länge endast associerad medlem. Målsättningen är att upprätta ett internt frihandelsområde och på sikt en tullunion. Huvuddelen av de interna handelshindren har avvecklats. Försöken att upprätta en fullständig tullunion har tagit längre tid, men bedöms snart vara uppnådd. Under 2007 inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal med EU. Dessa kunde slutföras i maj 2010 och frihandelsavtalet väntas träda i kraft provisoriskt under 2013. | Statliga myndigheter |
| CAD | Rikstermbanken | Gemensam benämning på datorprogram (CAD-program) som används till stor del inom verkstads- och byggnadsindustrin för att konstruera ritningar. | Statliga myndigheter |
| CAFE-programmet | Rikstermbanken | EU:s långsiktiga strategi för att skydda människors hälsa och miljön mot effekterna av luftföroreningar. Det viktigaste syftet är att samordna produktion, insamling och validering av sådana vetenskapliga och tekniska data som krävs för att utforma politiken på detta område. | Regeringen |
| CAFTA | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CAIDI | Rikstermbanken | Det statistiska måttet CAIDI (Customer Average Interruption Duration Index), beräknas som kvoten mellan SAIDI och SAIFI och anger medelavbrottstiden per kund per år för de kunder som har haft avbrott. CAIDI anger den genomsnittliga avbrottstiden när det sker ett avbrott i ett nätområde. | Statliga myndigheter |
| Cairnsgruppen | Rikstermbanken | Gruppen verkar för en friare handel med jordbruksvaror. Namnet kommer sig av att gruppen bildades 1986 i staden Cairns i Australien. Följande länder, alla med stora intressen i jordbrukshandeln, är medlemmar i Cairnsgruppen: Argentina, Australien, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Filippinerna, Indonesien, Kanada, Malaysia, Nya Zeeland, Pakistan, Paraguay, Peru, Thailand, Sydafrika och Uruguay. Tillsammans svarar dessa länder för ca 25 % av världens jordbruksexport.. I Doharundan verkar Cairnsgruppen för att alla typer av exportsubventioner och handelsstörande stöd ska avvecklas samt att handelsstörande stöd och tullar ska reduceras kraftigt. Syftet med en sådan reform är att skapa bättre villkor för i synnerhet utvecklingsländernas export av jordbruksvaror. | Statliga myndigheter |
| call option | Rikstermbanken | option att köpa | Statliga myndigheter |
| caller dansledare |
Rikstermbanken | person som ropar ut turerna i en dans | Statliga myndigheter |
| calmettevaccinering | Rikstermbanken | BCG-vaccinering; vaccinering mot tuberkulos med levande, försvagade tuberkelbaciller | Statliga myndigheter |
| CAMO | Rikstermbanken | Organisation ansvarig för den fortsatta luftvärdigheten. | Statliga myndigheter |
| CAMO | Rikstermbanken | Organisation ansvarig för den fortsatta luftvärdigheten | Statliga myndigheter |
| camp | Rikstermbanken | basen och platsen där soldater bor och vistas när de är på en insats | Statliga myndigheter |
| cancer | Rikstermbanken | samlingsnamn för all elakartad tumörsjukdom | Statliga myndigheter |
| cancerframkallande ämne | Rikstermbanken | Ämnen eller produkter som: 1. Enligt 3 och 5 §§ kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1986:3) om klassificering och om märkning vid överlåtelse av hälsofarliga kemiska produkter skall vara märkta med riskfras r 45 ”kan ge cancer efter ofta upprepad exponering” eller 2. är upptagna som cancerframkallande ämne i någon av grupperna a eller b i bilaga 2 till Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 1993:9). | Statliga myndigheter |
| cancerogen karcinogen |
Rikstermbanken | Cancerframkallande. | Statliga myndigheter |
| Cancunöverenskommelsen | Rikstermbanken | Beslut från 2010 under FN:s klimatkonvention som bl.a. innefattar löften om utsläppsminskningar från ett stort antal länder. | Regeringen |
| cantaloupmelon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cantometrics | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CAP | Rikstermbanken | Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU. Grunderna för denna antogs redan genom Romfördraget 1957. | Departement |
| CAP | Rikstermbanken | EU:s gemensamma jordbrukspolitik | Statliga myndigheter |
| CAP | Rikstermbanken | EU:s gemensamma jordbrukspolitik. | Departement |
| CAP Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cap & trade-system | Rikstermbanken | Den typ av handelssystem som EU tillämpar. Efter en inledande tilldelning till anläggningarna inom handelssystemet, sker handel för att utjämna skillnader i utsläppsnivå. | Statliga myndigheter |
| capital recycling | Rikstermbanken | Ett sätt att frigöra kapital för Vattenfall att finansiera nyinvesteringar utan att förlora ägarkontrollen är att avyttra andelar på upp till 49 procent av ägandet i befintliga anläggningar. | Statliga myndigheter |
| capitation | Rikstermbanken | tandvårdssystem där vårdgivaren får en fast summa per patient den har behandlingsansvaret för | Departement |
| CAPM | Rikstermbanken | Etablerad modell som används för att beräkna alternativ kostnad för kapital. | Departement |
| CAPRI | Rikstermbanken | En partiell, komparativ, statisk jämviktsmodell, för politiska beslut om jordbruket inom EU (CAP). Med modellen kan (ex-ante) bedömningar i förväg göras över förändringar av produktionen och jordbrukets lönsamhet. | Statliga myndigheter |
| CAPWAP | Rikstermbanken | Datorprogram som analyserar en påles funktions-sätt och bärförmåga baserat på signaler från stötvågsmätning | Statliga myndigheter |
| CARACAL | Rikstermbanken | Behöriga myndigheter för att införa Reach och CLP. | Statliga myndigheter |
| carbon footprint | Rikstermbanken | mått på den påverkan mänskliga aktiviteter har på miljön i form av växthusgasutsläpp | Departement |
| carcinogenicitet | Rikstermbanken | cancerframkallande förmåga | Statliga myndigheter |
| Cardiffprocessen | Rikstermbanken | Startade 1997 för att integrera miljöhänsyn i sektorspolitiken och omfattar i dag nio sektorer. | Statliga myndigheter |
| cargokulter | Rikstermbanken | Samlingsnamn för rörelser med förhoppningar om ett kommande tusenårsrike (s.k. millennära rörelser), ofta med religiösa drag. De uppstod när melanesiska folk i västra delen av Stilla Havet kom i kontakt med den västerländska kulturen. Den centrala idén var längtan efter västerländska konsumtionsvaror som de mytiska förfäderna förväntades leverera per båt eller flyg. | Statliga myndigheter |
| cargosystem | Rikstermbanken | serie av religiösa, rangordnade ämbeten i Syd- och Centralamerika | Statliga myndigheter |
| CARICOM | Rikstermbanken | Den karibiska gemenskapen har femton medlemmar, huvudsakligen öar i Västindien: Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Montserrat, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, samt Trinidad och Tobago. Målsättningen på det handelspolitiska området är en gemensam marknad och koordination av ländernas politik i förhållande till viktigare handelspartner. Nästan alla medlemsländer i CARICOM är AVS-länder och förhandlade tillsammans med Dominikanska republiken mellan 2004 och 2007 om ett så kallat Ekonomiskt Partnerskapsavtal med EU. Detta avtal undertecknades i oktober 2008 av samtliga CARICOM-länder utom Haiti, som undertecknade i december 2009. | Statliga myndigheter |
| CARIFORUM | Rikstermbanken | Samarbetsfunktion mellan CARICOM och Dominikanska republiken som ursprungligen etablerades för att samordna biståndsrelationerna med EU. Sedermera även har CARIFORUM även fungerat som ett forum för samordning av ländernas handelsrelationer med tredje part. | Statliga myndigheter |
| carpus framknä |
Rikstermbanken | den led på frambenet hos djur som saknar egentligt namn i svenskan och därför oegentligt brukas betecknas ”framknä” | Departement |
| carried interest | Rikstermbanken | den del av vinsten i en private equity-fond som tillfaller managementteamet | Statliga myndigheter |
| carry | Rikstermbanken | vinster som erhålles genom att man placerar till en hög ränta och lånar till en låg | Statliga myndigheter |
| carry forward | Rikstermbanken | Begrepp som syftar till att använda de möjligheter till flexibilitet som normalt finns inskrivna i avtal om kvoterad handel, oftast tekobegränsningsavtal. Carry forward är när ett exporterande land använder en del av det kommande årets kvot under innevarande år (förskott). | Statliga myndigheter |
| carry over | Rikstermbanken | Begrepp som syftar till att använda de möjligheter till flexibilitet som normalt finns inskrivna i avtal om kvoterad handel, oftast tekobegränsningsavtal. Carry over är när landet använder del av föregående års outnyttjade kvot under innevarande år (efterskott). | Statliga myndigheter |
| carry trade | Rikstermbanken | strategi som går ut på att spekulera i att valutakursen i ett land med hög räntenivå inte kommer att försvagas i den utsträckning som ränteskillnaden gentemot ett annat lands valuta anger | Övrig offentlig verksamhet |
| Cartagenaprotokollet | Rikstermbanken | Protokoll om biosäkerhet, antagen i Cartagena 2000 och ett tillägg till konventionen om biologisk mångfald. | Statliga myndigheter |
| cartesiska koordinater | Rikstermbanken | koordinater i ett rätvinkligt (ortonormerat) koordinatsystem, inom geodesin med två (plansystem) eller tre koordinataxlar | Statliga myndigheter |
| CAS | Rikstermbanken | tekniskt system för villkorad åtkomst | Statliga myndigheter |
| CAS-nr | Rikstermbanken | Registeringsnummer som tilldelats av Chemical Abstract Services (CAS), Columbus, Ohio. | Statliga myndigheter |
| CAS-nummer | Rikstermbanken | unik numerisk identifiering av kemisk förening som tilldelas av The American Chemical Society genom dess avdelning Chemical Abstracts Service (CAS) | Departement |
| CASE-metod | Rikstermbanken | Dynamisk mät- och utvärderingsmetod som utvecklats vid Case Western Reserve University (USA). | Statliga myndigheter |
| casevac | Rikstermbanken | nödevakuering av skadade inom operationsområde | Statliga myndigheter |
| cash back | Rikstermbanken | uttag av kontanter med kort i en butiks kassa | Övrig offentlig verksamhet |
| cash call | Rikstermbanken | krav på att clearingmedlemmarna ska betala in likvida medel | Departement |
| cashewnöt | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cashpoker | Rikstermbanken | Cashpoker är ett mer traditionellt sätt att spela poker i förhållande till pokerspel i turneringsform. I Cashpoker varierar spelarens insatser för varje spelad hand och spelet kan snabbt omsätta mycket stora belopp. Normalt sett faller Cashpoker under dobbleribestämmelserna i brottsbalken och inte under lotterilagens (1994:1000) bestämmelser. | Departement |
| Cassis de Dijon-principen | Rikstermbanken | Om gemensamma regler saknas i EU på ett visst område gäller varje lands egna bestämmelser. Men enligt den s.k. Cassis de Dijon-principen är alla länder i EU skyldiga att tillåta import av en produkt som lagligen tillverkas och säljs i ett annat EU-land. Ett EU-land kan stoppa försäljningen av en vara från ett annat EU-land med motiveringen att den är skadlig för människors liv och hälsa. Men de nationella skyddsreglerna får inte vara utformade så att de kan anses vara uttryck för täckta handelshinder. Det är EU-domstolen som slutgiltigt avgör om ett land får tillämpa strängare regler än de övriga. | Departement |
| Cassis de Dijon-principen | Rikstermbanken | princip inom EG-rätten om ömsesidigt erkännande av varor och som innebär att varor som lagligen producerats och marknadsförs i ett EU-land fritt ska kunna säljas i ett annat EU-land | Regeringen |
| castrum curia-anläggning | Rikstermbanken | Ursprungligen syftande på en ekonomisk enhet, en befäst gård ägd av en storman. Det centrala i detta begrepp är att borgområdet består av olika delområden som är separerade från varandra av vallgravar och murar/vallar. De största försvarsanstalterna är koncentrerade till huvudborgen eller castrum som är skild från ekonomianläggningarna. Vid registrering av denna typ av borgområde används dock lämpligen de mer beskrivande begreppen huvudborg och förborg. Används ibland som en synonym till motte and bailey. | Statliga myndigheter |
| catch up-tjänst | Rikstermbanken | tjänst som möjliggör för konsumenten att starta tittande från början av ett program trots att originalsändningen ännu pågår | Statliga myndigheter |
| catch-up tv | Rikstermbanken | möjlighet att själv välja när man vill se program som redan har sänts | Statliga myndigheter |
| catena katena |
Rikstermbanken | sekvens av jordmåner med ungefärligen samma ålder, utvecklade på liknande modersmaterial och uppträdande under liknande klimatiska förhållanden, men som har skilda egenskaper beroende på variation i terräng (relief) och dränering | Statliga myndigheter |
| causa | Rikstermbanken | orsak, grund | Statliga myndigheter |
| CAVOK | Rikstermbanken | Internationell förkortning som under goda väderförhållanden ersätter uppgifter om sikt, väder och moln. CAVOK innebär att följande förhållanden råder: • Sikt: Minst 10 km. • Väder: Ingen nederbörd, åska, låg dimma eller lågt snödrev förekommer. • Moln: Inga moln under den högsta av 5000 ft (1500 m) eller lägsta sektorhöjd. Inga cumulonimbusmoln inom 8 NM (15 km) från flygplatsen. | Statliga myndigheter |
| CBD | Rikstermbanken | Konventionen om biologisk mångfald under FN:s miljöprogram UNEP. | Regeringen |
| CBD-konventionen Konventionen om biologisk mångfald |
Rikstermbanken | Ett globalt avtal, som undertecknades 1992 vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens (UNCED), om att bevara livets variationsrikedom på jorden. Konventionen är ett gemensamt försök av världens länder att komma till rätta med det stora problem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Konventionen gäller inte bara den ”vilda” mångfalden, utan också mångfalden av förädlade (domesticerade) organismer. | Statliga myndigheter |
| CBD-konventionen | Rikstermbanken | Konventionen om biologisk mångfald. Ett globalt avtal, som undertecknades 1992 vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens (UNCED), om att bevara livets variationsrikedom på jorden. Konventionen är ett gemensamt försök av världens länder att komma till rätta med det stora problem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Konventionen gäller inte bara den ”vilda” mångfalden, utan också mångfalden av förädlade (domesticerade) organismer. | Statliga myndigheter |
| CBERA | Rikstermbanken | CBERA är en del av Caribbean Basin Initiative (CBI), vilket är ett samlingsnamn för USA:s ambitioner att stödja ekonomisk utveckling i länder i Centralamerika och Västindien. Systemet ger tullfritt tillträde till den amerikanska marknaden för många varor från dessa länder och är en del av USA:s GSP-system. Större delen av dessa länder är även AVS-länder. Kanada har ett motsvarande program kallat CARIBCAN. Både CBERA och CARIBCAN har getts undantag, waiver i WTO. | Statliga myndigheter |
| CBRN | Rikstermbanken | Förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Förkortningen förekommer både i militära och civila sammanhang och framförallt i texter som syftar till gemensamma strukturer för terroristbekämpning och krishantering. Den används allt mer inom Sverige. Krisberedskapsmyndigheten har föreslagit att begreppet CBRN i fortsättningen skall ersätta begreppet NBC inom det svenska krishanteringssystemet. | Statliga myndigheter |
| CBRN | Rikstermbanken | kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker | Statliga myndigheter |
| CBRN | Rikstermbanken | Förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Förkortningen förekommer både i militära och civila sammanhang och framförallt i texter som syftar till gemensamma strukturer för terroristbekämpning och krishantering. Den används allt mer inom Sverige. CBRN ersätter begreppet NBC inom det svenska krishanteringssystemet. | Statliga myndigheter |
| CBRNE | Rikstermbanken | Står för angrepp eller händelser med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) inslag. | Statliga myndigheter |
| CBRNE-händelse | Polisen | händelse som kan innebära fara för människors liv eller hälsa, djur, egendom eller miljö enligt kategorierna C-händelse, B-händelse, R/N-händelse, E-händelse | Föreskrifter och allmänna råd |
| CBRNE-händelse | Rikstermbanken | händelse som kan innebära fara för människors liv eller hälsa, djur, egendom eller miljö enligt kategorierna C-händelse, B-händelse, R/N-händelse, E-händelse | Statliga myndigheter |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå. | Departement |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå (common consolidated corporate tax base) | Departement |
| CCCTB | Rikstermbanken | En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå | Departement |
| CCN-mail | Rikstermbanken | Ett skyddat Internetbaserat system för att skicka kontrolluppgifter mellan EU:s medlemsländer. | Statliga myndigheter |
| CCN-nätet | Rikstermbanken | Den gemensamma plattform som bygger på gemensamma kommunikationsnätet (CCN) och som Europeiska unionen har utformat för att säkerställa all överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för tull och beskattning. | Departement |
| CCRF | Rikstermbanken | Uppförandekoden för ansvarigt fiske. | Statliga myndigheter |
| CCS | Rikstermbanken | Koldioxidavskiljning och lagring. | Departement |
| CCS | Rikstermbanken | process där koldioxidutsläpp fångas och lagras, vanligtvis genom injektion till en underjordisk geologisk formation | Regeringen |
| CCS | Rikstermbanken | teknik för att avskilja och lagra koldioxid långt ner i berggrunden | Statliga myndigheter |
| CCS | Rikstermbanken | Teknik för att avskilja koldioxid från ett utsläpp och transportera den avskilda gasen till ett slutligt förvar i en lämplig geologisk formation djupt under mark eller havsbotten. | Departement |
| CCS kolavskiljning och lagring |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CCS | Rikstermbanken | insamling och lagring av koldioxid | Statliga myndigheter |
| CCTB | Rikstermbanken | En gemensam bolagsskattebas på EU-nivå | Departement |
| CD kompaktskiva |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cd kompaktskiva |
Rikstermbanken | skiva för optisk lagring av information i digital form | Departement |
| CD-I | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CD-R | Rikstermbanken | inspelningsbar CD (endast en gång) | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-ROM | Rikstermbanken | CD för datalagring som endast kan läsas | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-RW | Rikstermbanken | inspelnings- och raderbar CD som kan användas flera gånger | Övrig offentlig verksamhet |
| CD-V | Rikstermbanken | För inspelning av videosignaler. Spelas in enligt White Book. | Övrig offentlig verksamhet |
| CDB | Rikstermbanken | Det centrala nötkreatursregistret som är placerat hos Jordbruksverket. | Statliga myndigheter |
| CDM mekanismen för ren utveckling |
Rikstermbanken | Departement | |
| CDM | Rikstermbanken | En av de så kallade flexibla mekanismerna inom Kyotoprotokollet. CDM innebär att aktörer i länder med utsläppsåtagande enligt Kyotoprotokollet kan genomföra utsläppsminskande åtgärder i länder som är anslutna till protokollet men som inte har några kvantitativa åtaganden (i allmänhet u-länder). | Statliga myndigheter |
| CDM mekanism för ren utveckling |
Rikstermbanken | Utsläppsminskningar genom investeringar i enskilda projekt i länder som inte har åtaganden om utsläppsbegränsningar enligt Kyotoprotokollet. | Statliga myndigheter |
| CDM mekanism för ren utveckling |
Rikstermbanken | utsläppsminskningar genom investeringar i enskilda projekt i länder som inte har åtaganden om kvantifierade utsläppsreduktioner enligt Kyotoprotokollet | Statliga myndigheter |
| CDM mekanismen för ren utveckling |
Rikstermbanken | CDM är konkreta utsläppsminskningsprojekt i länder utan kvantitativa åtaganden i Kyotoprotokollet (läs utvecklingsländer) som ger upphov till krediter som kallas för CER (certified emission reductions, certifierade utsläppsminskningar). | Regeringen |
| CDM | Rikstermbanken | mekanism för ren utveckling | Statliga myndigheter |
| CDM-projekt | Rikstermbanken | utsläppsminskande projekt som genomförs i ett icke Annex I-land med finansiering från ett Annex I-land, och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättigheter | Departement |
| CDM-styrelsen | Rikstermbanken | Övervakningsorgan för CDM under FN. CDM-styrelsens uppgifter är bland annat att utveckla tekniska regler och rekommendationer för genomförande av CDM-projekt samt att godkänna, registrera och övervaka CDM-projekt. Styrelsen utfärdar CDM-krediter efter godkänd granskning (verifiering och certifiering) av en ackrediterad oberoende kontrollör. | Statliga myndigheter |
| CDMA | Rikstermbanken | En av tre grundtekniker för att dela en resurs inom telekommunikation. I ren CDMA används varken tidsdelning, TDMA (Time Division Multiple Access) eller frekvensdelning, FDMA (Frequency Division Multiple Access), utan kanalerna kan användas oberoende av varandra både i tid och i frekvens. | Statliga myndigheter |
| CDMA2000 | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CDO | Rikstermbanken | strukturerat kreditinstrument där obligationer från många olika värdepapperiserade låneportföljer och andra tillgångar har satts samman | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS | Rikstermbanken | kontrakt mellan aktörer på kreditmarknaden som syftar till att överföra kreditrisken i en tillgång, exempelvis en obligation, från en aktör till en annan | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS | Rikstermbanken | kontrakt mellan aktörer på kreditmarknaden som syftar till att överföra kreditrisken i en underliggande tillgång från en aktör till en annan | Statliga myndigheter |
| CDS | Rikstermbanken | finansiella instrument som är konstruerade i syfte att överföra kreditrisken i en underliggande tillgång från en part till en annan | Statliga myndigheter |
| CDS | Rikstermbanken | kontrakt som upprättas mellan två parter, där den ena parten köper ett skydd mot kreditrisken i en obligation mot att betala en premie | Övrig offentlig verksamhet |
| CDS-premie | Rikstermbanken | årlig kostnad i räntepunkter för att köpa ett CDS-kontrakt | Övrig offentlig verksamhet |
| CE-märke | Rikstermbanken | märkning som ska visa att produkten klarar de väsentliga säkerhetskrav som anges i vissa EU-direktiv | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning av varor som uppfyller de krav som fastställs i produktdirektiv inom EU | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Märket är tänkt att undanröja tekniska hinder som försvårar handel mellan länderna inom framför allt EU. | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märke som intygar att tillverkaren eller importören uppfyller de krav på säkerhet som EU ställer för den aktuella produktgruppen | Övrig offentlig verksamhet |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att de tryckbärande anordningarna och/eller aggregaten överensstämmer med de tillämpliga kraven i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver CE-märkning | Regeringen |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Genom CE-märket intygar tillverkaren, eller dennes representant, att en vara som saluförs inom EES uppfyller EU:s grundläggande krav på hälsa, säkerhet och miljö för produkten ifråga men i vissa fall även andra produktegenskaper. CE-märkning är ofta obligatorisk för de produkter som regleras av nya-metoden-direktiv. Produkter som inte regleras av nya-metoden-direktiv och för vilka CE-märkning inte krävs, får inte CE-märkas. Exempel på produkter som ska CE-märkas är leksaker, hushållsapparater och telefoner. | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten är förenlig med tillämpliga krav i unionslagstiftning om harmonisering som föreskriver att detta märke ska anbringas | Departement |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att produkten överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Genom CE-märket intygar tillverkaren, eller dennes representant, att en vara som saluförs i EES uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för produkten ifråga. CE-märkning är obligatorisk för alla de produkter som regleras av nya metoden-direktiv. Produkter som inte regleras av nya metoden-direktiv får inte CE-märkas. Exempel på produkter som ska CE-märkas är leksaker, hushållsapparater och telefoner. | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att mätinstrumentet överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE- märkning | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | Inom EU ska varor som uppfyller EU:s säkerhetskrav, och som därigenom får cirkulera fritt på den gemensamma marknaden, märkas med CE-symbolen. CE är en förkortning av franskans Communauté européenne (Europeiska gemenskapen). | Regeringen |
| CE-märkning | Rikstermbanken | produktmärkning där tillverkaren visar att alla tillämpliga EU-direktiv är uppfyllda för produkten | Statliga myndigheter |
| CE-märkning | Rikstermbanken | märkning genom vilken tillverkaren visar att den elektriska utrustningen överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning | Statliga myndigheter |
| Cebs Europeiska banktillsynskommittén |
Rikstermbanken | Europeiska banktillsynskommittén gav EU-kommissionen råd om hur banktillsyn bör utformas och arbetade för att EG-direktiv tillämpades likadant i alla EU-länder. Numera ersatt av Europeiska bankmyndigheten, Eba. | Statliga myndigheter |
| CEBS Europeiska banktillsynskommittén |
Rikstermbanken | Oberoende organisation som grundades 2004 för att ge EU-kommissionen råd om hur direktiv inom bankområdet i EU bör utformas, arbeta för att medlemsländerna inför direktiven på ett enhetligt sätt och verka för ett djupare samarbete och större informationsutbyte mellan myndigheterna. CEBS bestod av representanter för tillsynsmyndigheter och centralbanker i EU och ersattes 2009 av Europeiska bankmyndigheten (EBA). | Övrig offentlig verksamhet |
| cedent | Rikstermbanken | direktförsäkringsbolag som hos annat försäkringsbolag återförsäkrar större eller mindre del av sin direktförsäkringsaffär | Statliga myndigheter |
| CEF | Rikstermbanken | EU-kommisionens finansieringsinstrument för bland annat området digital infrastruktur där E-SENS:s byggstenar är tänkta att förvaltas långsiktigt. CEF startar 2014 och pågår till 2020. | Statliga myndigheter |
| CEFIC | Rikstermbanken | Kemiindustrins branschorganisation i Europa. | Statliga myndigheter |
| CEFIC | Rikstermbanken | Branschorganisation för den europeiska kemiindustrin. Har till uppgift att främja branschens intressen och vara kontaktorgan gentemot EU:s institutioner, i synnerhet Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Lämnar förslag till kommissionen och medverkar som remissinstans vid utformning av EU:s lagstiftning för den inre marknaden samt vid förberedelser inför förhandlingar med tredje land. | Statliga myndigheter |
| Ceiops Europeiska kommittén för tillsyn av försäkringar och tjänstepensioner |
Rikstermbanken | Ceiops gav EU-kommissionen råd och arbetade för att EG-direktiv tillämpades likadant i alla EU-länder. Numera ersatt av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa. | Statliga myndigheter |
| Celex | Rikstermbanken | EU:s rättsdatabas för avancerad sökning | Statliga myndigheter |
| celiaki | Rikstermbanken | tunntarmssjukdom som vanligen beror på överkänslighet mot gluten och som obehandlad ger malabsorption | Statliga myndigheter |
| cell | Rikstermbanken | den minsta fungerande enheten i en organism | Statliga myndigheter |
| cell-linje | Rikstermbanken | en mängd genetiskt identiska, framodlade celler som härstammar från enda cell | Departement |
| cellcykel | Rikstermbanken | cellens olika faser, t.ex. vila, tillväxt och delning | Departement |
| cellinje | Rikstermbanken | odling av en viss typ av celler, t.ex. embryonala stamceller | Departement |
| cellkultur | Rikstermbanken | odling ”in vitro” av celler som härrör från flercelliga organismer | Statliga myndigheter |
| cellkärna | Rikstermbanken | del av cellen som bl.a. innehåller arvsanlagen, generna | Statliga myndigheter |
| cellorganell | Rikstermbanken | specifik del av en cell | Statliga myndigheter |
| cellplast skumplast |
Rikstermbanken | Genom tillsats av jäsmedel eller biåsmedel kan plast bilda ett skum med slutna celler, vilka ibland öppnas vid slutbehandlingen. Cellplast kan vara styv eller mjuk (flexibel). | Departement |
| cellplast | Rikstermbanken | Cellplast är den gemensamma benämningen på expanderad (EPS) och extruderad (XPS) polystyren. EPS används som lättfyllning i väg- och järnvägsbankar. XPS används främst för isolering mot tjäle. | Statliga myndigheter |
| cellprov | Rikstermbanken | undersökning av sekret från livmoderhalsen och slidan | Statliga myndigheter |
| cellulaser | Rikstermbanken | enzymblandning som vissa mikroorganismer producerar som tillsammans förmår bryta ner cellulosa till jäsbart socker | Statliga myndigheter |
| cellulosa | Rikstermbanken | organiskt ämne (kolhydrat) som utgör stödsubstrat i växternas cellväggar | Statliga myndigheter |
| cellulosaklister | Rikstermbanken | lösning av cellulosa som kemiskt överförts i löslig form | Statliga myndigheter |
| CELP | Rikstermbanken | Ljudkodningsstandard. | Statliga myndigheter |
| celtic fields | Rikstermbanken | Fossil form. En lite missvisande term för att beskriva de närmast kvadratiska bassängformade fossila åkrarna som kan påträffas på Gotland. | Statliga myndigheter |
| CEM | Rikstermbanken | Mönsterkortsmaterial (eg. laminatmaterial) som är ett kompositmaterial med ett ytterlager av epoxiimpregnerad glasfiberväv. CEM1 har en papperskärna impregnerad med epoxi medan CEM-3 har en kärna av glasfiber (ej väv) impregnerad med epoxi. CEM-3 liknar FR4 men skiljer sig (liksom CEM-1) från FR4 bland annat genom att materialet kan stansas. | Statliga myndigheter |
| CEM | Rikstermbanken | Smittsam livmoderinflammation hos häst. | Statliga myndigheter |
| CEMAC | Rikstermbanken | CEMAC är en ekonomisk och monetär union, bildad 1994, med Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Republiken Kongo och Tchad som medlemmar. Ländernas gemensamma valuta, den centralafrikanska francen, är kopplad till euron. | Statliga myndigheter |
| cement | Rikstermbanken | starkt hydrauliskt bindemedel som binder tillsammans med vatten | Övrig offentlig verksamhet |
| cement | Rikstermbanken | Bindemedel mellan kornen i en sedimentär bergart, bestående av kemiskt utfällda mineral (kiseldioxid, karbonater eller järnoxider). | Statliga myndigheter |
| cementation | Rikstermbanken | process varigenom ett klastiskt sediment hopläks till bergart på grund av utfällning av mineral i sedimentets kornmellanrum (porer) | Statliga myndigheter |
| cementering | Rikstermbanken | sammanbindning av sedimentkornen genom kemisk utfällning av mineral i porutrymmena (genom trycklösning och/eller ur cirkulerande porvatten), vilket innebär att sedimentet övergår i bergart (litifieras) | Statliga myndigheter |
| cementputs | Rikstermbanken | puts med cement som bindemedel | Övrig offentlig verksamhet |
| CEMI | Rikstermbanken | Det statistiska måttet CEMI- X (Customer experiencing multiple interruption) anger den andel av kunderna i ett nätområde som har fler eller lika med X antal avbrott. I detta kundfokuserade mått inkluderas alla oaviserade och aviserade avbrott i eget och överliggande nät. | Statliga myndigheter |
| CEN | Rikstermbanken | Europeiska standardiseringsorganisationen för alla teknikområden utom elområdet och telekommunikation. Gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SIS -- Swedish Standards Institute. | Statliga myndigheter |
| CEN-standard | Rikstermbanken | standard som har tagits fram av Europeiska standardiseringsorganisationen | Departement |
| CENELEC | Rikstermbanken | Europeisk standardiseringsorganisation inom elområdet. Gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SEK Svensk Elstandard. | Statliga myndigheter |
| censurering | Rikstermbanken | Censurering innebär att en individ försvinner ur analysen före det att återgång till arbete har observerats. Det innebär att det bara finns information om individen fram till det datum att individen censurerades. Överlevnadsanalys tar hänsyn till detta problem. | Statliga myndigheter |
| cent | Rikstermbanken | Engelsmannen Alexander John Ellis lanserade 1884 ett naturvetenskapligt grundat system för att beskriva intervallstorlek. Ellis delade in oktaven i 1200 enheter -- ett halvt tonsteg i en tempererad skala skulle omfatta 100 stycken. Enheterna kallade han cent. Systemet, som dock inte säger något om intervalltonernas tonhöjder, har allt sedan dess varit allmänt accepterat. | Statliga myndigheter |
| centertank | Rikstermbanken | tank som är placerad innanför ett långskeppsskott | Statliga myndigheter |
| central alarmeringszon | Rikstermbanken | område med minst 5 km och högst 10 km radie från kärnkraftverk där varning av allmänheten är säkerställd | Övrig offentlig verksamhet |
| central anläggning | Rikstermbanken | vattenreningssystem och koncentratsystem som försörjer mer än en dialysmaskin med vatten för tillredning respektive hemodialyskoncentrat | Statliga myndigheter |
| central automat | Rikstermbanken | automat i fjärrblockeringssystemets centralutrustning | Statliga myndigheter |
| central brickdukning | Rikstermbanken | system där brickor placeras på en transportör (brickdukningsbana) och successivt dukas med servisdetaljer, bestick och måltidskomponenter, vilka tas från vagnar och dispensrar som ställts upp kring transportören de färdigdukade brickorna kontrolleras och förs över till bricktransportvagnar | Statliga myndigheter |
| central clearing | Rikstermbanken | När finansiella instrument överlämnas till en central motpart för clearing. | Regeringen |
| central clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats | Departement |
| Central databas för nötkreatur | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| central ekonomifunktion | Rikstermbanken | ekonomifunktion som samlat hanterar bokföring och betalningar för en organisation med flera kontor som har gemensamt organisationsnummer | Statliga myndigheter |
| central förvaltning | Rikstermbanken | [Central förvaltning innebär] att tillgängliga medel förvaltas och fördelas på EU-nivå i enlighet med fastställda procedurer, t.ex. utlysningar rörande EU-projekt. | Regeringen |
| central förvaltningstjänst | Rikstermbanken | upprätthållandet av ett kontosystem som möjliggör säker registrering av ägande av kontoförda värdepapper | Regeringen |
| central kontrollstation | Rikstermbanken | kontrollstation i vilken manöver- och indikeringsfunktioner för följande system är samlade: 1. fasta branddetekterings- och brandlarmsystem, 2. automatiska sprinkler-, branddetekterings- och brandlarmsystem, 3. paneler för indikering av branddörrar, 4. stängning av branddörrar, 5. paneler för indikering av vattentäta dörrar, 6. stängning av vattentäta dörrar, 7. ventilationsfläktar, 8. allmänna larm och brandlarm, 9. kommunikationssystem inklusive telefoner, och 10. mikrofoner till högtalaranläggningar | Statliga myndigheter |
| central manövrering | Rikstermbanken | tillstånd i signalsäkerhetsanläggningen som innebär att växel eller spårspärr endast kan manövreras från centralt manöversystem | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i hanteringen av en värdepapperstransaktion | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | institution som går in som säljare åt alla köpare och köpare åt alla säljare av de finansiella instrument som handlas | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | enhet som träder in mellan köpare och säljare och blir varje köpares och säljares motpart | Regeringen |
| central motpart | Rikstermbanken | finansiellt företag som träder in som part i finansiella transaktioner och tar över ansvaret för att förpliktelserna fullgörs | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | företag som går in som motpart, dvs. säljare åt alla köpare och köpare åt alla säljare av de finansiella produkter som handlas | Statliga myndigheter |
| central motpart CCP |
Rikstermbanken | juridisk person som träder emellan motparterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | enhet som inträder mellan köpare och säljare och blir varje köpares och säljares motpart | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | funktion hos en clearingorganisation som går in som part vid varje affär som organisationen clearar | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | finansiellt företag som träder in som motpart, dvs. säljare åt alla köpare och köpare åt alla säljare, vid handel med finansiella instrument på en marknad | Statliga myndigheter |
| central motpart | Rikstermbanken | aktör i den finansiella infrastrukturen som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en finansiell transaktion | Departement |
| central motpart | Rikstermbanken | den institution som går in som säljare till alla köpare och köpare till alla säljare av de instrument som handlas | Övrig offentlig verksamhet |
| central tillsyn | Rikstermbanken | Lotteriinspektionens granskande verksamhet som inte avser beviljade tillstånd är central tillsyn | Statliga myndigheter |
| central verksamhetsutövare | Rikstermbanken | Central verksamhetsutövare är en befattningshavare direkt underställd överbefälhavaren med skyldigheter och befogenheter att med uppdrag och order planera, leda och följa upp verksamhet i Försvarsmakten i syfte att reglera vad som ska genomföras för att uppfylla de resultatmål och de krav som ställs på Försvarsmakten. Central verksamhetsutövare har ett övergripande arbetsmiljöansvar för den verksamhet som genomförs och därmed även skyldigheter och befogenheter att utfärda reglemente och utveckla processer för en effektiv och säker verksamhet. | Statliga myndigheter |
| central verksamhetsutövare | Rikstermbanken | befattningshavare direkt underställd överbefälhavaren som med uppdrag och order leder verksamheten i Försvarsmakten så att den når de resultatmål och uppfyller de krav som ställs på Försvarsmakten | Statliga myndigheter |
| central värdepappersförvarare | Rikstermbanken | En vanlig internationell rekommendation är att varje land ska ha en central värdepappersförvarare se bl.a. Trettio-gruppens rekommendationer och Kesslerrapporten. En sådan förvarare ska möjliggöra att leveranser av finansiella instrument kan ske genom kontoföring i ett kontosystem (book-entry). I värdepappersförvararens kontosystem kan de finansiella instrumenten vara immobiliserade eller dematerialiserade, men uttrycket central värdepappersförvarare tar sin utgångspunkt i ett system som bygger på immobilisering och som innebär att de finansiella instrumenten eventuellt i form av ett s.k. enhetsbrev förvaras hos det ansvariga institutet. I stället för central värdepappersförvarare förekommer då och då begreppet värdepapperscentral. I betänkandet har utredningen försökt att undvika ”värdepapperscentral” eftersom det i Sverige är förknippat med bolaget Värdepapperscentralen VPC AB. Inte heller begreppet förvarare är invändningsfritt eftersom något dokument att förvara inte finns i dematerialiserade system. Vid beskrivningen av utländska förhållanden har dock utredningen i brist på annat lämpligt uttryck använt ”central värdepappersförvarare”. Däremot har i stället för värdepappersförvarare uttrycken ”kontosystem” eller annat motsvarande uttryck använts beträffande svenska förhållande. | Departement |
| central värdepappersförvarare | Rikstermbanken | den institution som hanterar värdepapperstransaktioner efter affärsavslut | Övrig offentlig verksamhet |
| centrala förhandlingar | Rikstermbanken | förhandlingar mellan arbetsmarknadsparternas huvudorganisationer | Statliga myndigheter |
| Centrala läkarhandlingsarkivet CLA |
Rikstermbanken | Läkarhandlingsarkivet innehåller journaler med medicinska uppgifter på alla män som är födda 1946 eller senare och har mönstrat vid Värnpliktsverket eller Pliktverket till och med den 30 juni 2010. Journaler finns också på de kvinnor som antagningsprövat vid Pliktverket till och med den 30 juni 2010. I arkivet har vi också resultaten för de personer som Pliktverket och Rekryteringsmyndigheten testat för Försvarsmaktens grundläggande militära utbildning, GMU, efter halvårsskiftet 2010. | Statliga myndigheter |
| centrala nervsystemet f CNS |
Rikstermbanken | hjärnan, hjärnstammen, lillhjärnan och ryggmärgen som tillsammans kontrollerar kroppen och alla dess organ | Statliga myndigheter |
| centrala nervsystemet | Rikstermbanken | hjärna och ryggmärg | Statliga myndigheter |
| Centrala studiestödsnämnden f CSN |
Rikstermbanken | central myndighet för frågor om ekonomiskt studiestöd; chefsmyndighet för studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder | Statliga myndigheter |
| centralbank | Rikstermbanken | En centralbank ansvarar för att ge ut sedlar och fungerar som bankernas bank. Centralbanken bedriver också penningpolitik, dvs. den ändrar räntan för att bevara värdet på pengar. Riksbanken är Sveriges centralbank. I andra länder kan centralbanken också ha andra uppgifter, t.ex. ansvarar för den finansiella tillsynen eller förvalta statsskulden. | Övrig offentlig verksamhet |
| centralbank | Rikstermbanken | institution som ansvarar för penningpolitiken i ett land eller valutaområde, dvs. fastställer en ränta för att bevara värdet på pengar | Övrig offentlig verksamhet |
| centralbank | Rikstermbanken | institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området | Statliga myndigheter |
| centralbank | Rikstermbanken | ett lands sedelutgivande bank som har huvudansvaret för landets penning- och valutapolitik | Departement |
| centralblandare | Rikstermbanken | blandare som betjänar flera duschar/kranar | Statliga myndigheter |
| centralbygd kärnbygd |
Rikstermbanken | område, präglat av lång bruknings- och bebyggelsekontinuitet | Statliga myndigheter |
| centraldepressiv | Rikstermbanken | Dämpande verkan på centrala nervsystemet, bl.a. på andning och vakenhet; kan förekomma vid påverkan med bl.a. barbiturater och opiater. | Statliga myndigheter |
| centraldisk | Rikstermbanken | sådan diskavdelning med maskinell utrustning mm, som behövs för den centralisering av diskfunktionen som hör samman med central brickdukning | Statliga myndigheter |
| centralfåra | Rikstermbanken | tvärgående fåra i storhjärnans yta som avgränsar pannloberna från hjässloberna | Statliga myndigheter |
| centraliserad infrastruktur | Rikstermbanken | särskilda anordningar vid en flygplats som -- av tekniska, miljö-, kostnads- eller kapacitetsskäl -- inte kan delas upp eller dupliceras och vars tillgänglighet är väsentlig och nödvändig för att utföra marktjänster | Regeringen |
| centralisering | Rikstermbanken | koncentration av avgörande delar av verksamhet till ett enda ställe | Statliga myndigheter |
| centralkök | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| centralorganisation | Rikstermbanken | arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation på riksnivå, som genomför centrala förhandlingar och samordnar gemensamma angelägenheter för fackförbund eller arbetsgivarföreningar | Statliga myndigheter |
| centralstimulantia | Rikstermbanken | medel med starkt stimulerande verkan på centrala nervsystemet | Statliga myndigheter |
| centralstimulerande medel centralstimulantia |
Rikstermbanken | uppiggande medel, ofta narkotika, som i små doser stimulerar det centrala nervsystemet, t. ex. amfetamin, metamfetamin och metylfenidat | Statliga myndigheter |
| centralt godkänt läkemedel | Rikstermbanken | läkemedel som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för saluförande i samtliga EU-länder där dessa ses som en marknad | Regeringen |
| centralt system | Rikstermbanken | system som gör det möjligt att logga, bevaka och styra olika lokala processer | Statliga myndigheter |
| centromer | Rikstermbanken | område på kromosomen som är väsentligt för kromosomrörelserna under mitosen och meiosen | Statliga myndigheter |
| centrumområde | Rikstermbanken | trångt gaturum, bebyggelse på ömse sidor, tomtutsläpp, lokala gatuanslutningar, gångbanor och cyklister i körbanan, frekvent korsande gång- och cykeltrafik, parkering | Statliga myndigheter |
| centuriation | Rikstermbanken | planering av ett område, bland annat för militärer i romarriket | Statliga myndigheter |
| cephaloider | Rikstermbanken | samlingar av cyanobakterier (blågröna alger) hos lavar som har grönalger som algkomponent | Statliga myndigheter |
| CEPI | Rikstermbanken | Branschorganisation för den europeiska pappers- och massaindustrin. Har till uppgift att främja branschens intressen och vara kontaktorgan med EU:s institutioner, främst kommissionen. Medverkar vid EU:s förberedelser för internationella handelsförhandlingar av betydelse för pappersindustrin. | Statliga myndigheter |
| CEPT | Rikstermbanken | Samarbetsorgan inom Europa för tele- och postfrågor. | Regeringen |
| CER | Rikstermbanken | Certifierade utsläppsminskningar från projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling (CDM). CER utfärdas av CDM-styrelsen i CDM-registret och kan därefter överföras till annat konto. CER kan utfärdas för reduktioner från och med år 2000. 1 CER motsvarar en reduktion av 1 ton koldioxidekvivalent. | Statliga myndigheter |
| CER | Rikstermbanken | certifierade utsläppsminskningar från projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling (CDM) | Statliga myndigheter |
| cerclage | Rikstermbanken | kirurgisk metod för att reponera en amotio med hjälp av ett silikonband som läggs under de yttre ögonmusklernas fästen runt ögat | Statliga myndigheter |
| cerealier | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cerebral pares f CP |
Rikstermbanken | samlingsnamn på en symtombild som i varierande grad kan förekomma vid hjärnskador som uppstått under fostertiden, vid förlossningen eller under de första tre levnadsåren och yttrar sig oftast som muskelförlamningar och spasticitet | Statliga myndigheter |
| ceremoni | Rikstermbanken | Används för att markera eller fira övergångar mellan viktiga faser i livet. Viktiga ceremonier är firandet av årets högtider, bröllop, dop, begravningar etc. Musik har ofta en viktig symbolisk roll att spela vid dessa tillfällen. | Statliga myndigheter |
| ceremonilokal | Rikstermbanken | lokal avsedd för begravningsceremonier | Statliga myndigheter |
| ceremoniplats | Rikstermbanken | plats för högtidliga arrangemang av kyrklig eller borgerlig karaktär, inte nödvändigtvis i kyrka eller kapell, utan kan även finnas utomhus, exempelvis på en begravningsplats | Statliga myndigheter |
| CERT-SE | Rikstermbanken | En oberoende organisation som stödjer samhället vid hot mot IT-säkerheten. CERT-SE bedömer och informerar löpande om hot mot IT-säkerheten som riskerar att drabba myndigheter, landsting, kommuner och företag. CERT-SE tillhandahåller en funktion för informationsutbyte om IT-incidenter mellan samhällets organisationer och sprider information i samhället om nya problem som kan störa IT-system. CERT-SE lämnar också information och råd om förebyggande åtgärder samt sammanställer och ger ut statistik som underlag för kontinuerliga förbättringar i det förebyggande arbetet. Hette tidigare Sveriges IT-incidentcentrum (SITIC). | Statliga myndigheter |
| CERT-SE | Rikstermbanken | MSB/CERT-SE är Sveriges nationella IT-säkerhetsincidentsfunktion vars uppgift är att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter. Funktionen är placerad på MSB inom Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet och har till uppgift att agera skyndsamt vid inträffade IT-incidenter genom att sprida information samt vid behov arbeta med samordning av åtgärder och medverka i arbete som krävs för att avhjälpa eller lindra effekter av det inträffade. MSB/CERT-SE är Sveriges kontaktpunkt gentemot motsvarande funktioner i andra länder. Fram till och med 2010 fanns denna funktion på Post- och telestyrelsen och benämndes då Sitic. | Statliga myndigheter |
| Certificate of Registration | Rikstermbanken | skrivet registerutdrag på engelska | Statliga myndigheter |
| certifierad beskattningsbar person | Rikstermbanken | Ett nytt begrepp som kommissionen vill införa. Ett företag som uppfyller särskilda villkor (t.ex. ordnad ekonomi) ska kunna ansöka om att bli en certifierad beskattningsbar person. | Departement |
| certifierad ekologisk produktion | Rikstermbanken | fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, inklusive växtodling och djurhållning under karenstid, som kontrolleras enligt reglerna i rådets förordning (EG) nr 834/2007 1 | Statliga myndigheter |
| certifierad växt | Rikstermbanken | växt som har en dokumenterad härkomst i en kärnplanta och en elitplanta och som är rensad, testad och fri från sjukdomar och producerad enligt dessa föreskrifter | Statliga myndigheter |
| certifierande personal | Rikstermbanken | personal med rätt att utfärda underhållsintyg | Statliga myndigheter |
| certifierat energiledningssystem | Rikstermbanken | energiledningssystem som certifierats utifrån gällande svensk, europeisk och/eller internationell standard för energiledning | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | Märkningen skall godkännas av en oberoende tredje part, denne kontrollerar att företaget klarar kriterierna. | Departement |
| certifiering | Rikstermbanken | verksamhet som intygar att ett företags process, produkt eller tjänst uppfyller vissa krav | Övrig offentlig verksamhet |
| certifiering | Rikstermbanken | intygande att objekt eller system svarar mot uppställda krav | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | Certifiering innebär att en kompetent oberoende part (tredje part) intygar att någon eller något överensstämmer med vissa specificerade krav. Certifiering delas ofta in i kategorierna ledningssystem, produkter respektive personer. | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | formell utvärdering utförd av den behöriga myndigheten eller på den behöriga myndighetens vägnar av att en person med tillfredställande resultat har genomgått den erforderliga utbildningen och har den kompetens som krävs för att utföra de tilldelade uppgifterna på ett tillfredsställande sätt | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | Certifiering innebär att en kompetent oberoende part (tredjepart) intygar att någon eller något överensstämmer med vissa specificerade krav. Certifiering delas ofta in i kategorierna ledningssystem, produkter respektive personer. | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | förfarande där ett certifieringsorgan skriftligen försäkrar att en produkt uppfyller specificerade tekniska krav | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | inyg på att personuppgiftsbehandlingen överensstämmer med dataskyddsförordningen bestämmelser i olika avseenden | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | åtgärd genom tredje part -- vanligtvis ett certifieringsorgan -- som visar att tillräcklig tilltro har erhållits att en produkt, process eller tjänst är i överensstämmelse med standard eller annat regelgivande dokument | Statliga myndigheter |
| certifiering | Rikstermbanken | fastställande av en produkts godkännandestatus | Departement |
| certifieringsnummer SWE-nummer |
Rikstermbanken | unikt och spårbart nummer som Jordbruksverket tilldelar varje enskilt utsädesparti | Statliga myndigheter |
| certifieringsrapport | Rikstermbanken | rapport vilken ges ut av det ackrediterade certifieringsorganet | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | värdepapper för handel på penningmarknaden | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | dokument, utfärdat enligt föreskrifterna i ett certifieringssystem, som anger att tillräcklig tilltro skapats till att en vederbörligen identifierad produkt är i överensstämmelse med en bestämd standard eller bestämda föreskrifter | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | intyg i elektronisk form som kopplar ihop signaturverifieringsdata med en undertecknare och bekräftar dennes identitet | Departement |
| certifikat | Rikstermbanken | elektroniskt intyg som bl.a. innehåller uppgifter som möjliggör validering av en elektronisk signatur eller ett elektroniskt sigill | Regeringen |
| certifikat | Rikstermbanken | Ett skuldebrev av samma typ som en statsskuldväxel, men emittenten är exempelvis en bank eller ett företag. | Övrig offentlig verksamhet |
| certifikat | Rikstermbanken | finansiell produkt för handel på penningmarknaden som ges ut av en bank eller ett annat företag | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | börsnoterade värdepapper kopplade till en underliggande tillgång | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | finansiell produkt för handel på penningmarknaden som finansiella och icke-finansiella företag emitterar | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | datafil som innehåller information för att bekräfta certifikatägarens identitet, såsom namn på ägaren, vem som utfärdat certifikatet samt den publika nyckeln | Statliga myndigheter |
| certifikat | Rikstermbanken | instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden | Övrig offentlig verksamhet |
| certifikat | Rikstermbanken | del i en e-legitimation som används för att identifiera innehavaren och kontrollera om det är innehavaren som skrivit under | Statliga myndigheter |
| certifikatutfärdande myndighet | Rikstermbanken | den behöriga myndighet i en EU-medlemsstat som utfärdat flygcertifikatet eller certifikatet för flygledare/flygledarelev, eller till vilken en person ansöker om utfärdande av certifikat, eller, om en person ännu inte har ansökt om utfärdande av ett certifikat, den behöriga myndigheten enligt definition i bilaga IV till kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/20083, ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 290/2012 | Statliga myndigheter |
| certifikatutfärdare | Rikstermbanken | den som utfärdar certifikat eller som garanterar att någon annans certifikat uppfyller vissa krav | Departement |
| certifikatutsäde | Rikstermbanken | kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde | Statliga myndigheter |
| Cesar | Rikstermbanken | Svenska Kraftnäts elektroniska kontoföringssystem för elcertifikat. För att tilldelas, köpa och sälja elcertifikat måste man inneha ett certifikatkonto i Cesar. | Statliga myndigheter |
| cesium | Rikstermbanken | metalliskt grundämne med liknande egenskaper som kalium | Statliga myndigheter |
| CESR Europeiska värdepapperstillsynskommittén |
Rikstermbanken | Europeiska värdepapperstillsynskommittén gav EU-kommissionen råd om hur nya gemensamma regler på värdepappersområdet inom EU borde utformas. Numera ersatt av den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma. | Statliga myndigheter |
| CET-funktion | Rikstermbanken | produktionstekniskt samband som beskriver hur två eller flera varor kan framställas i olika proportioner utifrån samma mängd produktonsresurser | Statliga myndigheter |
| CETA | Rikstermbanken | CETA är namnet på det kommande frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. Den gemensamma ambitionen är att sluta ett omfattande frihandelsavtal med djupgående handelsliberaliseringar inom varu- och tjänstehandel liksom offentlig upphandling, skydd för immaterialrätt och åtaganden vad gäller de sociala och miljömässiga aspekterna av handel och hållbar utveckling. Förhandlingarna inleddes i maj 2009 och avslutades i oktober 2013 då parterna nådde en principöverenskommelse. Det återstår fortfarande en del tekniskt arbete med texterna i avtalet och när de är klara ska de granskas innan avtalet slutligen kan godkännas och träda i kraft. | Statliga myndigheter |
| cetantal | Rikstermbanken | tal för tändvillighet som har betydelse för utsläppen och körbarhet i samband med kallstart och körning tills motorn blivit varm | Departement |
| CFC klorfluorkarboner |
Rikstermbanken | Klorfluorkarboner har använts i kyl-, värme- och andra klimatanläggningar, i kemiska produkter och i skumplast. Numera är de förbjudna enligt Montrealprototokollet. | Statliga myndigheter |
| CFC | Rikstermbanken | En klorfluorkarbon som är fullständigt halogenerad. Handelsnamn är bl.a. freon. | Statliga myndigheter |
| CFC klorfluorkarboner, freoner |
Rikstermbanken | Liksom vissa andra syntetiska gaser som HCFC och trikloretan, bryter de ned ozonskiktet, vilket medför en kraftig ökning av UV-strålning på jorden. Ämnena har utnyttjats i värmepumpar och kylskåp, som drivgas i sprayförpackningar, vid cellplasttillverkning, vid kemtvätt och som avfettningsmedel. | Departement |
| CFC-lagstiftning | Rikstermbanken | Genom CFC-lagstiftning (Foreign Controlled Company) kan beskattning ske av inhemska delägare i lågbeskattade utländska juridiska personer, innan vinsten har vidareförmedlats i form av utdelning till delägarna. CFC-lagstiftning är därigenom ett medel för en hemviststat att motverka att dess skattesubjekt undviker eller senarelägger beskattning i den staten genom att samla vinstmedel i en utländsk juridisk person. | Statliga myndigheter |
| CFC-regler | Rikstermbanken | regler om delägarbeskattning för innehavare i lågbeskattade utländska bolag | Departement |
| CFC-regler | Rikstermbanken | regler om delägarbeskattning för innehavare i lågbeskattade utländska företag | Departement |
| CFD-kontrakt | Rikstermbanken | kontrakt om att utväxla prisdifferensen mellan öppnings- och stängningspris i ett underliggande instrument på den dag kontraktet avslutas | Statliga myndigheter |
| CfD-kontrakt | Rikstermbanken | På den nordiska elmarknaden avses med Contracts for Differences, kontrakt för säkring av prisskillnaden mellan systempriset och ett områdespris. | Statliga myndigheter |
| CFP Europeiska Unionens gemensamma fiskeripolitik |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CFSP | Rikstermbanken | EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. | Departement |
| Cfu/ml | Rikstermbanken | Mått på bakterieväxt. | Statliga myndigheter |
| CGBN Koordineringsgruppen för biologisk mångfald och natur |
Rikstermbanken | Kommissionens samarbetsgrupp för medlemsländerna och intressegrupper inom det gröna området. | Departement |
| chalazion | Rikstermbanken | kronisk inflammation i en talgkörtel i ögonlocket | Statliga myndigheter |
| chamosit | Rikstermbanken | Ett grågrönt-svart, järnhaltigt kloritmineral som utgör en viktig järnmalmskälla, ofta förekommande som oolitmalm. Kemisk formel (Mg,Fe)₃(AlSi₃)O₁₀(OH)₈. | Statliga myndigheter |
| chamotte | Rikstermbanken | eldfast material som framställs på så sätt att bränd, eldfast lera krossas eller mals till kornigt pulver och därefter inblandas i utgångsmassan | Departement |
| champinjon | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chaptalisering berikning med socker |
Rikstermbanken | höjning av den naturliga alkoholhalten i volymprocent, kan åstadkommas genom olika berikningsmetoder såsom med hjälp av sackaros (socker) eller druvmust | Regeringen |
| Chapter 11 | Rikstermbanken | Är ett avsnitt i den amerikanska konkurslagstiftningen som berör rekonstruering av företag. Under rekonstruktionen har företaget ett konkursskydd. | Övrig offentlig verksamhet |
| chargering | Rikstermbanken | påfyllning av ugn eller konverter med material som t.ex. råjärn, skrot, legeringsämnen och slaggbildare | Statliga myndigheter |
| chargé d’affaires ad interim | Rikstermbanken | diplomat som leder en ambassad vid ackrediterad ambassadörs frånvaro | Departement |
| chargé d’affaires en pied | Rikstermbanken | diplomat som leder en ambassad till vilken ambassadör inte har utsetts | Departement |
| charkuteriprodukter | Rikstermbanken | kött som är konserverat med en eller flera konserveringsmetoder, t.ex. nitritsaltning, rökning och/eller torkning | Statliga myndigheter |
| charnockit | Rikstermbanken | Hyperstenförande bergart som bildats under högt tryck och hög temperatur. Gulgröntonad, ljusfärgad, medium till grovkornig magmatisk bergart som till största delen innehåller mineralen kvarts och mikroklin. Hallands landskapssten. | Statliga myndigheter |
| charter för eget bruk | Rikstermbanken | flygning där exempelvis en person eller ett företag hyr hela luftfartyget för egen räkning | Statliga myndigheter |
| charterflyg | Rikstermbanken | Historiskt begrepp för de flygbolag som inte publicerade någon tidtabell. Har i dag överförts att samla de flygbolag som har till huvuduppgift att transportera passagerare på semester. | Departement |
| charterflygning | Rikstermbanken | icke regelbunden lufttransport mot betalning för passagerare med luftfartyg som är typgodkänt för befordran av mer än tio passagerare eller av frakt med luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa överstiger 5 700 kg | Statliga myndigheter |
| chatt | Rikstermbanken | socialt medium i form av skriftlig dialog i realtid mellan användare på Internet eller annat datornät | Statliga myndigheter |
| chatt | Rikstermbanken | Att kommunicera över Internet i realtid. Det innebär att ett meddelande som skrivs i ett chattforum eller i chattprogram genast blir tillgängligt för de andra användarna. Oftast kan de användarna se vilka andra användarna som är anslutna. Chatt kan vara både textbaserad och röstbaserad. | Statliga myndigheter |
| check | Rikstermbanken | skriftlig standardiserad betalningsanvisning (standardiserat skuldbrev) där betalande parten ger sin bank i uppdrag att betala ut ett visst belopp från sitt konto | Övrig offentlig verksamhet |
| checkkredit | Rikstermbanken | konto där kontohavaren kan göra uttag i form av lån upp till ett visst belopp | Övrig offentlig verksamhet |
| checkpoint | Rikstermbanken | kontrollstation vid en väg | Statliga myndigheter |
| checkpunkt | Rikstermbanken | kod i LB-systemet som kräver att handläggaren intygar att en kontroll har genomförts | Statliga myndigheter |
| chefspension | Rikstermbanken | En tjänstepension som SPV betalar ut. Vissa personer med statlig chefsanställning har rätt till chefspension. Det gäller bland annat de som arbetar som generaldirektör och landshövding. Det finns tre olika förordningar som reglerar chefspensionens storlek. | Statliga myndigheter |
| cheilocystider | Rikstermbanken | cystider som växer på skiveggen mest hos skivlingar | Statliga myndigheter |
| chemos | Rikstermbanken | svullnad utan rodnad av bindhinnan | Statliga myndigheter |
| cherimoya | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chert | Rikstermbanken | Hård, ytterst finkornig och tät sedimentbergart, vilken består av mikro- till kryptokristallin kvarts (kalcedon) och opal utfällda genom kemiska eller biologiska processer. Chert bildar bergartslager men även konkretioner, t.ex. i form av flinta, i vissa kalkstenar. | Statliga myndigheter |
| chilipeppar | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chilipulver | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chilisås | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chimär | Rikstermbanken | individ som har celler från minst en annan individ | Departement |
| chinchilla | Rikstermbanken | däggdjur tillhörande släktet Chinchilla inom familjen Chinchillidae, ordningen Rodentia | Statliga myndigheter |
| chinchilla | Rikstermbanken | djurarter tillhörande släktet Chinchilla inom familjen Chinchillidae, ordningen Rodentia | Statliga myndigheter |
| Chinese restaurant syndrome | Rikstermbanken | huvudvärk, rodnad och värmekänsla i ansiktet som kan drabba känsliga personer efter konsumtion av mat med mycket glutamat | Statliga myndigheter |
| chip | Rikstermbanken | Syftar ofta på kiselskivan där komponentens intelligens finns. Används också i kombination med små passiva ytmonterade komponenttyper som kan monteras med en höghastighetsmonteringsmaskin (kallas ibland ”chip shooter”), exempelvis chip-motstånd eller chip-kondensator. | Statliga myndigheter |
| chip & pin | Rikstermbanken | Begrepp som hänvisar till hur en kortbetalning med EMV utförs. Ordet ”chip” refererar till EMV-chipet i kortet och ”PIN” till den personliga PIN-kod som behövs för att initiera betalningen. | Övrig offentlig verksamhet |
| chocolate a la taza | Rikstermbanken | produkt som framställs av kakaovaror, sockerarter och mjöl eller stärkelse av vete, ris eller majs och som innehåller totalt minst 35 % kakaotorrsubstans, inklusive minst 18 % kakaosmör och minst 14 % fettfri kakao-torrsubstans samt högst 18 % mjöl eller stärkelse | Statliga myndigheter |
| chocolate familiar a la taza | Rikstermbanken | produkt som framställs av kakaovaror, sockerarter och mjöl eller stärkelse av vete, ris eller majs och som innehåller totalt minst 30 % kakao-torrsubstans, inklusive minst 18 % kakaosmör och minst 12 % fettfri kakao-torrsubstans samt högst 18 % mjöl eller stärkelse | Statliga myndigheter |
| choklad | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chokladcysta | Rikstermbanken | cysta på äggstocken, fylld av gammalt chokladliknande levrat blod | Statliga myndigheter |
| chokladpralin pralin |
Rikstermbanken | produkt i munsbitsstorlek som består av -- fylld choklad, eller -- enbart mörk choklad, mjölkchoklad, ljus mjölkchoklad eller vit choklad, eller en kombination eller blandning av dessa chokladtyper och andra ätliga ämnen, förutsatt att chokladen utgör minst 25 % av produktens totala vikt | Statliga myndigheter |
| chokladpralin | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chokladpulver | Rikstermbanken | produkt som består av en blandning av kakaopulver och socker och som innehåller minst 32 % kakaopulver | Statliga myndigheter |
| chokladtårta | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| chordofoner kordofoner |
Rikstermbanken | Sträng- och stråkinstrument, enligt den klassifikation av musikinstrument som utarbetats av Curt Sachs och Erich Moritz von Hornbostel. | Statliga myndigheter |
| chroma | Rikstermbanken | storhet i Munsell-systemet som närmast motsvarar kulörthet i NCS | Övrig offentlig verksamhet |
| chroma | Rikstermbanken | I CIÉLAB och CIÉLUC motsvarande kromaticitetsdistansen. | Övrig offentlig verksamhet |
| chrysocystider | Rikstermbanken | cystider som har ett innehåll som färgas gult med basiska lösningar (t.ex. KOH, ammoniak) | Statliga myndigheter |
| CIA förutsättningen om villkorat oberoende |
Rikstermbanken | Förutsättningen om villkorat oberoende är väsentlig för att propensity score-matchning ska vara en giltig metod för att balansera urvalen. Förutsättningen innebär att alla faktorer som påverkar både selektionen in i och utfallet av programmet inkluderas i propensity score-matchningen. | Statliga myndigheter |
| Cibor | Rikstermbanken | Referensräntan på interbankmarknaden för danska kronor. | Övrig offentlig verksamhet |
| CID | Rikstermbanken | mekanisk brytare som aktiveras med tryck | Statliga myndigheter |
| cider | Rikstermbanken | dryck som framställs av fermenterad fruktjuice av äpple och/eller päron | Statliga myndigheter |
| cider | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| CIF | Rikstermbanken | Enligt Incoterms innebär handelstermen ”kostnad, försäkring och frakt” att säljaren ska betala kostnader och frakt som är nödvändiga för att föra godset till angiven destination samt teckna en sjöförsäkring mot köparens risk för förlust av eller skada på godset under transporten. Säljaren betalar försäkringspremien. | Statliga myndigheter |
| cikoria | Rikstermbanken | roten från Cichorium intybus L. […]som på lämpligt sätt rengjorts för att kunna torkas och rostas och som vanligtvis används för tillverkning av drycker | Statliga myndigheter |
| cikoriaextrakt snabbcikoria |
Rikstermbanken | koncentrerad vara som utvinns ur rostad cikoria med vatten som enda extraktionsmedel och utan någon hydrolys med tillsats av syra eller bas | Statliga myndigheter |
| ciliarkropp strålkropp |
Rikstermbanken | den del av ögat som omsluter ögonlinsens ciliarmuskel | Statliga myndigheter |
| cilier | Rikstermbanken | flimmerhår som klär insidan av luftvägarna | Statliga myndigheter |
| cimbalom ungerskt hackbräde |
Rikstermbanken | stränginstrument, vars strängar är spända över en trapetsoid formad resonanslåda | Statliga myndigheter |
| cimbalom pedalcimbalom, konsertcimbalom |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CIMIC | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CIMIC | Rikstermbanken | Samarbete mellan militära och civila myndigheter, organisationer m fl. Internationell benämning | Statliga myndigheter |
| CIMIC | Rikstermbanken | Samarbete mellan militära och civila myndigheter, organisationer m fl. | Statliga myndigheter |
| CIP | Rikstermbanken | Ett program som syftar till att öka innovations- och konkurrenskraft genom bättre interoperabilitet inom EU, främst inom offentlig sektor. | Statliga myndigheter |
| CIRC | Rikstermbanken | felkorrigeringsalgoritm som bl.a. används i CD-systemet | Övrig offentlig verksamhet |
| CIRCA | Rikstermbanken | Ett intranät som utarbetats inom EU-kommissionen för att lätt komma åt dokument och delta i intressegrupper. | Statliga myndigheter |
| CIRCA | Rikstermbanken | En webbplats publicerad av Europeiska kommissionen (EU-kommisionen) för dokument och information om det gemensamma genomförandet (Common Implementation Strategy) av Vattendirektivet (Ramdirektivet för vatten). | Statliga myndigheter |
| circuit breakers | Rikstermbanken | automatiska stopp i handeln när priset på en aktie rör sig för mycket från ett referenspris | Statliga myndigheter |
| cirkling | Rikstermbanken | flygförfarande med visuella referenser som tillämpas efter instrumentinflygning för att föra luftfartyg i läge för landning på annan bana än den till vilken instrumentinflygning skett | Statliga myndigheter |
| cirklingminima | Rikstermbanken | lägsta molntäckeshöjd/meteorologisk sikt vid vilken cirkling får inledas | Statliga myndigheter |
| cirkulation | Rikstermbanken | vägbana i cirkulationsplats avsedd för enkelriktad cirkulerande trafik | Statliga myndigheter |
| cirkulationsluft | Rikstermbanken | luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som det hämtats från | Statliga myndigheter |
| cirkulationsluft | Rikstermbanken | luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som den hämtats från | Statliga myndigheter |
| cirkulationsplats | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cirkulationsplats | Rikstermbanken | plats som efter särskilt beslut är utmärkt med vägmärke för cirkulationsplats och där samtliga tillfarter är reglerade med väjningsplikt med eller utan stoppskyldighet | Statliga myndigheter |
| cirkulationsplats | Rikstermbanken | plats som enligt en lokal trafikföreskrift skall vara och som är utmärkt med vägmärke för cirkulationsplats | Departement |
| cirkulationspump | Rikstermbanken | eldriven pump som cirkulerar vattnet i ett vattenburet värmesystem | Statliga myndigheter |
| cirkulationsrubbning | Rikstermbanken | störning i blodomloppet eller ämnesomsättningen | Statliga myndigheter |
| cirkulationssystem | Rikstermbanken | blodets kretslopp i kroppen | Statliga myndigheter |
| cirkulär ekonomi | Rikstermbanken | ekonomisk modell som bygger på att cirkulera produkter, material och andra resurser under så lång tid som möjligt, för att minimera energiåtgång, uttag av ny råvara, uppkomst av avfall och annan negativ miljöpåverkan | Statliga myndigheter |
| cirkulärmigrant | Rikstermbanken | person som har migrerat upprepade gånger | Departement |
| cirkumferentz | Rikstermbanken | Begrepp använt i kartor; avser ungefär omkrets. | Statliga myndigheter |
| CIS | Rikstermbanken | Strategin för gemensamt genomförande av Ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet). Strategin omfattar informationsutbyte EU-länderna emellan, utarbetande av gemensamma vägledningsdokument, frågor om datahantering samt frågor om tillämpning och metodtestning i några avrinningsområden. | Statliga myndigheter |
| CIS Strategin för gemensamt genomförande av Ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet) |
Rikstermbanken | Strategin omfattar informationsutbyte EU-länderna emellan, utarbetande av gemensamma vägledningsdokument, frågor om datahantering samt frågor om tillämpning och metodtestning i några avrinningsområden. | Statliga myndigheter |
| cisgen organism | Rikstermbanken | organism som via genetisk modifiering fått genetiskt material, från en individ av samma art eller korsningsbar släkting, integrerad i sin arvsmassa | Statliga myndigheter |
| cisnormativitet | Rikstermbanken | antagandet att alla människor identifierar sig som det kön de blivit tilldelade vid födelsen och lever enligt de sociala normerna för det könet | Departement |
| cisperson | Rikstermbanken | person som identifierar sig med det kön hen blivit tilldelad vid födelsen | Departement |
| cistern | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad för vätska där gastrycket ovanför vätskan inte överstiger atmosfärtrycket med mer än 0,5 bar | Statliga myndigheter |
| cistern | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad för att innehålla vätska där gastrycket ovanför vätskan inte överstiger atmosfärstrycket med mer än 0,5 bar | Statliga myndigheter |
| cistern | Rikstermbanken | stationär behållare vid en depå som används för lagring av bensin | Statliga myndigheter |
| cistern | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad för att innehålla vätska eller kondenserad gas i vilken gastrycket ovanför innehållet varken understiger atmosfärtrycket med mer än 0,0065 bar eller överstiger atmosfärtrycket med mer än 0,5 bar | Statliga myndigheter |
| cistern | Rikstermbanken | cylindrisk behållare med utåtkupade gavlar eller sfärisk behållare | Statliga myndigheter |
| cistern | Rikstermbanken | behållare som är konstruerad för att innehålla vätska där gastrycket ovanför vätskan inte överstiger atmosfärtrycket med mer än 0,5 bar | Statliga myndigheter |
| CIT | Rikstermbanken | Den amerikanska federala domstol som handhar mål som rör internationell handel. Ett betydande antal av ärendena rör överklagande av beslut som den amerikanska tullmyndigheten U.S. Customs Service and Border Protection fattat om tullklassificering och tullvärde för importerade varor. Andra överklaganden kan gälla amerikanska handelsdepartementets (USTR) och USITC:s beslut ifråga om antidumpnings- och utjämningstullar. De nio domarna utses på livstid av presidenten. Domstolens säte är New York. | Statliga myndigheter |
| citadell | Rikstermbanken | i äldre stadsbefästningar allmänt förekommande kärnfäste | Statliga myndigheter |
| CITES | Rikstermbanken | Konvention om internationell handel om utrotningshotade arter. | Statliga myndigheter |
| CITES | Rikstermbanken | FN:s konvention om internationell handel med hotade arter. | Statliga myndigheter |
| CITES Konventionen om internationell handel med hotade arter |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CITES | Rikstermbanken | Konvention som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter och produkter framställda av sådana. Administreras i Sverige av Naturvårdsverket. | Statliga myndigheter |
| CITES-konventionen | Rikstermbanken | konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter | Departement |
| CITL | Rikstermbanken | EU:s centrala transaktionslogg för bokföring av utfärdande, transaktioner, annulleringar, återlösen, och innehav av utsläppsrätter som sker i respektive EU-medlemsstats register. | Statliga myndigheter |
| CITL | Rikstermbanken | EU:s centrala transaktionslogg för bokföring av utfärdande, transaktioner, annulleringar, återlösen, och innehav av utsläppsrätter som sker i respektive EU-medlemsstats register. I och med uppkopplingen i oktober 2008 övertogs vissa av dessa funktioner av ITL. | Statliga myndigheter |
| citrater | Rikstermbanken | Citronsyrans salter (E 331--333, E 380). | Statliga myndigheter |
| citron | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| citrongräs | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| citrusfrukt | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| citrusmarmelad | Rikstermbanken | blandning som fått en lämplig geléartad konsistens och som består av vatten, olika former av socker och en eller flera av följande produkter som framställts av citrusfrukter: fruktkött, puré, juice, vattenextrakt och skal | Statliga myndigheter |
| city-block-rymd | Rikstermbanken | matematisk modell i vilken förhållandet mellan två punkter i ett rätvinkligt koordinatsystem uttrycks som summan av skillnaderna i vardera koordinatriktningen (AP = AX + AY + AZ) | Övrig offentlig verksamhet |
| citygata | Rikstermbanken | uppsamlingsgator och lokalgator | Statliga myndigheter |
| civil | Rikstermbanken | icke-miliär | Statliga myndigheter |
| civil anställning | Rikstermbanken | anställning hos annan arbetsgivare än Försvarsmakten | Departement |
| civil arbetsgivare | Rikstermbanken | annan arbetsgivare än Försvarsmakten som har en anställd som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis i Försvarsmakten | Departement |
| civil luftfart | Rikstermbanken | luftfart som bedrivs enligt civila föreskrifter | Statliga myndigheter |
| civil sjukvård | Rikstermbanken | den sjukvård som bedrivs civilt i fred och krig | Statliga myndigheter |
| civil talan | Rikstermbanken | talan i tvistemål (civilmål) | Statliga myndigheter |
| civil underrättelseverksamhet | Rikstermbanken | underrättelseverksamhet som innebär en kartläggning av främmande makters militära, säkerhetspolitiska, demografiska m.fl. förhållanden och som utförs under annan ledning än ett lands försvarsmakt | Departement |
| civila försvaret | Rikstermbanken | Omfattar den civila verksamhet som ingår i totalförsvaret, dvs. de beredskapsförberedelser som statliga civila myndigheter, kommuner, landsting samt enskilda och företag vidtar i fredstid och all den civila verksamhet som behövs under krigsförhållanden för att: stödja försvarsmakten, skydda och rädda liv och egendom, trygga livsnödvändig försörjning och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. | Statliga myndigheter |
| civila inköp | Rikstermbanken | kontrakt som inte omfattas av 1 kap. 2 § första stycket och som avser förvärv av icke- militära varor, byggentreprenader eller tjänster för logistiska ändamål. | Departement |
| civila samhället | Rikstermbanken | Det civila samhället handlar om hur människor lever tillsammans och tar hand om och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter. | Statliga myndigheter |
| civilist | Rikstermbanken | person med civila, dvs. icke militära uppgifter | Statliga myndigheter |
| civilmål | Rikstermbanken | juridiskt mål som avser en civil tvist och alltså ej innefattar något brott; detsamma som tvistemål | Statliga myndigheter |
| civilplikt | Rikstermbanken | Civilplikten avskaffades i juni 2008. Tidigare skrevs de som gjorde lumpen civilt in till civilplikt. Innan avskaffandet 2008 fanns det tre olika civilpliktsutbildningar kvar; kraftledningsreparatör, kraftverksoperatör samt ställverksreparatör. År 2006 genomförde 113 personer en civilpliktsutbildning. | Statliga myndigheter |
| civilprocess | Rikstermbanken | rättegång i tvistemål | Statliga myndigheter |
| civilrätt | Rikstermbanken | de regler som gäller privatpersoners och/eller företags inbördes förhållanden | Statliga myndigheter |
| civilrätt | Rikstermbanken | Civilrätt är rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda personer eller sammanslutningar. | Statliga myndigheter |
| civilrätt | Rikstermbanken | de rättsregler som rör det inbördes förhållandet mellan enskilda rättssubjekt (fysiska personer eller juridiska personer), t. ex. avtalsrätt, skadeståndsrätt, familjerätt, arvsrätt och fastighetsrätt | Statliga myndigheter |
| civilsamhällesorganisation CSO |
Rikstermbanken | ideell förening, registrerat samfund, ekonomisk förening eller stiftelse som har en styrelse och skrivna fastställda stadgar | Statliga myndigheter |
| civilskyddsmekanism | Rikstermbanken | EU:s verktyg för att underlätta samarbete vad gäller civilskyddsassistans i händelse av, eller under nära förestående hot om, allvarliga nödsituationer som kan behöva omedelbart agerande. Mekanismens instrument består bl.a. utav Monitoring and Information Centre (MIC), Common Emergency and Information System (CECIS), utbildningsprogram för att säkerställa kompatibilitet och komplettering mellan interventionsgrupperna hos de medverkande länderna, och civilskyddsmoduler som utgör resurser från medlemsstaterna på frivillig basis. | Regeringen |
| civilstånd | Försäkringskassan | en persons familjerättsliga ställning | Allmän juridik |
| civilstånd | Rikstermbanken | persons familjerättsliga ställning som gift, ogift, änka, änkling, sambo eller frånskild | Statliga myndigheter |
| civilstånd | Rikstermbanken | Det finns sju olika typer av civilstånd: ogift, gift, skild, änka/änkling, registrerad partner, separerad partner samt efterlevande partner. Sambo ingår inte som civilstånd. Redovisningen av en persons civilstånd utgår från hur den personen är registrerad i folkbokföringen. Den 1 maj 2009 trädde en könsneutral äktenskapslag i kraft som upphävde partnerskapslagen. Efter den 1 maj 2009 kan man inte längre registrera partnerskap i Sverige. De som däremot var det innan 1 maj 2009 kan fortfarande ha kvar den gamla registreringen. Man kan om man vill omvandla sitt partnerskap till äktenskap. | Statliga myndigheter |
| civilstånd | Rikstermbanken | Visar om en person är ensamstående, gift, sammanboende, skild, änka eller änkling. | Statliga myndigheter |
| civilt försvar | Rikstermbanken | förmåga att vid höjd beredskap kunna värna civilbefolkningen, trygga den livsnödvändiga försörjningen och att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna mot krigets verkningar samt begränsa de skador som uppstår | Statliga myndigheter |
| civilt försvar | Rikstermbanken | den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer när beredskapen höjs | Statliga myndigheter |
| civilt sjöfynd | Rikstermbanken | sjöfynd som inte hänförs till militärt sjöfynd | Statliga myndigheter |
| CIWIN | Rikstermbanken | Nätverk som kommissionen föreslår. | Regeringen |
| CIÉ Internationella belysningskommissionen |
Rikstermbanken | Samarbetsorgan inom belysningsbranschen, ursprungligen med en övervägande teknisk och fysisk inriktning men nu behandlande även perceptionsfrågor inom en särskild division (Division I: Vision and Colour). CIÉ utfärdar rekommendationer inom flertalet belysningstekniska områden, men även för fotometri och färgstimulusmätning. | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉ-rymden | Rikstermbanken | tredimensionell geometrisk modell som illustrerar förhållandena mellan färgstimulis färgvalenser sådana dessa bestämts enligt CIÉ-systemet | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉ-systemet | Rikstermbanken | av CIÉ rekommenderad psykofysiskt baserad metod att beskriva en färgstimulus genom att definiera dess färgvalens | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉLAB | Rikstermbanken | av CIÉ övergångsvis rekommenderad metod att, vid beräkning av små färgstimulusdifferenser (i första hand mellan ytfärger), transformera färgvalenser till de visuellt mindre ojämnt fördelade variablerna L* för luminansfaktor och a*, b* för ”motstående färger” | Övrig offentlig verksamhet |
| CIÉLUV | Rikstermbanken | av CIÉ övergångsvis rekommenderad metod att, vid beräkning av små färgstimulusdifferenser (i första hand mellan ljusfärger), transformera färgvalenser till de visuellt mindre ojämnt fördelade variablerna L* för luminansfaktor och u’, v’ för kromaticitetskoordinater, ursprungligen baserade på MacAdam-ellipserna | Övrig offentlig verksamhet |
| CJK FTA | Rikstermbanken | 20 november 2012 lanserades förhandlingar om ett frihandelavtal mellan Japan, Kina och Sydkorea. En första förhandlingsrunda väntas tidigt under 2013. | Statliga myndigheter |
| CleanTech Clean Technologies |
Rikstermbanken | energi- och miljörelaterade tekniker utvecklade i syfte att minska skadlig påverkan på miljön | Statliga myndigheter |
| clearing | Rikstermbanken | process för kvittning av ömsesidiga fordringar och förpliktelser att leverera värdepapper | Statliga myndigheter |
| clearing | Rikstermbanken | själva uträkningen av en värdepappersaffär, hur mycket clearingmedlemmen ska betala vid ett köp eller vilka finansiella instrument som ska överlämnas vid en försäljning | Regeringen |
| clearing | Rikstermbanken | fastställande av positioner som ska avvecklas och att finansiella instrument och köpeskilling är tillgängliga för avveckling | Regeringen |
| clearing | Rikstermbanken | sammanställning och behandling av betalningsinstruktioner | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing | Rikstermbanken | fastställande av positioner, inklusive beräkning av nettoskulder samt säkerställande av att finansiella instrument och/eller kontanter finns tillgängliga för att täcka de exponeringar som dessa positioner ger upphov till | Statliga myndigheter |
| clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats (fastställandet av positioner som ska avvecklas och kontroll av att finansiella instrument och köpeskilling är tillgängliga för resolution) | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | Definitionsfrågan diskuteras utförligt i betänkandet. Med clearing förstås vanligen att på parternas vägnar räkna ut förpliktelser för dem att betala i svensk eller utländsk valuta eller leverera finansiella instrument till varandra. Detta kan även innefatta att verkställa en utjämning nettning av dessa förpliktelser. Termen clearing i verbform: ”cleara” används ibland även för att beteckna avvecklingen av åtaganden på avvecklingsdagen. | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | process för att hantera motpartsrisker i samband med positioner som har avtalats men ännu inte har avvecklats | Departement |
| clearing | Rikstermbanken | betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing | Rikstermbanken | alla aktiviteter som sker med en transaktion efter avslut på marknadsplats och innan avveckling, t.ex. rapportering, riskberäkning och nettning av affärer | Statliga myndigheter |
| clearing | Rikstermbanken | När instruktioner sammanställs om överföring av en betalning till betalningsmottagarens konto. | Övrig offentlig verksamhet |
| clearing av betalningar | Rikstermbanken | process för att för att göra löftet om betalning (t.ex. i form av en check eller elektronisk betalningsbegäran) till en faktisk överföring av pengar från en bank till en annan | Departement |
| clearing house | Rikstermbanken | funktion att utbyta erfarenheter, kunskap, m.m. | Departement |
| clearing- och avvecklingssystem | Rikstermbanken | Används som beteckning för den typ av clearing och avveckling som tillämpas i ett land, på en delmarknad eller av några aktörer. Ett clearing- och avvecklingssystem kan administreras av en eller flera organisationer. Exempelvis kan leverans och likvid ske genom en clearingorganisation eller kan leveransen ske i ett kontosystem av typ VPC medan likviderna avvecklas i banksystemet eller direkt i centralbanksclearingen. | Departement |
| clearingbank | Rikstermbanken | bank som utför clearing- och avvecklingstjänster åt en annan bank eller värdepappersbolag vid t.ex. gränsöverskridande handel | Departement |
| clearinghouse | Rikstermbanken | handelsplats där innehavare av patent erbjuder licenser till sina uppfinningar | Departement |
| clearinghus | Rikstermbanken | institution som har fått tillstånd att bedriva clearingverksamhet | Statliga myndigheter |
| clearingmedlem | Rikstermbanken | den som av en clearingorganisation har fått tillstånd att delta i clearing och avveckling hos organisationen enligt lagen om börs- och clearingverksamhet | Departement |
| clearingmedlem | Rikstermbanken | aktör som deltar i clearingen hos en central motpart för egen räkning eller för kunds räkning | Departement |
| clearingnummer | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | det företag som utför clearing och som har tillstånd för detta av tillsynsmyndigheten | Övrig offentlig verksamhet |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | företag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet | Statliga myndigheter |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | företag som bedriver clearing- eller avvecklingsverksamhet | Departement |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | företag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet och som medverkar till clearing-och avveckling av affärer med finansiella instrument | Statliga myndigheter |
| clearingorganisation | Rikstermbanken | företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt 8 kap. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och en utländsk clearingorganisation som har tillstånd att driva motsvarande verksamhet | Statliga myndigheter |
| clearingskyldighet | Rikstermbanken | krav på clearing för vissa standardiserade OTC-derivat | Departement |
| clearingsystem | Rikstermbanken | system som används för att på deltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras finansiella förpliktelser | Övrig offentlig verksamhet |
| clearingtaxa taxa för begravningsclearing |
Rikstermbanken | Gravsättning kan ske på annan ort än den avlidnes hemort. […] Huvudmannen har i sådant fall rätt till ersättning av huvudmannen för begravningsverksamheten på den avlidnes hemort. Ersättningen mellan huvudmännen regleras i en taxa som fastställs av Kammarkollegiet. | Statliga myndigheter |
| clearingverksamhet | Rikstermbanken | verksamhet vid handel med finansiella instrument som går ut på att räkna ut parternas förpliktelser att betala och leverera eller att garantera att dessa förpliktelser fullgörs | Departement |
| clearingverksamhet | Rikstermbanken | verksamhet som består i att göra avräkningar i fråga om clearingdeltagarnas förpliktelser, träda in som motpart till både köpare och säljare av finansiella instrument, eller på annat sätt ansvara för avveckling av värdepapper | Statliga myndigheter |
| CLEEN | Rikstermbanken | EU:s tillsynsnätverk för inspektionsinsatser. | Statliga myndigheter |
| clementin mandarin |
Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| close air support | Rikstermbanken | markmålsbekämpning med flygstridskrafter på sådant avstånd från egna markstridskrafter att det kräver detaljerad samordning mellan markstrid och luftstrid | Statliga myndigheter |
| Clostridium botulinum | Rikstermbanken | Bakterie som bildar toxin (gift). Kan bara växa utan syre (s k anaerob bakterie) i t.ex. kött, korv eller fisk. Ger upphov till botulism, en förgiftning som angriper hjärn- och nervvävnader. Symtomen börjar med bl.a. dubbelseende och sväljningsbesvär och fortsätter med andnöd och svårighet att tala. Kan ha dödlig utgång. | Statliga myndigheter |
| CLP | Rikstermbanken | Förordning (EG) nr 1272/2008. CLP-förordningen gäller faroklassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden inom EU. | Departement |
| CLRTAP | Rikstermbanken | Konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar | Statliga myndigheter |
| CLRTAP | Rikstermbanken | En förkortning för konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar. | Departement |
| CLS | Rikstermbanken | CLS är en bank som ägs av aktörerna på valutamarknaden och som används i de flesta valutatransaktioner för effektiv avveckling. | Statliga myndigheter |
| CLS | Rikstermbanken | Ett internationellt system för avveckling av valutatransaktioner. | Övrig offentlig verksamhet |
| CLTRAP | Rikstermbanken | Konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen, som gäller länderna i Europa samt USA och Canada, undertecknades 1979 och har sedan dess fått en rad tilläggsavtal om åtgärder mot olika typer av luftföroreningar (svavel, kväve, stabila organiska föreningar, metaller och flyktiga organiska ämnen). | Statliga myndigheter |
| CLTRAP Konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar |
Rikstermbanken | Konventionen, som gäller länderna i Europa samt USA och Canada, undertecknades 1979 och har sedan dess fått en rad tilläggsavtal om åtgärder mot olika typer av luftföroreningar (svavel, kväve, stabila organiska föreningar, metaller och flyktiga organiska ämnen. | Statliga myndigheter |
| cláirseach irländsk harpa |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CMD röjning av konventionell ammunition |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CMD | Rikstermbanken | röjning av konventionell ammunition | Statliga myndigheter |
| CMIP5 | Rikstermbanken | CMIP5 är ett globalt samarbete kring globala klimatberäkningar. CMIP5 är etablerat av World Climate Research Programme. | Statliga myndigheter |
| CMOS | Rikstermbanken | Transistorteknologi som utgör grunden för integrerade kretsar. | Departement |
| CMOS | Rikstermbanken | En teknologi som är mycket viktig i framför allt digitala tillämpningar. Den bygger på att man har en p-MOSFET och en n-MOSFET i serie mellan jord och drivspänningen. De drivs av samma inspänning, vilket innebär att minst en av dem är strypt för en given inspänning. Det gör att det i statiska situationer inte går någon ström i kretsen. Det i sin tur medför en drastiskt minskad strömförbrukning och därmed en låg effektutveckling vilket är nödvändigt i t.ex. datorprocessorer. | Statliga myndigheter |
| CMR CMR-ämnen |
Rikstermbanken | cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen | Statliga myndigheter |
| CMR | Rikstermbanken | ämnen som kan orsaka cancer, mutationer (förändra arvsmassan) eller skada fortplantningen | Statliga myndigheter |
| CMR-ämnen | Rikstermbanken | cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen | Departement |
| CMR-ämnen | Rikstermbanken | ämnen som är cancerframkallande, kan skada arvsmassan (mutagena) eller kan skada fortplantningsförmågan (reproduktionstoxiska) | Statliga myndigheter |
| CMR-ämnen | Rikstermbanken | ämnen som är cancerframkallande (carcinogena), kan skada arvsmassan (mutagena) eller kan störa fortplantningsförmågan (reproduktionstoxiska) | Statliga myndigheter |
| CMRH-ämnen | Rikstermbanken | CMR-ämnen som kan orsaka störningar i hormonsystemen | Departement |
| CN | Rikstermbanken | Tårgasen α-kloracetofenon. | Statliga myndigheter |
| CNG | Rikstermbanken | komprimerad naturgas eller biogas, som huvudsakligen består av metan | Statliga myndigheter |
| CNG | Rikstermbanken | Engelsk förkortning för komprimerad naturgas eller biogas, som huvudsakligen består av metan. Miljöbilar som tankas med gas tankas med CNG, inte med LPG. | Statliga myndigheter |
| CNG-fordon | Rikstermbanken | fordon som drivs med fordonsgas som består av naturgas eller biogas med mer än 90 procent metangas, s.k. compressed natural gas (CNG) | Regeringen |
| CNS centrala nervsystemet |
Rikstermbanken | Består av hjärnan och ryggmärgen. | Statliga myndigheter |
| CNSA | Rikstermbanken | Ett av kommissionen inrättat kontaktnät för myndigheter, avseende skräppost. Medlemskap är frivilligt. Syftet är att göra det lättare att hantera klagomål över gränserna. | Regeringen |
| CO⁲{sub}ekv{/sub} Koldioxidekvivalenter |
Rikstermbanken | En beteckning som används när flera olika växthusgaser (i det här fallet koldioxid, metan och lustgas) omräknats till motsvarande koldioxidmängd. | Statliga myndigheter |
| CO₂-ekvivalenter | Rikstermbanken | Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. | Regeringen |
| CO₂ekv koldioxidekvivalent |
Rikstermbanken | En beteckning som används när flera olika växthusgaser (i det här fallet koldioxid, metan och lustgas) omräknats till motsvarande koldioxidmängd. | Statliga myndigheter |
| co-badging | Rikstermbanken | Flera betaltjänster kombineras på ett och samma kort (eller annan enhet). | Regeringen |
| co-production | Rikstermbanken | När tjänsten utformas och levereras i samarbete med brukaren själv och/eller anhöriga, andra brukare eller civilsamhället. T.ex. självdialysen på Ryhovs sjukhus i Jönköping, patientutbildningen i Blekinge där långvariga patienter utbildar nyligen insjuknade patienter, Telge Hovsjö (kommunalt fastighetsbolag) som har boende i majoritet i styrelsen och som involverar boende i området för skötsel, upprustning m.m. | Övrig offentlig verksamhet |
| COBRA | Rikstermbanken | En organisation som driver miljöövervakning i ett system av internationella kustreferensområden i Östersjön. Samarbetspartner är Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Sverige, Fiskeribyrån vid Ålands Landskapsstyrelse, Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutet i Finland och Estlands Marina Institut. | Statliga myndigheter |
| COBRA | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cockpit | Rikstermbanken | den del av ett luftfartyg där pilotplatserna är placerade | Statliga myndigheter |
| COCKPIT LEDER (hkp) | Rikstermbanken | Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg samt har separationsansvar. | Statliga myndigheter |
| COCKPIT LEDER -- RADAR FÖLJER (hkp) | Rikstermbanken | Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg samt har separationsansvar. Nav följer med i navigationen och orienterar om ekon i helikopterns färdväg. | Statliga myndigheter |
| cocktaileffekt | Rikstermbanken | kombinerad effekt av en blandning av kemikalier, som kan vara större än de enskilda ämnenas effekt var för sig | Statliga myndigheter |
| cocktailpartyeffekt | Rikstermbanken | människans förmåga att med sin hörsel ”välja ut” olika ljud i exempelvis en folksamling | Övrig offentlig verksamhet |
| Cocos | Rikstermbanken | Obligationer som under vissa förutbestämda händelser kan skrivas ned, dvs. förlora hela eller delar av sitt värde, eller omvandlas till aktier. | Statliga myndigheter |
| COD kemiskt syreförbrukande ämnen |
Rikstermbanken | Detta är ett mått på den mängd syre som behövs för en fullständig kemisk nedbrytning av organiska substanser i vatten. | Departement |
| Code of Conduct | Rikstermbanken | Uppförandekoden för ansvarigt fiske. | Statliga myndigheter |
| Code of Conduct for Clearing and Settlement | Rikstermbanken | En uppförandekod undertecknad av berörda marknadsaktörer i Europa med huvudsakligt syfte att öka pristransparensen för tjänster för värdepappershantering. | Övrig offentlig verksamhet |
| code-share | Rikstermbanken | När ett flygföretag använder sin flybolagskod på en flygning som utförs av ett annat flygföretag vars kod normalt också används för att identifiera flygningen. | Regeringen |
| CODEV | Rikstermbanken | Arbetsgruppen för utvecklingsbistånd / den allmänna biståndsgruppen. | Departement |
| Codex Alimentarius | Rikstermbanken | FAO:s och Världshälsorganisationen WHO:s internationella regelsystem för livsmedel som syftar till att konsumenterna ska få tillgång till säkra livsmedel samt att den internationella handeln med livsmedel ska underlättas. Omfattar standarder, uppförandekoder, riktlinjer och rekommendationer om bl.a. livsmedelskvalitet och säkerhet. Beslut om de internationella standarderna fattas av Codex Alimentarius Commission, som har 186 medlemsländer. Genom WTO:s SPS-avtal uppmuntras WTO:s medlemsländer att utforma sina åtgärder vid import av livsmedel i enlighet med Codex Alimentarius standarder, vilket kan underlätta handeln med dessa varor. | Statliga myndigheter |
| COFI | Rikstermbanken | FN-organet FAO:s fiskerikommitté. | Statliga myndigheter |
| COFI Fiskerikommittén |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| COFOG Classification of the Functions of Government |
Rikstermbanken | Standard för uppdelning av den offentliga sektorns utgifter efter ändamål som används i nationalräkenskaperna. Standarden är utarbetad av OECD och ger möjligheter till jämförelser över tiden och mellan länder. | Statliga myndigheter |
| COFOG | Rikstermbanken | En internationell klassifikation där offentliga sektorns utgifter grupperas efter dess ändamål. | Statliga myndigheter |
| Cognitive Skills | Rikstermbanken | Allmänt kriminalitetsprogram som funnits som behandlingsprogram i kriminalvården sedan 1994. | Statliga myndigheter |
| COHAFA | Rikstermbanken | EU:s rådsarbetsgrupp för humanitära frågor och livsmedelsbistånd. | Regeringen |
| COHAFA | Rikstermbanken | Kommittén för humanitärt bistånd och livsmedelbistånd. | Departement |
| COICOP | Rikstermbanken | En internationell klassifikation där hushållens konsumtion grupperas efter dess ändamål. | Statliga myndigheter |
| cold calling activity | Rikstermbanken | Presumtiva kunder kontaktas per telefon utan föregående kontakt. | Statliga myndigheter |
| collagebild kollagebild |
Rikstermbanken | taktil bild som är uppbyggd av olika material med olika textur | Statliga myndigheter |
| Color Harmony Manual | Rikstermbanken | I USA, av Container Corporation of America, utgiven atlas (1942--72), ordnad i princip enligt Ostwalds färgsystem. | Övrig offentlig verksamhet |
| Colour Index-databasen | Rikstermbanken | En sammanställning över kända färgämnen. | Statliga myndigheter |
| coltan | Rikstermbanken | Det vardagliga namnet för kolumbit-tantalit, en mattsvart malm som bland annat innehåller de sällsynta grundämnena niob och tantal i varierande mängder. Tantalit är ett samlingsnamn för flera olika mineral med hög halt av tantal. Kolumbit (columbite) är ett av dessa mineral. I Sverige har mindre fynd av kolumbit gjorts bl.a. i fältspatbrottet Varuträsk (Västerbottens län) och vid Rödberget på östra Väddö (Stockholms län). | Statliga myndigheter |
| COM-film computer output microfilm |
Rikstermbanken | mikrofilm som framställs från dator | Statliga myndigheter |
| combiner | Rikstermbanken | sammankopplingsfilter mellan sändare och antenn som kombinerar flera frekvenskanaler | Statliga myndigheter |
| COMESA | Rikstermbanken | Organisationen, som grundades 1981, syftar till regional ekonomisk integration och friare handel. Organisationens mål är att upprätta en gemensam marknad till år 2015. Medlemsländerna upprättade år 2009 en tullunion. COMESA har 19 medlemmar: Burundi, Comorerna, Demokratiska Republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Etiopien, Eritrea, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Namibia, Rwanda, Seychellerna, Sudan, Swaziland, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer. | Statliga myndigheter |
| cometabol process | Rikstermbanken | process/reaktion i cellens enzym som inte resulterar i någon nytta/energivinst/ celluppbyggnad för cellen | Statliga myndigheter |
| common support | Rikstermbanken | När två urvalsgrupper har variabelvärde som överlappar varandra brukar det benämnas att de befinner sig i området för ”common support”. | Statliga myndigheter |
| compliance | Rikstermbanken | Compliance innebär att se till att företaget följer lagar och regler för att kvalitetssäkra arbetet i ett företag. | Statliga myndigheter |
| compliance | Rikstermbanken | regelefterlevnad | Statliga myndigheter |
| compliance | Rikstermbanken | efterlevnad av externa och interna regelverk | Övrig offentlig verksamhet |
| compliance | Rikstermbanken | funktion i ett företag som har för uppgift att säkerställa att verksamheten drivs på ett korrekt sätt utifrån interna och externa krav och regelverk | Statliga myndigheter |
| compound | Rikstermbanken | halvfabrikat där plastpolymeren innehåller olika tillsatser som t.ex. färg | Statliga myndigheter |
| comptonspektrometer | Rikstermbanken | instrument som medger mätning av sammansättningen hos starka strålkällor genom att strålningen före analysen får spridas i en tunn spridare | Departement |
| concertina | Rikstermbanken | typ av dragspel, oftast sexkantigt, med endast knappar för meloditoner (inga fasta ackord) på båda sidor | Statliga myndigheter |
| conduit | Rikstermbanken | speciellt investeringsbolag som används vid värdepapperisering | Övrig offentlig verksamhet |
| Conraddiskontinuiteten | Rikstermbanken | seismisk diskontinuitetsyta inom den kontinentala jordskorpan som skiljer den övre, väsentligen granitoida delen av skorpan (sial) från den huvudsakligen av basiska och intermediära bergarter sammansatta undre delen (sima) | Statliga myndigheter |
| Consensusöverenskommelsen | Rikstermbanken | överenskommelse inom OECD som anger riktlinjer för lägsta krav på förskott, kredittid med mera för medlemsländernas garantiinstitut | Statliga myndigheter |
| Consensusöverenskommelsen | Rikstermbanken | Ett arrangemang i OECD med riktlinjer för exportkreditfinansiering. Syftet är att begränsa det statliga stödet för exportkreditgivning. Överenskommelsen avser export av kapitalvaror (ej militärutrustning) och gäller för exportkrediter med en löptid på minst två år. Innehåller bl.a. bestämmelser om kredittider och räntesatser. I Sverige tillämpas den vid finansiering av exportkrediter under SEK-systemet. Överenskommelsen har varit i kraft sedan 1978. | Statliga myndigheter |
| container | Rikstermbanken | transportutrustning, som är varaktigt utförd och därigenom tillräckligt hållbar för att kunna användas upprepade gånger, särskilt byggd för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportslag utan omlastning av innehållet, konstruerad för att säkras och/eller enkelt hanteras och försedd med lastsäkringsanordningar, vilka underlättar detta, och godkänd enligt den internationella konventionen om säkra containrar (CSC), 1972, med ändringar | Statliga myndigheter |
| container | Rikstermbanken | transportutrustning (ramkonstruktion eller liknande utrustning), som - är av varaktigt slag och tillräckligt motståndskraftig för upprepad användning, - är särskilt konstruerad för att underlätta transport av gods med ett eller flera transportslag utan omlastning av innehållet, - är försedd med anordningar, vilka underlättar säkring och hantering, särskilt vid överflyttning från ett transportmedel till ett annat, - är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas - är konstruerad så att fyllning och tömning underlättas. | Statliga myndigheter |
| containerfartyg | Rikstermbanken | fartyg som genomgående är utrustat med fasta eller flyttbara cellgejdrar för transport av containrar över och under väderdäcket | Statliga myndigheter |
| containerisering | Rikstermbanken | Departement | |
| containersjöfart | Rikstermbanken | Containersjöfart transporterar gods som stuvas i containrar. Inom den oceanburna sjöfarten står containertrafiken för en allt större del. Det finns ingen begränsning av godstyper som kan transporteras i containrar, vilket gör det svårt att specificera typiska varor. Containersjöfart har utvecklats till den vanligaste formen av linjesjöfart. Även inom containersjöfart handlar konkurrensen i stort sett endast om pris. För att vara konkurrenskraftiga måste fartygen vara av en viss storlek samtidigt som fartygets storlek och djupgående kan vara ett hinder i slussar, kanaler och hamnar. Containerfartygen lägger oftast till i bashamnar. Därpå lastas containrarna ofta om till mindre containerfartyg, så kallade feederfartyg, för att transporteras till mindre hamnar närmare slutdestinationen. | Departement |
| Contracts for Difference CfD |
Rikstermbanken | Finansiellt kontrakt där det underliggande referenspriset är skillnaden mellan aktuellt områdespris och systempriset i Elspot- | Statliga myndigheter |
| contracts for differences | Rikstermbanken | terminskontrakt på Nord Pool avseende prisskillnader mellan områdespris och systempris | Statliga myndigheter |
| cookie | Rikstermbanken | liten textfil som en webbserver skickar till din webbläsare | Statliga myndigheter |
| cookies | Rikstermbanken | små filer med information om användaren som många webbplatser skapar och lagrar i användarens webbläsare på datorn | Statliga myndigheter |
| COP | Rikstermbanken | Verkningsgrad. Ifall värmepumpen har COP 3 så innebär det att 1 kWh tillförd el genererar 3 kWh värme. | Statliga myndigheter |
| Copenhagen Chemicals Charter | Rikstermbanken | Dokument som tar upp förväntningarna inför översynen av EU:s kemikaliepolitik. Signerades år 2000 av över 100 organisationer. | Statliga myndigheter |
| coping | Rikstermbanken | handlingar, strategier och reaktioner som individer använder för att hantera eller bekämpa stressfyllda situationer | Departement |
| copyright | Rikstermbanken | upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk som gör att innehavaren får ensamrätt att bestämma över hur verket ska användas | Övrig offentlig verksamhet |
| copyright | Rikstermbanken | Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk | Statliga myndigheter |
| copyright | Rikstermbanken | någons rätt att bestämma om och i vilken omfattning ett verk får kopieras och göras tillgängligt för allmänheten | Statliga myndigheter |
| CORDEX | Rikstermbanken | CORDEX är ett modelleringsprojekt under World Climate Research Programme. De regionala klimatsimuleringarna baseras på de nya RCP:erna (Representative Concentration Pathways) och data från CMIP5, som också ligger till grund för IPCCs femte klimatrapport. SMHI är en av huvudaktörerna inom CORDEX. Beräkningar har gjorts över en stor del av världens landområden. | Statliga myndigheter |
| corenät | Rikstermbanken | uppsättning tillgångar, och därmed sammanhängande verksamhet, som har upprättats för att växla och transportera trafiken över nätet | Statliga myndigheter |
| Coreper | Rikstermbanken | EU-medlemsländernas Coreper-kommittér förbereder ministerrådets möten och sammanträder varje vecka. Frågor rörande inre marknaden handhas av Coreper 1 medan Coreper 2 ansvarar för den yttre handelspolitiken. I Coreper 1 företräds EU-länderna av sina ambassadörer medan de i Coreper 2 företräds av ambassadörernas ställföreträdare. | Statliga myndigheter |
| Coreper Ständiga representanternas kommitté |
Rikstermbanken | Består av medlemsländernas EU-ambassadörer (Coreper II) respektive deras ställföreträdare (Coreper I). I Coreper förbereds de ärenden som ska tas upp på ministerrådsmötena. | Regeringen |
| Coreper I | Rikstermbanken | Består av ambassadörernas ställföreträdare och förbereder följande möten i rådet: sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor; transport, energi och telekom; jordbruk/fiske; miljö; ungdom, utbildning, kultur. Sammanträder varje vecka på onsdagar och fredagar. | Regeringen |
| Coreper II | Rikstermbanken | Består av ambassadörerna och handhar institutionella och övergripande politiska frågor samt förbereder följande möten i rådet: allmänna rådet, ekofinrådet och rådet för rättsliga och inrikes frågor. Sammanträder varje vecka på onsdagar eller torsdagar. | Regeringen |
| Coreu Coreu-nätet |
Rikstermbanken | EU:s interna kommunikationsnät för det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan medlemsländerna | Regeringen |
| cornea guttata | Rikstermbanken | dystrofi av korneas endotelceller | Statliga myndigheter |
| cornflakes | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| corporate governance | Rikstermbanken | Samlingsbegrepp för ägarstyrningsfrågor. | Statliga myndigheter |
| corporate governance bolagsstyrning |
Rikstermbanken | Ett samlingsbegrepp för frågor som rör hur bolag styrs. Centralt för corporate governance är förhållandet mellan olika bolagsorgan (stämma, styrelse, VD). | Statliga myndigheter |
| corps de logi | Rikstermbanken | huvudbyggnad i en herrgårdsanläggning | Statliga myndigheter |
| CORSIA | Rikstermbanken | CORSIA är ett global marknadsbaserat klimatstyrmedel for det internationella flyget som beslutades av ICAO:s 191 medlemsländer hösten 2016. Systemet har som målsättning att det internationella flyget ska bli koldioxidneutralt från år 2020. Alla utsläpp över 2020-års nivå måste kompenseras för av flygbolagen genom inköp och överlämnande av utsläppsenheter, vilket ska garantera utsläppsminskningar inom andra sektorer. | Statliga myndigheter |
| COSAC | Rikstermbanken | Ett forum för kontakter mellan Europaparlamentet och de nationella parlamentens särskilda organ för EU-frågor, i Sverige riksdagens EU-nämnd. | Regeringen |
| COSO | Rikstermbanken | COSO är ett ramverk för att utvärdera ett företags interna kontroll över den finansiella rapporteringen. Förkortning för Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. | Statliga myndigheter |
| Cospas-Sarsat | Rikstermbanken | Ett internationellt satellitsystem som förmedlar positionsberäknade nödsignaler till räddningscentraler driftavvikelse driftavbrott, defekt, fel eller annan onormal omständighet som har eller kan ha inverkat på flygsäkerheten eller genomförandet av en flygräddningsinsats. | Statliga myndigheter |
| cost benefit-analys CBA-analys |
Rikstermbanken | Ibland kompletteras en cost benefit-kalkyl med bedömning av olika nyttor och kostnader som inte värderas i pengar (monetärt). En sådan samlad analys av monetära och icke monetära effekter kallas då normalt för en cost benefit-analys (CBA). Effekter som kan vara svåra att värdera monetärt är exempelvis intrång i naturmiljö eller kulturmiljö eller visuellt intrång i landskapsbilden vid investering i ny eller förändrad infrastruktur, miljöeffekter av sjöfart på vatten och havsmiljöer som t.ex. förorenande utsläpp, erosion på havsbotten eller på strandmiljöer etc. | Statliga myndigheter |
| cost benefit-kalkyl | Rikstermbanken | samhällsekonomisk kalkyl innehåller en åtgärds samtliga effekter (nyttor och kostnader) som har kunnat identifieras, kvantifieras och värderas monetärt | Statliga myndigheter |
| Cotonouavtalet | Rikstermbanken | Cotonouavtalet är ett avtal om samarbete mellan EU och AVS-länderna som undertecknades i Benins huvudstad Cotonou i juni år 2000. Avtalet ersatte Lomékonventionen och är giltigt fram till 2020. Cotonouavtalet grundas på tre pelare: bistånd, handel och politiskt samarbete. Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet för samarbetet tillsammans med AVS-ländernas gradvisa integration i världsekonomin och säkerställandet av en hållbar utveckling. Handelsdelen i Cotonouavtalet innebar att AVS-länderna under en övergångsperiod fick behålla de särskilda och ensidiga preferenser som EU utsträckt sedan tidigare. Samtidigt kom man i avtalet överens om att förhandla fram s.k. ekonomiska partnerskapsavtal, som senast vid utgången av 2007 skulle ersätta den gamla handelsordningen. | Statliga myndigheter |
| Cotonouavtalet | Rikstermbanken | ramavtal för EU:s bistånd till 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, AVS-länder | Regeringen |
| COTS | Rikstermbanken | Ett uttryck från produkter och system som finns tillgängliga för försäljning utan att kräva nyutveckling eller omfattande anpassningar för att tillgodose användarnas behov. | Statliga myndigheter |
| COTS | Rikstermbanken | färdiga standardkomponenter till skillnad mot skräddarsydda produkter eller leverantörsunika lösningar | Statliga myndigheter |
| coulomb | Rikstermbanken | enhet för elektrisk laddning | Statliga myndigheter |
| Cournotmodeller | Rikstermbanken | Mikroekonomisk modell som undersöker utfallet (Nashjämvikt) på en marknad där det finns få konkurrerande företag som alla bestämmer utbjuden kvantitet simultant. | Statliga myndigheter |
| courtage | Rikstermbanken | transaktionskostnad när en tillgång säljs eller köps | Övrig offentlig verksamhet |
| cover test | Rikstermbanken | ”Täckprov”, undersökningsmetod för att upptäcka ev. skelning. | Statliga myndigheter |
| CPL | Rikstermbanken | Trafikflygarcertifikat med begränsningar. | Statliga myndigheter |
| CPL | Rikstermbanken | Trafikflygarcertifikat enligt kapitel D i bilaga I till förordning (EU) nr 1178/2011 | Statliga myndigheter |
| CPMI-Iosco | Rikstermbanken | Ett internationellt organ som arbetar med frågor kring den finansiella infrastrukturen. Organet består av representanter från Iosco och från Bank for International Settlements (BIS) Committee on Payments and Market Infrastructures (CPMI). | Statliga myndigheter |
| CPMI-Iosco | Rikstermbanken | Samarbete mellan representanter från Iosco och från Bank for International Settlements (BIS) Committee on Payments and Market Infrastructures (CPMI) med frågor kring den finansiella infrastrukturen. | Statliga myndigheter |
| cPPP | Rikstermbanken | avtalsbaserat privat-offentligt partnerskap för cybersäkerhet | Departement |
| cps | Rikstermbanken | impulser per sekund | Statliga myndigheter |
| CPTD | Rikstermbanken | summan av OTU eller UPTD och anger sammanlagda oxygenbelastningen på lungorna | Statliga myndigheter |
| CPTD-enheter | Rikstermbanken | mått på oxygenets lungskadeeffekt | Statliga myndigheter |
| CPU centralprocessor |
Rikstermbanken | enheten som exekverar (utför) program i en dator genom att hämta maskininstruktioner och utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering | Statliga myndigheter |
| CPV CPV-koder, CPV-nomenklatur |
Rikstermbanken | CPV är den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling för att underlätta sökning och definition av en vara eller tjänst. CPV betyder Common Procurement Vocabulary och kallas även för ”CPV-koder” eller ”CPV-nomenklatur”.. | Statliga myndigheter |
| CPV | Rikstermbanken | CPV är ett klassificeringssystem med sifferkoder som används för att beskriva det som upphandlas. | Statliga myndigheter |
| CPV | Rikstermbanken | CPV är en ordlista med tillhörande sifferkoder som används för att beskriva föremålet för en upphandling. Varje annons om en upphandling ska innehålla en eller flera CPV-koder. | Statliga myndigheter |
| CPV | Rikstermbanken | CPV är den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling för att underlätta sökning och definition av en vara eller tjänst. CPV betyder Common Procurement Vocabulary och kallas även för ”CPV-koder” eller ”CPV-nomenklatur”. | Statliga myndigheter |
| CPV | Rikstermbanken | CPV är ett klassificeringssystem för offentlig upphandling som standardiserar de referenser som används av de upphandlande myndigheterna och enheterna för att beskriva föremålet för upphandlingen. En annons om upphandling ska innehålla en eller flera CPV-koder. CPV-koderna är indelade i en trädstruktur som består av åtta siffror där de två första siffrorna anger huvudgrupp och de efterföljande Siffrorna anger en ökad grad av precisering. CPV-huvudgrupp beskriver i princip det som upphandlas på branschnivå. | Statliga myndigheter |
| CPV-nomenklaturen | Rikstermbanken | den gemensamma terminologi vid offentlig upphandling som antagits genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 213/2008 | Departement |
| CR | Rikstermbanken | Ett lönsamhetsmått som visar om produktionsvärdet mot svarar de kostnader som uppstår av produktionen. | Statliga myndigheter |
| cracker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| crawl cat | Rikstermbanken | litet mudderverk vid små vattendjup | Statliga myndigheter |
| CRD 3 | Rikstermbanken | Ett ändringsdirektiv till EU:s kapitaltäckningsdirektiv (CRD) och rör värdepapperisering, ersättningspolicy och krav på kapitalkrav i handelslagret. | Statliga myndigheter |
| CRD 4 | Rikstermbanken | EU:s kapitaltäckningsdirektiv. | Statliga myndigheter |
| CRD 4 | Rikstermbanken | EU-kommissionens förslag till nya kapitaltäckningsregler. Förslaget innehåller nya regler om kapital- och likviditetskrav och är baserat på Basel 3-reglerna. | Statliga myndigheter |
| cream cheese | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cream cracker | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| cream skimming | Rikstermbanken | En metafor för ett beteende hos producenter av offentlig verksamhet. Det beskriver ett agerande som leder till ojämlik fördelning av tjänster mellan medborgare med liknande behov. Producenten av den offentliga verksamheten agerar för att bedriva sin verksamhet riktad mot vissa medborgare snarare än andra och väljer dessa medborgare utifrån lönsamhet snarare än behov. Producenten, som kan vara en vårdcentral, skola eller en förskola, kan på detta vis handplocka de medborgare som där det blir enklast att skapa en vinst för producenten. | Departement |
| CRI klassinstruktör |
Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| crossbar | Rikstermbanken | ljusramp som formar en horisontell linje med en rät vinkel mot centrumlinjeraden | Statliga myndigheter |
| crossdressing | Rikstermbanken | att bära kläder som vanligtvis förväntas bäras av det motsatta biologiska könet | Departement |
| crossing networks broker crossing systems |
Rikstermbanken | ordermatchningssystem som kan beskrivas som ett internt elektroniskt matchningssystem som används av ett värdepappersföretag och utför kundorder gentemot andra kundorder | Statliga myndigheter |
| crosskurs | Rikstermbanken | de växelkurser där ingen av valutorna är US-dollar | Övrig offentlig verksamhet |
| crowd funding | Rikstermbanken | metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer; ofta via internetbaserade system | Regeringen |
| crowded art trångt teknikområde |
Rikstermbanken | benämning på situationen då ett visst teknikområde, t.ex. området antikroppar, är föremål för många patent och där utrymmet för ytterligare patenträttigheter därför är begränsat | Departement |
| crowdfunding | Rikstermbanken | En särskild form av crowdsourcing är crowdfunding där flera finansiärer går samman för att finansierar idéer eller projekt. Bidraget kan vara från några enstaka till tusentals kronor. Ofta hittar finansiärer och dem som har en idé varandra genom en Internetplattform. | Övrig offentlig verksamhet |
| crowdfunding gräsrotsfinansiering |
Rikstermbanken | metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal, ofta mindre, investerare | Statliga myndigheter |
| crowdfunding gräsrotsfinansiering |
Rikstermbanken | En metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal, ofta mindre, investerare. | Statliga myndigheter |
| crowdsourcing | Rikstermbanken | Använt här för att illustrera hur många förare bidrar med små bitar av information för att bygga upp en större bild av trafiksituationen. | Statliga myndigheter |
| crowdsourcing | Rikstermbanken | Att lägga ut en uppgift på en odefinierad grupp människor via en öppen utlysning, ofta via Internet. Leder i bästa fall till samarbete och många personer som bidrar med lösningar. När Språkrådet i crowdsourcing-anda sökte lämplig svensk översättning av ordet via en uppmaning på Facebook inkom bl.a. följande förslag: samtänk, folkentreprenad, samentreprenad, svärmarbete, tankeverkstad, grupparbete, allemansdelegering. Ett av de mest kända exemplen på crowdsourcing är Wikipedia. | Övrig offentlig verksamhet |
| CRR | Rikstermbanken | EU:s kapitaltäckningsförordning. | Statliga myndigheter |
| CRR/CRDIV | Rikstermbanken | Förslag till EU-förordning med direktiv som implementerar Basel III-överenskommelsen. Regelverket innehåller bland annat regler om bankers kapitaltäckning, skuldsättningsgrad och likviditet. | Övrig offentlig verksamhet |
| CRS | Rikstermbanken | kustradiostation, öppen för allmän kommunikation med civil sjöfart | Övrig offentlig verksamhet |
| cry-gener | Rikstermbanken | grupp gener som producerar ämnen som är giftiga för vissa arter av insekter | Statliga myndigheter |
| CS | Rikstermbanken | Tårgasten orto-klorbensylidenmalononitril. Framställdes första gången 1928 av Corson och Stoughton, härav beteckningen CS. | Statliga myndigheter |
| CS 22 | Rikstermbanken | certifieringsspecifikation för konstruktion av segelflyg-plan och motorsegelflygplan | Statliga myndigheter |
| CS LSA | Rikstermbanken | certifieringsspecifikation för konstruktion av lätta sport flygplan (Light Sport Aeroplanes) | Statliga myndigheter |
| CSA | Rikstermbanken | Ett tilläggsavtal som parter i till exempel derivattransaktioner använder sig av för att minska motpartsrisken. | Övrig offentlig verksamhet |
| CSA-avtal | Rikstermbanken | En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA-avtal. | Statliga myndigheter |
| CSA-avtal | Rikstermbanken | Ett annex till ISDA-avtalet som reglerar hur den part som har en utestående skuld (orealiserad förlust) måste ställa säkerhet för skulden i form av likvida medel eller värdepapper. | Statliga myndigheter |
| CSAR | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| CSC | Rikstermbanken | Internationell konvention om säkra containrar (Genève, 1972) i aktuell gällande utgåva, utgiven av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i London. | Statliga myndigheter |
| CSE | Rikstermbanken | OECD uppskattar genom detta mått hur mycket konsumenterna får betala för jordbrukspolitiken via livsmedelspriserna. I detta betänkande redovisas huvudsakligen den andel av priset som orsakas av jordbrukspolitik. | Departement |
| CSI | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsindikatorer för att mäta järnvägssäkerheten | Regeringen |
| CSI | Rikstermbanken | Lagstiftningsinitiativ i USA som bl.a. införde ett nätverk av säkerhetscertifierade hamnar med amerikansk tullpersonal på plats utanför USA. Göteborgs hamn är en CSI-hamn[CSI-hamn]. | Statliga myndigheter |
| CSIRT | Rikstermbanken | organisation som har till uppgift att stödja arbetet med att förebygga IT-incidenter och varna för nya säkerhetsbrister, ofta också att lämna stöd under och efter en incident | Regeringen |
| CSIRT | Rikstermbanken | Enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter | Departement |
| CSM | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsmetoder som ska användas av tillsyns-myndigheter, infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag för att kontrollera att järnvägsverksamhet bedrivs på ett säkert sätt. | Regeringen |
| CSN-kortet | Rikstermbanken | kort som ger den som studerar med studiemedel eller studiehjälp vissa rabatter och förmåner | Statliga myndigheter |
| CSP | Rikstermbanken | En mindre form av BGA där med mindre storlek på lodbollarna och där kapselytan endast är 20 procent större än kiselchipets yta. | Statliga myndigheter |
| CSR | Rikstermbanken | Företagens sociala ansvar för verksamhetens konsekvenser för samhället. Socialt ansvarstagande, miljötänkande, etik, respekt för mänskliga rättigheter och ett konsumentperspektiv ska genomsyra verksamheten. | Statliga myndigheter |
| CSR företags sociala ansvar |
Rikstermbanken | CSR, även ibland benämnt företags sociala ansvar, är en samlande beteckning för företags frivilliga åtaganden att arbeta för att ta ansvar för hur de påverkar samhället. Detta innebär inte bara ekonomiskt utan även i miljömässigt och socialt hänseende.. Det kan gälla satsningar på utbildning, frivillig social märkning och uppförandekoder för företag. Omfattningen av varierar, men beskrivs mest frekvent som ett åtagande inom tre områden: mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet samt anställdas rättigheter (anställningsvillkor). I praktiken innebär CSR ofta att man följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact's tio principer. Även ISO utarbetar standarder för CSR. | Statliga myndigheter |
| CSR | Rikstermbanken | slutrapport för en klinisk prövning | Statliga myndigheter |
| CSRA | Rikstermbanken | känslig del av ett behörighetsområde | Statliga myndigheter |
| CSS ytspaningsledare |
Rikstermbanken | kapten ombord på ett fartyg (normalt inte en räddningsenhet) som samordnar ytenheters räddningsinsatser inom ett visst angivet område | Övrig offentlig verksamhet |
| CST | Rikstermbanken | EU-gemensamma säkerhetsmål som ska avse nivån på järnvägssäkerheten inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet. | Regeringen |
| CSTEE | Rikstermbanken | Europeiska kommissionens kommitté för toxicitet, ekotoxicitet och miljö | Statliga myndigheter |
| csárdás | Rikstermbanken | ungersk folklig pardans i jämn meter | Statliga myndigheter |
| CT datortomograf |
Rikstermbanken | avbildningsteknik med röntgenstrålning där man genom att ta bilder i många olika projektioner kan rekonstruera fram snittbilder med stora möjligheter att avbilda små kontrastskillnader | Departement |
| CTD-utrustning | Rikstermbanken | Mäter salthalt, temperatur och djup. | Departement |
| CTI | Rikstermbanken | Mjukvara som används för utbildning och träning av säkerhetskontrollanter som granskar röntgenbilder och som projicerar bilder av väskor med förbjudna föremål | Statliga myndigheter |
| CTP Conventional Terrestrial Pole |
Rikstermbanken | medelpolen omkring 1900 | Statliga myndigheter |
| cubitus kort aln |
Rikstermbanken | Romerskt längdmått om 1 ½ fot. Med fot på 29,57 cm blir det 44,4 cm. Hannerberg menar att man kan benämna måttet kort aln. | Statliga myndigheter |
| culpa | Rikstermbanken | Den som orsakar en skada genom att vara oaktsam eller vårdslös ska enligt skadeståndslagen ersätta skadan. | Statliga myndigheter |
| culpa | Rikstermbanken | oaktsamhet, vårdslöshet, oförsiktighet | Statliga myndigheter |
| culparegeln | Rikstermbanken | regel inom skadeståndsrätten och innebär att den som av oaktsamhet (culpa) orsakar en ekonomisk skada ska kompensera den som drabbats | Statliga myndigheter |
| curie | Rikstermbanken | Äldre enhet för aktivitet. Numera anges aktivitet i bequerel (Bq). 1 Ci = 37 GBq. | Statliga myndigheter |
| curry | Rikstermbanken | Övrig offentlig verksamhet | |
| curtain wall | Rikstermbanken | ickebärande yttervägg som är placerad utanför den bärande stommen till vilken den är infäst | Övrig offentlig verksamhet |
| customer due diligence | Rikstermbanken | Åtgärder för kundkännedom. Består vanligen av fyra huvudsakliga steg: i) identifiera och verifiera kundens identitet, ii) identifiera den verkliga ägaren, iii) förstå syftet med affärsrelationen och iv) löpande övervaka affärsrelationen. | Regeringen |
| cut and paste | Rikstermbanken | förfalskningssätt där man skär ut spelinformation från en eller flera lotter och sätter samman dem för att göra en vinstkombination | Statliga myndigheter |
| CV-metoden | Rikstermbanken | Vissa betalningsviljestudier som syftar till att utröna människors värdering av t.ex. en miljöförändring. | Departement |
| CVMP Kommittén för Veterinärmedicinska läkemedel |
Rikstermbanken | Kommittén är bland annat ansvarig för att rekommendera gränsvärden för läkemedelsrester i livsmedel inom EU och rekommendera godkännande av veterinärmedicinska preparat, vilka sedan beslutas av Kommissionen. | Statliga myndigheter |
| cyanoakrylatplastkomponent | Rikstermbanken | plastkomponent som helt eller delvis består av monomer cyanoakrylat | Statliga myndigheter |
| cyanobakterier blågröna alger |
Rikstermbanken | Cyanobakterier har vissa egenskaper som karaktäriserar bakterier och andra som är karaktäristiska för växter. De är emellertid en organismgrupp som är närmare besläktade med bakterier än med mikroalger (algceller som innehåller en cellkärna) och klassificeras därför som bakterier. Namnet cyanobakterier är därför mera korrekt än det gamla namnet blågrönalger. S.k. blågrönalger behöver inte ens vara blågröna i färgen utan kan också vara röda, svarta eller bruna. Kvävefixerande organismer är mycket viktiga för ekosystemen produktivitet, men i vissa näringsrika miljöer kan massutveckling av kvävefixerare vara ett problem. Cyanobakterier kan bilda gifter och de kan också förse systemet med för mycket kväve vilket innebär att de förvärrar den lokala eller regionala eutrofieringen. | Statliga myndigheter |
| cyanobakterier | Rikstermbanken | Kvävefixerande organismer (blågröna alger). Cyanobakterier har vissa egenskaper som karaktäriserar bakterier och andra som är karaktäristiska för växter. De är emellertid en organismgrupp som är närmare besläktade med bakterier än med mikroalger (algceller som innehåller en cellkärna) och klassificeras därför som bakterier. Namnet cyanobakterier är därför mera korrekt än det gamla namnet blågrönalger. Så kallade blågrönalger behöver inte ens vara blågröna i färgen utan kan också vara röda, svarta eller bruna. Kvävefixerande organismer är mycket viktiga för ekosystemen produktivitet, men i vissa näringsrika miljöer kan massutveckling av kvävefixerare vara ett problem. Cyanobakterier kan bilda gifter och de kan också förse systemet med för mycket kväve vilket innebär att de förvärrar den lokala eller regionala eutrofieringen. | Statliga myndigheter |
| cyanos | Rikstermbanken | nedsatt syresättning av blodet med blåaktig missfärgning av hud, läppar och slemhinnor som följd | Statliga myndigheter |
| cyberatlet | Rikstermbanken | Håller på med e-sport. | Statliga myndigheter |
| cyberresiliens | Rikstermbanken | IT-system, kritisk infrastruktur m.m. (t.ex. inom sjukvård eller banker) ska vara motståndskraftiga och kunna fortsätta leverera önskade tjänster vad som än händer (t.ex. it-incidenter orsakade av angrepp, elavbrott, olyckor etc.). | Departement |
| cybervåld | Polisen | Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas. | Ordlista |
| cybervåld | Rikstermbanken | Det kan handla om cyberstalking med upprepade trakasserier via e-post och där förövaren sprider rykten och lögner om sitt offer på hemsidor och i diskussionsforum. Det kan också vara hatbrott, eller informationsspridning i nyhetsgrupper, till exempel om hur bomber tillverkas. | Statliga myndigheter |
| cykel | Rikstermbanken | 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon. 2. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, b. inrättat för att föras av den åkande, och c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 3. Ett eldrivet fordon med en tramp-eller vevanordning om elmotorn a. endast förstärker kraften från tramp-eller vevanordningen, b. inte ger något krafttillskott vidhastigheter över 25 kilometer i timmen, och c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt. | Statliga myndigheter |
| cykel | Rikstermbanken | 1. fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon 2. eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person, b. inrättat för att föras av den åkande, och c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt | Departement |
| cykelandel | Rikstermbanken | andelen av resor, i färdmedelsfördelningen, som görs med cykel | Statliga myndigheter |
| cykelbana | Rikstermbanken | väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II | Statliga myndigheter |
| cykelbana | Rikstermbanken | väg eller del av en väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II | Departement |
| cykelbana | Rikstermbanken | En cykelbana ligger längs en bilväg, avskild på något annat sätt än med en målad linje. Cykelbana och cykelväg används ofta med samma betydelse. | Statliga myndigheter |
| cykelfält | Rikstermbanken | särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II | Statliga myndigheter |
| cykelfält | Rikstermbanken | särskilt körfält som genom anvisats för cyklande och av moped klass II | Departement |
| cykelfält | Rikstermbanken | del av vägbanan som är avsedd för cyklister och är avskild med en målad linje | Statliga myndigheter |
| cykelfältslinje | Rikstermbanken | vägmarkeringslinje som anger gränsen mellan ett cykelfält och ett annat körfält | Statliga myndigheter |
| cykelkärra | Rikstermbanken | fordon som är avsett att dras av en moped klass II eller en cykel och inte är en sidvagn | Departement |
| cykelled | Rikstermbanken | sammanhängande cykelstråk för rekreation eller turism | Statliga myndigheter |
| cykelolycka | Rikstermbanken | olycka mellan motorfordon och cykel eller moped | Statliga myndigheter |
| cykelpassage | Rikstermbanken | del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av klass II för att korsa en körbana en cykelbana och som kan anges vägmarkering | Departement |
| cykelräkning cykelflödesmätning |
Rikstermbanken | Att maskinellt eller manuellt räkna flödet av cyklister som passerar en mätplats. | Statliga myndigheter |
| cykelsignal | Rikstermbanken | signallykta endast avsedd för cykeltrafik inklusive moped klass II | Statliga myndigheter |
| cykeltrafik | Rikstermbanken | den rörelse, ström eller mängd som uppstår av cyklar på väg | Statliga myndigheter |
| cykelväg | Rikstermbanken | väg avsedd för cykeltrafik, men med en egen dragning och inte längs en väg | Statliga myndigheter |
| cykelöverfart | Rikstermbanken | del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering | Statliga myndigheter |
| cykelöverfart | Rikstermbanken | del av en väg som enligt en lokal trafikföreskrift är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke | Departement |
| cykling | Rikstermbanken | upp- och urladdning av en cell eller ett batteri som upprepas regelbundet i samma sekvens | Statliga myndigheter |
| cykloplegi | Rikstermbanken | Förlamning av ciliarmuskeln. | Statliga myndigheter |
| cyklotem | Rikstermbanken | serie av strata bildade under en upprepad sedimentationscykel, framför allt karakteristisk för de karbonska kolförekomsterna | Statliga myndigheter |
| cylinderglas | Rikstermbanken | Används för korrektion av astigmatism. | Statliga myndigheter |
| cylinderglasögon | Rikstermbanken | glasögon med cylindrisk slipning för korrektion av regelbunden astigmatism | Statliga myndigheter |
| cylindergräsklippare | Rikstermbanken | gräsklippare med en eller flera knivcylindrar som verkar mot fasta skärstål | Statliga myndigheter |
| cylinderrullstol | Rikstermbanken | maskin där bana rullas upp på rulle, som genom friktion drivs av bärcylinder (pope) | Statliga myndigheter |
| cylindrisk projektion | Rikstermbanken | En cylinder tangerar ekvatorn eller längs en medelmeridian. | Statliga myndigheter |
| cylindriskt sedimentprov | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cyprodinil | Rikstermbanken | Statliga myndigheter | |
| cysta | Rikstermbanken | sjuklig blåsformig bildning i kroppen innehållande vätska eller geléartad massa | Statliga myndigheter |
| cystider | Rikstermbanken | sterila ändceller av hyfer | Statliga myndigheter |
| cystisk fibros | Rikstermbanken | ärftlig sjukdom som innebär att slemkörtlarna i kroppen inte fungerar som de ska | Departement |
| cystoskopi | Rikstermbanken | undersökning (endoskopering) av urinblåsans inre med hjälp av ett cystoskop | Statliga myndigheter |
| cytologisk undersökning | Rikstermbanken | innebär att man ställer diagnos genom att undersöka celler | Statliga myndigheter |
| cytostatikum | Rikstermbanken | cellhämmande medel som hindrar celldelning och används vid behandling av bl.a. elakartade tumörer | Statliga myndigheter |
| cytostatiska ämnen | Rikstermbanken | ämnen som hämmar celltillväxt | Statliga myndigheter |
| cytotoxisk | Rikstermbanken | celldödande, cellskadande | Statliga myndigheter |
| cytotoxiska ämnen | Rikstermbanken | cellskadande, celldödande ämnen | Statliga myndigheter |
| cytotoxiskt läkemedel cytostatikum, cellgift |
Rikstermbanken | läkemedel som används mot bl.a. tumörsjukdomar | Statliga myndigheter |