Bläddra begrepp

Visar de första 1000 begreppen; filtrera på organisation, ämnesområde eller bokstav för att se resten.

Term	Organisation	Definition	Ämnesområde
B-	Rikstermbanken	Förkortning för biologisk, t.ex. B-vapen, B-stridsmedel.	Statliga myndigheter
B-flygplats	Rikstermbanken	flygplats som under en period av två kalenderår i följd har haft en passagerarvolym som understiger 1 miljon avresande passagerare per år i linjefart och oregelbunden trafik	Statliga myndigheter
B-händelse	Rikstermbanken	Innebär alla tänkbara oavsiktliga och avsiktliga händelser där farliga biologiska ämnen förekommer eller används. Konsekvenserna av en B-händelse innebär ofta att människor eller djur smittas och/eller insjuknar av det biologiska ämnet. Exempel på avsiktliga B-händelser: Anthrax-brev, användning av biologiska vapen, avsiktlig smittspridning av sjukdomsalstrande virus m.m. Exempel på oavsiktlig B-händelser: epidemier, epizootier, zoonoser, pandemi, annan smittspridning av sjukdomsalstrande virus.	Regeringen
B-klassindelningar	Rikstermbanken	skott, däck, innertak eller beklädnader som uppfyller följande: 1. de är tillverkade av godkända obrännbara material och allt material som ingår i konstruktionen och uppförandet är obrännbart, med undantag av att brännbara faner tillåts under förutsättning att de uppfyller andra tillämpliga krav i dessa föreskrifter 2. de har en sådan isoleringsförmåga att medeltemperaturen på den oexponerade sidan inte stiger mer än 140 ℃ över begynnelsetemperaturen och att temperaturen i någon punkt inklusive skarvar inte stiger mer än 225 ℃ över begynnelsetemperaturen inom den tid som framgår nedan: klass B-15 15 min klass B-0 0 min 3. de är konstruerade på så sätt att de förhindrar att lågor tränger igenom under de första 30 min av ett standardbrandprov, och 4. en prototyp av indelningen är testad enligt FTP-koden för att säkerställa att den uppfyller kraven på integritet och temperaturhöjning	Statliga myndigheter
B-larm	Rikstermbanken	larm som om det ej åtgärdas kommer att medföra risk för person eller för anläggnings säkerhet	Statliga myndigheter
B-område	Rikstermbanken	det yttre riskområdet vid platsen för ett utbrott beläget utanför det inre riskområdet (A-område) där särskilda regler för att motverka smittspridning gäller	Statliga myndigheter
B-post	Rikstermbanken	Delas ut inom tre vardagar efter inlämningsdagen.	Statliga myndigheter
B-punkt	Rikstermbanken	ärende på ministerrådets dagordning som på grund av sin art föranleder diskussion	Regeringen
B-stridsmedel	Rikstermbanken	bakteriologiska (biologiska) stridsmedel utgörs av levande organismer eller smittsamt material som kommer från dem	Övrig offentlig verksamhet
B-tjänst	Rikstermbanken	Tjänst som anges i bilaga 3 till LOU/LUF och upphandlas enligt 15 kap. Dessa tjänster har typiskt sett ansetts mindre lämpade för gränsöverskridande handel. Omfattas inte av EU:s upphandlingsdirektiv, däremot av de grundläggande EU-rättsliga principerna.	Statliga myndigheter
B-tjänster oavsett värde	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
B100	Rikstermbanken	biodiesel bestående av ren FAME	Regeringen
BA-balisgrupp	Rikstermbanken	balisgrupp, kodad med informationen ”ATC-arbetsområde börjar”	Statliga myndigheter
babassukaka	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bacill	Rikstermbanken	stavformig bakterie	Statliga myndigheter
bacill	Rikstermbanken	vardaglig benämning för bakterier i allmänhet	Statliga myndigheter
Bacillus thuringensis	Rikstermbanken	En jordbakterie som producerar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. Proteinerna kallas cry-proteiner. Sedan 1996 odlas grödor som modifierats så att de bildar sitt eget cry-protein. Dessa grödor kallas Bt-grödor. Preparat av bakterien används även som biologiskt bekämpningsmedel.	Statliga myndigheter
back-casting	Rikstermbanken	Back casting-studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås.	Departement
back-casting	Rikstermbanken		Departement
back-casting	Rikstermbanken	Back-casting studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås.	Övrig offentlig verksamhet
backcasting	Rikstermbanken	Backcasting är en särskild metod inom området framtidstudier. Det finns ingen riktigt bra svensk översättning så vi får nöja oss med den engelska termen. Backcasting kan kontrasteras mot ”forecasting” som innebär att utifrån trender och tendenser försöka förutsäga framtiden, vilket beskrevs i föregående avsnitt. Backcasting utgår i stället från ett framtida läge och ställer frågan vad som främjar eller motverkar att komma fram till detta läge. Man skulle kunna skilja mellan positiv och negativ backcasting. Positiv backcasting är att utifrån ett tänkt läge i framtiden ställa frågan vad som skulle främja förverkligandet av detta mål. Det beskrivs på följande sätt i Josefin Wangels avhandling från 2012: Backcasting är en framtidsstudiemetod som används för att utforska hur ett visst mål kan uppfyllas. I stället för att utgå i från nuet och blicka framåt så tar backcasting sin utgångspunkt i framtiden och blickar bakåt, för att på så sätt kunna undersöka vilka förändringar som skulle kunna behövas om det tänkta målet ska uppnås. (Wangel, J. 2012. Making Futures: On Targets, Measures and Governance in Backcasting and Planning for Sustainability. KTH.) Negativ backcasting är i stället att beskriva ett framtida läge som av olika anledningar inte är önskvärt och sedan ställa frågan vad som kan göras för att undvika att detta läge uppstår. Nutida studier av globala klimatförändringar kan ha denna inriktning. Med utgångspunkt från sannolika klimattillstånd på 60−70 års sikt, försöker man beskriva hur dessa tillstånd kan undvikas och -- i ett andra steg -- vilka aktörer som med sina åtgärder skulle kunna bidra till att dessa lägen undviks.	Departement
backkontakt	Rikstermbanken	reläkontakt som bryter när reläspolen är spänningssatt	Statliga myndigheter
backkrön	Rikstermbanken	högsta punkt av uppåtstigande vägsträcka	Statliga myndigheter
backmyr	Rikstermbanken	myr på sluttande yta, vanlig i förfjälls- och fjällterräng	Statliga myndigheter
backning	Rikstermbanken	Vissa clearing- och avvecklingssystem tillämpar en procedur som innebär att nettning eller överföringarna av finansiella instrument och likvider är provisoriska till dess samtliga deltagare har fullföljt sina åtaganden. För det fall en deltagare inte kan fullfölja sina åtaganden kommer dennes åtaganden, samtliga eller vissa total eller partiell hackning, att uteslutas från clearingen och avvecklingen. En hackning av underlaget för avvecklingen kommer således att ske och ett nytt underlag tas fram för parternas förpliktelser efter uteslutningen	Departement
backningsstrålkastare	Rikstermbanken	strålkastare avsedd att användas vid backning för att belysa vägbanan bakom fordonet och för att varna andra trafikanter för att fordonets förare backar eller har för avsikt att backa	Statliga myndigheter
backoffice	Rikstermbanken	avdelning inom en bank eller ett värdepappersbolag som sköter registrering och kontroll av affärshändelserna samt avveckling av affärerna.	Departement
backstage	Rikstermbanken	område med begränsat tillträde, t.ex. bakom scenen	Statliga myndigheter
backström	Rikstermbanken	strömmen i backriktningen i en diod	Statliga myndigheter
backstuga	Rikstermbanken	mindre bebyggelse för jordlösa	Statliga myndigheter
backtesta	Rikstermbanken	Metod för att avgöra hur en viss investeringsstrategi skulle fungerat om de använts i historien. Man kan t.ex. testa vilka vinster en strategi skulle givit om den följts under de senaste 10 åren.	Statliga myndigheter
backtrav	Rikstermbanken	Modellväxt inom växtbiologin.	Statliga myndigheter
bacon	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bad-, sport- och idrottsanläggning	Rikstermbanken	byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen	Departement
badbrygga brygga	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
badda	Rikstermbanken	fukta med våt tyglapp, kompress eller bomull ed	Statliga myndigheter
badort	Rikstermbanken	samhälle i anslutning till olika badmöjligheter	Statliga myndigheter
badrum	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
Badvattendirektivet	Rikstermbanken	Ett EG-direktiv (Rådets direktiv 76/160/EEG) som gäller fysikalisk, kemisk och mikrobiologisk parametrar kvalitet på badvatten i medlemsländerna. Med badvatten avses i direktivet ”allt rinnande eller stillastående sötvatten och havsvatten, i vilket badning är uttryckligen tillåten av de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat, eller badning inte är förbjuden och traditionellt utövas av ett stort antal badare”. Med badplats menas ”plats där badvatten finns”.	Statliga myndigheter
bagerihonung	Rikstermbanken	honung a) som är lämplig för industriellt bruk eller som ingrediens i andra livsmedel som därefter bearbetas och b) som kan -- ha en främmande smak eller lukt, eller -- ha börjat jäsa eller har jäst, eller -- ha överhettats	Statliga myndigheter
Bagolini-glas	Rikstermbanken	glasögon med sneda strieringar för att mäta samsynen	Statliga myndigheter
bail-in	Rikstermbanken	Bail-in kan förutom skuldnedskrivning innebära att delar av utestående obligationer omvandlas till eget kapital för att säkerställa att ett finansiellt institut helt eller delvis kan fortleva.	Regeringen
bajamaja	Rikstermbanken	temporär torrklosett	Statliga myndigheter
bakat ugnstekt	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bakdörr	Rikstermbanken	dörr baktill på stridsfordon som används som ingång/utgång till/från stridsutrymme/utrymme, för personal utöver vagnens besättning	Statliga myndigheter
bake	Rikstermbanken	ytved med minst en plan sida	Statliga myndigheter
bakfull	Rikstermbanken	som är illamående dagen efter rikligt alkoholintag	Statliga myndigheter
bakgrund	Rikstermbanken	referensnivå som kan vara ursprungligt tillstånd eller ett tillstånd, förväntat eller uppmätt, i en påverkad recipient	Statliga myndigheter
bakgrundshalt	Rikstermbanken	summan av naturlig halt och antropogent diffust tillskott	Statliga myndigheter
bakgrundskontroll	Rikstermbanken	Bakgrundskontroller utförs för att kontrollera arbetssökande personers bakgrund. Det kan till exempel handla om uppgifter om begångna brott och skulder. Uppgifterna hämtas ofta från myndigheter, domstolar och internetsökningar. Det finns speciella företag som utför bakgrundskontroller åt arbetsgivare. Dataskyddsförordningen sätter gränser för vad som får registreras om enskilda personer vid sådana kontroller.	Statliga myndigheter
bakgrundsläkemedel	Rikstermbanken	andra läkemedel som försökspersonerna enligt protokollet ska behandlas med för samma indikation som prövningsläkemedlet	Statliga myndigheter
bakgrundsnivå	Rikstermbanken	den nivå av ämnen som förekommer i en viss naturtyp	Statliga myndigheter
bakgrundsstrålning	Rikstermbanken	strålningen från omgivningen	Statliga myndigheter
bakgrundsstrålning	Rikstermbanken	strålning från omgivningen, t.ex. den kosmiska strålningen och strålningen från berggrunden	Statliga myndigheter
bakgrundssvärtning	Rikstermbanken	svärtningen på den del av bilden som återger förlagans bakgrund	Statliga myndigheter
bakgrundsvärde	Rikstermbanken	ursprunglig, naturlig nivå för ett ämne	Statliga myndigheter
bakgård	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bakhägn	Rikstermbanken	djurutrymme där djur kan hållas en kortare tid på ett för arten och årstiden acceptabelt sätt utan direkt publik insyn	Statliga myndigheter
bakland	Rikstermbanken	markområde bakom strand och sanddyner	Statliga myndigheter
baklägg	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bakmes	Rikstermbanken	danssätt som förekommer till många olika musiktyper både i 2/4- och 3/4-takt, och som dansas av ett par	Statliga myndigheter
bakpulver	Rikstermbanken	ämnen eller kombinationer av ämnen som frigör gaser och därigenom ökar volymen på en deg eller smet	Statliga myndigheter
bakpulver	Rikstermbanken	medel som innehåller bikarbonat, sura fosfater och stärkelse och som vid upphettning utvecklar gas	Statliga myndigheter
bakpulver	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bakre dynrad	Rikstermbanken	en grupp sanddyner längst ifrån havet	Statliga myndigheter
bakre stöd	Rikstermbanken	En stödfunktion till räddningsledaren. Stödfunktionen kan utvecklas till en räddningsstab. Kallades tidigare bakre ledning.	Övrig offentlig verksamhet
bakre ögonkammaren	Rikstermbanken	område i ögat mellan linsen, strålkroppen, glaskroppen och regnbågshinnan	Statliga myndigheter
baktericid	Rikstermbanken	bakteriedödande	Statliga myndigheter
baktericid	Rikstermbanken	bakteriedödande medel	Statliga myndigheter
bakterie	Rikstermbanken	typ av primitiv, encellig mikroorganism utan cellkärna	Statliga myndigheter
bakteriecid bakteriebekämpningsmedel	Rikstermbanken	kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel (biocider) för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticid er (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel).	Statliga myndigheter
bakteriell	Rikstermbanken	förorsakad av bakterier	Statliga myndigheter
bakterier	Rikstermbanken	mikroskopiskt små encelliga organismer som finns i vatten, jord, i atmosfären och i levande och döda växter och djur	Statliga myndigheter
bakteriostatisk	Rikstermbanken	som hämmar tillväxten hos bakterier	Statliga myndigheter
bal	Rikstermbanken	sammanpackat och eventuellt sammanbundet material för t.ex. mellanlagring eller för att få ett mer lätthanterligt och mindre utrymmeskrävande material	Statliga myndigheter
balansansvar	Rikstermbanken	Balansansvariga är de företag som har avtal med Svenska kraftnät och ett ekonomiskt ansvar att tillförd och uttagen mängd el alltid är i balans inom företagets åtagande. Svenska kraftnät har det slutliga fysiska balansansvaret.	Statliga myndigheter
balansansvar	Rikstermbanken	Vissa aktörer som handlar med och transporterar gas eller el är skyldiga att i förväg planera hur stor volym som kommer att matas in respektive ut ur el- eller gassystemet under en given period. Om den balansansvariges inmatning eller uttag inte varit i balans bär den balansansvarige ett ekonomiskt ansvar för detta.	Statliga myndigheter
balansansvar	Rikstermbanken	balansansvarigs affärsmässiga och planeringsmässiga ansvar för att balans råder mellan tillförsel och uttag av el, dels för egen produktion och förbrukning och egna ingångna avtal om köp och försäljning av el, dels för produktion, förbrukning och avtal om köp och försäljning, som balansansvarig åtagit sig för tredje parts räkning	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	de elhandelsföretag som i avtal med den systemansvariga myndigheten (Svenska Kraftnät) åtagit sig ansvar för att det svenska elsystemet tillförs lika mycket el som i varje ögonblick konsumeras	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	den som med den systemansvariga myndigheten ingått avtal om balansansvar	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	den som i avtal med den systemansvariga myndigheten har åtagit sig att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i en uttagspunkt	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	elhandelsföretag som i avtal med den systemansvariga myndigheten (Svenska kraftnät) åtagit sig ansvar för att det svenska elsystemet tillförs lika mycket el som i varje ögonblick konsumeras	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	Företag som ingår avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät.	Statliga myndigheter
balansansvarig	Rikstermbanken	elhandelsföretag som har ingått avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät	Statliga myndigheter
balansansvarig för nätförluster	Rikstermbanken	balansansvarig som inom ett nätområde är ansvarig för nätförlusterna	Statliga myndigheter
balansansvarig part	Rikstermbanken	Enligt ellagen får en elleverantör bara leverera el i uttagspunkter där en part har åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella kraftsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten. Denna part kallas för balansansvarig.	Statliga myndigheter
balansavräkning	Rikstermbanken	bestämning och fördelning av skillnaden mellan inköpt/producerad och såld/levererad elenergi, s.k. balanskraft, samt ekonomisk reglering av denna energi	Statliga myndigheter
balansavräkning	Rikstermbanken	Svenska Kraftnäts avräkning av balansansvarigs obalans (balanskraft) och resulterande ekonomiska uppgörelse i form av faktura (SvK har en fordran) eller utanordning (balansansvarig har en fordran) från Svenska Kraftnät	Statliga myndigheter
balansavräkningsunderlag	Rikstermbanken	mätvärden och handelsvärden som används i balansavräkningen	Statliga myndigheter
balansdag	Rikstermbanken	sista dagen i varje kalendermånad	Statliga myndigheter
balansenergi	Rikstermbanken	energi som används av systemansvariga för överföringssystem för balansering och som tillhandahålls av en leverantör av balanstjänster (BSP)	Statliga myndigheter
balanserad kapitalförändring balanserat resultat	Rikstermbanken	den del av en statlig myndighets myndighetskapital i balansräkningen som överförts från tidigare år och som inte särredovisats under annan post	Statliga myndigheter
balanserat resultat	Rikstermbanken	vinst eller förlust från tidigare räkenskapsår som förs över till balansräkningen	Övrig offentlig verksamhet
balanserat system	Rikstermbanken	signalsystem som består av dubbla ledare + skärm	Övrig offentlig verksamhet
balansering	Pensionsmyndigheten	Balansering är en metod för att återställa den finansiella balansen för inkomst- och tilläggspension inom den allmänna pensionen när de inte räknas upp i takt med inkomstindex. Det innebär att pensionerna i det allmänna pensionssystemet inte räknas upp i takt med inkomstindex eller till och med sänks.	Pension
balansering	Rikstermbanken	metod för att via indexeringen av pensionsskulden för inkomstpension (pensionsbehållning och utgående pensioner) säkerställa att försäkringens utgifter inte överstiger dess inkomster	Departement
balansering	Rikstermbanken	En metod för att återställa den finansiella balansen i systemet för inkomst- och tilläggspension inom den allmänna pensionen. Balanseringen aktiveras om balanstalet faller under 1,0000, dvs. när systemets pensionsskuld är större än systemets tillgångar, och avslutas när balansindex når samma nivå som inkomstindex.	Statliga myndigheter
balansering	Rikstermbanken	alla åtgärder och processer, inom alla tidsramar, genom vilka systemansvariga säkerställer dels att systemfrekvensen hålls inom ett fördefinierat stabilitetsområde, dels att det finns nödvändiga reserver	Statliga myndigheter
balansering	Rikstermbanken	avsteg från inkomstindex som initieras när balanstalet är mindre än ett	Statliga myndigheter
balanseringsrisk	Rikstermbanken	risken för att pensionerna inte kan skrivas upp i samma takt som tänkt pga. pensionssystemets skulder är större än dess tillgångar	Statliga myndigheter
balanseringstjänst	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
balansgrundpris	Rikstermbanken	referenspris som ligger till grund för prissättningen av balanskraft och reglerkraft	Statliga myndigheter
balansindex	Pensionsmyndigheten	Under en period med balansering räknas inkomst- och tilläggspension samt pensionsbehållningar om med förändringen i ett balansindex i stället för inkomstindex.	Pension
balansindex	Rikstermbanken	När balanseringen är aktiv indexeras pensionsbehållningar och pensioner med förändringen i ett balansindex i stället för inkomstindex. Förändringar i balansindex är beroende av förändringen i inkomstindex och balanstalets storlek.	Departement
balansindex	Rikstermbanken	Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, dvs. när balanstalet för det aktuella året understiger 1,00. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.	Statliga myndigheter
balanskapacitet	Rikstermbanken	en volym reservkapacitet som en leverantör av balanseringstjänster (BSP) har accepterat att upprätthålla. Leverantören av balanseringstjänster har accepterat att lämna in bud på motsvarande volym balansenergi till den systemansvariga för överföringssystemet under avtalets löptid	Statliga myndigheter
balanskapsåg	Rikstermbanken	cirkelsåg med svängarm och med i huvudsak vertikal matningsrörelse hos sågbladet	Statliga myndigheter
balanskraft	Rikstermbanken	den balansansvariges obalans avseende en drifttimme	Statliga myndigheter
balanskrav	Rikstermbanken	Balanskravet innebär enligt kommunallagen (1991:900) att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om verksamheten ändå ger ett negativ ekonomiskt resultat måste detta kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Balanskravet ska ses som ett minimikrav. Lagens krav på ”god ekonomisk hushållning” förutsätter permanenta överskott.	Statliga myndigheter
balanskrav	Rikstermbanken	Balanskravet innebär enligt kommunallagen (1991:900) att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om verksamheten ändå ger ett negativ ekonomiskt resultat måste detta kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Balanskravet ska ses som ett minimikrav.	Statliga myndigheter
balanskrav	Rikstermbanken	Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de tre närmast följande åren.	Statliga myndigheter
balanskrav	Rikstermbanken	Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket.	Statliga myndigheter
balanskrav	Rikstermbanken	Balanskravet innebär att kommuner och landsting inte får budgetera för underskott och att eventuella underskott som ändå uppstår ska återtas inom tre år.	Statliga myndigheter
balanskravsresultat	Rikstermbanken	Kommunens balanskravsresultat ska visa om kommunen lever upp till kommunallagens krav på att intäkter ska överstiga kostnader, eller om kommunen har ett underskott som måste återställas. Balanskravsresultatet utgår från årets resultat i resultaträkningen. Från årets resultat ska realisationsvinster normalt räknas bort. Realisationsförluster ska normalt räknas in.	Statliga myndigheter
balanslinor	Rikstermbanken	linor (kättingar) för utbalansering av lyftorganens egenvikt, i regel anordnade mellan hisskorgs undersida och motvikt	Statliga myndigheter
balansmarknad	Rikstermbanken	kombinationen av institutionella, kommersiella och driftrelaterade bestämmelser som skapar en marknadsmässig hantering av balanseringen	Statliga myndigheter
balansmarknaden	Rikstermbanken	Efter elbörshandeln kan obalanser uppstå som behöver justeras i realtid genom upp- eller nedreglering av produktion och användning. Sådana justeringar görs centralt av en stamnätsoperatör på balansmarknaden.	Regeringen
balansomslutning	Rikstermbanken	summan av alla tillgångar eller alla skulder i balansräkningen	Övrig offentlig verksamhet
balansomslutning	Rikstermbanken	summan av tillgångssidan eller skuldsidan i balansräkningen	Departement
balansomslutning	Rikstermbanken	summan på vardera sidan av en balansräkning	Statliga myndigheter
balansomslutning	Rikstermbanken	balansansvarigs totala energileverans under en timme (MWh/h)	Statliga myndigheter
balansomslutning	Rikstermbanken	balansansvarigs totala energileverans under en faktureringsperiod	Statliga myndigheter
balansreglering	Rikstermbanken	upp- eller nedreglering av produktion genom primärreglering enligt separat avtal med Svenska Kraftnät, eller sekundärreglering som utförs på uppdrag av Balanstjänsten	Statliga myndigheter
balansrubbning balansstörning	Rikstermbanken	nedsättning av balanssinnets funktion	Statliga myndigheter
balansräkning	Rikstermbanken	I en balansräkning sammanställs dels tillgångar, dels eget kapital och skulder. Tillgångarna ska summera till samma belopp som eget kapital och skulder, eftersom tillgångarna måste finansieras antingen med eget kapital eller med lån.	Statliga myndigheter
balansräkning	Rikstermbanken	redovisning av tillgångar, skulder och eget kapital vid ett visst tillfälle, vanligtvis sista dagen på räkenskapsåret	Övrig offentlig verksamhet
balansräkning	Rikstermbanken	Visar den ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.	Regeringen
balansräkning	Rikstermbanken	sammanfattning av en rörelses tillgångar och skulder	Statliga myndigheter
balansräkning	Rikstermbanken	En balansräkning visar relationen mellan ett företags eller ett hushålls tillgångar och skulder. Det är den finansiella ställningen vid en viss tidpunkt.	Statliga myndigheter
balansräkning	Rikstermbanken	dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital	Statliga myndigheter
balansräkning	Rikstermbanken	sammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital	Övrig offentlig verksamhet
balansräkning	Rikstermbanken	Visar företagets ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle. Den består av en tillgångssida som redovisar företagets tillgångar, till exempel likvida medel, bankmedel, fordringar och en skuldsida, som innehåller poster som företagets egna kapital, banklån med mera.	Övrig offentlig verksamhet
balanssinne	Rikstermbanken	det sinne som reglerar kroppsställningen och balansen	Statliga myndigheter
balanstal	Pensionsmyndigheten	Balanstalet är förhållandet mellan tillgångar och skulder i den allmänna pensionen. Om balanstalet är 1 är tillgångarna och skulderna lika stora. Är talet mindre än 1 är skulderna större än tillgångarna. Då påbörjas en balansering.	Pension
balanstal	Rikstermbanken	Det så kallade balanstalet i inkomstpensionen beräknas som kvoten mellan de samlade tillgångarna och pensionsskulden. Det utgör således ett mått på pensionssystemets ”soliditet”. Om balanstalet är lägre än 1 ska enligt regelverket uppskrivningen av såväl utbetalda pensioner som intjänade pensionsrätter reduceras. Den begränsade indexeringen tillämpas så länge tillgångarna underskrider skulderna. Balanseringsmekanismen säkerställer pensionssystemets finansiella stabilitet. Balanstalet fastställs med två års eftersläpning, eftersom det bygger på taxerade inkomster.	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	fördelningssystemets tillgångar dvs. avgiftstillgång och buffertfond, dividerat med systemets pensionsskuld	Departement
balanstal	Rikstermbanken	kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	pensionssystemets (exklusive premiepension) totala tillgångar (avgiftstillgång plus AP-fondernas förmögenhet) dividerade med pensionsskulden	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	mått på inkomstpensionssystemets finansiella ställning vid ett årsskifte	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	tal som uttrycker förhållandet mellan tillgångar och skulder i systemet för inkomstpension och tilläggspension	Statliga myndigheter
balanstal	Rikstermbanken	pensionssystemets totala tillgångar (exkl. premiepensionen) dividerat med pensionsskulden	Statliga myndigheter
balanstjänsten	Rikstermbanken	funktion hos Svenska Kraftnät som ansvarar för att balans råder i kraftsystemet som helhet (landsbalansansvar)	Statliga myndigheter
baldakin	Rikstermbanken	skydds- eller prydnadstak av sten, trä, plåt eller annat material placerat ovanför t.ex. en ingång, predikstol eller ett altare	Statliga myndigheter
balis	Rikstermbanken	Transponder, dvs. en av tåget aktiverad punktformig utrustning i spåret, som överför information om banan och/eller signalerna till tåget i ett tågsäkerhetssystem (ATP / ATC / ETCS). Kan i princip liknas vid ett elektroniskt sjömärke.	Statliga myndigheter
balisgrupp	Rikstermbanken	grupp på 2--4 baliser med ca 2,6 m inbördes mellanrum för att överföra komplex signalinformation som beror på tågets riktning, hastighet och bromsegenskaper	Statliga myndigheter
balissignal	Rikstermbanken	fast kodad balisgrupp, som ersätter huvudsignal på radioblocksträcka	Statliga myndigheter
balja	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
baljväxter	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
balkong	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
balkongtillägg semesterlönegaranti	Rikstermbanken	kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag (semesterlönegaranti)	Statliga myndigheter
ballad	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
ballast	Rikstermbanken	sand, grus eller makadam som ligger under och runt sliprarna för att fördela trycket från tågen till banvallen och samtidigt hålla sliprarna på plats	Statliga myndigheter
ballast	Rikstermbanken	kornformigt material som används till byggande. Kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnen	Statliga myndigheter
ballastlösa spår	Rikstermbanken	fast banöverbyggnad i betong där rälerna är fästa	Statliga myndigheter
ballastmaterial	Rikstermbanken	sand och sten som används vid betongtillverkning	Departement
ballastplats	Rikstermbanken	plats där ballast (barlast) lossats och ibland även lastats	Statliga myndigheter
ballasttank	Rikstermbanken	tank inom eller utanför ubåtens tryckskrov, vilken vid dykning fylls med vatten så att ubåten, när den flyter på dykvattenlinjen, upphäver sitt reservdeplacement	Statliga myndigheter
ballastvatten barlastvatten	Rikstermbanken	När ett fartyg går utan last behövs delvis någon annan ”last” -- vanligen vatten -- för att bibehålla fartygets stabilitet och göra så att fartyget ligger tillräckligt djupt i vattnet. Detta vatten kallas ballastvatten eller barlastvatten och den tank det fraktas i kallas ballasttank eller barlasttank.	Statliga myndigheter
ballastvatten Barlastvatten	Rikstermbanken	När ett fartyg går utan last behövs delvis någon annan ”last” -- vanligen vatten -- för att bibehålla fartygets stabilitet och göra så att fartyget ligger tillräckligt djupt i vattnet. Detta vatten kallas ballastvatten eller barlastvatten och den tank det fraktas i kallas ballasttank eller barlasttank. Det har efter hand blivit allt mer uppenbart att främmande arter kan spridas när fartyg tömmer sina ballasttankar I ett annat vattenområde än där vattnet en gång lastades.	Statliga myndigheter
ballistisk robot	Rikstermbanken	robot (långräckviddig) med relativt kort brinnfas, som i huvudsak följer en kastbana	Statliga myndigheter
ballong	Rikstermbanken	luftfartyg som är lättare än luften och som saknar framdrivningsanordning	Statliga myndigheter
ballong	Rikstermbanken	luftfartyg som är lättare än luft och som saknar framdrivningsanordning	Statliga myndigheter
Baltica	Rikstermbanken	Kontinent som för ca 600--420 miljoner år sedan (dvs. från senproterozoikum till silur) sträckte sig från nuvarande Norge i väster till Ural i öster.	Statliga myndigheter
Baltiska issjön	Rikstermbanken	Det första utvecklingsstadiet för ca 15 000--11 600 år sedan i Östersjöns historia. Issjön bildades genom att de enorma mängderna smältvatten från isen dämdes upp av isfronten. Dräneringen fick en komplicerad utveckling. För ca 13 000 år sedan uppstod ett utlopp vid Billingens norra spets då isfronten drog sig tillbaka och iskanten ”släppte” från berget. Men klimatet försämrades för ca 12 800 år sedan och isen anslöt åter till Billingen och issjön dämdes upp. Ytan steg under yngre dryas-fasen och kom som högst att ligga 25 m över havet. Återigen förbättrades klimatet och isfronten retirerade norrut och en dramatisk tappning ägde rum för ca 11 600 år sedan. Sjöytan sänktes till havsnivån på några få år. Baltiska issjöns vatten innehöll stora mängder uppslammade lerpartiklar från landisens smältvatten. När dessa sedimenterade bildades glacialleror, ofta varviga leror.	Statliga myndigheter
Baltiska skölden Fennoskandiska urbergsskölden	Rikstermbanken	Ett 1--3 miljarder år gammalt berggrundsområde bestående av prekambriska bergarter (urberg). Den Baltiska skölden har i stora drag vuxit från nordost mot sydväst genom nybildning av kontinental jordskorpa. De äldsta delarna (ca 3 miljarder år) finns i Ryssland, Nordnorge och östra och norra Finland, medan de yngsta (ca 1 miljard år) återfinns i Sydvästsverige och Sydnorge.	Statliga myndigheter
Baltoskandia	Rikstermbanken	Geografisk-geologisk benämning på Skandinavien, Finland och de baltiska staterna.	Statliga myndigheter
balustrad räckverk	Rikstermbanken	räcke utmed t.ex. en terrass, på ett tak eller vid en trappa	Statliga myndigheter
bambuskott	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bana	Rikstermbanken	järnvägslinje eller tunnelbanesträcka i sin helhet	Statliga myndigheter
bana	Rikstermbanken	spåranläggningen inklusive banunderbyggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsanläggning och signalanläggningar	Statliga myndigheter
bana	Rikstermbanken	på landflygplats avgränsad rektangulär yta, iordningställd för luftfartygs start och landning	Statliga myndigheter
bana	Rikstermbanken	massa, papper eller kartong i form av kontinuerlig matta under tillverkning eller bearbetning	Statliga myndigheter
bana med hisskorg e.d. styrd på annat sätt	Rikstermbanken	hissbana där hisskorg hänger i och är styrd av en eller flera balkar e.d., liksom bana där korgen vilar på och är styrd av ränna e.d.	Statliga myndigheter
banan	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
banans längdmätning	Rikstermbanken	endimensionellt koordinatsystem för positionsbestämning i banan	Statliga myndigheter
band	Rikstermbanken	mindre grupp som försörjer sig som jägare-samlare	Statliga myndigheter
bandage	Rikstermbanken	förband för längre tids användning och vanligen avsett att korrigera felställningar, stödja etc.	Statliga myndigheter
bandbredd	Rikstermbanken	Betecknar ett frekvensomfång begränsat av en lägsta och högsta frekvens. Kan även beteckna hastigheten i en dataöverföring.	Övrig offentlig verksamhet
bandbredd	Rikstermbanken	frekvensområde som används för överföring av signaler	Statliga myndigheter
bandgap	Rikstermbanken	energiintervallet mellan överkanten på valensbandet och underkanten på ledningsbandet	Statliga myndigheter
bandning	Rikstermbanken	omväxlande parallella lager med olika färg, kornstorlek med mera i en bergart	Statliga myndigheter
bandoneón	Rikstermbanken	fyrkantigt dragspel med rötter i Tyskland	Statliga myndigheter
bandparcell	Rikstermbanken	Begreppet betecknar vanligen fossila former med parallella stensträngar. Bandparceller var troligen inte fullständigt uppodlade utan innehöll åkrar, ängar och betesmarker. Bandparceller har daterats till yngre järnålder och tidig medeltid. Bandparcellerna täcker mycket stora sammanhängande områden i södra Götaland. Bandparceller ersatte i många fall röjningsröseområden.	Statliga myndigheter
bandparcell	Rikstermbanken	långsmal markindelning som ofta avgränsas av stensträngar, låga jordvallar eller terrasskanter	Statliga myndigheter
bandvagn	Rikstermbanken	tungt transportmedel, främst avsedd för transport av personer	Statliga myndigheter
bandvåg	Rikstermbanken	mätutrustning för att mäta den mängd material som transporteras på ett transportband	Statliga myndigheter
banfel	Rikstermbanken	brist i modellering av satellitbanorna	Statliga myndigheter
bangårdsobjekt	Rikstermbanken	fysiskt objekt på bangården som signalsystemet styr eller hämtar information från	Statliga myndigheter
bank	Rikstermbanken	bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank	Departement
bank	Rikstermbanken	företag som har tillstånd att driva bankrörelse	Statliga myndigheter
bank	Rikstermbanken	företag som fått regeringens tillstånd (oktroj) att bedriva bankrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken	Övrig offentlig verksamhet
Bank for International Settlements BIS	Rikstermbanken	internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl.a. Riksbanken, som delägare	Övrig offentlig verksamhet
bank-till-bankkredit	Rikstermbanken	kredit lämnad av exportörens bank till köparens bank	Statliga myndigheter
bank-till-köparkredit	Rikstermbanken	kredit lämnad av exportörens bank till köparen	Statliga myndigheter
bankad	Rikstermbanken	bestående av 30--100 cm tjocka lager	Statliga myndigheter
bankaktiebolag	Rikstermbanken	aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse	Departement
bankapacitet	Rikstermbanken	möjligheten att framföra ett antal tåg med önskad hastighet på ett banavsnitt	Statliga myndigheter
bankbok	Rikstermbanken	tillgångar som banken har intentionen att hålla tills de förfaller, i de svenska bankerna består detta av bankens utlåning	Övrig offentlig verksamhet
bankcertifikat	Rikstermbanken	av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år	Övrig offentlig verksamhet
bankdag	Rikstermbanken	dag då banken har öppet	Departement
bankdag	Rikstermbanken	dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion	Departement
bankdag	Rikstermbanken	vardag när banker och andra finansiella institutioner är öppna och kan utföra transaktioner	Statliga myndigheter
bankdosa digipass	Rikstermbanken	dosa med knappsats som används för att generera koder att logga in och signera åtgärder i Internetbanken	Statliga myndigheter
bankett	Rikstermbanken	del av sidoområdets innerslänt som är horisontellt eller sluttar svagt (≤ 1:6)	Statliga myndigheter
bankettkrön	Rikstermbanken	brytpunkten mellan strandplanet och kustlinjeslänten	Statliga myndigheter
bankgaranti	Rikstermbanken	borgensförbindelse utställd av bank	Statliga myndigheter
bankgiro	Rikstermbanken	bankernas gemensamma system för betalningsöverföringar mellan olika konton	Övrig offentlig verksamhet
bankgiro	Rikstermbanken	system för överföring av medel mellan konton	Statliga myndigheter
BankID	Rikstermbanken	E-legitimation som ges ut av Danske bank/Östgöta Enskilda Bank, Handelsbanken, Ikanobanken, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken, Sparbanken Finn, Sparbanken Gripen och Swedbank.	Statliga myndigheter
bankinstitut	Rikstermbanken	bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som driver bankrörelse från filial här i landet	Departement
bankintyg	Rikstermbanken	intyg som visar att aktiekapitalet är inbetalt och som utfärdas av en bank	Statliga myndigheter
BankIR	Rikstermbanken	Programsystem för hantering, lagring och förvaltning av geografiska databaser.	Statliga myndigheter
bankkort	Rikstermbanken	kort anslutet till kortinnehavarens konto hos en bank där det betalade beloppet debiteras direkt	Övrig offentlig verksamhet
bankning	Rikstermbanken	struktur hos berggrunden innebärande att denna genom sprickytor uppdelats i skivor (bankar) vilka är tillnärmat parallella med berggrundsytan	Statliga myndigheter
bankpåle	Rikstermbanken	påle avsedd att överföra last från bank och trafik till bärkraftig jord eller berg	Statliga myndigheter
bankpålning	Rikstermbanken	grundförstärkning under en väg- eller järnvägsbank	Statliga myndigheter
bankpålning	Rikstermbanken	pålning med syfte att förbättra stabilitet eller minska sättning hos bank genom att överföra last från bank och trafik till bärkraftig jord eller berg	Statliga myndigheter
bankpålning	Rikstermbanken	grundförstärkning bestående av pålar med eller utan pålplattor under en väg- eller järnvägsbank.	Statliga myndigheter
bankropp	Rikstermbanken	Benämning som omfattar banöverbyggnad och banunderbyggnad (se BVH 585.31).	Statliga myndigheter
bankrörelse	Rikstermbanken	I en bankrörelse ingår att ta emot pengar för insättning på konto och förmedla betalningar via generella betalsystem.	Statliga myndigheter
bankrörelse	Rikstermbanken	rörelse i vilken det ingår - betalningsförmedling via generella betalsystem, och - mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar	Departement
banksekretess	Rikstermbanken	rätt till frihet från insyn i egna bankaffärer	Statliga myndigheter
bankslänt	Rikstermbanken	slänt mellan stödremsa och bankfot	Statliga myndigheter
Bankunionen	Rikstermbanken	Bankunionen syftar bl.a. till att öka förtroendet för EU:s banksystem och undvika stora störningar i systemet. Unionen innehåller flera olika delar varav huvuddelarna är ett gemensamt regelverk (exempelvis kapitaltäckningsregler), ett tillsynsorgan, regler för avveckling av banker och regler för insättningsgarantier. Bankunionen utvecklas fortfarande och i slutet av 2012 beslutades om att tillsynen över bankerna i euroområdet kommer att bedrivas av Europeiska centralbanken (ECB). Medlemsstater som inte är med i euroområdet kan också välja att ingå.	Statliga myndigheter
banliknande FATO	Rikstermbanken	start- och landningsområde som har fysisk utformning liknande en bana avsedd för flygplan med ett längd- och breddförhållande av minst 3:1	Statliga myndigheter
banljus	Rikstermbanken	ljus längs bana eller stråk	Statliga myndigheter
bansynvidd	Rikstermbanken	den sträcka över vilken piloten i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, bankantljus eller centrumlinjeljus	Statliga myndigheter
bansynvidd	Rikstermbanken	den sträcka över vilken pilot i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, bankantljus eller centrumlinjeljus	Statliga myndigheter
banunderbyggnad	Rikstermbanken	byggnadsverk i banan (broar, vägportar, tunnlar) och banvall	Departement
banunderbyggnad	Rikstermbanken	byggnadsverk (även kallade konstbyggnader) i banan (broar, vägportar, tunnlar) och banvall	Statliga myndigheter
banveterinär	Rikstermbanken	veterinär som har anställts av Jordbruksverket för att övervaka djurskyddet på trav- eller galopptävlingar	Statliga myndigheter
banöverbyggnad	Rikstermbanken	spår, elförsörjning och signalsystem	Departement
banöverbyggnad	Rikstermbanken	Spår, elförsörjning (kontaktledning eller strömskena) och signalsystem.	Statliga myndigheter
bar gärning	Rikstermbanken	innebär att en brottsling ertappas vid själva utförandet av en (brottslig) gärning	Statliga myndigheter
bar jord	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bara naturlig försurning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
Barcelonaprocessen Euro-Med processen	Rikstermbanken	Grundtanken med denna process, som sjösattes 1995, är att utvidga och fördjupa kontakterna mellan EU och de södra Medelhavsländerna. Förutom EU finns följande 12 deltagare i processen: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. I Barcelonadeklarationen etableras en säkerhetspolitisk dialog och ett kulturellt/socialt samt ett ekonomiskt samarbete. Det ekonomisk/finansiella samarbetet rör huvudsakligen handel och bistånd. Målsättningen är att handelssamarbetet ska utvecklas i riktning mot ett frihandelsområde omfattande alla länderna. Grunden för ett sådant område är Europa-Medelhavsavtalen.	Statliga myndigheter
bardun	Rikstermbanken	stående gods som stöttar stångtopp till däck i akterlig riktning	Statliga myndigheter
bariumgröt	Rikstermbanken	kontrastmedel som sväljs och används vid röntgenundersökning av matstrupe, magsäck och tarmkanal	Statliga myndigheter
bark	Rikstermbanken	yttre skikt hos lavar, bestående av tätt sammanfogade hyfer	Statliga myndigheter
bark	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
barkass	Rikstermbanken	stor, tung båt för transport av tyngre last	Statliga myndigheter
barkat trä	Rikstermbanken	trä som är befriat från bark, med tolerans för ett obegränsat antal enskilda barkbitar om dessa antingen har en bredd som är mindre än 3 cm (oavsett längd) eller, om bredden överstiger 3 cm, har en yta som är mindre än 50 cm²	Statliga myndigheter
barkdrag	Rikstermbanken	inväxt bark, oftast i samband med övervallning av stamskada, klyka, sprötkvist m.m.	Statliga myndigheter
barkdragande kvist	Rikstermbanken	kvist helt eller delvis omgiven av bark som når in i behandlingscylindern	Statliga myndigheter
barkdragande lyra	Rikstermbanken	övervallad lyra där skadan består av bark, ofta omgiven av kådhaltig ved och antyds i barken av ett märke på mantelytan	Statliga myndigheter
barkflängning	Rikstermbanken	borttagning av bark på stammen, helt eller delvis, i syfte att erhålla en ringbarkningseffekt som skadar och successivt dödar trädet	Statliga myndigheter
barkskada	Rikstermbanken	bortfall av bark varvid underliggande ved blottlagts	Statliga myndigheter
barlast	Rikstermbanken	tungt material, även vatten eller bränsle, som placeras i botten under vattenlinjen för att öka ett fartygs stabilitet	Statliga myndigheter
barlastvatten	Rikstermbanken	vatten som tas in i ett fartyg för att reglera fartygets trim, krängning, djupgående, stabilitet eller skrovspänning	Departement
barlastvattenkapacitet	Rikstermbanken	den totala volymen i kubikmeter i ett fartygs tankar, utrymmen och sektioner som används för att forsla, ta in eller släppa ut barlastvatten, inbegripet tankar, utrymmen och sektioner som kan användas på flera sätt men som är konstruerade för att göra det möjligt att forsla barlastvatten	Departement
barmarksplanering	Rikstermbanken	planering av utförande av skogsbruksåtgärder i fält under barmarksperioden, dvs. utan snö	Statliga myndigheter
barn	Polisen	Enligt FN:s barnkonvention betraktas ett barn som en person under 18 år. Begreppet barn används genomgående i rapporten även om vissa av de offer som ingår skulle kunna benämnas som ungdomar eller tonåringar.	Rapporter
barn	Polisen	människa under 18 år	Rapporter
barn	Rikstermbanken	Enligt FN:s barnkonvention betraktas ett barn som en person under 18 år. Begreppet barn används genomgående i rapporten även om vissa av de offer som ingår skulle kunna benämnas som ungdomar eller tonåringar.	Statliga myndigheter
barn	Rikstermbanken	människa under 18 år	Statliga myndigheter
barn	Rikstermbanken	person som är under 18 år	Departement
barn med invandrarbakgrund barn till invandrare	Rikstermbanken	personer som bor i ett EU-land som de inte föddes i, oavsett om de är tredjelandsmedborgare, medborgare i en annan EU-medlemsstat eller har blivit medborgare i värdmedlemsstaten	Departement
barn som tidvis bor i hushållet	Försäkringskassan	barn som är under 18 år eller är över 18 år och får studiehjälp eller förlängt barnbidrag och som bor hos sin eller sina föräldrar eller vårdnadshavare i minst 30 dagar per år men inte har sitt huvudsakliga boende där	Bostadsstöd
barn- och ungdomsskolan	Rikstermbanken	Samlad benämning på förskola, grundskola och gymnasieskolan.	Departement
barnadråp	Rikstermbanken	kvinnas dödande av sitt barn vid födelsen, BrB 3:3	Statliga myndigheter
barnamord	Rikstermbanken	Speciellt på flickor, har praktiserats bland såväl jägare och samlare som bland jordbrukande folk för att hindra befolkningsökning när underlaget för försörjningen inte räckte till. Barnamord förekommer fortfarande, främst av ekonomiska skäl.	Statliga myndigheter
barnavårdscentral f BVC	Rikstermbanken	mottagning med medicinskt utbildad personal för kostnadsfri hälsokontroll, vaccinering, rådgivning m.m. för barn upp till skolåldern	Statliga myndigheter
barnbegränsning	Rikstermbanken	åtgärder för att förhindra oönskade havandeskap; familjeplanering och födelsekontroll är synonymer till detta	Statliga myndigheter
barnbidrag BB	Försäkringskassan	förmån som betalas ut för ett försäkrat barn i form av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller flerbarnstillägg	Familjeförmåner
barnfamilj	Försäkringskassan	hushåll där en eller två personer är vårdnadshavare för ett eller flera barn under 18 år	Familjeförmåner
barnkoloni	Rikstermbanken	sommarläger på landet för barn	Statliga myndigheter
barnkoloni	Rikstermbanken	sommarhem, ursprungligen för klena och fattiga barn, främst från storstäderna	Statliga myndigheter
barnkonventionen	Rikstermbanken	FN-konvention från 1989 om barnets rättigheter	Statliga myndigheter
barnmat	Rikstermbanken	mat utom beredda spannmålsbaserade livsmedel används som en del av en varierad kost och utgör inte den enda näringskällan för spädbarn och småbarn	Statliga myndigheter
barnmisshandel	Rikstermbanken	BrB 3:5, 3:6, 3:10	Statliga myndigheter
barnmorska	Rikstermbanken	sjuksköterska med specialutbildning som hjälper kvinnor under graviditet och förlossning	Statliga myndigheter
barnombudsmannen f BO	Rikstermbanken	myndighet som bevakar frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen	Statliga myndigheter
barnomsorg	Rikstermbanken	den service som samhället ordnar för barnens omvårdnad och tillsyn, t. ex. förskolor, öppna förskolor, familjedaghem och fritidshem	Statliga myndigheter
barnomsorgsassistent	Rikstermbanken	person som är anställd av kommunen och har ansvar för den kommunala barnomsorgen	Statliga myndigheter
barnpension	Rikstermbanken	en form av efterlevandepension för barn vilkas far, mor eller båda föräldrar avlidit	Statliga myndigheter
barnpornografi	Polisen	framställning, av vilket slag som helst, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade uttryckligt sexuella handlingar eller varje framställning av ett barns könsorgan i huvudsakligen sexuella syften	Rapporter
barnpornografi	Rikstermbanken	framställning, av vilket slag som helst, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade uttryckligt sexuella handlingar eller varje framställning av ett barns könsorgan i huvudsakligen sexuella syften	Statliga myndigheter
barnpornografibrott	Rikstermbanken	brott som innebär att barn skildras i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprids eller spridandet av sådan bild, BrB 16:10 a	Statliga myndigheter
barnprostitution	Polisen	användning av ett barn i sexuella handlingar mot ersättning eller varje annan form av vederlag	Rapporter
barnprostitution	Rikstermbanken	användning av ett barn i sexuella handlingar mot ersättning eller varje annan form av vederlag	Statliga myndigheter
barnsbörd förlossning, nedkomst	Rikstermbanken	födande av barn	Statliga myndigheter
barnsäker	Rikstermbanken	ofarlig för barn	Statliga myndigheter
barnsängsfeber	Rikstermbanken	livmoderinfektion med blodförgiftning som kan uppstå efter förlossning	Statliga myndigheter
barntillsyn	Rikstermbanken	tillsyn av mindre barn	Statliga myndigheter
barock	Rikstermbanken	konst- och arkitekturstil under 1600-talet	Statliga myndigheter
barometerindikatorn	Rikstermbanken	indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern	Statliga myndigheter
barotrauma	Rikstermbanken	skada på grund av tryckskillnader mellan olika håligheter i kroppen	Statliga myndigheter
barrblandskog	Rikstermbanken	beståndstyp där den sammanlagda andelen barrträd utgör minst 70 %	Statliga myndigheter
barriär	Rikstermbanken	fysiskt hinder mot spridning av radioaktiva ämnen	Statliga myndigheter
barriär	Rikstermbanken	fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen	Statliga myndigheter
barriärrev	Rikstermbanken	långsträckt smalt korallrev mer eller mindre parallellt med stranden	Statliga myndigheter
barriärö	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
barrot	Rikstermbanken	kraftig och tålig planta som odlats på friland i 3 till 4 år	Statliga myndigheter
barrotsplanta	Rikstermbanken	planta där jorden avlägsnats från rötterna	Statliga myndigheter
baryt tungspat	Rikstermbanken	Mineral av bariumsulfat, BaSO₄. Ett vitt, gult eller färglöst mineral som utgör den viktigaste bariummalmen.	Statliga myndigheter
bas	Rikstermbanken	Kemiskt ämne som strävar efter att ta upp vätejoner (protoner). Baserna innehåller negativt laddade joner och är starkare ju större tendens att uppta protoner de har. Basiska (eller alkaliska) ämnen verkar neutraliserande på syror. Motsatsen till basisk är sur, motsatsen till bas är syra.	Statliga myndigheter
bas	Rikstermbanken	förman för arbete eller verksamhet, särskilt för manuellt arbete eller sport	Statliga myndigheter
bas	Rikstermbanken	Syrans motsats. Kan vara frätande i koncentrerad form. Neutraliserar syror och bildar då salter.	Statliga myndigheter
BAS-systemet	Rikstermbanken	avräkningssystemet hos Svenska Kraftnät	Statliga myndigheter
basalkonglomerat bottenkonglomerat	Rikstermbanken	konglomerat som inleder en sedimentär lagerföljd efter en hiatus, dvs. ett strandsediment bildat vid transgression	Statliga myndigheter
basalt	Rikstermbanken	Kiselsyrafattig (ca 49 % SiO₂), basisk vulkanisk bergart (magmatisk ytbergart, stelnad lava, lavabergart) bestående av kalciumrik plagioklas och rikligt med mörka silikatmineral såsom olivin, pyroxen och eventuellt amfibol. Har ofta en sekundär pelarformig förklyftning. Den förekommer både som lava och som tuff (aska), och är ofta till stor del glasig. Basalt är den vanligaste vulkaniska bergarten på Jorden. Exempel är ”Giants causeway” på Irland och Rallate i Skåne. Basalt omvandlas vid metamorfos till amfibolit.	Statliga myndigheter
basbelopp	Rikstermbanken	belopp som ligger till grund för att räkna ut bl.a. förmåner inom socialförsäkringen. Beloppet fastställs av regeringen och gäller för ett år i taget. Som grund ligger konsumentprisindexet	Statliga myndigheter
basbelopp	Rikstermbanken	Ett samlingsnamn för prisbasbelopp, förhöjt prisbasbelopp och inkomstbasbelopp.	Statliga myndigheter
basdokumentation	Rikstermbanken	Dokumentation av en bebyggelsemiljö i ett huvudsakligen rent dokumenterande syfte. Kan utföras som underlag för skyddsbestämmelser i samband med, byggnadsminnesförklaring eller planläggning, samt i annan ärendehantering. Basdokumentationen kan också vara underlag till en förundersökning.	Statliga myndigheter
Basel 2	Rikstermbanken	Ramverk från den internationella Baselkommittén för banktillsyn om hur mycket kapital som internationellt aktiva banker måste ha i förhållande till den risk de tar. Infördes år 2007, genom två EU-direktiv, i svensk rätt för kreditinstitut och värdepappersbolag.	Statliga myndigheter
Basel 3	Rikstermbanken	Ett nytt globalt ramverk som fastställts av Baselkommittén. Basel 3-överenskommelsen för banksektorn innehåller reglering inom kapitaltäckning, bruttosoliditet och likviditetsreglering. Basel 3 ska ersätta det regelverk (Basel 2) som nu är det gällande regelverket inom bland annat Europa.	Statliga myndigheter
Basel 3	Rikstermbanken	Ett globalt regelverk som fastställts av Baselkommittén. Basel 3-överenskommelsen för banksektorn innehåller riktlinjer om bl.a. kapitaltäckning, bruttosoliditet och likviditetsreglering. Basel 3 är en vidareutveckling av Basel 2.	Statliga myndigheter
Basel 3	Rikstermbanken	Ett globalt ramverk som fastställts av Baselkommittén. Basel 3-överenskommelsen för banksektorn innehåller reglering inom kapitaltäckning, bruttosoliditet och likviditetsreglering. I EU införs detta regelverk genom en tillsynsförordning (CRR) och ett nytt kapitaltäckningsdirektiv (CRD 4).	Statliga myndigheter
Basel Core Principles	Rikstermbanken	Regelverk för banker och tillsynsmyndigheter som anger minimistandard för vad som är god praxis i banktillsyn på 25 delområden.	Övrig offentlig verksamhet
Basel II	Rikstermbanken	Internationellt regelverk för finansiella institut som huvudsakligen reglerar bankernas kapitaltäckning, det vill säga hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket innehåller också krav på bankernas riskhantering respektive offentliga information. Basel II implementerades i Sverige under 2007.	Övrig offentlig verksamhet
Basel II	Rikstermbanken	Regelverk för banker som reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar.	Övrig offentlig verksamhet
Basel III	Rikstermbanken	Internationellt regelverk för finansiella institut som ersätter Basel II-reglerna för bankernas kapitaltäckning. Jämfört med Basel II innehåller Basel III höjda kapitalkrav och regler för kapitalbuffertar. Dessutom reglerar Basel III bankernas sätt att hantera likviditet. Basel III ska implementeras gradvis fram till 2019.	Övrig offentlig verksamhet
Basel III	Rikstermbanken	Internationellt regelverk för finansiella institut som huvudsakligen reglerar bankernas kapitaltäckning, dvs. hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar, och deras sätt att hantera likviditet. Regelverket beslutades under 2010 och ska implementeras gradvis fram till 2019.	Övrig offentlig verksamhet
baseline	Rikstermbanken	mätning av ett utgångsläge mot vilken nyttorealiseringar ska följas upp i verksamheten	Statliga myndigheter
baseline & credit-system	Rikstermbanken	En typ av handelssystem som grundar tilldelningen av utsläppsrätter på förbättringar i förhållande till ett fastställt utsläppsmål. Verksamhetsutövare som har högre utsläpp än målnivån får köpa utsläppsrätter, medan de med lägre utsläpp kan sälja upp till målnivån.	Statliga myndigheter
baseline & credit-system	Rikstermbanken	En typ av handelssystem grundar tilldelningen av utsläppsrätter på förbättringar i förhållande till ett fastställt utsläppsmål. Verksamhetsutövare som har högre utsläpp än målnivån får köpa utsläppsrätter, medan de med lägre utsläpp kan sälja upp till målnivån.	Statliga myndigheter
Baselkommittén	Rikstermbanken	Globalt forum för samarbete kring frågor om banktillsyn. Där ingår tillsynsmyndigheterna och andra organ ansvariga för arbete med finansiell stabilitet i Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Frankrike, Hong Kong SAR, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA. Kommittén tar bland annat fram internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering av banker.	Övrig offentlig verksamhet
Baselkommittén	Rikstermbanken	Den kommitté som förhandlar kring regelverket för banker och kreditinstitut som ska gälla internationellt. Exempel på överenskommelser är kapitalkrav för kreditinstitut, likviditetsreservkrav och krav på kreditinstituten att publicera information. Första regelverket skapades 1988 och kallades Basel 1. För närvarande diskuteras och utformas Basel 3 som 2013 ska börja införlivas.	Statliga myndigheter
Baselkommittén	Rikstermbanken	Den kommitté som förhandlar kring regelverket för banker och kreditinstitut som ska gälla internationellt. Exempel på överenskommelser är kapitalkrav för kreditinstitut, likviditetsreservkrav och krav på kreditinstituten att publicera information. Första regelverket skapades 1988 och kallades Basel 1. För närvarande diskuteras och utformas Basel 3 som ska börja införlivas 2013.	Statliga myndigheter
Baselkommittén	Rikstermbanken	Kommitté som utarbetar regelverk för banker och kreditinstitut som ska gälla internationellt, Baselregelverket.	Statliga myndigheter
Baselkommittén	Rikstermbanken	Globalt forum för samarbete kring frågor om banktillsyn mellan tillsynsmyndigheterna och andra organ ansvariga för arbete med finansiell stabilitet i Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Frankrike, Hongkong SAR, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland och USA. Kommittén tar bl.a. fram internationella standarder, riktlinjer och rekommendationer för reglering av banker.	Övrig offentlig verksamhet
Baselkonventionen	Rikstermbanken	En internationell miljökonvention som antogs 1989 under UNEP, FN:s miljöprogram. Från och med 1998 har export från OECD-länder till icke OECD-länder av farligt avfall för återvinning eller återanvändning förbjudits.	Statliga myndigheter
basflöde	Rikstermbanken	inflöde av vatten från grundvattenmagasin	Statliga myndigheter
basflöde	Rikstermbanken	Det finns oftast vatten i svenska vattendrag även under torrperioder och det beror på att vattendragen har ett stadigt inflöde av vatten från grundvattnet. Detta inflöde av grundvatten kallas basflöde. Även utflöde från sjöar bidar till detta flöde.	Statliga myndigheter
basflöde	Rikstermbanken	Det finns oftast vatten i svenska vattendrag även under torrperioder och det beror på att vattendragen (om de inte kommer från en sjö och får sitt vatten därifrån) har ett stadigt inflöde av vatten från grundvattenmagasin. Detta inflöde av grundvatten kallas basflöde. Till det läggs sedan det vatten som tillförs vattendraget genom avrinningen.	Statliga myndigheter
bashöjning proximity-effekten	Rikstermbanken	förstärkning av låga frekvenser i samband med att en mikrofon placeras nära ljudkällan	Övrig offentlig verksamhet
basidie	Rikstermbanken	sporbildande organ hos basidsvampar	Statliga myndigheter
basilika	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
basis spread	Rikstermbanken	Anger skillnaden mellan tre månaders interbankränta och förväntad styrränta med samma löptid.	Övrig offentlig verksamhet
basis-spread	Rikstermbanken	Anger skillnaden mellan interbankränta och förväntad styrränta med samma löptid.	Övrig offentlig verksamhet
basis-spread	Rikstermbanken	skillnaden mellan tremånaders interbankränta och genomsnittlig förväntad dagslåneränta (tomorrow next-ränta)	Övrig offentlig verksamhet
basisk	Rikstermbanken	Uttryck inom petrologin för magmabergart vars SiO₂-halt är 45--52 viktprocent.	Statliga myndigheter
basisk	Rikstermbanken	Alkalisk, vilket är motsatsen till sur. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur.	Statliga myndigheter
basisk	Rikstermbanken	Alkalisk, vilket är motsatsen till sur. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde (halten vätejoner i en lösning) som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, pH lägre än 7 är lösningen sur och pH högre än 7 är lösningen basisk.	Statliga myndigheter
basisk	Rikstermbanken	som sammanhänger med baser eller har karaktär av bas, det vill säga har ett pH-värde högre än 7	Statliga myndigheter
basisk bergart	Rikstermbanken	Beteckning för magmatisk bergart med låg kiselsyrahalt (ca 45--52 % kiseldioxid, SiO₂).	Statliga myndigheter
basisk bergart	Rikstermbanken	bergart med låg kiselsyrahalt men hög halt av kalcium, magnesium och järn	Departement
basit	Rikstermbanken	Basisk bergart med SiO₂ < 52 %.	Statliga myndigheter
baskatjon	Rikstermbanken	positivt laddad metalljon	Statliga myndigheter
baskontoplan	Försäkringskassan	Se kontoplan	Begreppskatalog 2017
baskontoplan	Rikstermbanken	standardiserad kontoplan för bokföring	Övrig offentlig verksamhet
baskraft	Rikstermbanken	kraftslag som utnyttjas under lång tid av året	Statliga myndigheter
baslast	Rikstermbanken	värmebelastning med lång varaktighet	Övrig offentlig verksamhet
baslinje	Rikstermbanken	rymdvektor mellan två GPS-stationer	Statliga myndigheter
baslinje	Rikstermbanken	Baslinjen anger varifrån en stat, enligt reglerna i FN:s havsrättskonvention, beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Den normala baslinjen för beräkning av bredden på territorialvattnet eller den ekonomiska zonen utgörs av lågvattenlinjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända sjökort. I områden där kustlinjen är mycket oregelbunden och djupt inskuren, eller där en rad öar ligger utmed kusten i dess omedelbara närhet, kan man emellertid använda metoden med räta baslinjer, som förbinder lämpliga punkter.	Statliga myndigheter
baslinje	Rikstermbanken	utgångspunkt för beräkning av en stats territorialhav, det vill säga det område av havet som ligger närmast dess kust	Statliga myndigheter
baslinje	Rikstermbanken	den horisontella linje som tangerar underkant köl (utan påbyggd köl) på en ubåts cylindriska del då ubåten har noll graders krängning	Statliga myndigheter
baslinje	Rikstermbanken	Baslinjen är ett begrepp som används för att ange varifrån en stat, enligt reglerna i FN:s havsrättskonvention, beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Den normala baslinjen för beräkning av bredden på territorialvattnet eller den ekonomiska zonen utgörs av lågvattenlinjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända sjökort. I områden där kustlinjen är mycket oregelbunden och djupt inskuren, eller där en rad öar ligger utmed kusten i dess omedelbara närhet, kan man emellertid använda metoden med räta baslinjer, som förbinder lämpliga punkter.	Statliga myndigheter
baslinjen	Rikstermbanken	Baslinjen bestämmer vad som ingår i en stats sjöterritorium. Baslinjen följer strandlinjen förutom vid öar och skär då räta baslinjer kan dras över vattnet mellan fastland och ö. Sjöterritoriet sträcker sig sedan maximalt 12 nautiska mil från baslinjen.	Riksdagen
baslinjestudie	Rikstermbanken	analys som beskriver situationen innan en utvecklingsinsats genomförs, gentemot vilken framsteg kan bedömas och jämföras	Statliga myndigheter
basmetall	Rikstermbanken	Metaller som koppar, zink och bly.	Departement
basmineralindex	Rikstermbanken	En snabbmetod för mineralogisk jordartsgranskning. Genom separation i en tung vätska med densiteten 2,68 kg/dm³ av ingående mineralkomponenter i jordarten kan indexbestämning utföras på mellansandfraktionen. Mineral innehållande kalcium eller magnesium är ofta tyngre och avskiljs lätt. Korrektioner får göras för glimmer (+) eller malmmineral (−). Basmineralindex definierades av markforskaren Olof Tamm (1934) såsom viktprocenten mineralkorn med densiteten > 2,68 kg/dm³ i mellansandfraktionen. Basmineralindex används för att visa jordartens innehåll av näringsrika och lättvittrade mineral, vilka i allmänhet har densiteter överstigande 2,68 kg/dm³. Sådana mineral är kalcit, dolomit, apatit, epidot, klorit, biotit, muskovit, kalciumrik plagioklas, hornblände, pyroxener och andra mörka mineral. Genom glimmermineralens egenheter att lätt spjälkas upp i tunna flak blir resultatet att glimmer flyter i den tunga vätskan. Att man beräknar basmineralindex i mellansandfraktionen har endast praktiska orsaker. Medelgoda jordarter (moränjordar) har basmineralindex runt 10, svaga jordar ligger ner mot 4 eller lägre och goda jordar överstiger 18. Basmineralindexmetodens viktigaste värde är att den ger ett medel att bedöma en av de många på skogsproduktionen inverkande faktorerna. Bördighet som har sin orsak i tillfört näringsrikt grundvatten kommer inte till uttryck genom basmineralindex. Analysmetoden tillämpas ej längre på grund av de tunga vätskornas giftighet.	Statliga myndigheter
basmängd	Rikstermbanken	lagringsskyldigs försäljning och/eller förbrukning i landet av lagringsbränslen under ett referensår (inbegripet biodrivmedel och tillsatser som var inblandade i lagringsbränslen vid försäljning och/eller förbrukning) med avdrag för lagringsbränslen som sålts till andra lagringsskyldiga, eller till bunkring för utrikes sjöfart	Statliga myndigheter
baspar	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
baspar	Rikstermbanken	två nukleotider som via sina kvävebaser bildar par i DNA-spiralen	Statliga myndigheter
basprodukt	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
basrad	Rikstermbanken	den rad av stenar i en stensträng som har varit murbas	Statliga myndigheter
basresistans	Rikstermbanken	resistensen för basströmmen genom basen	Statliga myndigheter
basräddningstjänst	Rikstermbanken	militär flygräddningstjänst avsedd för flygplats och området i dess omedelbara närhet	Statliga myndigheter
basräddningstjänst	Rikstermbanken	räddningstjänst inom militär flygplats (flygbas) och område i dess omedelbara närhet	Övrig offentlig verksamhet
basränta	Rikstermbanken	ränta som fastställs av Skatteverket och som ligger till grund för räntorna på skattekontot	Övrig offentlig verksamhet
basscenario	Rikstermbanken	framtidsbild av ekonomin som används som jämförelsenorm vid utformningen av alternativa ekonomiska scenarier	Statliga myndigheter
basscenario	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
basstation	Rikstermbanken	fast radiosändare i ett mobiltelefoninät som har till uppgift att upprätthålla kontakten med mobiltelefonerna (terminalerna) i nätet	Statliga myndigheter
basstation	Rikstermbanken	radiosändare och radiomottagare som håller radiokontakt med mobilnätets mobiltelefoner och terminaler och gör det möjligt att trådlöst ringa upp och ta emot samtal i mobilnätet	Statliga myndigheter
basstation	Rikstermbanken	en radiosändare och radiomottagare som håller radiokontakt med mobilnätets mobiltelefoner och terminaler och gör det möjligt att trådlöst ringa upp och ta emot samtal i mobilnätet	Statliga myndigheter
bassten	Rikstermbanken	sten i en basrad som tidigare har ingått i en murbas	Statliga myndigheter
basström	Rikstermbanken	strömmen som går genom kontakten på basen på en bipolär transistor	Statliga myndigheter
bassäng	Rikstermbanken	konstgjord vattensamling, t.ex. simbassäng	Statliga myndigheter
bastandvård	Rikstermbanken	grundläggande undersökning, enklare förebyggande och reparativ behandling av befintliga tänder	Departement
bastej rondell, pastej, postej	Rikstermbanken	utåt halvrunt och inåt rätlinjigt försvarsverk/försvarstorn i mur	Statliga myndigheter
basthorn	Rikstermbanken	horn som på ytan (basthuden) är rikt kärl- och nervförsörjda	Statliga myndigheter
bastion	Rikstermbanken	utåt vinklat och inåt rätvinklat försvarsverk/försvarstorn i muren	Statliga myndigheter
bastjänst	Rikstermbanken	it-baserad tjänst via vilken olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt (API)	Övrig offentlig verksamhet
bastjänst	Rikstermbanken	it-baserad tjänst som anropas maskin-till-maskin och som tillhandahåller information eller utför informationsbearbetning	Övrig offentlig verksamhet
bastjänst	Rikstermbanken	it-baserad tjänst via vilken olika organisationers informationssystem begär, lämnar och tar emot uppgifter (maskin till maskin), via ett applikationsgränssnitt	Departement
bastu	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bastu	Rikstermbanken	varmt utrymme med temperaturer som normalt varierar mellan 80 ℃ och 120 ℃ och som värms upp av en het yta (till exempel ett elektriskt upphettat bastuaggregat)	Statliga myndigheter
basutsäde	Rikstermbanken	kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde i klass SE1 eller SE2 enligt 10 a §	Statliga myndigheter
basväg	Rikstermbanken	väg som används i samband med avverkning på avverkningsytan och mellan avverkningsytan och avläggningsplats	Statliga myndigheter
basväg	Rikstermbanken	väg skotaren kör i terrängen för utforsling av timmer från avverkning fram till avlägget	Statliga myndigheter
basår på högskola/universitet	Rikstermbanken	förberedande utbildning som ger behörighet till vissa högskoleutbildningar	Statliga myndigheter
BAT bästa tillgängliga teknik	Rikstermbanken		Departement
BAT	Rikstermbanken	bästa tillgängliga teknik	Statliga myndigheter
bataljon	Rikstermbanken	militär enhet bestående av 500--1 500 soldater	Statliga myndigheter
bataljon	Rikstermbanken	Arméförband; största underavdelning till brigad, ofta specialiserad, omfattar omkring 1 000 man	Statliga myndigheter
bataljon	Rikstermbanken	militärt förband med fast organisation bestående av bl.a. stab, kompanier samt vissa plutoner	Statliga myndigheter
BATNEEC	Rikstermbanken	bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader	Statliga myndigheter
batolit	Rikstermbanken	Komplext uppbyggd djupbergartskropp med en tvärsnittsarea av 100--100 000 km² vars begränsningsytor i sidled vanligen stupar brant nedåt. En batolit sammansätts oftast av flera smärre plutoner, vilkas sammansättning för det mesta är granitisk, granodioritisk eller tonalitisk.	Statliga myndigheter
batteri	Rikstermbanken	källa till elektrisk energi som består av en eller flera battericeller och där energin genereras genom direkt omvandling av kemisk energi	Departement
batterifordon	Rikstermbanken	fordon där energitillförseln uteslutande sker genom att batteriet laddas från elnätet	Regeringen
batterifordon	Rikstermbanken	fordon som består av element, vilka är förbundna med ett samlingsrör och är varaktigt fastsatta på transportenheten	Statliga myndigheter
batterilager	Rikstermbanken	energilager där elektrisk energi lagras elektrokemiskt och inkluderar kontroll- och skyddssystem	Statliga myndigheter
batteriplats	Rikstermbanken	Varje kompani med ansvar för eldgivning via granatkastare eller andra artilleripjäser har en batteriplats, vilket innebär att någon/några har ansvar för att beräkna hur man ställer in granatkastare för att träffa ett visst mål.	Statliga myndigheter
batterivärn	Rikstermbanken	för artilleri utförd befästning omfattande väl maskerade pjäsplatser, skyddsrum för ammunition m.m.	Statliga myndigheter
batyal	Rikstermbanken	Tillhörande kontinentalsluttningarna, mellan ca 200 och 2 000 m djup.	Statliga myndigheter
batymetri	Rikstermbanken	Bottentopografi.	Statliga myndigheter
BAU-scenario	Rikstermbanken	scenario för utvecklingen framöver om gällande trender fortsätter	Departement
Baumols kostnadssjuka Baumoleffekten	Rikstermbanken	fenomenet med stigande löner i (offentliga) branscher med svag produktivitetstillväxt på grund av ökade lönekrav till följd av stigande löner i andra (privata) branscher med starkare produktivitetstillväxt	Statliga myndigheter
bauxit	Rikstermbanken	Grå, gul eller rödbrun sedimentär residualbergart med konkretionär, jordig eller pisolitisk karaktär. Bauxiten består av växlande mängder av olika aluminiumoxidhydratmineral (böhmit, diaspor, gibbsit m.fl.) jämte järnoxidhydrater, vilka sistnämnda ger bergarten dess röda färg. Bergarten bildas i tropiskt regnrikt klimat genom kemisk vittring av aluminiumrika bergarter (exempelvis nefelinsyenit) under goda dränageförhållanden. Bauxit utgör det viktigaste materialet för framställning av aluminiummetall.	Statliga myndigheter
BB1	Rikstermbanken	begränsad behörighet som elektriker	Statliga myndigheter
BBA	Rikstermbanken	Storbritanniens bankförening,	Övrig offentlig verksamhet
BBP bensylbutylftalat	Rikstermbanken	Uppförd på kandidatförteckningen samt bilaga XIV i Reach. Reglerad exempelvis i leksaker och barnavårdsartiklar.	Statliga myndigheter
BC-koden	Rikstermbanken	IMO:s internationella kod för säkerheten vid transport av fast gods i bulk (Code of Safe Practice for Solid Bulk Cargoes), antagen genom resolution A.434(XI), med ändringar.	Statliga myndigheter
BCA	Rikstermbanken	gränsjusteringsåtgärd som syftar till att justera priset på vissa importerade varor för att neutralisera effekten av att olika länder har olika sträng klimatlagstiftning	Statliga myndigheter
BCF biokoncentrationsfaktor	Rikstermbanken	Ger värde på hur koncentrationen av ett ämne är inne i organismen, jämfört med omgivande miljö (ofta vatten).	Statliga myndigheter
BCF biokoncentrationsfaktor	Rikstermbanken	faktor som anger hur mycket en substans koncentreras i en organism jämfört med dess omgivande miljö	Statliga myndigheter
BCH-koden	Rikstermbanken	IMO:s kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk, i gällande lydelse.	Statliga myndigheter
BCH-koden	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
BCH-koden	Rikstermbanken	Koden för konstruktion och utrustning för fartyg som till sjöss transporterar skadliga flytande kemikalier i bulk (the Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk); koden är införlivad i svensk rätt genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden).	Statliga myndigheter
BCH-koden	Rikstermbanken	Den internationella koden om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk. Svenska bestämmelser som införlivar BCH-koden finns i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2006:34) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden).	Statliga myndigheter
BCMD	Rikstermbanken	röjning av biologisk och kemisk ammunition	Statliga myndigheter
BCMD	Rikstermbanken	röjning av biologisk och kemisk ammunition.	Statliga myndigheter
BDT-vatten gråvatten, bad-, disk- och tvättvatten	Rikstermbanken	spillvatten (avloppsvatten) från bad, disk och tvätt i främst hushåll	Statliga myndigheter
bearbetade jordbruksvaror	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bearbetade produkter	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bearbetande industri	Rikstermbanken	arbetsställe där PVC bearbetas till halvfabrikat eller färdiga produkter	Statliga myndigheter
bearbetning	Rikstermbanken	verksamhet som syftar till att genom en mekanisk process, en kemisk process, en biologisk process eller en termisk eller annan fysikalisk process eller en kombination av sådana processer skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet material eller från tidigare bortskaffat utvinningsavfall, men inte smältning eller andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning och inga metallurgiska processer	Departement
bearbetning	Rikstermbanken	verksamhet som syftar till att skilja ut eller koncentrera ämnen eller material från utvunnet material eller från tidigare bortskaffat utvinningsavfall	Statliga myndigheter
bearbetning	Rikstermbanken	mekaniska, fysikaliska, biologiska, termiska eller kemiska processer eller kombinationer av processer, som tillämpas på mineraltillgångar, inbegripet från driften av stenbrott, i syfte att utvinna mineral, inklusive partikelstorleksändring, klassering, separering, lakning, och omanrikning av tidigare kasserat avfall, men med undantag för smältning, (andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning) och metallurgisk verksamhet	Statliga myndigheter
bearbetning under tullkontroll	Rikstermbanken	Innebär att varor kan föras in till EU för bearbetning utan att tull först betalas. När sedan varan är färdigbearbetad betalas den tullsats som gäller för den färdigbearbetade varan i stället för importvaran. Från den 1 maj 2016 finns inte längre bearbetning under tullkontroll kvar som enskilt tillstånd. Förfarandet har istället integrerats i systemet för aktiv förädling.	Statliga myndigheter
bearbetningsavfall	Rikstermbanken	fast avfall eller suspension som återstår efter bearbetning av mineral genom separeringsprocesser (t.ex. krossning, malning, storlekssortering, flotation och andra fysikalisk‐kemiska metoder) för att skilja värdefulla mineral från mindre värdefullt berg	Statliga myndigheter
bearbetningskoncession	Rikstermbanken	tillstånd enligt minerallagen att exploatera mineralfyndighet inom ett visst avgränsat område	Departement
bearbetningsstöd	Rikstermbanken	Inom sektorn för frukt och grönsaker ges stöd för att bearbeta färska produkter såsom citrus till juicer.	Regeringen
beauty contest	Rikstermbanken	Vid upphandling i form av en beauty contest inbjuds olika banker att inkomma med förslag om transaktionsstruktur, pris, förfarande etc.	Statliga myndigheter
bebygga	Rikstermbanken	att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk	Departement
bebyggelse	Rikstermbanken	samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader	Departement
bebyggelsemiljö	Rikstermbanken	Används som begrepp i vägledningen för miljöer där den viktigaste beståndsdelen består av en byggnad eller en grupp av byggnader. Även mark och anläggningar som är en naturlig del av bebyggelsemiljön ingår, men inte parker, trädgårdar eller kulturpåverkade naturmiljöer med ett eget värde. Inte heller ingår ruiner eller fornminnen, om de inte utgör en integrerad del av bebyggelsemiljön.	Statliga myndigheter
bedarra	Rikstermbanken	Då hård vind eller storm avtar i styrka.	Statliga myndigheter
bedrägeri	Rikstermbanken	brott som innebär att någon med uppsåt vilseleder någon annan på sätt som leder till vinning för den ene och skada för den andre, BrB 9:1, 3, 11	Statliga myndigheter
bedrägligt beteende	Rikstermbanken	bedrägeri som är att anse som ringa, BrB 9:2	Statliga myndigheter
beduiner	Rikstermbanken	Arabisktalande nomadfolk i Mellanösterns och Nordafrikas ökentrakter. Några uppgifter om deras samlade antal föreligger inte. Kamelnomadism är fortfarande kännetecknande för de ”äkta” beduinerna, asil. Många beduiner har dock lämnat kamelnomadismen och är i stället sysselsatta inom exempelvis transportnäringen eller oljeindustrin.	Statliga myndigheter
bedöma	Rikstermbanken	fälla ett värderande uttalande över något	Statliga myndigheter
bedömare	Rikstermbanken	person med behörighet att bedöma AFIS-elevens och AFIS-personalens praktiska färdigheter	Statliga myndigheter
bedömning	Rikstermbanken	den slutsats om den medicinska lämpligheten hos en person som grundas på utvärderingen av personens sjukdomshistoria och/eller flygmedicinska undersökningar enligt kraven i denna del och ytterligare undersökningar om så är nödvändiga, och/eller medicinska tester som exempelvis EKG, blodtrycksmätning, blodprover och röntgen	Statliga myndigheter
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	Bedömning av överensstämmelse innebär en prövning av att specificerade krav avseende en produkt är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller hälsa. Kraven kan framgå av författning, branschöverenskommelse eller standard. Bedömningen görs genom en särskild procedur innan en produkt släpps ut på marknaden.	Övrig offentlig verksamhet
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	förfarande för kontroll av att en produkt uppfyller de väsentliga kraven	Regeringen
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	Bedömning av överensstämmelse innebär en process för att visa att specificerade krav är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet och kvalitet, och gälla en produkt, en tjänst, en process, ett system, ett organ (Se artikel 2.12 i förordning 765/2008) eller en person (t.ex. yrkeskvalifikationer). Kraven kan vara uppställda av en stat, ett företag eller ett standardiseringsorgan. För att bedöma om kraven uppfylls används olika procedurer, bland annat provning, kontroll, certifiering och ackreditering mot standarder.	Statliga myndigheter
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	process där det visas huruvida kraven i denna lag och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen avseende en produkt har uppfyllts	Departement
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	process där det visas om de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter har uppfyllts	Statliga myndigheter
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	Bedömning av överensstämmelse innebär en process för att visa att specificerade krav är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller kvalitet, och gälla en produkt, en tjänst, en process, ett system, ett organ eller en person (till exempel yrkeskvalifikationer). Kraven kan vara uppställda av en stat, ett företag eller ett standardiseringsorgan. För att bedöma om kraven uppfylls används olika procedurer, bl.a. provning, kontroll, certifiering och ackreditering mot standarder.	Statliga myndigheter
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	process där det visas huruvida de grundläggande kraven i detta direktiv för ett mätinstrument har uppfyllts	Statliga myndigheter
bedömning av överensstämmelse	Rikstermbanken	process där det visas om specificerade krav avseende en produkt, en process, en tjänst, ett system, en person eller ett organ har uppfyllts	Statliga myndigheter
bedömningsgrund	Rikstermbanken	bakomliggande fakta för värderande uttalande över något	Statliga myndigheter
bedömningsgrund	Rikstermbanken	naturvetenskapligt kriterium för att klassificera kemisk ytvattenstatus och ekologisk status eller potential	Statliga myndigheter
bedömningsgrunder	Rikstermbanken	Bedömningsgrunder för miljökvalitet är ett klassificeringssystem avsett att underlätta tolkningar av miljödata. Med dess hjälp ska man kunna bedöma om uppmätta värden är låga eller höga, antingen jämfört med genomsnittet för landet eller jämfört med ursprungliga nivåer (bakgrundsvärden).	Statliga myndigheter
bedömningsgrunder	Rikstermbanken	Bedömningsgrunder för miljökvalitet är ett klassificeringssystem avsett att underlätta tolkningar av miljödata. Med dess hjälp skall man kunna bedöma om uppmätta värden är låga eller höga, antingen jämfört med genomsnittet för landet eller jämfört med ursprungliga nivåer (bakgrundsvärden).	Statliga myndigheter
bedömningsgrupp	Rikstermbanken	sammanhängande gruppering av likvärdiga kategorier	Statliga myndigheter
bedömningsmening	Rikstermbanken	myndighetsledningens (som ska inrätta internrevision) uttalande i årsredovisningen om den interna styrningen och kontrollen är betryggande	Statliga myndigheter
bedömningsutrymme	Försäkringskassan	möjlighet för den som fattar ett beslut att väga in relevanta omständigheter i det enskilda fallet	Allmän juridik
bedövning	Rikstermbanken	behandling med läkemedel som stoppar smärtsignaler vid en kirurgisk kastrering	Statliga myndigheter
bedövning	Rikstermbanken	varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur förlorar medvetandet och förmågan att känna smärta inbegripet varje process som leder till omedelbar död	Statliga myndigheter
bedövning	Rikstermbanken	behandling som upphäver smärtkänslighet genom tillförsel av bedövningsmedel (anestetikum)	Statliga myndigheter
bedövningsmedel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
befaren däcksmatros på örlogsfartyg	Rikstermbanken	behörighet motsvarande matros i den civila sjöfarten	Statliga myndigheter
befaren jungman	Rikstermbanken	person som har fullgjort minst sex månaders däckstjänstgöring	Statliga myndigheter
befaren motorman på örlogsfartyg	Rikstermbanken	behörighet motsvarande befaren maskinpersonal i den civila sjöfarten	Statliga myndigheter
befattning	Rikstermbanken	inom organisationen fastställd gruppering av arbetsuppgifter med tillhörande ansvar och befogenheter	Statliga myndigheter
befattning	Rikstermbanken	anställning som är inrättad för viss funktion inom myndighet, organisation, företag etc.	Statliga myndigheter
befattningshavare	Rikstermbanken	person som innehar tjänst, särskilt högre eller offentlig tjänst	Statliga myndigheter
befintligt hus	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
befintligt skick	Kronofogden	det skick som egendomen är i vid tidpunkten för försäljning
befintligt skick	Rikstermbanken	avtalsvillkor som i vissa fall gör det möjligt för en säljare att friskriva sig från ansvar för faktiska fel i det som säljs	Övrig offentlig verksamhet
befintligt skick	Rikstermbanken	förbehåll genom vilket säljaren friskriver sig från ansvar för fel	Statliga myndigheter
befintligt skick	Rikstermbanken	det skick som egendomen är i vid tidpunkten för försäljning	Statliga myndigheter
befogenhet	Rikstermbanken	rätt att vidta åtgärd på annans uppdrag	Statliga myndigheter
befogenhet	Rikstermbanken	det utrymme en befullmäktigad person har att handla inom. Befogenheten framgår inte av fullmakten, utan av de instruktioner den person ger, som lämnat fullmakten.	Regionala myndigheter
befolkningsskydd	Rikstermbanken	åtgärder för att skydda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar	Statliga myndigheter
befolkningstäthet	Rikstermbanken	mått på hur tätt befolkat ett geografiskt område är	Statliga myndigheter
befordran	Rikstermbanken	uppflyttning till högre tjänsteställning	Statliga myndigheter
befraktare	Rikstermbanken	Ofta lastägaren eller den som hyr fartyget. Även yrkesbeteckning på tjänsteman hos rederi eller mäkleri, som handhar affärer på fraktmarknaden.	Departement
befruktning	Rikstermbanken	När äggcell och spermie förenas. Det sker i äggledaren som sitter mellan äggstock och livmoder.	Statliga myndigheter
befruktning utanför kroppen in vitro-fertilisering, IVF, IVF-behandling	Rikstermbanken	metod för assisterad befruktning som innefattar befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp och införande av ett befruktat ägg i en kvinnas kropp, eller enbart införande av ett befruktat ägg i en kvinnas kropp	Departement
befullmäktigat ombud	Rikstermbanken	ombud som bevakar en annan persons intressen med stöd av en fullmakt	Statliga myndigheter
befälhavare	Rikstermbanken	den pilot som har utsetts av operatören, eller i fråga om allmänflyg, ägaren, som för befäl och ansvarar för att flygningen utförs på ett säkert sätt	Statliga myndigheter
befälhavare	Rikstermbanken	pilot som vid flygordergivning utses till befälhavare för luftfartyg enligt kap. 5 Luftfartslagen (SFS 1986:166	Statliga myndigheter
befälhavare	Rikstermbanken	fartygs- respektive båtchef i Försvarsmakten (FM)	Statliga myndigheter
befälhavare	Rikstermbanken	pilot som är ansvarig för ett luftfartygs framförande och säkerhet under flygning	Statliga myndigheter
befälhavare	Rikstermbanken	chef på ett handelsfartyg	Statliga myndigheter
begravning	Rikstermbanken	handlingar och åtgärder inför och i samband med gravsättningen av den avlidne	Statliga myndigheter
begravningsavgift	Rikstermbanken	Den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten. Avgiften ska betalas till den huvudman inom vars förvaltningsområde den avgiftsskyldige är folkbokförd. Begravningsavgiften beräknas på grundval av den till kommunalinkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten.	Statliga myndigheter
begravningsavgift	Rikstermbanken	Begravningsavgiften debiteras via skattsedeln enligt den lokalt beräknade, föreslagna och av Kammarkollegiet fastställda avgiftssatsen där skattskyldig är folkbokförd. Avgiften ska täcka: • Kostnaderna för att hålla begravningsplatsen i ordnat och värdigt skick, vilket också innebär administration, förvaltning och skötsel av allmänna ytor. • Vissa tjänster För den som vid dödsfallet var folkbokförd inom en huvudmans förvaltningsområde ska huvudmannen utan kostnad för dödsboet tillhandahålla - gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år, - gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav, - transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser, - kremering, - lokal för förvaring och visning av stoftet, samt - lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.	Statliga myndigheter
begravningsbidrag	Försäkringskassan	form av familjebidrag som kan betalas ut till en person som har beviljats familjepenning för en make eller ett barn om maken eller barnet avlider under tjänstgöringstiden för plikttjänstgöringen	Förmåner till totalförsvarspliktiga, hemvärnssoldater och frivilliga
begravningsbyrå	Rikstermbanken	företag som sköter praktiska arrangemang i samband med begravning	Statliga myndigheter
begravningsceremoni	Rikstermbanken	del av begravningen där bl.a. familj, släkt och vänner under ceremoniella former tar farväl av den avlidne	Statliga myndigheter
begravningsclearing clearing	Rikstermbanken	Innebär att om dödsboet önskar gravsätta hos annan huvudman än den där den avlidne varit folkbokförd, får huvudmannen där gravsättningen sker ersättning för de obligatoriska tjänsterna (9 kap. 6, 7 §§ begravningslagen (1990:1144)) från folkbokföringshuvudmannen. Taxorna fastställs årligen av Kammarkollegiet (Kammarkollegiets föreskrift om taxa vid begravningsclearing).	Statliga myndigheter
begravningshjälp	Rikstermbanken	ekonomiskt bidrag till begravningskostnader	Statliga myndigheter
begravningshuvudman huvudman för begravningsverksamheten, huvudman	Rikstermbanken	församling inom Svenska kyrkan eller kommun som ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt avgränsat förvaltningsområde	Statliga myndigheter
begravningskapell	Rikstermbanken	byggnad som innehåller en särskild lokal eller ett särskilt rum för begravningsceremonier	Statliga myndigheter
begravningsordning	Rikstermbanken	ordning som följs vid en begravningsceremoni	Statliga myndigheter
begravningsplats	Rikstermbanken	område eller utrymme som är behörigen anordnat för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i anspråk för detta ändamål, främst kyrkogårdar eller andra gravområden, minneslundar, kolumbarier eller urnmurar	Departement
begravningsplats griftegård	Rikstermbanken	områden eller utrymmen som är behörigen anordnade för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i anspråk för detta ändamål	Statliga myndigheter
begravningsplats	Rikstermbanken	område anordnat och invigt som plats för gravar, urnor, minneslundar m.m. för olika religiösa samfund	Statliga myndigheter
begravningsplats från historisk tid	Rikstermbanken	Omfattar även kyrkogård som är öde och inte vårdas för sitt ändamål, även om det på kyrkogården finns en kyrka som är i bruk. Avser även enstaka pest-/koleragravar. Avser inte sommargravar från historisk tid.	Statliga myndigheter
begravningsverksamhet	Rikstermbanken	olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser	Statliga myndigheter
begravningsverksamhet	Rikstermbanken	de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser	Statliga myndigheter
begravningsväsendet	Rikstermbanken	Ett vidare begrepp än begravningsverksamheten och innefattar även sådana åtgärder och tjänster i samband med begravning som inte ”täcks av” begravningsavgiften, t.ex. svepa och lägga den avlidne i kista, anordna begravningsceremoni och gravskötsel.	Statliga myndigheter
begreppskatalog	Försäkringskassan	strukturerad lista av fastslagna termer	Begreppskatalog 2017
begreppsmodell begreppsdiagram	Försäkringskassan	modell som beskriver begrepp och deras inbördes relationer	Begreppskatalog 2017
begreppsmodell	Rikstermbanken	grafisk representation av relationerna mellan begreppen i ett sammanhängande begreppssystem	Övrig offentlig verksamhet
begreppsmodell över elmarknaden	Rikstermbanken	För att förklara begrepp som finns på elmarknaden och deras inbördes sammanhang har Svenska Kraftnät tagit fram en begreppsmodell. Den används i arbetet att utforma Svenska Kraftnäts nya avräkningssystem. Begreppsmodellen kan givetvis även användas av andra aktörer för att utforma stödsystem och rutiner för elmarknaden.	Statliga myndigheter
begreppsägare	Rikstermbanken	den aktör som ansvarar för definitioner av begreppen i en sektor eller ett verksamhetsområde	Övrig offentlig verksamhet
begränsad flygtjänst	Rikstermbanken	personal i flygtjänst, kommenderad på flygtjänstorder, som ej tillhör kategorierna FFT eller SFT	Statliga myndigheter
begränsad gravrätt	Rikstermbanken	En gravrätt får upplåtas med begränsningar som avser bestämmande över gravanordningens utseende och beskaffenhet samt gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt. Vid upplåtelse av en begränsad gravrätt ska upplåtaren ha ansvar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. (7 kap. 8 § begravningslagen (1990:1144), 7 § begravningsförordningen (1990:11)) Begränsningarna ska framgå av gravbrevet.	Statliga myndigheter
begränsad klimatpåverkan	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
begränsad militär insats	Rikstermbanken	användande av annan stats militära medel mot Sverige eller svenska intressen t.ex. i krissituationer	Statliga myndigheter
begränsande system	Rikstermbanken	den av konstruktören angivna och av behörig myndighet godkända sammansättning av fissila ämnen och förpackningskomponenter, som är avsedd att upprätthålla kriticitetssäkerheten	Statliga myndigheter
begränsning	Rikstermbanken	villkor som gäller för ett medicinskt intyg, ett certifikat eller en medicinsk rapport om kabinbesättning och som ska efterlevas vid utövandet av de befogenheter som certifikatet eller godkännandet som kabinpersonal ger	Statliga myndigheter
begränsning	Rikstermbanken	alla villkor för eller förbud mot tillverkning, användning eller utsläppande på marknaden	Statliga myndigheter
begränsning	Rikstermbanken	Samlingsterm för alla stensträngar som inte har varit hägnader. I regel finns de antingen mellan parceller eller mellan en parcell och ett intilliggande impediment. Begränsningens läge bestämdes vid planeringen och första röjningen av den tilltänkta åkermarken. Begränsningar förstärks genom jordbearbetning. I sluttande terräng uppstår terrassåkrar som i övre delen begränsas av ett hak och i den nedre delen av en terrasskant. I den senare kan röjningssten finnas inlagrad. På plan mark kan jordvallar bildas. Lite motsägelsefullt inkluderas alltså jordvallar i denna grupp trots att sådana inte behöver innehålla sten.	Statliga myndigheter
begränsningsbeslut	Kronofogden	beslut att utmäta ett lägre belopp än vad som tidigare beslutats och sedan avsluta löneutmätningen
begränsningsbeslut	Rikstermbanken	beslut att utmäta ett lägre belopp än vad som tidigare beslutats och sedan avsluta löneutmätningen	Statliga myndigheter
begynnelsekokpunkt IBP	Rikstermbanken		Departement
begynnelselön	Rikstermbanken	lönenivå som gäller vid början av anställning	Statliga myndigheter
begängelseform	Rikstermbanken	sätt på vilket kroppen efter en avliden förvandlas till ben eller aska	Statliga myndigheter
behandla	Rikstermbanken	återvinna eller bortskaffa	Departement
behandla avfall	Rikstermbanken	återvinna eller bortskaffa avfall	Statliga myndigheter
behandlad vara	Rikstermbanken	varje ämne, blandning, eller vara som har behandlats med eller som avsiktligen innehåller en eller flera biocidprodukter	Regeringen
behandlande läkare	Rikstermbanken	den läkare som är huvudansvarig för en patients behandling	Statliga myndigheter
behandlat avloppsslam	Rikstermbanken	avloppsslam som har behandlats biologiskt, kemiskt eller termiskt, lagrats under lång tid eller behandlats på annat sätt för att bl.a. avsevärt minska hälsoriskerna i samband med användningen	Statliga myndigheter
behandlat trä	Rikstermbanken	trä som har behandlats enligt någon av metoderna i bilaga 1, av ett företag som har tillstånd från Jordbruksverket enligt dessa föreskrifter	Statliga myndigheter
behandlat träemballage	Rikstermbanken	träemballage som har behandlats enligt någon av metoderna i bilaga 1, av ett företag som har tillstånd från Jordbruksverket enligt dessa föreskrifter	Statliga myndigheter
behandling	Polisen	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om uppgifter, t.ex. insamling, registrering, systematisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring	Föreskrifter och allmänna råd
behandling	Polisen	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om uppgifter, t.ex. insamling, registrering, systematisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, eller sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring.	Föreskrifter och allmänna råd
behandling	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring	Departement
behandling	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om uppgifter, t.ex. insamling, registrering, systematisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring	Statliga myndigheter
behandling	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om uppgifter, t.ex. insamling, registrering, systematisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, eller sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring.	Statliga myndigheter
behandling	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vid kameraövervakning vidtas i fråga om bild- och ljudmaterial, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. upptagning, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande, sammanställning eller samkörning, utplåning eller förstöring	Departement
behandling	Rikstermbanken	behandling enligt någon av metoderna i bilaga 1, som utförs av ett företag som har tillstånd från Jordbruksverket enligt dessa föreskrifter. Med behandling avses också sådan behandling som har utförts inom ett annat lands officiella system för behandling av trä eller träemballage enligt någon av metoderna i bilaga 1 eller annan metod för behandling som godkänns enligt ISPM 15.	Statliga myndigheter
behandling	Rikstermbanken	vård av person som lider av sjukdom	Statliga myndigheter
behandling	Rikstermbanken	åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring	Departement
behandling	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter vare sig det ske på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring.	Statliga myndigheter
behandling av personuppgifter	Rikstermbanken	varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, till exempel insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning, eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring	Statliga myndigheter
behandling av personuppgifter	Rikstermbanken	åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring	Departement
behandlings-/motivationsavdelning motivations-/behandlingsavdelning	Rikstermbanken	sammanhållen enhet där de intagna bor tillsammans och genomgår program eller aktiviteter riktade mot narkotikamissbruk	Statliga myndigheter
behandlingscylinder	Rikstermbanken	en sågtimmerstocks tänkta cylinder med en diameter som är lika med stockdiametern vid toppmätning reducerad med 1 centimeter och en längd som är lika med stocklängden	Statliga myndigheter
behandlingseffekt	Rikstermbanken	den kausala effekt som går att härleda till att ha tagit del av EGF-utbildningar	Statliga myndigheter
behandlingsfaktorer	Rikstermbanken	de olika påverkande faktorer som ska studeras i en undersökning, t.ex. olika substanser, sorter eller gödslingsnivåer	Statliga myndigheter
behandlingsförbud	Rikstermbanken	Begreppet har i dessa föreskrifter betydelsen att den personal som inte tillhör djur-hälsopersonalen inte får utföra sådana arbets-uppgifter som anges i 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.	Statliga myndigheter
behandlingshem	Rikstermbanken	institution för vård av t. ex. missbrukare eller vissa barn och ungdomar	Statliga myndigheter
behandlingshistorik	Rikstermbanken	information om hur enskilda bokföringsposter har behandlats och vilka behandlingsregler som har gällt	Statliga myndigheter
behandlingsnivå	Rikstermbanken	värde eller klass av en behandlingsfaktor	Statliga myndigheter
behandlingsomgång	Rikstermbanken		Departement
behandlingspaket	Rikstermbanken	sammansättning av åtgärder för att beskriva vanligt förekommande behandlingssituationer i dagens tandvård, t.ex. undersökning och viss förebyggande vård	Departement
behandlingsplan	Rikstermbanken	plan som upprättas av socialsekreterare och godkänns av klienten. Förekommer även hos försäkringskassan och inom sjukvården, där den innefattar medicinsk behandling och rehabilitering	Statliga myndigheter
behandlingsprogram	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
behandlingsregel	Rikstermbanken	instruktion som skapats exempelvis för beräkning av bokförda belopp, kontering, sammanställning av bokslut eller rättelser	Statliga myndigheter
behandlingstabell	Rikstermbanken	tabell som beskriver tryck/tidsförhållandena för behandling av bl.a. dykarsjuka i tryckkammare	Statliga myndigheter
behandlingstabell	Rikstermbanken	tabell som beskriver tryck-/tidsförhållandena för behandling av bl.a. dykarsjuka i tryckkammare	Statliga myndigheter
behandlingstvång	Rikstermbanken	Alla ärenden som väcks under en valperiod måste behandlas. Det finns ett krav på att riksdagen under en valperiod ska bereda och besluta om alla ärenden som väcks under perioden. Ett ärende som inte hinner behandlas före valperiodens slut har dock fallit. Uppskov kan medges till första riksmötet i påföljande valperiod.	Riksdagen
behandlingstyp	Rikstermbanken	kombinationen av de olika skikten av puts och/eller färg samt i skikten ingående bruks- och/eller färgtyper	Övrig offentlig verksamhet
behandlingsändamål	Rikstermbanken	avsikt med ordinerad behandling så som ordinatören formulerat den med patienten som mottagare	Departement
behov	Rikstermbanken	inneboende krav på upphävande av viss brist	Övrig offentlig verksamhet
behovsanalys	Rikstermbanken	förberedelse inför en upphandling i syfte att fastställa och identifiera den upphandlande myndighetens behov	Statliga myndigheter
behovsanställning	Försäkringskassan	anställning som erbjuds av arbetsgivare när denne behöver tillfällig arbetskraft	Förmåner vid arbetskada
behovsdriven utveckling	Rikstermbanken	Vid behovsdriven utveckling görs en behovsanalys (att inledningsvis undersöka, fånga in och förstå målgruppens behov), men också en bedömning av användbarhet (att involvera målgruppen i processen med att ta fram tjänsten för att säkerställa att den är lätt att använda och innehåller funktioner som är efterfrågade). Behovsanalys kallas ibland också för målgruppsanalys, behovsfångst och i vissa fall även för kravfångst (som då följs av kravdetaljering).	Övrig offentlig verksamhet
behovspröva	Rikstermbanken	pröva en persons behov av hjälp eller bidrag	Statliga myndigheter
behovsprövning	Rikstermbanken	prövning av en persons behov av hjälp eller bidrag	Statliga myndigheter
behovsstyrd halvsluten andningsapparat DCSC	Rikstermbanken	halvslutet andningssystem, med behovsstyrd dosering av andningsgas	Statliga myndigheter
behovsstyrd sluten/halvsluten andningsapparat	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	En sammanfattande benämning på vakuumkärl, tryckkärl, cistern och lågtrycksgasbehållare.	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	trycksatt anordning som inte är en rörledning	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	Sammanfattande beteckning för öppet eller slutet förvaringskärl för gaser, vätskor eller fasta ämnen och produkter.	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	som inner- eller mellanförpackning använda lådor, flaskor, burkar, fat, kannor eller hylsor samt deras förslutningsanordningar av alla slag	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	Sammanfattande beteckning för tryckkärl, vakuumkärl och öppen cistern.	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	kärl innehållande vätska eller gas och främst avsett för lagrings eller processändamål	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	slutet kärl, t.ex. stålflaska, fat eller cistern	Statliga myndigheter
behållare	Rikstermbanken	En sammanfattande benämning på tryckkärl, vakuumkärl och cistern.	Statliga myndigheter
behållarskal	Rikstermbanken	den egentliga behållaren, inklusive öppningar och deras förslutningar, men utan driftutrustning	Statliga myndigheter
behörig	Rikstermbanken	som uppfyller de formella kraven för tjänst, studier etc.	Statliga myndigheter
behörig befattningshavare	Rikstermbanken	den tjänsteman som enligt författning eller arbetsordning har befogenhet att vidta en åtgärd på myndighetens vägnar	Regionala myndigheter
behörig installatör	Rikstermbanken	person som har genomgått utbildning enligt elinstallatörsförordningen (1990:806) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2) om behörighet m.m. vid elinstallationsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av dessa och har elbehörighet som ger rätt att utföra elinstallationsarbete på starkströmsanläggningar	Statliga myndigheter
behörig installatör för fartyg	Rikstermbanken	person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete och harkunskap om Transportstyrelsens regelverk och relevanta standarder för elinstallationer på fartyg	Statliga myndigheter
behörig myndiget	Rikstermbanken	minister eller motsvarande myndighet som ansvarar för de sociala trygghetssystemen inom en medlemsstat	Departement
behörig myndighet	Rikstermbanken	den centrala myndigheten i en medlemsstat med behörighet att utföra veterinärkontroller eller avelstekniska kontroller eller varje myndighet till vilken denna behörighet har delegerats	Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken	en eller flera nationella myndigheter som utses av varje EU-medlemsstat för att genomföra lagstiftningen	Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken	varje organ som är inrättat på nationell, regional eller lokal nivå med specifikt ansvar när det gäller att tillämpa nationella lagar eller unionsrätt på ett eller flera områden av den inre marknaden vars registrering i IMI har validerats av en IMI-samordnare	Regeringen
behörig myndighet	Rikstermbanken	den myndighet som tar emot prövar också ansökan om stöd enligt 1 kap. 17 och 19--23 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutveckling, 4 kap. 10--11 §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och 21 och 23--26 §§ förordningen (2015:407) om lokalt ledd utveckling	Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken	utländsk myndighet eller ett annat utländskt organ som har utsetts av ett annat land enligt bolånedirektivet	Departement
behörig myndighet	Rikstermbanken	myndighet eller annat organ som förordas som sådan i varje stat i varje enskilt fall enligt landets lagstiftning	Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken	den myndighet eller det organ som har rätt att utfärda eller ta emot utbildningsbevis och andra handlingar eller upplysningar, ta emot ansökningar och fatta beslut	Statliga myndigheter
behörig myndighet	Rikstermbanken	expertmyndighet inom sitt verksamhetsområde	Statliga myndigheter
behörig styrelse	Rikstermbanken	styrelse som uppfyller de villkor som krävs enligt lag och bolagsordning eller stadgar	Statliga myndigheter
behörig veterinär	Rikstermbanken	veterinär som förordnats av den statliga veterinära myndigheten att utfärda exportintyg	Statliga myndigheter
behörighet	Rikstermbanken	Att en person har rätt att utöva ett visst yrke eller vissa bestämda arbetsuppgifter inom yrket.	Övrig offentlig verksamhet
behörighet	Rikstermbanken	anteckning i ett certifikat som fastställer speciella villkor, befogenheter eller begränsningar för certifikatet	Statliga myndigheter
behörighet	Rikstermbanken	av systemansvarig tilldelad rättighet till system	Statliga myndigheter
behörighet	Rikstermbanken	det utrymme en befullmäktigad person har att handla inom enligt den lämnade fullmakten	Regionala myndigheter
behörighet	Rikstermbanken	krav på förkunskaper	Statliga myndigheter
behörighet att förskriva	Rikstermbanken	den som är behörig att förskriva läkemedel, teknisk sprit, förbrukningsvaror eller livsmedel för särskilda ändamål	Departement
behörighets- och kontrollsystem behörighetskontrollsystem, BKS	Rikstermbanken	system som administrerar användarkonton och tilldelar åtkomst till material och funktioner i ett verksamhetssystem	Statliga myndigheter
behörighetsadministratör	Försäkringskassan	(inom e-handel) processroll som lägger upp nya användare samt underhåller behörigheter, distributionsvägar och attestregister	Begreppskatalog 2017
behörighetsbevis	Rikstermbanken	examens- eller utbildningsbevis från genomgången veterinärutbildning på universitet eller högskola alternativt bevis på legitimation eller auktorisation som veterinär	Statliga myndigheter
behörighetsbevis	Rikstermbanken	av luftfartsmyndighet utfärdat godkännande att utöva viss tjänst	Statliga myndigheter
behörighetsbevis	Rikstermbanken	bevis på föreskrivna formella kvalifikationer i form av exempelvis examens-, utbildnings- eller yrkesbevis	Statliga myndigheter
behörighetsbevis av luftfartsmyndighet	Rikstermbanken	utfärdat godkännande att utöva viss tjänst	Statliga myndigheter
behörighetsgivande studier	Rikstermbanken	utbildningar som ger de förkunskaper som krävs för fortsatta studier	Statliga myndigheter
behörighetshandling	Rikstermbanken	behörighetskort för flygplats, passerkort för fordon eller identitetskort för besättningar	Statliga myndigheter
behörighetshandling	Rikstermbanken	behörighetskort för flygplats, passerkort för fordon eller identitetskort	Statliga myndigheter
behörighetshandling	Rikstermbanken	körkort, traktorkort, förarbevis för moped klass II, förarbevis för snöskoter samt förarbevis för terränghjuling	Departement
behörighetskort	Rikstermbanken	behörighetshandling som ger tillträde till en flygplats	Statliga myndigheter
behörighetskrävande arbete på fartyg	Rikstermbanken	elinstallationsarbete som kräver dokumenterad kunskap där risk för person, miljö eller drift skador kan uppstå vid felaktigt utförande	Statliga myndigheter
behörighetsmissbruk	Rikstermbanken	ett förskingrings- eller trolöshetsbrott, BrB 10:6	Statliga myndigheter
behörighetsområde	Rikstermbanken	del av en flygplats flygsida där, förutom att tillträdet är begränsat, också andra säkerhetsstandarder tillämpas	Statliga myndigheter
behörighetsområde	Rikstermbanken	del av en flygplats flygsida där förutom att tillträdet är begränsat också andra säkerhetsstandarder tillämpas	Statliga myndigheter
behörighetsområde	Rikstermbanken	SRA eller CSRA	Statliga myndigheter
behörigt organ	Rikstermbanken	organ som får tilldelas en specifik certifieringsuppgift av EASA eller Transportstyrelsen under deras tillsyn och ansvar	Statliga myndigheter
beivra ett brott	Rikstermbanken	vidta åtgärder för att gärningsmannen skall åtalas	Statliga myndigheter
beknip	Rikstermbanken	Ett tåg eller en knop är i beknip då det fastklämts så att det ej utan vidare kan lossas.	Statliga myndigheter
bekräfta	Rikstermbanken	fastslå riktigheten av någonting	Statliga myndigheter
bekräftelse	Rikstermbanken	bevis eller ett intyg på något	Statliga myndigheter
bekväma livsmedel	Rikstermbanken	alla livsmedel som genom behandling och/eller förpackning gjorts lättare att använda för storhushållet	Övrig offentlig verksamhet
bekämpningsmedel	Rikstermbanken	Alla ämnen eller produkter som används för att bekämpa skadliga organismer.	Departement
bekämpningsmedel	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bekämpningsmedel	Rikstermbanken	kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom	Statliga myndigheter
bekämpningsmedel	Rikstermbanken	kemiska eller biologiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa	Statliga myndigheter
bekämpningsmedel	Rikstermbanken	Omfattar både växtskyddsmedel och biocider.	Statliga myndigheter
bekämpningsmedel	Rikstermbanken	sådant ämne eller beredning som enligt 22 § kungörelsen (SFS 1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor skall anses som bekämpningsmedel	Statliga myndigheter
bekämpningsmedel som är särskilt skadligt för pollinerande insekter	Rikstermbanken	bekämpningsmedel som enligt Kemikalieinspektionens beslut skall vara märkt med ”Mycket giftigt för bin” respektive ”Giftigt för bin” eller annan text som anger att medlet är särskilt skadligt för pollinerande insekter	Statliga myndigheter
bekämpningsmedelsrester	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bekämpningsoperation	Rikstermbanken	räddningstjänstskedet av en olje-/kemikalieolycka till sjöss, i kustfarvatten, i Mälaren, Vänern och Vättern	Övrig offentlig verksamhet
bekämpningströskel	Rikstermbanken	riktvärde för vid vilken angreppsnivå en bekämpning bedöms vara lönsam	Statliga myndigheter
bekänna	Rikstermbanken	medge sig vara skyldig till något	Statliga myndigheter
belasta	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
belasta	Rikstermbanken	utsätta för yttre påfrestning	Statliga myndigheter
belastad vårdare	Rikstermbanken	Vårdare vid tryckkammarbehandling och ytdekompression anses belastad när han utfört dyk eller varit kammarskötare de senaste 24 tim.	Statliga myndigheter
belastning	Rikstermbanken	tryck som en miljö utsätts för genom tillförseln av ämnen från mänskliga verksamheter	Statliga myndigheter
belastning	Rikstermbanken	den mängd arbete ett företag lägger ned på att uppfylla uppgiftskrav	Departement
belastning	Rikstermbanken	total mängd näringsämnen som når ett vattendrag, en sjö eller havet under en viss tidsperiod (i regel ett år)	Statliga myndigheter
belastning	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
belastning	Rikstermbanken	det tryck som en miljö utsätts för genom tillförseln av ämnen från mänskliga verksamheter	Statliga myndigheter
belastning av närsalter	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
belastningsbesvär muskuloskeletala besvär	Rikstermbanken	besvär i rörelseorganen, dvs. alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet	Statliga myndigheter
belastningsergonomi	Rikstermbanken	den del av det större begreppet ergonomi som behandlar hur belastningar i arbetet påverkar rörelseorganen	Statliga myndigheter
belastningsgrad	Rikstermbanken	förhållandet mellan aktuellt flöde och kapacitet vid given fordonssammansättning och fördelning	Statliga myndigheter
belastningsimpedans	Rikstermbanken	den impedans som en förstärkares utgång bör anslutas till	Övrig offentlig verksamhet
belastningsprov	Rikstermbanken	funktionsprövning av ett organ under bestämda förutsättningar, t. ex. glukosbelastning, arbets-ekg	Statliga myndigheter
belastningsregister	Rikstermbanken	Rikspolisstyrelsens register som bland annat innehåller information om vilka som fått påföljd för ett brott -- genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot.	Statliga myndigheter
belastningsregister	Rikstermbanken	register där domar m.m. avseende brott registreras	Statliga myndigheter
belastningsskada	Rikstermbanken	vävnadsskada som bedöms ha samband med allt för stor mekanisk påkänning (belastning)	Statliga myndigheter
belastningssmärta	Rikstermbanken	smärta orsakad av yttre påfrestning som kräver ansträngning	Statliga myndigheter
belastningsuppgift	Rikstermbanken	uppgift avseende en persons brott, förseelser, omhändertagande vid berusning etc.	Statliga myndigheter
beledsagat lastrumsbagage	Rikstermbanken	bagage som transporteras i lastrummet på ett luftfartyg, och som checkats in inför en flygning av en passagerare som reser med samma flygning	Statliga myndigheter
beledsagat lastrumsbagage	Rikstermbanken	bagage som transporteras i lastrummet på ett luftfartyg, och som har checkats in inför en flygning av en passagerare som reser med samma flygning	Statliga myndigheter
belly-kapacitet	Rikstermbanken	den fraktkapacitet som finns tillgänglig i flygplanets buk	Departement
belopp	Rikstermbanken	antal av en viss valuta som inteckningen är på	Statliga myndigheter
belvedere	Rikstermbanken	utsiktbyggnad belägen på en höjd i en park eller trädgård	Statliga myndigheter
belvedere	Rikstermbanken	utsiktplats på taket av en villa, ett slott eller en liknande byggnad	Statliga myndigheter
belysning	Rikstermbanken	Artificiell belysning, dock ej nödbelysning.	Statliga myndigheter
belysning	Rikstermbanken	Mäts i lux (lumen per m²) och är en fotometrisk enhet som är viktad enligt ögats spektrala känslighet.	Statliga myndigheter
belysningsfaktorer	Rikstermbanken	Sammanfattande benämning för olika faktorer som belysningsstyrka, luminans, blandning, ljusets riktning, kontrast och färgåtergivning.	Statliga myndigheter
belysningsfärg	Rikstermbanken	färg som upplevs tillhöra ett ljusflöde	Övrig offentlig verksamhet
belysningsförhållande	Rikstermbanken	hur ett betraktat färgobjekt är belyst (hur starkt, om belysningen är diffus eller riktad i viss vinkel och dess spektrala sammansättning)	Övrig offentlig verksamhet
belysningsgeometri	Rikstermbanken	riktning och bredd hos infallande resp. reflekterade (transmitterade) ljusknippen vid betraktning och/eller mätning av ett färgprov	Övrig offentlig verksamhet
belysningsklass	Rikstermbanken	belysningskvalitet baserad på luminans eller belysningsstyrka och belysningsjämnhet	Statliga myndigheter
belysningskvalitet	Rikstermbanken	en anläggnings kvalitet med avseende på främst belysningsnivå och belysningsjämnhet samt bländningsgrad	Statliga myndigheter
belysningsnivå	Rikstermbanken	kvalitetsnivå avseende främst luminans och belysningsstyrka	Statliga myndigheter
belysningsstyrka	Rikstermbanken	förhållandet mellan det ljusflöde som faller på en yta och denna ytas storlek (lumen/m²)	Statliga myndigheter
belysningsstyrka	Rikstermbanken	förhållandet mellan det ljusflöde som faller på en yta och denna ytas storlek (lumen/m²)	Statliga myndigheter
belysningsstyrka	Rikstermbanken	ljusflödet mot en yta, viktat efter ögats känslighetsfunktion	Statliga myndigheter
belysningsstyrka	Rikstermbanken	det ljusflöde som träffar en yta per kvadratmeter	Statliga myndigheter
belysningsteknisk kvalitet	Rikstermbanken	Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av ”belysningsklasser”. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende på att olika krav ska tillgodoses. Kraven (belysningstekniska kvaliteten) för olika anläggningar är betingat av en mängd faktorer som t.ex. synbarhet på vägar med motorfordonstrafik. Belysningens kvalitet beskrivs av följande egenskaper: Belysningsnivå, belysningsjämnhet, belysningsstyrkeförhållande horisontellt mellan ett angivet område innanför resp. utanför körbanan, den synnedsättande bländningsgraden.	Statliga myndigheter
belägga	Rikstermbanken	fastgöra ett tåg eller en ända så att det lätt kan lossas, men ej kan komma loss av sig självt	Statliga myndigheter
beläggning	Polisen	antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, dvs. de som upptar en plats i anstalt	Ordlista
beläggning	Rikstermbanken	alla beredningar -- inklusive alla organiska lösningsmedel eller beredningar som innehåller organiska lösningsmedel som behövs vid beläggningens användning -- som används för att uppnå en dekorativ, skyddande eller annan funktionell effekt på en yta	Statliga myndigheter
beläggning	Rikstermbanken	antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, dvs. de som upptar en plats i anstalt	Statliga myndigheter
beläggning	Rikstermbanken	verksamhet som innebär att man bildar ett skikt med en dekorativ, skyddande eller annan funktionell effekt på en yta och för detta skikt använder en blandning som kan innehålla ett eller flera organiska lösningsmedel som är nödvändiga för att lägga skiktet på rätt sätt eller som finns i blandningen av något annat skäl, eller	Departement
beläggning	Rikstermbanken	blandning som kan innehålla ett eller flera organiska lösningsmedel och som används för ett sådant syfte som avses i <RCON beläggning <HONR 1>>	Departement
beläggning	Rikstermbanken	antal klienter, inklusive personer på permission och korttidsfrånvarande, dvs. de som upptar en plats i anstalt. Beläggningen används ofta för att mäta hur många som befinner sig i anstalt vid ett visst tillfälle, s.k. tvärsnittsstatistik.	Statliga myndigheter
beläggning	Rikstermbanken	täckande lager	Statliga myndigheter
beläggning	Rikstermbanken	andel upptagna platser på en institution ed.	Statliga myndigheter
beläggning	Rikstermbanken	antal intagna i anstalt eller häkte, inklusive permittenter och korttidsfrånvarande, det vill säga de som upptar en plats	Statliga myndigheter
beläggningsfält	Rikstermbanken	Består av en yta med radioaktiva partiklar i varierande storlek. De kan uppstå ifall en bomb detonerar som apterats vid en strålkälla, en så kallad smutsig bomb. De kan även uppstå när man sprider ut radioaktiva pulver som t.ex. cesiumklorid eller vid en kärnkraftsolycka exempelvis som i Tjernobyl 1986.	Statliga myndigheter
beläggningsgrad	Rikstermbanken	förhållandet mellan personkilometer och platskilometer, dvs. andelen sittplatser i ett resandetåg som är upptagna av resenärer.	Departement
beläggningsgrad	Rikstermbanken	förhållandet mellan personkilometer och platskilometer, dvs. andelen sittplatser i ett resandetåg som är upptagna av resenärer	Statliga myndigheter
belåning	Rikstermbanken	upptagande av lån mot säkerhet (pant) i viss egendom	Statliga myndigheter
belånings- och säkerhetsvärde	Rikstermbanken	När ett finansiellt instrument utnyttjas som säkerhet vid kreditgivning eller som säkerhet för en aktörs förpliktelser i värdepappershandeln görs ett avdrag (haircut) mellan instrumentets marknadsvärde och instrumentets värde som säkerhet. Avdraget sker till skydd mot förändringar av marknadspriset på instrumentet. Vanligen år avdraget ganska litet, 5--10 %, beträffande statspapper medan avdraget avseende aktier kan vara betydligt större 30--50 %. Begränsningar kan även förekomma av hur stor del av en emission eller av mängden aktier från ett bolag som får utgöra säkerhet.	Departement
belåningsgrad	Rikstermbanken	procentsats som beskriver hur stor del av en bostads marknadsvärde som är belånat	Statliga myndigheter
belåningsgrad	Rikstermbanken	procentsats som beskriver hur stor del av bostadens marknadsvärde som är belånat	Statliga myndigheter
belåningsgrad	Rikstermbanken	kvoten mellan lånestorlek och marknadsvärde på bostaden	Statliga myndigheter
belåningsgrad	Rikstermbanken	det aktuella totala kreditbeloppet i förhållande till bostadens marknadsvärde	Statliga myndigheter
belåningsgrad	Rikstermbanken	det totala beloppet av krediter från ett eller flera företag som har lämnats mot säkerhet i form av pant i en bostad i förhållande till bostadens marknadsvärde	Statliga myndigheter
belåningsgrad	Rikstermbanken	låntagarens skuld i relation till marknadsvärdet på säkerheten för lånet	Övrig offentlig verksamhet
belöning	Rikstermbanken	pengar eller utmärkelse som utdelas som ersättning, vanligen som tecken på uppskattning av prestation ed	Statliga myndigheter
bemanning	Rikstermbanken	det antal personer ombord som inklusive säkerhetsbesättning erfordras för att lösa tilldelad uppgift	Statliga myndigheter
bemanningsföretag	Rikstermbanken	fysisk eller juridisk person som har arbetstagare anställda i syfte att hyra ut dessa till kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning	Departement
bemyndigad	Rikstermbanken	person som har befogenhet eller auktorisation	Statliga myndigheter
bemyndigande	Rikstermbanken	befogenhet att besluta föreskrifter	Statliga myndigheter
bemyndigande	Rikstermbanken	det att tilldela någon befogenhet	Statliga myndigheter
ben	Rikstermbanken	benvävnad	Statliga myndigheter
ben	Rikstermbanken	nedre extremitet	Statliga myndigheter
ben	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
benchmark benchmarkundersökning, prestandajämförelse, prestandamätning	Rikstermbanken	Benchmark är termer inom företagsekonomi och andra verksamhetsområden med betydelsen att verksamheten utvärderas kvantitativt eller kvalitativt i förhållande till dem som man uppfattar beter sig bäst inom respektive verksamhetsområde.	Statliga myndigheter
benchmark riktmärke	Rikstermbanken	obligation eller annat fondpapper eller index i vilket handeln är livlig och som tjänar som riktmärke för prissättningen av andra obligationer med samma löptid	Departement
benchmark-metod	Rikstermbanken	metod som innebär att man utnyttjar alla data i underlaget för att modellera dos-respons inklusive variationen i känslighet för att fastställa en lägsta exponeringsnivå med en definierad responsnivå som antas representera bakgrundsnivån	Statliga myndigheter
benchmarkindex	Rikstermbanken	index som baseras på Andra AP-fondens strategiska portfölj och som fondens förvaltning mäts mot	Statliga myndigheter
benchmarking	Rikstermbanken	kvalitativ eller kvantitativ jämförelse mellan verksamheter, exempelvis effektivitet	Departement
benchmarkutgåva	Rikstermbanken	större utgåva av en obligation som följer en viss standard och handlas via en av marknadsgaranterna	Statliga myndigheter
bends	Rikstermbanken	Beteckning för symtom på tryckfallssjuka.	Statliga myndigheter
bends	Rikstermbanken	Beteckning för vissa symtom på tryckfallssjuka.	Statliga myndigheter
beneficium	Kronofogden	tillgångar som en person vid utmätning får behålla för sin egen och sin familjs försörjning
beneficium	Rikstermbanken	tillgångar som en person vid utmätning får behålla för sin egen och sin familjs försörjning	Statliga myndigheter
bengömma	Rikstermbanken	bendeposition med oftast märgkluvna ben i skyddat utrymme, vanligen i skrevor eller mellan stenar	Statliga myndigheter
benhus	Rikstermbanken	mindre byggnad för synlig förvaring av uppgrävda människoben	Statliga myndigheter
benign	Rikstermbanken	godartad, främst om tumörsjukdomar, genom att inte växa in i angränsande vävnad eller sprida sig till annan del av kroppen	Statliga myndigheter
benlim	Rikstermbanken	lim framställt av ben	Statliga myndigheter
benmärg	Rikstermbanken	vävnad som fyller ut skelettbenens hålrum	Statliga myndigheter
benrester	Rikstermbanken	Med benrester menas skelettdelarna.	Statliga myndigheter
bensel	Rikstermbanken	naja ihop två tåg med garn så att de ej kan löpa	Statliga myndigheter
bensen	Rikstermbanken	Ett aromatiskt kolväte. Lösningsmedel.	Statliga myndigheter
bensin	Rikstermbanken	alla mineraloljederivat med eller utan tillsatser som har ett ångtryck (Reid) på 27,6 kilopascal eller mer och som är avsedda för bränsle i motorfordon, med undantag för flytande motorgas (LPG)	Statliga myndigheter
bensin	Rikstermbanken	bränsle som är avsett för motordrift och omfattas av KN-nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59	Departement
bensin	Rikstermbanken	blandning av alifatiska kolväten	Statliga myndigheter
bensinpump	Rikstermbanken	mätanläggning med ett eller flera munstycken för tankning av motorbensin	Statliga myndigheter
bensinstation	Rikstermbanken	varje anläggning där bensin distribueras till bränsletankar i motorfordon från stationära lagringscisterner	Statliga myndigheter
benskörhet	Rikstermbanken	nedsatt hållfasthet i skelettet, sjukdom med minskad mängd benvävnad samt kalciumbrist	Statliga myndigheter
bensoater	Rikstermbanken	Bensoesyrans salter (E 211--213).	Statliga myndigheter
benstomme	Rikstermbanken	skelettet med tonvikt på dess bärande funktion	Statliga myndigheter
bensår	Rikstermbanken	kroniskt svårläkt sår på underben pga dålig blodcirkulation	Statliga myndigheter
bental	Rikstermbanken	den bentiska zonen i en sjö eller ett havsområde	Statliga myndigheter
bentisk bentonisk	Rikstermbanken	bottenlevande	Statliga myndigheter
bentisk	Rikstermbanken	Bentisk betyder bottenlevande eller ”på bottnen”.	Statliga myndigheter
bentisk	Rikstermbanken	Bentisk betyder bottenlevande eller ”på bottnen”. Bentiska organismer är de växter, djur och andra organismer som lever på bottnarna i sjöar, vattendrag och hav.	Statliga myndigheter
bentonit	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bentonit	Rikstermbanken	Mjuk, plastisk och ljust färgad lera (jordart) eller sedimentär bergart som väsentligen består av lermineral (främst tillhörande smektitgruppen, t.ex. montmorillonit) och därjämte kolloidal kiselsyra. Bentonit bildas genom omvandling eller kemisk vittring av glasigt, vulkaniskt tuffmaterial eller aska. Bergarten känns hal i vått tillstånd och kan ta upp stora mängder vatten varvid volymen kraftigt ökar. I Sverige förekommer bentonit som tunna lager i kambrosiluriska bergarter. Det mäktigaste lagret (1,8 m tjockt) är funnet på Kinnekulle i Västergötland. Bentonitleran spelar även en stor roll i slutförvaret av använt kärnbränsle där den används som en buffert mellan berggrunden och kopparkapseln. Bentonitlera används också vid klarning av viner och som klumpförebyggande medel.	Statliga myndigheter
bentonit	Rikstermbanken	lera med stor vattenupptagande förmåga	Statliga myndigheter
bentonitfilter	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bentos	Rikstermbanken	organismer som lever på eller nära havs- och sjöbotten	Statliga myndigheter
bentos bentiska organismer	Rikstermbanken	växter, djur och andra organismer som lever på bottnarna i sjöar, vattendrag och hav	Statliga myndigheter
bentos	Rikstermbanken	beteckningen på bottenlevande organismer, alltså de bentiska organismerna	Statliga myndigheter
benuppmjukning	Rikstermbanken	förlust av kalk i skelettet pga. bristande tillförsel av vitamin D	Statliga myndigheter
benvävnad	Rikstermbanken	hård stödjevävnad som bildar skelettet	Statliga myndigheter
benzodiazepiner	Rikstermbanken	Läkemedel med ångestdämpande effekt.	Statliga myndigheter
benämning	Rikstermbanken	För patent är benämningen uppfinningens titel. Fantasiuttryck får inte användas.	Statliga myndigheter
benåda	Rikstermbanken	ge någon nåd, efterskänka någons straff	Statliga myndigheter
beordrad utrymning	Rikstermbanken	utrymning som beordras med stöd av lagstiftning	Övrig offentlig verksamhet
beprövad teknik	Rikstermbanken	Principen med att använda beprövad eller utprovad teknik är jämsides med djupförsvarsprincipen grundläggande vid konstruktion och utformning av kärntekniska anläggningar. Detta är också ett krav i kärnsäkerhetskonventionen. Många av IAEA:s krav- och standarddokument lyfter fram och preciserar tillämpningen av denna princip. I Sverige har principen omsatts i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Där föreskrivs att konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar ska vara beprövade under förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma under den avsedda användningen i en anläggning. Om detta inte är möjligt eller rimligt, ska konstruktionsprinciperna och konstruktionslösningarna vara utprovade eller utvärderade på ett sätt som visar att de har den tålighet, tillförlitlighet och driftstabilitet som behövs med hänsyn till deras funktion och betydelse för anläggningens säkerhet. Även denna princip är således kopplad till säkerhetsbegreppet med dess åtgärder för att förebygga allvarliga händelser och begränsa konsekvenser om olyckor ändå sker. Principen om beprövad teknik ska vid beredning av tillstånd enligt kärntekniklagen tillämpas parallellt med miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. Detta kan även bli aktuellt i samband med återkommande helhetsbedömningar av kärntekniska anläggningar. Avvägningar i dessa sammanhang kan, med beaktande av miljöbalkens skälighetsregel, då leda fram till krav på tillämpning av bästa tillgängliga teknik som är beprövad eller tillräckligt utprovad. Det finns således ingen motsättning mellan kravet på beprövad teknik och kravet på bästa möjliga teknik.	Statliga myndigheter
BEPS	Rikstermbanken	skattebaserosion och vinstöverföring som sker inom bolagssektorn	Departement
BEPS	Rikstermbanken	Skattebaserosion och vinstöverföring inom bolagssektorn.	Departement
bequerel	Rikstermbanken	Det radioaktiva ämnets aktivitet anges i enheten Bq, sönderfall/sekund	Statliga myndigheter
bereda	Rikstermbanken	utreda och handlägga ett ärende till beslut	Statliga myndigheter
beredda råvaror	Rikstermbanken	produkter som delvis bearbetats, men som fordrar såväl ytterligare beredning som värmebehandling -- tillagning	Övrig offentlig verksamhet
beredning	Rikstermbanken	blandningar eller lösningar av två eller flera ämnen	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	malning eller liknande finfördelning samt behandling som värmebehandling, saltning, kryddning, marinering, torkning och rökning	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	framställning av dricksvatten, dvs. processen från råvatten till vatten färdigt för distribution till konsumenten	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	förberedelse av ett ärende innan beslut fattas	Riksdagen
beredning	Rikstermbanken	det att ta fram beslutsunderlag i fråga, ärende etc.	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	särskild kommitté som bereder viss typ av ärende	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	förädling av fiskeriprodukter eller vattenbruksprodukter som inkluderar mer än slakt, rensning och borttagande av huvud	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	framställning av dricksvatten, processen från råvatten till vatten färdigt för distribution till konsumenten	Statliga myndigheter
beredning	Rikstermbanken	handläggningen av ärendet fram till beslut	Regionala myndigheter
beredning kemisk beredning	Rikstermbanken	blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen	Departement
beredningsavdelning	Rikstermbanken	särskild avdelning inom storhushåll där livsmedel slutbereds för servering	Statliga myndigheter
beredningsform läkemedelsform	Rikstermbanken	den form ett läkemedel har	Statliga myndigheter
beredningsjurist	Rikstermbanken	juridiskt utbildad tjänsteman som biträder rätten med att förbereda målen och med att skriva förslag till avgöranden	Statliga myndigheter
beredningstvång	Rikstermbanken	Ärenden måste beredas innan riksdagen beslutar. Föreskriften gäller alla ärenden. Propositioner, skrivelser, motioner, framställningar och redogörelser måste beredas i ett utskott innan riksdagen får fatta beslut.	Riksdagen
beredskap	Rikstermbanken	åtgärder som innebär att en räddningsstyrka eller annan särskilt avdelad personal är beredd att rycka ut inom viss tid	Departement
beredskap	Rikstermbanken	det att vara beredd på kommande utveckling	Statliga myndigheter
beredskap	Rikstermbanken	Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete	Statliga myndigheter
beredskap	Rikstermbanken	Att vara beredd på det oväntade och att kunna minska konsekvenserna av en eventuell olycka.	Statliga myndigheter
beredskap	Rikstermbanken	Att vara beredd på kommande händelseutveckling som inte är förutsägbar. Kan ibland mätas i resurser i form av personal och materiel som finns tillgängliga inom en viss tid.	Övrig offentlig verksamhet
beredskapsbåt	Rikstermbanken	båt som är konstruerad för att rädda nödställda personer samt ordna och leda livräddningsfarkoster	Statliga myndigheter
beredskapskarta	Rikstermbanken	karta med nödutgångar, tillfartsvägar för utryckningsfordon, uppsamlingsplatser m.m.	Statliga myndigheter
beredskapslaboratorium	Rikstermbanken	Beredskapslaboratorier ingår i Strålskyddsinstitutets beredskapsorganisation. De utför bl.a. kvalificerade mätningar av joniserande strålning och radionuklidspecifika mätningar på mark-, betes- och livsmedelsprover.	Statliga myndigheter
beredskapslarm	Rikstermbanken	sätt för regeringen att tillkännage högsta beredskap	Statliga myndigheter
beredskapslicens	Rikstermbanken	licens som tillgodoser behovet av licensläkemedel för att hindra spridning av patogener, toxiner, kemiska agens eller konsekvenser av radioaktiv strålning eller för att tillgodose behovet av antidoter och serum	Statliga myndigheter
beredskapsläge	Rikstermbanken	situation under vilken man hyser oro för ett luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet	Statliga myndigheter
beredskapsläge ALERFA	Rikstermbanken	situation under vilken man hyser oro för ett fartygs/luftfartygs och de ombordvarandes säkerhet	Övrig offentlig verksamhet
beredskapsläkare	Rikstermbanken	läkare med speciell erfarenhet och utbildning som kan ingå i sjukhusets katastrofledning	Övrig offentlig verksamhet
beredskapsmyndighet	Rikstermbanken	myndighet som har stor betydelse för totalförsvaret	Statliga myndigheter
beredskapsorganisation	Rikstermbanken	organisation inom den kärntekniska verksamheten för att hantera och begränsa konsekvenserna av en nödsituation till dess att verksamheten övergår i en organisation för fortsatt omhändertagande av anläggningen	Statliga myndigheter
beredskapsplan	Rikstermbanken	Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.	Departement
beredskapsplan	Rikstermbanken	plan som beskriver de åtgärder som ett företag ska vidta för att hantera allvarliga och omfattande avbrott, störningar eller kriser	Statliga myndigheter
beredskapsplan	Rikstermbanken	Beskriver evenemangets beredskap för olika händelser.	Statliga myndigheter
beredskapspolis	Rikstermbanken	specialutbildade personer som har andra yrken till vardags men arbetar gruppvis under ledning av poliser vid särskilda händelser	Övrig offentlig verksamhet
beredskapstid	Rikstermbanken	den tid då arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande utan att vara skyldig att kvarstanna vid arbetsstället	Statliga myndigheter
beredskapstillgång	Rikstermbanken	tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål	Statliga myndigheter
beredskapstillägg	Rikstermbanken	ersättning som betalas då arbetet är av sådan art att man är skyldig att infinna sig i tjänst under tjänstefri tid, omgående eller efter viss tid	Statliga myndigheter
beredskapstjänstgöring	Rikstermbanken	tjänstgöring utöver ordinarie utbildningstid, som av regeringen kan åläggas pliktpersonal	Statliga myndigheter
beredskapstrappa	Rikstermbanken	modell för att trappa upp en plan stegvis	Statliga myndigheter
beredskapsunderlag	Rikstermbanken	Beredskapsunderlaget är ett frågeformulär på Rekryteringsmyndighetens webbplats. De flesta frågorna handlar om hälsa men också om fysiska förutsättningar, personliga egenskaper, utbildning och fritidsintressen. Både kvinnor och män är skyldiga att svara på Rekryteringsmyndighetens frågor i beredskapsunderlaget när de fyller 18 år. Svaren sparas i myndighetens register i två år och kan användas om regeringen beslutar att åter införa plikten att mönstra och tjänstgöra i försvaret.	Statliga myndigheter
bergand	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bergart	Rikstermbanken	fast beståndsdel i jordskorpan, som bildar berg och berggrund	Statliga myndigheter
bergart	Rikstermbanken	mineralaggregat som är del av berg och vars sammansättning kan variera inom bestämda gränser	Departement
bergart	Rikstermbanken	sammanhållet, fast kornaggregat som utgör en del av jordskorpan och som består av ett eller flera slags mineral	Statliga myndigheter
bergartslära	Rikstermbanken	petrologi	Statliga myndigheter
bergbesiktning	Rikstermbanken	avsyning av berget och prövning av bergets klingfasthet och vidhäftning med hjälp av skrotarspett, lösblocksindikator e.d.	Statliga myndigheter
bergdubb	Rikstermbanken	i berg inborrad och förankrad bult	Övrig offentlig verksamhet
bergförstärkningsarbete	Rikstermbanken	bergborrning för bergbultning eller injektering i berg, montering av bergbult, montering av nät, betongsprutning mot bergtak eller bergvägg, formsättning, armering och betonggjutning mot bergtak eller bergvägg, injekteringsarbete, stämplings och bockningsarbete	Statliga myndigheter
berggrund	Rikstermbanken	berg, vanligen fast, som bildar underlag för de lösa jordlagren	Statliga myndigheter
berggrund	Rikstermbanken	fast berg, antingen blottat eller täckt av lösa sediment- eller jordlager.	Statliga myndigheter
bergkonstruktion	Rikstermbanken	konstruktion där bärförmågan ges av hållfasthet i bergmassa med förstärkningar	Statliga myndigheter
bergmassa	Rikstermbanken	tekniskt enhetlig volym berg som kan inrymma olika bergarter, sprickor, slag och grundvatten	Statliga myndigheter
bergmästare	Rikstermbanken	chef för Bergsstaten	Departement
bergmästare	Rikstermbanken	ansvarig för bergshanteringen, inklusive skogsskötseln, i ett distrikt	Statliga myndigheter
bergolja	Rikstermbanken	Petroleum.	Statliga myndigheter
bergsfiskal	Rikstermbanken	ämbetsman vid Sala Silverbergslag och Stora Kopparbergslagen	Statliga myndigheter
bergskedja	Rikstermbanken	Sammanhängande system av mer eller mindre parallella bergsryggar. Bergskedjor har bildats genom veckning eller kantställning av berggrundsblock vid tektoniska rörelser. Sådana processer kallas bergskedjebildning eller orogenes. Mindre lämplig benämning är bergskedjeveckning. Bergskedjorna har ofta avsevärd höjd, delvis beroende på bergarten som vanligen är motståndskraftig mot erosion men kanske främst genom isostatiska jämviktsrörelser. Även platåer med längsgående karaktär kan anses ingå i en bergskedja. Ur geologisk synvinkel rekommenderas användandet av begreppet veckberg.	Statliga myndigheter
bergsko	Rikstermbanken	pålsko försedd med bergdubb	Statliga myndigheter
bergslagsmiljö	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bergsmansby	Rikstermbanken	by med bergsmännens gårdar och anläggningar grupperade kring eller nära den hytta som gemensamt nyttjades	Statliga myndigheter
bergsmansgård	Rikstermbanken	gård ägd och brukad av bergsman	Statliga myndigheter
Bergsstaten	Rikstermbanken	Statlig myndighet som beslutar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner och utövar tillsyn över gruvor. Bergsstaten har kontor i Luleå (huvudkontor) och Falun.	Departement
bergstingsrätt bergsrätt, bergrätt	Rikstermbanken	Domstolar i Bergslagen. Dömde i mål med anknytning till bergshanteringen.	Statliga myndigheter
bergtunga bergskädda	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
bergtunnel	Rikstermbanken	tunnel där det bärande huvudsystemet enbart utgörs av bergmassan eller av bergmassa och en förstärkningskonstruktion i samverkan	Statliga myndigheter
bergtunnel	Rikstermbanken	tunnel där det bärande huvudsystemet säkerställs enbart av bergmassan eller genom samverkan mellan bergmassan och förstärkningskonstruktionen	Statliga myndigheter
berguv	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
bergvärmepump jordvärmepump	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
berikad	Rikstermbanken		Övrig offentlig verksamhet
berikningsmedel	Rikstermbanken	ämnen som används för att förbättra livsmedels näringsvärde	Statliga myndigheter
beriktigande	Rikstermbanken	riktig uppgift som ersätter en tidigare felaktig	Statliga myndigheter
berlinerblått	Rikstermbanken	Ett färgämne som minskar upptaget av radioaktivt cesium.	Departement
Berlins ödem	Rikstermbanken	svullnad av näthinnan efter yttre våld	Statliga myndigheter
Bernkonventionen	Rikstermbanken	fördrag för att skydda upphovsmannarätten till litterära och konstnärliga verk	Statliga myndigheter
Bernunionen	Rikstermbanken	sammanslutning av exportkreditgarantiinstitut och privata aktörer inom kreditförsäkring m.m., med medlemmar från över 40 länder	Statliga myndigheter
beroende drogberoende, narkotikaberoende	Rikstermbanken	tvångsmässigt begär efter ruseffekten av en drog (narkotika)	Statliga myndigheter
beroendeframkallande vanebildande	Rikstermbanken	som framkallar behov av fortsatt kontiunerlig användning	Statliga myndigheter
beroendesjukdom	Rikstermbanken	t. ex. alkoholism, narkomani	Statliga myndigheter
berusad	Rikstermbanken	som befinner sig i ett tillstånd av berusning t. ex. efter alkoholkonsumtion	Statliga myndigheter
berusningsgrad	Rikstermbanken	grad av (alkohol)berusning	Statliga myndigheter
beräknad elförbrukning beräknad förbrukning	Rikstermbanken	beräkning av hur hög någons elförbrukning är under en viss tidsperiod	Statliga myndigheter
beräknad inkomst	Rikstermbanken	inkomst som man förväntas att få	Statliga myndigheter
beräknad inkomst	Rikstermbanken	inkomst som man tror att man kommer att ha under en tid framöver	Statliga myndigheter
beräknad normal årsproduktion	Rikstermbanken	den beräknade årliga produktionen av förnybar el under normala driftförhållanden	Statliga myndigheter
beräknad ränta	Rikstermbanken	den ränta som man ska betala men som CSN ännu inte har bokfört	Statliga myndigheter
beräknad årsförbrukning	Rikstermbanken	de antal kilowattimmar el eller fjärrvärme som man beräknas göra av med under ett år	Statliga myndigheter
beräknande	Rikstermbanken	person som inriktar sitt handlande endast på egna fördelar	Statliga myndigheter
beräknat högsta flöde	Rikstermbanken	det högsta möjliga flödet för ett vattendrag	Statliga myndigheter
beräkning av rökgasflöde	Rikstermbanken	bestämning av rökgasflöde genom beräkning baserad på uppmätt eller beräknad mängd tillfört bränsle, bränsledata och kontinuerligt mätt O₂- eller CO₂-halt i rökgasen.	Statliga myndigheter
beräkningsfribrev	Rikstermbanken	det tekniska fribrev som SPV använder vid beräkning av premier för antastbara ålderspensioner före 65 år	Departement
beräkningsmodell	Rikstermbanken	schematisering av verkliga förhållanden, beträffande mått, styvhet, hållfasthet och andra material-egenskaper, laster etc. som läggs till grund för dimensionering	Statliga myndigheter
beräkningsmodeller	Rikstermbanken	matematiskt formulerade beskrivningar av naturen och de fysikaliska processer som sker	Statliga myndigheter
beräkningsregion	Rikstermbanken	område i samband med rikstrianguleringen 1967--82 inom vilket koordinater för triangelpunkter beräknats med samma utgångspunkt(er)	Statliga myndigheter
beräkningstemperatur	Rikstermbanken	temperatur som används för hållfasthetsberäkning	Statliga myndigheter
beräkningstemperatur	Rikstermbanken	den temperatur som används för hållfasthetsberäkning	Statliga myndigheter
beräkningstryck	Rikstermbanken	tryck som används för hållfasthetsberäkning	Statliga myndigheter
beräkningstryck	Rikstermbanken	högsta tillåtna tryck i systemet	Statliga myndigheter
berättiga	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
berättigad	Rikstermbanken	som har viss rättighet	Statliga myndigheter
berättigad	Rikstermbanken	som grundas på goda skäl	Statliga myndigheter
berättigande	Rikstermbanken	Varje verksamhet med strålning eller åtgärd för att förändra en bestrålningssituation ska medföra en nytta för individ eller samhälle som överstiger den skada som verksamheten eller åtgärden medför. Berättigandeprincipen har varit en av de fundamentala principerna för strålskyddet sedan den formulerades av den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, i början av 1970-talet. ICRP rekommenderar att man redan innan en verksamhet med strålning introduceras ska bedöma om den positiva nyttan med verksamheten för individen eller samhället överväger de negativa konsekvenserna av verksamheten. Inte bara risken med strålningen ska vägas in, utan alla positiva eller negativa konsekvenser ska tas med i denna bedömning. Motsvarande bedömning ska göras i situationer där åtgärder planeras för att minska stråldoser i en exponeringssituation i ett olycksskede eller i en befintlig, pågående exponeringssituation. Även där ska nyttan med åtgärden bedömas i förhållande till vad som kan bli negativa konsekvenser. Även kostnader ingår i dessa bedömningar. Ansvaret för bedömning av berättigande ligger på flera olika nivåer. För omfattande verksamheter som har betydelse för hela samhället med en påverkan långt utanför anläggningen ligger ansvaret på de politiska beslutsorganen. För vissa verksamheter och produkter ligger ansvaret på tillsynsmyndigheten. I samband med medicinsk bestrålning görs bedömningar av berättigande i fråga om typer av undersöknings- eller behandlingsmetoder på en övergripande nivå av t.ex. Socialstyrelsens vetenskapliga råd eller Statens beredning för medicinsk utvärdering, där metoden granskas mot vetenskap och beprövad erfarenhet. För den enskilda patienten är det den läkare som ansvarar för undersökningen eller behandlingen som ska avgöra detta.	Statliga myndigheter
berättigande	Rikstermbanken	Med berättigande avses a) bedömning enligt vilken en medicinsk bestrålning ger en nytta för patienten, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller det terapeutiska resultatet, som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka och därvid också med hänsyn tagen till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder som innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning eller b) bedömning enligt vilken medicinsk bestrålning av frivilliga försökspersoner ger en nytta för medicinsk eller biomedicinsk forskning som är större än de skador som bestrålningen beräknas förorsaka eller c) bedömning enligt vilken bestrålning av en levande person i en rättslig undersökning eller i ett försäkringstekniskt sammanhang ger en nytta för personen eller samhället som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka eller d) bedömning enligt vilken bestrålning av en anhörig eller annan person som hjälper och stödjer en patient under bestrålningen ger en sammanlagd nytta för patienten och den anhöriga personen som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka.	Statliga myndigheter
berått mod	Rikstermbanken	brottslig handling i berått mod kan anses vara överlagd eller att det funnits tid för överläggning för gärningsmannen, i motsats till en som begås i hastigt mod	Statliga myndigheter
berörda personer	Rikstermbanken	(i) gäldenären; (ii) envar som för att säkerställa rätta fullgörandet av förpliktelse gentemot borgenären gått i borgen, ställt eller låtit utfärda en garanti, ett letter of credit, eller varje annan form av kreditförsäkring; (iii) varje annan person med någon form av rätt i objektet	Departement
beröringsfritt skydd	Rikstermbanken	skyddsanordning med optiskt (t.ex. ljusridå), elektromagnetiskt eller annat skyddsfält som när skyddsfältet påverkas känner av detta och ger stoppsignal	Statliga myndigheter
besatthet besättelse	Rikstermbanken	Förekommer i många kulturer och är ett tecken på gudars, andars eller demoners närvaro i en person som försatts i trans. Det tillståndet kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom trummande. Schamanism är inte besättelse eftersom schamanen kan kontrollera andeväsendet.	Statliga myndigheter
besiktning	Myndighetstermlistan	kontroll av materiellt objekt, som utförs antingen av en myndighet, av en särskilt utsedd sakkunnig person eller av en ackrediterad verksamhet	Myndighetsgemensamma begrepp
besiktning	Polisen	bedömning av en hunds fysiska och mentala status samt hundägarens eller innehavarens förmåga och vilja att utöva tillsyn över och sköta hunden	Föreskrifter och allmänna råd
besiktning	Rikstermbanken	föreskriven kontroll i form av första besiktning, återkommande besiktning, revisionsbesiktning, extra besiktning eller riskanalysbaserad besiktning som skall utföras av ett ackrediterat organ	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	undersökning som utförs av myndighet eller särskild utsedd besiktningsman för att konstatera om ett objekt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav	Övrig offentlig verksamhet
besiktning	Rikstermbanken	planlagd tillsynsförrättning som är kopplad till fartygets art, storlek och fartområde	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	bedömning av en hunds fysiska och mentala status samt hundägarens eller innehavarens förmåga och vilja att utöva tillsyn över och sköta hunden	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	regelbundet återkommande kontroll som är kopplad till fartygets art, storlek och fartområde	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	kontroll utförd av tredje part	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	kontroll av att insatsen är på plats, genomförd och uppfyller villkoren i beslutet om stöd	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	undersökning som utförs av myndighet eller av särskilt utsedd besiktningsförrättare för att konstatera om ett objekt eller en produkt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	kontroll som skall utföras av ackrediterat organ i form av installationsbesiktning, återkommande besiktning eller revisionsbesiktning	Statliga myndigheter
besiktning	Rikstermbanken	föreskriven kontroll i form av installationsbesiktning, återkommande besiktning, revisionsbesiktning eller riskanalysbaserad besiktning som skall utföras av ett ackrediterat organ	Statliga myndigheter
besiktningsbevis	Rikstermbanken	dokumentation som visar att en struktur har genomgått fortlöpande tillsyn	Statliga myndigheter
besiktningsinstrument	Rikstermbanken	dokument som upprättas vid mopedbesiktning och som innehåller tekniska uppgifter om fordonet	Statliga myndigheter
besiktningsinstrument	Rikstermbanken	bevis om att fordonet har godkänts vid en mopedbesiktning	Departement
besiktningsman	Polisen	1. Särskilt utbildad instruktör/handledare och provledare i polishundförartjänst med förordnande att genomföra mental-, arbets-, och miljöprov för polishundar och väktarhundar i bevakningstjänst samt besiktning av en hund i enlighet med Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (FAP 693-1). 2. Särskilt utbildad instruktör/handledare i polishundförartjänst med förordnande att genomföra besiktning av en hund i enlighet med Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (FAP 693-1).	Föreskrifter och allmänna råd
besiktningsman	Rikstermbanken	1. Särskilt utbildad instruktör/handledare och provledare i polishundförartjänst med förordnande att genomföra mental-, arbets-, och miljöprov för polishundar och väktarhundar i bevakningstjänst samt besiktning av en hund i enlighet med Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (FAP 693-1). 2. Särskilt utbildad instruktör/handledare i polishundförartjänst med förordnande att genomföra besiktning av en hund i enlighet med Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (FAP 693-1).	Statliga myndigheter
besiktningsman	Rikstermbanken	person som arbetarskyddsstyrelsen förklarat behörig att utfärda ingångs och arbetscertifikat för fartyg	Statliga myndigheter
besitta	Rikstermbanken	det att faktiskt inneha något	Statliga myndigheter
besittning	Kronofogden	ägande eller förfogande över egendom
besittning	Rikstermbanken	innehav av viss egendom på ett sådant sätt att man kan anta att den ägs av innehavaren	Statliga myndigheter
besittning	Rikstermbanken	Att med rätt eller orätt inneha någon egendom, exempelvis en bil eller en fastighet, dvs. på ett eller annat sätt kunna förfoga över egendomen.	Övrig offentlig verksamhet
besittning	Rikstermbanken	ägande eller förfogande över egendom	Statliga myndigheter
besittningsrätt	Rikstermbanken	laglig rätt att fortsätta besitta något; den rätt som följer med besittning av något	Statliga myndigheter
besittningsskydd	Rikstermbanken	rättighet för hyresgäst att som huvudregel få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden har sagt upp avtalet	Statliga myndigheter
beskattning	Rikstermbanken	uttagande av skatt	Statliga myndigheter
beskattningsbar inkomst	Rikstermbanken	det taxerade beloppet vid inkomstbeskattning exklusive grundavdraget	Statliga myndigheter
beskattningsbar inkomst	Rikstermbanken	det taxerade beloppet vid inkomstbeskattning, minskat med grundavdrag, taxerad förvärvsinkomst minskad med grundavdrag och allmänna egenavgifter	Statliga myndigheter
beskattningsbar person	Rikstermbanken	Termen beskattningsbar person, som används i den svenska versionen av förslaget (”taxable person” i den engelska versionen), motsvaras av företag eller näringsidkare.	Regeringen
beskattningsunderlag	Rikstermbanken	det värde som man beräknar moms på	Statliga myndigheter
beskattningsunderlag för moms	Rikstermbanken	belopp på vilket moms beräknas	Övrig offentlig verksamhet
beskattningsår	Rikstermbanken	det år inkomsterna man ska deklarera har tjänats in	Övrig offentlig verksamhet
beskattningsår	Rikstermbanken	det år inkomsten förtjänas. Denna beskattas nästföljande år, taxeringsåret	Statliga myndigheter
besked om särskilt pedagogiskt stöd	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
beskickning	Rikstermbanken	diplomatisk representation, vanligtvis ambassad	Departement
beskickning	Rikstermbanken	diplomatisk representation	Statliga myndigheter
beskickning	Rikstermbanken	det material som jämte ev. bränsle insätts i en ugn för att där delta i en metallurgisk process	Departement
beskogad mark	Rikstermbanken	markanvändning som rapporterats som åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark som ställts om till skogsmark	Departement
beskrivande dokument	Rikstermbanken	underlag där en upphandlande myndighet kan ange sina behov och krav som komplement till annons vid genomförande av konkurrenspräglad dialog	Statliga myndigheter
beskrivning	Rikstermbanken	dokument som anger krav avseende material, utförande och kontroll av en konstruktion eller konstruktionsdel	Statliga myndigheter
beskrivning	Rikstermbanken	redogörelse för uppfinningen, vilket problem den löser och hur den löser det	Statliga myndigheter
beskällarsjuka	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
beslag	Rikstermbanken	tvångsmedel i brottmål, som beslutas av åklagare eller av domstol och som innebär omhändertagande av föremål, som skäligen kan antas äga betydelse för utredning om brott eller vara som avhänts någon genom brott, RB 27:1	Statliga myndigheter
beslag	Rikstermbanken	Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Skriftliga handlingar får tas i beslag i de fall då inte annat är föreskrivet.	Statliga myndigheter
beslagta	Rikstermbanken	ta i förvar, konfiskera	Statliga myndigheter
beslut	Försäkringskassan	ställningstagande i en viss fråga	Allmän juridik
beslut	Rikstermbanken		Statliga myndigheter
beslut	Rikstermbanken	Ett beslut tas när kontrollen föranleder en ändring i en deklaration eller redovisning. Det behöver inte vara en beloppsmässig ändring, det kan också röra sig om korrigeringar som tar ut varandra så att den slutliga skatten inte ändras. Ett företag som får beslut om ändring av flera skatteslag eller perioder får separata beslut för varje skatteslag och varje period som ändringen avser.	Statliga myndigheter
beslut	Rikstermbanken	Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare. De flesta beslut i riksdagen fattas med enkel majoritet: det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande blir riksdagens beslut. I vissa fall krävs en kvalificerad majoritet, t.ex. att 3/4 eller 5/6 av de röstande och/eller mer än hälften av samtliga ledamöter ställer sig bakom förslaget (någon form av kvalificerad majoritet gäller för ändring av riksdagsordningen, åtal mot en ledamot, misstroendeförklaring m.m.). I andra fall räcker det att en minoritet står bakom ett förslag, t.ex. 1/3 eller 1/6 av de röstande eller av samtliga ledamöter (för återförvisning av ett ärende till ett utskott, beslut om att ett rättighetsinskränkande lagförslag ska vila eller folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag).	Riksdagen
beslut	Rikstermbanken	avgörande; avgörande i domstol som inte berör själva sakfrågan utan t. ex. rör ersättning till vittne eller försvarare och andra frågor som uppstått vid handläggningen	Statliga myndigheter
beslut	Rikstermbanken	rättsakt som till alla delar är bindande för dem det är riktat till	Regeringen
beslut	Rikstermbanken	avgörande från myndigheten	Regionala myndigheter
beslut	Rikstermbanken	skriftligt avgörande som visar om man fått eller inte fått det som man begärt i ansökan	Statliga myndigheter
beslut i stort BIS	Rikstermbanken	övergripande beslut som anger mål och inriktning för en räddningsinsats	Övrig offentlig verksamhet
beslut om frysning	Rikstermbanken	varje åtgärd som vidtas av en behörig rättslig myndighet i den utfärdande staten i syfte att tillfälligt hindra förstöring, omvandling, flyttning, överföring eller överlåtelse av sådan egendom som kan omfattas av förverkande eller utgöra bevismaterial	Statliga myndigheter
beslut om återsändande	Rikstermbanken	beslut varigenom fastställs att beslut om återvändande skall verkställas	Regeringen
beslut om återvändande	Rikstermbanken	beslut varigenom fastställs att en tredjelandsmedborgare inte vistas lagligen i en medlemsstat och uppställer en skyldighet att lämna landet	Regeringen
beslut under handläggning beredningsbeslut	Försäkringskassan	beslut som inte innebär att ärendet avgörs	Begreppskatalog 2017
beslutande folkomröstning decisiv folkomröstning, bindande folkomröstning	Rikstermbanken	Den representativa församlingen måste respektera och följa folkomröstningens utslag.	Departement
beslutanderätt	Rikstermbanken	rätt att fatta beslut	Statliga myndigheter
beslutförhet kvorum	Rikstermbanken	rätt att fatta beslut	Riksdagen
beslutsdatum	Rikstermbanken	datum då CSN fattade sitt beslut	Statliga myndigheter
beslutsformulering	Rikstermbanken	beslutets språkliga utformning	Statliga myndigheter
beslutsför styrelse	Rikstermbanken	styrelsemöte där minst hälften av antalet ledamöter är närvarande, vilket innebär att styrelsen kan fatta beslut	Statliga myndigheter
beslutshöjd	Rikstermbanken	höjdvärdet för planerad tillgänglig inflygningsmetod på aktuell flygplats adderat med ev. personligt eller flygplanbundet tillägg	Statliga myndigheter
beslutsmeddelande	Rikstermbanken	formellt meddelande om myndighets beslut	Statliga myndigheter
beslutsmotivering	Rikstermbanken	skälen för ett beslut	Statliga myndigheter
beslutspunkt brytpunkt, milstolpe	Försäkringskassan	förutbestämda "grindar" vilka måste genomgås för att få fortsätta till följande processteg	Begreppskatalog 2017
beslutsstöd	Rikstermbanken	Ett samlingsbegrepp för olika metoder att stödja effektivt beslutsfattande, främst genom datorbearbetning av stora informationsmängder.	Statliga myndigheter
beslutsunderlag projektdirektiv, verksamhetens direktiv, direktiv, uppdragsspecifikation, verksamhetsspecifikation, uppdragsbeskrivning, projektbeställning, VBU	Försäkringskassan	(inom handläggningen av ärenden) uppgifter som ligger till grund för ett beslut	Begreppskatalog 2017
beslutsunderlag	Rikstermbanken	något som legat till grund för ett beslut	Statliga myndigheter
beslutsunderlag	Rikstermbanken	de handlingar som RAÄ behöver för att kunna fatta ett beslut om ändring av ett SBM	Statliga myndigheter
beslå	Rikstermbanken	medelst tränsling hålla ihop och fastgöra ett bärgat segel till bom, mast eller rå	Statliga myndigheter
besparingsskog	Rikstermbanken	sockenallmänningar som tillkom under 1800-talet i samband med avvittring och skiften i norra Dalarna och delar av Norrland.	Statliga myndigheter
BEST Bana, El, Signal, Tele	Rikstermbanken	Trafikverkets teknikgrenar.	Statliga myndigheter
best effort	Rikstermbanken	förmedling av datatrafik enligt köprinciper	Statliga myndigheter
BEST-projekt	Rikstermbanken	På toppmötet i Lissabon i mars 2000 föreslogs att en samordning av olika slag av metoder för utbyte av goda exempel (best practice), såsom benchmarking, s.k. concerted actions, seminarier och konferenser, skulle ske under benämningen ”BEST Procedure”. Arbetet struktureras enligt den s.k. BEST-cykeln, dok. KOM (2000) 256 slutlig, 26.4.2000. De projekt inom ramen för flerårsprogrammet som använder denna metod benämns som BEST-projekt.	Regeringen
bestick	Rikstermbanken	hjälpmedel vid navigering	Statliga myndigheter
bestickföring	Rikstermbanken	Innebär att man kontinuerligt fastställer sin position med hjälp av ytobservationer och beräknar ny/fortsatt kurs, samt för in denna i sjökortet.	Statliga myndigheter
bestickning	Rikstermbanken	det att till tjänsteutövare lämna, utlova eller erbjuda otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, BrB 17:7	Statliga myndigheter
bestickning	Rikstermbanken	När någon lämnar, utlovar eller erbjuder muta eller annan otillbörlig belöning till tjänsteman för att få t.ex. en förmån. Regleras i brottsbalken.	Regionala myndigheter
bestraffa	Rikstermbanken	straffa	Statliga myndigheter
bestraffning	Rikstermbanken	straff; utdelande av straff	Statliga myndigheter
bestrida	Kronofogden	protestera mot ett krav att betala eller göra något
bestrida	Rikstermbanken	ha invändning mot	Statliga myndigheter
bestrida	Rikstermbanken	protestera mot ett betalningskrav om man anser att det är felaktigt	Övrig offentlig verksamhet
bestrida	Rikstermbanken	protestera mot ett betalningskrav som svaranden anser vara oriktigt genom att skriva ner sina invändningar och skicka dem till Kronofogdemyndigheten eller domstolen	Departement
bestridande	Rikstermbanken	Den som bestrider något anmäler att han eller hon inte håller med om det som sägs eller skrivs.	Statliga myndigheter
bestridande	Rikstermbanken	tillbakavisa de uppgifter eller yrkanden som presenterats av t.ex. motparten eller myndigheten	Regionala myndigheter
bestrålat kärnbränsle	Rikstermbanken	material som innehåller uranisotoper, toriumisotoper och/eller plutoniumisotoper och som har använts för att upprätthålla en självunderhållande nukleär kedjereaktion	Statliga myndigheter
bestrålat kärnbränsle	Rikstermbanken	material som innehåller uran-, torium- och/eller plutoniumisotoper, och som har använts för att upprätthålla en självunderhållande nukleär kedjereaktion	Statliga myndigheter
bestyrka	Rikstermbanken	intyga att en uppgift är sanningsenlig	Övrig offentlig verksamhet
bestyrka	Rikstermbanken	bekräfta riktigheten av, vidimera	Statliga myndigheter
bestyrkt elektronisk avskrift	Rikstermbanken	elektronisk avskrift som försetts med ett elektroniskt undertecknat intyg om att avskriften överensstämmer med originalet	Statliga myndigheter
bestyrkt elektronisk kopia	Rikstermbanken	elektronisk kopia som har försetts med ett elektroniskt undertecknat intyg om att kopian överensstämmer med originalet	Statliga myndigheter
bestyrkt elektroniskt original	Rikstermbanken	elektroniskt original som försetts med ett elektroniskt undertecknat intyg om att underskriften är äkta	Statliga myndigheter
beställ-tv	Rikstermbanken	tjänst där en leverantör av medietjänster i informations, underhållnings- eller utbildningssyfte tillhandahåller allmänheten tv-program med hjälp av elektroniska kommunikationsnät a) på begäran av användaren, b) vid en tidpunkt som användaren väljer, och c) från en katalog med program som leverantören har valt ut	Departement
beställ-tv	Rikstermbanken	icke-linjära audiovisuella medietjänster, dvs. tjänster som tittarna själva väljer när de vill se	Regeringen
beställ-tv on demand-tjänst, VoD för tv-tjänster, video on demand för tv-tjänster	Rikstermbanken	tjänst där överföring av program/information tillhandahålls efter särskild begäran från mottagaren	Statliga myndigheter
beställare	Försäkringskassan	medarbetare som beställer vara eller tjänst från befintligt avtal eller ramavtal	Begreppskatalog 2017
beställare	Rikstermbanken	byggherre som upphandlar entreprenör(er) för att utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten	Statliga myndigheter
beställargrupp	Rikstermbanken	grupp av beställare med samma behov som gemensamt genomför en upphandling för att få en större aggregerad köpvolym	Statliga myndigheter
beställarstyrd forskning	Rikstermbanken	forskning som tillkommer på initiativ och beslutas av en extern beställare för att i första hand behandla problem av intresse för beställaren	Departement
beställning	Försäkringskassan	(inom e-handel) köp som görs från en leverantör som Försäkringskassan har ett avtal eller avropsavtal med	Begreppskatalog 2017
beställning	Rikstermbanken	begäran om leverans av en vara eller tjänst	Statliga myndigheter
beställningsbemyndigande	Rikstermbanken	tillstånd som en statlig myndighet i vissa fall behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter efter innevarande budgetår	Statliga myndigheter
beställningsbemyndigande	Rikstermbanken	För att regeringen och dess myndigheter ska kunna ingå ekonomiska åtaganden som kräver att riksdagen i framtiden anvisar anslag fattar riksdagen årliga beslut om beställningsbemyndiganden.	Statliga myndigheter
beställningserkännande	Rikstermbanken	dokument som utfärdas av en säljare för att köparen ska kunna kontrollera att beställningen kommit fram och uppfattats på rätt sätt	Övrig offentlig verksamhet
beställningssamordnare	Försäkringskassan	(inom e-handel) processroll med ansvar för att samordna beställningsunderlag för viss kategori eller visst avtal inom Försäkringskassan	Begreppskatalog 2017
beställningstrafik	Rikstermbanken	sådan yrkesmässig trafik för persontransporter med buss som inte är linjetrafik	Departement
beställningstrafik med buss	Rikstermbanken	sådan yrkesmässig trafik för person- transporter med buss, tung lastbil, terrängmotorfordon eller traktortåg som inte är linjetrafik	Departement
bestämd artikel	Rikstermbanken	formord eller ändelse som anger bestämd form hos substantiv	Statliga myndigheter
bestämd form	Rikstermbanken	böjningsform hos substantiv	Statliga myndigheter
bestämd nominalfras	Rikstermbanken	nominalfras med bestämd betydelse	Statliga myndigheter
bestämdhet species	Rikstermbanken	böjningskategori (för substantiv) som innebär att man gör åtskillnad mellan bestämd och obestämd form	Statliga myndigheter
bestämmande inflytande	Rikstermbanken	Med bestämmande inflytande avses att en kommun eller flera kommuner gemensamt äger aktier i ett aktiebolag med mer än hälften av samtliga röster i bolaget och också förfogar över så många röster. Det inflytande som utövas av ett bolag över vilket en kommun eller flera kommuner har ett bestämmande inflytande ska anses utövat av kommunen eller flera kommuner gemensamt.	Departement
bestämmande inflytande	Rikstermbanken	ESV:s utgångspunkt har dock varit att bestämmande (statligt) inflytande kan anses råda över ett organ om något av nedanstående kriterier är uppfyllt: − Staten har möjlighet att som ägare/instiftare/grundare påverka organets verksamhet. − Staten utser minst hälften av organets styrelse. − Staten har genom bestämmelser i författning, avtal eller i organets styrdokument eller därmed jämförbara dokument, ett avgörande inflytande över hur organet bedriver sin verksamhet.	Statliga myndigheter
bestämmande sektion	Rikstermbanken	sektion i ett vattendrag där det finns ett tydligt samband mellan vattenstånd och vattenföring	Statliga myndigheter
bestämmelse om överföring av sekretess	Rikstermbanken	bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten	Departement
bestämmelseland	Rikstermbanken	land till vilket en transport planeras eller utförs	Statliga myndigheter
bestämmelseland	Rikstermbanken	det land man exporterar varan till	Statliga myndigheter
bestämmelseort	Rikstermbanken	den ort man har avtalat med exportören om att varorna ska fraktas till	Statliga myndigheter
bestämmelser	Rikstermbanken	Bestämmelser i denna författning avser som huvudregel formella och bindande skyldigheter eller förhållningssätt som beslutats som reglementen och manualer, eller lokala instruktioner av chef för organisationsenhet, i enlighet med de anvisningar och rutiner som gäller för detta. Tidsbegränsade bestämmelser avsedda för viss verksamhet eller i visst avseende kan också förekomma i verksamhetsuppdrag eller order. Bestämmelser i andra handlingstyper kan förekomma intill dess myndighetens arbete med omläggning av regler och bestämmelser är slutfört.	Statliga myndigheter
bestämmelsetullkontor	Rikstermbanken	det tullkontor där transiteringen avslutas	Statliga myndigheter
bestämning	Rikstermbanken	fastställande av värde på försöksvariabel genom allmän bedömning, gradering, räkning, mätning, vägning eller på annat sätt.	Statliga myndigheter
bestämning	Rikstermbanken	led som modifierar betydelsen hos ett annat led	Statliga myndigheter
bestämningsfaktor	Rikstermbanken	faktor som sannolikt påverkar hälsotillståndet i en befolkning	Departement
bestämningsgräns	Rikstermbanken	minsta mängd av ett givet ämne, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll	Statliga myndigheter
bestämningsled	Rikstermbanken	den del av ett sammansatt ortnamn, som inte utgör huvudleden och som särskiljer namnet från andra objekt av samma typ	Statliga myndigheter
bestämningsord	Rikstermbanken	ord som används som bestämning till annat led	Statliga myndigheter
beständig	Rikstermbanken	egenskapen hos en handling att under lång tid kunna bevaras utan informationsförlust	Statliga myndigheter
beständiga identifierare PID	Rikstermbanken	unika kodsträngar kopplade till varje objekt/post	Övrig offentlig verksamhet
beständighet	Rikstermbanken	förmåga att vid påverkan i en viss användning och miljö bibehålla avsedda egenskaper	Statliga myndigheter
bestånd	Rikstermbanken	skogsområde som karaktäriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning, bördighet, etc.	Statliga myndigheter
bestånd	Rikstermbanken	en eller flera populationer (grupper av individer) av en art fisk/skaldjur som kan avgränsas geografiskt och vars medlemmar antas ha större likhet sinsemellan (vad gäller t.ex. lekområden, vandringsmönster, tillväxt) än med individer i andra bestånd av arten	Statliga myndigheter
bestånd	Rikstermbanken	en eller flera populationer (grupper av individer) av en art fisk/skaldjur som kan avgränsas geografiskt och vars medlemmar antas ha större likhet sinsemellan (vad gäller till exempel lekområden, vandringsmönster, tillväxt) än med individ i andra bestånd av arten	Statliga myndigheter
bestånd	Rikstermbanken	skogsområde som är likartat i till exempel ålder och därmed lämpar sig för en viss skötselåtgärd, t.ex. gallring eller avverkning	Statliga myndigheter
beståndsfrö	Rikstermbanken	frö som insamlats i skogsbestånd, sätt ofta i motsats till "förädlat frö" från fröplantage.	Statliga myndigheter
beståndsföryngring	Rikstermbanken	naturlig föryngring uppkommen i ett slutet bestånd	Statliga myndigheter
beståndsutveckling	Rikstermbanken	Presenteras som relativ beståndsstorlek i förhållande till medelvärdet för viss period (= 1,0) och ges som en tidsserie för varje gjord skattning.	Statliga myndigheter
beståndsutveckling	Rikstermbanken	Presenteras som relativ beståndsstorlek i förhållande till medelvärdet för viss period (= 1,0) och ges som entidsserie för varje gjord skattning.	Statliga myndigheter
besvär	Rikstermbanken	Ett ålderdomligt ord för överklagande av en dom eller ett beslut. Tiden för ett överklagande varierar men anges i anslutning till beslutet eller domen.	Statliga myndigheter
besvär	Rikstermbanken	Ett äldre ord för överklagande av en dom eller ett beslut. Tiden för ett överklagande varierar men anges i anslutning till beslutet eller domen.	Riksdagen
besvär över domvilla	Rikstermbanken	överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel	Statliga myndigheter
besvärande	Rikstermbanken	som orsakar besvär	Statliga myndigheter
besvärshänvisning överklagandehänvisning, fullföljdshänvisning	Rikstermbanken	upplysning om hur ett beslut eller en dom kan överklagas	Riksdagen
besättning	Rikstermbanken	samtliga djur som, av en eller flera djurhållare, hålls på ett sådant sätt att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet	Statliga myndigheter
besättning	Rikstermbanken	ett eller en grupp av fjäderfä som hålls i en fjäderfäanläggning som en epidemiologisk enhet	Statliga myndigheter
besättning	Rikstermbanken	samtliga djur som hålls i en anläggning som en epidemiologisk enhet	Statliga myndigheter
besättning	Rikstermbanken	samtliga djur på en produktionsplats där det stadigvarande hålls moderdjur	Statliga myndigheter